KU 1978/79:37

Konstitutionsutskottets betänkande
1978/79:37

med anledning av propositionen 1978/79:109 om ändring i datalagen
(1973:289) samt motioner

I detta betänkande behandlas propositionen 1978/79:109, följdmotionerna
1978/79:2592,2609, 2610 och 2611 samt de under allmänna motionstiden i år
väckta motionerna 1978/79:489 och 490. Vidare behandlas motionerna
1978/79:2324 och 2467 i vissa delar. Motionen 2324 har väckts med anledning
av propositionen 1978/79:121 om användningen av automatisk databehandling
(ADB) i statsförvaltningen. Denna motion behandlas i övriga delar av
finansutskottet. Motionen 2467 slutligen har väckts med anledning av
propositionen 1978/79:111 om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati
m. m. I förevarande sammanhang behandlas yrkandet 7 i motionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås vissa ändringar i datalagen.

Personregister som förs med viss bestämd teknisk utrustning skall enligt
förslaget kunna undantas från kravet på tillstånd av datainspektionen. Som
förutsättning uppställs att det med hänsyn till utrustningens art, till
utförandet av den automatiska databehandlingen och till registrets utformning
i övrigt framstår som uppenbart att otillbörligt intrång i registrerads
personliga integritet inte skall uppkomma.

Enligt förslaget införs vidare ytterligare självständiga grunder för datainspektionens
tillståndsprövning.

En annan nyhet är att reglerna om den registeransvariges underrättelseskyldighet
till enskild preciseras.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1979.

Förslaget bygger på det förslag som datalagstiftningskommittén (DALK)
har lagt fram i betänkandet (SOU 1978:54) Personregister - Datorer -Integritet. Kommittén har kommit till slutsatsen att man bör överväga att på
sikt införa en generell personregisterlagstiftning. 1 propositionen förutskickas
att tilläggsdirektiv till kommittén om att utreda denna fråga kommer att
utfärdas senare i vår.

Beträffande lagförslagen och motiven till dessa hänvisas till propositionen
som också bl. a. innehåller en sammanfattning av datalagstiftningskommitténs
förslag och en sammanställning över remissyttrandena över kommitténs
betänkande.

1 Riksdagen 1978/79. 4 sam!. Nr 37

KU 1978/79:37

Motionsyrkandena

I motionen 1978/79:489 av Stig Gustafsson (s) och Kurt Hugosson (s) yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om framläggande snarast möjligt av förslag
till ändring av datalagen i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motionen 1978/79:490 av Stig Gustafsson (s) och Kurt Hugosson (s) yrkas att
riksdagen beslutar hos regeringen anhålla om utredning och förslag till en
personregisterlag i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motionen 1978/79:2324 av Bo Turesson (m) yrkas såvitt nu är i fråga att
riksdagen beslutar

1. att riksdagen som vilande grundlagsändring antar följande tillägg till
regeringsformen

a. I kapitel 8 införs en ny paragraf 1 a av följande lydelse:

8 kap.

1 a §

När datasystem inom den offentliga sektorn för sin tillämpning kräver
nytillkommen eller ändrad lag eller föreskrift, skall beslut om införande av
eller försöksverksamhet med sådant datasystem underställas riksdagen för
det fall någon del av de berörda lagarna eller föreskrifterna tillhör riksdagens
primära lagområde.

b. Kapitel 8, paragraf 18, kompletteras med ett nytt, avslutande stycke.

8 kap.

18 §

För att i lag.

Vid beslut om ny lag eller förordning eller vid beslut om varaktigt
inrättande att nytt större datasystem inom den offentliga sektorn skall
lagrådets yttrande inhämtas. Vid rådets behandling av sådan fråga skall minst
en närvarande vara såväl lagfaren som besitta särskild fackkunskap i
datateknik.

c. Kapitel 8, paragraf 19, kompletteras med en ny avslutande mening.

8 kap.

19 §

Beslutad av riksdagen.

Lagar och kan ske. De datorprogramalgoritmer i statliga datorsystem

som motsvarar beslut om urval, tilldelning, styrning av kontrollåtgärder av
betydelse för myndighets verksamhet, offentlighet och sekretess skall till sina
sammanfattade logiska huvuddrag kungöras på samma sätt som lagar och
förordningar, för det fall i motsvarande situation de regler som styr
mänskliga, inte datorbaserade beslut kungöras.

d. Kapitel 9, paragraf 10, kompletteras med ett nytt avslutande stycke.

KU 1978/79:37

9 kap.

