KU 1978/79:24

Konstitutionsutskottets betänkande
1978/79:24

med anledning av propositionen 1978/79:100 bilaga 12 såvitt avser
stöd till dagspressen, organisationstidskrifter samt tidningar på
andra språk än svenska m. m. jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1978/79:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) föreslår
regeringen riksdagen att
lill Presstödsnämnden för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av
1 657 000 kr. (punkten B 22, sid. 113),
godkänna de i propositionen förordade förändringarna i grunderna för
statligt stöd till dagspressen,

till Stöd till dagspressen för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av
304 500 000 kr. (punkten B 23, sid. 130),
till Stöd lill organisationstidskrifter för budgetåret 1979/80 anvisa ett
förslagsanslag av 50 000 000 kr. (punkten B 24, sid. 132),
godkänna de i propositionen förordade förändringarna i grunderna för
statligt stöd till tidningar på andra språk än svenska,
till Stöd till tidningar på andra språk än svenska för budgetåret 1979/80
anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kr. (punkten B 26, sid. 136),
till Pressens lånefond för budgetåret 1979/80 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 kr. (punkten V:4, sid. 710).

Motionerna

1 motionen 1978/79:491 av Christina Rogestam m. fl. (c) hemställs ”att
riksdagen beslutar om ändring i förordningen om bidrag till dagstidningar så
att presstödsnämnden får möjlighet att bevilja även icke svenskspråkiga
tidningar stöd i andra former än produktionsbidrag”.

I motionen 1978/79:677 av Göthe Knutson (m) och Håkan Winberg (m)
hemställs ”att riksdagen hos regeringen hemställer att reglerna för stöd till
organisationstidskrifter förtydligas, så att de erhåller den av riksdagen
ursprungligen avsedda innebörden”.

I motionen 1978/79:810 av Lennart Bladh m. fl. (s) hemställs ”att
riksdagen anhåller att regeringen låter klarlägga handikapporganisationernas
omfattande tidskriftsutgivning och tidskrifternas behov av årligt garanterat
stöd utöver organisationsstödet”.

1 motionen 1978/79:811 av Karl Boo m. fl. (c) hemställs ”att riksdagen
beslutar 1. godkänna motionens förslag angående utformningen av produk 1

Riksdagen 1978/79. 4 sami Nr 24

KU 1978/79:24

tionsbidraget till storstadstidningar, 2. godkänna motionens förslag angående
utformningen av stödet till organisationstidskrifter, 3. att hos regeringen
begära att dagspresskommittén får förnyat uppdrag att överväga formerna för
kvalifikationsgräns för fådagarstidningar, 4. att hos regeringen begära att
dagspresskommittén genom tilläggsdirektiv ges i uppdrag att överväga frågan
om indexreglering av presstödet, 5. att till Stöd till dagspressen (bilaga 12, B 23)
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 4 000 000 förhöjt anslag på
308 500 000 kr., samt 6. att till Stöd till organisationstidskrifter (bilaga 12, B 24)
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 5 000 000 kr. förhöjt anslag
på 55 000 000 kr.”.

I motionen 1978/79:815 av Hilding Johansson m. fl. (s) hemställs ”att
riksdagen 1. godkänner de i motionen föreslagna ändringarna i reglerna för
produktionsbidrag till storstadstidningar, 2. godkänner de i motionen
föreslagna ändringarna i stödet till organisationstidskrifter, 3. godkänner de i
motionen föreslagna ändringarna i stödet till tidningar på andra språk än
svenska, 4. till Stöd till dagspressen för budgetåret 1979/80 anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 4 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av
308 500 000 kr., 5. till Stöd till organisationstidskrifter för budgetåret 1979/80
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 10 000 000 kr. förhöjt
förslagsanslag av 60 000 000 kr., 6. till Stöd till tidningar på andra språk än
svenska för budgetåret 1979/80 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag
med 700 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 4 200 000 kr.”.

I motionen 1978/79:818 av Börje Stensson m. fl. (fp) hemställs ”att
riksdagen beslutar begära hos regeringen, att föreskrifter meddelas, som ger
verkställighet åt det avsedda förebyggandet av konkurrenssnedvridning på
tidskriftsområdet”.

I motionen 1978/79:1090 av Gösta Bohman m. fl. (m) hemställs ”att
riksdagen 1. godkänner de i motion 1978/79:1108 förordade förändringarna i
grunderna för statligt stöd till dagspressen, samt 2. till Stöd till dagspressen för
budgetåret 1979/80 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
13 100 000 kr. reducerat förslagsanslag av 291 400 000 kr.”.

I motionen 1978/79:1091 av Karl Boo m. fl. (c) hemställs ”att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen
angående en nödvändig precisering av reglerna för organisationstidskriftsstödet”.

1 motionen 1978/79:1693 av Per Olof Sundman m. fl. (c, s, m, fp, vpk)
hemställs ”att riksdagen hos regeringen begär att förordningen om statligt
stöd till organisationstidskrifter (SFS 1977:607) ändras i enlighet med vad i
motionen anföres”.

KU 1978/79:24

Stöd till dagspressen

Gällande regler

Statligt stöd till dagspressen utgår enligt förordningen (1976:336) om
statligt stöd till dagstidningar. Stödet har under senare år byggts ut i flera
omgångar. Stöd till dagstidningar kan utgå i form av produktionsbidrag,
etableringsstöd, utvecklingsbidrag, samverkansbidrag, samdistributionsrabatt
och som lån ur pressens lånefond. Med dagstidning avses allmän
nyhetstidning av dagspresskaraktär som normalt utkommer med minst ett
nummer per vecka, vars text i huvudsak är skriven på svenska och som har
sin huvudsakliga spridning inom landet. De olika stödformerna beskrivs
utförligt i propositionen (sid. 114-116).

Produktionsbidrag till flerdagarstidning beräknas efter genomsnittlig årlig
pappersforbrukning de tre senaste kalenderåren minskad med annonsandelen.
Bidrag utgår med 13 200 kr. per ton papper för flerdagarstidning (4-7 nr/
vecka) som på utgivningsorten har en täckning bland hushållen på högst
40 96. För tidningar som har en täckning på mellan 40 och 50 96 utgår
reducerat bidrag. Tidningar som har en upplaga på mindre än 10 000 exemplar
får fullt produktionsbidrag upp till en hushållstäckning på 50 96 och reducerat
bidrag vid en täckning på mellan 50 och 60 96. Det maximala bidraget är för
storstadstidning 23,4 milj. kr. och för annan tidning 6,3 milj. kr. Lägsta bidrag
för rikstidning eller storstadstidning är 2,4 milj. kr. och för annan tidning 1
milj. kr. För tidning som utkommer med fyra nummer i veckan är dock det
lägsta bidraget 1 450 000 kr. för rikstidning och 800 000 kr. för övriga.

För storstadstidning utgår ett generellt påslag på utgående produktionsbidrag
med 4 96. Det totala bidraget får dock inte överstiga 23,4 milj. kr.

För fådagarstidning (1-3 nr/vecka) utgår fullt produktionsbidrag med ett
fast belopp om hushållstäckningen på utgivningsorten är högst 20 96.
Bidraget reduceras vid hushållstäckning mellan 20 och 30 96. För rikstidning
är bidraget 900 000 kr., för annan tidning 600 000 kr.

Presstödsnämnden får besluta att produktionsbidrag skall utgå till dagstidning
vars text i huvudsak är skriven på annat språk än svenska om
tidningen är berättigad till bidrag enligt förordningen (1977:523) om stöd till
tidningar på andra språk än svenska. Vidare kan produktionsbidrag utgå till
fådagarstidning som i huvudsak distribueras till svenska medborgare utomlands,
om sådant bidrag behövs för att tidningens utgivning skall kunna
upprätthållas.

Produktionsbidrag beviljades för 1978 till ca 60 tidningar med sammanlagt
ca 190 milj. kr.

1* Riksdagen 1978/79. 4 samt. Nr 24

KU 1978/79:24

Propositionen

I propositionen föreslås vissa ändringar beträffande produktionsbidragen.
Dessa följer de förslag som utarbetats av dagspresskommittén och presenterats
i delbetänkandet (Ds B 1978:10) Översyn av presstödet.

Förslagen, som bygger på en analys av tidningsföretagens ekonomi främst
under åren 1976 och 1977, innebär att produktionsbidraget till fådagarstidningar
höjs från 600 000 kr. till 750 000 kr. För rikstidning föreslås bidraget
höjt från 900 000 kr. till 1 500 000 kr. Samtidigt höjs beloppen i motsvarande
utsträckning för rikstidning med mindre upplaga än 10 OOOexemplar enligt de
särskilda övergångsbestämmelser som gäller för dessa t. o. m. 1979. Förutom
höjningarna av beloppen för produktionsbidrag föreslås att fådagarstidning
med produktionsbidrag också skall ges möjlighet att redan nu ansöka om
utvecklingsbidrag för år 1979. Samtidigt införs kravet att fådagarstidning för
att vara berättigad till produktionsbidrag skall innehålla minst 1 500 spaltmeter
redaktionell text per år. Detta krav på minsta redaktionellt innehåll
föreslås gälla vid bestämmandet av produktionsbidrag för år 1981.

