KU 1978/79:40

Konstitutionsutskottets betänkande
1978/79:40

med anledning av propositionen 1978/79:157 med förslag till lag om
ändring i rikets indelning i kommuner, landstingskommuner och
församlingar, m. m. jämte motioner

1 detta betänkande behandlas dels propositionen 1978/78:157, dels motionerna
1978/79:2525 och 2526, som väckts med anledning av propositionen.

Propositionen

I propositionen föreslås en ny lag om ändring i indelningen i kommuner,
landstingskommuner och församlingar. Den nya indelningslagen som ersätter
1919 års lag om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning innebären
modernisering av indelningslagstiftningen i både sakligt och formellt hänseende.

1 den nya lagen finns bestämmelser om förutsättningarna för att ändringar i
den kommunala indelningen skall få göras och om förfarandet vid sådana
ändringar. Där anges också hur kommunernas inbördes ekonomiska
förhållanden skall regleras samt närén indelningsändring träder i kraft och
hur den kommunala beslutanderätten skall fördelas vid sådan ändring.

Enligt de nya bestämmelserna får ändring i kommunindelningen göras, om
ändringen kan antas medföra bestående fördel för en kommun eller en del av
en kommun eller annars från allmän synpunkt. Hänsyn skall därvid tas till
önskemål och synpunkter dels från den eller de kommuner som berörs, dels
från ortsbefolkningen. Mot en kommuns vilja får enligt förslaget en
indelningsändring genomföras endast om det finns synnerliga skäl för
ändringen.

De nuvarande bestämmelserna om att en särskild plan skall finnas som
visar den lämpligaste kommunindelningen i varje län slopas enligt förslaget.

Beslutanderätten i fråga om mer omfattande ändringar i den kommunala
indelningen föreslås liksom hittills tillkomma regeringen. Ärenden om
mindre indelningsändringar delegeras till kammarkollegiet.

Bestämmelserna om ekonomisk reglering mellan kommunrna vid en
indelningsändring bygger enligt förslaget på en principiell avtalsfrihet för
kommunerna när det gäller fördelningen av tillgångar och förbindelser.
Regeringen kommer dock även i fortsättningen att fastställa den ekonomiska
regleringen i samband med beslutet om indelningsändring.

Alla ändringar i den kommunala indelningen träder enligt förslaget i kraft
vid ett årsskifte. Mera omfattande ändringar kommer att träda i kraft vid

1 Riksdagen 1978/79. 4 sami. Nr 40

KU 1978/79:40

årsskiftet närmast efter ordinarie val av kommunfullmäktige. Regeringens
beslut om en indelningsändring skall som regel fattas minst ett år före
ikraftträdandet. När kammarkollegiet fattar beslutet, är motsvarande övergångstid
tre månader.

Regler föreslås om vilken rätt att fatta kommunala beslut under tiden
mellan beslut om indelningsändring och ikraftträdandet som tillkommer
företrädare för de kommuner som berörs av en ändring. Vid mer omfattande
ändringar föreslås att ett särskilt organ liksom hittills skall kunna utses för att
utöva beslutanderätten för den nya kommunen under denna övergångsperiod.
Det föreslås att detta organ i fortsättningen benämns indelningsdelegerade.
En särskild lag om kommunala indelningsdelegerade skall enligt
förslaget ersätta den nuvarande lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade.

För ändringar i indelningen i landstingskommuner och församlingar
föreslås regler som i allt väsentligt stämmer överens med de regler som avses
gälla för ändringar i kommunindelningen.

Följdändringar föreslås i en rad författningar. Den nya indelningslagstiftningen
avses träda i kraft den 1 juli 1979.

Propositionens hemställan

I propositionen hemställs att riksdagen antar de i propositionen intagna
förslagen till

1. lag om ändring i rikets indelning i kommuner, landstingskommuner och
församlingar,

2. lag om kommunala indelningsdelegerade,

3. lag om ändring i lagen (1972:229) om kyrkliga sammanläggningsdelegerade,

4. lag om ändring i kommunallagen (1977:179),

5. lag om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse,

6. lag om ändring i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom
landsting, kommunfullmäktige m. m.,

7. lag om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets
indelning i kommuner, landstingskommuner och församlingar,

8. lag om upphävande av vissa författningar om övergångsbidrag vid vissa
ändringar i den kommunala indelningen.