10 §

Regeringen förpliktelse.

Under i lag.

Regeringen får inte utan riksdagens bemyndigande påbörja konstruktion
av eller driva försöksverksamhet med mycket stora statliga datasystem, som
förutsätter dels att stora investeringar görs inledningsvis, dels att dessa
investeringar amorteras genom ett mångårigt utnyttjande, under vilken tid
riksdagen förutsätts avstå från reformer eller ändringsförslag inom det
aktuella förvaltningsområdet om den gjorda investeringen skall hinna skrivas
av på ett ekonomiskt riktigt sätt.

e. Kapitel 11 kompletteras med en ny, avslutande paragraf 14.

11 kap.

14 §

Domstol eller myndighet skall i sin skriftväxling och i sina register
identifiera enskilda med för- och efternamn. Ytterligare identifieringsbegrepp
får efterfrågas av domstol eller myndighet, men svar på sådan fråga får inte
göras till förutsättning för att mål, ärende eller service till allmänheten skall
upptas till behandling och verkställas. Motsvarande regler gäller dem som
anförtrotts förvaltningsuppgift enligt detta kapitels 6 §.

2. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av gällande
regler så att datorprogramversioner hos domstolen och myndigheten och
ändringar i dessa fortlöpande diarieförs,

3. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma åtgärder så att alla
driftfel och driftavbrott noggrant protokollförs i allmänna, offentliga register
vid datorer och terminaler hos alla domstolar och myndigheter där fråga kan
uppkomma om ersättning för fel eller skada på grund av utrustningsfel,

I motionen 1978/79:2467 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas såvitt nu är i
fråga

7. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om att uttag för
kommersiellt syfte av personuppgift ur offentligt register ej får förekomma,

I motionen 1978/79:2592 av Kart Hugosson (s) och Bengt Kindbom (c) yrkas
att riksdagen beslutar

1. att komplettera datalagen även med den regel om SPAR som DALK
föreslagit nämligen följande

För aktualisering av motsvarande registeruppgifter i andra personregister,
för komplettering av andra personregister med personnummer, för kontroll
av personnummer i andra personregister samt för uttag av urval av
personuppgifter och andra uttag skall finnas ett centralt statligt person- och
adressregister fört med hjälp av automatisk databehandling. Innehållet i detta

KU 1978/79:37

register skall grundas på uppgifter om folkbokföring, inkomsttaxering och
fastighetstaxering, som finns hos länsstyrelserna.

Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, datainspektionen
meddelar närmare föreskrifter om det statliga person- och adressregistret.

Annat personregister med ändamål och med innehåll som i första stycket
sägs får inrättas och föras endast efter beslut av regeringen.

2. att som sin mening ge regeringen till känna att vad som i det föregående
anförts bör vara vägledande vid utformningen av de närmare föreskrifterna
om SPAR.

I motionen 1978/79:2609 av Joakim Ollén (m) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en
förstärkning av datainspektionens resurser och om den framtida finansieringen
av denna resursförstärkning.

I motionen 1978/79:2610 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning som ger de
anställda och deras fackliga organisationer möjlighet att tillvarata och skydda
sin integritet vid införande av datorstödda system genom information och
utbildning på de anställdas villkor, tillgång för de anställda till egen expertis
och vetorätt för de anställdas fackliga organisationer,

2. att riksdagen begär att regeringen i samråd med offentligt anställda
forskare och statistiker utarbetar ett förenklat tillståndsansökningsförfarande
för personregister för offentlig forskning och statistik,

3. att riksdagen med ändring i propositionen 1978/79:109 beslutar anta
följande förslag till Lag om ändring i datalagen (1973:289).

Propositionens förslag Motionens förslag

2 §

andra stycket

Personregister över anställda vid
företag eller myndighet får icke inrättas
elle rf öras utan tillstånd från berörda
löntagarorganisationer.

Första och andra stycket gäller
icke i fråga om personregister vars
inrättande beslutas av regeringen
eller riksdagen. Före sådant beslut
skall dock yttrande inhämtas från
datainspektionen och i fråga om
personregister över anställda från
berörda löntagarorganisationer.

Första stycket gäller icke i fråga
om personregister vars inrättande
beslutas av regeringen eller riksdagen.
Före sådant beslut skall dock
yttrande inhämtas från datainspektionen.

KU 1978/79:37

Propositionens förslag

Motionens förslag

4 §

tredje stycket

Tillstånd att inrätta och föra
personregister som innehåller uppgift
om någons politiska eller religiösa
uppfattning får meddelas endast
om särskilda skäl föreligger. Vad
som nu sagts gäller dock ej personregister
som sammanslutning avser att
föra beträffande sina egna medlemmar.

