KrU 1978/79:32
Kultur utskottets betänkande
1978/79:32
med anledning av propositionen 1978/79:187 om huvudmannaskapet
för fjällsäkerheten m. ni. jämte motioner
Propositionen
Regeringen har i propositionen 1978/79:187 (jordbruksdepartementet)
föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att inrätta ett fjällsäkerhetsråd,
2. godkänna de riktlinjer i övrigt som förordats i propositionen 1978/79:187
för ansvaret rörande fjällsäkerheten och därmed sammanhängande frågor.
I propositionen föreslås att ett fristående fjällsäkerhetsråd inrättas som
statlig huvudman för fjällsäkerheten. Rådet bör främst ha en initierande och
samordnande funktion.
Vidare föreslås i propositionen åtgärder avseende information och utbildning,
vädertjänst m. m. i syfte att ytterligare förbättra fjällsäkerheten.
Kostnaderna för fjällsäkerhetsrådets administration och de utgifter i övrigt
som föreslås för fjällsäkerhetsarbete bör enligt propositionen anvisas över
anslaget Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m. under tionde huvudtiteln.
Förslagen föranleder ingen ändring av den medelsberäkning för budgetåret
1979/80 som redovisats i 1979 års budgetproposition.
Motionerna
Med anledning av propositionen 1978/79:187 har väckts motionerna
1978/79:2590 av Bertil Johansson (c) vari yrkas att riksdagen vid behandling
av propositionen 1978/79:187 beaktar de synpunkter som anförts i
motionen beträffande
1. information och utbildning,
2. leder,
3. polisens hjälptelefoner,
4. ansvarsfrågor,
1978/79:2605 av Rolf Rämgård (c) och Per Stjernström (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om placering av fjällsäkerhetsrådet i något av fjällänen,
1978/79:2608 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen med
avslag på propositionens förslag beträffande inrättande av ett fjällsäkerhetsråd
beslutar hos regeringen anhålla att huvudmannaskapet för fjällsäkerheten
uppdras åt statens naturvårdsverk, varvid samverkan med andra intressenter
sker genom en rådgivande samverkansgrupp,
1 Riksdagen /(/7,V/ 7(J. 13 sami. Yr 32
KrU 1978/79:32
2
1978/79:2639 av Frida Berglund (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
1. att en företrädare för landets fjällkommuner skall ingå i det planerade
fjällsäkerhetsrådet,
2. att fjällsäkerhetsrådets kanslifunktion förläggs till Jokkmokk.
Utskottet
Fjällräddning och fjällsäkerhetsarbete är två skilda begrepp. Fjällräddning
är den verksamhet som påbörjas då en olyckshändelse konstateras eller
befaras ha skett. Med fjällsäkerhetsarbete förstås framför allt den förebyggande
verksamhet som syftar till att i görligaste mån begränsa olycksriskerna
i fjällvärlden. Ansvaret för fjällräddningsverksamheten ligger hos polisen,
medan det inte finns någon klar ansvarsfördelning för fjällsäkerhetsverksamheten.
Ett flertal myndigheter och organisationer arbetar således samtidigt
med fjällsäkerhetsfrågor. Bland dem nämns i propositionen i första hand
polisen, statens naturvårdsverk, Svenska turistföreningen och Friluftsfrämjandet.
Kulturutskottet behandlade i betänkandet 1977/78:2 frågor rörande fjällsäkerheten
och föreslog att verksamheten skulle utredas. Det var enligt
utskottet särskilt angeläget att frågor om ansvarsfördelning och huvudmannaskap
löstes. Utskottet ser med tillfredsställelse att frågan om huvudmannaskapet
för fjällsäkerheten m. m. genom utredning av en sakkunnig och
experter fått en ingående belysning och att utredningen snabbt lagt fram
förslag till grund för proposition i ärendet.