Motionerna

I motionen 1978/79:2525 av Karl Boo (c) hemställs att riksdagen beslutar
att de särskilda hänsynskriterierna i 1 kap. 1 § i förslaget till indelningsiag och
folkomröstningsreglerna i 1 kap. 24 § får en sådan utformning att de blir
tillämpliga även i de fall då det är fråga om sammanslagning av hela
kommuner.

KU 1978/79:40

Motionären anför att 1 kap. 24 § innebär att länsstyrelser kan anordna
folkomröstning för att utröna ortsbefolkningens inställning till delning av
kommun eller överföring av kommundel till annan kommun. Enligt
motionärens mening är det väl så angeläget att efterhöra ortsbefolkningens
inställning ifall det någon gång dess värre skulle bli aktuellt att sammanslå
hela kommuner. Detta bör klart anges i 1 kap. 24 §. Analogt härmed bör
sammanslagningsfallet nämnas i 1 kap. 1 §, när det talas om särskild hänsyn
till ortsbefolkningens önskemål och synpunkter.

I motionen 1978/79:2526 av Hilding Johansson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen med avslag på regeringens förslag i propositionen 1978/79:157 i
denna del beslutar att ärenden om mindre indelningsändringar skall delegeras
till länsstyrelserna för beslut.

Enligt motionärerna talar de starkaste skälen för att beslutanderätten i
ärenden om indelningsändringar av mindre omfattning delegeras till länsstyrelserna
och inte till kammarkollegiet, vilket föreslås i propositionen.
Länsstyrelserna har ansvaret för samhällsplaneringen i länen. Denna har stor
betydelse för bedömningen av indelningsfrågor. Länsstyrelserna har vidare
en bättre lokalkännedom än kammarkollegiet. 1 propositionen anförs enligt
motionen inga andra skäl för att välja kammarkollegiet än att det ligger ett
värde i att få en enhetlighet i bedömningen. Samtidigt uttalas i propositionen
att länsstyrelserna bör få en framträdande roll i utredningsarbetet inför beslut
i indelningsärenden, just på grund av deras befattning med länsplaneringen
och deras bättre lokalkännedom.

Utskottet

I propositionen föreslås en ny lag om ändring i indelningen i kommuner,
landstingskommuner och församlingar. Den nya indelningslagen avses
ersätta 1919 års lag om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning. En
särskild lag om kommunala indelningsdelegerade skall enligt förslaget ersätta
den nuvarande lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade. Vidare
föreslås i propositionen följdändringar i en rad författningar.

Förslagen i propositionen innebären modernisering av indelningslagstiftningen
i både sakligt och formellt hänseende. I samband med behandlingen
av propositionen 1975/76:187 om kommunal demokrati och ny kommunallag
underströk utskottet (KU 1976/77:25) vikten av att den gamla indelningslagen
kunde få en modernare och inte minst från lagteknisk synpunkt bättre
utformning.

Förslagen i propositionen bygger på indelningslagskommitténs betänkande
(SOU 1978:32) Ny indelningslag för kommuner, landstingskommuner och
församlingar, som har fått ett i stort sett gynnsamt mottagande av remissinstanserna.
Förslagen grundar sig bl. a. på de erfarenheter som kan hämtas
från praxis i indelningsärenden. Utskottet anser att förslagen med vissa
undantag, som utskottet återkommer till nedan, uppfyller de krav som

KU 1978/79:40

rimligen kan ställas på en modern lagstiftning om ändring i den kommunala
indelningen.

Utskottet kommer i det följande att behandla propositionen i de delar som
berörs av motionerna och i övrigt i den mån utskottet har funnit anledning att
kommentera förslagen.

I motionen 1978/79:2525 av Karl Boo (c) hemställs att riksdagen beslutar
att de särskilda hänsynskriterierna i 1 kap. 1 § i förslaget till indelningslag och
folkomröstningsreglerna i 1 kap. 24 § får en sådan utformning att de blir
tillämpliga även i de fall då det är fråga om sammanslagning av hela
kommuner.