Tillstånd att inrätta och föra
personregister som innehåller uppgift
om någons arbetsprestationer får
meddelas endast om särskilda skäl
föreligger.

Tillstånd att inrätta och föra
personregister som innehåller uppgift
om någons politiska eller religiösa
uppfattning får meddelas endast
om särskilda skäl föreligger och den
registrerade gett skriftligt tillstånd till
registreringen. Vad som nu sagts
gäller dock ej personregister som
sammanslutning avser att föra beträffande
sina egna medlemmar.

10 §
andra stycket

Underrättelse enligt första stycket
skall lämnas utan kostnad för den
enskilde. Föreligger särskilda skäl får
dock datainspektionen i fråga om vissi
slag av personuppgifter eller ifråga om
underrättelse om att personuppgift om
enskild ej förekommer i registret
medge att avgift tages ut.

Underrättelse enligt första stycket
skall lämnas utan kostnad för den
enskilde.

10 §
fjärde stycket

Första stycket gäller icke heller,
om det i fråga om visst slag av
personuppgifter är uppenbart att
underrättelse kan underlåtas på
grund av att det inte föreligger någon
risk för otillbörligt intrång i registrerads
personliga integritet. Underrättelse
får dock underlåtas endast efter
medgivande från datainspektionen.

Första stycket gäller icke heller,
om det i fråga om visst slag av
personuppgifter är uppenbart att
underrättelse kan underlåtas på
grund av att det inte föreligger någon
risk för otillbörligt intrång i registrerads
personliga integritet och personuppgifterna
ingår i ett mycket kortvarigt
register för teständamål, offentlig
forskning eller statistik, register över
vilka uttag och förändringar som gjorts

KU 1978/79:37

Propositionens förslag Motionens förslag

i ett register (loggningsregister), eller
säkerhetskopia av ett register (backuppregister).
Underrättelse får dock
underlåtas endast efter medgivande
från datainspektionen i varje enskilt
fall.

11 §

första stycket

Personuppgift som ingår i person- Personuppgift som ingår i personregister
får ej lämnas ut om det finns register får ej lämnas ut om det finns

anledning antaga att uppgiften skall anledning antaga att uppgiften skall

användas till automatisk databe- användas till automatisk databehandling
i strid med denna lag. Finns handling i strid med denna lag. Finns

det anledning antaga att personupp- det anledning antaga att personuppgift
skall användas för automatisk gift skall användas för automatisk

databehandling i utlandet får uppgif- databehandling i utlandet får uppgiften
lämnas ut endast efter medgivande ten ej lämnas ut.
av datainspektionen. Sådant medgi- Uttag för kommersiellt syfte av

vande får lämnas endast om det kan personuppgift ur offentligt register får
antagas att utlämnande av uppgiften ej förekomma,

icke kommer att medföra otillbörligt
intrång i personlig integritet.

4. att riksdagen som motiv till undantagsregeln i näst sista stycket i 2 §
uttalar att regeln endast gäller personregister som uppstår vid utnyttjande av
enklare former av datorutrustning, nämligen kontorsutrustning som skrivautomater
och andra system för framställning av text och dokument
(s. k.ordbehandling), datorutrustning för grafisk produktion, hemdatorer
med lagring av uppgifter för personligt bruk och datoriserade konferenssystem,
s. k. telekonferenssystem.

1 motionen 1978/79:2611 av Olle Wästberg (fp) yrkas

1. att riksdagen uttalar att datalagen inte är tillämplig på texterna i sådana
datorförmedlade meddelanden, som inte innehåller systematiska sammanställningar
av personuppgifter,

2. att riksdagen uttalar att datainspektionen börta hänsyn till yttrandefrihet
och brevhemlighet när den tar ställning till ansökningar om tillstånd för detta
slag av datorsystem,

3. att riksdagen hos regeringen begära» datorlagstiftningssakkunniga får i
tilläggsuppdrag att utreda om någon speciell lagstiftning behövs föra» reglera
datorstödd meddelandesändning.

KU 1978/79:37

Utskottet

Datalagen antogs av riksdagen våren 1973. För prövning av frågor rörande
lagens tillämpning m. m. inrättades den 1 juli samma år en särskild
myndighet - datainspektionen. Ett år senare trädde systemet med tillstånd
för personregister som förs med användande av automatisk databehandling
(ADB) i kraft. Vid tillkomsten av datalagen gjordes både i propositionen
(prop. 1973:33) och konstitutionsutskottets betänkande (KU 1973:19) uttalanden
om att lagen inom en ganska snar framtid kunde behöva ändras och
kompletteras.