Vad gäller produktionsbidragen till Jlerdagarstidningar föreslås särskilda
insatser till lågtäckningstidningar med högst 20 % hushållstäckning. För
lågtäckningstidningarna med högst 20 % hushållstäckning föreslås ett
generellt påslag på 25 % av produktionsbidraget. Samtidigt höjs den nedre
gränsen för produktionsbidrag till tidning som utkommer minst fem dagar i
veckan procentuellt lika mycket dvs. till 1 125 000 kr.

För storstadstidningar med högst 20 % hushållstäckning föreslås att det
generella påslaget höjs till 10 % för tidningar med större upplaga än 100 000
exemplar. I de fall sådan storstadstidning erhåller maximalt bidrag skall
påslaget beräknas på detta.

Slutligen föreslås att produktionsbidraget till flerdagarstidning som
utkommer minst fem gånger i veckan och är rikstidning enligt 5 § i
förordningen skall höjas från lägst 2,4 milj. kr. till lägst 6 milj. kr.

Föredraganden anför i propositionen att de föreslagna ändringarna av
reglerna bör betraktas som provisoriska i avvaktan på dagspresskommitténs
slutliga förslag. I avvaktan på detta förslag kommer möjligheterna att bevilja
ett särskilt tidsbegränsat stöd till morgontidningar utgivna i Stockholm för
flygdistribution till Norrland att övervägas ytterligare.

Propositionens förslag i denna del medför att anslaget till statligt stöd till
dagspressen räknas upp med 13,1 milj. kr.

Motionerna

I motionen 1978/79:811 av Karl Boo m. fl. (c) föreslås att dagspresskommittén
får i uppdrag att ytterligare överväga formerna för en kvalifikationsgräns
för fådagarstidningar. Det föreslagna kravet på 1 500 spaltmeter
redaktionell text kan skapa svårigheter för dessa tidningar som i allmänhet

KU 1978/79:24

har en begränsad personalstyrka. Eftersom de därigenom är känsliga för
produktionsstörningar p. g. a. sjukdom och andra ledigheter kan kvalifikationskravet
leda till att de kvalitativa ambitionerna i trängda lägen måste
eftersättas för att det kvantitativa kravet för presstöd skall kunna uppfyllas.

Beträffande det förstärkta stödet till storstadstidningarna anförs i motionen
att det utformats så att det endast tillkommer en tidning - Svenska Dagbladet.
Med hänsyn till den information som gjorts tillgänglig rörande tidningarnas
ekonomi sedan dagspresskommittén utarbetade sitt förslag är det enligt
motionärerna motiverat att ändra reglerna så att samtliga storstadstidningar
med särskilt låg hushållstäckning erhåller det högre generella påslaget på
produktionsbidraget dvs. 10 %.

I motionen anförs vidare att presstödet förändrats vid ett flertal tillfällen
under de tio år det funnits. Enligt motionärerna är det naturligt att nu när
stödformerna vunnit viss stadga pröva frågan om en indexreglering som ger
automatisk kostnadsanpassning. Motionärerna föreslår att dagspresskommittén
genom tilläggsdirektiv ges i uppdrag att överväga denna fråga.

Även i motionen 1978/79:815 av Hilding Johansson m. fl. (s) föreslås
enhetliga regler för stödet till storstadstidningarna. Antalet storstadstidningar
är enligt motionärerna för litet för att ge underlag för några generella
differentieringsgrunder inom gruppen utöver de grundläggande reglerna för
produktionsbidrag. I motionen föreslås att det generella påslaget skall
bestämmas till 10 % för samtliga storstadstidningar med mindre än 20 %
hushållstäckning och i de fall tidningen erhåller maximalt bidrag beräknas på
detta.

I motionen 1978/79:1090 av Gösta Bohman m. fl. (m) yrkas avslag på
propositionens förslag om höjningar av presstödet. Enligt motionärerna
innebär höjningen av bidragen att den ram för anslagsförstärkningar som
ställts till dagspresskommitténs förfogande förbrukas innan väsentliga delar
av utredningsuppdraget hunnit analyseras. Den förstärkning av stödet till
landsortstidningar med hushållstäckning mindre än 20 % som är nödvändig
bör tillgodoses genom en överflyttning av stödmedel från tidningar med mer
än 20 % hushållstäckning. På motsvarande sätt bör behovet av en uppräkning
av stödet till Svenska Dagbladet tillgodoses genom en omfördelning av
medel inom kategorin storstadstidningar.

1 motionen 1978/79:491 av Christina Rogestam m. fl. (c) anförs att
tidningar på andra språk än svenska sedan 1977 kan erhålla produktionsbidrag
på lika villkor som svenskspråkiga. De övriga stödformerna - etableringsstöd,
utvecklingsbidrag, samverkansbidrag och bidrag till samdistributionsstöd
- utgår emellertid endast till svenskspråkiga tidningar. Enligt
motionärerna är detta en felaktig begränsning. Även icke svenskspråkiga
tidningar som i övrigt uppfyller de krav som Presstödsnämnden ställer bör
vid behov kunna erhålla bidrag enligt dessa bidragsformer.

KU 1978/79:24

Stöd till organisationstidskrifter

Gällande regler

Enligt förordningen (1977:607) om stöd till organisationstidskrifter kan
statligt stöd utgå till organisationstidskrift som i huvudsak distribueras inom
Sverige. Med organisationstidskrift förstås dels tidskrift som utges av
organisation för dess medlemmar (medlemstidskrift), dels tidskrift som är
organ för organisation med huvudsakligt syfte att verka för religiöst,
nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande
ändamål eller att företräda handikappade eller arbetshindrade eller för
organisation som har idémässig anknytning till politisk organisation.

Stödet utgår med ett fast bidrag per år på 2 500 kr. per tidskrift. Därutöver
utgår för de första 300 000 årsexemplaren 30 öre, 27 öre för exemplaren mellan
300 000 och 1 000 000,21 öre för exemplaren mellan 1 000 000 och 3 000 000,
16 öre för exemplaren mellan 3 000 000 och 10 000 000 samt 12 öre för
exemplaren över 10 000 000. Därutöver höjs bidraget med 10% vid en
periodicitet på mellan 10 och 15 utgivningar per år och med 20 % vid 16
utgivningar eller fler. Stöd utgår ej till tidskrift som ges ut av enbart lokalt eller
regionalt verksam organisation, ej heller för tidskrift som utkommer med
färre än fyra nummer per år eller vars sammanlagda stödberättigade upplaga
understiger 10 000 exemplar. Stödet gäller endast exemplar som distribueras
som utgivarkorsband.

Om ett omfattande stöd till en eller flera organisationstidskrifter skulle leda
till en allvarlig snedvridning av konkurrensförhållandena mellan olika
tidskrifter kan presstödsnämnden efter ansökan bevilja stöd till annars ej
stödberättigad tidskrift. Sådant stöd kan inte utgå med högre belopp än vad
som för samma kalenderår har beviljats organisationstidskrift med innehåll
och inriktning som av presstödsnämnden bedöms som likartat.

För år 1977 har stöd beviljats 372 tidskrifter med sammanlagt ca 46 milj.
kr.

Propositionen

I propositionen föreslås inga förändringar i grunderna för stödet till
organisationstidskrifter. Medelsbehovet bedöms dock komma att öka genom
att flera tidskrifter uppfyller kvalifikationskraven varför anslaget föreslås höjt
från 40 000 000 kr. till 50 000 000 kr.

Motionerna

Stödet till organisationstidskrifterna tas upp i flera motioner. 1 motionerna
1978/79:811 och 815 föreslås höjningar av stödbeloppen. 1 motionerna 1978/
79:677,818 och 1091 begärs preciseringar av bestämmelsen angående stöd till

KU 1978/79:24

icke stödberättigad tidskrift i de fall stödet påverkat konkurrensförhållandena
mellan olika tidskrifter. 1 motionerna 810 och 1693 tas upp stödfrågan till
vissa särskilda tidskrifter.

I motionen 1978/79:811 av Karl Boo m. fl. (c) anförs att organisationstidskriftsstödet
för att även fortsättningsvis fylla sin viktiga roll måste justeras
uppåt. Motionärerna föreslår en höjning av beloppen med 10 96 genomgående.

