KrU 1978/79:26
Kulturutskottets betänkande
1978/79:26
med anledning av motioner om kulturarbetarnas ställning
Motionerna
I detta betänkande behandlar utskottet motionerna
1978/79:1851 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om tillkallande
av en parlamentarisk utredning med uppgift att se över kulturarbetarnas
ställning,
1978/79:1871 av Per Olof Sundman m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om åtaganden för författarfonden i vad avser socialförsäkringsavgifter
(yrkande 4).
1 motionen 1978/79:1851 erinras inledningsvis om att riksdagen
vid riksmötena 1975/76 och 1976/77 behandlade bl. a. socialdemokratiska
motioner rörande kulturarbetarnas skatter och socialförsäkringsavgifter.
Motionerna avslogs med hänvisning till pågående utredningar. Motionärerna
framhåller nu att kulturarbetarna inte schablonmässigt kan hänföras till
skattegruppen rörelseidkare/egenföretagare. Kulturarbetet är helt knutet till
den enskilde individens speciella egenskaper och kan enligt den uppfattning
som hävdas av Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd
(KLYS) - och som motionärerna uppenbarligen ansluter sig till - inte bilda
plattform för utövande av företagsverksamhet i egentlig mening.
Många kulturarbetare är anställda, men många har en verksamhet som
endast kan bedrivas i icke-anställningens form. I de sistnämnda fallen blir
kulturarbetarna behandlade som företagare i skatte-, avgifts- och andra
hänseenden. Motionärerna ger exempel på vad detta innebär för kulturarbetarna
och nämner därvid bl. a. frågor om bokföringsskyldighet, allmän
rättshjälp, bostadsbidrag och sambeskattning.
Motionärerna konstaterar också att kulturarbetarna generellt sett är i
verklig mening lågavlönade. Deras inkomstutveckling har varit otillfredsställande,
bl. a. därför att det visat sig i det närmaste ogörligt fördem att i de olika
avtalsförhandlingarna kompensera sig för de tid efter annan höjda arbetsgivaravgifterna.
Det har inte heller i någon högre grad lyckats för dem att få
motparterna att betala socialförsäkringsavgifterna. En nackdel för kulturarbetarna
är också att frågor som berör deras yrkessituation sorterar under flera
olika departement och - i utredningssammanhang - ofta har fallit mellan
olika utredningars ansvarsområde.
I motionen betonas slutligen att samhället måste utveckla ett sådant
1 Riksdagen 1978/79. 13 sami. Nr 26
KrU 1978/79:26
2
kulturklimat och skapa sådana betingelser för kulturarbetarna att de under
trygghet kan utöva sitt yrke. Utvecklingen under en följd av år har visat att
detta inte är möjligt utan att på något sätt ändra kulturarbetarnas villkor.
Deras status som rörelseidkare har vittomfattande konsekvenser för hela
deras försörjningssituation. Det behövs en särskild utredning som ser över
denna deras ställning. En självklar utgångspunkt för en sådan utredning bör
vara att samma socialförsäkringsavgifter som tas ut på lönekostnader på
något sätt även skall tas ut på de inkomster som skapas genom konstnärliga
verksamheter. Vad som bör övervägas är hur dessa avgifter skall tas ut.
I motionen 1978/79:1871 redovisas att styrelsen för Sveriges
författarfond i sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80 föreslagit att
fonden skall få möjlighet att erlägga socialförsäkringsavgifter för vissa
periodiskt eller fortlöpande utgående ersättningar, nämligen författarpenningarna,
de s. k. garanterade författarpenningama och långtidsstipendier, i
regel femåriga. Förslaget har inte tillgodosetts i budgetpropositionen. Motionärerna
anser att detta ställningstagande bör korrigeras av riksdagen.
Kostnaderna har av fonden beräknats till 5 milj. kr. för nästa budgetår, men
eftersom det saknas förutsättningar för en sådan höjning av
biblioteksersättningens totalbelopp bör riksdagen ge till känna för regeringen
att förslag bör läggas fram inför budgetåret 1980/81. Detta är på sikt av större
betydelse för författarkårens ekonomiska grundtrygghet än en höjning av
biblioteksersättningens grundbelopp.
