KU 1978/79:4

Konstitutionsutskottets betänkande
1978/79:4

med anledning av motion om krav på legitimation vid utlämnande av
allmän handling

Motionen

1 motionen 1977/78:1418 av Allan Hernelius (m) yrkas ”att riksdagen hos
regeringen hemställer om utredning rörande krav på legitimation vid
utlämnande av allmän handling.”

Det framhålls i motionen, att den självklara principen, att allmänna
offentliga handlingar skall vara tillgängliga för alla inte hindrar tillskapandet
av ett skydd för själva handlingen. Ett sådant skydd är enligt motionären
önskvärt för att förekomma att viktiga handlingar kommer till skada. Det
pekas sålunda på att vissa allmänna handlingar kan vara oersättliga. En
föreskrift om att myndigheten kan begära legitimation vid utlämnandet av en
handling är, framhålls det, ägnad att minska skaderiskerna och skulle
möjliggöra efterspaning för det fall att brott begåtts.

Gällande rätt m. m.

Utan särskilt författningsstöd har det ansetts allmänt följa av principen om
fri tillgång till allmänna handlingar, att den som begär att få ta del av allmänna
handlingar, som inte är hemliga, inte behöver uppge sitt namn eller skälet till
sin begäran. Denna princip har nyligen blivit författningsmässigt förankrad
genom en bestämmelse i allmänna verksstadgan (1965:600, ändrad i förevarande
hänseende 1977:1113). Enligt 8 § andra stycket åligger det sålunda
verkschef att tillse att den som hos myndigheten begär att få ta del av allmän
handling ej avkrävs uppgift om sitt namn eller om vilket syfte han har med sin
begäran i vidare mån än som behövs för prövning huruvida hinder mot
utlämnande av handlingen föreligger. Det sagda gäller också när rätten till
tillträde till myndighetens lokaler är begränsad.

1 ett interpellationssvar den 15 april 1977 (nr 109) underströk justitieministern
den i det föregående berörda principen om fri tillgång till allmänna
handlingar. Justitieministern anförde vidare bl. a. följande.

Rätten att ta del av offentliga allmänna handlingar kan komma i konflikt
med säkerhetsföreskrifter, som ställer krav på legitimationskontroll för
tillträde till myndighets lokaler. Sådana föreskrifter har meddelats med stöd
av en kungörelse från år 1966 om säkerhetsskydd vid statsmyndigheter.
Denna konflikt bör lösas på det sättet att den, som önskar ta del av handlingar
men inte vill uppge sitt namn, får ta del av handlingarna trots detta. Men
självfallet får då säkerhetsskyddet tillgodoses på annat sätt, t. ex. genom att
handlingarna tillhandahålls i någon lokal i anslutning till ingången till

1 Riksdagen 1978/79. 4 sami Nr 4

KU 1978/79:4

2

myndighetens lokaler. Jag kan nämna att justitieombudsmannen Lundvik i
ett nyligen avgjort ärende har gjort uttalanden av denna innebörd.

Eftersom herr Svensson i interpellationen har berört en myndighet som
tillhör försvarsmakten vill jag nämna att överbefälhavaren i november 1976
har utfärdat föreskrifter om undantag från legitimationskontroll vid tillträde
till militärt skyddsföremål. Enligt dessa föreskrifter behöver den, som önskar
ta del av allmän handling som inte är sekretesskyddad, inte förete legitimation,
om han vill vara anonym. Efterforskning om vederbörandes identitet får
inte göras. Person som enbart för att ta del av allmän handling önskar tillträde
till myndighet, där förbud gäller mot tillträde, skall vidare enligt föreskrifterna
medges tillträde utan legitimationskontroll till lämplig lokal som
disponeras av myndigheten.

