KU 1978/79:36

Konstitutionsutskottets betänkande
1978/79:36

med anledning av propositionen 1978/79:181 om lokala organ i
kommunerna jämte motioner

Propositionen

I propositionen föreslås en lag om vissa lokala organ i kommunerna.
Förslaget innebär att kommundelsråd i fortsättningen skall kunna handha
förvaltnings- och verkställighetsuppgifter inom det kommunallagsreglerade
området. Kommunerna ges också rätt att inrätta distriktsnämnder för sådana
uppgifter. Institutionsstyrelser skall kunna tillsättas för förvaltning och
verkställighet i frågor som rören eller flera anläggningar. Lagstiftningen, som
är av försökskaraktär, är utformad så att kommunerna ges största möjliga
frihet att själva besluta om organisation och verksamhetsformer. Förslaget
innebär också en ändring i kommunallagen (1977:179).

Enligt propositionens förslag skall de lokala organen utses av kommunfullmäktige
som också bestämmer de lokala organens uppgifter och
verksamhetsformer. För de lokala organen blir bestämmelserna i kommunallagen
om nämnderna i huvudsak tillämpliga. Lokalt organ ges dock rätt att
väcka ärende i fullmäktige endast om fullmäktige föreskrivit det. Fullmäktige
får vidare föreskriva att det lokala organet skall lämna sitt budgetförslag till
nämnd som för kommunen i dess helhet handlägger frågor av det slag som
åvilar det lokala organet.

Förslagen i propositionen syftar till att fördjupa den kommunala demokratin
genom att förbättra kommuninvånarnas möjligheter att påverka och
delta i det kommunala arbetet. För närmare motiveringar för förslagen
hänvisas till propositionen.

1 propositionen anför föredragande statsrådet att lagstiftningen har försökskaraktär
och att det får anses ankomma på kommunaldemokratiska kommittén
(Kn 1977:07) att utvärdera den försöksverksamhet som kan komma att
bedrivas med stöd av den nya lagen. I propositionen anförs vidare att
kommunaldemokratiska kommittén skall ges i uppdrag att även överväga
frågan om hur de kommunalt förtroendevaldas arbetsvillkor skall kunna
förbättras.

Motionerna

Lokala organ

I motionen 1978/79:814 av Hilding Johansson m. fl. (s), vilken väckts
under den allmänna motionstiden, hemställs ”att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att förslag till ändring av kommunallagen i enlighet

1 Riksdagen 1978/79. 4 sami. Nr 36

KU 1978/79:36

med vad som anförts i motionen bör föreläggas riksdagen redan under
innevarande riksmöte”.

I motiveringen anför motionärerna att en modell med kommunala
distriktsnämnder skulle medföra en spridning av inflytande och ansvar till
lokala organ. Medborgarna skulle fä bättre möjligheter att diskutera och
påverka sådana kommunala frågor som berör den egna kommundelen.
Dessutom ökar möjligheterna att engagera fler människor som förtroendevalda
i den kommunala verksamheten.

Motionärerna anför att bestämmelserna i specialförfattningarna måste ses
över innan en distriktsnämndsorganisation är möjlig att genomföra inom den
specialreglerade sektorn. En ändring av kommunallagen, som ger kommunerna
möjlighet att inrätta distriktsnämnder inom det kommunallagsreglerade
området, är däremot inte förenad med några större lagtekniska svårigheter.
Ett sådant förslag bör därför enligt motionärerna föreläggas riksdagen redan
under innevarande riksmöte.

I motionen 1978/79:2536 av Karl Boo m. fl. (c) hemställs ”att riksdagen

beslutar att lagens 4 § skall ha följande lydelse: 'För lokala organ denna

lag. För lokala organ som betecknas kommundelsorgan må bestämmelserna i
kommunallagen (1977:179) 2 kap. 28 § första stycket om offentlighet vid
fullmäktiges sammanträden äga motsvarande tillämpning.’; att riksdagen
bemyndigar regeringen att ge dispens från skollag och byggnadslag i högst tio
kommuner för att möjliggöra försöksverksamhet med lokala organ inom den
specialreglerade sektorn i enlighet med vad som anförs i motionen”.