Vad beträffar huvudmannaskapet för Jjälhäkerheten lägger fjällsäkerhetsutredningen
fram två alternativa förslag. I alternativ 1 uppdras huvudmannaskapet
åt statens naturvårdsverk, varvid samverkan med andra intressenter
sker genom en rådgivande samverkansgrupp. Detta alternativ förordas av
den särskilde utredaren och två av utredningens experter. Enligt alternativ 2
tillskapas ett fristående fjällsäkerhetsråd som huvudman, vari de olika
intressenterna i fjällsäkerhetsarbetet bereds plats. Utredningens sju övriga
experter förordar detta alternativ. Remissinstanserna har delad uppfattning
om hur huvudmannaskapsfrågan bör lösas.
Föredragande statsrådet anser att det finns ett klart behov av ett fastställt
huvudmannaskap för fjällsäkerheten. Av skäl som redovisas i propositionen
har han kommit fram till ståndpunkten att ett fristående fjällsäkerhetsråd
snarast bör inrättas med uppgift att vara sådan huvudman, dvs. en lösning
enligt alternativ 2.
Enligt motionen 1978/79:2608 har det i propositionen inte redovisats
tillräckligt starka motiv för att en ny fristående myndighet inrättas som
huvudman för fjällsäkerheten. Motionärerna framhåller att statens naturvårdsverk
redan har ett ansvar för naturvårdsförvaltningen, rörligt friluftsliv
och rekreation samt för det statliga fjälledssystemet. De anser det därför
naturligt att myndighetsfunktionen för fjällsäkerheten anförtros åt natur
-
KrU 1978/79:32
3
vårdsverket och stöder således utredningsmannens alternativ. Särskilt
påpekas att inrättandet av en ny myndighet med ali sannolikhet skulle
komma att medföra ökade administrativa kostnader.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att den omständigheten
att en huvudman utses för fjällsäkerheten inte får innebära att ansvar,
planering och verkställighet flyttas från intressenterna till huvudmannen.
Beträffande huvudmannens uppgift att främst ha en initierande och samordnande
funktion synes också råda full enighet. En viktig förutsättning för en
lämplig organisatorisk lösning måste således vara att det positiva intresse för
fjällsäkerhetsfrågor som finns i de frivilliga organisationerna kan bibehållas.
Genom inrättande av ett fristående fjällsäkerhetsråd blir de intressenter som
nu arbetar med fjällsäkerhetsfrågor även i fortsättningen jämbördiga. Därtill
kommer att funktionens betydelse och specialitet markeras. Vad beträffar de
farhågor för höga administrativa kostnader som yppas i motionen 1978/
79:2608 får utskottet framhålla att det i propositionen förutsatts att dessa
kostnader begränsas så långt som möjligt. Föredragande statsrådet utgår
nämligen från att de myndigheter och organisationer som ingår i fjällsäkerhetsrådet
skall kunna utföra det särskilda beredningsarbete som behövs för
rådet, och att rådet - i den mån särskild utredningskapacitet behövs - skall
kunna köpa tjänster från t. ex. Svenska turistföreningen eller Friluftsfrämjandet.
Med anledning av motionen 1978/79:2608 bör också uppmärksammas
att det föreslagna fjällsäkerhetsrådets slutliga organisatoriska ställning
avses bli prövad när resultatet av en utredning om vissa fritidspolitiska frågor
föreligger. Denna utredning avses bl. a. ägna uppmärksamhet åt behovet av
en administrativ samordning av samhällets åtgärder inom turist- och
rekreationssektorn.
Enligt utskottets mening har det i propositionen redovisats övertygande
skäl för inrättande av ett fristående fjällsäkerhetsråd, tills vidare direkt
underställt regeringen. Utskottet avstyrker således motionen 1978/79:2608
och tillstyrker att regeringen bemyndigas inrätta ett sådant råd.
