KU 1978/79:15

Konstitutionsutskottets betänkande
1978/79:15

med anledning av propositionen 1978/79:48 om ändring i vallagen
(1972:620) m. m. samt motioner

Propositionen

I propositionen föreslås vissa ändringar i vallagen. F. n. gäller att vallokalerna
i regel skall hållas öppna mellan kl. 8 och 21 på valdagen. Förslaget
innebär att vallokalerna skall stängas kl. 20 i stället för 21. Propositionen
innehåller vidare bl. a. förslag till vissa ändringar i bestämmelserna om
röstning på fartyg. Dessa ändringar syftar till att begränsa risken för att
ombordanställda utestängs från valdeltagande.

De nya reglerna är avsedda att tillämpas vid de allmänna valen år 1979.
Förslagen i propositionen bygger på de förslag som presenteras av 1978 års
vallagskommitté i betänkandet Översyn av vallagen 1 (SOU 1978:64).

Motionerna

Vackt med anledning av propositionen

I motionen 1978/79:66 av Hilding Johansson m. fl. (s) hemställs ”att
riksdagen avslår ändringen i 9 kap. 1 § vallagen och 23 § lagen om
kyrkofullmäktigval”.

Väckta under allmänna motionstiden

I motionen 1977/78:253 av Sven-Gösta Signell m. fl. (s) hemställs ”att
riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om att sådana åtgärder vidtas
som syftar till att insamlingar och försäljningar i anslutning till vallokaler
upphör i enlighet med vad i motionen anförts”.

I motionen 1977/78:314av Margareta Andrén (fp) hemställs ”att riksdagen
hos regeringen begär att den parlamentariska kommitté som tillsatts för
översyn av vallagen även bör behandla frågan om ett system med fasta
valkretsmandat och utjämningsmandat vid val till kommunfullmäktige i
valkretsindelade kommuner”.

1 motionen 1977/78:502 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) hemställs ”att
riksdagen beslutar anta följande ändring i vallagen (1972:620) 2 kap. 1 §.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För val till riksdagen är riket För val till riksdag är riket indelat i
indelat i 28 valkretsar. Dessa är 29 valkretsar. Dessa är

1 Riksdagen 1978/79. 4 sami. Nr 15

KU 1978/79:15

Föreslagen lydelse
Malmö kommun

Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs, Höganäs,
Hörby, Höörs, Landskrona och
Svalövs kommuner (Malmöhus läns
norra valkrets)

Burlövs, Kävlinge, Lomma, Lunds,
Skurups, Sjöbo, Staffanstorps, Svedala,
Trelleborgs, Vellinge och Ystads
kommuner (Malmöhus läns södra
valkrets).

I motionen 1977/78:909 av Nils Hörberg (fp) och Jörgen Ullenhag (fp)
hemställs ”att riksdagen av regeringen begär en utredning om införande av
andrahandsröstning”.

I motionen 1977/78:1424 av Olle Svensson (s) och Arne Gadd (s) hemställs
”att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts rörande en fullföljning av personvals- och valkretsutredningens
arbete med valkretsindelningen”.

Förslag till ändringar i vallagen
Tidigare stängning av vallokalerna

I propositionen föreslås att vallokal skall stängas kl. 20 i stället för kl. 21.
Vidare föreslås att vid kyrkofullmäktigeval öppethållandet på kvällen skall
omfatta tiden mellan kl. 18 och 20 i stället för mellan kl. 18 och 21.

1 motionen 1978/79:66 av Hilding Johansson m. fl. (s) yrkas avslag på
förslaget till tidigare stängning av vallokalerna. Motionärerna anför att det
finns risk för att valdeltagandet minskar genom den tidigare stängningen.
Under en följd av år har vidtagits åtgärder för att underlätta väljarnas
möjligheter att rösta. Tanken har inte varit att de ökade möjligheterna att
poströsta skulle leda till att andra möjligheter skulle försämras.

Motionärerna anför vidare att det gått in i medvetandet att vallokalerna
hålls öppna till kl. 21. En tidigare stängning kan innebära nackdelar för de
väljare som vill göra en utflykt på valdagen eller besöka sommarstugan. Även
om det är ett fåtal som röstar efter kl. 20 bör den möjligheten enligt
motionärerna finnas kvar.

Reglerna om öppethållandet av vallokalerna fick sitt nuvarande sakliga
innehåll genom lagändringar år 1969 inför genomförandet av den gemensamma
valdagen (prop. 1968:148, KU 1969:50, rskr 1969:411). I det sammanhanget
framfördes förslag i riksdagsmotioner om stängning av vallokalerna

Nuvarande lydelse

Malmö, Helsingborg, Landskrona
och Lunds kommuner (fyrstadskretsen),

Malmöhus län med undantag av
fyrstadskretsen (Malmöhus läns valkrets).

KU 1978/79:15

kl. 20 i stället för kl. 21. Riksdagen följde emellertid propositionens förslag
som innebar stängning kl. 21.

Samma fråga väcktes på nytt i samband med att gällande vallag antogs år
1972. I propositionen föreslogs dock ingen ändring i denna del (prop.
1972:105, KU 1972:49, rskr 1972:269). Föredragande departementschefen
betonade därvid intresset av att bereda väljaren bästa möjliga förutsättningar
för att delta i valet.