Initiativ till en allmän översyn av datalagen togs av 1975 års riksdag, som
ansåg att denna uppgift borde anförtros åt en parlamentarisk kommitté (KU
1975:11). Mot bakgrund härav tillkallades datalagstiftningskommittén
(DALK), som förutom uppgiften att se över datalagen även fick i uppdrag att
utreda frågan om offentlighetsprincipen och de offentliga ADB-systemen,
överväga åtgärder för att förbättra allmänhetens tillgång till myndigheternas
ADB-material samt lägga fram förslag till lagbestämmelser som föranleds av
internationella överenskommelser.

DALK redovisade i augusti 1978 genom delbetänkandet (SOU 1978:54)
Personregister - Datorer - Integritet den av kommittén företagna allmänna
översynen av datalagen. En grundläggande tanke i förslaget är att det finns
anledning att pröva om inte en mera generell personregisterlagstiftning, som
inte i första hand tar sikte på registreringstekniken, t. ex. ADB, på sikt bör
ersätta datalagen. Till dess en sådan lagstiftning har övervägts närmare bör
enligt kommitténs mening datalagen med vissa föreslagna ändringar och
tillägg på sitt område ge tillräckligt skydd mot riskerna för otillbörligt intrång i
de registrerades personliga integritet.

Den nu föreliggande propositionen 1978/79:109 bygger på DALK:s förslag
som varit föremål för en omfattande remissbehandling, under vilken
förslagen genomgående mottagits positivt, även om viss kritik riktats mot
enskildheter i förslaget. Allmän enighet råder exempelvis om att en generell
personregisterlagstiftning bör komma till stånd. Propositionen intar samma
ståndpunkt till behovet härav. Det förutskickas sålunda i denna att DALK
senare i år kommer att ges tilläggsdirektiv om att utreda denna fråga. I
propositionen föreslås vissa ändringar i datalagen. Personregister som förs
med viss bestämd teknisk utrustning skall enligt förslaget kunna undantas
från kravet på tillstånd av datainspektionen. Som förutsättning uppställs att
det med hänsyn till utrustningens art, till utförandet av den automatiska
databehandlingen och till registrens utformning i övrigt framstår som
uppenbart att otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet inte skall
uppkomma. Som exempel nämns s. k. kontors- och hemdatorer. Enligt
förslaget införs vidare ytterligare självständiga grunder för datainspektionens
tillståndsprövning. Vidare föreslås vissa ändringar i datalagen som gäller den
registeransvariges underrättelseskyldighet till enskild.

KU 1978/79:37

I propositionen tas härutöver upp en rad andra frågor som behandlats av
DALK, t. ex. frågan om större befolkningsregister och det s. k. SPARregistret,
dvs. ett centralt statligt personregister för adressaktualisering,
personnummersättning, personnummerkontroll och urvalsdragning. Ett
annat område som diskuteras är dens. k. mjukdataproblematiken, dvs. rätten
att registrera speciellt känsliga uppgifter med ADB. Vidare behandlas frågan
om samköming av olika register för att kontrollera att uppgifter som
medborgarna lämnar i olika sammanhang är riktiga. Bland de ytterligare
frågor som tagits upp av DALK och som diskuteras i propositionen kan även
nämnas behovet av särskilda regler i datalagen för forskning och statistikproduktion
genom ADB-teknik. Slutligen bör anmärkas att formerna för de
anställdas medverkan vid prövning av inrättande av personregister vid
företag varit föremål för överväganden och i det sammanhanget även frågan
om besvärsrätt för intresseorganisationer i tillståndsärenden som angår
organisations medlemmar.

Som redan framgått av inledningen till detta betänkande behandlar
utskottet förutom propositionen dels ett antal följdmotioner till denna och
dels några andra motioner i datafrågor som väckts i andra sammanhang.

I motionen 2324 av Bo Turesson (m), vilken motion väckts med anledning
av propositionen 1978/79:121 om användningen av ADB i statsförvaltningen,
läggs såvitt nu är i fråga fram förslag till ett antal nya
bestämmelser i regeringsformen som syftar till att, som det uttrycks i
motionen, ställa datatekniken i rätt relation till finansmakten och den
primära lagstiftningsmakten. Vidare begärs vissa åtgärder samt översyn av
gällande regler i fråga om diarieföring och protokollsdokumentation i
datafrågor hos domstolar och myndigheter.

