KrU 1978/79:18

Kulturutskottets betänkande
1978/79:18

med anledning av motioner om ett arabvärldsinstitut
Motionerna

1 detta betänkande behandlar utskottet följande motioner, vilkas behandling
på förslag av kulturutskottet i betänkandet 1977/78:28 uppskjutits till
riksmötet 1978/79, nämligen

1977/78:1122 av Per Gahrton (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar ge
regeringen till känna vad som i motionen anförts om svenskt initiativ till ett
nordiskt arabvärldsinstitut,

1977/78:1531 av Bertil Måbrink m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om åtgärder för att inrätta ett arabiskt institut i enlighet
med vad som anförts i motionen.

I motionerna anges att det på skilda håll i vårt land bedrivs forskning och
studier som är inriktade på förhållandena i den arabiska världen. De insatser
som görs kännetecknas enligt motionen 1977/78:1122 av både mångfald och
bredd. Resultatet av det arbete som läggs ner skulle emellertid främjas om det
fanns ett gemensamt forum för forskning och annat kunskapssamlande om
arabvärlden. Därigenom skulle en överblick och samordning uppnås,
samtidigt som dubbelarbete undveks och kunskaper hos forskare och
administratörer bättre utnyttjades.

I de båda motionerna erinras om att det i Norden finns ett Afrikainstitut,
förlagt till Uppsala, och ett Asieninstitut - Centralinstitutet för nordisk
asienforskning i Köpenhamn. Geografiskt täcker dessa institut tillsammans
arabvärlden. Ingetdera av instituten besitter dock enligt motionerna någon
större sakkunskap om just den arabiska regionen.

Motionerna syftar till inrättande av ett arabvärldsinstitut. Ett sådant
institut avses fä uppgifter som i stort sett motsvarar de nämnda befintliga
institutens. Därutöver framhålls i motionen 1977/78:1122 att ett arabvärldsinstitut
kan få stort värde för språklig utbildning och assistans. Dess
funktioner som bibliotek och dokumentationscentral betonas i motionen
1977/78:1531.1 den förstnämnda motionen talas om ett nordiskt arabvärldsinstitut,
medan det i motionen 1977/78:1531 inte sägs något om institutets
förankring eller verksamhetsområde.

Yttrande över motionerna

Kulturutskottet har inhämtat yttrande från utrikesutskottet över motionerna
1977/78:1122 och 1977/78:1531. Utrikesutskottets yttrande (UU 1978/
79:1 y) har fogats som bilaga lill detta betänkande.

1 Riksdagen 1978/79. 13 sami. Nr 18

KrU 1978/79:18

Utskottet

Såsom utrikesutskottet konstaterar i sitt yttrande över motionerna 1977/
78:1122 och 1977/78:1531 har arabvärlden under senare år tilldragit sig allt
större intresse i vårt land, samtidigt som de faktiska förbindelserna med
arabländerna på olika områden starkt vidgats och fördjupats. För Sverige,
liksom för övriga nordiska länder, spelar arabländerna en allt väsentligare roll
i såväl politiskt som ekonomiskt avseende. Utrikesutskottet uttalar sig för att
möjligheten att inrätta ett arabvärldsinstitut på lämpligt sätt bör utrönas. Det
förordas ske inom Nordiska rådsverksamhetens ram, eftersom ett sådant
institut enligt utrikesutskottets mening bör få en samnordisk funktion och
ställning, liknande de befintliga Afrika- och Asieninstitutens.

Kulturutskottet delar utrikesutskottets uppfattning att det från olika
berörda intressenters synpunkt i första hand är av intresse att det finns
tillgång till ett centralt och aktuellt litteratur- och dokumentationsbestånd om
de arabiska länderna samt till en förbättrad informationsservice. Enligt
kulturutskottets uppfattning bör emellertid riksdagen av flera skäl undvika
att uttala sig för att dessa och andra funktioner anförtros ett för ändamålet
särskilt inrättat institut.