I motiveringen anför motionärerna att propositionsförslaget tillkommit
utan närmare samarbete med kommunaldemokratiska kommittén och inte
heller remissbehandlats i den ordning som är brukligt. Motionärerna anför att
denna brist kan avhjälpas genom att utskottet remitterar propositionen och de
i anslutning till denna väckta motionerna till de kommunala förbunden och
ett urval av kommuner.

I motionen anförs vidare att det framlagda lagförslaget innebär att de regler
som gäller för de kommunala nämnderna blir gällande för de lokala organen.
Därigenom kan ingen offentlighet medges. Detta är enligt motionärerna en
brist. För att redan pågående försöksverksamhet skall kunna vidgas på ett
meningsfullt sätt krävs en bestämmelse som medger offentlighet i överläggningar
och beslut för den försöksform som betecknas kommundelsorgan.

Enligt motionen är det också en brist att den vidgade försöksverksamhet
som nu skall startas inte omfattar vissa försök inom den specialreglerade
sektorn. Motionärerna är inte beredda att medge ett generellt undantag från
gällande speciallagstiftning men anser att regeringen bör bemyndigas att i ett
av riksdagen fastställt antal fall, exempelvis tio, medge undantag från skollag
och byggnadslag så att en försöksverksamhet kan komma till stånd.
Regeringen bör få medge tidsbegränsad försöksverksamhet i kommun som
ansöker därom och som presenterar en rimlig plan för ändamålet. Kommunaldemokratiska
kommittén bör få tillfälle att yttra sig om en sådan plan.

KU 1978/79:36

I motionen 1978/79:2537 av Anna Eliasson m. fl. (c) hemställs ”att
riksdagen beslutar att den i propositionen föreslagna försöksverksamheten
med kommundelsråd även bör omfatta direktvalda kommundelsråd”.

Enligt motionen börkommundelsråden redan under den försöksverksamhet
som kan komma att bedrivas med stöd av den i propositionen föreslagna
nya lagen kunna ges ett bredare arbetsfält. I synnerhet är det enligt
motionärerna angeläget att försöksverksamheten även omfattar direktvalda
kommundelsråd. Praktisk erfarenhet av direktvalda kommundelsråd bör
vara av betydande värde för de ställningstaganden i denna fråga som skall
göras av kommunaldemokratiska kommittén och senare av statsmakterna.
Det sätt kommundelsråden utses på är av betydelse i avsevärt vidare mening
än ur valsynpunkt. Intresset för kommundelsråden, deras lokala förankring
och deras arbetsmöjligheter påverkas enligt motionen av hur kommundelsråden
utses.

1 motionen 1978/79:2467 av Lars Werner m. fl. (vpk), vilken väckts med
anledning av propositionen 1978/79:111 om åtgärder mot krångel och onödig
byråkrati m. m., hemställs "att riksdagen uttalar att kommundelsråd bör
inrättas, varvid deras sammansättning skall avspegla den politiska fördelningen
i kommundelen och kommundelsråden ges beslutanderätt i vissa
frågor”.

I motiveringen anförs att kommunmedlemmarnas inflytande över de egna
angelägenheterna minskat genom kommunsammanslagningarna och den
ökade byråkratiseringen inom den kommunala förvaltningen. Från demokratisk
synpunkt är det enligt motionärerna utomordentligt betydelsefullt att
motverka denna tendens.

Frågan om kommunernas möjligheter att inrätta kommundelsråd och
distriktsnämnder tas även upp i motionerna 1978/79:675 av Thorbjörn
Fälldin m. 11. (c) och 1978/79:1108 av Gösta Bohman m. fl. (m). Motionerna
innehåller inga yrkanden i denna del. 1 motionen 1978/79:675 refereras till
kommunaldemokratiska kommitténs arbete med dessa frågor och i motionen
1978/79:1108 anförs att en ändring i lagstiftningen bör göras när kommunaldemokratiska
kommittén slutfört sitt utredningsarbete. Ändringen bör göras
i syfte att ge kommunerna möjlighet att till kommundelsråd/distriktsnämnd
delegera sådana frågor och sådan beslutanderätt som kan bidra till en
förstärkning av det lokala inflytandet på den kommunala demokratin.