Även år 1974 och vid 1975/76 års riksmöte fattade riksdagen beslut i frågan
och även vid dessa tillfällen innebar beslutet att gällande ordning behölls. Vid
det senare tillfället framhöll riksdagen att hänsyn i första hand måste tas till
väljarnas intresse av att kunna delta i valet. Vidare erinras om att en ny
kategori unga väljare skulle ha rösträtt vid 1976 års val på grund av
sänkningen av rösträttsåldern och att det förelåg förslag om kommunal
rösträtt för ett stort antal invandrare. Det ansågs mot den bakgrunden inte
lämpligt att inför 1976 års val generellt förkorta tiden för öppethållande i
vallokalerna (KU 1975/76:24 s. 4, rskr 1975/76:77).

Röstning på fartyg

Röstning på fartyg kan enligt gällande bestämmelser anordnas på svenska
fartyg i utrikes fart. RSV bestämmer inför varje val på vilka fartyg röstning
skall äga rum. Rätt att rösta ombord har den som tillhör besättningen eller
annan personal på fartyget eller är passagerare. Röstningen får börja tidigast
den 45:e dagen före valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan
beräknas vara RSV till handa senast kl. 12 dagen före valdagen. För att få rösta
ombord skall väljarna styrka sin identitet med röstkort, giltigt svenskt pass
eller sjöfartsbok. För att underlätta röstning på fartyg föreslås i propositionen
dels att röstningen skall kunna påbörjas tidigare än f. n. (55 dagar före
valdagen) dels att även andra godkända legitimationshandlingar skall kunna
användas för att styrka den röstandes identitet.

Försegling av valkuvert m. m.

Enligt gällande valförfattningar skall i olika fall kuvert och omslag som
används vid val liksom valurnor förseglas med sigill. Arbetet med förseglingen
är tidskrävande och besvärligt. Sigillen skadas dessutom lätt vid
transporter. I propositionen föreslås att vid försegling inte längre lacksigill
utan en särskild sorts tejp skall få användas. Enligt propositionen bör av
vallagen endast framgå att försegling skall ske. Hur förseglingen skall utföras
bör anges av RSV som får bemyndigande att meddela vissa föreskrifter.

1* Riksdagen 197'8179. 4 sami. Nr 15

KU 1978/79:15

Skydd för registrerad partibeteckning

För att en registrerad partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall
partiet enligt 5 kap. 8 § vallagen hos centrala valmyndigheten anmäla ett visst
antal kandidater för vart och ett av valen. RSV skall genast underrätta den
som gjort anmälan, om det finns anledning till anmärkning mot anmälningshandlingen.
Tid skall anges för ändring och komplettering av anmälningshandlingen.
Därefter skall RSV pröva ärendet. Har det inte visats att anmäld
kandidat givit partiet tillstånd att anmäla honom, skall hans namn på
anmälningshandlingen anses obefintligt. I propositionen föreslås att RSV
skall kunna bestämma att anmälan skall göras hos länsstyrelsen i stället för
till RSV. Länsstyrelsen skall då om den finner anledning till anmärkning
underrätta den som gör anmälan och ge tid för ändring eller komplettering.
Därefter skall prövning, liksom nu, ske av RSV.

Med den föreslagna ordningen förenklas sålunda arbetet med kontrollen
och kompletteringen av personuppgifterna rörande anmälda kandidater.

Förbud mot insamling och försäljning i anslutning till vallokaler

Motionen

I motionen 1977/78:253 av Sven-Gösta Signell m. fl. (s) anförs att Röda
korset i samarbete med Svenska scoutrådet, De handikappades riksförbund
(DHR) och Handikappföreningarnas centralkommitté (HCK) sedan några år
tillbaka anordnat insamlingar vid vallokalerna. I motiveringen anförs att
vissa människor känner olust inför insamlingar och att de av den anledningen
känner sig besvärade av att insamlingar förekommer vid vallokalerna. Det
har enligt motionärerna framkommit att det finns folk som sagt att de ej gått
till vallokalen av den anledningen att de känt sig tvingade att ge bidrag.
Motionärerna anför vidare att trots insamlingarnas positiva sidor invändningar
bör göras mot förekomsten av dessa. Handikapporganisationernas
behov av ekonomiska bidrag för de värdefulla insatser de gör för de
handikappade borde tillgodoses genom att samhället tar ett större ansvar.
Därigenom skulle insamlingar av här aktuellt slag ej behöva tillgripas.
Motionärerna anser att inga insamlingar eller försäljningar, som kan ha
negativ inverkan på valdeltagandet, bör fä förekomma vid vallokalerna eller
deras närhet.

Gällande bestämmelser

I vallagen (1972:620) finns bl. a. föreskrifter rörande vallokaler. Enligt 9
kap. 6 § skall kommunen tillhandahålla lämpliga vallokaler.

I 8 kap. 11 § föreskrivs följande beträffande ordningsfrågor.

II § Den som uppehåller sig i röstningslokalen eller utrymme därintill är
skyldig att rätta sig efter de föreskrifter som valförrättare eller röstmottagare

KU 1978/79:15

meddelar för att trygga röstningens genomförande. Uppstår oordning som ej
kan avstyras, har valförrättaren eller röstmottagaren rätt att avbryta röstningen.

Avbrytes röstning i vallokal, skall valurna förseglas under minst två olika
sigill samt om möjligt ställas i säkert förvar. När röstningen återupptages,
skall valförrättaren visa de närvarande att förseglingen är obruten. Avbrytes
röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg, skall mottagna
ytterkuvert under avbrottet förvaras på betryggande sätt.

Tal får ej hållas i röstningslokal eller i anslutande utrymme. Ej heller får
tryckta eller skrivna upprop sättas upp eller delas ut till väljarna på sådan
plats.

Bestämmelser rörande insamling eller försäljning på allmän plats återfinns
i allmänna ordningsstadgan (SFS 1956:617). Tillstånd till insamling eller
försäljning på allmän plats ges av lokal polismyndighet.