Enligt propositionen bör det ankomma på regeringen att besluta om
Häl/säkerhetsrådets sammansättning. Föredragande statsrådet anmäler emellertid
att enligt hans mening det i rådet bör ingå representanter för
rikspolisstyrelsen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI),
naturvårdsverket. Svenska samernas riksförbund. Svenska turistföreningen
och Friluftsfrämjandet. Trots angelägenheten av att begränsa antalet ledamöter
i rådet anser föredragande statsrådet att även en representant för varje
fjällän bör ingå i rådet. Detta motiveras främst av behovet att binda samman
centralt och regionalt ansvar.
I motionen 1978/79:2639 uttalas att en väl fungerande fjällsäkerhet i första
hand är beroende av de praktiska resurser som finns i fjällområdet och att
länsorganens och kommunernas resurser bildar basen för beredskapen. Mot
den bakgrunden anser motionären det angeläget att fjällsäkerhetsrådet tillförs
KrlJ 1978/79:32
4
kunskap och erfarenheter från det primärkommunala fjällsäkerhetsarbetet.
En representant för landets fjällkommuner bör därför ingå i fjällsäkerhetsrådet
(yrkande I).
Som utskottet nyss redovisat är avsikten att en representant för vart och ett
av de fyra fjällänen skall ingå i det planerade fjällsäkerhetsrådet. Utskottet
utgår från att den lokala erfarenhet i rådet som efterlyses i motionen
1978/79:2639 skall kunna tillgodoses genom nämnda representation för
fjällänen. Med hänvisning härtill och med instämmande i att det bör
ankomma på regeringen att besluta om rådets sammansättning avstyrker
utskottet yrkande 1 i motionen 1978/79:2639.
I samma motion föreslås att fjällsäkerhetsrådets kanslifunktion förläggs lill
Jokkmokk (yrkande 2), medan placering av Jjällsäkerhetsrådet i något av
fjällänen yrkas i motionen 1978/79:2605.
Med anledning av dessa yrkanden vill utskottet först erinra om att de i det
föregående återgivna uttalandena i propositionen rörande kostnaderna för
fjällsäkerhetsrådets administration inte ger underlag för någon bedömning av
rådets behov av egna kansliresurser. Utskottet utgår emellertid från att något
slag av central administration måste tillkomma om rådet skall fungera. Med
hänsyn till fjällsäkerhetsrådets verksamhetsfält och de skäl för en nära
anknytning till fjällbygden som utvecklats i motionen 1978/79:2639 anser
utskottet att fjällsäkerhetsrådets kansli bör placeras i något av de fyra
fjällänen. En lokalisering utanför Stockholmsområdet ligger också i linje med
statsmakternas uttalanden år 1973 (prop. 1973:55, InU 1973:22) om den
framtida lokaliseringen av nytillkommande statlig verksamhet.
Utskottet anser att det bör ankomma på regeringen att besluta huruvida en
länshuvudort eller annan ort bör väljas. Ett riksdagsbeslut om förläggning till
Jokkmokk eller anknytning till länsstyrelse är utskottet alltså inte berett
förorda.
Inte heller bör riksdagen göra något uttalande om ordförandeskapet i rådet,
en fråga som i motionen 1978/79:2605 tagits upp i anslutning till placeringen
av fjällsäkerhetsrådet.
Vad utskottet med anledning av motionerna 1978/79:2605 och 1978/
79:2639, yrkande 2, anfört i fråga om lokalisering av fjäll säkerhetsrådets
centrala kansliresurser bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
1 motionen 1978/79:2590 framförs synpunkter på inriktningen av fjällsäkerhetsarbetet.
Vad beträffar information till fjällbesökaren om de risker som kan
vara förenade med en fjällvistelse efterlyser motionären främst en samordning
av informationsverksamheten och samstämmighet i informationens
innehåll. I fråga om insatser för att förbättra ledsystemet anser han alt en
satsning på att bygga Iler vindskydd vid de redan befintliga lederna är
viktigare än en utbyggnad av ledsystemet. Vidare bör enligt motionen
underhåll och förbättringar av hjälptelefonnätet prioriteras framför en
KrlJ 1978/79:32
5
utbyggnad. Med anledning av yrkandena 1, 2 och 3 i motionen om att
synpunkter av angivna innebörd skall beaktas vid riksdagens behandling av
propositionen får utskottet anföra följande.
