KrU 1978/79:12

Kulturutskottets betänkande
1978/79:12

med anledning av motion om statligt stöd till Sveriges orkesterföreningars
riksförbund m. m.

Motionen

I motionen 1977/78:1126, vars behandling på förslag av kulturutskottet i
betänkandet 1977/78:28 uppskjutits till riksmötet 1978/79, har Per Olof
Håkansson m. fl. (s) yrkat

1. att riksdagen som sin mening ger till känna att regeringen bör besluta att
orkestrar anslutna till Sveriges orkesterföreningars riksförbund i bidragshänseende
skall kunna jämställas med musikinstitutioner och således erhålla
statligt stöd för sin verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om den regionala musikplaneringen.

1 motionen lämnas bl. a. följande upplysningar om riksförbundet och dess
medlemmar.

Sveriges orkesterföreningars riksförbund (SOR) är en sammanslutning av
offentligt verkande orkestrar, som har 80 medlemmar. SOR kompletterar på
ett nödvändigt sätt det till de mera befolkningstäta regionerna koncentrerade
musikutbudet genom att medlemmarna finns i samtliga län och därmed
garanterar ett väl täckande utbud med ca 500 konserter årligen.

Musikerna i orkestrarna är i strikt mening till övervägande delen amatörer
men icke så få, beroende på hur begreppet yrkesmusiker definieras, är att
räkna till denna kategori. I vissa sammanhang har uppgivits att 30 procent av
musikerna har musiken som yrke.

Den nuvarande verksamheten bedrivs med ytterst knappa resurser och
ofta med stöd från de kommunala organen som inte svarar mot den uttalade
målsättningen och träffade överenskommelser. Ekonomiskt stöd till enskilda
arrangemang kommer från Stiftelsen Rikskonserter inom ramen för dess stöd
till offentliga konserter, och visst samarbete med regionmusiken förekommer.

Betecknande för verksamheten är att på grund av den osäkra ekonomiska
situationen hämmas den långsiktiga planeringen. Detta innebär bl. a. att den
roll som orkestrarna har i utbildningen som nödvändigt forum för att ge
musikstuderande rutin, instrumentalister möjligheter att framträda som
solister inför publik osv. begränsas.

Motionärerna anser att samhället bör ta ett reellt ansvar för orkesterföreningarnas
verksamhet och uttalar att kulturrådet har en viktig uppgift i detta
avseende, inte minst inom ramen för den påbörjade regionala musikplaneringen.

Som motivering till yrkande 1 i motionen anförs följande.

1 Riksdagen 1978/79. 13 sami. Nr 12

KrU 1978/79:12

2

Den regionala musikplaneringen kan också klarlägga om SOR-orkestrars
verksamhet skall vara hänförlig till sådan verksamhet att den ekonomiskt
skall grundas på kommunala medel eller om den i viss utsträckning skall
kunna jämställas med musikinstitutionema och därmed kunna få statsbidrag.
Uteslutet är inte att det statsbidragssystem som i dag finns för bl. a.
musikinstitutioner, om man ser till dess principiella utformning, skulle
kunna tillämpas även för SOR-orkestrar. Denna fråga bör bli föremål för
regeringens beslut.

I fråga om den regionala musikplaneringen uttalas vidare i motionen att
denna bör innefatta dels en utredning om regionmusikens roll i det civila,
offentliga musiklivet, dels ett förtydligande i fråga om regionmusikens
samverkan med andra orkestrar inom t. ex. SOR.

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från statens kulturråd,
regionmusiken och Sveriges orkesterföreningars riksförbund.

Kulturrådet har i yttrande den 3 april 1978 uttalat att SOR såvitt gäller den
centrala verksamheten bör få bidrag ur anslagsposten Bidrag till centrala
amatörorganisationer (under anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom
organisationer).

Vad beträffar frågan om bidrag till den lokala verksamheten uttalar
kulturrådet följande.

Enligt nuvarande principer om ansvarsfördelning stat/kommun inom
kulturområdet är det svårt att hävda att enbart medlemskap i en riksorganisation
skulle berättiga till statligt stöd för lokalt bedriven verksamhet. En
ändring av ansvarsfördelningen på denna punkt skulle få omedelbara
konsekvenser för ett flertal musikorganisationer, t. ex. inom körområdet.

Inom ramen för den regionala musikplaneringen vill kulturrådet i samarbete
med bl. a. landsting och kommuner analysera de totala statsbidragsbehoven
regionvis. Målet för den regionala musikplaneringen är en ökad
regional förankring av musiklivet som helhet, inkluderande bl. a. Rikskonserters
och regionmusikens regionala verksamhet. Detta innebär att samlade
regionala krav på statliga insatser för musiklivet som helhet bör ställas. Inom
det regionala musiklivet kan sådan verksamhet som bedrivs av SOR-anslutna
orkestrar vara en viktig del.