Utskottet kan inte ställa sig bakom kravet på de grundlagsregler som anges
i motionen. Motionsyrkandet i dessa delar avstyrks följaktligen. Utskottet vill
emellertid understryka att det är nödvändigt att riksdagen ges möjligheter till
en vidgad insyn i och ett ökat inflytande över datoranvändningen inom
statsförvaltningen. Vad gäller önskemålen om regler för diarieföring och
protokollsdokumentation på dataområdet vill utskottet erinra om att DALK i
sitt fortsatta utredningsarbete kommer att behandla bl. a. frågan om offentlighetsprincipen
och de offentliga ADB-systemen och överväga åtgärder för
att förbättra allmänhetens tillgång till myndigheternas ADB-materiai. Utredningen
kan således få anledning att komma in på de i motionen angivna
frågorna om diarieföring m. m. Motionsyrkandena 2 och 3 föreslås besvarade
med vad utskottet har anfört.

I två motioner av Stig Gustafsson (s) och Kurt Hugosson (s) som väckts
under den allmänna motionstiden i år begärs dels att förslag till ändringar i
datalagen i enlighet med DALK:s betänkande snarast läggs fram för
riksdagens prövning (motionen 1978/79:489), dels att riksdagen beslutar att
hos regeringen anhålla om utredning och förslag till en personregisterlag
(motionen 1978/79:490).

KU 1978/79:37

Som nyss framgått bygger propositionens förslag i allt väsentligt på
DALK:s utredningsresultat. Vad gäller frågan om behovet av en generell
personregisterlagstiftning delar utskottet den uppfattning som DALK, de
flesta remissinstanserna samt föredragande statsrådet gett uttryck för,
nämligen att en utredning härom bör komma till stånd. Som nämnts aviseras
i propositionen att tilläggsuppdrag till DALK om att utreda denna fråga
kommer att utfärdas senare i vår. Mot angiven bakgrund finner utskottet att
syftet med motionerna 489 och 490 får anses tillgodosett. Utskottet föreslår
att motionerna förklaras besvarade med vad utskottet anfört.

Frågan om det tidigare nämnda SPAR-registret tas upp i följdmotionen
1978/79:2592 av Kurt Hugosson (s) och Bengt Kindbom (c). 1 motionen yrkas
att de särskilda regler angående SPAR som DALK föreslagit i sitt betänkande
tas in i datalagen.

Beslut om att inrätta SPAR fattades av riksdagen i december 1976 (se KU
1976/77:21). Arbetet med att genomföra beslutet pågår f. n. och utförs av
datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA), som också
tills vidare skall svara för driften och vara registeransvarig i datalagens
mening. Arbetet utförs i etapper av vilka den sista beräknas bli slutförd år
1980. Registerinnehållet i SPAR kommer i allt väsentligt att vara detsamma
som nu finns i länsstyrelsernas personband.

Enligt DALK kan flera skäl anföras för att antalet personregister av
totalkaraktär begränsas. Kommittén ifrågasatte emellertid om datalagen var
den lämpligaste formen för reglering av s. k. befolkningsregister. Enligt
DALK hade också kritik i olika sammanhang framförts mot den nuvarande
regleringen i 3a § datalagen. Bl. a. har begreppen "betydande del av
befolkningen i riket eller i område därav” och "kunder” ansetts svårtolkade.
Denna kritik var enligt kommittén befogad. DALK ansåg att det var bättre att
inom ramen för det normala tillståndsförfarandet enligt 3 § datalagen
uttryckligen tillåta att personkretsens omfattning fick tillmätas självständig
betydelse vid tillståndsprövningen samt att därutöver söka reducera behovet
av totala befolkningsregister genom SPAR. Förslag härom läggs som tidigare
nämnts fram i propositionen.

Det i 3 a § datalagen uppställda huvudsyftet att begränsa antalet befolkningsregister
för kundvärvning och andra urvalsdragningar, personnummersättning
och personnummerkontroll samt adressaktualisering borde enligt
DALK tillgodoses genom att SPAR inrättas. Kommittén föreslog därvid en
ny regel i datalagen som klart anger det huvudsyfte som 3 a § i praktiken har,
nämligen i princip ett förbud för andra registeransvariga att föra personregister
med samma funktioner som SPAR.

