KU 1978/79:9

Konstitutionsutskottets betänkande
1978/79:9

med anledning av motion om folkrörelsernas roll i samhället
Motionen

I motionen 1977/78:914 av Hilding Johansson m. fl. (s) yrkas att ”riksdagen
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkrörelsernas roll
i samhället”.

1 motionen framhålls att det svenska samhället genomgått en betydande
omvandling som folkrörelserna varit med om att driva fram. Samhällsomvandlingen
har emellertid också i hög grad förändrat förutsättningarna för
folkrörelsernas arbete. Motionärerna pekar bl. a. på televisionens genombrott,
den ökade levnadsstandarden och befolkningsomflyttningen. Dessutom
framhålls den ökade konkurrensen från kommersiella intressen.

Även relationerna till samhällsorganen har enligt motionen förändrats. Ett
intensivt samarbete har utvecklats på en lång rad områden. En successiv
utbyggnad av samhällets stöd till folkrörelserna har skett i vissa fall. I andra
fall har samhället övertagit verksamheter som folkrörelserna tidigare haft
ansvaret för.

Enligt motionen avgör folkrörelserna själva i sin egenskap av fria och
självständiga organisationer vilka arbetsuppgifter som de skall ha i framtiden.
Folkrörelserna påverkas emellertid i hög grad av samhällsorganens beslut,
som därför bör fattas mot bakgrund av en genomtänkt strategi i syfte att
bereda folkrörelserna största möjliga verksamhetsutrymme. Under den
socialdemokratiska regeringen påbörjades inom kommundepartementet ett
översynsarbete som avsåg relationerna mellan samhället och folkrörelserna.
Det arbetet bör enligt motionen fullföljas på en hög ambitionsnivå och bör
relativt snabbt kunna avsätta resultat som är till gagn för folkrörelserna.

Motionärerna pekar i fortsättningen på några viktiga områden i översynsarbetet.
När det gäller folkrörelsernas roll i demokratin understryks bl. a.
folkrörelsernas roll i opinionsbildningen och i myndigheternas informationsverksamhet.
Åtgärder bör enligt motionen vidtas för att garantera folkrörelserna
en stark ställning inom opinionsbildningen även i framtiden. Av stor
betydelse är att förutsättningarna för en allsidig belysning i massmedia av
folkrörelsernas verksamhet förbättras. Vidare bör man studera konsekvenserna
för folkrörelsernas arbete av lokalradions införande och intruducerandet
av nya medier, t. ex. kabel-TV och videogram.

Beträffande uppgiftsfördelningen mellan samhället och folkrörelserna framhålls
i motionen att utvecklingen under de senaste åren bör bli föremål för
skyndsam kartläggning. Olika modeller för samarbete mellan samhället och
folkrörelserna bör utvecklas och prövas i försöksverksamhet. Härigenom bör

1 Riksdagen 1978/79. 4 sami. Nr 9

KU 1978/79:9

enligt motionen kunna klargöras inom vilka samhällsområden samarbetet
bör ske och vilka åtgärder som bör vidtas från samhällets sida för att bereda
folkrörelserna ett vidgat verksamhetsutrymme.

En annan frågeställning som enligt motionen bör få ökad uppmärksamhet
är folkrörelsernas konkurrenssituation iförhållande till kommersiella intressen.
Problemet är enligt motionen mycket vittomfattande, t. ex. på fritids- och
kulturområdet, och motiverar att kartläggningar med ett vidsträckt syfte
kommer till stånd.

Ett genomgående problem för många folkrörelser är enligt motionen
bristen på ändamålsenliga samlings- och föreningslokaler. Motionärerna anser
att det bör göras en övergripande översyn av tillgången på och behovet av
olika lokaler samt vilka kvalitetsmässiga krav som bör ställas. Vidare bör
övervägas vilka åtgärder samhället kan vidta för att lösa folkrörelsernas
lokalproblem.

