KrU 1978/79:8

Kulturutskottets betänkande
1978/79:8

med anledning av motion om invandrares och andra minoritetsgruppers
kulturella verksamhet

Motionen

1 motionen 1977/78:877, vars behandling på förslag av kulturutskottet i
betänkandet 1977/78:28 uppskjutits till riksmötet 1978/79, har Lars Werner
m. fl. (vpk), såvitt nu är i fråga, yrkat att riksdagen uttalar sig för de i motionen
angivna riktlinjerna, innebärande

a. att man i den offentliga förvaltningen i Sverige bör inrätta ett sekretariat
för handläggning, planering och koordinering av frågor rörande invandrarnas
kulturverksamhet,

b. att kommunerna i större utsträckning än f. n. i sitt praktiska arbete
borde beakta invandrarnas synpunkter och att enhetliga riktlinjer för hur
detta bäst kan ske snarast bör utarbetas,

c. att man i de offentliga utredningar i Sverige som berör kulturfrågor alltid
bör beakta invandrarnas behov,

d. att Riksteaterns finskspråkiga verksamhet bör utökas,

e. att även Rikskonserter i sin verksamhet bör ta hänsyn till de finskspråkigas
behov,

g. att service, beståndet av böcker och andra media på invandrarspråken
vid biblioteken bör utökas kraftigt,

h. att kommunerna bör ges möjlighet till förbättrade statsbidrag för att
stimulera försök att föra ut biblioteksverksamheten bland invandrarna.

Punkten f. i motionen avser åtgärder för att utöka programtiden i radio och
TV på invandrarspråk. Den har behandlats av kulturutskottet i betänkandet
KrU 1977/78:24 med anledning av propositioner (prop. 1977/78:91 och 144)
angående radions och televisionens framtida verksamhet, m. m. Yrkandet
avslogs av riksdagen.

Enligt motionen 1977/78:877 har invandrarna i Sverige huvudsakligen
betraktats som en arbetskraftsreserv. De kulturella aspekterna har kommit i
bakgrunden och invandrarnas rättmätiga krav på att få behålla och vidareutveckla
sin egen kultur har uppmärksammats alltför litet. Motionärerna
anser att den statliga kulturpolitiken - i likhet med den kommersiella
kulturindustrin - huvudsakligen inriktats på fritiden och därigenom bidrar
till att skilja kulturen från arbetet och människornas dagliga liv. Detta
drabbar, anser motionärerna, de språkliga och kulturella minoriteterna och
invandrarna i Sverige särskilt hårt. I motionen efterlyses en progressiv

1 Riksdagen 1978/79. 13 sami. Nr 8

KrU 1978/79:8

2

kulturpolitik för invandrarna, en politik som syftar till att främja kampen för
ett eget kulturarv och bekämpa den språkliga och kulturella isoleringen.

Kulturpolitiska insatser för invandrare och språkliga minoriteter

Invandrarutredningen (In 1969:22) lade i sitt huvudbetänkande (SOU
1974:69) Invandrarna och minoriteterna fram förslag om insatser för
invandrares och språkliga minoriteters kulturella verksamhet. Utredningen
hade under inledningsskedet intensiva kontakter med bl. a. företrädare för
invandrar- och minoritetsgrupper.

Mot bakgrund av invandrarutredningens förslag presenterades i propositionen
1975:20 åtgärder inom olika delar av kulturområdet av betydelse för
invandrarnas och de språkliga minoriteternas situation. Riksdagen godkände
de föreslagna åtgärderna som byggde på tanken att insatser inom ramen för
existerande bidragsformer och kulturinstitutioner borde komma i första hand
(KrU 1975:12, rskr 1975:201). Kulturutskottet betonade att det varav vikt att
noga följa utvecklingen och se till att de allmänna samhälleliga stödåtgärderna
inom olika områden av kulturlivet verkligen åstadkom en reell
förbättring av minoriteternas kulturella situation.

Utskottet

De riktlinjer som specificeras under punkterna a. - e. i hemställan i
motionen 1977/78:877 överensstämmer helt med önskemål som framfördes
av Riksförbundet finska föreningar i Sverige vid ett kulturpolitiskt seminarium
i januari 1972. Önskemålen finns redovisade i invandrarutredningens
huvudbetänkande. Förslag av motsvarande innebörd som de avseende
biblioteksverksamheten (g. och h.) återfinns också i det kulturpolitiska
program riksförbundet antog i maj 1972. Utskottet vill med anledning härav
redovisa vissa insatser som gjorts från samhällets sida under de senaste fem
åren för att förbättra invandrarnas och de språkliga minoriteternas kulturella
situation. I det följande behandlar utskottet punkterna i motionens
hemställan i den ordning de upptagits i motionen.