Den väsentligaste fördelen med SPAR var enligt DALK:s mening att man
genom att inrätta detta register skapar möjligheter att till ett ställe samla
tillgången till personuppgifter på maskinellt läsbart medium. Kommittén
underströk därvid att en förutsättning för att fördelarna med SPAR skall
uppnås är att inte bara företag och organisationer utan även myndigheterna

KU 1978/79:37

styrs till detta register. Möjligheten att vid sidan av SPAR vända sig till t. ex.
länsstyrelserna borde sålunda inte föreligga vare sig för myndigheter eller
andra. Dock fick SPAR inte hindra uttag av andra uppgifter från länsstyrelsernas
eller andra myndigheters register än sådana uppgifter som finns i
SPAR.

I propositionen anför föredragande statsrådet att han har förståelse för det
syfte som ligger bakom DALK:s förslag. Den kritik som har anförts mot
förslaget från praktiska utgångspunkter är emellertid tungt vägande. Det
förefaller enligt departementschefen rentav sannolikt att en bestämmelse
som ålägger myndigheterna att vända sig till SPAR måste förses med så
omfattande undantag att den avsedda styrningen knappast skulle få något
reellt innehåll. I praktiken skulle regleringen inte åstadkomma andra resultat
än vad som kan uppnås med den nuvarande provisoriska regleringen i 3 a §
datalagen. Departementschefens slutsats är att frågan om en närmare
reglering av SPAR måste övervägas ytterligare.

Enligt utskottet är det angeläget att en författningsreglering av SPAR
kommer till stånd. Frågan om SPAR-registrets användningsområde i förhållande
till myndigheterna bör således, som även anförs i propositionen,
övervägas ytterligare. Utskottet vill därvid framhålla att frågan om en
reglering av SPAR kräver sin lösning före registrets färdigställande nästa år.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Utskottet föreslår att
motionen 2592 förklaras besvarad med vad utskottet anfört.

I motionen 1978/79:2467 av Lars Werner m. fl. (vpk) som väckts med
anledning av propositionen 1978/79:111 om åtgärder mot krångel och onödig
byråkrati m. m. föreslås såvitt nu är i fråga att uttag för kommersiellt syfte av
personuppgift ur offentligt register ej får förekomma. Motsvarande yrkande
återfinns även i följdmotionen 1978/79:2610 av Lars Werner m. fl. (vpk).
Motionen innehåller förslag till en bestämmelse i datalagen av denna
innebörd. 1 motionen pekas på frågan om direktreklam genom ADB.

Utskottet vill erinra om att DALK behandlat frågor om direktreklam och
annat utnyttjande av datorlagrade personuppgifter för kommersiellt bruk.
Kommittén föreslog inte några särskilda regler i datalagen i syfte att begränsa
användningen av datorlagrade personuppgifter för direktreklam. Kommittén
hänvisade därvid bl. a. till det förbättrade skydd för de registrerades
personliga integritet i detta hänseende som SPAR kan leda till. Kommittén
uttalade emellertid att det kan finnas skäl att överväga en närmare utredning i
särskild ordning om direktreklamens mål och metoder. DALK ansåg det
vidare inte uteslutet att kommitténs kommande överväganden i vidare mån
än hittills kan påverka direktreklamverksamhetens, liksom andra verksamheters,
möjligheter att få del av offentligt material. DALK:s överväganden
och slutsatser godtogs i huvudsak eller lämnades utan erinran under
remissbehandlingen. I propositionen anför föredragande statsrådet att även
han har kommit till samma slutsatser som DALK. Frågan torde enligt

KU 1978/79:37

departementschefen fö tas upp på nytt när resultatet av kommitténs fortsatta
överväganden föreligger.

Utskottet hänvisar med anledning av motionsyrkandena i fråga till vad
som nyss sagts angående SPAR och frågan om direktreklamen.
Motionsyrkandena avstyrks.

I den nyssnämnda motionen, 2610 (vpk), begärs vidare lagstiftning till
skydd för anställdas integritet m. m. i samband med införande av datorsystem.
Bl. a. föreslås vetorätt för fackliga organisationer när det gäller
inrättande av personregister över anställda. Vidare skall tillstånd att inrätta
personregister som innehåller uppgifter om någons arbetsprestationer endast
få meddelas om särskilda skäl föreligger. Motionen innehåller förslag till
bestämmelser i datalagen i de angivna hänseendena.

