KrU 1978/79:5

Kulturutskottets betänkande
1978/79:5

med anledning av motion om ortnamnens kulturhistoriska värde
Motionen

I motionen 1977/78:562, vars behandling på förslag av kulturutskottet i
betänkandet 1977/78:28 uppskjutits till riksmötet 1978/79, har Ivan Svanström
m. fl. (c) yrkat att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om en
utredning om ortnamnens kulturhistoriska värde i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Motionärerna erinrar om att riksdagen vid beslutet för några år sedan om
omläggning av fastighetsregistreringen i princip uttalade sig för bibehållande
av alla ortnamn. De framhåller att våra bostadsadresser är bland de viktigaste
bärarna av våra kulturhistoriskt värdefulla ortnamn. Av postverket påbörjade
försök med införande av nya bostadsadresser på landsbygden bestående av
vägnamn och vägnummer anses oroande. Det nya systemet innebär att det
kommer att behövas tusentals nya vägnamn. Dessa kommer inte att kunna
tillvarata de värden som nu finns i ortnamnen som levande kulturminnen.
Motionärerna synes anse att det inte behöver innebära några problem ur
adresseringssynpunkt att på landet använda både gårds- eller bynamn och
sockennamn. Förändringar av ortsbenämningar bör inte kunna genomföras
mot de berördas vilja, vare sig av datatekniska eller av andra skäl.

Motionärerna framhåller att förändringar beträffande ortnamnens användning
har väsentligt större betydelse än som hittills beaktats. Det behövs därför
en kulturhistorisk utvärdering. Denna bör lämpligen utföras under
medverkan av dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA)
och Riksförbundet för hembygdsvård. Utredningen bör också innehålla
riktlinjer för ortnamnens bevarande i samhällets alla verksamheter.

Remissyttranden

Postverket framhåller betydelsen av att varje postförsändelse är försedd
med enkel och tydlig adress. På landsbygden förekommer många olika typer
av adresseringar - ibland by- eller gårdsnamn, ibland postlådenummer,
ibland bådadera. By- och gårdsnamn som adresser är svåra att hantera särskilt
för vikarier och de medför också svårigheter vid postsorteringen. Ibland
förekommer det vidare att det inom en adressort finns flera gårdar med
samma namn. Postlådenumreringen är inte heller utan nackdelar. Den slås
sönder vid omorganisationer och nybebyggelse och kan inte utan vidare
användas för lokalisering av fastigheter på landsbygden. Det är sedan länge
ett starkt postalt önskemål att få fram ett bättre adresseringssystem på

1 Riksdagen 1978/79. 13 sami. Nr 5

KrU 1978/79:5

2

landsbygden än man har f. n.

Postverket utreder f. n. frågan om ett nytt adresseringssystem. Ett dylikt
system bör enligt verkets mening tillgodose både postala och utompostala
funktioner i samhället, det bör ha en geografisk anknytning och helst också
vara opåverkbart av organisationsförändringar och nybebyggelser. I Kristianstads
kommun pågår f. n. ett försök med ett adresseringssystem som
bygger på vägnamn och vägnummer. Det genomförs i samarbete med
kommunen och har från en rad håll mötts av övervägande positiva
reaktioner.

Under utredningsarbetet försöker postverket få en uppfattning om vilka
önskemål och krav i fråga om adresseringssystem man har inom olika statliga
verk och andra organ. Verket är medvetet om de synpunkter på frågan som
man har inom Riksförbundet för hembygdsvård. I remissyttrandet uttalas
också att verket har stor förståelse för de kulturhistoriska aspekterna och för
vikten av att gamla by- och gårdsnamn bevaras. Postverket vill ”naturligtvis
inte på något sätt motarbeta dessa intressen” utan i stället förena dem med
andra intressen från viktiga samhällsfunktioner.

I en rapport från ”postverkets arbetsgrupp för adressering på landsbygden”
konstateras att ett system med vägnamn och vägnummer har en rad fördelar
för posten men också vissa fördelar bl. a. för samhällsplaneringen. Arbetsgruppen
anser att erfarenheterna tyder på att systemet ”från principiell
synpunkt inte har några direkta nackdelar”. Samtidigt nämns dock som en
nackdel de ”svårigheter och invändningar som finns när det gäller att
tillgodose långt gående språkliga och kulturhistoriska aspekter”. Ett positivt
intresse för vägnamnssystemet har visats av olika statliga verk och andra
organ. Gruppen föreslår att försök påbörjas i flera kommuner.

Riksantikvarieämbetet anser att postverkets aktuella försöksverksamhet är
oroande. Om systemet med vägnamn och vägnummer genomförs i fråga om
post och annan samhällelig service riskerar man att de hävdvunna bebyggelsenamnen
på sikt trängs ut och får samma undanskymda roll som
kvartersnamnen i städerna. Som en olägenhet med det föreslagna systemet
påpekas att det innebär att man utöver postnumren får ännu en sifferkombination
- det behövs bara att en enda siffra är fel för att hela adressangivningen
skall bli felaktig.

Ämbetet betonar starkt ortnamnens kulturhistoriska värde och erinrar om
att ämbetet är författningsenlig remissinstans för den kulturhistoriska
granskningen av registerbeteckningsreformen.

Ämbetet anser att det behövs en allsidig utredning om namnfrågor i riket.
De kulturhistoriska och sociala värden som ligger i att de hävdvunna
ortnamnen bevaras i levande och ändamålsenligt bruk bör utredas och vidare
de eventuella behoven av en särskild lagstiftning till skydd för landets
ortnamn och av en namnnämnd (namnmyndighet). En namnnämnd bör ha
fristående karaktär med språklig och kulturhistorisk expertis och representanter
för de myndigheter som handlägger namnfrågor.