I motionen 1978/79:815 av Hilding Johansson m. fl. (s) anförs att
organisationstidskrifterna under den tid som gått sedan stödet beslutades fått
vidkännas betydande fortsatta kostnadsstegringar. Postverket har höjt sina
taxor för 1977 med 20 96 och för 1978 med 25 96. Samtidigt har papperspriserna
stigit och kostnaderna för tryckeritjänster ökat avsevärt. Motionärerna
föreslår att bidragsbeloppen genomgående räknas upp med 20 96.

1 motionen 1978/79:677 av Göthe Knutson (m) och Håkan Winberg (m)
begärs ett förtydligande av reglerna för organisationstidskriftsstödet. 1
motionen påpekas att tidningen ICA-kuriren, vilken konkurrerar med
tidningen Vi, inte erhållit stöd enligt 7 § i stödförordningen. Enligt
motionärerna är det uppenbart att stödet till den senare tidningen påverkat
konkurrensförhållandena i sådan utsträckning att även ICA-kuriren borde ha
beviljats stöd. Detta exempel visar enligt motionärerna att reglerna behöver
preciseras för att få den av riksdagen avsedda innebörden.

Motsvarande yrkande finns i motionerna 1978/79:818 av Börje Stensson
m. fl. (fp) samt 1978/79:1091 av Karl Boo m. fl. (c). I båda motionerna begärs
en översyn av reglerna mot bakgrund av att presstödsnämnden avslagit en
ansökan om stöd från ICA-kuriren. I motionerna påpekas att det i första hand
var förhållandena för denna tidning som var aktuella när bestämmelsen i
stödförordningen på konstitutionsutskottets initiativ infördes.

I motionen 1978/79:810 av Lennart Bladh m. fl. (s) anförs att de
handikappade är i särskilt stor behov av information inte bara om samhället
de lever i och om den kultur samhället bjuder framför allt ”friska”
människor, utan i minst lika hög grad om de speciella problem som de olika
handikappgrupperna har. Tidskrifterna har också stor betydelse när det gäller
att skapa en känsla av gemenskap och därmed bryta den isolering som ofta
blir följden av ett handikapp. Handikapporganisationernas stora ekonomiska
bekymmer med tidskriftsutgivningen gör det angeläget med ett statligt stöd
utöver organisationsstödet för att trygga en fortsatt information via tidskrifter
till landets handikappade.

I motionen 1978/79:1693 av Per Olof Sundman m. fl. (c, s, m, fp, vpk)
anförs att förordningen om stöd till organisationstidskrifter bör ändras så att
tidskrifter av den typ som ”Vi i Norden” representerar kan erhålla stöd. Den
nämnda tidskriften utges av Föreningarna Nordens Förbund och sprids i alla
de nordiska länderna (28 000 ex. i Sverige). Tidskriften som har stor betydelse
för att stärka det nordiska samarbetet och innehåller en avsevärd del material
om Sverige fungerar delvis som ett informationsorgan om Sverige i de

KU 1978/79:24

nordiska grannländerna. Presstödsnämnden har avslagit ansökan om stöd
eftersom tidskriften inte till mer än 50 % av upplagan sprids inom
Sverige.

Frågans tidigare behandling

När stödet till organisationstidskrifter infördes anförde konstitutionsutskottet
(KU 1976/77:42) att effekterna av stödet måste bli föremål för
uppmärksamhet. Stödet innebar insatser på ett helt nytt område varför det
inte kunde uteslutas att det efter någon tid behövde revideras i vissa
avseenden. Enligt utskottets mening var det redan i de regler som då föreslogs
nödvändigt med en komplettering. Med hänvisning till motioner i vilka
tidningen ICA-kuriren nämndes som exempel anförde utskottet vad gällde
riskerna för att stödet skulle få effekt på konkurrensen mellan olika tidskrifter
bl. a.:

Som tidskriftsutredningen framhållit befinner sig organisations- och
folkrörelsetidskrifterna som regel inte i upplagekonkurrens med andra
tidskrifter inom sitt område. Fackpressen torde därför i allmänhet inte skadas
av det stöd som nu föreslås utgå till organisationstidskrifter. I enstaka fall
finns emellertid risker för icke avsedda störningar i konkurrensförhållandena
mellan tidskrifter med likartat innehåll och jämförbar inriktning. Ett
omfattande stöd till fyra av de fem tidskrifter som enligt NSI:s klassificering
betecknats som konsumentfackpress skulle sannolikt få sådana effekter. I de
fall då ett omfattande stöd till en eller flera organisationstidskrifter leder till en
allvarlig snedvridning av konkurrensförhållandena bör enligt utskottets
mening bidrag efter enahanda regler kunna utgå även till eljest icke
bidragsberättigade tidskrifter. Ett sådant stöd bör dock inte kunna utgå med
högre belopp än vad som kan komma någon av de jämförbara organisationstidskrifterna
till del. Vad utskottet anfört i denna del bör ges regeringen till
känna.

1 en reservation (s) anfördes att frågan om organisationstidskriftsstödets
eventuella konsekvenser för konkurrensförhållanden mellan olika tidskrifter
ägnats stor uppmärksamhet både i propositionen och i den utredning som låg
till grund för propositionen. Bl. a. hade föredragande departementschefen
haft att ta ställning till remissyttrande från ICA-förbundet. Dessa överväganden
hade dock inte föranlett några ändringar i de föreslagna reglerna.
Reservanterna anförde vidare:

Stödet är tillkommet av omtanke om den fria och mångfaldiga opinionsbildningen
i samhället. En utvidgning av kretsen stödberättigade tidskrifter,
såsom föreslås i motionerna, kan inte motiveras med utgångspunkt i denna
målsättning. En sådan avgränsning skulle lätt kunna leda till en mycket stor
vidgning av kretsen stödberättigade tidskrifter, och stödet skulle kunna
komma att omfatta tidskrifter av en helt annan typ än den som stödet är
avsett för. Under utskottsbehandlingen har inte kommit fram någon ny
information som visar på att konkurrensförhållandena skulle kunna påverkas
på det sätt som motionärerna anför. Skulle trots allt sådana oönskade effekter

KU 1978/79:24

uppkomma åligger det presstödsnämnden att ta initiativ till de åtgärder som
då är nödvändiga.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

Stöd till tidningar på andra språk än svenska

Gällande regler

Stöd till tidningar och tidskrifter på andra språk än svenska beviljas av
statens invandrarverk efter samråd med presstödsnämnden. Stöd kan utgå
under förutsättning att

1. publikationen vänder sig till invandrare och språkliga minoriteter i
Sverige,

2. publikationens innehåll i huvudsak berör förhållanden i Sverige,

3. publikationen har sin huvudredaktion i Sverige och

4. annonsdelen i publikationen inte överstiger 25 % i genomsnitt för
kalenderår.

Stöd kan också utgå till allmänna nyhetstidningar och medlemstidskrifter
som uppfyller vissa krav. Dessutom kan behovsprövade bidrag utgå till
tidningar och tidskrifter som inte uppfyller dessa krav.

Med allmän nyhetstidning avses tidning av dagspresskaraktär som i
huvudsak innehåller nyheter och annan information samt debatt om
förhållanden i Sverige och som utkommer minst 24 gånger per kalenderår.
Med medlemstidskrift förstås periodisk publikation som enligt utgivningsplan
skall utkomma med minst fyra nummer per kalenderår och som utges av
riksorganisation för invandrare eller för språklig minoritet som medlemsorgan
för organisationen.

Stöd lämnas i form av produktionsbidrag och etableringsstöd. Produktionsbidrag
till allmänna nyhetstidningar utgår med 300 000 kr. om tidningen
ukommer med minst 24 nummer per år. Utkommer tidningen med fler
nummer ökas bidraget med 7 000 kr. per nummer fr. o. m. nummer 25
t. o. m. nummer 52 och med 2 000 kr. per nummer fr. o. m. nummer 53.
Tidning som har lägre periodicitet än ett nummer per vecka är berättigad till
detta bidrag endast om utgivaren än en riksorganisation.

Produktionsbidrag till medlemstidskrifter utgår med ett fast belopp om
2 500 kr. per medlemstidskrift. Härutöver utgår 90 öre för varje bidragsberättigat
exemplar som har distribuerats som utgivarkorsband. Produktionsbidraget
höjs med 10 % för tidskrift som utkommer med mellan 10 och 15
nummer per år, med 20 % för tidskrift som utkommer med mellan 16 och 23
nummer per år. Produktionsbidrag för en tidskrift utgår för högst 23 nummer
per kalenderår och med högst 225 000 kr.

Statens invandrarverk kan besluta att bidrag skall utgå till annars inte
bidragsberättigad allmän nyhetstidning eller medlemstidskrift om det är
uppenbart att publikationen är i behov av bidrag för att dess konkurrensför -

KU 1978/79:24

utsättningar i förhållande till publikation som har fått stöd inte allvarligt skall
försämras.