Motionären anför att 1 kap. 24 § innebär att länsstyrelsen kan anordna
folkomröstning för att utröna ortsbefolkningens inställning till delning av
kommun eller överföring av kommundel till annan kommun. Enligt
motionärens mening är det väl så angeläget att efterhöra ortsbefolkningens
inställning ifall det någon gång dess värre skulle bli aktuellt att sammanslå
hela kommuner. Detta bör klart anges i 1 kap. 24 §. Analogt härmed bör
sammanslagningsfallet nämnas i 1 kap. 1 § när det talas om särskild hänsyn
till ortsbefolkningens önskemål och synpunkter.

II kap. 1 § i förslaget till ny indelningslag anges förutsättningarna för att en
ändring i kommunindelningen skall få ske. Prövningen av en fråga om
indelningsändring innebär enligt propositionen i allmänhet en skälighetsbedömning
där olika intressen vägs mot varandra. Föredragande departementschefen
anser i likhet med indelningslagskommittén att bestämmelsernas
huvudsyfte bör vara att säkerställa att dessa intressen beaktas i tillräcklig
utsträckning. Enligt 1 kap. 1 § andra stycket skall särskild hänsyn vid
prövning av en fråga om indelningsändring tas till önskemål och synpunkter
från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen. Om en sådan
kommun motsätter sig en indelningsändring får beslut om ändringen
meddelas endast om det finns synnerliga skäl. I 1 kap. 1 § tredje stycket finns
en bestämmelse om hänsyn till ortsbefolkningens inställning till en föreslagen
indelningsändring. Enligt denna bestämmelse skall särskild hänsyn
också tas till ortsbefolkningens önskemål och synpunkter, om en indelningsändring
innebär att en kommun delas eller att en del av en kommun överförs
till en annan kommun.

Med ortsbefolkningen avses människorna i det område som genom
indelningsändringen skulle komma att överföras till en annan kommun eller
brytas ut till en egen kommun. Bestämmelsen omfattar inte sammanläggning
av kommuner. I dessa fall behövs enligt propositionen inget klarläggande av
vilket inflytande befolkningen skall ha i indelningsärendet.

Att regeringen tar särskild hänsyn till den lokala opinionen torde enligt
propositionen vara ofrånkomligt. Detta betyder emellertid inte att ortsbefolkningen
representerar kommunen. I detta sammanhang erinrar föredragande
departementschefen om bestämmelsen om att indelningsändring mot en
kommuns vilja får ske endast om synnerliga skäl föreligger. Ortsbefolkningen

KU 1978/79:40

kan enligt propositionen aldrig anses tala för kommunen i ett indelningsärende.
Det kan bara kommunfullmäktige göra.

Befolkningens förhållanden, dess tillgång till samhällsservice o. d. är en av
de centrala faktorerna vid bedömningen av en fråga om indelningsändring.
Utskottet anser det därför vara naturligt att som ofta skett i praxis stor hänsyn
tas till en folkopinion som kommit till klart uttryck. Detta bör enligt utskottet
återspeglas i lagtexten. Utskottet anser emellertid att den lagregel som
föreslås i propositionen är alltför restriktiv i två avseenden. Dess tillämpningsområde
är begränsat dels till sådana indelningsändringar som innebär
att en kommun delas, dels till de människor som bor i ett område som skall
brytas ut till en egen kommun eller överföras till en annan kommun. Av
uttalandena i propositionen framgår att avsikten inte varit att hänsyn inte
skulle kunna tas även till befolkningen i en kommun som föreslagits bli
sammanlagd med en annan kommun eller, vid delning av en kommun, till
människorna i den återstående delen av kommunen. Goda skäl talar enligt
utskottets mening för att 1 kap. 1 § i propositionens förslag till ny
indelningslag ändras så att det klargörs att bestämmelsen medger att sådana
hänsyn tas. Som bestämmelsen är utformad i propositionen kan den i onödan
försvåra den ofta komplicerade avvägning mellan olika faktorer och intressen
som måste göras vid avgörandet av frågor om indelningsändring. Bestämmelsen
bör således ändras dels i den riktning som anges i motionen
1978/79:2525, dels så att den vid delning och områdesöverföring omfattar
även hänsyn till befolkningen i den minskade kommunen.

