KrU 1978/79:6
Kulturutskottets betänkande
1978/79:6
med anledning av motion om dokumentation rörande arbetets
historia och villkor
Motionen
I motionen 1977/78:733, vars behandling på förslag av kulturutskottet i
betänkandet 1977/78:28 uppskjutits till riksmötet 1978/79, har Eva Hjelmström
m. fl. (vpk) yrkat
1. att riksdagen uttalar att ett arbete snarast måste påbörjas för att
dokumentera arbetets historia,
2. att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning, som snabbt
skall föreslå såväl lagtekniska, ekonomiska som andra åtgärder, vilka
underlättar forskning och dokumentation om arbetets historia och villkor.
I motionen anförs att kulturen måste vara ett uttryck för människors
arbete, erfarenheter och upplevelser. Motionärerna anser att den sida av vår
historia som gäller arbetets och arbetarnas villkor samt arbetarnas miljöer och
upplevelser hittills dokumenterats endast i ringa omfattning. Enligt deras
uppfattning speglar våra tekniska museer teknikens utveckling sedd från
företagens ståndpunkt och inte från arbetarnas. Beträffande Nordiska
museets arbetarminnen hävdas att det finns alltför litet dokumenterat om
industriarbetets monotoni, dåliga arbetslokaler och olyckor i arbetet.
De stora industrikoncernernas ökande intresse att satsa pengar på företagsmuseer
och historiska industrianläggningar noteras. Enligt motionärernas
mening görs dessa satsningar i PR-syfte. Genom att visa bevaringsvilja
på några få ställen döljer företagen den omfattande skovling av arbetarklassens
historia som samtidigt pågår.
Motionärerna konstaterar att det på senare tid har börjat växa fram en
rörelse i landet, som kämpar för rätten till arbetarklassens egen historia. Det
är enligt motionen viktigt att denna rörelse stöds och uppmuntras.
För att bedriva den forskning och det dokumentationsarbete som åsyftas i
motionen behövs det enligt motionärerna inte bara ekonomiska insatser utan
också lagändringar. Företagens rätt att själva få avgöra vad som skall bevaras
måste exempelvis brytas och de fackliga organisationerna i stället ges denna
rätt.
Utskottet
Motionen 1977/78:733 präglas av uppfattningen att arbetarklassens
historia från bevarande- och dokumentationssynpunkt är ett eftersatt
1 Riksdagen 1978/79. 13 sami. Nr 6
KrU 1978/79:6
2
område. Motionärerna önskar ett uttalande från riksdagen att ett arbete
snarast måste påbörjas för att dokumentera arbetets historia.
Utskottet anser att en intressant och kulturpolitiskt angelägen fråga
aktualiserats i motionen.
Industrins miljöer och de problem som de innebär från såväl bevarandesom
dokumentationssynpunkt har under senare år börjat uppmärksammas
alltmer. Liksom inom kulturminnesvården i övrigt arbetar man inte längre
med målsättningen att enbart bevara enstaka minnesmärken. Intresset har i
allt högre grad kommit att riktas mot miljöer och områden, som ger en bild av
de sociala villkoren för olika grupper i äldre tid. Sveriges bidrag till den
internationella debatten om industriminnesvårdsfrågor är den tyngd man
önskat ge åt de sociala aspekterna och en mångsidigt inriktad verksamhet.
Den aktivitet som bedrivs i Sverige gäller således inte enbart dokumentation
av teknisk utrustning, byggnader och miljöer utan framför allt en kartläggning
av den fysiska miljön som ett uttryck för den arbetande människans
villkor i ett historiskt perspektiv. Som exempel kan nämnas ett forskningsprojekt
vid universitetet i Stockholm som behandlar industriarbetarklassens
uppkomst. I ett antal delrapporter har industriarbetarnas villkor mellan åren
1850 och 1914 blivit belysta. Vid universitetet i Uppsala förbereder en grupp
forskare ett tvärvetenskapligt projekt som gäller industrialiseringsprocessen
och miljöförändringar i Gävleborgs län. Utskottet har också uppmärksammat
att den gamla industrimiljön i Norrköping - det s. k. industrilandskapet vid
Strömmen - genom ett lokalt initiativ planeras bli föremål för åtgärder i syfte
att för en bredare allmänhet levandegöra äldre tiders arbetsprocesser och
utvecklingen av desamma. 1 anslutning till detta arbete pågår upprustning av
ett stadshistoriskt museum som processmässigt och historiskt kommer att
skildra industrialismens och det moderna samhällets uppkomst och tillväxt.
Det är uppenbart att intresset att spegla industrimiljöer och att ge en bild av
de sociala villkoren för olika grupper i äldre tid under senare år har fått en allt
vidare spridning. Musei- och utställningsverksamhet kring industriminnesvårdsfrågor
kan noteras i detta sammanhang. Vidare har studiecirklar och
massmedierna stimulerat till brett upplagda studier av hembygden - en
hembygd som ofta varit identisk med industrialismens samhällen.
Arbetarrörelsens arkiv, som sprider kunskap om och tillhandahåller
material om arbetarrörelsen, har under de fem senaste åren fått en väsentlig
ökning av statsbidraget, nämligen från 268 000 kr. budgetåret 1973/74 till
949 000 kr. innevarande budgetår.
Utskottet anser sig kunna konstatera att ett omfattande forsknings- och
dokumentationsarbete pågår med målsättningen att från olika aspekter
belysa arbetets historia och villkor. En märkbar tyngdpunktsförskjutning
sker också f. n. mot en inriktning på dokumentation av den art som
förespråkas i motionen 1977/78:733. Utskottet finnér inte anledning för
KrU 1978/79:6
3
riksdagen att göra något uttalande i avsikt att styra inriktningen av de
aktiviteter som pågår. Yrkande 1 i motionen 1977/78:733 avstyrks därför.
Med anledning av yrkandet om utredning får utskottet erinra om att Nya
arbetsrättskommittén i oktober 1977 i delbetänkandet (Ds A 1977:4) ”Fackliga
förtroendemän, möten på betald arbetstid och arbetslivsforskning”
redovisat förslag om bl. a. forskares rätt till tillträde till arbetsplatserna. I
arbetsmarknadsdepartementet förbereds f. n. proposition med anledning av
kommitténs förslag. Med hänsyn härtill och då utskottet inte heller i övrigt
funnit tillräckliga skäl för en särskild utredning avstyrker utskottet yrkande 2
i motionen 1977/78:733.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1977/78:733.
Stockholm den 10 oktober 1978
På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Per Olof
Sundman (c). Tore Nilsson (m), Ingemar Leander (s), Olle Eriksson (c), Åke
Green (s), Tyra Johansson (s), Karl-Eric Norrby (c), Lars-Ingvar Sörenson (s),
Hans Alsén (s), Kerstin Göthberg (c), Catarina Rönnung (s), Gunnar
Richardson (fp), Lars Ahlmark (m) och Börje Stensson (fp).