Slutligen tar motionärerna upp den forskning som initieras av folkrörelserna
själva och som främst stöds genom statens folkrörelsedelegation. Enligt
motionen behöver denna forskning byggas ut.

Det statliga stödet till folkrörelserna

Enligt en av kommundepartementet gjord sammanställning av statliga
bidrag till folkrörelser och organisationer (Ds Kn 1978:1) uppgick statens
totala stöd till folkrörelserna under budgetåret 1976/77 till 1 337 milj. kr. och
under budgetåret 1977/78 till 1 686 milj. kr. Anslag till folkrörelser och
organisationer fanns under budgetåret 1977/78 inom huvudtitlarna för
samtliga departement utom ekonomidepartementet. Utbildningsdepartementet
var det klart dominerande med omkring 70 procent av de totala
anslagen. Störst bland övriga departement var jordbruksdepartementet.
Härnäst följde försvarsdepartementet och utrikesdepartementet.

Som tidigare framgått ökade stödet mellan budgetåren 1976/77 och 1977/
78 med 349 milj. kr. (26 procent). Räknat i absoluta tal föll den största
ökningen inom utbildningsdepartementets område, 232 milj. kr. Jordbruks-,
försvars- och utrikesdepartementens anslag ökade var för sig med drygt 22
milj. kr. Budgetdepartementets anslag gick från 0 till 40 milj. kr. beroende på
det särskilda stöd till organisationstidskrifter, som infördes från budgetåret
1977/78.

Av den gjorda sammanställningen framgår vidare att ca 10 procent av
anslagen utgår i form av stöd till speciella projekt. Det största projektanslaget
var anslaget till bilateralt utvecklingsarbete, som under budgetåren 1976/77
och 1977/78 uppgick till 50 milj. kr. resp. 70 milj. kr. Totalt utgick i
projektbidrag under 1976/77 ca 142 milj. kr. Ökningen i projektstödet mellan
budgetåren 1976/77 och 1977/78 kan beräknas till 43 milj. kr. (30
procent).

Resterande anslag svarar alltså för ca 90 procent av hela det utgående stödet

KU 1978/79:9

till folkrörelser och organisationer. 1 följande förteckning anges alla de anslag
på minst 25 milj. kr. under både 1976/77 och 1977/78 som inte hade
karaktären av projektstöd. Anslagen har rangordnats efter sin storlek 1976/
77. Tillsammans utgjorde de anslag som redovisas i förteckningen 78 resp. 75
procent av de statliga bidrag som under resp. år utgick till folkrörelser och
organisationer.

Departe- ment	Anslags- nummer	Rubrik	Anslag (i milj. kr.) 76/77 77/78
U	G 6	Bidrag till studiecirkelverksamhet	506	614
U	G 8-10	Bidrag till folkhögskolor	102	112
Jo	I 1	Stöd till idrotten	89	107
U	B 48—49	Ungdomsorganisationernas centrala
		och lokala verksamhet	64	97
U	G 12	Undervisning av invandrare i svenska
		språket	59	60
Ju	G 5	Stöd till politiska partier	53	53
U	B 11	Bidrag till Svenska Riksteatern	45	64
Bo	B 9	Anordningsbidrag m. m. till allmänna
		samlingslokaler	40	40
Fö	B 1	Hemvärnet	38	50
Fö	F 19	Frivilliga försvarsorganisationer	26	36
U	G 7	Bidrag till studieförbund	25	30

Summa 1 047 I 263

Pågående utredningar m. m.

Inom regeringskansliet. Sedan år 1975 pågår ett arbete inom kommundepartementet
som syftar till att belysa folkrörelsernas arbetsvillkor i dagens
samhälle. En referensgrupp med företrädare för ett 40-tal olika organisationer
och med kommunministern som ordförande följer detta arbete fortlöpande.