De förtroendevaldas arbetsvillkor

I motionen 1978/79:675 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) hemställs ”4. att
riksdagen hos regeringen anhåller om tilläggsdirektiv till kommunaldemokratiska
kommittén angående de kommunala förtroendemännens
arbetsförhållanden i enlighet med vad som anförts i motionen”.

1 motiveringen anförs att det är av stor betydelse för en fungerande
kommunal demokrati att många människor är villiga att åta sig kommunala

KU 1978/79:36

förtroendeuppdrag. Genom kommunsammanläggningarna har varje uppdrag
blivit tyngre och mer arbetsamt att inneha. Det finns tecken på att allt
fler avstår från kommunala förtroendeuppdrag därför att det innebär
konflikter med familje- och arbetsliv. En följd av detta kan bli att det
kommunala förtroendemannaarbetet förlorar sin bredd och alltmer glider
över till kretsen av heltidsegangerade förtroendemän. Det är enligt motionärerna
angeläget att en belysning av dessa förhållanden kommer till stånd
och att förslag till åtgärder framläggs.

I motionen 1978/79:813 av Hans Gustafsson (s) hemställs ”att riksdagen
som sin mening ger regeringen i uppdrag att vidtaga åtgärder för att förbättra
de kommunalt förtroendevaldas arbetssituation”.

1 motionen anförs att de förtroendevaldas arbetsförutsättningar har
försämrats och att representativiteten blivit allt snedare. Övergången till
dagssammanträden har lett till att dessa nu är lika vanliga som kvällssammanträden.
Detta leder bl. a. till orättvisor genom att stora grupper av
löntagare, bl. a. stats- och kommunalanställda, i praktiken kan få både lön
och sammanträdesarvoden, medan de privatanställda måste ta ledigt utan lön
från sitt arbete. Det kan därför enligt motionären finnas skäl att överväga om
ersättning skall utgå dels med ett sammanträdesarvode, dels som ersättning
för förlorad arbetsförtjänst.

Gällande ordning m. m.

Lokala organ

En huvudprincip inom kommunalrätten är att varje kommun skall vara en
odelad förvaltningsenhet. För varje uppgiftsområde skall det finnas ett enda
förvaltningsorgan för hela kommunen. Förvaltning och verkställighet inom
ett uppgiftsområde skall alltså ligga hos en och samma nämnd. Det är därför
inte möjligt att inrätta flera nämnder som, var och en för ett geografiskt
område, svarar för förvaltningsuppgifter av samma slag.

Grunden för denna ordning är främst önskemålet om en enhetlig och
effektiv förvaltning. För den specialreglerade förvaltningen är principen
oftast fastslagen i resp. specialförfattning. Principen om det odelade förvaltningsområdet
anses gälla även för det kommunallagsreglerade området,
alltså för de fakultativa nämnderna. Detta hänger samman med att dessa
nämnders uppgifter har brutits ut från kommunstyrelsen.

Tidigare fanns flera undantag från principen om det odelade förvaltningsområdet.
Enligt 1947 års byggnadsstadga, som gällde t. o. m. 1959, kunde
t. ex. länsstyrelsen föreskriva att lokala byggnadsnämnder skulle inrättas. I
nuvarande lagstiftning görs undantag från principen genom lagen om social
centralnämnd. Enligt denna kan kommun, som inrättat social centralnämnd,
också inrätta sociala distriktsnämnder. Den försöksverksamhet med institutionsstyrelser
som f. n. bedrivs i nio kommuner är däremot inte något

KU 1978/79:36

undantag från principen om det odelade förvaltningsansvaret. Institutionsstyrelserna
får ställning som fakultativ kommunal nämnd, och deras
uppgifter undandras från facknämnden på området som sålunda får sitt
verksamhetsområde inskränkt.

