KrU 1978/79:4

Kulturutskottets betänkande
1978/79:4

med anledning av motion om besvär vid arrende av kyrklig jord
Motionen

I motionen 1977/78:261, vars behandling på förslag av kulturutskottet i
betänkandet 1977/78:28 uppskjutits till riksmötet 1978/79, har Hugo
Bengtsson (s) och Gusti Gustavsson (s) yrkat att riksdagen hos regeringen
begär sådana ändringar i berörd lagstiftning att församling, församlingsmedlem
och arrendator ges besvärsrättigheter i enlighet med vad som i
motionen angivs.

Motionärerna önskar genom motionen aktualisera förfarandet vid fastställandet
av arrenden som gäller kyrklig jord, i första hand löneboställen.
Beträffande jord som hör till löneboställe - men däremot inte beträffande
skog - gäller f. n. att den får upplåtas på arrende endast på de arrendevillkor
som vederbörande boställsnämnd bestämmer. Besvär över boställsnämndens
beslut får anföras hos stiftsnämnden men endast av den som förvaltar
jorden, dvs. i regel pastoratet. Stiftsnämndens beslut i sådana besvärsmål får
inte överklagas. Motionärerna anser det klart otillfredsställande både att
ingen annan än jordförvaltaren i de åsyftade fallen kan anföra besvär över
boställsnämndens beslut och att det i dylika ärenden inte finns någon
överinstans över stiftsnämnden.

Gällande bestämmelser

Enligt lagen (1970:939, ändrad senast 1975:1322) om förvaltning av kyrklig
jord 1 § avses med kyrklig jord löneboställe, prästgård, församlingskyrkas
fastighet, prästlönefondsfastighet, kyrkofondsfastighet, domkyrkas fastighet
och biskopsgård. Hit hör däremot inte jord som en kyrklig kommun köper för
uttaxerade medel för att använda exempelvis som tomt för ett församlingshem.

Löneboställes skog förvaltas av stiftsnämnden, löneboställe i övrigt av
vederbörande pastorat (9 §).

Löneboställe som ej förvaltas av stiftsnämnd får av förvaltaren upplåtas på
arrende för jordbruk endast på de arrendevillkor som boställsnämnden
bestämmer. När arrendenämnd eller domstol behandlar fråga om vilka
villkor för jordbruksarrende som skall gälla för sådan kyrklig jord företräds
den kyrkliga jorden av stiftsnämnden (15 §).

Boställsnämnd består - förutom av ordförande - av två ledamöter vilka
båda skall ha insikt i jordbruk (7 §).

Som riktpunkt för boställsnämndens arbete gäller bl. a. att förvaltningen av

1 Riksdagen 1978/79. 13 samt. Nr 4

KrU 1978/79:4

2

löneboställe skall ”inriktas på att egendomens avkastningsförmåga tillgodogöres
på ekonomiskt bästa sätt” (14 §).

Beslut som boställsnämnden fattar enligt kyrkliga förvaltningslagen kan
överklagas hos stiftsnämnden (30 §) men endast av den som förvaltar
egendomen, dvs. såvitt gäller löneboställe som ej förvaltas av stiftsnämnden
av pastoratet.

Beslut som stiftsnämnd fattar i fråga som fullföljts dit kan ej överklagas -stiftsnämnden är alltså i dessa fall sista instans (förordningen 1971:860 om
förvaltning av kyrklig jord 110 §, förordningen omtryckt 1976:151, ändrad
senast 1976:499).

Genom boställsnämndens eller - efter överklagande - stiftsnämndens
beslut fastställs upplåtarsidans ståndpunkt i fråga om arrendevillkoren. Den
arrendator som inte är nöjd härmed kan enligt lagen (1973:188) om
arrendenämnder och hyresnämnder (lagen omtryckt 1974:1090, ändrad
senast 1978:306) vända sig till arrendenämnden i länet.

Utskottet

Som framgått av den lämnade redogörelsen innebär nuvarande regler i
fråga om förvaltning av kyrklig jord att det är vederbörande boställsnämnd
som på jordägarsidan fastställer villkoren för upplåtande på arrende av s. k.
boställsjord. Boställsnämndens beslut i dylika ärenden kan av vederbörande
pastorat överklagas hos stiftsnämnden. Motionärernas förslag går ut på att
rätten att klaga skall utvidgas till att gälla både församling, församlingsmedlem
och arrendator samt dessutom att det skall finnas en besvärsinstans
ovanför stiftsnämnden.

Utskottet vill till en början konstatera att den arrendator som önskar andra
arrendevillkor än dem som fastställts av boställsnämnden resp. - efter
överklagande - av stiftsnämnden kan få frågan prövad av arrendenämnden.

Vad beträffar den önskade utvidgningen i övrigt av rätten att anföra besvär
över ifrågavarande beslut av boställsnämnderna har det inte i motionen
anförts några exempel på att nuvarande regler i praktiken visat sig otillfredsställande.
Utskottet har sig inte heller bekant att så varit förhållandet. Med
hänsyn till vad sålunda anförts anser utskottet inte att riksdagen bör uttala sig
för ett införande av besvärsrätt för församling, församlingsmedlem och
arrendator. Inte heller finnér utskottet anledning för riksdagen att begära
införande av en möjlighet att överklaga stiftsnämndens beslut i nu ifrågavarande
typ av ärenden.

Utskottet - som i detta sammanhang också beaktat de överväganden som
pågår om förhållandet mellan stat och kyrka - avstyrker motionen 1977/
78:261.

KrU 1978/79:4

3

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1977/78:261.

Stockholm den 10 oktober 1978

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendeis slutbehandling: Georg Andersson (s), Per Olof
Sundman (c), Tore Nilsson (m), Ingemar Leander (s), Olle Eriksson (c), Åke
Green (s), Tyra Johansson (s), Karl-Eric Norrby (c), Lars-Ingvar Sörenson (s),
Hans Alsén (s). Kerstin Göthberg (c), Catarina Rönnung (s), Gunnar
Richardson (fp), Lars Ahlmark (m) och Börje Stensson (fp).

GOTAB 58558 Slockholm 1978