Enligt inhämtad uppgift från kanslichefen vid DHR har såväl DHR som
HCK under år 1977 beslutat att icke delta i någon valdagsinsamling till
förmån för handikappverksamhet. Någon insamling vid 1979 års valdag
kommer dessa organisationer således inte att medverka i.

Från presstjänsten vid Svenska röda korset har inhämtats att denna
organisation tillsammans med Svenska scoutrådet sökt erforderliga tillstånd
till valdagsinsamling 1979. Denna insamling avser stöd till kontaktverksamhet
för unga och gamla.

Valkretsindelningen

Motionerna

I motionen 1977/78:502 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) hemställs ”att
riksdagen beslutar om följande ändring i vallagen (1972:620) 2 kap. 1 §.

Nuvarande lydelse

För val till riksdagen är riket
indelat i 28 valkretsar. Dessa är

Malmö, Helsingborg, Landskrona
och Lunds kommuner (fyrstadskretsen),

Malmöhus län med undantag av
fyrstadskretsen (Malmöhus läns valkrets).

Föreslagen lydelse

För val till riksdagen är riket
indelat i 29 valkretsar. Dessa är

Malmö kommun

Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs, Höganäs,
Hörby, Höörs, Landskrona och
Svalövs kommuner (Malmöhus läns
norra valkrets)

Burlövs, Kävlinge, Lomma, Lunds,
Skurups, Sjöbo, Staffanstorps, Svedala,
Trelleborgs, Vellinge och Ystads
kommuner (Malmöhus läns södra
valkrets).

KU 1978/79:15

En sådan ändring av valkretsindelningen i Malmöhus län svarar mot det
förslag som presenterats av Personvals- och valkretsutredningen i betänkandet
Personval- och valkretsindelning (SOU 1977:94). Motionärerna anför
att förslaget leder till en indelning i valkretsar inom Malmöhus län som är
ändamålsenlig.

I motionen 1977/78:1424 av Olle Svensson (s) och Arne Gadd (s) hemställs
"att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts rörande en fullföljning av personvals- och valkretsutredningens
arbete med valkretsindelningen”.

Motionärerna anför att bättre förutsättningar för en nära kontakt mellan
väljare och valda ständigt är angelägna. Enligt motionärerna skapar majoritetsval
i enmansvalkretsar särskilt goda förutsättningar härför. Ett sådant
valsystem tillgodoser också bättre än det nuvarande kravet på regeringsdugliga
majoriteter i riksdagen. Med ett bevarat proportionellt valsystem kan
mindre valkretsar ses som ett steg i riktning mot en situation där förutsättningarna
för goda kontakter mellan väljarna och valda och för regeringsdugliga
majoriteter är bättre än f. n. Personvals- och valkretsutredningen har i sitt
betänkande presenterat två alternativa valkretsindelningar. Enligt ett av
alternativen skulle landet delas in i 54 valkretsar. Reservanterna (s) i
utredningen har begärt ytterligare utredning av valkretsindelningen innan
ställning tas till hur valkretsarna skall utformas i framtiden. Enligt motionärerna
bör dessa fortsatta överväganden komma till stånd och ske med
utgångspunkt i den av utredningen presenterade indelningen i 54 valkretsar.

Gällande ordning

Valkretsindelningen vid riksdagsvalen regleras dels i regeringsformen, dels

1 vallagen (1972:620). I regeringsformen (3 kap. 6 §) finns de grundläggande
stadgandena att riket skall vara uppdelat i valkretsar för val till riksdagen samt
att 310 av riksdagens mandat skall vara s. k. fasta valkretsmandat. I vallagen
finns bestämmelserna rörande valkretsarna i 2 kap. Valkretsarna förtecknas i

2 kap. 1 §. Enligt detta lagrum skall riket vara indelat i 28 valkretsar. Dessa
framgår av tabell 1 i vilken även redovisas antalet röstberättigade vid
riksdagsvalet 1976, förändring sedan 1973 samt antalet mandat som tillfallit
resp. valkrets. Av tabellen kan även utläsas hur utjämningsmandaten
påverkat relationen mellan antalet röstberättigade i resp. valkrets och
mandatantalet.

KU 1978/79:15

Tabell 1 Röstberättigade vid riksdagsvalet 1976, valkretsvis

Valkrets	Totalt För- Fasta röstbe- ändring valkrets-rättigade från 1973 mandat 1976	Totalt antal mandat	Antal röst-berättigade/ antal man-dat
Stockholms kommuns	523 983	_	3 809	27	32	16 374
Stockholms läns	537 375	+ 42 969	28	33	16 284
Uppsala läns	164 298	+	9 255	9	10	16 430
Södermanlands läns	176 250	+	8 247	9	9	19 583
Östergötlands läns	283 263	+	11 904	15	18	15 737
Jönköpings läns	217 952	+	9 078	11	13	16 766
Kronobergs läns	123 232	+	5 455	6	7	17 605
Kalmar läns	179 189	+	6 686	9	11	16 290
Gotlands läns	40 079	+	2 089	2	2	20 040
Blekinge läns	112 622	+	4 158	6	7	16 089
Kristianstads läns	200 301	+	9 664	10	12	16 692
Fyrstadskretsen	337 870	+	5 352	18	19	17 782
Malmöhus läns	197 963	+	16 936	10	11	17 997
Hallands läns	158 260	+	12 180	8	9	17 584
Göteborgs kommuns	324 387	+	5 951	17	19	17 073
Göteborgs o. Bohus läns	191 667	+	12 970	10	11	17 424
Älvsborgs läns norra	168 889	+	10013	9	9	18 765
Älvsborgs läns södra	127011	+	4 967	7	8	15 876
Skaraborgs läns	191 761	+	8 582	10	11	17 433
Värmlands läns	213 300	+	7 423	11	12	17 775
Örebro läns	201 579	+	6 183	11	11	18 325
Västmanlands läns	179 091	+	7 508	9	9	19 899
Kopparbergs läns	209 037	+	10 549	11	13	16 080
Gävleborgs läns	220 351	+	9 095	12	13	16 950
Västernorrlands läns	201 823	+	7 345	11	13	15 525
Jämtlands läns	101 442	+	4 373	5	5	20 288
Västerbottens läns	175 792	+	9 182	9	10	17 579
Norrbottens läns	188 310	+	12 434	10	12	15 693
Hela riket	5 947 077	+256 744	310	349	17 040