Socialutredningen föreslår i sitt slutbetänkande (SOU 1977:40) Socialtjänst
och socialförsäkringstillägg att distriktsnämnderna skall tilldelas en mer aktiv
roll än hittills i kommunernas socialvårdspolitik och i det uppsökande och
förebyggande arbetet. Andra exempel på strävan att decentralisera kommunala
uppgifter till lokala organ är det förslag till lokalt ledningsorgan som
presenterades av en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet i promemorian
(Ds U 1977:20) Medinflytande i skolan. I 20 kommuner förekommer
dessutom försöksverksamhet med kommundelsråd. Dessa har till uppgift
bl. a. att följa utvecklingen inom kommundelen och att hos
kommunstyrelsen eller andra organ göra de framställningar som de anser
påkallade. En annan uppgift är att hålla kontakt med kommundelens
befolkning för ömsesidigt informationsutbyte. Kommundelsråden brukar
också få avge yttranden och delta i beredningen av ärenden som berör deras
verksamhetsområden och som skall avgöras av kommunfullmäktige.

De förtroendevaldas arbetsvillkor

Frågan om de förtroendevaldas arbetsvillkor omfattas av det forskningsprogram
rörande en utvärdering av kommunindelningsreformen som riksdagen
anvisade medel till under hösten 1978 (prop. 1978/79:61, KU
1978/79:17, rskr 1978/79:79). Kommunaldemokratiska kommittén är
administrativt ansvarig för forskningsarbetet, vilket beräknas vara avslutat
under 1981.

Rätten till ekonomisk ersättning för kommunala förtroendeuppdrag
regleras i 2 kap. 29 § KL. I detta lagrum stadgas att fullmäktige får besluta att
till ledamot och suppleant i fullmäktige eller beredning skall i skälig
omfattning utgå ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds
av uppdraget samt arvode, pension och andra ekonomiska förmåner.
Rätten till ersättning för utgifter som är föranledda av uppdraget vidgades i
samband med kommunallagsreformen 1977. I propositionen 1975/76:187
och i konstitutionsutskottets betänkande 1976/77:25 framhölls särskilt att
kommunerna därmed erhållit möjlighet att lämna ersättning för
barntillsynskostnaderoch de särskilda kostnader som handikappade åsamkas
på grund av uppdraget.

Arvode, pension och andra ekonomiska förmåner får inte överstiga vad
som bedöms som skäligt. I regel skall alltså arvode utgå med lika belopp för
samma uppdrag. En differentiering måste grunda sig på objektiva skäl, dvs.
omfattningen av uppdragen och det arbete som är förenat med dem.
Ersättning kan således inte utgå i förhållande till den inkomst från annan
verksamhet som den förtroendevalde går miste om på grund av uppdra -

KU 1978/79:36

get.

I propositionen 1975/76:187 anförde föredraganden (s. 232) att en enhetlig
bedömning av arvodets storlek blev svår om hänsyn skulle få tas till förlorad
arbetsförtjänst. Svårigheter skulle uppstå t. ex. att beräkna den förlorade
arbetsförtjänsten för yrkesgrupper som egna företagare och fria yrkesutövare.
Enligt föredraganden skulle svårigheter också kunna uppstå från administrativ
synpunkt. Föredraganden underströk samtidigt betydelsen av att ersättningen
sätts på en sådan nivå att ingen skall vara förhindrad att åta sig
kommunala förtroendeuppdrag av ekonomiska skäl. Konstitutionsutskottet
anslöt sig i sitt betänkande (KU 1976/77:25) till dessa synpunkter och anförde
vidare att det vid bedömningen av arvodens storlek är nödvändigt att ta i
beaktande de särskilda svårigheter som t. ex. kvällssammanträden skapar för
personer med kvälls- eller skiftarbete.