Invandrarverket kan, om det bedöms att intäkterna inte kommer att täcka
kostnaderna och att tillräckligt stöd för utgivandet inte erhålles eller kan
påräknas från annat håll, bevilja tidningar och tidskrifter som inte uppfyller
kraven för stöd till allmän nyhetstidning eller riksorganisations medlemstidning
ett behovsprövat produktionsbidrag.

Invandrarverket kan bevilja allmän nyhetstidning, medlemstidskrift eller
annan tidskrift preliminärt stöd, etableringsstöd, vid nyetablering eller
periodicitetshöjning om det kan förväntas att publikationen efter ett års
utgivning uppfyller kraven för produktionsbidrag. Etableringsstöd utgår i
form av ränte- och amorteringsfritt lån, som efterskänkes efter ett år om för
stödet angivna villkor har uppfyllts.

Propositionen

I propositionen anförs att bidragssystemet för tidningar på andra språk än
svenska har funnits i två år och att det först nu är möjligt att mera noggrant
beräkna anslagsbehovet. Anslagsposten för stöd till allmänna nyhetstidningar
har visat sig vara väl avvägd. Däremot visar erfarenheten att en
omfördelning bör ske mellan anslagsposten för stöd till medlemstidningar
och stödet till övriga tidningar. En sådan omfördelning från anslagsposten till
medlemstidningar till anslagsposten till övriga tidningar har - i överensstämmelse
med riksdagens uttalande - redan genomförts för tidigare budgetår.

I övrigt föreslås i propositionen att det rörliga bidraget till medlemstidningar
som distribueras som utgivarkorsband höjs från 90 öre till 1 kr. och 80
öre. Vidare föreslås att bidrag till s. k. övriga tidningar skall kunna uppgå till
högst 50 96 av vad tidskriften skulle ha erhållit om den varit berättigad till
bidrag som medlemstidning.

Motionen

I motionen 1978/79:815 av Hilding Johansson m. fl. (s) anförs med samma
motivering som beträffande stödet till organisationstidskrifterna att produktionsbidragen
till allmänna nyhetstidningar och medlemstidskrifter uppräknas
med 20 96. För medlemstidskrifter innebär förslaget att det fasta beloppet
kommer att utgå med 3 000 kr. per tidskrift. Det rörliga bidraget föreslås i
enlighet med propositionens förslag bli 1 kr. och 80 öre för varje bidragsberättigat
exemplar. Maximibeloppet för produktionsbidrag till medlemstidskrift
föreslås höjt med 50 000 kr.

KU 1978/79:24

Dagspresskommittén

Dagspresskommittén tillkallades i januari 1978 med uppgift att göra en
allmän översyn av bestämmelserna om statligt stöd till dagspressen.
Kommittén, som är parlamentariskt sammansatt, har indelat sitt arbete i två
etapper. I den forsta, vilken redovisats i delbetänkandet (Ds B 1978:10)
Översyn av presstödet, har utredningen analyserat utvecklingen av dagspressens
ekonomi 1976 och 1977, undersökt situationen för få- och flerdagarstidningar
med produktionsbidrag, samt närmare studerat stödsystemets effekter
främst på de storstadstidningar i Stockholm och Malmö, vilka är utanför
systemet. De förslag till ändrade grunder för stödet till dagspressen som läggs
fram i propositionen bygger på de förslag som presenterats av dagspresskommittén
i dess delbetänkande.

I etapp två skall utredningen analysera övriga stöd- och stimulansåtgärder
tillsammans med mer övergripande frågor, som presstödets inverkan på
presstrukturen, möjligheter till nyetableringar, stödsystemets inverkan på
tidningsföretagens handlande samt behovet av generella åtgärder. I denna
etapp kommer också annonsbladens betydelse för dagspressens ekonomi att
tas upp.

Utskottet

Stöd till dagspressen

Det statliga stödet till dagspressen har byggts ut successivt under 1970-talet. Stödet utgår i form av produktionsbidrag, etableringsstöd, utvecklingsbidrag,
samverkansbidrag, samdistributionsrabatt samt lån ur pressens
lånefond. I budgetpropositionen föreslås vissa ändringar i grunderna för
presstödet vilka medför ett med 13,1 milj. kr. högre anslagsbehov än under
innevarande budgetår.

Förslagen i propositionen bygger på de förslag som presenteras av
dagspresskommittén i delbetänkandet Översyn av presstödet (Ds B 1978:10).
Kommittén, som är parlamentariskt sammansatt, tillkallades i januari 1978
med uppgift att göra en allmän översyn av bestämmelserna om statligt stöd
till dagspressen. Utredningen har i en första etapp analyserat utvecklingen av
dagspressens ekonomi 1976 och 1977, undersökt situationen för få- och
flerdagstidningar med produktionsbidrag samt närmare studerat stödsystemets
effekter främst på de storstadstidningar i Stockholm och Malmö, vilka
står utanför systemet. I en andra etapp kommer utredningen att analysera
övriga stöd- och stimulansåtgärder tillsammans med mer övergripande frågor
som presstödets inverkan på presstrukturen, möjligheter till nyetableringar,
stödsystemets inverkan på tidningsföretagens handlande samt behovet av
generella åtgärder.

Dagspresskommitténs analyser visar som föredragande statsrådet anför i
propositionen klart det statliga presstödets betydelse för bevarandet av

KU 1978/79:24

mångfalden i svensk press. Utan presstödet skulle utgivningen av ett stort
antal tidningar sannolikt inte vara möjlig medan andra tidningar skulle ha
brottats med stora ekonomiska problem och troligtvis tvingats till nedskärningar
av sina redaktionella ambitioner. Genom att stödet på en gång är
selektivt och fördelas efter automatiskt verkande regler har det varit möjligt
att rikta stödet till de tidningar som har varit i störst behov av det utan att
äventyra tidningarnas självständighet. Eftersom stödet har givits en selektiv
utformning har det haft betydande effekter trots att det endast svarar för
omkring 5 96 av den samlade dagspressens nettointäkter.

Av dagspresskommitténs undersökningar framgår att de lågtäckningstidningar
som har särskilt låg hushållstäckning (högst 20 96 av hushållen) fått sin
ekonomi starkt försämrad under den aktuella tidsperioden. Med anledning
härav föreslår kommittén att ett särskilt generellt påslag bör utgå till dessa
tidningar. Påslaget föreslås bli 25 96 på utgående produktionsbidrag för
landsortstidningar. Enligt gällande regler erhåller storstädernas lågtäckningstidningar
ett generellt påslag på 4 96 på produktionsbidraget om detta inte
innebär att tidningen därmed erhåller högre bidrag än det fastställda
maximibeloppet, dvs. 23,4 milj. kr. Kommittén föreslår att det generella
bidraget höjs till 10 96 för storstadstidningar med särskilt låg hushållstäckning
(högst 20 96) och en upplaga som är större än 100 000 exemplar. I de fall
sådan storstadstidning erhåller maximalt bidrag skall påslaget enligt förslaget
beräknas på detta.

Kommittén föreslår vidare att produktionsbidragen för fådagarstidningar
höjs från 600 000 kr. till 750 000 kr. För fådagarstidningar med riksspridning
höjs bidraget från 900 000 kr. till 1 500 000 kr. per år. I samband därmed
föreslås motsvarande höjningar av de belopp som enligt övergångsbestämmelser
utgår till rikstidningar med lägre upplaga än 10 000 exemplar. Vidare
föreslås att minimibeloppen för tidningar som utkommer minst fem dagar i
veckan höjs, att fådagarstidningar med produktionsbidrag skall ges möjlighet
att redan nu ansöka om utvecklingsbidrag för år 1979 samt att fådagarstidning
fr. o. m. år 1980 skall innehålla minst 1 500 spaltmeter redaktionell text för att
vara berättigad till produktionsbidrag.

Föredragande statsrådet ansluter sig i propositionen till dessa förslag med
den ändringen att det sistnämnda kvalifikationskravet för fådagarstidningar
skall gälla först fr. o. m. produktionsbidragsåret 1981. I motionerna 811 och
815 föreslås att det generella påslaget på produktionsbidragen till storstadstidningar
fastställs till 10 96 oavsett upplagans storlek. I motionen 1090 yrkas
avslag på propositionens förslag till högre anslag till presstödjande åtgärder.
Enligt motionärerna bör behovet av förstärkt stöd till vissa lågtäckningstidningar
och storstadstidningar tillgodoses genom en omfördelning inom
nuvarande anslagsram.