KrU 1978/79:5

3

Lantmäteriverket erinrar om att verket i sitt yttrande över en framställning
av Kommunförbundet förordat en utredning angående bl. a. målinriktningen
för ortnamnspolitiken. Syftet med motionen kommer att bli tillgodosett om
en dylik utredning kommer till stånd.

DOVA-nämnden hälsar med tillfredsställelse att problem som rör
ortnamnen i vårt land uppmärksammas. Nämnden erinrar om att Svenska
kommunförbundet i en skrivelse till bostadsdepartementet för två år sedan
aktualiserade frågor om primärkommunal beslutskompetens angående
namnsättning av gator m. m. DOVA-nämnden ansluter sig i allt väsentligt
till vad lantmäteriverket (LMV) uttalat i ett yttrande över denna framställning.
LMV underströk vikten av att målen för ortnamnspolitiken blir
analyserade och bestämda, vilket bedömdes vara en krävande uppgift ”inte
minst på grund av att olika synsätt och intressen gör sig gällande i
frågan”.

DOVA-nämnden anser att tiden nu är mogen för en utredning om
målinriktningen för ortnamnspolitiken, fördelningen av besluts- och tillsynsbefogenheter
i ortnamnsfrågor, förfarandet i sådana frågor samt behovet av
författningsreglering. Inom ramen för en sådan utredning kan syftet med
motionen bli tillgodosett. DOVA-nämnden tillstyrker en utredning som tar
sikte på alla delproblem i vad gäller ortnamnsverksamheten.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om postverkets försök med ett nytt adresseringssystem på
landsbygden med vägnamn och vägnummer uppmärksammades vid 1976/
77 års riksmöte i motionen 514 av Ivan Svanström (c) och Bengt Kindbom (c).
Motionärerna hävdade därvid samma synpunkter som i den nu föreliggande
motionen och hemställde att riksdagen skulle besluta att hos regeringen
begära att en översyn av planerade adressförändringar hos postverket genom
DOVA eller på annat sätt verkställs med särskild hänsyn tagen till de
kulturhistoriska värderingarna i sammanhanget.

Trafikutskottet behandlade motionen i sitt betänkande 1976/77:12 och
anförde därvid (s. 6) följande.

Enligt vad utskottet erfarit pågår vidare inom verket en fortlöpande
översyn av adresseringssystemet för bl. a. landsbygdens del. I samband
därmed har inom vissa områden och i samråd med vederbörande kommunala
myndigheter och organ samt representanter för hembygdsvården m. fl. en
begränsad försöksverksamhet igångsatts i syfte att nå fram till rationella eller
eljest lämpliga lösningar av hithörande frågor. Avsikten har angetts vara att i
samma ordning en utvärdering av försöksverksamheten skall ske. Utskottet
förutsätter att såväl härvid som vid den fortsatta översynen hänsyn i all den
utsträckning som befinnes praktiskt möjlig tas till kulturhistoriska
synpunkter av det slag som aktualiserats i motionen. Därest postverket i
samband därmed finner ett närmare samarbete med DOVA, riksantikvarieämbetet
eller annat organ lämpligt utgår utskottet givetvis från att detta

KrU 1978/79:5

4

kommer till stånd.

Under hänvisning till vad utskottet sålunda anfört synes någon särskild
framställning i ämnet från riksdagens sida med anledning av motionen ej f. n.
vara påkallad.

Utskottet

Enligt utskottets uppfattning är det en angelägen kulturfråga som aktualiserats
i motionen. Liksom den äldre, kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen
har de gamla namnen på gårdar, byar och socknar ett kulturellt värde
som inte får underskattas.

I sitt remissyttrande över motionen har lantmäteriverket erinrat om att
verket i annat sammanhang hos regeringen förordat en utredning angående
bl. a. målinriktningen för ortnamnspolitiken. Verket anser att syftet med
motionen kommer att bli tillgodosett om en dylik utredning kommer till
stånd. Riksantikvarieämbetet har tillstyrkt en allsidig utredning om namnfrågor
i riket och DOVA-nämnden en utredning som tar sikte på alla
delproblem i vad gäller ortnamnsverksamheten.

Utskottet finnér det önskvärt att en allsidig utredning på ortnamnsområdet
kommer till stånd och att i denna beaktas bl. a. de synpunkter som anförts i de
tre sistnämnda yttrandena över motionen. Enligt utskottets uppfattning är
det önskvärt att bl. a. den sakkunskap som finns inom DOVA får tillfälle att
medverka i utredningsarbetet.

Utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge till känna för
regeringen vad utskottet anfört med anledning av motionen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad
utskottet med anledning av motionen 1977/78:562 anfört
angående behovet av en allsidig utredning på ortnamnsområdet.

Stockholm den 10 oktober 1978

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Per Olof
Sundman (c), Tore Nilsson (m), Ingemar Leander (s), Olle Eriksson (c), Åke
Green (s), Tyra Johansson (s), Karl-Eric Norrby (c), Lars-Ingvar Sörenson (s),
Hans Alsén (s), Kerstin Göthberg (c), Catarina Rönnung (s), Gunnar
Richardson (fp), Lars Ahlmark (m) och Börje Stensson (fp).

GOTAB 58559 Stockholm 1978