Regionmusiken begränsar sig i sitt yttrande, avgivet den 14 april 1978, till
frågan om SOR-orkestrarnas roll i den pågående regionala musikplaneringen.
Härom anför regionmusiken följande.

Den nämnda planeringen leds av en arbetsgrupp inom kulturrådet. I
gruppen ingår bl. a. företrädare för Rikskonserter och regionmusiken. En
bärande tanke i planeringen är att kulturrådet på olika sätt skall stödja
regionala initiativ till en samordning av musiklivet inom respektive region.
Det finns alltså utrymme för olika former av samarbete, anpassade till
förutsättningarna i skilda delar av landet. Parallellt med arbetet i kulturrådets

KrU 1978/79:12

3

arbetsgrupp pågår överläggningar mellan regionmusiken och SORom ett nytt
samarbetsavtal, som skall ersätta ett befintligt avtal från år 1973. Om allt går
enligt planerna kommer inom kort ett ramavtal att slutas, som drar upp
riktlinjerna för det framtida samarbetet. Avsikten är att regionmusikens olika
regioner därefter skall konkretisera samarbetet i regionala avtal med berörda
orkesterföreningar. För regionmusikens del behövs därför inte något särskilt
riksdagsuttalande för att fästa uppmärksamheten på SOR-orkestramas roll i
det regionala musiklivet. Det faktum att regionmusiken och SOR samarbetar
sedan många år kan ses som en garanti för att SOR-orkestrarna inte glöms
bort i sammanhanget.

SOR uttalar i sitt den 17 mars 1978 daterade yttrande bl. a. följande om de
till förbundet anslutna orkestrarna.

SOR hävdar att orkestrarnas verksamhet som konsertgivare är av samma
slag som institutionernas och bör behandlas på samma sätt varför SOR
tillstyrker bifall till motionens första att-sats. Det är vidare olyckligt ha SOR
placerad i fållan Centrala amatörorganisationer, vilket redan fört med sig
negativa konsekvenser för organisationen och blivit besvärligt i kulturrådets
hantering.

För både organisationen och för orkestrar, som sedan 1974/75 fått
vidkännas steg för steg sjunkande bidrag, är situationen nu kritisk. En
orkester har helt lagt ned sin verksamhet, en räknar med att göra uppehåll
hösten 1978, minst en har helt tvingats stänga arvoderade yrkesmusiker ute
och flera rapporterar svårigheter och att man hjälpligt klarar situationen
genom exceptionella personliga insatser.

SOR-orkestrarna är en samverkansform mellan amatörer och yrkesmusiker.
Väl kunniga amatörer sitter sida vid sida med yrkesmusiker. Enligt
statistisk redovisning utgör dessa yrkesmän 37 procent av musikerna i
orkestrarna. Att tänka sig denna yrkesmusikermedverkan utan att betala för
den, är orealistiskt. Det måste nu ankomma på samhället att, när man gärna
ser verksamheten, också ta det ekonomiska ansvaret för den. Att i längden
räkna på människors frivillighet i musikutövande och i administration, i den
utsträckning som nu sker, dömer verksamheten till undergång.

Samtidigt med att orkestrarnas krav tillgodoses, bör SOR:s roll som centralt
serviceorgan fastslås. Sådan central organisation saknas f. n. för yrkesorkestrarna
och därmed också centrala insatser för exempelvis fortbildning. SOR
skulle kunna fylla denna uppgift, och för ”biandorkestrarna”, som onekligen
har större behov av fortbildningsinsatser och andra centrala insatser, är kravet
på en central organisation självklart.

Riksförbundets rätt att fördela statsbidrag har genom många år visat sig
vara en enkel och billig lösning, och SOR kräver att administrationen
förenklas genom att denna rätt åter ges förbundet. Samtidigt bör förbundet
ges en aktiv roll i diskussionen kring regional musikplanering, en diskussion
som nu huvudsakligen förs av kulturrådet jämte den helstatliga regionmusiken
och Rikskonserter.

Motionen berör också regionmusikens roll i det offentliga orkestermusikutbudet.
Avtalsmässigt finns en samverkan, men reellt lämnar den åtskilligt
att bearbeta i diskussionerna, så som motionen föreslår. SOR tillstyrker därför
bifall även till motionens andra att-sats.

