LU 1978/79:18
Lagutskottets betänkande
1978/79:18
med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller anslag till
Bokföringsnämnden jämte motion
ANDRA HUVUDTITELN
Diverse
Bokföringsnämnden
I propositionen 1978/79:100 bilaga 5 (justitiedepartementet) under punkten
G 5 (s. 101-103) har regeringen föreslagit riksdagen att till Bokföringsnämnden
för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 1 117 000 kr.
I ärendet behandlar utskottet vidare motionen 1978/79:54 av Johan Olsson
m. fl. (c), vari yrkas (yrkandet 3) att riksdagen beslutar att hos regeringen
begära att en kommitté tillsätts med uppgift att se över bokföringslagen och
bokföringsnämndens arbete i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motionen har, såvitt avser yrkandena 1 och 2, behandlats av skatteutskottet
i betänkandet SkU 1978/79:34.
Företrädare för bokföringsnämnden har inför utskottet redogjort för
nämndens verksamhet under 1978 och inriktningen av det fortsatta arbetet
inom nämnden samt redovisat sina synpunkter på de spörsmål som tagits upp
i motionen.
Utskottet
Den 1 januari 1977 trädde en ny bokföringslag (1976:125) i kraft. 1
jämförelse med tidigare gällande bokföringslag innebär den nya lagen att
kretsen bokföringsskyldiga vidgats väsentligt. Alla näringsidkare är numera i
princip bokföringsskyldiga. Undantag görs emellertid för enskild personsom
driver jordbruk eller skogsbruk. Aktiebolag, handelsbolag och ekonomisk
förening är liksom tidigare bokföringsskyldiga oavsett om de bedriver
näringsverksamhet.
I lagen ges utförliga bestämmelser om både löpande bokföring och
årsbokslut.
Den löpande bokföringen består av kronologisk bokföring (grundbokföring)
och systematisk bokföring (huvudbokföring med sidoordnad redovisning).
Alla affärshändelser skall bokföras. För varje affärshändelse skall
bokföringen grundas på handling som härrör från affärshändelsen eller
särskilt upprättas med uppgifter om denna, verifikation. Stor vikt läggs vid en
tillförlitlig verifikationshantering. All bokföring skall ske enligt bokföringsmässiga
grunder. I fråga om mindre rörelser gäller dock att bokföringen av
1 Riksdagen 1978/79. 8 sami. Nr 18
Omtryckning
LU 1978/79:18
2
fordringar och skulder kan ske på ett förenklat sätt (den s. k. pärmmetoden).
Årsbokslutet består av både resultaträkning och balansräkning. Från
skyldigheten att upprätta årsbokslut undantas enskilda näringsidkare som
driver sin verksamhet utan biträde av flera än två årsanställda och i vars
rörelse bruttoomsättningen understiger 200 000 kr.
Riksdagen har den 15 mars 1979 (SkU 1978/79:34) bifallit ett i prop. 1978/
79:44 framlagt förslag till lag om ändring i bokföringslagen. Lagändringen,
som träder i kraft den 1 januari 1980, innebär att bokföringsskyldighet enligt
bokföringslagen inte skall åvila den som är skyldig att för inkomst av
jordbruksfastighet föra räkenskaper enligt den nya jordbruksbokföringslag
som träder i kraft samma dag. Vidare innebär lagändringen att undantaget
från skyldigheten att upprätta årsbokslut i fortsättningen skall gälla för
näringsidkare i vars verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman
normalt understiger ett gränsbelopp som motsvarar 20 gånger basbeloppet för
den sista månaden av räkenskapsåret.
En särskild nämnd, bokföringsnämnden, har inrättats med uppgift att
främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och
offentliga redovisning. Nämnden består av ordförande och nio andra
ledamöter jämte ersättare. Ledamöterna och ersättarna representerar
myndigheter och organisationer som berörs av bokföringslagen, bl. a.
riksskatteverket, Föreningen Auktoriserade revisorer, Svenska revisorssamfundet,
Sveriges industriförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation
(SHIO), LO och TCO. Hos nämnden finns ett kansli.
I budgetpropositionen föreslås att i anslag till bokföringsnämnden för nästa
budgetår anvisas 1117 000 kr., vilket innebären ökning med 187 000 kr. Vid
anslagsframställningen har departementschefen beräknat medel för utökning
av nämndens personal med en handläggare. Resursförstärkningen syftar till
att nämnden bl. a. skall arbeta ytterligare med de redovisningsfrågor hos
företagen som har samband med medbestämmandelagstiftningens krav på
information och förhandling. Departementschefen hänvisar också till att
bokföringsnämnden genom sitt arbete med att utveckla god redovisningssed
bidrar verksamt med förebyggande åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten
i samhället.