Referensgruppen publicerade i mars 1977 en rapport Samhället och
folkrörelserna - en probleminventering. Syftet med denna rapport var att
stimulera folkrörelser och andra intresserade till debatt om folkrörelsernas
arbetsmöjligheter samt att få fram förslag och synpunkter för det fortsatta
arbetet med folkrörelsefrågorna. 1 rapporten skisserades följande sju problemområden: 1.

Folkrörelserna och demokratin

2. Uppgiftsfördelningen stat/kommun och folkrörelserna

3. Samlingslokaler och folkrörelser

4. Folkrörelserna i konkurrens med kommersiell verksamhet

5. Folkrörelserna och massmedierna

6. Folkrörelserna i det internationella samarbetet

7. Folkrörelserna och ekonomin.

1* Riksdagen 1978/79. 4 sami. Nr 9

KU 1978/79:9

När det gäller folkrörelserna och ekonomin tillkallade statsministern i april
1977 en särskild sakkunnig, riksdagsledamoten Gunnar Björk i Gävle (c),
med uppgift att inom statsrådsberedningen göra en översyn av statens stöd
till folkrörelserna. Översynen syftar till att dels granska principerna för
statens stöd till folkrörelserna, dels efter samråd med berörda departement
föreslå åtgärder till samordning och förenkling av bidragsgivningen.

Under hösten 1977 insamlade enheten för kommunal demokrati, folkrörelser
m. m. inom kommundepartementet, i samarbete med den särskilde
sakkunnige i statsrådsberedningen, ett underlagsmaterial angående statens
bidrag till folkrörelser och organisationer. Detta material offentliggjordes i
januari 1978 i rapporten Statliga bidrag till folkrörelser och organisationer (Ds
Kn 1978:1). I rapporten redovisades bl. a. anslagens fördelning på departementen,
ändamålsfördelningen, normerna för bidragsgivningen, olika typer
av anslag och storleken av de personalresurser som åtgår för att fördela och i
övrigt administrera det statliga stödet till folkrörelserna. Några uppgifter från
rapporten har redovisats ovan.

Samtidigt med denna rapport publicerade referensgruppen en särskild
informationsskrift, Statliga anslag till folkrörelserna. Denna skrift syftade till
att ge en översiktlig information om de bidrag som under budgetåret 1977/78
fanns tillgängliga för olika folkrörelseaktiviteter.

1 november 1977 beslöt kommunministern i samråd med utrikesministern
att uppdra åt en särskild sakkunnig, Gustaf Stjernberg i kommundepartementet,
att göra en samlad bedömning av lämpliga åtgärder för att underlätta
folkrörelsernas kontakter med utlandet. Arbetet skall bedrivas inom ramen
för den pågående översynen av folkrörelsernas arbetsvillkor inom kommundepartementet.

Under år 1977 genomförde kommundepartementets enhet för kommunal
demokrati och folkrörelsefrågor i samarbete med Svenska kommunförbundet
en enkätundersökning hos landets samtliga kommuner, i vilken bl. a.
uppgifter insamlades om kommunerna och föreningslivet. Syftet med
enkäten var att få ett tillförlitligt grundmaterial för det fortsatta utredningsarbetet.
Viktigare delar av detta material offentliggjordes i maj 1978 i
rapporten Kommunerna och föreningslivet. Redovisning av en enkätundersökning
(Ds Kn 1978:4). I rapporten lämnas en utförlig redovisning av
kommunernas kontakter, samråd och samarbete med föreningslivet. Ett
särskilt avsnitt behandlar uppgiftsfördelningen mellan kommunerna och
föreningslivet. Vissa uppgifter lämnas också om föreningslivets samlingslokaler.
Slutligen redovisas storleken på och fördelningen av de kommunala
kontantbidragen till föreningslivet.

