KrU 1978/79:15

Kulturutskottets betänkande
1978/79:15

med anledning av motioner om fritidspolitiska frågor

I detta betänkande behandlar utskottet följande motioner vilkas behandling
på förslag av utskottet i betänkandet 1977/78:28 uppskjutits till riksmötet
1978/79 nämligen

1977/78:1392 av Åke Wictorsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar

1. att hos regeringen begära att rekreationsberedningen får i uppdrag att
framlägga förslag och former för koloniområden för odlingsverksamhet i
skärgårdsområden,

2. att hos regeringen begära att naturvårdsverket får i uppdrag att,
tillsammans med kommunerna, utreda och föreslå en plan för utbyggnad av
campingplatser i skärgårdsområdena,

3. att hos regeringen begära att naturvårdsverket får i uppdrag att framlägga
en plan för utbyggnaden av småbåtshamnar i skärgårdarna,

4. att hos regeringen begära att naturvårdsverket erhåller i uppdrag alt
utarbeta flerspråkig information om service och föreskrifter för rekreationsliv
i skärgårdarna,

1977/78:1518 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att utreda i motionen
aktualiserade frågor inom det fritidspolitiska området.

Motionen 1977/78:1518

1 motionen konstateras att fritiden ökat kraftigt genom arbetstidsreformer,
samtidigt som pensionsåldern sänkts i flera etapper. Den totala fritiden i vårt
samhälle har också ökat genom att vardagliga arbetsmoment i dag med
maskiners hjälp utförs på betydligt kortare tid än förr. En stor del av det
tillgängliga reformutrymmet har alltså, anför motionärerna, använts för att
förkorta arbetstiden. De utgår från att avsikten med reformerna varit att alla
skall kunna utnyttja den ökade fritiden på ett meningsfullt sätt.

Från dessa utgångspunkter granskas i motionen fritidens längd och
innehåll för olika grupper. Exempel ges på olika undersökningar som visar på
brister i människors fritidsförhållanden. Därvid nämns låginkomstutredningens
levnadsnivåundersökning, handikapputredningens betänkande
Handikappanpassad kollektivtrafik, en intervjuundersökning som gjordes av
kommittén för planering av turistanläggningar och friluftsområden samt den
undersökning av den vuxna tätortsbefolkningens fritidsvanor som statens

1 Riksdagen 1978/79. 13 sami. Nr 15

KrU 1978/79:15

naturvårdsverk lät utföra 1973.

Mot bakgrund av det som redovisas i motionen föreslår motionärerna att
en utredning tillsätts för att se över fritidspolitiken. Beträffande utredningens
inriktning anförs:

Utredningen bör kartlägga orsakerna till att vissa människor hindras från
att utnyttja den fritid de har rätt till. Omfattningen av dessa hinder bör
redovisas. Därvid skall särskild vikt läggas vid förekomsten av ekonomiska
faktorer. Det är angeläget att utredningen också klarlägger huruvida långa
arbetsresor och otillräcklig samhällsservice, bl. a. i fråga om barnomsorg och
handikappservice, påverkar den enskildes möjlighet att utnyttja sin fritid.

Det är vidare angeläget att utredningen genomför en inventering av de
önskemål som i dag finns när det gäller utnyttjandet av fritiden. Detta
kartläggningsarbete är av generell natur. Utredningen bör överväga vilka
åtgärder som inom skilda områden är nödvändiga för att undanröja de hinder
som finns för människornas möjlighet att utnyttja sin fritid.

Folkrörelsernas roll i arbetet på en rikare fritid bör noga uppmärksammas
av utredningen. Utgångspunkten bör vara att det i första hand är samhällets
uppgift att ställa anläggningar och resurser till förfogande, medan folkrörelserna
har till uppgift att fylla verksamheten med innehåll.

Därutöver bör utredningen inrikta sitt arbete på frilufts- och rekreationsområdet.
Utredningen bör behandla behovet av rekreation såväl efter den
dagliga arbetstidens slut som i samband med helger och längre sammanhängande
semesterperioder. Utredningen måste därvid uppmärksamma
olika samhällsgruppers skilda förutsättningar. Det gäller t. ex. låginkomsttagare,
barnfamiljer, pensionärer och handikappade. Utredningen bör i det
sammanhanget ange vilken inriktning och omfattning utbudet av rekreationsaktiviteter
bör ha för att verklig valfrihet skall uppnås för envar att
utnyttja såväl den dagliga som den längre fritiden till meningsfylld rekreation.
Bl. a. måste behovet av erforderliga anläggningar anges liksom kostnaderna
för genomförandet av förslagen.