Malmöhus län är sedan 1921 års valrättsreform uppdelat på två valkretsar.
Malmö, Lund, Landskrona och Helsingborgs kommuner bildar tillsammans
den s. k. fyrstadskretsen medan övriga kommuner i länet ingår i Malmöhus
läns valkrets. Båda dessa valkretsar består sedan kommunindelningsreformen
genomfördes av geografiskt icke sammanhängande områden.

Personvals- och valkretsutredningen

Personvals- och valkretsutredningen tillkallades under år 1974 med uppgift
att överväga möjligheterna att förstärka personvalsinslaget inom det proportionella
valsystem som tillämpas fr. o. m. 1970 års val, utarbeta förslag till en
ny valkretsindelning bl. a. syftande till mindre valkretsar än de f. n. största

KU 1978/79:15

samt genomföra analyser av simulerade val med majoritetsvalsystem.
Riksdagen hade med anledning av motioner under åren 1969 och 1970
anhållit hos Kungl. Maj:t om sådana undersökningar på grundval av 1968 och
1970 års röstsiffror. I utredningsuppdraget ingick att undersökningarna även
skulle omfatta 1973 års riksdagsval.

Utredningen avlämnade i januari 1978 sitt betänkande Personval- och
valkretsindelning (SOU 1977:94). I betänkandet föreslås en uppdelning av de
största valkretsarna. Stockholms kommuns nuvarande valkrets föreslås
uppdelad i tre nya valkretsar. Även i Stockholms län föreslås tre valkretsar.
Göteborgs kommun uppdelas i två valkretsar. I Malmöhus län föreslår
utredningen att fyrstadskretsen och länsvalkretsen ersätts av tre nya
valkretsar. Malmö kommun utgör enligt förslaget en egen valkrets medan
länet i övrigt delas upp i en nordlig och en sydlig valkrets. Därigenom erhålls
även i Malmöhus län geografiskt sammanhängande valkretsar. Förslaget till
valkretsindelning i länet framgår av figur 1.

Utredningens förslag innebär en indelning av landet i 34 valkretsar med 10
mandat i ”modellvalkretsen”. En alternativ indelning med 54 valkretsar och
5 mandat i normalfallet förkastas med hänsyn till att antalet utjämningsmandat
med ett sådant alternativ skulle bli otillräckligt för att garantera ett
riksproportionellt valresultat. 1 en reservation begär tre ledamöter (s) att
indelningen i valkretsar bör övervägas ytterligare innan ställning tas till
frågan.

Utredningen redovisar i en bilaga hur ett majoritetsvalsystem med
enmansvalkretsar skulle ha fungerat vid 1973 års val och hur valresultatet
skulle kunna påverkas av olika grad av samverkan mellan olika partier.

Utjämningsmandat i de kommunala valen

Motionen

I motionen 1977/78:314 av Margareta Andrén (fp) föreslås att den
parlamentariska kommitté som tillsatts för översyn av vallagen även bör
behandla frågan om ett system med fasta valkretsmandat och utjämningsmandat
vid val till kommunfullmäktige i valkretsindelade kommuner.

1 motionen anförs att ett nytt valsystem för val till landstingen tillämpades
vid 1976 års val. Det nya systemet innebär av 9/10 av mandaten i varje
landsting är fasta valkretsmandat. De återstående mandaten är utjämningsmandat
som används för att utjämna de avvikelser från ett landstingsproportionellt
riktigt valresultat som kan uppstå vid fördelningen av de fasta
valkretsmandaten. Endast parti som erhållit minst 3 % av rösterna i hela
landstingskommunen deltar i mandatfördelningen.

Någon motsvarande förändring vidtogs till 1976 års val inte beträffande
valen till kommunfullmäktige. Detta innebär bl. a. att den s. k. småpartispärren
i kommunerna varierar med valkretsindelningen. Den andel av

KU 1978/79:15

Figur 1 Valkretsindelningen i Malmöhus län enligt personvals- och valkretsutredningens
förslag

Norrd valkretsen

Malmö

valkrets

Sodra valkretsen

Malmöhus län

1 Bluv 8. Kävlinge 15 Staffanstorp

2. Burlöv 9. Landskrona 16. Svalöv

3 Eslöv 10. Lomma 17. Svedala

4 Helsingborg 1 1. Lund 18. Trelleborg

5. Höganäs 12. Malmö 19. Vellinge '

6 Horby 13 Sjobo 20. Ystad

7 Höör ig Skurup

rösterna som krävs för att erhålla mandat i fullmäktige varierar med antalet
mandat i valkretsen. Enligt ett exempel som anförs i motionen var den
faktiska spärren i Stockholms kommuns största valkrets i 1976 års val 3,54 96.
Enligt motionen har det efter såväl 1973 som 1976 års val kunnat konstateras
att det i vissa fall blivit en annan majoritet i kommunfullmäktige än vad som
motsvaras av röstfördelningen mellan partierna.

