LU 1978/79:16
Lagutskottets betänkande
1978/79:16
med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller anslag till
Fideikommissnämnden jämte motion
ANDRA HUVUDTITELN
Justitiedepartementet m. m.
Fideikommissnämnden
I propositionen 1978/79:100 bilaga 5 (justitiedepartementet) under punkten
A 8 (s. 19 och 20) har regeringen föreslagit riksdagen att till Fideikommissnämnden
för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 357 000 kr.
I ärendet behandlar utskottet vidare en under allmänna motionstiden 1979
väckt motion 1978/79:1766 av Jörn Svensson (vpk) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär skyndsamt förslag om indragning av de forna fideikommissen
och därmed sammanhängande kapitaltillgångar till staten.
I samband med behandlingen av ärendet har kanslichefen i fideikommissnämnden
inför utskottet redogjort för nämndens verksamhet.
Utskottet
Enligt lagen (1963:583) om avveckling av fideikommiss skall fideikommiss
som upprättats för obegränsad tid till förmån för medlemmar av en eller flera
släkter avvecklas. Huvudregeln är att fideikommiss skall upphöra när den
avlider som vid lagens ikraftträdande den 1 januari 1964 var innehavare av
fideikommisset. Har fideikommissegendom synnerligt kulturhistoriskt
värde eller finns eljest särskilda skäl får regeringen förordna att fideikommissurkundens
bestämmelser skall gälla tills vidare eller till dess i beslutet
angiven innehavare av fideikommisset avlider. Beträffande fideikommiss
som kan innehas av två eller flera samtidigt eller som skall övergå till annan
än innehavarens avkomling (s. k. atypiska fideikommiss) bestämmer regeringen
när fideikommisset skall upphöra och hur med egendomen skall
förfaras.
När fideikommiss upphör enligt huvudregeln skall den avlidnes efterträdare,
om sådan finns, få hälften av egendomen och återstoden fördelas enligt
arvsrättsliga regler. I lagen ges vissa bestämmelser om rätt för staten eller
kommun att inlösa större jord- och skogsegendomar. Också möbler, tavlor,
böcker och annat lösöre av särskilt kulturhistoriskt värde kan under vissa
omständigheter inlösas av staten eller kulturvårdande institution. Lagen
innehåller vidare bestämmelser som gör det möjligt för innehavare av ett
fideikommiss att ombilda fideikommisset till aktiebolag.
1 Riksdagen 1978/79. 8 sami. Nr 16
LU 1978/79:16
2
Avvecklingen av fideikommissen skall ske under medverkan av fideikommissnämnden
som även har att utreda vissa frågor, bl. a. om inlösen av
fideikommissegendom och avveckling av atypiska fideikommiss. Nämnden
handlägger också vissa ärenden enligt permutationslagen (1972:205).
1 budgetpropositionen föreslås att anslaget till nämnden för budgetåret
1979/80 bestäms till 357 000 kr. Förslaget föranleder ingen erinran från
utskottets sida.
1 motionen 1766 uttalas att fideikommissinstitutionen varit avsedd som en
form för nyttjande av allmän egendom och inte som en form av ägande.
Genom tiderna har emellertid fideikommissariema utan rättsligt stöd
omvandlat nyttjanderätten till äganderätt. Enligt motionären utgörs fideikommissen
alltjämt av allmän egendom. Vidare framhålls att hela bygder står
i beroendeställning till fideikommissen som därjämte utgör orimliga ansamlingar
av privat makt. Motionären anser att de forna fideikommissen och
fideikommissariernas egendom bör dras in till staten. Godsen och de därmed
sammanhängande industrierna bör drivas som statsföretag. Vidare bör
godsarrendatorerna ges livstidsarrenden. Motionären yrkar på grund av det
anförda att riksdagen skall begära förslag om indragning till staten av de forna
fideikommissen och därmed sammanhängande kapitaltillgångar.
Enligt de upplysningar som lämnats utskottet av kanslichefen i fideikommissnämnden
i samband med behandlingen av ärendet fanns, då nämnden
började sin verksamhet, omkring 200 fideikommiss i landet, varav 110 var
jordbruksfideikommiss. 1 dag återstår 115 fideikommiss, däri inberäknat ca
10 som är under avveckling. Av de återstående fideikommissen är 80
jordegendomar. Några är under avveckling, och i dag finns endast 65 rena
jordbruk som innehas med fideikommissrätt. Antalet fideikommiss som
årligen avvecklas är tre till fem. De fideikommiss som fanns 1964 hade i allt
väsentligt tillkommit på 1700-talet genom testamentariska förordnanden.
Endast tre hade tillkommit genom akter av närmast offentligrättslig natur.
Ett av dessa hade genom permutationsbeslut 1917 förvandlats till kapitalfideikommiss.
De övriga har numera avvecklats.
Utskottet vill till en början erinra om att enligt 2 kap. 18 § regeringsformen
enskild fysisk eller juridisk person är tillförsäkrad ersättning enligt grunder
som skall bestämmas i lag för det fall hans egendom tas i anspråk genom
expropriation eller annat sådant förfarande. En lagstiftning om överförande
av fideikommissegendom eller förutvarande fideikommissegendom i allmän
ägo utan motsvarande ersättning till innehavaren skulle stå i strid med
grundlagsbestämmelsen. I den mån motionärens yrkande innefattar att
egendom skall övertas utan ersättning kan det på grund av det anförda inte
bifallas.
Enligt utskottets mening saknas anledning att nu frångå de riktlinjer för
avvecklingen av fideikommissen som lades fast 1963. Som framgår av den
lämnade redovisningen har lagstiftningen lett till att ett betydande antal
fideikommiss numera upphört, och det kan beräknas att av de återstående
LU 1978/79:16
3
fideikommissen tre till fem kommer att avvecklas per år i framtiden.
Beträffande fideikommissegendom som är särskilt betydelsefull från allmän
synpunkt vill utskottet erinra om att motionärens önskemål i viss mån kan
anses redan tillgodosett därigenom att 1963 års lag ger samhället möjlighet att
inlösa egendomen.
Utskottet vill avslutningsvis med anledning av motionärens uttalande
angående fideikommissarrendatorerna hänvisa till att regeringen nyligen
genom tilläggsdirektiv gett arrendelagskommittén i uppdrag att se över
reglerna om sådana arrendatorers ställning.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. till Fideikommissnämnden för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 357 000 kr.,
2. avslår motionen 1978/79:1766.
Stockholm den 20 mars 1979
På lagutskottets vägnar
IVAN SVANSTRÖM
Närvarande: Ivan Svanström (c), Lennart Andersson (s), Inger Lindquist (m)#,
Stig Olsson (s)*, Martin Olsson (c), Elvy Nilsson (s)', Sonja Fredgardh (c), Åke
Gillström (s), Marianne Karlsson (c), Owe Andréasson (s), Anne-Marie
Gustafsson (c), Bengt Silfverstrand (s), Joakim Ollén (m)\ Birgitta Johansson
(s) och Margot Håkansson (fp).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
GOTAB 61740 Stockholm 1979