Sedan år 1971 redovisar Kommunförbundet en gång under varje mandatperiod
en sammanställning av antalet förtroendevalda och deras arvoden
m. m. Av denna redovisning framgår antalet heltidsengagerade förtroendemän,
deras arvoden samt deras uppdrag i kommunen, arvoden och andra
ersättningar till övriga förtroendemän, parti-, köns- och åldersfördelning i
kommunfullmäktige och i kommunala nämnder.

Kommunaldemokratiska kommittén

Frågan om den kommunala självstyrelsens lokala förankring ingår bl. a. i
de uppgifter som den kommunaldemokratiska kommittén (Kn 1977:07) har
att utreda. Kommittén, som är parlamentariskt sammansatt, tillkallades
under hösten 1977. Kommittén har hittills presenterat ett delbetänkande,
”Utvärdering av kommunindelningsreformen. Förslag till forskningsprogram”
(Ds Kn 1978:2). Delbetänkandet har föranlett riksdagen att anslå
medel till ett forskningsprojekt för utvärdering av indelningsreformen (prop.
1978/79:61, KU 1978/79:17, rskr 1978/79:79).

Beträffande möjligheterna för kommunerna att inrätta lokala organ anförs i
direktiven till kommittén:

En huvuduppgift för kommittén bör vara att överväga reformer som kan
stärka medborgarinflytandet inom kommuner och landstingskommuner.
Detta kan ske på flera olika sätt. En möjlighet, som har diskuterats i den
kommunaldemokratiska debatten och behandlats av utredningen om den
kommunala demokratin, är att ändraden kommunala organisationen genom
inrättande av olika typer av lokala organ, framför allt kommundelsorgan med
övergripande uppgifter, lokala styrelser vid kommunala institutioner och
distriktsnämnder. Kommittén bör, med utgångspunkt i utredningens undersökningar,
kartlägga och utvärdera den verksamhet med sådana organ som
förekommer. Den bör sedan pröva vilka reformer inom lagstiftningen som
behövs för att de lokala organen skall kunna bidra verksamt till att förstärka
medborgarinflytandet inom kommunerna. Förslagen bör utgå från principen
att lagstiftningen skall ge kommunerna största möjliga frihet att anpassa sin
organisation och sina arbetsformer till de lokala önskemålen. Det bör alltså

KU 1978/79:36

inte bli fråga om att föreskriva kommunerna en viss organisation.

Kommunallagen (1977:179) medger i princip inte att det inrättas
kommundelsorgan med förvaltande och verkställande uppgifter. Varje
kommun skall vara en odelad förvaltningsenhet. De kommundelsorgan som
inrättas i dag kan därför endast ges beredande och rådgivande uppgifter. Det
finns däremot i regel inget hinder mot att skapa lokala styrelser för
förvaltningen av en viss institution, t. ex. en fritidsanläggning eller ett
daghem. Sociala distriktsnämnder och sjukhusdirektioner utgör undantag
från principen att kommunen resp. landstingskommunen skall vara en
odelad förvaltningsenhet. Möjlighet saknas att låta medborgarna utse
ledamöter i kommundelsorganen genom direkta val.

De begränsningar som f. n. gäller i fråga om möjligheterna att låta
kommundelsorganen väljas direkt och ge dem olika slag av arbetsuppgifter
hänger samman med bl. a. att frågorna om valsätt och om avgränsning av
kommundelsorganens kompetens har ansetts svårlösta. Kommittén bör ta
upp dessa frågor till noggrann prövning samt utarbeta förslag till lösningar.
Arbetet bör syfta till att de kommuner som så önskar skall kunna inrätta
direktvalda kommundelsorgan under nästa valperiod.

Målet måste vara att i alla kommuner skapa förutsättningar för ett från
demokratisk synpunkt väl fungerande system. Svårigheterna är givetvis
störst i stora tätortskommuner och i glesbygdskommuner med stor geografisk
omfattning. Där kan en utbyggd förtroendemannaorganisation med direktvalda
kommundelsorgan innebära en lösning. Det är emellertid angeläget att
kommundelsorganen fogas in på ett naturligt sätt i den kommunala
organisationen. Detta torde underlättas om de kan anförtros vissa förvaltningsuppgifter.
Med en sådan utformning skulle en organisation med
direktvalda kommundelsorgan kunna ses som ett alternativ till en indelningsändring
som skulle vara önskvärd från rent kommunaldemokratisk
synpunkt.