Även utskottet delar dagspresskommitténs bedömningar angående
behovet av en förstärkning av stödet till dagspressen. De förslag som
utarbetats av kommittén i detta syfte synes utskottet med ett undantag vara

KU 1978/79:24

ändamålsenliga. Som framhålls i motionerna 811 och 815 liksom i propositionen
bygger stödreglerna på principen att stödet skall utgå selektivt men
efter generella regler. Förslaget till nya regler för storstadstidningarnas del bör
från denna utgångspunkt kunna förenklas så att samtliga stödberättigade
storstadstidningar erhåller det högre generella påslaget. En sådan förändring i
förhållande till propositionens förslag motiveras också av de uppgifter om
storstadstidningarnas ekonomi som blivit tillgängliga sedan dagspresskommittén
avslutade sitt arbete med denna fråga. Utskottet tillstyrker sålunda
förslagen i motionerna 811 och 815 i denna del. Utskottets ställningstagande
föranleder en uppräkning i förhållande till propositionens förslag av anslaget
till stöd till dagspressen med 4 milj. kr. till 308 500 000 kr.

I motionen 811 aktualiseras liksom i motionen 491 även andra ändringar i
bestämmelserna för stödet till dagspressen. I motionen 811 anförs att
förslaget om att fådagarstidningar skall innehålla minst 1 500 spaltmeter
redaktionell text bör övervägas ytterligare. Enligt motionen bör det uppdrasåt
dagspresskommittén att göra dessa överväganden. Dagspresskommittén bör
också enligt motionen ges i uppdrag att pröva möjligheterna att indexreglera
presstödet. I motionen 491 föreslås att den möjlighet som tidningar på andra
språk än svenska har att under vissa förutsättningar erhålla produktionsbidrag
enligt samma regler som för svenskspråkiga tidningar utsträcks till att
omfatta även övriga stödformer.

Som framgår av vad utskottet ovan anfört har dagspresskommittén till
uppgift att göra en allmän översyn av bestämmelserna om statligt stöd till
dagspressen. Utredningens arbete är inte avslutat. Utskottet tar inte nu
ställning till de i motionerna berörda frågorna i sak men finner det lämpligt att
utredningen får i uppdrag att i sitt fortsatta arbete pröva även dessa
frågor.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet de i propositionen
förordade ändringarna i grunderna för stödet till dagspressen med de
ändringar som föranleds av utskottets ställningstagande till motionerna 811
och 815 i dessa delar. Detta bör, liksom utskottets uttalande rörande
dagspresskommitténs uppdrag, ges regeringen till känna.

Stöd till organisationstidskrifter

Det statliga stödet till organisationstidskrifter infördes år 1977. Stöd utgår
dels till medlemsblad, dels till tidskrifter som är organ för religiösa,
nykterhetsfrämjande, politiska, miljövårdande, idrottsliga, försvarsfrämjande
organisationer samt organisationer som företräder handikappade eller
arbetshindrade. Stöd utgår vidare till politiska tidskrifter vilka utan att vara
organ för politiskt parti ändå har en nära anknytning till ett parti. Stödet
tillkom mot bakgrund av de stora kostnadsökningar som tidskrifterna
drabbats av under 1970-talet. De möjligheter som organisationerna haft att
möta denna utveckling genom rationaliseringsåtgärder, formatminskningar

KU 1978/79:24

osv. bedömdes vid denna tid vara uttömda. Den fortsatta kostnadsutvecklingen
hotade därför att leda till en nedläggning av ett stort antal av dessa
tidskrifter. Situationen försvårades också av det beslut, som fattades vid
1975/76 års riksmöte, att den subvention till tidningsutgivning, som
postverkets underskott i tidningsrörelsen innebar, skall avvecklas successivt.
Detta för som konsekvens betydande taxehöjningar för postdistributionen av
tidskrifter.

Som konstitutionsutskottet anförde (KU 1976/77:42) när stödet till
organisationstidskrifterna infördes skulle inskränkningar eller nedläggningar
av folkrörelsernas tidskrifter få mycket allvarliga följder för debatten i det
svenska samhället, såväl genom det tomrum i presskåren som ett nedlagt
språkrör skulle efterlämna, som genom de följder detta skulle få för
organisationernas hela verksamhet. Organisationstidskrifterna spelar en
betydelsefull roll både som språkrör för organiserade samhällsintressen och
som forum för intern kommunikation och debatt inom organisationerna. De
har också stor betydelse för en fortlöpande information i olika samhällsfrågor
till medlemmarna. Av omsorg om den demokratiska opinionsbildningen är
det en angelägen uppgift att underlätta för organisationerna att fortsätta med
tidskriftsutgivningen.

Stödet till organisationstidskrifterna har fått formen av ett distributionsstöd.
Stöd utgår dels i form av ett grundbelopp till samtliga stödberättigade
tidskrifter, dels som ett bidrag beräknat på den som utgivarkorsband
distribuerade upplagan. Stödkonstruktionen motiveras av distributionskostnadernas
stora betydelse för dessa tidskrifter. Vid bedömningen av det totala
stödbehovet måste dock enligt utskottets mening uppmärksamhet ägnas
även åt kostnadsutvecklingen i övrigt.

När utskottet tillstyrkte att ett stöd av detta slag skulle införas pekade
utskottet på att de regler för stödet som föreslogs i propositionen behövde
kompletteras i syfte att undvika att det föreslagna stödet till vissa tidskrifter
skulle få konkurrenssnedvridande effekter för icke stödberättigade tidskrifter
med likartat innehåll och jämförbar inriktning. Med anledning av motionsyrkanden
i vilka påpekades att vissa tidningar bl. a. den av ICA-förlaget
utgivna ICA-kuriren befinner sig i en direkt konkurrenssituation i förhållande
till vissa stödberättigade tidskrifter anförde utskottet att en särskild
undantagsregel borde införas för dessa fall.

Utskottets påpekande föranledde en bestämmelse (§ 7) i förordningen
angående stöd till organisationstidskrifter som innebär att stöd kan utgå även
till icke stödberättigad tidskrift i de fall ett omfattande stöd till en eller flera
organisationstidskrifter leder till allvarlig snedvridning av konkurrensförhållandena.
Sådant stöd kan dock inte utgå med högre belopp än vad som kan
komma någon av de jämförbara organisationstidskrifterna till del.

Närorganisationstidskriftsstödet infördes bedömdes anslagsbehovet till 40
milj. kr. I propositionen föreslås inga förändringar i grunderna för beräkning
av stödbeloppen. Däremot föreslås att anslaget ökas med 10 milj. kr. till 50

KU 1978/79:24

milj. kr. Detta anslagsbelopp har beräknats med ledning av de faktiskt
beviljade bidragen för år 1977 samt till beräknat ökat behov för budgetåren
1978/79 och 1979/80.1 motionerna 811 och 815 föreslås att stödbeloppen ökas
med 10 resp. 20 96. I motionerna anförs att organisationstidskrifterna fått
vidkännas betydande fortsatta kostnadsstegringar sedan stödet infördes.
Förutom de stora taxehöjningarna för postdistributionen har t. ex. papperspriserna
och kostnaderna för tryckeritjänster ökat avsevärt.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att stödbeloppen nu bör
uppräknas. Som utskottet ovan framhållit är inte endast distributionskostnaderna
utan även den totala kostnadsbilden av betydelse för organisationernas
möjligheter att fortsätta med tidskriftsutgivningen. Stödbeloppen
beräknades med hänsyn till kostnadsläget inför kalenderåret 1977 och har
därefter legat fast. Det finns nu en betydande risk för att stödet allvarligt
urholkas om en höjning inte kommer till stånd. Utskottets överväganden i
denna del leder till slutsatsen att beloppen bör räknas upp med 15 96. Detta
innebär att det fasta bidraget bör utgå med 2 875 kr. Ytterligare bidrag bör utgå
enligt följande skala:

Antal årsexemplar	öresbidrag per exemplar
- 300 000	35
300 001 - 1 000 000	31
1 000 001 - 3 000 000	24
3 000 001 - 10 000 000	18
10 000 001 -	14

Med tillämpning av dessa stödbelopp blir det totala anslagsbehovet
57 500 000 kr. Vad utskottet med anledning av motionerna 811 och 815 i
denna del uttalat bör ges regeringen till känna.

Reglerna rörande organisationstidskriftsstödet tas även upp i motionerna
677, 818, 1091, 810 och 1693. I de tre förstnämnda motionerna begärs en
översyn av reglerna rörande stöd till tidskrifter som drabbas av en snedvridning
i konkurrensförhållandena i de fall en organisationstidskrift med likartat
innehåll och inriktning erhållit stöd. 1 samtliga motioner påpekas att
presstödsnämndens majoritet inte ansett sig kunna bevilja stöd till ICAkuriren
med ledning av nuvarande bestämmelser. Eftersom det var just
förhållandena för denna tidning som föranledde utskottet att besluta om
denna undantagsregel anför motionärerna att bestämmelsen inte fått den av
utskottet åsyftade innebörden.