Frågan om inrättande av ett arabvärldsinstitut har som kulturutskottet ser
det forskningsorganisatoriska och forskningspolitiska aspekter som måste
beaktas. Forskningsrådsutredningen behandlar i betänkandet (SOU 1977:52)
Forskningspolitik det generella problemet huruvida nya och speciella
forskningsbehov skall tillgodoses genom att man inrättar särskilda institut
eller genom utnyttjande av universitets- och högskoleorganisationen. Utredningen
konstaterar att det i skiftande sammanhang har framhållits att en
forskningspolitisk målsättning bör vara att inte upprätta nya självständiga
institut för olika specialområden. Anledningen härtill är bl. a. att institutsbildningen
anses kunna leda till en forskningsmässig isolering och stagnation
och att instituten lätt kan tappa förmågan till förnyelse och kontakt med
aktuell forskning.

Även om en strävan bör vara att även fortsättningsvis utnyttja högskolan
anser utredningen dock att också institutens möjligheter att bedriva en vital
forskning bör uppmärksammas. Särskilt understryker utredningen möjligheten
att genom tillräckligt stora institutsenheter få till stånd den rörlighet
'om anses vara ett av institutsforskningens mer svårbemästrade problem att
uppnå. Förslag från regeringen angående forskningspolitiska frågor är att
vänta våren 1979. Ett bättre underlag för ställningstaganden i frågor om bl. a.
institutsbildning kommer således att föreligga inom en nära framtid.

Samhällslivets allmänna internationalisering harskärpt uppmärksamheten
på högskoleutbildningens möjligheter att förbereda de studerande för en
framtid som yrkesutövare och samhällsmedborgare i en miljö där kravet på
internationell orientering ökar. Då man bedömer behovet av särskilda
åtgärder för att i Sverige öka kunskapen om arabländerna bör enligt utskottets

KrU 1978/79:18

mening beaktas förutsättningarna att inom högskolan skapa utrymme för
internationellt utbyte.

Det internationella utbytet inom högskoleområdet behandlades utförligt
av internationaliseringsutredningen, som 1973 initierades av det dåvarande
universitetskanslersämbetet. Denna utredning fann stora brister i det
svenska utbildningsväsendets internationella kontakter och framlade en serie
förslag till konkreta åtgärder, bl. a. för ökat personutbyte. För att undersöka i
vilken mån situationen förändrats under de senaste åren företog utredningen
om det svenska kultur- och informationsutbytet, den s. k. SIK-utredningen,
våren 1978 en begränsad kartläggning av det internationella utbytet inom
högskoleområdet. Resultatet av undersökningen redovisas i betänkandet
(SOU 1978:56) Kultur och information över gränserna och visar att resurserna
fortfarande är otillräckliga för de utvidgade kontakter som allmänt anses
nödvändiga. Utredningen understryker kraftigt de allmänna synpunkter och
krav på ökade resurser för högskolans utlandskontakter som framfördes av
internationaliseringsutredningen. Även i andra avseenden föreslår SIKutredningen
avsevärda förstärkningar av kultur- och informationsutbytet
med utlandet. En proposition med anledning av SIK-utredningens förslag
avses bli förelagd riksdagen i mars 1979. Om statsmakternas beslut därvid
tillgodoser utredningens intentioner kommer även problem av den art som
tas upp i de nu aktuella motionerna att i någon mån avhjälpas.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att diskussionen om ett
centrum för forskning och annat kunskapssamlande om arabvärlden i första
hand bör koncentreras kring möjligheterna att bygga ut verksamheten vid
ettdera av de befintliga Asien- eller Afrikainstituten så att det inom sin ram
kan fylla dessa funktioner.

Utskottet utgår från att den svenska regeringen beaktar de synpunkter som
aktualiserats genom motionerna 1977/78:1122 och 1977/78:1531 beträffande
behovet av förbättrade betingelser för personer som bedriver forskning och
specialstudier inriktade på skilda förhållanden i den arabiska världen. Det
ankommer därvid på regeringen att ta de initiativ inom ramen för det
nordiska samarbetet som regeringen kan finna motiverade.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen avslår motionerna 1977/78:1122 och 1977/78:1531.

Stockholm den 30 november 1978

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

KrU 1978/79:18

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Per Olof
Sundman (c), Tore Nilsson (m), Ingemar Leander (s), Olle Eriksson (c), Åke
Green (s). Ingegärd Fraenkel (fp), Tyra Johansson (s), Karl-Eric Norrby (c),
Lars-Ingvar Sörenson (s), Ingrid Diesen (m), Hans Alsén (s), Kerstin
Göthberg (c), Catarina Rönnung (s) och Gunnar Richardson (fp).