I propositionen understryker föredragande statsrådet att del måste bli en av
de viktigaste uppgifterna för huvudmannen för fjällsäkerheten att förbättra
information och utbildning. För informations- och utbildningsinsatser m. m.
beräknas nästa budgetår ett belopp om 775 000 kr. tillkomma. Utskottet har
inte funnit att det föreligger några motsättningar mellan vad som anförs i
propositionen i fråga om information och de synpunkter motionären
framfört. Utskottet utgår sålunda från att huvudmannen kommer att verka
för en samordning av informationen och för samstämmighet i dess innehåll.
Fjällsäkerhetsutredningen uttalar i sitt betänkande att en av de främsta
åtgärderna för att långsiktigt främja fjällsäkerheten är att ledsystemet
underhålls, förbättras och kompletteras. Utredningen prioriterar liksom
motionären underhåll av befintliga leder framför en utbyggnad av ledsystemet,
vilket torde bli vägledande i det fortsatta fjällsäkerhetsarbetet.
Delade meningar torde inte råda om att höga krav måste ställas på
hjälptelefonnätets tillförlitlighet. Satsningar på en utbyggnad av sambandssystemet
får självfallet inte medföra att underhållet eftersätts. Utskottet
räknar med att stor uppmärksamhet kommer att ägnas de funktionsproblem
motionären tagit upp.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att yrkandena 1, 2 och 3 i
motionen 1978/79:2590 inte behöver föranleda någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida.
Vad slutligen beträffar samhällets ansvarJör Jjällsäkerheien kan konstateras
att syftet med de förslag som läggs fram i propositionen är att skapa bättre
förutsättningar för en säker vistelse i fjällen. Förslagen innebär ökade statliga
insatser, vilket i sig betyder att samhället är berett ta ett större ansvar för
fjällsäkerheten. Som anförs i propositionen går det dock av naturliga skäl inte
att åstadkomma någon absolut säkerhet för de personer som vistas i
fjällvärlden utan att man vidtar synnerligen restriktiva åtgärder i vad avser
den enskildes rörelsefrihet. Enligt utskottets uppfattning kan man emellertid
räkna med att det fortsatta och intensifierade fjällsäkerhetsarbetet kommer
att leda till större säkerhet just i de avseenden motionären uttryckt önskemål
om. Utskottet anser det inte påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande
i ansvarsfrågan och avstyrker därför yrkande 4 i motionen 1978/79:2590.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:187 och med
avslag på motionen 1978/79:2608 bemyndigar regeringen att
inrätta ett fjällsäkerhetsråd,
2. att riksdagen
a. avslår motionen 1978/79:2639, yrkande 1,
KrU 1978/79:32
6
b. med anledning av motionerna 1978/79:2605 och 1978/
79:2639, yrkande 2, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om lokaliseringen av fjällsäkerhetsrådets
kansli,
3. att riksdagen godkänner de riktlinjer i övrigt som i propositionen
1978/79:187 förordats föransvaret rörande fjällsäkerheten
och därmed sammanhängande frågor,
4. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2590.
Stockholm den 8 maj 1979
På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendeis slutbehandling: Georg Andersson (s), Per Olof
Sundman (c), Tore Nilsson (m), Ingemar Leander (s), Olle Eriksson (c), Åke
Green (s), Ingegärd Fraenkel (fp), Karl-Eric Norrby (c), Lars-Ingvar Sörenson
(s), Ingrid Diesen (m), Hans Alsén (s), Kerstin Göthberg (c), Catarina
Rönnung (s), Helge Klöver (s) och Arne Remgård (fp).