En bestämmelse om hänsyn till den lokala opinionen i indelningsärenden
förutsätter att det är möjligt att få klarhet om vad befolkningen vill. Mot den
bakgrunden föreslås i propositionenen bestämmelse(1 kap. 24 § i förslaget till
ny indelningslag) om möjlighet för den statliga utredningsmyndigheten att
vid utredningen av ett indelningsärende göra en särskild undersökning av
ortsbefolkningens inställning till en indelningsändring. Undersökningen kan
ske genom omröstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande.
Bestämmelsen är tillämplig på indelningsändringar som innebär att en
kommun delas eller att en del av en kommun överförs till en annan kommun.
Den omfattar således inte sammanläggningsfallen och inte heller befolkningen
i den återstående delen av en kommun som förlorar en del av sitt område
genom indelningsändringen. Detta är enligt propositionen en följd av
motsvarande begränsningar i bestämmelsen i 1 kap. 1 § om särskild hänsyn
till ortsbefolkningens önskemål och synpunkter. Utskottet anser, i likhet med
motionären i motionen 1978/79:2525 vad avser sammanläggningsfallen, att
dessa begränsningar bör undanröjas även när det gäller de särskilda
undersökningarna om befolkningens inställning. Motionen bör bifallas.
Utskottet har noterat att föredragande departementschefen anser att inget
hinder bör uppställas mot att höra även befolkningen i den minskade
kommunen. Vid fråga om delning av en kommun torde det enligt föredraganden
ofta vara lämpligt att låta omröstningen omfatta invånarna i de olika

KU 1978/79:40

kommundelarna. Detta vill utskottet särskilt understryka.

Enligt föredragande departementschefen bör kommunfullmäktige i första
hand ges möjlighet att inhämta synpunkter från befolkningen med stöd av 2
kap. 18 § kommunallagen. Utskottet delar denna uppfattning. Den statliga
utredningsmyndigheten bör samråda med kommunen i fråga om omröstning.
Bestämmandet av omröstningens omfattning bör alltid föregås av
noggranna överväganden.

Enligt 1 kap. 24 § andra stycket i propositionens förslag till indelningslag får
länsstyrelsen anlita valnämnden i kommunen vid genomförandet av omröstningar
i indelningsfrågor, om inte nämndens verksamhet i övrigt hindras
därigenom. Valnämnden bedömer själv om så är fallet. Om valnämnden inte
kan medverka, ankommer det på länsstyrelsen att själv ombesörja alla de
åtgärder som behövs för att genomföra omröstningen.

Indelningslagskommittén föreslog att fullmäktige skulle ges rätt att hindra
att valnämnden medverkar. Kommittén hänvisade till bestämmelserna i 2
kap. 18 § kommunallagen om landstingskommuns rätt att anlita en
kommuns valnämnd. I sådana fall har det ansetts lämpligt att ge kommunfullmäktige
sista ordet i frågan om valnämnden skall få anlitas. Därigenom
undviks enligt konstitutionsutskottet (KU 1975/76:25) att en landstingskommun
får rätt att anlita valnämnden för att genomföra en undersökning
som i olika avseenden kan strida mot primärkommunala intressen.

Enligt propositionen uppnår man genom valnämndens medverkan den
bästa garantin för att en omröstning skall kunna genomföras under betryggande
former. En rätt för länsstyrelsen att oberoende av kommunfullmäktiges
medgivande anlita valnämnden kan inte anses innebära ett
sådant intrång i den kommunala självstyrelsen som kommittén befarat.

Även om det ligger något i indelningslagskommitténs ståndpunkt i fråga
om rätten att anlita valnämnden, anser utskottet för sin del att de skäl som
talar för propositionens förslag väger tyngre.

I propositionen föreslås att kammarkollegiet får besluta om indelningsändringar
som behövs på grund av oregelbundenhet i indelningen eller med
hänsyn till fastighetsförhållandena och som inte föranleder ekonomisk
reglering mellan kommuner (1 kap. 3 § i förslaget till ny indelningslag).