Det centrala ansvaret för invandrarnas och de språkliga minoriteternas
kulturfrågor åvilar statens kulturråd. Rådet har under år 1978 intensifierat sitt
arbete med invandrarfrågor. Ökade personella resurser har avsatts bl. a. för
kontakter med invandrargrupper. Under medverkan av företrädare för
statens invandrarverk, utbildningsdepartementet samt bl. a. Riksutställningar
och Sveriges Radio anordnade kulturrådet i februari 1978 överläggningar
med deltagare från ett 20-tal invandrarorganisationer. Syftet med
överläggningarna var att kartlägga de behov av stöd till invandrarnas
kulturverksamhet som finns för närvarande och att informera invandrarorganisationernas
representanter om de bidragsmöjligheter som finns. Invand -

KrU 1978/79:8

3

rama gavs möjligheter att presentera sin kulturverksamhet. Vidare debatterades
kulturrådets roll och möjligheter till insatser för invandrarnas kultur.
Enligt kulturrådet utgör överläggningarna grunden för en fortsatt diskussion
mellan invandrarverket och kulturrådet om hur myndigheterna bäst kan
samarbeta för att stödja invandrarorganisationerna i deras kulturarbete.

Kommunförbundets principiella inställning till kommunala åtgärder för
invandrare framgår av det cirkulär (nr 51 år 1971) om kommunerna och
invandrarna som har tillställts kommunstyrelserna. Det centrala avsnittet i
cirkuläret upptar rekommendationer om kommunernas handläggning av
invandrarfrågor. Förbundet utgår i detta sammanhang från den principiella
ståndpunkt beträffande handläggningen av dessa frågor som återfinns i
propositionen 1968:142, nämligen att ansvaret för erforderliga åtgärder skall
åvila olika centrala fackmyndigheter som har att bistå svenska medborgare i
liknande situationer.

Kommunförbundet förutsatte emellertid att speciella organ kunde behövas
i vissa kommuner för att möta behovet av samordning och informationsutbyte
mellan kommunen och andra som har ansvar för eller kommer i kontakt
med invandrarfrågor. Samrådsorgan av detta slag har bildats i ett antal
kommuner.

Utskottet har erfarit att det i flera kommuner pågår diskussioner om den
politiska förankringen av invandrarfrågorna. Invandrarråd och referensgrupper
för invandrarfrågor upplevs på många håll mer som informationsorgan
än som de fora för medinflytande över invandrarfrågorna som de enligt
intentionerna skulle vara. I åtta kommuner har särskild invandramämnd
inrättats. Flera andra kommuner utreder organisationen av det politiska
invandrararbetet. Statens invandrarverk driver f. n. ett utredningsprojekt
med syfte att ge invandrarverket och kommunerna samt andra intressenter,
t. ex. de politiska partierna och invandrarorganisationerna, underlag för
fortsatt arbete om invandrarfrågornas politiska förankring i kommunerna.

Bl. a. genom tillkomsten av invandrarberedningen och invandrarrådet har
bevakningen av invandrar- och minoritetsfrågor i regeringens kansli under de
senaste åren blivit mer aktiv och systematisk. Utskottet anser inte att det
behövs någon hänvändelse från riksdagens sida angående beaktande av
invandrarnas behov i offentliga utredningar som berör kulturfrågor.

I föregående års anslagsframställning framförde kulturrådet förslag om
inrättande av en finskspråkig teaterensemble under Riksteaterns huvudmannaskap.
I prop. 1977/78:100 bil. 12 anförde föredragande statsrådet att han
ännu inte var beredd att lägga fram förslag om en sådan ensemble. Medel
beräknades i stället för en utökning av den finska gästspelsverksamheten (+
250 000 kr.) Det innebar att Riksteatern under innevarande budgetår kan
beräknas disponera 400 000 kr. för detta ändamål. Vidare har stödet till den
finska amatörteaterverksamheten, som utgår från anslaget Bidrag till fria

KrU 1978/79:8

4

teater-, dans- och musikgrupper, ökat kraftigt innevarande budgetår. För
budgetåret 1979/80 har kulturrådet inte på nytt aktualiserat frågan om medel
för en finskspråkig ensemble. Rådet beräknar dock medel för ensemblen i
långtidsbudgeten. 1 detta läge anser utskottet inte att riksdagen bör göra något
särskilt uttalande rörande finskspråkig teaterverksamhet.