När utskottet mot bakgrund av förhållandena för ICA-kuriren förordade
en bestämmelse av det slag som nu diskuteras skedde detta med relativt
restriktiva formuleringar. Utskottet var t. ex. inte berett att, som begärdes i
några motioner, allmänt utvidga den stödberättigade kretsen tidskrifter till att
avse tidskrifter för konsumentintressen eller s. k. konsumentfackpress.

KU 1978/79:24

Anledningen till detta var att utskottet inte ville medverka till att stödet
utvidgades till att omfatta tidskrifter av en helt annan typ än den som stödet
var avsett för.

Utskottet är fortfarande av den uppfattningen att presspolitisk grund
saknas för att utveckla stödet till de organisationsägda tidskrifterna till ett
allmänt tidskriftsstöd. Någon förändring av stödreglerna som skulle få sådana
konsekvenser är utskottet därför inte berett att biträda. Däremot är det enligt
utskottets mening uppenbart att just ICA-kuriren genom sin karaktär av
organ för en sammanslutning av närmast kooperativ natur och sitt i
förhållande till den konsumentkooperativa tidningen Vi likartade innehåll
befinner sig i en sådan konkurrenssituation som avsågs då möjligheten att
bevilja ett kompenserande stöd infördes. Det är en viktig förutsättning för
stödet till organisationstidskrifterna att det utformas så att det underlättar
utgivningen av dessa utan att samtidigt försvåra situationen för övriga
tidskrifter. Det bör ankomma på regeringen att göra de förändringar i
stödförordningen som kan vara nödvändiga för att stödet skall ges den av
utskottet åsyftade innebörden.

I motionen 810 begärs att handikapporganisationernas omfattande
tidskriftsutgivning och behov av stöd till denna skall kartläggas ytterligare. I
motionen 1693 föreslås att stödreglerna ändras så att tidskrifter av typ ”Vi i
Norden” vilken ges ut av Föreningarna Nordens Förbund blir stödberättigade.
Utskottet har förståelse för det angelägna i att dessa organisationer ges
ett ökat stöd. Handikapptidskrifterna omfattas emellertid redan av tidskriftsstödet
och en sådan ändring som föreslås i motionen 1693 skulle kunna leda
till att kretsen stödberättigade tidskrifter vidgas på icke avsett sätt. Organisationstidskriftsstödet
motiveras, som utskottet framhållit, av behovet att
underlätta för organisationerna att delta i den fortlöpande samhällsdebatten.
Stöd till informationsinsatser som motiveras främst av andra skäl bör därför
enligt utskottets mening utgå i annan ordning. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet ifrågavarande motionsyrkanden.

Stöd till tidningar på andra språk än svenska

1 propositionen behandlas också stödet till tidningar på andra språk än
svenska. Detta stöd infördes samtidigt med stödet till organisationstidskrifterna
och stödbeloppen har legat fast sedan 1977.1 propositionen föreslås nu
att det rörliga beloppet till medlemstidskrifter skall ökas från 90 öre till 1 kr.
och 80 öre. Detta förslag har inte föranlett några motionsyrkanden. Däremot
föreslås i motionen 815 en allmän uppräkning av bidragsbeloppen till
invandrar- och minoritetstidningar med 20 96.

Utskottet får för sin del anföra att minoritets- och invandrartidningarna
drabbas av ökade papperspriser, kostnader för tryckeritjänster osv. i samma
utsträckning som organisationstidskrifterna. För att undvika en urholkning
bör därför även stödet till tidningar på andra språk än svenska uppräknas i

KU 1978/79:24

motsvarande utsträckning, dvs. med 15 %. Detta innebär att det fasta
beloppet till allmänna nyhetstidningar bör fastställas till 345 000 kr.
Utkommer tidning med fler nummer ökas bidraget med 8 050 kr. per
nummer fr. o. m. nummer 25 t. o. m. nummer 52 och med 2 300 kr. per
nummer fr. o. m. nummer 53. Produktionsbidraget till medlemstidningar
kommer efter en sådan uppräkning att utgå med ett fast belopp om 2 875 kr.
Härutöver bör i enlighet med propositionens förslag utgå 1 kr. och 80 öre för
varje bidragsberättigat exemplar som distribueras som utgivarkorsband.
Maximibeloppet för produktionsbidrag till medlemstidning blir 258 750 kr. I
övrigt tillstyrker utskottet propositionens förslag att bidrag till s. k. övriga
tidningar skall kunna uppgå till högst 50 % av vad tidningen skulle ha varit
berättigad till som medlemstidning. Utskottets ställningstaganden i denna
del föranleder att anslaget till stöd till tidningar på andra språk än svenska
ökas till 4 025 000 kr. Vad utskottet anfört angående stöd till tidningar på
andra språk än svenska bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. beträffande Presstödsnämnden med bifall till propositionen
1978/79:100 bilaga 12 i denna del till Presstödsnämnden för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 1 657 000
kr.,

2. beträffande Pressens lånefond med bifall till propositionen 1978/
79:100 bilaga 12 i denna del till Pressens lånefond för budgetåret
1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

3. beträffande grunderna för statligt stöd till dagspressen

a) såvitt avser produktionsbidrag till storstadstidningar med
anledning av propositionen 1978/79:100 bilaga 12 i denna del
och med bifall till motionerna 1978/79:811 p. 1 och 1978/79:815
p. 1 och med avslag på motionen 1978/79:1090 p. 1 i denna del
ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande det
generella påslaget på produktionsbidraget till vissa storstadstidningar,

b) såvitt avser produktionsbidrag till övriga lågtäckningstidningar
bifaller propositionen 1978/79:100 bilaga 12 i denna del
och avslår motionen 1978/79:1090 p. 1 i denna del,

c) såvitt avser formerna för kvalifikationsgräns för fådagarstidningar
med avslag på propositionen 1978/79:100 bilaga 12 i
denna del och med bifall till motionen 1978/79:811 p. 3 ger
regeringen till känna vad utskottet anfört rörande dagspresskommitténs
uppdrag,

d) såvitt avser förändringar i grunderna för statligt stöd till

KU 1978/79:24

dagspressen i övrigt bifaller propositionen 1978/79:100 bilaga 12
i denna del,

e) såvitt avser möjligheterna för tidningar på andra språk än
svenska att erhålla stöd enligt samma regler som svenskspråkiga
tidningar med anledning av motionen 1978/79:491 ger
regeringen till känna vad utskottet anfört rörande dagspresskommitténs
uppdrag,

0 såvitt avser indexreglering av presstödet med bifall till
motionen 1978/79:811 p. 4 ger regeringen till känna vad
utskottet anfört rörande dagspresskommitténs uppdrag,

4. beträffande Stöd till dagspressen med anledning av propositionen
1978/79:100 bilaga 12 i denna del och med bifall till
motionerna 1978/79:811 p. 5 och 1978/79:815 p. 4 samt med
avslag på motionen 1978/79:1090 p. 2 till Stöd till dagspressen för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 308 500 000
kr.,

5. beträffande grunderna för statligt stöd till organisationstidskrifter a)

såvitt avser stödbeloppen med anledning av motionerna
1978/79:811 p. 2 och 1978/79:815 p. 2 ger regeringen till känna
vad utskottet anfört rörande höjningar av stödbeloppen,

b) såvitt avser reglerna angående stöd till i övrigt icke stödberättigade
tidskrifter för undvikande av konkurrenssnedvridning
med bifall till motionerna 1978/79:677,1978/79:818samt 1978/
79:1091 ger regeringen till känna vad utskottet anfört i denna
del,

c) såvitt avser grunderna för statligt stöd till organisationstidskrifter
i övrigt avslår motionerna 1978/79:810 och 1978/
79:1693,

6. beträffande Stöd till orga nisa tionstidskrifter med anledning av
propositionen 1978/79:100 bilaga 12 i denna del och motionerna
1978/79:811 p. 6 och 1978/79:815 p. 5 till Stöd tillorganisationstidskrifter
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
57 500 000 kr.,

7. beträffande grunderna för statligt stöd till tidningar på andra språk
än svenska med anledning av propositionen 1978/79:100 bilaga
12 i denna del och motionen 1978/79:815 p. 3 godkänner
förslagen i propositionen samt ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motionen anfört beträffande höjda
stödbelopp,

8. beträffande Stöd till tidningar på andra språk än svenska med
anledning av propositionen 1978/79:100 bilaga 12 i denna del
och motionen 1978/79:815 p. 6 till Stöd till tidningar på andra

KU 1978/79:24

språk än svenska för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag
av 4 025 000 kr.

Stockholm den 8 mars 1979

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m), Holger
Mossberg (s), Bertil Fiskesjö (c), Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s), SvenErik
Nordin (c), Ove Karlsson (s), Lars Schött (m), Stig Genitz (c), Yngve
Nyquist (s), Britta Hammarbacken (c), Wivi-Anne Cederqvist (s) och Kerstin
Nilsson (s).