De indelningsärenden som kammarkollegiet beslutar om torde enligt

KU 1978/79:40

propositionen huvudsakligen komma att avse områden med enstaka fastigheter
eller delar av fastigheter där få eller inga människor bor.

1 propositionen framhålls att de ärenden som enligt förslaget delegeras till
kammarkollegiet huvudsakligen kommer att röra sig om mindre omfattande
indelningsändringar av typ gränsjusteringar. Erfarenhet av samhällsplanering
torde inte ha en sådan betydelse för prövningen av dessa ärenden att den
bör vara avgörande för var beslutanderätten bör ligga. Föredragande
departementschefen betonar att de ärenden som inryms i den grupp som bör
delegeras är förhållandevis få. Han ifrågasätter därför det lämpliga i att splittra
upp ärendena på 24 olika myndigheter.

Kommittén framhåller att det endast är ett mycket litet antal mindre
indelningsärenden som uteslutande avser den kommunala indelningen.
Oftast påverkas också den kyrkliga indelningen. Detta är enligt föredragandens
mening ett starkt argument för att beslutanderätten läggs hos
kammarkollegiet, som har en rik erfarenhet av kyrkliga frågor. En ordning
som innebär att länsstyrelserna fattar beslut enbart i ärenden som inte berör
den kyrkliga indelningen avvisas bestämt i propositionen.

I propositionen diskuteras även frågan om decentralisering av utredningsansvaret
i indelningsärenden till länsstyrelserna. Med hänsyn till att
kammarkollegiet föreslås få beslutanderätten i ärenden om mindre indelningsändringar
anses det rimligt att kollegiet också har ansvaret för
utredningen i dessa ärenden. Enligt propositionen bör kammarkollegiet
liksom hittills ha det övergripande utredningsansvaret även i övriga indelningsärenden.
Länsstyrelserna bör enligt propositionen i fortsättningen få en
mera framträdande roll i själva utredningsarbetet.

Utskottet anser för sin del att det finns behov av en central myndighet som
kan handlägga frågor om ändring i den kommunala indelningen.
Kammarkollegiet bör i stort sett behålla de uppgifter kollegiet hittills har haft i
indelningsärendena. Kollegiet bör också få besluta i ärenden om indelningsändringar
av mindre omfattning med den avgränsning gentemot regeringen
som föreslås i propositionen. Ärendena i denna kategori torde dock inte sällan
vara av den arten att det från olika synpunkter ter sig lämpligast att
länsstyrelsen träffar avgörandet. För att länsstyrelsen skall ha befogenhet att
besluta i dessa ärenden bör två krav vara uppfyllda. Enighet skall råda mellan
de berörda kommunerna och församlingarna om att indelningsändringen bör
genomföras. Vidare skall gälla att indelningsändringen avser kommuner och
församlingar i samma län. Utskottet föreslår att ärenden av detta slag
decentraliseras till länsstyrelserna, som även bör ha rätt att avslå ansökningar
om indelningsändring i dessa fall. Utskottet tillstyrker således motionsyrkandet.

Länsstyrelsens beslutsbefogenhet bör omfatta även ändringar i församlingsindelningen.
1 dessa fall skall länsstyrelsen samråda med domkapitlet.

Ansökningarom sådana indelningsändringar som kan bedömas falla inom

KU 1978/79:40

länsstyrelsens kompetensområde bör ges in till kammarkollegiet som först
har att kontrollera att ärendet inte är av det slaget att det skall avgöras av
regeringen. Om kammarkollegiet sedan finner att ärendet hör till länsstyrelsens
beslutsområde, överlämnar kollegiet ärendet till länsstyrelsen. I dessa
ärenden bör länsstyrelsen redan från början göra så mycket som möjligt av
utredningen. Besvär över länsstyrelsens beslut bör få anföras hos
kammarkollegiet vars beslut i besvärsärendet i sin tur bör kunna överklagas
hos regeringen.