Vad gäller formerna för anställdas medverkan vid prövningen av personregister
vid företag kom DALK fram till att det i vart fall f. n. inte är lämpligt
att reglera denna fråga närmare i datalagen. En ledamot föreslog dock att de
anställdas fackliga organisationer skall tillerkännas vetorätt i ärenden om
tillstånd till personregister av sådant slag. Bland remissinstanserna förelåg
delade meningar på denna punkt. Några ansåg att frågan bör lösas inom
ramen för lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet medan andra,
främst de fackliga organisationerna, ansåg att de anställdas medverkan vid
inrättande av register över personal bör regleras i datalagen. Vad som särskilt
oroade dessa organisationer var möjligheten att göra prestationsmätningar.
LO och TCO ansåg att effekten av sådana mätningar bör utredas.

Enligt propositionen bör frågan om de anställdas medverkan vid inrättandet
av register över personal lösas inom ramen för medbestämmandelagstiftningen.
I likhet med DALK anser departementschefen att frågan inte bör
regleras närmare i datalagen. Den utredning om förekomst och effekter av
datorstyrda individuella prestationsmätningar som LO och TCO efterlyser
kan enligt departementschefen företas av kommittén (A 1978:05) med
uppdrag att utreda datateknikens effekter på sysselsättning och arbetsmiljö.
Denna kommitté har enligt sina direktiv bl. a. att analysera vilka effekter i
form av ökad kontroll av anställda och risk för bristande arbetstillfredsställelse
i vid mening som automationen har.

Utskottet instämmer i departementschefens nyss återgivna uttalanden och
föreslår att motionen 2610, motionsyrkandet 1, förklaras besvarad härmed.
Däremot avstyrks motionen såvitt avser föreslagna kompletteringar av
datalagen i angivna hänseenden, motionsyrkandet 3 såvitt nu är i fråga.

I motionen 2610 begärs (yrkandet 2) vidare att regeringen i samråd med
offentligt anställda forskare och statistiker utarbetar ett förenklat tillståndsförfarande
för personregister för offentlig forskning och statistik.

Utskottet vill erinra om att DALK enligt sina direktiv haft att överväga
behovet av särskilda regler för forskning och statistikproduktion. Kommittén
har därvid kommit fram till att det nu lika väl som vid datalagens tillkomst är

KU 1978/79:37

svårt att i lagen införa särskilda regler för olika typer av register, såsom t. ex.
för administrativa register, å ena sidan, samt forsknings- och statistikregister,
å den andra. Som skäl anfördes att datalagen tog sikte på all personregistrering
som sker med utnyttjande av en viss teknik - ADB. Under remissbehandlingen
fördes främst från forskarhåll fram ganska skarp kritik mot de
inskränkningar i möjligheterna till forskning som datalagen och dess
tillämpning enligt deras uppfattning innebar och mot att DALK inte föreslog
förändringar i dessa avseenden. Departementschefen ansluter sig i propositionen
till DALK och föreslår inte några särskilda regler om forskning och
statistik i datalagen. Däremot anser departementschefen att denna fråga bör
övervägas på nytt i samband med att förutsättningarna för en generell
personregisterlagstiftning utreds.

Enligt departementschefen är det av stor betydelse att samråd sker mellan
datainspektionen och företrädare för forskning och statistikproduktion m. fl.
i frågor som berör dem gemensamt. Departementschefen framhåller att
datainspektionen redan nu har möjlighet att etablera ett sådant samråd i sin
löpande verksamhet. Han är därför f. n. inte beredd att föreslå att ett formellt
bestämt samrådsorgan inrättas.

Även utskottet anser att nu berörda frågor bör följas med stor uppmärksamhet.
Det i propositionen förordade samrådsförfarande! mellan datainspektionen
och företrädare för forskningsfrågor och statistikproduktion synes
vara en lämplig åtgärd i avvaktan på resultatet av den aviserade utredningen
om en allmän personregisterlagstiftning. Utskottet föreslåratt motionen 2610
på denna punkt föreslås besvarad med vad utskottet anfört.

Utöver vad redan berörts innehåller vpk-motionen 2610 (yrkandet 3)
förslag till kompletteringar av datalagen vad gäller underrättelseskyldighet
till enskild om registrering m. m. Sådan underrättelse bör enligt motionen
alltid lämnas utan kostnad för den enskilde. Av lagtexten bör vidare klart
framgå i vilka fall underrättelse får underlåtas och att detta fordrar tillstånd av
datainspektionen i varje enskilt fall.

Utskottet ansluter sig i denna fråga till propositionens förslag och avstyrker
motionsyrkandet. Med hänvisning härtill och vad tidigare anförts föreslår
utskottet följaktligen att yrkandet 3 i sin helhet i motionen 2610 lämnas utan
bifall.