Det kommersiella inslaget i fritidsutbudet bör ägnas särskild uppmärksamhet.
Utredningen bör klarlägga hur det kommersiella utbudet påverkar de
enskilda människornas möjlighet att utöva skilda fritidsaktiviteter.

Motionen 1977/78:1392

I motionen framhålls att de svenska skärgårdsområdena utgör en omistlig
tillgång för rekreation och friluftsliv för stora delar av vårt lands befolkning,
inte minst den i våra tätorter. Motionärerna anser att den variationsrika
fritidsmiljö skärgårdarna erbjuder hittills i för stor utsträckning kommit att
användas för stationär vistelse i enskilda fritidshus av befolkningsgrupper
som redan har goda förutsättningar att tillgodose sina rekreationsbehov.

För att skärgårdsområdena i större utsträckning skall fungera som
rekreationsområden även för de medborgargrupper som har begränsade
ekonomiska resurser fordras enligt motionen en målmedveten politik där
samhället medverkar i planering och utbyggnad av kollektiva kommunikationer,
hamnar, turistanläggningar etc. I motionen föreslås olika åtgärder för
både fjärr- och närrekreation med denna inriktning. Utöver de fyra yrkanden

KrU 1978/79:15

som framförs i motionen 1977/78:1392 återfinns i följdmotioner, som
remitterats till skatte-, jordbruks- och civilutskotten, yrkanden om bl. a.
registreringsplikt för fritidsbåtar, tillsyn och övervakning i skärgård, om
fritidsbebyggelse och om att samtliga skärgårdar skall förklaras som primära
rekreationsområden.

Remissyttrande över motionen 1977/78:1392

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från statens naturvårdsverk
som i huvudsak anfort följande.

Naturvårdsverket har ända sedan båtfrågorna fördes över till verket 1969
ansett att de åtgärder som nu föreslås i motionen borde genomföras som ett
led i planeringen av våra skärgårdsområden. Åtgärderna har emellertid inte
kunnat genomföras på grund av bristande resurser.

Naturvårdsverket anser fortfarande att de föreslagna åtgärderna är angelägna
men konstaterar samtidigt att åtgärderna inte ryms inom befintliga
resursramar.

För samtliga föreslagna åtgärder förutsätter verket att förslagen behandlas i
samband med den proposition som förväntas med anledning av fritidsbåtutredningens
och registreringsutredningens betänkanden.

Tidigare riksdagsbehandling av motion angående utredning av vissa frågor
inom det fritidspolitiska området

Motionen 1977/78:1518 överensstämmer mycket nära med motionen
1976/77:739 av Georg Andersson m. fl. (s) i vilken yrkades att riksdagen hos
regeringen skulle begära tillsättande av en utredning med uppgift att utreda i
motionen aktualiserade frågor inom det fritidspolitiska området. Denna
sistnämnda motion behandlades av kulturutskottet i betänkandet 1977/
78:14. Utskottet anförde därvid bl. a. följande.

Flera utredningar har behandlat frågor som rör fritidspolitiken. 1962 års
fritidsutredning, som avgav tre betänkanden, redovisade bl. a. en analys av
friluftslivets förutsättningar och utvecklingstendenser. Analysen tog sin
utgångspunkt i riksomfattande intervjuundersökningar om inriktningen av
fritidslivet samt motiv, önskemål och värderingar beträffande friluftslivet.
Fritidsutredningens förslag resulterade bl. a. i ökat statligt stöd till anläggningar
för friluftsliv och i att statens naturvårdsverk blev central förvaltningsmyndighet
för ärenden om rörligt friluftsliv.

På grundval av idrottsutredningens förslag i betänkandet (SOU 1969:29)
Idrott åt alla har statens insatser för idrott ökat kraftigt, samtidigt som en klar
prioritering gjorts av breddidrott och motionsidrott.