KU 1978/79:15

Nuvarande ordning m. m.

Enligt vallagen (1972:620 2 kap. 9 §) skall kommun för val av kommunfullmäktige
indelas i valkretsar om det i kommunen finns fler än 24 000
röstberättigade invånare eller om kommunfullmäktige har minst 51 ledamöter.
Om antalet invånare i kommunen överstiger 6 000 får kommunen indelas
i valkretsar. Annan kommun får indelas i valkretsar endast om synnerliga
skäl föreligger på grund av kommunens särskilt betydande utsträckning eller
liknande förhållanden.

Valkrets får inte göras mindre än att den tilldelas minst 15 mandat. I den
mån det kan ske utan olägenhet skall valkretsindelningen också utformas så
att antalet mandat blir lika fördelat mellan valkretsarna.

Samtliga mandat i kommunfullmäktigevalen besätts sålunda med kandidater
valda i valkretsarna. Någon särskild s. k. småpartispärr finns ej.

Frågans tidigare behandling

Frågan om utjämningsmandat i de kommunala valen behandlades av
kommunalvalskommittén. Kommittén föreslog i sitt betänkande Kommunala
val (SOU 1971:4) att ett system med utjämningsmandat skulle införas vid
såväl landstings- som kommunfullmäktigevalen.

1 propositionen 1975:101 i vilken det nu gällande valsystemet för landstingen
föreslogs anförde departementschefen emellertid att valsystemet i
kommunalvalen redan då uppfyllde de krav på proportionalitet som rimligen
kunde ställas. Han begränsade sig därför till att föreslå att minimiantalet
mandat för valkrets ökades från 10 till 15, vilket skulle ge en ännu starkare
garanti för proportionaliteten. Propositionen, vilken föregåtts av en överenskommelse
mellan de fyra största riksdagspartierna, antogs av riksdagen.

Frågan om utjämningsmandat i kommunfullmäktigevalen aktualiserades
vid 1976/77 års riksmöte i flera motioner (m, fp, vpk). I sitt enhälliga och av
riksdagen godkända betänkande anförde konstitutionsutskottet (KU 1976/
77:23) bl.a.:

Kommunalvalsutredningens förslag att införa ett system med utjämningsmandat
och småpartispärr även för kommunfullmäktigevalens vidkommande
ledde inte till lagstiftning. Departementschefen ansåg i nyssnämnda
proposition, att valsystemet i dessa val redan fyllde högt ställda krav på
proportionalitet. Som en ytterligare förstärkning av proportionaliteten föreslog
han att minimiantalet mandat per valkrets ökades från tio till femton.
Dessa ståndpunktstaganden innefattades i den tidigare nämnda partiöverenskommelsen.
I riksdagen antogs följaktligen propositionen i dessa delar
med stor majoritet.

Riksdagen har så sent som 1975 ställt sig bakom den ordning som nu gäller
för valen till kommunfullmäktige. Den bättre garanti för proportionaliteten
som därigenom tillskapats är ägnad att ytterligare förstärka det representativa
systemet i kommunerna. Med endast ett vals erfarenhet anser utskottet det
vara för tidigt att på nytt utreda frågorna om utjämningsmandat och
småpartispärr vid kommunfullmäktigevalen.

KU 1978/79:15

I samband med behandlingen av förslaget till ny kommunallag(prop. 1975/
76:187) avstyrkte konstitutionsutskottet (KU 1976/77:25) ånyo ett motionsyrkande
(vpk) syftande bl. a. till ett nytt valsystem i kommunerna. Utskottet
hänvisade till det tidigare nämnda betänkandet och riksdagen följde utskottets
förslag.

1978 års vallagskommitté

1978 års vallagskommitté tillkallades den 3 januari 1978 för att göra en
översyn av vallagen. Kommittén, som är parlamentariskt sammansatt, har
under hösten i ett delbetänkande Översyn av vallagen 1 (SOU 1978:64) lagt
fram vissa förslag med sikte på att ev. ändringar i vallagen skall kunna
tillämpas vid de allmänna valen 1979. Flertalet av dessa har tagits upp i
propositionen 1977/78:48. Avsikten är att kommitténs arbete i övrigt skall
redovisas i ett slutbetänkande, som enligt arbetsplanen skall vara klart år
1980.

Bland de frågor som tas upp i utredningens direktiv ingår inte frågan om ett
ändrat valsystem i de primärkommunala valen.

Införande av andrahandsröstning

Motionen

I motionen 1977/78:909 av Nils Hörberg (fp) och Jörgen Ullenhag (fp)
anförs i motiveringen att en småpartispärr vid riksdagsval är nödvändig för att
få en funktionsduglig riksdag och motverka risker för att små partier får ett
orimligt stort inflytande. Samtidigt medför dock småpartispärren klara
demokratiska nackdelar.

Motionärerna anför att småpartispärren leder till att mindre partier
missgynnas, dels genom att de riskerar att bli helt orepresenterade, dels
genom att tveksamma väljare av taktiska skäl frestas att rösta på större
partier, som de vet säkert kommer in i riksdagen.

Med ett system med andrahandsröstning skulle enligt motionärerna
övertygelse, inte taktiska bedömningar, kunna få avgöra alla människors
röstande. Riksdagen skulle bättre återspegla folkviljan. Enligt motionärerna
är det även möjligt att förena ett system med andrahandsröstning med
personval. Som exempel på länder där personval kombinerats med andrahandsröstning
nämner motionärerna Australien och Irland.

