KU 1978/79:3
Konstitutionsutskottets betänkande
1978/79:3
med anledning av motioner om fyraåriga mandatperioder m. m.
Motionerna
I motionen 1977/78:500 av Torsten Bengtson (c) yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om utredning om införande av tvåkalenderårsperiod för
statsbudgeten och fyraårs mandatperioder i enlighet med vad i motionen
anförts.
1 motionen anförs bl. a. att en radikal omläggning av riksdagsarbetet till
tvåkalenderårsbudget och -riksdag skulle på ett genomgripande sätt skapa
bättre förutsättningar för ett rationellt riksdagsarbete. Genom en sådan
reform skulle större stabilitet uppnås i landets ekonomiska liv, och en stor
arbetsbesparing skulle uppstå hos ämbetsverk, i departementen och i
riksdagen. Vidare talar enligt motionen åtskilliga skäl för en mandatperiod
om fyra år. I vårt parlamentariska system såväl på riksplanet som i primäroch
landstingskommunala sammanhang är tre år en alltför kort tid för att de
ansvariga skall kunna sätta sig in i arbetet och fullfölja de intentioner de avsett
att genomföra.
I motionen 1977/78:643 av Bonnie Bernström (fp) och Karin Ahrland (fp)
yrkas 1. att riksdagen av regeringen begär förslag om avskaffande av den
gemensamma valdagen för å ena sidan kommunfullmäktige- och landstingsval
och å andra sidan riksdagsval, 2. att riksdagen av regeringen begär
förslag till utformning av kommunalvalen i enlighet med det system som
skisseras i motionen, 3. att riksdagen av regeringen begär förslag till
grundlagsändring så att fyraåriga mandatperioder för riksdagen införs.
I motionen framhålls bl. a. kommunalvalens betydelse. 1 dag försvinner
alltför ofta de kommunala frågorna i den rikspolitiska debatten. Rikspolitikens
dominans blir allt tydligare ju mer valdagen närmar sig. Det är enligt
motionen uppenbart att ett system med gemensam valdag för riksdags-,
landstings- och kommunfullmäktigeval aldrig kan innebära att de lokala
frågorna uppmärksammas på samma sätt som om man hade olika valdagar
för å ena sidan riksdags- och å andra sidan landstings- och kommunfullmäktigeval.
Samtidigt som den gemensamma valdagen avskaffas, bör också
fyraåriga mandatperioder införas. Det skulle ge såväl regeringen som den
sittande majoriteten i kommuner och landsting större arbetsro. När en ny
regering tillträder är f. n. en stor del av arbetet på dess första budget redan
gjort av den avgående regeringen. Den nya regeringen får bara tillfälle att
lägga fram en budget, innan nästa valrörelse i praktiken startar. En övergång
till fyraåriga mandatperioder skulle vidare göra det möjligt att införa ett
system, där de kommunala valen sker region vis i tre omgångar under tre olika
1 Riksdagen 1978/79. 4 sam!. Nr 3
KU 1978/79:3
2
år (självfallet med fyraåriga mandatperioder även där) utan att några
kommunala val behöver genomforas under ordinarie riksdagsvalsår.
Angående motiveringarna i övrigt hänvisas till motionerna.
Frågornas tidigare behandling
Budgetåret
Enligt 9 kap. 3 § regeringsformen företager riksdagen budgetreglering för
närmast följande budgetår eller om särskilda skäl föranleder det för annan
budgetperiod. Budgetåret omfattar 12 månader och börjar den 1 juli. I
grundlagspropositionen (1973:90) framhöll departementschefen att det inte är
aktuellt att för normala fall tillämpa annan budgetperiod än 12 månader.
Möjligheten att reglera budgeten för annan period är avsedd för extraordinära
förhållanden. Enligt propositionen kräver en definitiv övergång till flerårsbudget
grundlagsändring.
I propositionen 1976/77:130 med förslag till riktlinjer för modernisering av
det statliga budgetsystemet, vilken proposition antogs av riksdagen förra
hösten (FiU 1977/78:1), delade föredragande departementschefen budgetutredningens
synpunkter angående budgetårets förläggning och uttalade
därvid (s. 66) bl. a. följande:
Jag delar utredningens slutsats att de administrativa förhållandena talar för
att nuvarande budgetår bör behållas. Det är av stor vikt att finanspolitiken
kan grundas på bästa möjliga underlag. I nuvarande system finns bättre
förutsättningar för att bedöma den inhemska och den internationella
konjunkturutvecklingen. Detta kan beaktas redan i budgetpropositionen,
som därigenom kan utgöra underlag för statsmakternas ekonomiska politik
under budgetåret.
Budgetutredningen har konstaterat att en omläggning av budgetåret skulle
medföra att riksdagens budgetarbete måste förkortas. Budgetutredningen har
ansett att detta är möjligt. Erfarenheterna från de senaste riksmötena visar
emellertid enligt min mening att en sådan förkortning skulle innebära
svårigheter för riksdagsbehandlingen.