Inom utbildningsdepartementet tillsattes i december 1974 en särskild
grupp för barnkulturfrågor. Gruppen avlämnade under sommaren 1978
rapporten Barnen och kulturen. I denna skrift har gruppen belyst och
analyserat barnens kulturella situation i dagens samhälle. Gruppen har
särskilt uppmärksammat den kommersiella kulturen och föreslår olika

KU 1978/79:9

åtgärder i syfte att motverka kommersialismens negativa verkningar. Ett
övergripande krav är enligt rapporten att folkrörelserna bör fl ökade
möjligheter att ta sitt kulturpolitiska ansvar. Rapporten har remissbehandlats.
Ärendet bereds f. n. inom utbildningsdepartementet.

Statliga kommittéer. Riksdagen beslöt våren 1978 att en treårig försöksverksamhet
med närradio och när-TV skulle anordnas (prop. 1977/78:91,
KrU 1977/78:24). Enligt de riktlinjer som samtidigt antogs av riksdagen skall
ideella, religiösa, fackliga och politiska gruppei samt organisationer och
folkhögskolor ges möjlighet att sända i närradio och när-TV under förutsättning
att verksamheten är lokal. En parlamentariskt sammansatt kommitté (U
1978:11, Dir. 1978:74) har fltt i uppdrag att lägga upp försöksverksamheten
och skall närmare analysera de problem som sådana sändningar kan
aktualisera. Med ledning av denna försöksverksamhet bör enligt direktiven
kommittén allsidigt utreda villkor och förutsättningar för en eventuell
permanent verksamhet med närradio och när-TV.

Frågan om samhällets insatser på videogramområdet utreds f. n. av den
s. k. videogramutredningen (U 1977:5). Kommittén har enligt sina direktiv
bl. a. att pröva om det finns anledning och möjligheter att stödja kvalitetsproduktionen
av videogram och öka mångfalden av produkter. Kommittén
bör därvid beakta folkrörelsernas och organisationernas intresse av att
utnyttja det nya mediet.

Frågan om folkrörelsernas medverkan i informations- och utbytesverksamheten
på det internationella området har nyligen belysts av tre olika
utredningar. I biståndspolitiska utredningens betänkande U-landsinformation
och internationell solidaritet (SOU 1977:73) behandlas folkrörelsernas
och övriga organisationers roll i spridningen av u-landsinformationen, bl. a.
arbetsfördelningen mellan SIDA och organisationerna. Utredningen förordar
att generella bidrag också i fortsättningen bör utgå till studieförbund och
löntagarorganisationer och föreslår dessutom att kretsen av bidragsberättigade
utvidgas till att även omfatta vissa andra fackliga organisationer såsom
LRF och SHIO samt de kristna organisationerna.

En annan utredning, som verkställts av ambassadören Olle Dahlén, har
sett över det upplysningsarbete som med statligt stöd bedrivs i internationella
frågor av vissa svenska enskilda organisationer. I betänkandet Information
om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor (Ds UD 1978:2)
föreslås bl. a. att det inrättas ett till UD knutet rådgivande organ för
informationsutbyte om departements, myndigheters och enskilda organisationers
utrikespolitiska informationsverksamhet. De båda nu nämnda utredningarna
har remissbehandlats och propositionsarbete pågår i utrikesdepartementet.

En tredje utredning har haft i uppdrag att kartlägga det svenska kultur- och
informationsutbyte med utlandet som i dag bedrivs med statligt stöd samt
föreslå åtgärder för att stimulera och organisera sådant utbyte. Utredare har
varit programchefen vid Sveriges Radio författarinnan Ingrid Arvidsson. I

KU 1978/79:9

betänkandet Kultur och information över gränserna (SOU 1978:56), som
avlämnades i september 1978, berörs i olika sammanhang folkrörelsernas roll
i kultur- och informationsutbytet. Utredningen finner det bl. a. angeläget att
studieförbunden för möjligheter att vidga sin internationella verksamhet och
förutsätter att dessa frågor tas upp av den inom kommundepartementet
tillsatta utredningen om folkrörelsernas kontakter med utlandet som görs av
särskild sakkunnig. Utredningen är f. n. på remiss. Proposition beräknas
avlämnas våren 1979.

