KU 1978/79:5

Konstitutionsutskottets betänkande
1978/79:5

med anledning av motion om justeringen av kommunala sammanträdesprotokoll Motionen I

motionen 1977/78:911 av Paul Jansson m. fl. (s) hemställs ”att riksdagen
beslutar att 3 kap. 10 § 2 st. kommunallagen (1977:179) skall ha den ändrade
lydelse som framgår av bilaga till denna motion”.

Motionärerna framhåller bl. a. att föreskriften i kommunallagen att
ordföranden skall bestämma och tillkännage tidpunkten för justeringen av
kommunala sammanträdesprotokoll medför praktiska problem, särskilt i
landstingskommunerna. Enligt motionärerna är det nämligen brukligt att
protokollen skickas för justering per post till ordföranden och utsedd
justeringsman, då man vill undvika särskilda justeringssammanträden och
därmed förenade resor. Motionärerna anser att det nya systemet innebär en
onödig detaljreglering av kommunernas och landstingskommunernas verksamhetsformer
och föreslår att en bestämmelse om att ordföranden inte
behöver ge till känna tidpunkt för justeringen tas in i 3 kap. 10 § andra stycket
kommunallagen. Den ändrade bestämmelsen skulle sålunda avse styrelsens
och övriga nämnders protokoll, däremot inte fullmäktiges protokoll, vilka i
detta hänseende regleras av bestämmelsen i 2 kap. 25 § andra stycket.

Beträffande den närmare motiveringen hänvisas till motionen.

Gällande rätt

Enligt 2 kap. 25 § andra stycket kommunallagen (1977:179) skall fullmäktiges
- dvs. kommunfullmäktiges resp. landstingets - protokoll justeras av
ordföranden och minst två ledamöter som fullmäktige för varje gång utser
bland de närvarande. Justeringen skall äga rum senast fjorton dagar efter
sammanträdesdagen på tid som ordföranden bestämmer och ger till känna
vid sammanträdet. Justeringen får också göras av fullmäktige antingen
genast eller vid nästa sammanträde.

Enligt 3 kap. 10 § andra stycket kommunallagen skall för styrelsens - dvs.
kommunstyrelsens resp. förvaltningsutskottets - protokoll bl. a. i fråga om
justering av protokoll och tillkännagivande om justering på motsvarande sätt
tillämpas de nyssnämnda bestämmelserna om fullmäktiges protokoll. Dock
behöver styrelsens protokoll justeras av förutom ordföranden endast en
ytterligare ledamot. Genom dels bestämmelsen i 3 kap. 13 § andra stycket
kommunallagen, dels motsvarande hänvisningsbestämmelser i speciallagstiftningen
gäller samma regler för övriga kommunala nämnder som för

1 Riksdagen 1978/79. 4 sam!. Nr 5

KU 1978/79:5

styrelsen. Även i dessa nämnder är ordföranden sålunda ålagd att tillkännage
en tidpunkt för justeringen av resp. nämnds protokoll.

Från förarbetena till den nya kommunallagen kan bl. a. antecknas följande.
I propositionen 1975/76:187 (s. 405-413) framhöll föredragande departementschefen
- efter en redogörelse för den dittillsvarande ordningen,
kommunallagsutredningens förslag och remissyttrandena över detta - att det
i lagen ”bör anges att justeringen (av fullmäktiges protokoll) skall ske vid en
tidpunkt som bestäms vid sammanträdet” (s. 411). Han framhöll också att
denna ordning stämmer överens med den såväl i den gamla kommunallagen
som i kommunallagen för Stockholm föreskrivna och innebär att det redan
vid sammanträdet blir klart när besvärstiden börjar löpa. När det gäller
styrelsens och övriga nämnders protokoll redovisades inga motsvarande
uttalanden. Det framgår dock att en avsikt har varit att bestämmelserna för
fullmäktige om protokollföring m. m. i så stor utsträckning som möjligt skall
gälla också för styrelsen och övriga nämnder (se s. 456-459 och 467-473).
Härvid bör märkas att det inte i vare sig den gamla kommunallagen eller
kommunallagen för Stockholm och inte heller i landstingslagen fanns några
bestämmelser om att tidpunkten för justeringen av styrelsens eller annan
nämnds protokoll skulle bestämmas vid sammanträdet.

Inhämtade remissyttranden över motionen

Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet har av utskottet
bereus tillfälle att avge yttrande över motionen.

I ett den 17 mars 1978 avgivet remissyttrande (se b i 1 a g a A) har styrelsen
för Svenska kommunförbundet framhållit att den i likhet med motionärerna
anser att de äldre bestämmelserna om justering av nämndprotokoll var mera
ändamålsenliga. Enligt styrelsens mening bör dock ytterligare erfarenhet av
tillämpningen av den nya kommunallagen i detta avseende avvaktas och
styrelsen vill därför inte nu tillråda den föreslagna ändringen.

