Konstitutionsutskottets betänkande

KU 1978/79:1

1978/79:1

med anledning av justitieombudsmännens redovisning av sin verksamhet
till 1978/79 års riksdag jämte motion

Det ankommer på konstitutionsutskottet att granska justitieombudsmännens
verksamhet. Till utskottet har för detta ändamål hänvisats ombudsmännens
ämbetsberättelse för tiden den 1 juli 1977—den 30 juni
1978 (Redog. 1978/79: 1). Med anledning av justitieombudsmännens redogörelse
för sin verksamhet har väckts motionen 1978/79: 25. Utskottet
behandlar i förevarande sammanhang yrkandet 1 i motionen och kommer
i ett senare sammanhang att ta upp motionsyrkandet 2.

Från ombudsmannaexpeditionen har utskottet mottagit diarier, inspektionsprotokoll
och registratur m. m. avseende den tid redovisningen
omfattar. Justitieombudsmännen har företrätt inför utskottet och lämnat
vissa allmänna upplysningar och synpunkter. Till utskottet har inkommit
ett antal skrivelser angående ombudsmännens verksamhet.

Den nu avgivna ämbetsberättelsen inleds på sedvanligt sätt med en
skrivelse till riksdagen, vari bl. a. lämnas vissa statistiska uppgifter angående
verksamheten. Antalet inkomna klagoärenden under tiden den
1 juli 1977—den 30 juni 1978 uppgick till omkring 3 000, vilket är något
högre än under närmast tidigare redovisningsperiod. Sammanlagt
avgjordes närmare 3 500 ärenden under den tid ämbetsberättelsen avser.
Balanserade ärenden per den 30 juni 1978 uppgick till 650. Åtgärd för
disciplinär bestraffning har vidtagits i tre fall. Den möjlighet JO-instruktionen
ger att överlämna klagomål till annan myndighet för prövning
och avgörande har utnyttjats i 66 ärenden.

Ämbetsberättelsen innehåller redogörelser för ärenden av större allmänt
intresse. Dessutom redovisas vilka remissyttranden m. m. som ombudsmännen
avgett. Ett avsnitt av ämbetsberättelsen innehåller en redogörelse
för inspektionsverksamheten. I berättelsen lämnas en redogörelse
för ombudsmannainstitutioner m. m. i vissa främmande länder.

Motionsyrkandet m. m.

I motionen 1978/79: 25 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs (yrk. 1)
att riksdagen lägger justitieombudsmännens ämbetsberättelse till handlingarna
med gillande av de uttalanden som gjorts i motionen rörande
JO:s handläggning av vissa ärenden och JO:s verksamhet i allmänhet.

I motionen behandlas bl. a. några konkreta fall där vederbörande
justitieombudsmans handläggning enligt motionärerna visar uppenbara
brister. Beträffande det närmare innehållet i motionen hänvisas till den
tryckta texten.

1 Riksdagen 1978/79. 4 sami. Nr 1

KU 1978/79:1

2

Även förra året förelåg en vpk-motion med anledning av justitieombudsmännens
redovisning av sin verksamhet, vari anfördes anmärkningar
mot JO:s handläggning av vissa konkreta ärenden. Utskottet hänvisade
därvid bl. a. till vissa uttalanden i den utredning om JO-ämbetet som
ligger till grund för ämbetets nuvarande organisation m. m. (KU 1975/
76: 22) om konstitutionsutskottets granskning av ombudsmännens verksamhet
och frågan om besvär över ombudsmännens beslut. I sistnämnda
hänseende anförde utredningen följande (se SOU 1975: 23 s. 138):

Det är enligt utredningens mening angeläget att klargöra att man inte
kan besvära sig över ombudsmännens beslut och att hänvändelser till KU
inte kan av detta behandlas på samma sätt som besvärsärenden. Utskottet
saknar sålunda resurser för att ingå på en saklig prövning av de
ärenden som ombudsmännen avgjort. En detaljerad rättslig prövning
från utskottets sida av enskilda ärenden, utmynnande i uttalanden om
huruvida en enskild myndighet eller tjänsteman begått fel i tjänsten eller
ej, skulle gå vida utöver den funktion som utskottet har enligt riksdagsordningen,
nämligen att granska ombudsmännens verksamhet främst för
att utröna om något förhållande föreligger som ger anledning till antagande
att ombudsman ej längre åtnjuter riksdagens förtroende.

Utredningen vill därför återigen betona att ombudsmännens uttalanden
inte är några bindande föreskrifter eller disciplinära sanktioner utan
åsiktsyttringar, som skall tjäna myndigheterna till vägledning på grund
av tyngden i den sakliga argumentationen. De bör därför inte kunna
överklagas, vare sig till KU eller till någon annan instans. Likaså bör ett
beslut av JO att ej uppta ett klagomål till utredning eller att ej utdela
någon kritik uppfattas som sista ordet från ett extraordinärt organ, varför
det ej bör kunna överprövas av annan.

Utskottet konstaterade att utredningens uttalanden på denna punkt
lämnades utan erinran av riksdagen i samband med 1975 års JO-reform.
Med hänvisning till dessa uttalanden avstyrkte utskottet bifall till motionen
1977/78: 17 (vpk) såvitt gällde frågan om JO:s handläggning av
de i motionen särskilt angivna ärendena. Ej heller kunde utskottet ansluta
sig till vad som anförts i motionen om JO:s verksamhet i allmänhet.
I enlighet med utskottets hemställan avslog riksdagen motionen.

Utskottet

Med hänvisning till sina uttalanden förra året avstyrker utskottet motionen
25, såvitt nu är i fråga. Den av utskottet företagna granskningen
av justitieombudsmännens verksamhet har ej gett anledning till något
särskilt uttalande från utskottets sida.

KU 1978/79:1

3

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motionen 1978/79: 25 yrkandet 1
lägger justitieombudsmännens ämbetsberättelse — redogörelsen
1978/79: 1 — till handlingarna med gillande av vad utskottet
anfört.

Stockholm den 7 november 1978

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: Karl Boo (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m),
Holger Mossberg (s), Bertil Fiskesjö (c), Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson
(s), Sven-Erik Nordin (c), Ove Karlsson (s), Lars Schött (m), Hans
Gustafsson (s), Bengt Kindbom (c), Yngve Nyquist (s), Britta Hammarbacken
(c) och Kerstin Nilsson (s).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780044