I aktuell ekonomiskt svår situation vore det angeläget att beslut kunde

KrU 1978/79:12

4

innebära omedelbar hjälp till orkestrarna. Motionen söker emellertid långtgående
lösningar och har enligt SOR:s uppfattning nått fram till i det
avseendet tydligt formulerade avslutande förslag som vi funnit väl avvägda
och som vi tillstyrker.

SOR vill understryka vikten av att anslutna orkestrar ges möjlighet att allt
bättre fullgöra sin uppgift inom kulturområdet, att deras ekonomi tryggas
med lugn, framsynt planering som följd, att samverkansmöjligheterna med
kommunal musikskola, regionmusiken och andra kulturorgan säkras, samt
att centrala SOR:s möjligheter till stödjande och utvecklande åtgärder
förstärks.

Utskottet

I likhet med motionärerna anser utskottet att den verksamhet som bedrivs
av de till Sveriges orkesterföreningars riksförbund (SOR) anslutna orkestrarna
generellt sett är ett viktigt och värdefullt inslag i det svenska musiklivet.
Utskottet har också förståelse för den starka oro som man inom SOR
uppenbarligen känner för de besvärliga ekonomiska förhållanden som
orkestrarna nödgas arbeta under. En väsentlig orsak till de ekonomiska
problemen är att i orkestrarna ingår inte bara amatörer utan också ett
betydande antal yrkesmusiker, vilkas arbete givetvis måste ersättas.

I motiveringen till de båda yrkanden som ställs i motionen anknyter
motionärerna till den s. k. regionala musikplaneringen. Därmed åsyftas ett
arbete som påbörjats av kulturrådet. Detta arbete kommer att gå in i en ny fas
sedan regeringen den 20 oktober 1978 beslutat uppdra åt rådet att utreda
frågan om regionmusikens och Rikskonserters roll i det regionala musiklivet.
Rådet skall vid fullgörandet av detta uppdrag beakta vad som anförts i en
inom utbildningsdepartementet upprättad promemoria. I denna erinras om
tidigare uttalanden från regeringens sida om vikten av ett ökat regionalt
ansvarstagande på musikområdet. En utgångspunkt för utredningsarbetet
bör enligt promemorian vara att staten även i fortsättningen skall ge ett stöd
till det regionala musiklivet som motsvarar de nuvarande åtagandena för
regionmusiken och Rikskonserters regionala verksamhet. Utredningsarbetet
bör bedrivas med utgångspunkt i ett noggrant studium av situationen på
musikområdet i regionerna. I arbetet bör ingå att bedöma förhållandena för
det regionala musiklivet. Därvid bör även frågor som gäller det icke
institutionsbundna musiklivet kunna aktualiseras. Utredningen bör genomföras
i nära kontakt med företrädare för regionala organ med ansvar för
kulturpolitiken. Det förutsätts att företrädare för regionmusiken, Rikskonserter,
försvaret och de fackliga organisationerna kontinuerligt skall kunna
medverka i utredningsarbetet. Vidare bör centrala intresseorganisationer som
bevakar regional och lokal musikverksamhet höras.

I det regionala musiklivet ingår många olika inslag. Ett av dem är SORorkestrarnas
verksamhet, och utskottet har i det föregående markerat att
utskottet tillmäter denna verksamhet stor betydelse. Samma uppfattning

KrU 1978/79:12 5

ligger bakom det förhållandet att riksdagen medgivit att riksförbundet
övergångsvis får förmedla bidrag av statsmedel till de anslutna orkestrarna
(prop. 1977/78:100, bil. 10, s. 27, KrU 1977/78:18, rskr 1977/78:153).

Med hänsyn till det ingående utredningsarbete i fråga om det regionala
musiklivet som förestår kan utskottet inte tillstyrka att riksdagen gör det
principiella ställningstagande i fråga om SOR-orkestrarna som angivits i
yrkande 1 i motionen. Inte heller anser utskottet att riksdagen har anledning
att göra ett uttalande om den regionala musikplaneringen enligt yrkande 2 i
motionen. Däremot vill utskottet betona att SOR-orkestrarnas förhållanden
noga bör prövas i det kommande utredningsarbetet. Detta uttalande av
utskottet bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad
utskottet med anledning av motionen 1977/78:1126 anfört om
en noggrann prövning av SOR-orkestrarnas förhållanden.

Stockholm den 9 november 1978

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Per Olof
Sundman (c), Tore Nilsson (m), Ingemar Leander (s), Olle Eriksson (c), Åke
Green (s), Tyra Johansson (s), Karl-Eric Norrby (c). Lars-Ingvar Sörenson (s),
Ingrid Diesen (m), Hans Alsén (s), Catarina Rönnung (s), Gunnar Richardson
(fp). Anna Eliasson (c) och Börje Stensson (fp).

GOTAB 58625 Stockholm 1978