Som framgår av inledningen till detta betänkande antog riksmötet 1975/76
vissa riktlinjer för planering och samordning av samhällets insatser för
rekreation och turism (prop. 1975:46, CU 1975/76:2, rskr 1975/76:46).
Förslagen i propositionen grundades på utredningsarbete som utförts av
kommittén för planering av turistanläggningar och friluftsområden. Riktlin -

KrU 1978/79:15

jerna innebär bl. a. att samhällets insatser skall inriktas på att göra det möjligt
för alla att utnyttja områden och anläggningar för rekreation och turism.
Riksdagsbeslutet medförde också att en särskild beredning tillskapades för
planering och samordning av de statliga insatserna för rekreation. Vidare
inrättades i enlighet med förslag i propositionen 1975:47 Sveriges turistråd,
som har till uppgift att planera, samordna och genomföra åtgärder för att
främja marknadsföring av turism i Sverige (NU 1975:34, rskr 1975:244).

Vad som berörts i den nu refererade delen av utskottets betänkande gäller
den del av fritidslivet som innefattar friluftsliv och semesterrekreation.
Utskottet konstaterade emellertid också att betydelsen av meningsfulla
fritidssysselsättningar självfallet varit vägledande även vid beslut om
samhällets insatser på en rad andra områden, exempelvis på det kulturpolitiska
fältet och inom ungdomsverksamheten.

Utskottet redogjorde vidare för yttranden över motionen 1976/77:739 -samt över en annan samtidigt remitterad motion - vilka inhämtats från
statens naturvårdsverk, statens ungdomsråd. Svenska kommunförbundet
och Sveriges riksidrottsförbund. Från Sveriges turistråd och kommittén
Kyrkan i fritidssamhället inkomna skrivelser redovisades också i betänkandet.

Som en sammanfattning av remissbehandlingen konstaterade utskottet att
en positiv syn på motionsförslagen kommit till uttryck i samtliga yttranden.
Vad särskilt beträffar motionen 1976/77:739 anförde utskottet därvid
följande.

Naturvårdsverket tillstyrker en utredning som dels kartlägger hindren för
en meningsfull fritid, dels föreslår åtgärder som utjämnar skillnaderna mellan
olika grupper i samhället, formuleringar som nära ansluter till den sammanfattning
av utredningsyrkandet som gjorts i motionen 1976/77:739. Verket
uttalar sig inte särskilt om yrkandet i den andra motionen.

Statens ungdomsråd delar uppfattningen i motionen 1976/77:739 att det
vore värdefullt om en utredning tillsattes med syfte att kartlägga människors
möjligheter och önskemål i vad gäller utnyttjandet av fritiden. Utredningen
bör också uppmärksamma det kommersiella fritidsutbudets konsekvenser
för människors möjligheter att utöva skilda fritidsaktiviteter.

Enligt Svenska kommunförbundet finns det behov av utredningsinsatser
inom det fritidspolitiska området. Kommunförbundet tar emellertid inte
uttryckligen ställning till behovet av en särskild utredning.

Riksidrottsförbundet delar uppfattningen i motionen 1976/77:739 att det
vore värdefullt om en utredning tillsattes med syfte att kartlägga människors
möjligheter och önskemål i vad gäller utnyttjande av fritiden.

Sveriges turistråd, som utanför remissplanen inkommit med ett yttrande,
tillstyrker en utredning med uppgifter i enlighet med de intentioner som
kommit till uttryck i motionen 1976/77:739.

Beträffande undersökningar och utvecklingsarbete inom det fritidspolitiska
området framgick av remissyttrandena - utöver sådant som redan
nämnts i det föregående - bl. a. följande.

KrU 1978/79:15

Statistiska centralbyrån genomförde på naturvårdsverkets uppdrag år 1973
en uppföljning av fritidsutredningens intervjuundersökning om fritidslivet.
Vidare bedriver naturvårdsverket ett omfattande utvecklingsarbete inom
området idrott och friluftsliv. Detta arbete innefattar projekt med stor bredd i
ämnesvalet.

Statens ungdomsråd ansvarar tor försöks- och utredningsarbete med
tyngdpunkten lagd på barns och ungdomars fritidssituation. Nyligen har en
kartläggning börjat med syftet att undersöka hur det kommersiella fritidsoch
kulturutbudet påverkar ungdomens fritidsförhållanden och ungdomsorganisationernas
arbetsmöjligheter.