Personvals- och valkretsutredningen

Personvals- och valkretsutredningen hade enligt sina direktiv inte att
närmare utreda möjligheterna att införa andrahandsröstning. I sitt betänkande
Personval och valkretsindelning (SOU 1977:94) anför utredningen att
dess förslag enligt direktiven skulle ligga inom ramen för det riksproportio -

KU 1978/79:15

nella valsystem som infördes 1968-1969. Av denna anledning hade utredningen
inte sett sig ha anledning att närmare överväga olika former av
alternativröstning som diskuterades i den allmänna debatten under arbetets
gång.

I personvalsutredningens betänkande finns en genomgång av personvalsinslaget
i olika länders valsystem. Bland de valsystem som analyseras
närmare finns det i motionen nämnda systemet i Irland (s. 124-131).
Valsystemet i Australien bygger på majoritetsvalsprincipen och togs därför
inte alls upp av personvals- och valkretsutredningen i dess arbete.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande dels propositionen 1978/79:48 om
ändring i vallagen (1972:620) m. m., dels motioner med anknytning till
vallagen och valförfarandet.

I propositionen föreslås att vallokalerna skall stängas en timme tidigare än
f. n., dvs. kl. 20 i stället för kl. 21. Vidare föreslås vissa förändringar i reglerna
för röstning på fartyg. Röstningen föreslås börja tidigast den 55:e dagen före
valdagen i stället för som hittills den 45:e dagen före valdagen. För att få rösta
ombord på svenskt fartyg i utrikes fart krävs enligt gällande regler att väljaren
skall styrka sin identitet med röstkort, giltigt svenskt pass eller sjöfartsbok.
För att underlätta röstningen på fartyg föreslås i propositionen att även annan
giltig identitetshandling skall godkännas.

1 propositionen föreslås också att förseglingen med sigill av valkuvert och
omslag skall ersättas med försegling med en särskild tejp, som sedan ett par år
använts vid försöksverksamhet inom postverket. Enligt propositionen visar
de praktiska erfarenheterna och särskilda prov, som utförts av bl. a. statens
kriminaltekniska laboratorium, att försegling med den ifrågavarande tejpen
från säkerhetssynpunkt är jämbördig med försegling med sigill.

I propositionen föreslås slutligen att den anmälan av kandidater, som krävs
för registrering av partibeteckning (5 kap. 8 och 9 §§ vallagen), skall kunna
göras till länsstyrelserna i stället för till centrala valmyndigheten (RSV).
Genom att RSV ges möjlighet att delegera detta anmälningsförfarande till
länsstyrelserna kan arbetsbesparingar och bättre samordning med valsedelsbeställningarna
uppnås.

Förslagen i propositionen grundar sig på de förslag som lagts fram av 1978
års vallagskommitté i delbetänkandet Översyn av vallagen 1 (SOU 1978:64).
De nya bestämmelserna avses bli tillämpade fr. o. m. 1979 års val.

I motionen 1978/79:66 av Hilding Johansson m. fl. (s) yrkas avslag på
propositionens förslag att vallokalerna skall stängas tidigare än f. n. I
motionen anförs att det finns risk för att valdeltagandet minskar genom den
tidigare stängningen.

Utskottet får för sin del anföra följande. Reglerna om vallokalernas
öppethållande fick sitt nuvarande sakliga innehåll genom lagändringar år

KU 1978/79:15

1969 inför genomförandet av den gemensamma valdagen. Före 1960 års val
stängdes vallokalerna i städerna kl. 21 och på landsbygden kl. 20. Redan 1969
framfördes förslag i riksdagsmotioner om stängning av vallokalerna kl. 20 i
stället för kl. 21. Frågan har även därefter vid upprepade tillfällen aktualiserats
i olika riksdagsmotioner. För en tidigare stängning av vallokalerna talar
flera skäl. Som framhållits av 1978 års vallagskommitté i ett enigt betänkande
har valförrättarna med nuvarande regler ofta en arbetsdag på över femton
timmar. Arbetet är dessutom av sådan karaktär att det inte minst under den
avslutande sammanräkningen ställer höga krav på noggrannhet och precision.
En tidigare stängning av vallokalerna skulle med hänsyn härtill, som
framhållits i propositionen, främja ett säkert genomförande av valen. Vidare
skulle rekryteringen av valförrättare sannolikt underlättas.

Fördelarna med en tidigare stängning av vallokalerna måste vägas mot
riskerna för ett lägre valdeltagande. Under senare år har ett flertal reformer
genomförts med syfte att underlätta röstandet och därmed främja ett högt
valdeltagande. Valdeltagandet i vårt land har också successivt ökat till en
internationellt sett hög nivå. En tidigare stängning av vallokalerna kan enligt
utskottets mening accepteras endast under förutsättning att valdeltagandet
därmed inte kan förutses minska.

Erfarenheterna från de val som genomförts sedan nuvarande ordning
infördes visar bl. a. att antalet röstande mellan kl. 20 och 21 varit mycket litet.
En förklaring till detta är sannolikt de förbättrade möjligheterna att poströsta.
De väljare, som av olika skäl önskar utnyttja valdagen till andra verksamheter
än röstningen, har i dag goda möjligheter att genom poströstning i förväg
delta i valet. Väljarna har också visat en ökad benägenhet att poströsta, en
utveckling som sannolikt kommer att fortsätta. På en enkätfråga från RSV
uppgav år 1974 hela 85 procent av landets valnämnder att de ansåg att
vallokalerna utan olägenhet för de röstande kunde stängas redan kl. 20.