Utskottet har i flera sammanhang understrukit vikten av att bokföringsnämnden
ges sådana resurser att nämnden kan fullgöra de angelägna
uppgifter som ålagts den. När nämnden påbörjade sin verksamhet den 1 juli
1976 tilldelades den ett kansli bestående av chef och sekreterare. Fr. o. m.
budgetåret 1978/79 har nämnden tillförts ytterligare en handläggare. I
samband med att utskottet tillstyrkte regeringens förslag till anslag till
nämnden för sistnämnda budgetår uttalade utskottet (LU 1977/78:16), att
den personalförstärkning som anslaget gav utrymme för endast delvis kunde
anses tillgodose nämndens behov av ökade resurser för genomförande av de
projekt som närmare redovisats för utskottet. När det statsfinansiella läget så
LU 1978/79:18
3
medgav borde, enligt utskottets mening, nämnden därför tillföras ytterligare
personal.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet det tillfredsställande att
departementschefen nu funnit att medel kan ställas till förfogande för
utökning av nämndens personal med ytterligare en handläggare. Utskottet
tillstyrker förslaget till medelsanvisning.
I motionen 54 görs gällande att det sett utifrån småföretagets horisont finns
ett behov av att se över bokföringslagen. Regeringen bör därför enligt
motionärerna tillsätta en kommitté som får till uppgift att utvärdera vilka
effekter bokföringslagen har haft främst för småföretagen. Vidare bör
bokföringsnämnden granskas i avsikt att få fram arbetsformer och villkor
som bättre än de nuvarande tillgodoser de mindre företagens situation och de
olika branschintressen som finns.
Utskottet erinrar om att frågan om småföretagen och deras bokföringsskyldighet
ingående diskuterades i samband med behandlingen av förslaget
till ny bokföringslag (LU 1975/76:15). Utskottet fann sig därvid inte kunna
förorda några generella undantag från bokföringsskyldigheten. Däremot
ansåg utskottet det befogat att beträffande småföretagen föreslå vissa
lättnader när det gällde reglerna för den löpande bokföringen och årsbokslut.
Ändringarna, som godtogs av riksdagen, innebar, såsom framgår av det ovan
anförda, att näringsidkare med mindre omfattande verksamhet kan bokföra
fordringar och skulder på ett förenklat sätt samt underlåta att upprätta
årsbokslut. Såsom utskottet redovisat ovan har riksdagen i dagarna höjt
gränsvärdet för befrielse från skyldigheten att upprätta årsbokslut.
Med den utformning som bokföringslagen fått torde även småföretagarna
utan svårigheter kunna tillämpa lagen. Information om lagens bestämmelser
har skett bl. a. genom en av bokföringsnämnden utgiven informationsbroschyr,
vilken riktar sig till småföretagarna och som distribuerats i ett stort
antal exemplar. Bokföringsnämndens företrädare har inför utskottet uppgivit
att det under nämndens verksamhet inte framkommit något som skulle
motivera den av motionärerna begärda översynen av bokföringslagen. Vidare
har upplysts att det bland SHIO:s medlemmar inte framförts någon kritik av
lagens bestämmelser.
Med hänsyn till det anförda finner utskottet det inte påkallat att begära en
översyn av bokföringslagen. Utskottet vill tillägga att bokföringsnämnden
har möjlighet att till regeringen lägga fram förslag till sådana ändringar i
bokföringslagen som nämnden finner erforderliga. Denna möjlighet har
utnyttjats i ett fall, nämligen i november 1978, då nämnden hemställt att i
bokföringslagen måtte införas regler om omräkning till svenska kronor av
fordringar och skulder i utländsk valuta. Nämndens skrivelse är f. n. föremål
för remissbehandling.
När det därefter gäller motionärernas yrkande om en översyn av nämndens
arbete vill utskottet framhålla att nämnden fortlöpande ser över sina
arbetsformer. Som framgår av redogörelsen i budgetpropositionen har en
LU 1978/79:18
4
indelning av nämnden i tre arbetsgrupper prövats under budgetåret 1977/78.
Erfarenheterna av denna arbetsform har varit goda. Enligt vad nämnden
uppgivit har indelningen modifierats något, och nämnden arbetar f. n. i två
fasta och tre tillfälliga arbetsgrupper. Någon översyn av nämndens verksamhet
i en särskild kommitté finner utskottet inte motiverad.
På anförda skäl avstyrker utskottet bifall till motionsyrkandet.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Bokföringsnämnden för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 1 117 000 kr.,
2. att riksdagen beträffande översyn av bokföringslagen och bokföringsnämndens
verksamhet avslår motionen 1978/79:54, yrkandet
3.
Stockholm den 20 mars 1979
På lagutskottets vägnar
IVAN SVANSTRÖM
Närvarande: Ivan Svanström (c), Lennart Andersson (s), Inger Lindquist
(m)*. Stig Olsson (s)*, Martin Olsson (c), Elvy Nilsson (s)*, Sonja Fredgardh
(c). Åke Gillström (s). Marianne Karlsson (c). Owe Andréasson (s), AnneMarie
Gustafsson (c). Bengt Silfverstrand (s). Joakim Ollén (m)*. Birgitta
Johansson (s) och Margot Håkansson (fp).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
GOTAB 61752 Slockholm 1979