Bakgrund
De problem som aktualiserats i motionerna 1978/79:1851 och 1978/
79:1871, den sistnämnda såvitt nu är i fråga, har i olika sammanhang tagits
upp i framställningar från KLYS till regeringen och därvid getts en ingående
belysning. Vad gäller ett av dem vill utskottet nämna att i propositionen
1978/79:90 om ändring i rättshjälpslagen m. m. lagts fram förslag som
innebär ökade möjligheter för näringsidkare att få allmän rättshjälp när det
gäller rättsliga angelägenheter som rör näringsverksamheten. Nämnas bör
också att det från regeringens sida anmälts att förslag kommer att läggas fram
för riksdagen om en lag om upphovsmannakonto som kommer att göra det
möjligt att i skattehänseende jämna ut inkomster mellan olika år. Regeringen
räknar vidare, enligt vad utskottet inhämtat, med att vad gäller vissa
kulturarbetare pröva frågan om en överflyttning till uppdragsgivarna (motsvarande)
av ansvaret för erläggande av sociala avgifter. Detta kommer att ske
inom ramen för en utredning som skall pröva om nuvarande regler för
rörelseidkare är lämpliga för kulturarbetare.
KrU 1978/79:26
3
Utskottet
Utskottet är medvetet om den allvarliga innebörden för kulturarbetarna av
de problem som aktualiserats i motionen 1978/79:1851 och som också, för ett
delområde, tagits upp i motionen 1978/79:1871. Det är enligt utskottets
mening angeläget med en samlad översyn av de frågor inom olika lagstiftningsområden
som det här rör sig om. Syftet med en översyn bör vara att
skapa sådana betingelser för kulturarbetarna att de under större trygghet kan
utöva sina yrken. Utskottet tillstyrker det i motionen 1978/79:1851 framställda
utredningsyrkandet. Vid bifall härtill blir syftet med motionen
1978/79:1871, yrkande 4, i viss mån tillgodosett. Någon ytterligare åtgärd
med anledning av sistnämnda yrkande anser utskottet inte böra vidtagas.
Utskottet vill tillägga att ett tillkallande av den parlamentariska utredning
som utskottet sålunda föreslår givetvis inte får förhindra ett genomförande av
möjliga delreformer. Vad utskottet nu anfört med anledning av ifrågavarande
motioner bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad
utskottet med anledning av motionerna 1978/79:1851 och
1978/79:1871, yrkande 4, anfört om tillkallande av en parlamentarisk
utredning med uppgift att se över kulturarbetarnas
ställning.
Stockholm den 27 mars 1979
På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Per Olof
Sundman (c), Tore Nilsson (m), Ingemar Leander (s), Olle Eriksson (c), Åke
Green (s), Ingegärd Fraenkel (fp), Tyra Johansson (s), Karl-Eric Norrby (c),
Lars-Ingvar Sörenson (s), Ingrid Diesen (m), Hans Alsén (s), Kerstin
Göthberg (c), Catarina Rönnung (s) och Gunnar Richardson (fp).
Särskilda yttranden
1. av Ingegärd Fraenkel (fp) och Gunnar Richardson (fp):
Vi har med tillfredsställelse noterat att budgetministern efter samråd med
utbildningsministern avser att föreslå tillsättandet av en utredning med
uppgift att se över de problem rörande bl. a. skatter och avgifter som betingas
av att många kulturarbetare i dessa avseenden är att betrakta som företagare
och att deras inkomster många gånger starkt varierar från år till år. Det
KrU 1978/79:26
4
förefaller dock tveksamt om det kommande utredningsarbetet, så som
utskottet förutsatt, nödvändigtvis bör bedrivas av en parlamentarisk utredning
eftersom arbetet i så fall kan befaras bli onödigt tids- och kostnadskrävande.
2. av Tore Nilsson (m) och Ingrid Diesen (m):
I motionen 1978/79:1108 av moderata samlingspartiet har påtalats de
problem som vissa kulturskapare i skattehänseende råkar ut för. Eftersom
problemen är av en ganska teknisk natur och hänförs till flera olika
departement har vi ansett att enbart en departemental utredning eller översyn
vore erforderlig. Vi har anslutit oss till utskottets hemställan om en
parlamentarisk utredning i den förhoppningen att en sådan utvidgning inte
skall behöva onödigtvis försena en lösning.
GOTAB 61810 Stockholm 1979