Reservationer

1. av Anders Björck (m) och Lars Schött (m) vilka

dels ansett att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med orden
”Dagspresskommitténs analyser” och slutar på s. 13 med orden ”till känna”
bort ha följande lydelse:

Dagspresskommittén står sålunda mitt uppe i sitt arbete. De väsentligaste
delarna av utredningsuppdraget är inte avslutade. Mot denna bakgrund har
ledamoten från moderata samlingspartiet reserverat sig mot förslagen med
motivering att de väsentligt inskränker utrymmet för sådana generella
åtgärder som utredningens fortsatta arbete kan leda fram till. Som exempel på
sådana åtgärder som redan i dag framstår som angelägna pekas i reservationen
på ett slopande av annonsskatten. Av reservationen framgår också att
preliminära uppgifter från kommitténs enkät till tidningsföretagen pekar på
att distributionskostnadernas snabba utveckling utgör ett stort problem.

Utskottet delar reservantens i dagspresskommittén uppfattning att det är
olyckligt att nu förstärka det selektiva produktionsstödet med 13,1 mkr.
Enligt utskottets mening är det angeläget att presstödet så långt möjligt
utformas efter generella regler som inte leder till försämrade konkurrensförutsättningar
för vissa tidningar samtidigt som andra får ett betydande statligt
stöd. Att utvecklingen redan fått sådana konsekvenser belyses, som framhålls
i motionen 1108 där motiveringen för yrkandet i motionen 1090
presenteras, av att allt fler tidningar-även stora förstatidningar-nu anmäler
behov av statligt stöd. Detta är en allvarlig utveckling från principiell
synpunkt. Pressens självständighet äventyras när beroendet av statsmakternas
välvilja ökar.

Mot denna bakgrund är det enligt utskottets mening viktigt att de

KU 1978/79:24

eventuellt ökade insatser för presstödjande ändamål som kan visa sig
nödvändiga när dagspresskommittén slutfört sitt arbete koncentreras till
generella och konkurrensneutrala åtgärder.

I avvaktan på att kommittén slutfört sitt arbete bör endast sådana
förändringar i stödet göras som är absolut nödvändiga för att undvika
ytterligare tidningsnedläggningar. Kommitténs analyser visar att situationen
är särskilt svår för tidningar med särskilt låg hushållstäckning (mindre än
20 96). Ett ökat stöd till dessa tidningar synes vara nödvändigt samtidigt som
övriga lågtäckningstidningar har en klart bättre ekonomi och i vissa fall
t. o. m. förbättrat sina konkurrenspositioner. I det läget framstår det för
utskottet som naturligt att följa förslaget i motionen 1090 att omfördela en del
av det stöd som nu utgår till lågtäckningstidningama så att en större andel av
detta kommer de sämst ställda till godo. Detta innebär bl. a. att den
storstadstidning som är i sämst ekonomiskt läge - Svenska Dagbladet - får ett
förstärkt stöd vilket, som framhålls i reservationen i dagspresskommittén, är
välmotiverat. Någon tidningsekonomisk motivering för höjda bidrag till
fädagarstidningarna har inte framförts vare sig i dagspresskommittén eller i
propositionen. Ett ställningstagande till förändringar av stödreglerna för
dessa tidningar kan därför avvaktas tills kommittén slutfört sitt arbete.

I motionen 811 aktualiseras liksom i motionen 491 även andra ändringar i
bestämmelserna för stödet till dagspressen. 1 motionen 811 anförs att det
förslag som framförs i propositionen om att fådagarstidningar skall innehålla
minst 1 500 spaltmeter redaktionell text för att vara bidragsberättigade bör
övervägas ytterligare. Enligt motionen bör det uppdras åt dagspresskommittén
att göra dessa överväganden. Dagspresskommittén bör också enligt
motionen ges i uppdrag att pröva möjligheterna att indexreglera presstödet. 1
motionen 491 föreslås att den möjlighet som tidningar på andra språk än
svenska har att under vissa förutsättningar erhålla produktionsbidrag enligt
samma regler som för svenskspråkiga tidningar utsträcks till att omfatta även
övriga stödformer.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet såväl propositionens
förslag till ändrade regler för stödet till storstadstidningarna, övriga tidningar
med särskilt låg hushållstäckning samt fådagarstidningar som förslagen i
motionerna 811 och 815 i dessa delar samt föreslår riksdagen att till stöd till
dagspressen anvisa ett förslagsanslag av 291 400 000 kr. Vad utskottet anfört
rörande omfördelning av stödet till tidningar med särskilt låg hushållstäckning
och beträffande dagspresskommitténs uppdrag bör ges regeringen till
känna.

KU 1978/79:24

dels ansett att utskottets hemställan under p. 3 och 4 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande grunderna för statligt stöd till dagspressen

a) såvitt avser produktionsbidrag till storstadstidningar med
bifall till motionen 1978/79:1090 p. 1 i denna del och med avslag
på propositionen 1978/79:100 bilaga 12 i denna del samt
motionerna 1978/79:811 p. 1 och 1978/79:815 p. 1 ger regeringen
till känna vad utskottet anfört rörande det generella
påslaget på produktionsbidraget till vissa storstadstidningar,

b) såvitt avser produktionsbidrag till övriga lågtäckningstidningar
med bifall till motionen 1978/79:1090 p. 1 idennadeloch
med avslag på propositionen 1978/79:100 bilaga 12 i denna del
ger regeringen till känna vad utskottet anfort rörande produktionsbidraget
till vissa lågtäckningstidningar,

c) (= utskottet),

d) såvitt avser förändringar i grunderna för statligt stöd till
dagspressen i övrigt bifaller förslagen i propositionen 1978/
79:100 bilaga 12 i denna del med undantag av förslaget till höjda
produktionsbidrag till fådagarstidningar,

e) (= utskottet),

0 (= utskottet),

4. beträffande Stöd till dagspressen med anledning av propositionen
1978/79:100 bilaga 12 i denna del och med bifall till
motionen 1978/79:1090 p. 2 samt med avslag på motionerna
1978/79:811 p.5och 1978/79:815 p. 4 till Stöd till dagspressen för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 291 400 000
kr.,

2, av Torkel Lindahl (fp) vilken

dels ansett att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med orden
”Även utskottet” och på s. 13 slutar med orden ”till 308 500 000 kr.” bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar den positiva syn på presstödets effekter som kommer till
uttryck i propositionen. De nu föreslagna åtgärderna innebären förstärkning
av det selektiva produktionsstödet som är nödvändigt för att undvika nya
tidningsnedläggningar innan dagspresskommittén hunnit avsluta sitt arbete.
I utredningens uppdrag ingår, som framgått, att analysera även övriga stödoch
stimulansåtgärder tillsammans med mer övergripande frågor som
presstödets inverkan på presstrukturen samt behov av generella åtgärder.
Som framhålls i propositionen bör de nu föreslagna förändringarna av
reglerna betraktas som provisoriska i avvaktan på dagspresskommitténs
slutliga förslag.

Föredragande departementschefen har i propositionen följt de förslag till

KU 1978/79:24

förändrade regler som dagspresskommittén föreslagit under hösten 1978.
Bakom förslagen stod med ett undantag samtliga ledamöter i kommittén.
Enligt utskottets mening är kommitténs förslag ändamålsenliga och någon
anledning att redan nu avvika från dessa finns inte. Utskottet vill i detta
sammanhang också erinra om finansutskottets uttalande i betänkandet FiU
1978/79:20 att utskotten bör vara ytterst restriktiva vad gäller förslag till
utgiftsökningar utöver budgetförslaget som inte följs av motsvarande förslag
till besparingar på andra punkter. Med undantag av förslaget till en
kvalifikationsgräns för fådagarstidningarna tillstyrker sålunda utskottet
propositionens förslag till ändrade grunder för det statliga stödet till
dagspressen och avstyrker motionerna 811, 815 och 1090 i dessa delar.

dels ansett att utskottets hemställan under p. 3 och 4 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande grunderna för statligt stöd till dagspressen

a) såvitt avser produktionsbidrag till storstadstidningar bifaller
propositionen 1978/79:100 bilaga 12 i denna del och avslår
motionerna 1978/79:811 p. 1, 1978/79:815 p. 1 samt 1978/
79:1090 p. 1 i denna del,

b)—0 (= utskottet),

4. beträffande Stöd till dagspressen med bifall till propositionen
1978/79:100 bilaga 12 i denna del och med avslag på motionerna
1978/79:811 p. 5, 1978/79:815 p. 4 samt 1978/79:1090 p. 2 till
Stöd till dagspressen för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag
av 304 500 000 kr.,

3. av Anders Björck (m), Torkel Lindahl (fp) och Lars Schött (m) vilka

dels ansett att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med orden
”Det statliga” och slutar på s. 15 med orden ”till känna" bort ha följande
lydelse:

I propositionen föreslås inga ändringar av stödet till organisationstidskrifter.
Anslaget till stöd till organisationstidskrifter räknas endast upp med 10
milj. kr. för att täcka det planerade behovet med nuvarande stödbelopp.
Däremot föreslås i motionerna 811 och 815 med hänvisning till bl. a. ökade
distributionskostnader att stödet skall uppräknas med 10 resp. 20 %.