Sammantaget talar enligt min mening de administrativa förhållandena,
särskilt framtagandet av underlaget för finanspolitiken, samt det faktum att
riksdagens budgetbehandling skulle behöva förkortas vid en övergång till ett
kalenderårssystem för att nuvarande budgetårssystem bör behållas. Jag
finner alltså inte skäl att föreslå någon ändring av nuvarande redovisningsperiod.
Mandattiderna m. m.
Förra året tillkallade chefen för kommundepartementet enligt regeringens
bemyndigande en kommitté för fortsatt utredning av vissa kommunaldemokratiska
frågor. I direktiven till utredningen (Dir. 1977:76) uttalas bl. a.
Till 1968 års partiella författningsreform hörde beslut om en enhetlig treårig
mandatperiod för såväl riksdag som landsting och kommunfullmäktige samt
KU 1978/79:3
3
om gemensam valdag för riksdagsval och kommunalval. Ordningen med
gemensam valdag diskuterades grundligt inför reformen och har även senare
varit uppe till debatt. Som jag har nämnt i det föregående har den
gemensamma valdagen ansetts kunna inverka ofördelaktigt i olika avseenden
på den kommunala demokratin. Den medför speciella problem då man
överväger att införa direktvalda kommundelsorgan. Ett nära samband
föreligger mellan den gemensamma valdagen och den treåriga mandatperioden.
Enligt en åsikt som ofta förs fram är tre år en alltför kort mandatperiod.
Kommittén bör ha som en tredje huvuduppgift att undersöka vilka
återverkningar den gemensamma valdagen och den treåriga mandatperioden
har på den kommunala demokratin. Kommittén bör överväga vilka lösningar
som är tänkbara och som från kommunal synpunkt är de lämpligaste i dessa
frågor men bör inte lägga fram förslag till ändrad ordning.
Med anledning av motioner vid förra riksmötet om mandattiderna och den
gemensamma valdagen hänvisade utskottet till det pågående utredningsarbetet
i den nya kommittén (KU 1977/78:10).
Utskottet
1 motionen 500 föreslås bl. a. att budgetåret förlängs från nuvarande ett år
till två år. En sådan reform skulle enligt motionen innebära större stabilitet i
landets ekonomiska liv och vara till fördel i en rad andra hänseenden.
Utskottet vill erinra om att frågan om budgetårets längd och förläggning
behandlats av budgetutredningen och därefter av riksdagen förra hösten med
anledning av propositionen 1976/77:130 med förslag till riktlinjer för
modernisering av det statliga budgetsystemet. Varken i budgetutredningens
betänkande eller i propositionen som antogs av riksdagen (FiU 1977/78:1)
föreslogs någon ändring i nuvarande ordning beträffande budgetåret.
Utskottet har inte funnit anledning att förorda en omläggning av budgetåret
på sätt föreslås i motionen. Motionsyrkandet i denna del avstyrks följaktligen.
Mandatperioderna såväl för riksdagen som de kommunala församlingarna
behandlas i motionerna 500 och 643. I båda motionerna förordas en
förlängning från nuvarande tre år till fyra år. I motionen 643 föreslås även
avskaffande av den gemensamma valdagen och i samband därmed ett nytt
system för kommunalvalens utformning. Berörda frågor behandlades av
utskottet även förra året med anledning av motionsyrkanden i ämnet (KU
1977/78:10). Utskottet hänvisade därvid till det pågående arbetet beträffande
kommunaldemokratiska frågor i en förra året tillkallad ny kommitté som
enligt sina direktiv har att behandla bl. a. mandattiderna och den gemensamma
valdagen. I detta läge anser utskottet något ytterligare initiativ från
riksdagens sida med anledning av nu aktuella motioner inte erforderligt.
Motionerna föreslås besvarade med vad utskottet anfört.
KU 1978/79:3
4
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen
1. beträffande budgetårets längd avslår motionen 1977/78:500,
såvitt nu är i fråga,
2. beträffande mandatperiodens längd förklarar motionerna 1977/
78:500, såvitt nu är i fråga, och 1977/78:643 yrkandet 3
besvarade med vad utskottet anfört,
3. beträffande den gemensamma valdagen och ett nytt system för
kommunalvalens utformning förklarar motionen 1977/78:643
yrkandena 1 och 2 besvarad med vad utskottet anfört.
Stockholm den 22 september 1978
På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO
Närvarande: Karl Boo (c), Anders Björck (m). Holger Mossberg (s). Olle
Svensson (s), Sven-Erik Nordin (c)*. Ove Karlsson (s). Lars Schött (m)*, Bengt
Kindbom (c), Yngve Nyquist (s), Britta Hammarbacken (c). Björn Eliasson (c),
Wivi-Anne Cederqvist (s), Marianne Stålberg (s)* och Esse Petersson (fp).
* Ej närvarande vid justeringen.
GOTAB 58510 Stockholm 1978