Institutionsstyrelser och distriktsnämnder förekommer i dag på några
områden. Kommittén bör studera erfarenheterna från dessa och pröva
förutsättningarna för sådana organisationsformer även på andra områden.
Kommitténs uppdrag bör även omfatta frågan om möjlighet för dem som
utnyttjar kommunal service att delta i institutionsstyrelsernas verksamhet.
Inom utbildningsdepartementet övervägs f. n. frågan om lokala ledningsorgan
vid skolorna. Kommittén bör i sitt arbete beakta resultat av dessa
överväganden.

Enligt vad utskottet erfarit planerar kommittén att under år 1979 presentera
två delbetänkanden. I ett av dessa kommer erfarenheterna ur kommunal
synvinkel av den gemensamma valdagen och mandatperiodens längd att
behandlas, i det andra kommer modeller för en organisation med lokala organ
att redovisas. Kommittén planerar vidare att under 1980 lämna förslag till
reglering av lokala organ även inom det specialreglerade området. Som
framgått av det föregående har kommittén också det administrativa huvudansvaret
för den forskning kring kommunindelningsreformen som nämnts
ovan.

Remissyttrandena

Konstitutionsutskottet har berett Svenska kommunförbundet och Svenska
landstingsförbundet tillfälle att avge yttrande över propositionen och de

KU 1978/79:36

motioner som väckts med anledning av denna.

Kommunförbundet tillstyrker propositionens förslag i alla delar. Beträffande
möjligheterna att utsträcka försöksverksamheten på detta område även
till de specialreglerade sektorerna anser förbundet att detta skulle skapa ett
förbättrat underlag för att bedöma hur kommundelsorganen kan fungera.
Enligt förbundets mening krävs dock ytterligare beredning av dessa frågor
vilken inte gärna torde kunna genomföras inom ramen för utskottets
handläggning av den nu föreliggande propositionen. Kommunförbundet
förordar i stället att en närmare analys av dessa frågor sker genom en i
regeringens kansli i samarbete med den kommunaldemokratiska kommittén
upprättad departementspromemoria. Denna bör färdigställas och remissbehandlas
vid sådan tidpunkt att det blir möjligt att framlägga en proposition
som kan behandlas av riksdagen under hösten 1979.

Enligt remissyttrandet från Kommunförbundet bör frågorna om offentlighet
i beslutsprocessen och direktval till kommundelsorgan behandlas inom
ramen för det utredningsarbete som avses leda fram till samlade ställningstaganden
om kommundelsorganen. Frågan om direktval ingår bland de
uppgifter som kommunaldemokratiska kommittén har att utreda. Detta
arbete måste avvaktas innan ställning kan tas till frågan.

Landstingsförbundet konstaterar i sitt yttrande att de föreliggande förslagen
inte berör landstingskommunerna. Förbundet avstår därför från att ge
några synpunkter i ärendet på nuvarande stadium och avvaktar för sin del de
kommande förslagen från kommunaldemokratiska kommittén, som kan
antas beröra även landstingskommunala förhållanden.

Utskottet

Lokala organ

I propositionen 1978/79:181 föreslås en lag om vissa lokala organ i
kommunerna. Förslaget innebär att kommunerna ges möjlighet att inom det
kommunallagsreglerade området inrätta lokala organ med uppgift att för en
del av kommunen eller för en eller flera anläggningar handha förvaltningsoch
verkställighetsuppgifter. Enligt propositionen skall de lokala organen
utses av kommunfullmäktige som också bestämmer deras uppgifter och
verksamhetsformer. För de lokala organen blir bestämmelserna i kommunallagen
om nämnderna i huvudsak tillämpliga. Lagstiftningen, som är av
försökskaraktär, är så utformad att kommunerna ges största möjliga frihet att
själva besluta om organisation och verksamhetsformer.