En indelningsändring träder enligt 1 kap. 12 § i propositionens förslag till ny
indelningslag i kraft den 1 januari det år som bestäms i beslutet om ändringen.
Om ändringen är av sådan omfattning att en kommun enligt den nya
indelningen inte bör företrädas av de gamla kommunfullmäktige, träder
ändringen i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie kommunfullmäktigeval
har ägt rum. Det är fråga om sådana sammanläggningar och
delningar av kommuner som medför nybildning av en kommun samt andra
indelningsändringar som leder till en större ökning eller minskning av
folkmängden (som regel minst 15 96) för någon av de kommuner som berörs
av ändringen. I sådana fall utses enligt propositionsförslaget alltid indelningsdelegerade.

Enligt 1919 års indelningslag kan regeringen i samband med en indelningsändring
förordna att nyval av kommunfullmäktige skall förrättas. Emellertid
har under senare år extra val av kommunfullmäktige helt undvikits. Detta
har kunnat ske genom att regeringen bestämmer tidpunkten för ikraftträdandet
av indelningsändringar, som är så omfattande att de bör medföra
nyval av fullmäktige, till årsskiftet efter ordinarie fullmäktigeval. Härigenom
kan nya fullmäktige utses i vanlig ordning vid detta val.

Indelningslagskommittén, vars förslag på denna punkt stämmer överens
med propositionsförslaget, är av den uppfattningen att det även i framtiden
torde bli naturligt att sätta stora indelningsändringar i kraft vid årsskiftet efter
ordinarie val för att undvika olägenheter med extra val. Ordinarie fullmäktigeval
förrättas vart tredje år. Kommittén påpekar att beredningen av
ärenden om indelningsändringar som är så omfattande att de motiverar nyval
alltid är tidskrävande. Det finns enligt kommittén sannolikt möjligheter att
planera och bedriva handläggningen av ärenden som gäller omfattande
indelningsändringar så att ändringen utan olägenhet kan träda i kraft vid
årsskiftet efter ordinarie val. Enligt kommitténs mening är nackdelarna med
extra val i samband med indelningsändring så betydande att indelningsändringar
som är så omfattande att nya fullmäktige bör väljas endast bör få sättas i
kraft vid årsskiftet efter ordinarie val.

Kommitténs förslag har tillstyrkts av samtliga remissinstanser som har
yttrat sig i frågan. Föredragande departementschefen, som ansluter sig till
kommitténs uppfattning, anser att den föreslagna ordningen underlättar det
praktiska genomförandet av ändringar i kommunindelningen för såväl staten
som kommunerna.

KU 1978/79:40

Utskottet delar den uppfattning i fråga om behovet av att kunna hålla extra
val som kommer till uttryck i betänkandet och propositionen. De ärenden om
delning av kommuner som f. n. utreds ger enligt utskottets mening inte
anledning till annat ställningstagande. Utskottet vill särskilt hänvisa till att
mandatperioderna endast är tre år och att utredningen och förberedandet av
större indelningsändringar är en tidskrävande process.

1 propositionen behandlas de kommunalanställdas förhållanden vid indelningsändring.
Bl. a. diskuteras frågan om arbetsgivaransvaret vid delning av
kommuner och om de anställdas ställning påverkas av om delningen sker
genom upplösning av kommunen eller genom utbrytning av ett område från
en bestående kommun.

När det gäller frågan om delning av en kommun bör leda till att kommunen
upplöseseller ej, går föredragande departementschefen inte närmare in på hur
praxis bör utformas i fortsättningen. 1 praktiken torde inte de anställdas
ställning påverkas nämnvärt av vilken form indelningsändringen ges i detta
avseende. Möjligen kan större klarhet i fråga om ansvaret mellan de nya
kommunerna uppnås, om den äldre kommunen upplöses. Å andra sidan kan
en upplösning innebära en osäkrare ställning i vissa frågor för de anställda. Ett
flertal praktiska skäl främst när det gäller utformningen av den ekonomiska
regleringen talar enligt föredraganden också för att upplösning av kommun
bör undvikas. Enligt föredragandens mening bör en avvägning ske i varje
särskilt fall av fördelarna och nackdelarna med olika tänkbara lösningar.

Utskottet delar uppfattningen att ingen av de båda delningsformerna
generellt bör ges företräde framför den andra. Det får avgöras från fall till fall
vilken lösning som är lämpligast. I övrigt kan utskottet i allt väsentligt
instämma i vad som sägs i propositionen i fråga om de anställdas förhållande
vid indelningsändringar.