Sekretariatet för framtidsstudier (U 1975:17) har i uppgift att leda verksamheten
på framtidsstudieområdet. Inom ramen för anslaget till
sekretariatet för budgetåret 1977/78 skulle enligt riksdagens beslut (prop.
1976/77:100 bilaga 12 E 18, UbU 1976/77:26) rymmas också ett stöd på
200 000 kr. till s. k. autonoma framtidsstudier. Med autonoma framtidsstudier
menas enligt sekretariatet sådana framtidsstudier som utförs fristående
från "ekonomiska och politiska maktcentra" och som dessutom har en eller
flera av följande egenskaper:

a) anknyter till en folkrörelse eller annan grupp och dess specifika idéer och
synsätt,

b) tjänar som komplement, alternativ eller motvikt till något "etablerat”
långsiktstänkande inom stat eller näringsliv (alternativa framtidsstudier,
motutredningar),

c) utförs av författare, konstnärer eller andra kulturarbetare och därigenom
tillför debatten nya erfarenheter eller ett annorlunda formspråk.

Enligt uppgift från sekretariatet kommer medlen att fördelas under
innevarande höst.

Övrigt. Inom statens ungdomsråd har tillsatts en arbetsgrupp med uppdrag
att utreda frågan om ungdomsorganisationernas konkurrenssituation i
förhållande till kommersiella intressen. I arbetsgruppen ingår representanter
för olika ungdomsorganisationer och statliga myndigheter. Under år 1978 har
arbetsgruppen utgivit ett debattmaterial, Till varje pris, som syftar till att
belysa fritidens kommersialisering. Ungdomsorganisationerna och andra
berörda myndigheter och organisationer bereds f. n. tillfälle att diskutera och
lägga synpunkter på detta material. Enligt uppgifter från statens ungdomsråd
avser arbetsgruppen i fortsättningen att göra undersökningar av dels
föreningarnas arbetsvillkor i sex olika kommuner, dels kommersiella intressens
inflytande på sex olika områden, nämligen musik, serier och litteratur,
mode, idrott, film och dans. Inom ramen förden senare undersökningen skall
bl. a. göras studier av det populärmusikaliska budskapet och en journalistisk
beskrivning av olika danslokaler i fyra kommuner. Dessutom planeras ett
seminarium med företrädare för modebranschen. Resultatet av undersökningarna
m. m. kommer fortlöpande att redovisas i debattskrifter i rapportserien
Till varje pris. Arbetsgruppens verksamhet skall utmynna i framläg -

KU 1978/79:9

gandet av ett åtgärdsprogram vars syfte skall vara att förbättra föreningslivets
arbetsvillkor.

Sedan budgetåret 1975/76 anvisas särskilda medel för folkrörelseforskning.
Beslut om dispositionen av dessa medel fattas av en särskild delegation med
företrädare för bl. a. folkrörelsernas samarbetsorganisationer. Delegationen,
som fr. o. m. den 1 juli 1977 är knuten till forskningsrådsnämnden, har till
uppgift att stödja forskning rörande folkrörelsernas idéer och verksamhet
med inriktning på den framtida utvecklingen. Stödet skall i första hand utgå
till forskning som initierats av folkrörelserna själva. Största bidragsmottagare
under den treårsperiod som delegationen funnits har varit ABF, IOGT-NTO
och Vuxenskolan. Bland de projekt som erhållit större ekonomiska bidrag
från delegationen kan nämnas Folkrörelserna och samhällsomvandlingen
(IOGT-NTO), Folkbildningen och samhället 1870-1990 (Vuxenskolan) och
Folkrörelseforskning i studiecirklar (ABF).