Sveriges turistråd kartlägger fortlöpande utbudet av rekreationsmöjligheter.

Utskottet erinrade också om att beredningen för planering och samordning
av de statliga insatserna för rekreation väntades komma att inom kort
avlämna ett betänkande om formerna för ett ökat statligt engagemang för
turism och rekreation.

Kulturutskottets eget ställningstagande innebar att utskottet avstyrkte
motionen 1976/77:739. Därvid anförde utskottet bl. a. följande.

Enligt utskottets uppfattning föreligger, och tillkommer successivt, omfattande
och dokumenterad kunskap om behovet av åtgärder på det fritidspolitiska
området, inbegripet rekreation och turism. Önskemål om utnyttjande
av fritiden har sålunda kartlagts, liksom orsaker till att vissa grupper hindras
från att uppleva en rik fritid. Som nyss nämnts är förslag att vänta om ökat
statligt engagemang för turism och rekreation. De målsättningar och
riktlinjer för rekreations- och idrottspolitiken som antagits av statsmakterna
på grundval av framlagt utredningsmaterial ligger - som utskottet ser det - i
linje med den grundsyn som präglar de båda nu aktuella motionerna.

Mot den angivna bakgrunden anser utskottet inte att ytterligare utredningsarbete
av det grundläggande och vittomfattande slag som föreslås i
motionerna är den bästa vägen att främja människors möjligheter till en
meningsfull fritid. Vad som framförallt behövs är ökade resurser för att nå de
mål som det rått stor enighet om. Utskottet anser att det ankommer på
regeringen att göra en sammanvägning och prioritering av de behov som
finns och att föreslå de åtgärder som därvid bedöms påkallade. I regeringens
överväganden bör ingå att avgöra om ytterligare samordning behövs av olika
samhälleliga insatser inom det fritidspolitiska området. Utskottet vill inte
utesluta att det kan föreligga behov av vissa kompletterande utredningsinsatser
men avstyrker av angivna skäl motionen 1976/77:739 om en utredning
rörande fritidspolitiken.

Reservation mot utskottets beslut anfördes av utskottets socialdemokratiska
ledamöter.

Riksdagen avslog motionen den 30 november 1977.

Utskottet

Det omfattande material till belysning av de fritidspolitiska frågeställningarna
som utskottet redovisade förra året har sedan dess utökats med nytt
material. Sålunda har rekreationsberedningen avlämnat sitt betänkande (Ds

KrU 1978/79:15

Jo 1978:2) Statliga insatser för rekreation och turism. I detta föreslås bl. a. en
rad kunskapsfrämjande åtgärder nämligen
att en kartläggning sker av fritidsvanor och önskemål samt de hinder som
medför att många människor inte kan nyttja sin fritid på önskat sätt,
att en studie görs av turistbranschens förutsättningar och problem,
att en studie görs av turismens samhällsekonomiska effekter,
att ökad satsning görs på forsknings- och utvecklingsarbete inom rekreationssektorn
samt

att frågan om vilka åtgärder som bör vidtas för att förbilliga transporterna
till landets rekreationsområden utreds.

Turismens och rekreationsverksamhetens värde från sysselsättnings- och
samhällsekonomisk synpunkt har behandlats i Sveriges turistråds anslagsframställning
hösten 1978. Vidare har sysselsättningsutredningen i betänkandet
(SOU 1978:62) Regionalpolitiska stödformer och styrmedel föreslagit
att objekt för turism och rekreationsverksamhet i viss utsträckning i bidragsoch
lånehänseende skall likställas med industriinvesteringar. Slutligen haren
ny utredning i augusti 1978 påbörjat sitt arbete, nämligen den inom
bostadsdepartementets område verksamma fritidsboendeutredningen.