Det får förutsättas att kortare öppethållandetider vid vallokalerna ges
tillräcklig uppmärksamhet i samband med den samhällsinformation rörande
valet som planeras. Farhågorna för att väljare av misstag anländer för sent till
vallokalen bör därför vara ringa. När utskottet senast hade anledning att ta
ställning till en tidigare stängning av vallokalerna var antalet nya röstberättigade
p. g. a. sänkningen av rösträttsåldern och införandet av rösträtt för
invandrare ett viktigt skäl för att inte då besluta om ytterligare förändringar.
Några sådana särskilda skäl föreligger inte inför 1979 års val. Med hänvisning
till det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag i denna del och
avstyrker motionen 1978/79:66.

Propositionens förslag i övrigt finnér utskottet välmotiverade. Utskottet
tillstyrker sålunda förslagen i dessa delar.

1 motionen 1977/78:253 av Sven-Gösta Signell m. fl. (s) yrkas att riksdagen
hos regeringen skall hemställa om åtgärder som syftar till att försäljningar och
insamlingar i anslutning till vallokaler upphör. Motionärerna anför att många
människor kan känna sig besvärade av insamlingarna och därför avstå från att
delta i valet.

KU 1978/79:15

Bestämmelserna rörande insamling och försäljning på allmän plats återfinns
i allmänna ordningsstadgan (SFS 1956:617). Tillstånd till insamling eller
försäljning ges av lokal polismyndighet.

Det har, som framgått av vad utskottet i det föregående anfört, varit en
konsekvent målsättning under senare år att underlätta för medborgarna att
delta i valen. Ansträngningarna har också varit framgångsrika. Det höga
valdeltagandet är ett hälsotecken i den svenska folkstyrelsen. Detta hindrar
inte att även återstående svårigheter så långt möjligt bör elimineras. Det är
visserligen svårt att bedöma hur många människor som kan känna sig
besvärade av de insamlingar som sker i anslutning till valet. Redan det
förhållandet att frågan tagits upp i olika sammanhang visar dock att det kan
upplevas som ett problem.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att insamlingar i anslutning till
vallokalerna inte får arrangeras så att de upplevs som påträngande. Något
allmänt missnöje med de insamlingar som skett under senare år föreligger
emellertid inte. Enligt vad utskottet erfarit kommer dessutom flera av de
organisationer som tidigare deltagit i insamlingsaktioner under valdagen att
upphöra med denna verksamhet.

Utskottet vill erinra om de bestämmelser som redan nu finns i vallagen.
Enligt dessa är den som uppehåller sig i vallokalen eller utrymme därintill
skyldig att rätta sig efter de föreskrifter som valförrättare eller röstmottagare
meddelar för att trygga röstningens genomförande. Därtill kommer att
särskilda villkor kan meddelas i samband med att tillstånd till insamlingar
beviljas. Om en insamlingsaktion tar sig sådana former att väljarna känner sig
besvärade av den och av denna anledning kan befaras avstå från att rösta har
sålunda redan enligt gällande bestämmelser valförrättaren befogenhet att
ingripa.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet inte nu anledning till
någon särskild begäran från riksdagens sida av det slag som begärs i
motionen. Motionen bör förklaras besvarad med vad utskottet anfört.

I motionerna 1977/78:502 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) samt 1977/
78:1424 av Olle Svensson (s) och Arne Gadd (s) tas upp olika frågor med
anknytning till valkretsindelningen vid riksdagsvalen. I motionen 502
föreslås en förändring av valkretsindelningen i Malmöhus län som innebär att
fyrstadskretsen upphör som egen valkrets samtidigt som länet indelas i tre
nya valkretsar. Förslaget är i överensstämmelse med det förslag som
presenterats av personvals- och valkretsutredningen i betänkandet Personval
och valkretsindelning (SOU 1977:94).

I motionen 1977/78:1424 föreslås att personvals- och valkretsutredningens
förslag skall bearbetas vidare med syfte att konstruera en valkretsindelning
med mindre valkretsar.

Personvals- och valkretsutredningens betänkande har remissbehandlats.
Någon överblick över remissutfallet föreligger ännu inte. Frågan bereds f. n.
inom regeringskansliet. Någon förändring av valkretsindelningen kan inte nu

KU 1978/79:15

beslutas med verkan redan till 1979 års val. Enligt utskottet bör resultatet av
remissbehandlingen av utredningens betänkande avvaktas innan något
ställningstagande görs till de olika förslagen i detta. Utskottet avstyrker därför
ifrågavarande motionsyrkanden.

I motionerna 1977/78:314 av Margareta Andrén (fp) och 1977/78:909 av
Nils Hörberg (fp) och Jörgen Ullenhag (fp) tas upp två andra valtekniska
frågor. I motionen 1977/78:314 begärs att 1978 års vallagskommitté skall ges i
uppdrag att även behandla frågan om ett system med fasta valkretsmandat
och utjämningsmandat vid val till kommunfullmäktige i valkretsindelade
kommuner. I motionen 1977/78:909 yrkas att riksdagen skall begära en
utredning om införande av andrahandsröstning.