Frågans tidigare behandling

Våren 1977 behandlade utskottet en motion (1976/77:1000 av Flans
Gustafsson m. fl. (s)) med samma syfte som den nu aktuella. Utskottet (KU
1976/77:37) underströk inledningsvis starkt folkrörelsernas betydelsefulla
roll i det demokratiska samhällssystemet. Vad gällde de konkreta frågeställningar
som togs upp i motionen erinrade utskottet om att en rad initiativ
redan tagits från statsmakternas sida i berörda hänseenden. Utskottet pekade
bl. a. på regeringsförslagen om statligt stöd till organisationstidskrifter och
reformering av journalistutbildningen, som vid denna tidpunkt behandlades
av riksdagen. Vidare framhölls att frågor om nya medier i form av s. k. kabelTV
och videogram uppmärksammades i olika pågående utredningar.
Utskottet redogjorde också för det arbete som bedrevs inom den särskilda
referensgrupp för folkrörelsefrågor som bildats under ledning av kommunministern.
Utskottet anförde sammanfattningsvis:

Utskottets genomgång av de i motionen angivna frågeställningarna ger vid
handen att statsmakterna på olika sätt med största uppmärksamhet följer
folkrörelsefrågorna. Det bör framhållas att på detta område pågår en
fortlöpande utvecklingsprocess. Folkrörelsernas betydelse för den demokratiska
utvecklingen och framåtskridandet i vårt land är självklar. Enligt
utskottet bör den sedan något år verksamma referensgruppen för folkrörelsefrågor
utgöra ett viktigt instrument för samarbetet mellan folkrörelserna
och samhällsorganen. Utskottet förutsätter att regeringen även i fortsättningen
ägnar folkrörelsefrågorna uppmärksamhet och tar de initiativ som på
olika områden kan komma att erfordras.

Utskottet föreslog att motionen skulle förklaras besvarad med vad
utskottet anfört.

I en socialdemokratisk reservation föreslogs bifall till motionen. Reservanterna
ansåg det utomordentligt viktigt att folkrörelserna gavs alla möjligheter

KU 1978/79:9

att följa och ge till känna sin mening i frågor som nära berörde dem. Därför var
det enligt reservationen anmärkningsvärt och beklagligt att utskottets
majoritet motsatte sig en remiss av motionen till berörda folkrörelseorganisationer.
Därmed hade möjligheterna försämrats att fä en allsidig och seriös
behandling av de frågor som aktualiserats i motionen.

Med tillfredsställelse konstaterade reservanterna att det kartläggningsarbete
inom kommundepartementet angående folkrörelsernas arbetsvillkor
som inleddes av den socialdemokratiska regeringen fortsatte. Det var enligt
reservationen emellertid väsentligt att arbetet bedrevs systematiskt och med
hög intensitet. På samma gång var det viktigt att finna former för hur det
fortsatta arbetet skulle konkretiseras. Reservanterna pekade därvid på de
åtgärder som föreslagits i motionen.

Riksdagen följde utskottets förslag.

Utskottet

I motionen behandlas folkrörelsernas roll i samhället och deras relationer
till samhällsorganen. Enligt motionen bör folkrörelserna även i framtiden
vara fria och självständiga organisationer. Samhällsorganens beslut påverkar
emellertid förutsättningarna för folkrörelsernas arbete och bör därför fattas
mot bakgrund av en genomtänkt strategi i syfte att bereda folkrörelserna
största möjliga verksamhetsutrymme. Det utredningsarbete som påbörjats
inom kommundepartementet och på andra håll bör fullföljas snabbt och på en
hög ambitionsnivå.

Motionen tar upp en rad konkreta frågor som har samband med det
pågående utredningsarbetet. När det gäller folkrörelsernas roll i demokratin
framhålls att åtgärder bör vidtas för att garantera folkrörelserna en stark
ställning inom opinionsbildningen även i framtiden.