Den uppfattning som utskottet uttalade förra året, nämligen att det
föreligger en omfattande och dokumenterad kunskap om behovet av åtgärder
på det fritidspolitiska området, däri inbegripet turism och rekreationsverksamhet,
och att denna kunskap successivt ökar, har alltjämt sin fulla giltighet.
Samtidigt kan man inte bortse från att det finns behov av ytterligare
utrednings- och forskningsinsatser. Förslag härom har, som nyss nämnts,
framlagts av rekreationsberedningen. Vid remissbehandlingen av beredningens
betänkande har vidare framförts krav om ytterligare överväganden i
administrativa frågor. Vissa remissinstanser anser sålunda att det föreligger
ett klart behov av administrativ samordning och nyorganisation på det
fritidspolitiska området. Den samhällsekonomiska betydelsen av turism och
annan rekreationsverksamhet har vidare kommit i blickpunkten också
genom det förutnämnda förslaget av sysselsättningsutredningen och genom
vad turistrådet redovisat i sin senaste anslagsframställning. Erinras må också
om att det inom statens ungdomsråd pågår två utredningar av intresse i detta
sammanhang, nämligen en om kommunernas insatser för barn- och
ungdomsverksamhet och en om ungdomars val av fritidsaktiviteter.

Utskottet, som redan förra året fann behov föreligga av kompletterande
utredningsinsatser, har vid sin bedömning av dagsläget på det fritidspolitiska
området kommit till den uppfattningen att riksdagen bör uttala sig för ett
fortsatt utredningsarbete. Syftet med detta bör vara att komplettera - men
inte dubblera - de utredningar som redan gjorts. Klart är också att det inte får
bli fråga om någon dubblering av rekreationsberedningens arbete. Den
ytterligare utredning som utskottet förordar bör, tillsammans med redan
pågående utredningar, syfta till att ge ett underlag för en samlad bedömning
av det fritidspolitiska området. Utredningen bör därvid belysa vilka insatser

KrU 1978/79:15

som erfordras för att skapa jämlikhet i fråga om människors möjligheter att
utnyttja den ökade fritiden.

Förra året betonade utskottet i sitt betänkande 1977/78:14 behovet av
ökade resurser på det fritidspolitiska området för att nå de mål som det rått
stor enighet om. I anslutning härtill vill utskottet framhålla att ett tillkallande
av den kompletterande fritidspolitiska utredning som utskottet förordat
enligt utskottets bestämda uppfattning inte får leda till uppskov med åtgärder
på de områden där det redan finns ett tillräckligt beslutsunderlag.

Vad utskottet nu med anledning av motionen 1977/78:1518 anfört om en
utredning på det fritidspolitiska området bör riksdagen som sin mening ge till
känna för regeringen.

De i motionen 1977/78:1392 framställda yrkandena i fråga om skärgårdsområdena
har nära samband med ett i motionen 1977/78:1395 framfört
yrkande om att samtliga skärgårdar skall förklaras vara primära rekreationsområden.
Sistnämnda motion har avstyrkts av civilutskottet i dess betänkande
1978/79:2 och avslagits av riksdagen. Därmed har grunden rubbats för
de åtgärder beträffande landets alla skärgårdsområden som föreslås i
motionen 1977/78:1392. Kulturutskottet vill emellertid framhålla att vissa
skärgårdsområden ingår i primära rekreationsområden och därmed kan
väntas bli berörda av förslag på det rekreationspolitiska området som kan
komma att bli framlagda för riksdagen. Utskottet får också framhålla att
huvudansvaret för detaljplaneringen och utvecklingen av såväl primära
rekreationsområden som områden i övrigt ligger hos respektive kommuner.

Vad beträffar frågan om småbåtshamnar i skärgårdarna kan den väntas bli
behandlad i en kommande proposition om fritidsbåtar m. m. Utskottet
räknar med att syftet med motionen 1977/78:1392 i viss utsträckning
kommer att kunna bli tillgodosett genom riksdagsbehandlingen av nyssnämnda
proposition. Däremot anser utskottet inte att riksdagen nu bör fatta
de beslut som föreslagits i motionen som därför avstyrks.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1518 som sin
mening ger till känna för regeringen vad utskottet anfört om en
utredning på det fritidspolitiska området,

2. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1392.

Stockholm den 16 november 1978

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

KrU 1978/79:15 8

Nä/varande vid ärendeis slutbehandling: Georg Andersson (s), Ingemar
Leander (s), Olle Eriksson (c), Åke Green (s), Ingegärd Fraenkel (fp). Tyra
Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Ingrid Diesen (m), Hans Alsén (s),
Catarina Rönnung(s), Per Unckel (m), Börje Stensson (fp), Arne Remgård (fp)
och Leif Zetterberg (c).

GOTAB 58753 Stockholm 1978