Med anledning av propositionen har väckts två motioner. I motionen
1978/79:2536 föreslås dels att vissa lokala organ skall sammanträda offentligt,
dels att regeringen skall bemyndigas att ge dispens från skollag och
byggnadslag i ett begränsat antal kommuner för att möjliggöra försöksverksamhet
med lokala organ inom den specialreglerade sektorn. I motionen
1978/79:2537 föreslås att försöksverksamheten även skall kunna omfatta

KU 1978/79:36

direktvalda kommundelsråd. I motionen 1978/79:2467, vilken väckts med
anledning av propositionen 1978/79:111 om åtgärder mot krångel och onödig
byråkrati m. m., föreslås att riksdagen skall uttala att kommundelsråd bör
inrättas, att deras sammansättning skall avspegla den politiska fördelningen
inom resp. kommundel och att de skall ges beslutanderätt i vissa frågor.
Utskottet behandlar i detta sammanhang även motionen 1978/79:814 vilken
väckts under den allmänna motionstiden med syfte att redan under
innevarande riksmöte få till stånd sådana lagändringar som ger kommunerna
rätt att inrätta lokala distriktsnämnder.

Utskottet har berett Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet
tillfälle att yttra sig över propositionen samt motionerna 2536 och
2537. Landstingsförbundet har med hänvisning till att förslagen inte berör
landstingskommunerna avstått från att ge några synpunkter i ärendet.
Kommunförbundet däremot tillstyrker propositionens förslag.

I sitt yttrande anför Kommunförbundet att det är en brist att den
försöksverksamhet som kommer att bedrivas med stöd av den nya lagen inte
kan omfatta även den specialreglerade sektorn. Starka skäl talar enligt
förbundet för att försök bör möjliggöras även inom denna sektor. En sådan
vidgning av försöksverksamheten kräver emellertid mer ingående prövning
av hur gränserna skall definieras för vad som skall kunna uppdras till lokala
organ. Det finns enligt förbundet inte nu ett underlag för att ange de
erforderliga gränserna för kommundelsorganens befattning med specialreglerade
uppgifter. Förbundet föreslår därför att riksdagen uttalar att en
närmare analys av de i sammanhanget väsentliga problemen bör ske genom
en i regeringens kansli i samarbete med den kommunaldemokratiska
kommittén upprättad departementspromemoria. Denna bör enligt yttrandet
färdigställas och remissbehandlas vid sådan tidpunkt att det blir möjligt att
framlägga en proposition som kan behandlas av riksdagen under hösten
1979.

Beträffande förslaget i motionen 2536 att vissa kommundelsorgan skall
sammanträda offentligt anför Kommunförbundet att denna fråga bör prövas i
det fortsatta utredningsarbete som avses leda fram till samlade ställningstaganden
om kommundelsorganen. Även den i motionen 2537 upptagna
frågan om direktval till dessa organ berörs av pågående utredningsarbete,
vilket måste avvaktas innan ställningstagande kan ske till frågan.

Utskottet får för sin del anföra följande.

Möjligheterna att förstärka den kommunala självstyrelsens lokala förankring
genom att decentralisera förtroendemannaorganisationen i kommunerna
har diskuterats och övervägts under hela 1970-talet. I riksdagen har
motionsyrkanden i frågan behandlats i stort sett varje år. Kommunaldemokratiska
kommittén, som tillkallades år 1977, har som en av sina
huvuduppgifter att överväga olika former av lokala organ. 1 nio kommuner
pågår försöksverksamhet med s. k. institutionsstyrelser och i ett 25-tal
kommuner prövas olika modeller med kommundelsråd. Strävandena att