Enligt motionen bör vidare utvecklingen av uppgiftsfördelningen mellan
samhället och folkrörelserna bli föremål för skyndsam kartläggning. Likaså
bör folkrörelsernas konkurrenssituation i förhållande till kommersiella
intressen följas med största uppmärksamhet. I motionen förordas vidare en
övergripande översyn av tillgången på och behovet av samlings- och
föreningslokaler. Också forskning av betydelse för folkrörelserna bör byggas
ut.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om folkrörelsernas betydelsefulla
roll i samhällsarbetet. Utskottet anser att det är viktigt att förutsättningarna
för folkrörelsernas arbete blir ingående belysta och att deras möjligheter
att även i framtiden fungera fritt och självständigt främjas.

Under de senaste åren haren rad initiativ tagits av statsmakterna i syfte att
förbättra folkrörelsernas ställning. En viktig reform var enligt utskottet
införandet under år 1977 av ett särskilt stöd till organisationstidskrifter, vilket
skapat förbättrade förutsättningar för folkrörelsernas opinionsbildande verksamhet.
Utskottet vill också peka på den fortlöpande ökningen av de statliga

KU 1978/79:9

bidragen till folkrörelser och organisationer. Mellan budgetåren 1976/77 och
1977/78 ökade dessa bidrag med 26 procent.

Sedan 1975 pågår inom kommundepartementet ett arbete med syfte att
belysa folkrörelsernas arbetsvillkor. En referensgrupp med företrädare för ett
40-tal olika folkrörelser och organisationer och med kommunministern som
ordförande följer fortlöpande detta arbete. Referensgruppen publicerade i
mars 1977 en rapport om samhället och folkrörelserna som syftade till att
stimulera diskussionen om folkrörelsernas arbetsmöjligheter. Senare har i
referensgruppens regi utgivits en informationsskrift om statliga bidrag för
olika folkrörelseaktiviteter. Denna skrift byggde på en inom kommundepartementet
företagen kartläggning av det statliga stödet till folkrörelser och
organisationer. I samarbete med Svenska kommunförbundet har vidare
kommundepartementet genomfört en enkätundersökning med landets
samtliga kommuner. De insamlade uppgifterna, som rörde kommunerna och
föreningslivet, publicerades i en rapport i maj 1978.

Utöver arbetet inom kommundepartementet pågår inom regeringskansliet
utredningar i två frågor av mer speciell karaktär. Den ena utredningen syftar
till att granska principerna för statens stöd till folkrörelserna och efter samråd
med berörda departement föreslå åtgärder till samordning och förenkling av
bidragsgivningen. 1 den andra utredningen skall göras en samlad bedömning
av lämpliga åtgärder för att underlätta folkrörelsernas kontakter med
utlandet. Utredningarna verkställs av sakkunniga i statsrådsberedningen
resp. kommundepartementet.

Folkrörelsernas verksamhet berörs också av flera pågående eller nyligen
avslutade statliga kommittéers arbete. Från det internationella område kan
nämnas att folkrörelsernas roll i spridningen av u-landsinformation behandlats
av biståndspolitiska utredningen. Vissa enskilda organisationers upplysningsarbete
i internationella frågor har tagits upp av en utredning inom
utrikesdepartementet. Vidare har utredningen om det svenska informationsoch
kulturutbytet med utlandet behandlat folkrörelsernas medverkan i denna
verksamhet. De två förstnämnda utredningarna har remissbehandlats, den
tredje är f. n. på remiss.

Av betydelse för folkrörelsernas opinionsbildande verksamhet är den
pågående utredningen om samhällets insatser på videogramområdet och den
treåriga försöksverksamheten med närradio och när-TV som riksdagen beslöt
om våren 1978.

Frågan om folkrörelsernas konkurrenssituation med kommersiella
intressen behandlas för ungdomsorganisationernas del av en arbetsgrupp
inom statens ungdomsråd. Arbetsgruppen har under år 1978 utgivit ett
debattmaterial om kommersialismens verkningar och avser i fortsättningen
att göra undersökningar av bl. a. föreningarnas arbetsvillkor i olika
kommuner och av kommersiella intressens inflytande på olika samhällsområden.
I detta sammanhang kan också nämnas det utredningsarbete som
bedrivits av utbildningsdepartementets barnkulturgrupp och som nyligen

KU 1978/79:9

redovisats i en rapport. I rapporten betonas värdet av folkrörelsernas
medverkan i arbetet på barnkulturområdet.