Reservation
av Georg Andersson (s), Ingemar Leander (s), Åke Green (s), Lars-Ingvar
Sörenson (s), Hans Alsén (s), Catarina Rönnung (s) och Helge Klöver (s) som
anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet delar”
och slutar med ”sådant råd” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att behovet av ett entydigt och klart uttalat ansvar för
fjällsäkerheten bäst tillgodoses om verksamheten förankras i en myndighet.
Fjällsäkerhetsarbetet har nära samband med andra åtgärder avseende rörligt
friluftsliv och rekreation, dvs. områden för vilka statens naturvårdsverk har
ett fastlagt ansvar. Som nämns i motionen 1978/79:2608 är naturvårdsverket
också statlig huvudman för fjälledssystemet med därtill hörande anordningar
i form av broar, vindskydd, raststugor m. m. För fjällsäkerheten och för
fjällräddningsarbetet är lederna av vital betydelse. Enligt utskottets mening
har starka skäl anförts för att huvudmannaskapet för fjällsäkerheten anförtros
statens naturvårdsverk. Utskottet anser att detta alternativ bör väljas och att
det är mest fördelaktigt från effektivitets- och kostnadssynpunkt. Härtill
kommer att återhållsamhet bör iakttas när det gäller inrättande av nya statliga
myndigheter och organ.
Det är enligt utskottets mening märkligt att regeringen inte beräknat medel
för fasta kansliresurser för den nya myndighet som föreslås i propositionen.
Utskottet utgår nämligen ifrån att någon form av kansli måste komma till
KrU 1978/79:32
7
stånd för det föreslagna fjällsäkerhetsrådet.
Den omständigheten att en huvudman för fjällsäkerheten utses får inte
innebära att ansvar för planering och verkställighet flyttas från intressenterna
i fjällsäkerheten till huvudmannen. Beträffande huvudmannens uppgift att
främst ha en initierande och samordnande funktion synes också råda full
enighet. Den verksamhet som bedrivs av de frivilliga organisationerna är av
mycket stor betydelse. Denna resurs bör samhället med tacksamhet tillvarata.
Det är därför nödvändigt att finna former för ett fortlöpande smidigt och
effektivt samarbete mellan huvudmannen/naturvårdsverket och övriga
intressenter i fjällsäkerhetsarbetet. Utskottet anser att det bör ske genom en
samverkansgrupp för fjällsäkerheten på sätt fjällsäkerhetsutredningen föreslagit.
I denna bör alla organisationer som är engagerade i fjällsäkerhetsarbetet
samt länsstyrelserna i de fyra fjällänen vara representerade.
Med det anförda avstyrker utskottet propositionens förslag om inrättande
av ett fristående fjällsäkerhetsråd och tillstyrker motionen 1978/79:2608.
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen med avslag på propositionen 1978/79:187 och med
bifall till motionen 1978/79:2608 beslutar att huvudmannaskapet
för fjällsäkerheten skall uppdras åt statens naturvårdsverk
samt att samverkan med andra intressenter skall ske genom en
rådgivande samverkansgrupp,
dels - under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med vad sålunda
uttalats - den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Enligt
propositionen” och på s. 4 slutar med ”till känna” bort ha följande
lydelse:
1 motionen 1978/79:2605 föreslås att fjällsäkerhetsrådet placeras i något av
fjällänen. Enligt motionen 1978/79:2639 bör en företrädare för landets
fjällkommuner ingå i det planerade fjällsäkerhetsrådet och rådets kanslifunktion
förläggas till Jokkmokk. Eftersom utskottet avstyrkt inrättande av ett
fjällsäkerhetsråd kan utskottet inte biträda dessa motionsyrkanden, vilka
alltså avstyrks.
dels - under samma förutsättning - utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:2605 och 1978/
79:2639,
GOTAB 62145 Stockholm 1979