KrU 1978/79:18

Utrikesutskottets yttrande Bilaga

1978/79:1 y

med anledning av motioner om ett arabvärldsinstitut

Till kulturutskottet

Genom beslut den 14 mars 1978 har kulturutskottet hemställt om
utrikesutskottets yttrande över motionen 1977/78:1122 av Per Gahrton (fp)
och motionen 1977/78:1531 av Bertil Måbrink m. fl. (vpk).

I den förra motionen hemställs att riksdagen beslutar ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om svenskt initiativ till ett nordiskt
arabvärldsinstitut. I den senare föreslås att riksdagen hos regeringen
hemställer om åtgärder för att inrätta ett arabiskt institut i enlighet med vad
som anförs i motionen.

I de båda aktuella motionerna erinras om att det i Norden finns ett
Afrikainstitut, förlagt till Uppsala, och ett Asieninstitut, beläget i Köpenhamn,
vilka tillsammans geografiskt täcker arabvärlden. Ingetdera av
instituten torde dock besitta någon större sakkunskap om just den arabiska
regionen, heter det.

Utskottet

Utskottet har inte sett det som sin uppgift i sammanhanget att pröva de
praktiska och ekonomiska förutsättningarna att förverkliga motionärernas
förslag om ett särskilt institut för arabvärldsfrågor utan begränsar sig till att
söka bedöma förslagets värde utifrån de särskilda intressen utrikesutskottet
är satt att företräda.

Arabvärlden har tilldragit sig ett allt större intresse i vårt land under senare
år, i takt med att de faktiska förbindelserna med arabländerna på olika
områden starkt vidgats och fördjupats. Inte minst gäller detta handels- och
kulturutbytet liksom turismen. I viss mån torde även biståndsverksamheten
och den av SIDA stödda u-landsinformationen ha bidragit till detta växande
intresse. Förhållandet torde vara likartat i övriga nordiska länder.

Arabvärlden är vidsträckt och heterogen men binds samman av bl. a. språk
och religion. Arabländerna spelar en allt viktigare roll i såväl politiskt som
ekonomiskt avseende.

Som motionärerna påpekar, bedrivs det på skilda håll i vårt land en hel del
forskning och specialstudier inriktade på skilda förhållanden inom den
arabiska världen. Detta sker vid universitet och högskolor men också inom
eller på uppdrag av olika statliga myndigheter. Även inom näringslivet,
främst inom exportindustrin och konsultverksamheten, torde åtskilliga
studier av arabiska förhållanden pågå. Det finns emellertid inget naturligt

KrU 1978/79:18

centrum vare sig för forskning eller annat kunskapssamlande om arabvärlden.

Det synes utskottet troligt att olika intressenter i väsentlig mån skulle vara
betjänta av att ha tillgång till ett specialiserat institut, vars främsta uppgift
skulle kunna bestå i att bygga upp ett centralt och aktuellt litteratur- och
dokumentationsbestånd om de arabiska länderna samt att bistå med
framtagning av sådan information om dessa som efterfrågas.

I den ena av motionerna talas om ett nordiskt arabvärldsinstitut, medan
den andra inte utsäger något om det föreslagna arabinstitutets förankring eller
verksamhetsområde. Enligt utskottets mening borde behovet av ett dylikt
institut bli föremål för en närmare analys och prövning. I första hand borde en
samnordisk lösning prövas, efter mönster av de befintliga Afrika- och
Asieninstituten, och detta förslagsvis ske inom Nordiska rådsverksamhetens
ram.

Stockholm den 21 november 1978

På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Allan Hernelius (m), förste vice
talmannen Torsten Bengtson (c), Erik Adamsson (s), Anna-Lisa Nilsson (c).
Sture Palm (s), Georg Åberg (fp), Olle Göransson (s), Ingrid Sundberg (m),
Sture Ericson (s), David Wirmark (fp), Karin Söder (c), Ulla Tillander (c) och
Axel Andersson (s).

GOTAB 58859 Stockholm 1978