Samhället stödjer också framtidsinriktad forskning rörande folkrörelsernas
idéer och verksamhet. Det sker främst genom de medel som fördelas av den
år 1975 inrättade delegationen för folkrörelseforskning. Sekretariatet för
framtidsstudier har möjlighet att ge anslag till s. k. autonoma framtidsstudier.
Sådana studier kan bl. a. anknyta till en viss folkrörelses idéer och
synsätt.

Denna genomgång visar enligt utskottet att de frågor som aktualiseras i
motionen är föremål för stor uppmärksamhet från statsmakternas sida. Det
statliga stödet till folkrörelserna har kraftigt ökat. Regeringen och olika andra
statliga organ har tagit initiativ tili utredningar och andra studier i frågor av
betydelse för folkrörelsernas verksamhet. Debatt- och informationsskrifter i
folkrörelsefrågor har utgivits i statlig regi. Utskottet hälsar denna utveckling
med tillfredsställelse och förutsätter att regeringen även i fortsättningen
ägnar folkrörelsefrågorna stor uppmärksamhet och tar de initiativ som kan
komma att erfordras för stöd för folkrörelsernas verksamhet på deras egna
villkor. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av
motionen anser utskottet inte påkallad. Motionen får anses besvarad med vad
utskottet anfört.

Utskottet hemställer

att riksdagen förklarar motionen 1977/78:914 besvarad med vad
utskottet anfört.

Stockholm den 7 november 1978

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m), Holger
Mossberg (s), Sven-Erik Nordin (c), Hans Gustafsson (s). Bengt Kindbom (c),
Yngve Nyquist (s), Britta Hammarbacken (c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Per
Unckel (m), Kerstin Nilsson (s), Marianne Stålberg (s) och Esse Petersson
(fp).

Reservation

av Hilding Johansson, Holger Mossberg, Hans Gustafsson, Yngve Nyquist,
Wivi-Anne Cederqvist, Kerstin Nilsson och Marianne Stålberg (alla s) vilka
ansett

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med orden

KU 1978/79:9

”Denna genomgång” och slutar med orden ”utskottet anfört” bort ha
följande lydelse:

Denna genomgång visar enligt utskottet att de frågor som aktualiseras i
motionen är formål för stor uppmärksamhet från statsmakternas sida. Det
statliga stödet till folkrörelserna har kraftigt ökat. Regeringen och olika andra
statliga organ har tagit initiativ till utredningar och andra studier i frågor av
betydelse för folkrörelsernas verksamhet. Debatt- och informationsskrifter i
folkrörelsefrågor har utgivits i statlig regi. Utskottet hälsar denna utveckling
med tillfredsställelse. Vad utskottet redovisat i sitt betänkande utvisar
emellertid att åtgärderna från statens sida beträffande folkrörelsernas verksamhet
är starkt splittrade på olika utrednings- och departementsinitiativ.
Detta förhållande förstärks genom att folkrörelsefrågorna dessutom handläggs
inom flera departement.

Avsikten med det arbete som påbörjades 1975 och med upprättandet av en
särskild folkrörelseenhet inom kommundepartementet var att uppnå en
samlad bedömning av folkrörelsernas arbetsvillkor. Denna samordning har
emellertid icke uppnåtts. Snarare har splittringen av statens handläggning av
dessa frågor fortsatt och ökat.

Enligt utskottens uppfattning är det av största betydelse för folkrörelsernas
verksamhet att en samlad bedömning av dessa frågor snarast kommer till
stånd. Den eftersträvade samordningen måste därför snarast uppnås. Arbetet
med att uppnå denna bör bedrivas med skyndsamhet inom regeringen.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:914 ger regeringen
till känna vad utskottet anfört beträffande samordning av
folkrörelsefrågorna.