Det statliga stödet till organisationstidskrifter infördes år 1977. Stöd utgår
dels till medlemsblad, dels till tidskrifter som är organ för religiösa,
nykterhetsfrämjande, politiska, miljövårdande, idrottsliga, försvarsfrämjande
organisationer samt organisationer som företräder handikappade eller
arbetshindrade. Stöd utgår vidare till politiska tidskrifter vilka utan att vara
organ för politiskt parti ändå har en nära anknytning till ett parti. Stödet
tillkom mot bakgrund av de stora kostnadsökningar som tidskrifterna
drabbats av under 1970-talet. Av avgörande betydelse var också det beslut,
som fattades vid 1975/76 års riksmöte, att den subvention till tidningsutgiv -

KU 1978/79:24

ning som postverkets underskott i tidningsrörelsen innebär skulle avvecklas
successivt. Detta får som konsekvens betydande taxehöjningar för postdistributionen
av tidskrifter.

När utskottet tillstyrkte att ett statligt stöd till organisationstidskrifterna
infördes pekade utskottet på att stödet innebar insatser av ett helt nytt slag på
ett nytt område. Det var enligt utskottet viktigt att effekterna av stödet blev
föremål för största uppmärksamhet. Förändringar i stödreglerna kunde visa
sig nödvändiga sedan reglerna tillämpats i praktiken någon tid. Utskottet
framhöll att det var väsentligt att presstödsnämnden vid tillämpningen
uppmärksammar de behov som kan finnas att överarbeta stödbestämmelserna
i olika avseenden och att regeringen, så snart tillräcklig erfarenhet
föreligger, genomför en översyn av tidskriftsstödet och tar de initiativ till
ändringar som därvid visar sig önskvärda.

Stödet till organisationstidskrifterna har ännu inte tillämpats tillräckligt
länge för att motivera någon sådan allmän översyn som utskottet avsåg då
stödet infördes. Som framhålls bl. a. i en avvikande mening i konstitutionsutskottets
yttrande (KU 1978/79:4 y) till skatteutskottet med anledning av
motionen 1978/79:1738 (m, fp) rörande utredning av mervärdeskattereglerna
för periodiska publikationer, står det dock redan nu klart att stödet
tillsammans med övriga regler rörande särbehandling av olika tidningar och
tidskrifter kan få betydande effekter för konkurrensen mellan olika tidskrifter.
Innan en översyn av mervärdeskattereglerna för periodiska publikationer
kommit till stånd bör därför stor återhållsamhet iakttas i vad gäller ytterligare
förstärkt statligt stöd till vissa tidskrifter samtidigt som andra drabbas av en
högre beskattning.

För en avvaktande inställning till förändringar av stödreglerna och
höjningar av stödet talar vidare att presstödsnämnden under hösten 1978
genomfört en enkätundersökning rörande de stödberättigade tidskrifternas
ekonomi. När resultaten från denna undersökning presenterats bör förutsättningarna
vara väsentligt bättre för att bedöma behovet av tidskriftsstödet och
eventuella ändringar av detta.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag i denna del och avstyrker
motionerna 811 och 815. Vid utskottets ställningstagande till motionsyrkandena
har förutom det ovan anförda även finansutskottets uttalande vid årets
riksdag angående behovet av stor restriktivitet i vad gäller ökade anslag
utöver budgetpropositionens förslag varit av stor betydelse. Utskottet har
också vid bedömningen vägt in det förhållandet att stödet redan när det
infördes dimensionerades med hänsyn till väntade stora kostnadsökningar
för postdistributionen.

dels ansett att utskottets hemställan under p. 5 och 6 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande grunderna för statligt stöd till organisationstidskrifter -

KU 1978/79:24

a) såvitt avser stödbeloppen avslår motionerna 1978/79:811 p.2
och 1978/79:815 p. 2,

b) (= utskottet),

c) (= utskottet),

6. beträffande Stöd till organisationstidskrifter med bifall till propositionen
1978/79:100 bilaga 12 i denna del och med avslag på
motionerna 1978/79:811 p. 6 och 1978/79:815 p. 5 till Stöd till
organisationstidskrifter för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 50 000 000 kr.,

4. av Anders Björck (m), Torkel Lindahl (fp) och Lars Schött (m) vilka

dels ansett att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med orden
"Utskottet får” och slutar på s. 17 med orden "till känna” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening är propositionens förslag till ändrade grunder för
stödet till tidningar på andra språk än svenska ändamålsenliga. Genom
förslaget kommer det rörliga beloppet till medlemstidskriftema att fördubblas.
Mot bakgrund av den restriktivitet som är nödvändig i vad gäller nya
utgifter som inte motsvaras av sänkningar av andra poster i budgeten är
utskottet inte berett att tillstyrka yrkandet i motionen 815 om ytterligare
uppräkningar av bidragsbeloppen. Utskottet avstyrker sålunda motionen 815
i denna del.

dels ansett att utskottets hemställan under p. 7 och 8 bort ha följande
lydelse:

7. beträffande grunderna för statligt stöd till tidningar på andra språk
än svenska godkänner förslagen i propositionen 1978/79:100
bilaga 12 i denna del samt avslår motionen 1978/79:815 p.
3-,

8. beträffande Stöd till tidningar på andra språk än svenska med
bifall till propositionen 1978/79:100 bilaga 12 i denna del och
med avslag på motionen 1978/79:815 p. 6 till Stöd till tidningar
på andra språk än svenska för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 3 500 000 kr.

5. av Hilding Johansson (s), Holger Mossberg (s), Olle Svensson (s), Ove
Karlsson (s), Yngve Nyquist (s), Wivi-Anne Cederqvist (s) och Kerstin
Nilsson (s) vilka

dels ansett att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 15 med orden
”Reglerna rörande” och slutar på s. 16 med orden ”åsyftade innebörden” bort
ha följande lydelse:

Som framhållits föreslog konstitutionsutskottet en förändring i förslaget till
stöd till organisationstidskrifterna när det infördes. Förändringen innebar att

KU 1978/79:24

tidskrifter som drabbas av allvarligt försämrade konkurrensförutsättningar
när en organisationstidskrift med likartat innehåll ges ett omfattande stöd
skall kunna erhålla visst kompenserande stöd. Utskottet var inte enigt i
denna del beroende på att såväl tidskriftsutredningen som föredraganden i
propositionen prövat frågan och kommit till att stödet knappast kunde leda
till sådana konsekvenser. De socialdemokratiska ledamöterna reserverade sig
därför mot förslaget.

En bidragande orsak till detta var att det exempel, som anfördes i debatten,
på att sådana effekter skulle kunna uppstå inte syntes tillämpligt. Presstödsnämnden
har nu haft att pröva ansökningar från bl. a. denna tidskrift.
Nämnden har efter noggrann prövning kommit fram till att någon allvarlig
snedvridning av konkurrensen inte uppstått på grund av stödet. Nämnden
har med hänvisning till detta avslagit ansökningarna.

I motionerna 677,818 och 1091 begärs nu att reglerna skall preciseras för att
möjliggöra ett kompenserande stöd till den av ICA-förlaget utgivna ICAkuriren.
Presstödsnämndens avslag tolkas av motionärerna så att reglerna
givits en alltför restriktiv formulering.

Utskottet får för sin del anföra att det nu råder enighet om att en
bestämmelse av den innebörd som infördes på utskottets initiativ är
berättigad. Det är en viktig förutsättning för stödet till organisationstidskrifterna
att det utformas så att det underlättar utgivningen av dessa utan att
samtidigt allvarligt försvåra situationen för övriga tidskrifter. Av hänsyn till
denna målsättning synes nuvarande regler vara ändamålsenliga. Det förhållandet
att presstödsnämnden vid sin prövning av ICA-kurirens ansökan om
presstöd funnit att just denna tidning inte drabbats av sådan snedvridning i
konkurrensen motiverar enligt uskottets mening inte någon ändring av
bestämmelserna. Organisationstidskriftsstödet bör inte utvidgas till ett
allmänt tidskriftsstöd. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 677,
818 och 1091.

dels ansett att utskottets hemställan under p. 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande grunderna statligt stöd till organistionstidskrifter

a) (= utskottet),

b) såvitt avser reglerna angående stöd till i övrigt icke stödberättigade
tidskrifter för undvikande av konkurrenssnedvridning
avslår motionerna 1978/79:677, 1978/79:818 samt 1978/
79:1091,

c) (= utskottet),

Stockholm 1979