Båda dessa motionsyrkanden har beröringspunkter med personvals- och
valkretsutredningens arbete. Frågan om valkretsarnas storlek i kommunalvalen
var ett av de spörsmål om vilka utredningen inte var enig. Ett system
med andrahandsröstning skulle helt ändra förutsättningarna för det personvalssystem
som utredningen föreslog. Eftersom personvalsutredningens
förslag nu remissbehandlats och frågan bereds inom regeringskansliet bör
enligt utskottets mening resultatet därav avvaktas innan ytterligare utredningar
inom samma område företas. Beträffande frågan om utjämningsmandat
vid val till kommunfullmäktige får utskottet också hänvisa till att
nuvarande ordning tillkommit som ett led i en överenskommelse mellan de
fyra största partierna år 1975. Reglerna bedömdes då fylla högt ställda krav på
proportionalitet. Utskottet avstyrkte med hänvisning till detta så sent som
vid föregående riksmöte motionsyrkanden angående utjämningsmandat
även vid kommunfullmäktigevalen. Utskottet har inte heller i år funnit
anledning till ett annat ställningstagande. Utskottet avstyrker sålunda
ifrågavarande motionsyrkanden.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. beträffande tid för vallokalernas öppethållande med avslag på
motionen 1978/79:66 och med bifall till propositionen 1978/
79:48 i dessa delar

a) antar 9 kap. 1 § förslaget till lag om ändring i vallagen
(1972:620),

b) antar förslaget till lag om ändring i lagen (1972:704) om
kyrkofullmäktigval,

2. beträffande propositionen 1978/79:48 i övrigt bifaller propositionen
i dessa delar,

3. beträffande förbud mot insamling och försäljning i anslutning till
vallokal förklarar motionen 1977/78:253 besvarad med vad
utskottet anfört,

4. beträffande valkretsindelningen i Malmöhus län avslår motionen
1977/78:502,

KU 1978/79:15

5. beträffande fortsatt översyn av valkretsindelningen avslår
motionen 1977/78:1424,

6. beträffande utjämningsmandat i de kommunala valen avslår
motionen 1977/78:314,

7. beträffande införande av andrahandsröstning avslår motionen
1977/78:909.

Stockholm den 30 november 1978

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m), Bertil
Fiskesjö (c), Torkel Lindahl (fp), Sven-Erik Nordin (c), Ove Karlsson (s), Lars
Schött (m), Hans Gustafsson* (s), Yngve Nyquist (s), Britta Hammarbacken
(c), Karl Erik Olsson (c), Wivi-Anne Cederqvist* (s), Kerstin Nilsson (s) och
Marianne Stålberg (s).

*Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av Hilding Johansson, Ove Karlsson, Hans Gustafsson, Yngve Nyquist,
Wivi-Anne Cederqvist, Kerstin Nilsson och Marianne Stålberg (alla s) vilka
ansett

dets att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 12 med ”Utskottet
får” och slutar på s. 13 med ”motionen 1978/79:66.” bort ha följande
lydelse:

I propositionen anförs ett antal praktiska skäl för en tidigare stängning av
vallokalerna. Dessa måste enligt utskottets mening vägas mot riskerna för att
väljarnas möjligheter att delta i valet försämras. Vi har sedan länge haft ett
högt valdeltagande i vårt land. Genom de förändringar som skett under
senare år vad gäller valförfarandet och reglerna för poströstningen har
möjligheterna för olika grupper att delta i valen förbättrats ytterligare. Det är
angeläget att inte genom nya åtgärder motverka en fortsatt ökning av
valdeltagandet. Att stimulera medborgarna till att delta i valen måste vara en
överordnad målsättning vid alla överväganden rörande valsystemet och
valförfarandet.

En tidigare stängning av vallokalerna skulle innebära ökade svårigheter för
vissa kategorier av väljare. De som arbetar på valdagen och de som av andra
skäl behöver utnyttja delar av valsöndagen till andra aktiviteter än röstningen
får sämre möjligheter att avlämna sin röst i vallokalen. Det går inte att
hänvisa dessa medborgare till möjligheten att poströsta. Den som poströstar

KU 1978/79:15

kan på valdagen ändra sin röstning genom att besöka vallokalen. Förden som
under intryck av debatten i valrörelsens slutskede vill ändra sin röstning och
för andra som vill avvakta med sitt ställningstagande till valrörelsens
slutskede då informationen om partiernas ståndpunkter är mest omfattande
skulle en tidigare stängning innebära ökade svårigheter.

Till detta kommer att det numera gått in i medvetandet att vallokalerna
hålls öppna till kl. 21. För städerna har denna ordning gällt sedan 1920 och för
landsbygden sedan 1960. Även om stort utrymme i valinformationen ägnas
frågan om en kortare öppethållandetid finns risk för att väljare kan komma för
sent på grund av att de inte observerat den nya tidpunkten för stängningen.
Särskilt i storstadsområdena är också risken för trafiksvårigheter och andra
oplanerade förseningar större vid en tidigare tidpunkt på kvällen. Tiden
mellan kl. 20 och 21 utgör för många väljare i dessa områden en tidsmässig
reserv som även om den endast behöver utnyttjas av ett fåtal har stor
betydelse.

Vid en avvägning mellan de praktiska fördelar som enligt propositionen
skulle stå att vinna med en tidigare stängning av vallokalerna och omsorgen
om väljarnas möjligheter att delta i valen är det enligt utskottet uppenbart att
nackdelarna från demokratisk synpunkt överväger. Utskottet vill i detta
sammanhang också erinra om att förändringar av detta slag inte brukar
genomföras i vårt land med mindre än att det råder betydande enighet om
dem. Med det anförda avstyrker utskottet propositionens förslag i denna del
och tillstyrker motionen 1978/79:66.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande tid för vallokalernas öppethållande med bifall till
motionen 1978/79:66 och med avslag på propositionen 1978/
79:48 i dessa delar

a) avslår förslaget till ändrad lydelse av 9 kap. 1 § vallagen
(1972:620),

b) avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1972:704) om
kyrkofullmäktigval,