I propositionen föreslås en bestämmelse om revision i fråga om verksamheten
i indelningsdelegerades arbetsutskott och kommittéer. Däremot
behandlas inte frågan om hur den vanliga kommunala revisionen fungerar i
samband med indelningsändringar. Problem kan tänkas uppkomma i
synnerhet vid indelningsändringar av större omfattning, framför allt delning
av en kommun. Utskottet anser att det kan finnas anledning att uppmärksamma
revisionsfrågan när erfarenheter på området har vunnits genom de
fall av kommundelning som nu är aktuella.

1 övrigt föranleder propositionen inte något särskilt uttalande från utskottets
sida.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med anledning av propositionen 1978/79:157 i dessa delar och
med bifall till motionerna 1978/79:2525 och 1978/79:2526 antar
den av utskottet i bilaga till detta betänkande föreslagna
lydelsen av 1 kap. 1, 3,5, 21 och 24 §§ samt 3 kap. 2,4 och 6 §§
förslaget till lag om ändring i rikets indelning i kommuner,
landstingskommuner och församlingar.

KU 1978/79:40

2. med bifall till propositionen i återstående delar antar de genom
propositionen framlagda lagförslagen i övrigt.

Stockholm den 10 maj 1979

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c), Hilding Johansson (s), Holger Mossberg (s), Bertil
Fiskesjö (c), Torkel Lindahl (fp), Sven-Erik Nordin (c), Lars Schött (m), Hans
Gustafsson (s), Bengt Kindbom (c), Yngve Nyquist (s), Britta Hammarbacken
(c), Wivi-Anne Cederqvist (s), Per Unckel (m), Lars-Ingvar Sörenson (s) och
Gusti Gustavsson (s).

KU 1978/79:40

Bilaga

Av utskottet föreslagen lydelse av 1 kap. 1,3,5,21 och 24§§, samt 3 kap. 2,4
och 6 §§ förslaget till lag om ändring i rikets indelning i kommuner,
landstingskommuner och församlingar

Propositionens förslag

1 kap.

Regeringen får besluta om ändring
i rikets indelning i kommuner, om
ändringen kan antas medföra bestående
fordel för en kommun eller en
del av en kommun eller andra fördelar
från allmän synpunkt. Därvid får
regeringen meddela de föreskrifter
som behövs för ändringens genomförande.

Vid prövning av frågan om indelningsändring
skall särskild hänsyn
tas till önskemål och synpunkter från
den eller de kommuner som närmast
berörs av ändringen. Om en sådan
kommun motsätter sig en indelningsändring,
får beslut om ändringen
meddelas endast om det finns
synnerliga skäl.

Om en indelningsändring innebär
att en kommun delas eller att en del
av en kommun överförs till en annan
kommun, skall särskild hänsyn också
tas till ortsbefolkningens önskemål
och synpunkter.

1 kap.

Kammarkollegiet får besluta om
en indelningsändring som behövs på
grund av oregelbundenhet i indelningen
eller med hänsyn till fastighetsförhållandena
och som inte föranleder
ekonomisk reglering mellan
kommuner.

Utskottets förslag
1 §

Regeringen får besluta om ändring
i rikets indelning i kommuner, om
ändringen kan antas medföra bestående
fördel för en kommun eller en
del av en kommun eller andra fördelar
från allmän synpunkt. Därvid får
regeringen meddela de föreskrifter
som behövs för ändringens genomförande.

3 §

Om de kommuner som närmast
berörs av en sådan indelningsändring
är ense om denna och ändringen

KU 1978/79:40

Propositionens förslag

Utskottets förslag

avser kommuner i samma län, får
dock länsstyrelsen besluta om ändringen.

1 kap. 5 §

Kammarkollegiets beslut enligt 3
eller 4 § överklagas hos regeringen
genom besvär.

1 kap.

I ett ärende om indelningsändring
skall kammarkollegiet göra den
utredning som behövs eller, när det
bedöms lämpligt, överlämna åt länsstyrelsen
att göra utredningen. Om
det behövs med hänsyn till ärendets
omfattning och beskaffenhet, får
kammarkollegiet uppdra åt en särskild
utredare att göra utredningen.