I följdmotionen 1978/79:2609 av Joakim Ollén (m) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en
förstärkning av datainspektionens resurser och om den framtida finansieringen
av denna resursförstärkning.

Utskottet, som tidigare under detta riksmöte behandlat anslag till datainspektionen
för nästa budgetår (KU 1978/79:22), har inte funnit anledning att i
förevarande sammanhang gå in på datainspektionens resursbehov. Motionsyrkandet
avstyrks.

Följdmotionen 1978/79:2611 av Olle Wästberg (fp) slutligen innehåller

KU 1978/79:37

yrkanden om att riksdagen uttalar dels att datalagen inte är tillämplig på
texterna i sådana datorförmedlade meddelanden som inte innehåller systematiska
sammanställningar av personuppgifter, dels att datainspektionen bör
ta hänsyn till yttrandefrihet och brevhemlighet när den tar ställning till
ansökningar om tillstånd för detta slag av datorsystem. Vidare begärs att
riksdagen hos regeringen begär att DALK får i uppdrag att utreda om någon
speciell lagstiftning behövs för att reglera datorstödd meddelandesändning.

Enligt utskottet kan DALK i sitt fortsatta arbete få anledning att komma in
på vissa av de i motionen berörda frågorna. Vidare kan erinras om att en
särskild utredning tillkallats för att utreda frågor om den nya informationsteknologin
(U 1978:75). Även denna utrednings arbete kan ha beröringspunkter
med de frågor som tagits upp i motionen. Utskottet avstyrker yrkandena i
motionen.

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer utskottet

att riksdagen

1. beträffande grundlagsreglering av datafrågor avslår motionen
1978/79:2324, yrkandet 1,

2. beträffande framläggande av förslag till ändring av datalagen
(1973:289) förklarar motionen 1978/79:489 besvarad med
utskottets yttrande,

3. beträffande regler i datalagen om ett centralt statligt personregister
(SPAR) med anledning av propositionen 1978/79:109 ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om fortsatt utredning av
denna fråga och förklarar motionen 1978/79:2592 besvarad
härmed,

4. beträflände /ö>/)(/(7 i datalagen mot uttagför kommersiellt syfte av
personuppgift ur offentligt register med bifall till propositionen
1978/79:109 avslår motionerna 1978/79:2467, yrkandet 7, och
1978/79:2610, yrkandet 3, såvitt nu är i fråga,

5. beträffande regler i datalagen till skydd för anställda m. m. med
bifall till propositionen 1978/79:109 dels förklarar motionen
1978/79:2610, yrkandet 1, besvarad med utskottets yttrande,
dels avslår samma motion, yrkandet 3, såvitt nu är i fråga,

6. beträffande förenklad tillståndsprövning för personregister för
forskning och statistik med bifall till propositionen 1978/79:109
förklarar motionen 1978/79:2610, yrkandet 2, besvarad med
utskottets yttrande,

7. beträffande underrättelse om registrering i dataregister m. m. med
bifall till propositionen 1978/79:109 avslår motionen 1978/
79:2610, yrkandet 3, såvitt nu är i fråga,

8. beträffande ändringar i övrigt i datalagen bifaller propositionen
1978/79:109,

KU 1978/79:37

9. beträffande diarie/Öring och protokollsdokumentation på dataområdet
förklarar motionen 1978/79:2324, yrkandena 2 och 3,
besvarade med utskottets yttrande,

10. beträffande utredning om en personregisterlag förklarar motionen
1978/79:490 besvarad med utskottets yttrande,

11. beträffande datainspektionens resursbehov avslår motionen
1978/79:2609,

12. beträffande datorstödd meddelandesändning avslår motionen
1978/79:2611, yrkandena 1-3.

Stockholm den 10 maj 1979

På konstitutionsutskottets vägnar

KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m)*, Holger
Mossberg (s), Bertil Fiskesjö (c), Torkel Lindahl (fp)*, Olle Svensson (s),
Sven-Erik Nordin (c)*, Ove Karlsson (s), Bengt Kindbom (c), Yngve Nyquist
(s). Britta Hammarbacken (s)*, Wivi-Anne Cederqvist (s). Per Unckel (m)och
Marianne Stålberg (s).

*Ej närvarande vid justeringen.

Särskilt yttrande

av Per Unckel (m):

Jag vill erinra om att jag i en reservation mot datainspektionens beslut den
14 december 1977 med anledning av en ansökan om tillstånd enligt 3a §
datalagen anfört vissa i första hand näringspolitiska synpunkter på det
aktuella lagstadgandet och tillämpningen av detta.

GOTAB 62181 Stockholm 1979