Människors möjligheter att med behållning lyssna till och uppleva musik är
relativt oberoende av nations- och språktillhörighet. Enligt uppgift söker dock
Rikskonserter i sin verksamhet ta hänsyn till de finskspråkigas önskemål. De
insatser som gjorts har koncentrerats till Norrbottens län. Speciella produktioner
har också presenterats på andra platser, t. ex. i Surahammar.

Särskilda bidrag för inköp av litteratur på invandrarspräk har utgått till
primärkommunala bibliotek sedan budgetåret 1973/74, till länsbibliotek och
lånecentraler sedan budgetåret 1975/76. Bidragen avser uppbyggnad av
bestånd enligt en plan som utarbetades 1972/73 och som framlades av såväl
litteratur- som invandrarutredningen. Syftet var att ge invandrarna tillgång
till böcker och andra medier - framför allt tidskrifter och tidningar - i samma
utsträckning som de svenskfödda medborgarna. Bidragen uppgår innevarande
budgetår till 4 milj. kr.

Under den tid bidraget för inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk
har existerat, har kunnat konstateras att bidragsgivningen mycket
effektivt stött uppbyggnaden av mediebestånd på de olika nivåer planen utgår
från - lokal, regional och central. Kulturrådet har haft flera utfrågningar med
invandrarorganisationer samt konferenser om biblioteksverksamhet bland
invandrare, där särskilt hemspråkslärarna varit representerade. Bibliotekstjänst
AB har skapat en särskild referensgrupp för invandrarfrågor. På så sätt
har uppbyggnaden kunnat utformas efter de behov som framförts från
invandrarnas sida. Detta har t. ex. gällt fördelningen mellan språkområden,
barn- och vuxenlitteratur, fack- och skönlitteratur samt olika ämnen och
genrer.

Flera län har gjort upp planer för invandrarnas litteraturförsörjning, vilket
inneburit möjlighet till samordning mellan kommunbibliotek och länsbibliotek.

Lånecentralerna har börjat bygga upp bestånd framför allt av mera speciell
litteratur och litteratur på i Sverige ovanliga språk. Bestånden utnyttjas för
enstaka lån, depositioner och vandringsbibliotek. Genom de beställningar
som kommer in har lånecentralerna möjlighet att konstatera särskilda behov,
som tidigare ej gjort sig hörda. Ett exempel som noterats vid lånecentralen i
Stockholm är den lågutbildade vårdpersonalens behov av litteratur för
vidareutbildning.

För en bedömning av anslagsbehoven efter budgetåret 1979/80 avser
kulturrådet att genomföra en enkät omfattande landets samtliga kommuner.

Tillgången till litteratur på minoritetsspråk är också i hög grad en fråga om

KrU 1978/79:8

5

möjlighet till utgivning. Inom ramen för det statliga litteraturstödet utgår
sedan budgetåret 1977/78 stöd till utgivning av litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk.

Utskottet finner det angeläget att insatserna för invandrares och andra
minoritetsgruppers kulturella verksamhet successivt förstärks. Det bör ske
såväl centralt som regionalt och lokalt. Enligt utskottets uppfattning utgör de
riktlinjer som nu tillämpas lämplig utgångspunkt för fortsatta statliga insatser
till stöd för dessa kulturaktiviteter. Utskottet finner det inte erforderligt med
en sådan komplettering av riktlinjerna som förordas i motionen 1977/78:877,
varför motionen avstyrks.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1977/78:877.

Stockholm den 12 oktober 1978

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendeis slutbehandling: Georg Andersson (s), Per Olof
Sundman (c), Tore Nilsson (m), Ingemar Leander (s), Olle Eriksson (c), Åke
Green (s), Tyra Johansson (s), Karl-Eric Norrby (c), Hans Alsén (s), Kerstin
Göthberg (c), Catarina Rönnung (s), Gunnar Richardson (fp), Helge Klöver
(s), Lars Ahlmark (m) och Börje Stensson (fp).

GOTAB 58562 Stockholm 1978