1 kap.

När det finns skäl till det skall en
särskild undersökning göras om
ortsbefolkningens inställning till en
indelningsändring, som innebär att
en kommun delas eller att en del av
kommun överfors till en annan
kommun. Om en särskild utredare
finner skäl till en sådan undersökning,
skall han anmäla detta till
kammarkollegiet, som beslutar i
frågan. Länsstyrelsen beslutar om
sådana undersökningar i ärenden
som länsstyrelsen utreder.

Länsstyrelsens beslut enligt 3 §
andra stycket överklagas hos
kammarkollegiet genom besvär.

Kammarkollegiets beslut enligt 3
eller 4 § överklagas hos regeringen
genom besvär. Detsamma gäller
kammarkollegiets beslut med anledning
av besvär över länsstyrelsens
beslut.

21 §

Ärenden om sådan indelningsändring
som avses i 3 § andra stycket
skall överlämnas av kammarkollegiet
till länsstyrelsen.

24 §

När det finns skäl till det skall en
särskild undersökning göras om
befolkningens inställning till en
indelningsändring. Om en särskild
utredare finner skäl till en sådan
undersökning, skall han anmäla
detta till kammarkollegiet, som beslutar
i frågan. Länsstyrelsen beslutar
om sådana undersökningar i
ärenden som länsstyrelsen utreder.

KU 1978/79:40

Propositionens förslag

Undersökningen skall göras av
länsstyrelsen. Den kan ske genom
omröstning, opinionsundersökning
eller liknande förfarande. Länsstyrelsen
för därvid anlita valnämnden i
kommunen, om inte nämndens
verksamhet i övrigt hindras därigenom.

3 kap.

Regeringen får besluta om ändring
i rikets indelning i församlingar, om
ändringen kan antas medföra bestående
fördel för en församling eller en
del av en församling eller andra
fördelar från allmän synpunkt. Därvid
för regeringen meddela de föreskrifter
som behövs för ändringens
genomförande.

Vid prövning av frågan om indelningsändring
skall särskild hänsyn
tas till önskemål och synpunkter från
den eller de församlingar som
närmast berörs av ändringen. Om en
sådan församling motsätter sig en
indelningsändring, får beslut om
ändringen meddelas endast om det
finns synnerliga skäl.

Om en indelningsändring innebär
att en församling delas eller att en del
av en församling överförs till en
annan församling,skall särskild hänsyn
också tas till ortsbefolkningens
önskemål och synpunkter.

3 kap.

Kammarkollegiet för besluta om
en sådan ändring i församlingsindelningen
som behövs på grund av
oregelbundenhet i indelningen eller
med hänsyn till fastighetsförhållandena
och som inte föranleder ekonomisk
reglering mellan församlingar.

Utskottets förslag

Undersökningen skall göras av
länsstyrelsen. Den kan ske genom
omröstning, opinionsundersökning
eller liknande förfarande. Länsstyrelsen
får därvid anlita valnämnden i
kommunen, om inte nämndens
verksamhet i övrigt hindras därigenom.

2 §

Vid prövning av frågan om indelningsändring
skall särskild hänsyn
tas till önskemål och synpunkter från
den eller de församlingar som
närmast berörs av ändringen. Om en
sådan församling motsätter sig en
indelningsändring, för beslut om
ändringen meddelas endast om det
finns synnerliga skäl. Särskild hänsyn
skall också tas till befolkningens
önskemål och synpunkter.

4 §

KU 1978/79:40

Propositionens förslag Utskottets förslag

Om de församlingar som närmast
berörs av en sådan indelningsändring
är ense om denna och ändringen
avser församlingar i samma län, får
dock länsstyrelsen besluta om ändringen.

6 §

Länsstyrelsens beslut enligt 4 §
andra stycket överklagas hos
kammarkollegiet genom besvär.

Kammarkollegiets beslut enligt 4
eller 5 § överklagas hos regeringen
genom besvär. Detsamma gäller
kammarkollegiets beslut med anledning
av besvär över länsstyrelsens
beslut.

3 kap.

Kammarkollegiets beslut enligt 4
eller 5 § överklagas hos regeringen
genom besvär.