I ett den 27 april 1978 avgivet remissyttrande (se b i 1 aga B) har Landstingsförbundets
styrelse - utan att därvid ställning tagits till det rent
lagtekniska momentet - tillstyrkt att en lagändring genomförs som tillgodoser
önskemålen i motionen.

Utskottet

I motionen yrkas att riksdagen skall besluta om ändrad lydelse av 3 kap.
10 § andra stycket kommunallagen så att tidpunkten för justeringen av
kommunala nämnders protokoll inte behöver tillkännages vid sammanträdena.

Som belyses - förutom av motionen - av yttrandena till utskottet från
Svenska kommunförbundet och från Landstingsförbundet kan det i den nya
kommunallagen föreskrivna kravet på angivande av tidpunkt för justering av

KU 1978/79:5

nämndprotokoll ibland medföra vissa praktiska olägenheter. Regeln kan
emellertid också ha positiva verkningar, t. ex. vad gäller tidsfristen för
avgivande av reservationer och klargörandet av besvärstiden. Med hänsyn till
den korta tid den nya kommunallagen hittills varit i kraft anser utskottet att
det ännu inte finns tillräckligt underlag för att göra detaljändringar i lagen.
Utskottet avstyrker således motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1977/78:911.

Stockholm den 22 september 1978

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c), Anders Björck (m), Holger Mossberg (s), Olle
Svensson (s), Sven-Erik Nordin* (c), Ove Karlsson (s), Lars Schött* (m), Bengt
Kindbom (c), Yngve Nyquist (s), Britta Hammarbacken (c), Björn Eliasson (c),
Wivi-Anne Cederqvist (s). Marianne Stålberg* (s) och Esse Petersson (fp).

*Ej närvarande vid justeringen.

KU 1978/79:5

Bilaga A

Svenska kommunförbundet

Riksdagens konstitutionsutskott 1978-03-17

Justeringen av kommunala sammanträdesprotokoll

Sedan konstitutionsutskottet berett Svenska kommunförbundet tillfälle att
avge yttrande över motionen 1977/78:911 av Paul Jansson m. fl. om
justeringen av kommunala sammanträdesprotokoll, får förbundets styrelse
anföra följande.

Styrelsen kan vitsorda, att bestämmelserna i 3 kap. 10 § andra stycket
kommunallagen får till följd,att den för fullmäktige givna föreskriften om att
ordföranden skall bestämma och tillkännage tidpunkten för justering av
protokoll även gäller för de kommunala nämnderna, och att en strikt
tillämpning av bestämmelserna medför praktiska problem.

I förarbetena till den nya kommunallagen kan inte återfinnas några
uttalanden, som klargör varför man velat genomföra en så väsentlig
förändring av förfarandet vid justering av nämndprotokoll. Någon annan
ändring i sak av äldre bestämmelser i ämnet synes inte ha åsyftats än att
justeringsfristen skulle utsträckas till 14 dagar. En förklaring till att stadgandet
i fråga utformats så som skett skulle kunna ligga däri, att man vid
utarbetandet av kommunallagspropositionen ansåg, att justeringsförfarandet
när det gällde kommunfullmäktiges protokoll skulle regleras på i huvudsak
samma sätt som tidigare, och därmed avvisade den av kommunallagsutredningen
förordade lösningen, att fullmäktige själva skulle få bestämma
ordningen för justeringen, och att man därefter i ett stycke sammanförde
bestämmelserna i första och andra styckena av 40 § i utredningens förslag till
lagtext utan att fullt ut beakta konsekvenserna av hänvisningen till
fullmäktigereglerna. Genom sammanförandet åstadkom man då också en
ändring i förhållande till vad som enligt 30 §i 1953 års kommunallag och 50 § i
landstingslagen var föreskrivet i fråga om justeringen av nämndprotokoll.

Att avsikten inte varit att göra reglerna om förfarandet vid justering av
fullmäktiges protokoll tillämpliga på nämnderna bekräftas i vart fall delvis av
föredragandens uttalande i propositionen (s. 459), att innehållet i första
stycket av 45 §, som under riksdagsbehandlingen blev andra stycket av 10 § i
3 kapitlet, till allra största delen överensstämde med kommunallagsutredningens
förslag men att bestämmelsen om tidsfrist för justering av fullmäktiges
protokoll gjorts tillämplig också i fråga om kommunstyrelsens och
förvaltningsutskottets protokoll.