För regeringskansliets del gäller bestämmelser av liknande innehåll. I
gällande instruktion för bevakning av kanslihuset och övriga lokaler för
regeringskansliet erinras om att tryckfrihetsförordningen garanterar var och
en rätt att ta del av allmänna handlingar. Den som vill ta del av en allmän
handling hos t. ex. registratorn i ett departement behöver inte uppge varför
han vill se handlingen. Detta får enligt instruktionen i sin tur anses innebära
att den som vill besöka registratorn inte skall behöva legitimera sig. De
rutiner som normalt gäller för besökskontrollen i regeringskansliet skall alltså
inte följas när någon säger att han vill besöka registrator men vägrar att
legitimera sig. I stället tillämpas andra rutiner, som innebär att den besökande
åtföljs till och från registratorn. Det inskärps i instruktionen att den som följer
besökaren inte skall underrätta sig om vilken handling besökaren är
intresserad av.

Jag förutsätter att dessa bestämmelser iakttas. Jag har också utgått från att
samma principer tillämpas hos övriga myndigheter, som har regler om
legitimationskontroll. Justitieombudsmannen Lundvik har emellertid i en
skrivelse till regeringen i mars månad i år framhållit att det också inom den
civila förvaltningen finns behov av föreskrifter liknande dem som överbefälhavaren
har utfärdat. Denna fråga övervägs f. n. inom justitiedepartementet
i samband med arbetet på en ny sekretesslagstiftning.

Som justitieministern nämner i sitt interpellationssvar har JO nyligen
behandlat frågan om rätten för den som vill ta del av en allmän handling att
uppträda anonymt (JO:s ämbetsberättelse 1977/78:1 s. 250 ff.). Liksom
justitieministern framhåller JO att rätten för envar att ta del av allmänna
offentliga handlingar innebär att myndigheterna inte kan avkräva allmänheten
legitimation i sådana sammanhang. Den konflikt mellan å ena sidan
säkerhetsföreskrifter med krav på legitimationskontroll för tillträde till
myndighets anläggningar och å andra sidan rätten till fri tillgång till allmänna
och offentliga handlingar hos samma myndighet som ibland kan uppstå är
enligt JO ett praktiskt problem som exempelvis kan lösas på så sätt att
handlingarna utan att säkerhetsskyddet eftersätts tillhandahålls i någon lokal
i anslutning till ingången till anläggningen.

Slutligen bör nämnas att ny lagstiftning om sekretess och tystnadsplikt
förbereds inom justitiedepartementet och att proposition i dessa ämnen kan
väntas föreläggas riksdagen våren 1979.

KU 1978/79:4

3

Utskottet

Motionen syftar till att öka skyddet för allmänna handlingar genom att
införa krav på legitimation vid utlämnandet av en handling.

Enligt utskottets mening skulle den rätt för allmänheten att utöva kontroll
över den offentliga förvaltningen som bl. a. ligger i principen om en fri
tillgång till allmänna handlingar inskränkas alltför mycket om kontrollen inte
kunde utövas helt anonymt. Det problem som tas upp i motionen måste
enligt utskottet i de flesta fall gå att lösa praktiskt så att det skapas garanti för
att handlingen som sådan inte kommer till skada.

Utskottet vill också hänvisa till det reformarbete rörande
sekretesslagstiftningen som f. n. pågår i justitiedepartementet med sikte på
att en ny lagstiftning på området skall föreläggas riksdagen under år 1979. Ett
av reformens syftemål är att göra sekretesslagstiftningen mera överskådlig
och lättillämpad för myndigheterna. Häri ligger självfallet också ett önskemål
om klarlägganden beträffande frågor av mera praktisk natur.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1418.

Stockholm den 22 september 1978

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c). Anders Björck (m). Holger Mossberg (s), Olle
Svensson (s), Sven-Erik Nordin* (c), Ove Karlsson (s), Lars Schött* (m), Hans
Gustafsson (s), Bengt Kindbom (c), Yngve Nyquist (s), Britta Hammarbacken
(c), Björn Eliasson (c), Wivi-Anne Cederqvist (s). Marianne Stålberg* (s) och
Esse Petersson (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

GOT A B 58511 Stockholm 1978