KU 1978/79:36

sprida ansvaret för förvaltnings- och verkställighetsuppgifter till lokala organ
har emellertid hämmats av den kommunalrättsliga principen att kommun
skall vara en odelad förvaltningsenhet. Genom den föreslagna lagen om
lokala organ i kommunerna görs avsteg från denna princip för de kommunallagsreglerade
nämnderna. Därigenom vidgas möjligheterna till en
meningsfull spridning av uppgifter till lokala organ av olika slag.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i flera av
motionerna och i Kommunförbundets yttrande att en reform som inte
omfattar även det specialreglerade området är alltför begränsad. Det är därför
viktigt att ett utredningsarbete kommer till stånd som syftar till en vidgning
av området för försöksverksamheten. Enligt vad utskottet erfarit finns
exempel på att kommun redan nu förbereder ansökan om dispens för att få
tillstånd att pröva en form av lokalorgan även inom det specialreglerade
området. Enligt utskottets meningärdet väsentligt att sådana försök påbörjas
och får ingå i den utvärdering som kommunaldemokratiska kommittén har
att göra. Utskottet delar Kommunförbundets uppfattning att de utredningar,
som är nödvändiga för att kommunerna skall kunna inrätta lokala organ även
på det specialreglerade området, bör bedrivas så att regeringen kan lägga fram
förslag till riksdagen i en proposition som kan behandlas under hösten 1979.
Vad utskottet anfört i denna del bör ges regeringen till känna.

Beträffande de övriga frågor som tas upp i motionerna delar utskottet
Kommunförbundets bedömning att dessa bör prövas i det fortsatta utredningsarbete
som syftar till samlade ställningstaganden till frågor om olika
slags kommundelsorgan. Dessa frågor ingår i kommunaldemokratiska
kommitténs utredningsuppdrag. Kommittén planerar att redovisa sitt arbete i
denna del under år 1980.

Med vad utskottet anfört bör motionerna 814, 2467 i denna del, 2536 och
2537 anses besvarade.

De förtroendevaldas arbetsvillkor

I motionerna 675 och 813 hemställs att riksdagen skall ta initiativ till
ytterligare utredningar rörande de förtroendevaldas arbetsvillkor. I motionerna
anförs att de kommunala förtroendeuppdragen blivit alltmer betungande.
Detta kan leda till att vissa grupper av olika skäl inte kan delta i det
kommunalpolitiska arbetet, vilket i sin tur kan medföra en från demokratisk
utgångspunkt negativ snedvridning av rekryteringen av förtroendevalda. För
att motverka en sådan utveckling är det nödvändigt att arvodesbestämmelser
och andra förhållanden av betydelse för medborgarnas möjligheter att åta sig
och fullgöra förtroendeuppdrag ses över ytterligare.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att dessa frågor bör bli föremål
för förnyade överväganden. 1 propositionen anför föredragande departementschefen
att kommunaldemokratiska kommittén kommer att få i
uppdrag att överväga frågan om hur de kommunalt förtroendevaldas

KU 1978/79:36

arbetsvillkor skall kunna förbättras. Enligt utskottets mening ärdet av största
vikt att detta utredningsarbete kommer till stånd. Vad utskottet anfört i
denna del bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen antar de i propositionen 1978/79:181 framlagda
lagförslagen,

2. att riksdagen ger regerigen till känna vad utskottet anfört
angående försöksverksamhet med lokala organ inom det
specialreglerade området,

3. att riksdagen förklarar motionerna 1978/79:814, 1978/79:2467
yrkandet 3,1978/79:2536 och 1978/79:2537 besvarade med vad
utskottet anfört,

4. att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:675 yrkandet 4
och 1978/79:813 ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående utredning av de förtroendevaldas arbetsvillkor.

Stockholm den 15 maj 1979

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c). Hilding Johansson (s). Holger Mossberg (s). Bertil
Fiskesjö (c), Torkel Lindahl (fp), Sven-Erik Nordin* (c). Lars Schött (m). Hans
Gustafsson* (s), Bengt Kindbom (c), Yngve Nyquist (s). Britta Hammarbacken
(c). Per Unckel (m), Marianne Stålberg (s), Lars-Ingvar Sörenson (s) och
Gusti Gustavsson* (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

GOTA B 62207 Stockholm 1979