I likhet med motionärerna anser styrelsen, att de äldre bestämmelserna om
justering av nämndprotokoll var mera ändamålsenliga.

KU 1978/79:5

Enligt styrelsens mening bör dock ytterligare erfarenhet av tillämpningen
av den nya kommunallagen i detta avseende avvaktas och styrelsen vill
därför inte nu tillråda den föreslagna ändringen.

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
Karl Boo

Mats Edling

KU 1978/79:5

Bilaga B

Landstingsförbundet

Riksdagens konstitutionsutskott 1978-04-27

Justeringen av kommunala sammanträdesprotokoll

Genom remiss den 7 februari 1978 har riksdagens konstitutionsutskott
berett landstingsförbundet tillfälle att avge yttrande över riksdagsmotionen
1977/78:911 av Paul Jansson m. fl. (s) om justeringen av kommunala
sammanträdesprotokoll. Motionens syfte är att den skyldighet, som kommunallagen
lägger på ordföranden i en kommunal nämnd att vid sammanträde
tillkännage tiden för justering av sammanträdesprotokollet, skall kunna tas
bort ur lagtexten. Med anledning av remissen får förbundets styrelse anföra
följande.

Den ifrågavarande skyldigheten regleras genom att 3:10 andra stycket
kommunallagen bl. a. hänvisar till vad som i 2:25 andra stycket finns stadgat
om motsvarande förhållanden vid landstingsmöte. 12:25 föreskrivs därvid att
justering av protokollet skall äga rum senast 14 dagar efter sammanträdesdagen
på tid som ordföranden bestämmer och tillkännager vid sammanträdet.
Stadgandet återfanns inte i kommunallagsutredningens betänkande
(SOU 1974:99) Enhetlig kommunallag utan fördes in i lagtexten under
departementsberedningen efter påpekanden vid remissbehandlingen. I de
äldre kommunallagarna förelåg i denna del en bristande överensstämmelse, i
det en föreskrift av detta innehåll fanns intagen i fråga om sammanträde med
kommunfullmäktige (24 § andra stycket 1953 års kommunallag) men inte i
fråga om landstingsmöte (34 § andra stycket 1954 års landstingslag). Såvitt
gällde justeringen av protokollen från nämndsammanträdena var hänvisningen
till 24 § i den tidigare kommunallagen mindre preciserad än
motsvarande regel i den nya lagen och berörde inte hur eller om man skulle ge
till känna när protokollet skulle justeras. 1 sin tekniska sammanjämkning av
de äldre lagarna hade kommunaliagsutredningen stannat för att kommuner
och landstingskommuner borde ges frihet att själva bestämma hur protokollen
skulle justeras, och detta gällde både fullmäktigesammanträden/
landstingsmöten och nämndsammanträden. Förbundsstyrelsen riktade i sitt
remissyttrande till kommundepartementet över kommunallagsutredningens
betänkande ingen invändning mot denna del av utredningens förslag.

Den nu aktuella hänvisningen i 3:10 kommunallagen har inte getts någon
särskild motivering i förarbetena. Den berörs sålunda varken i propositionen
(prop. 1975/76:187) eller i utskottsbetänkande! (KU 1976/77:25). Det vill
därför förefalla som om den snarast är ett resultat av bristande uppmärksamhet
i fråga om en detalj av ett komplicerat lagstiftningsarbete, där
samtliga konsekvenser av ett omfattande hänvisningsförfarande inte hunnit

KU 1978/79:5

beaktas tillräckligt.

Det kan därför ifrågasättas om hänvisningstekniken är en lämplig lagteknisk
metod i vad avser regleringen av justeringsproceduren, särskilt som man
dessutom redan i den nuvarande lagtexten funnit skäl att föra in två undantag
från vad som gäller beträffande landstingsmöte: avseende antalet justeringsmän
utöver ordföranden och i fråga om skyldigheten att tillkännage
protokollsjusteringen i pressen. Då motiven för en noggrann lagreglering -och därmed avsteg från grundtanken om mindre detaljerad lagtext till förmån
för större frihet för kommuner och landstingskommuner att själva bestämma
sina verksamhetsformer - synes vara svagare i fråga om de icke offentliga
nämndsammanträdena än beträffande fullmäktigesammanträden och landstingsmöten,
finner styrelsen för sin del att kommunallagsutredningens
ursprungliga förslag hade kunnat följas i denna del.

Sammanfattningsvis tillstyrker styrelsen, utan att därvid ta ställning till det
rent lagtekniska momentet, att en lagändring genomförs som tillgodoser
önskemålen i den förevarande motionen.

LANDSTINGSFÖRBUNDET
Börje Hörnlund

Rune Carlsson

GOTAB 58512 Slockholm 1978