KrU 1978/79:30

Kulturutskottets betänkande
1978/79:30

med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller anslag till
vissa kulturändamål samt propositionen 1978/79:143 om barn och
kultur jämte motioner
Inledning

Kulturutskottet har i betänkandena 1978/79:20, 23 och 24 behandlat
huvuddelen av de förslag som i propositionen 1978/79:100 lagts fram i fråga
om anslag till kulturändamål och internationellt-kulturellt samarbete. Beträffande
vissa anslag till kulturändamål har utskottet förklarat sig komma att
avge yttrande i samband med behandlingen av propositionen 1978/79:143
om barn och kultur. Anledningen härtill är att regeringens förslag i fråga om
dessa anslag och dess förslag i sistnämnda proposition har ett sådant samband
att de enligt utskottets uppfattning bör bedömas av riksdagen i ett sammanhang.

Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag av regeringen som
framgår av följande redovisning.

I propositionen 1978/79:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) har
regeringen under punkterna B 4 (s. 25-28), B 21 (s. 91-94), B 27 (s. 137-140),
B 30 (s. 142-145) och B 68 (s. 227-229) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1979/80 anvisa följande anslag, nämligen
till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer ett reservationsanslag
av 11 194 000 kr.,
till Filmstöd ett reservationsanslag av 18 440 000 kr.,
till Litteraturstöd ett reservationsanslag av 20 308 000 kr.,
till Bidrag till folkbibliotek ett reservationsanslag av 14 996 000 kr. och
till Riksutställningar ett reservationsanslag av 10 501 000 kr.

I propositionen 1978/79:143 (utbildningsdepartementet) har regeringen
föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för kulturinsatser bland barn som förordats i
propositionen,

2. till Bidrag till kulturell verksamhet bland barn för budgetåret 1979/80
under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 7 485 000 kr.

Propositionen 1978/79:143 innehåller allmänna överväganden om arbetet
med att förbättra barnens kulturella villkor. Förslag läggs fram om ett
utvecklingsarbete för att stimulera till experiment och förnyelse när det gäller
kulturaktiviteter bland barn. För detta arbete föreslås statens kulturråd,
Riksteatern, Rikskonserter och Riksutställningar få resursförstärkningar
med tillsammans omkring 3,5 milj. kr. Stödet till folkbiblioteken föreslås

1 Riksdagen 1978/79. 13 sami. Nr 30

KrU 1978/79:30

2

förstärkt med 2 milj. kr. för att ökade insatser för barn- och ungdomsbiblioteken
skall bli möjliga. Denna förstärkning föreslås i avvaktan på förslag
beträffande massmarknadsutgivning av barn- och ungdomslitteratur. För
barnfilmändamål föreslås en anslagsökning på 650 000 kr. Av detta belopp
har 425 000 kr. beräknats för ökad import av barnfilm. För barnverksamhet
vid statliga och statsunderstödda museer beräknas medel till sex nya tjänster.
Operan, Dramatiska teatern, Konstfrämjandet och folkparkerna föreslås få
särskilda resurser för försöksverksamhet.

I detta sammanhang behandlar utskottet helt eller delvis följande motioner,
nämligen

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1978/79:435 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller att TV får i uppdrag att ställa barnfilm till förfogande för
folkrörelser m. m.,

1978/79:439 av Lars Werner m. fi. (vpk) vari yrkas att riksdagen under
anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer anvisar 2 000 000
kr. till kulturverksamhet bland språkliga minoriteter,

1978/79:606 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om stöd till amatörverksamhet,

2. att riksdagen beslutar att till Bidrag till kulturverksamhet inom
organisationer anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 600 000 kr.
förhöjt reservationsanslag av 11 794 000 kr. för att möjliggöra ett ökat stöd till
experiment och utvecklingsarbete bland amatörer,

1978/79:607 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om tillkallande
av en parlamentarisk utredning beträffande den kommersiella kulturindustrin,

1978/79:610 av Georg Andersson m. fi.(s)vari yrkas att riksdagen beslutar
att till Bidrag till folkbibliotek anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
med 600 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 15 596 000 kr., varvid anslagsposten
1 skall uppgå till 10 816 000 kr.,

1978/79:611 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 11 694 000 kr., varvid anslagsposten 4 skall uppgå till 2 825 000 kr.,

1978/79:612 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att beträffande anslaget Litteraturstöd som sin
mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om att

KrU 1978/79:30

3

permanenta massmarknadsutgivningen av prisbillig kvalitetslitteratur,

2. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att träffa avtal med
Stiftelsen Litteraturfrämjandet om massmarknadsutgivning av prisbillig
kvalitetslitteratur,

1978/79:618 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas att
anslaget under B 4 till centrumbildningar på teaterns, dansens, musikens,
filmens, bildkonstens och litteraturens områden i förhållande till propositionens
förslag höjs med 2 000 000 kr. och fastställs till 4 644 000 kr. (yrkande
2),

1978/79:906 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen till Litteraturstöd förbudgetåret 1979/80anvisar4 000 000
kr. för stöd till distributionen, knutet till de litteraturstödda titlar som saluförs
i Bibliotekstjänsts sambindning (yrkande 2),

2. att riksdagen till Litteraturstöd förbudgetåret 1979/80 anvisar2 500 000
kr. utöver regeringens förslag vad avser utgivningsstöd till facklitteratur
(yrkande 3),

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till försälj ningsstöd
till bokhandeln, knutet till de litteraturstödda titlarna (yrkande 4),

1978/79:1299 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari yrkas att
riksdagen beslutar att under anslaget Bidrag till folkbibliotek bevilja de av
statens kulturråd begärda anslagsökningarna för lokal biblioteksverksamhet
på 2 950 000 kr. (bokbussar 325 000 kr., litteratur för bokbussar 300 000 kr.,
allmän upprustning 1 025 000 kr., arbetsplatsbibliotek 600 000 kr.,
barnbiblioteksverksamhet 500 000 kr., projektverksamhet vid folkbiblioteken
200 000 kr.) samt ökning av bidraget till inköp av litteratur på invandraroch
minoritetsspråk med 940 000 kr.,

1978/79:1303 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari yrkas att
riksdagen beslutar att till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 16 496 000 kr.,

1978/79:1313 av Sture Palm (s) och Anita Gradin (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar hemställa hos regeringen om att massmedieutredningen får i
uppdrag att överväga även frågan om marknadsföring och distribution av
kvalitetsfilm,

1978/79:1319 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

1. att riksdagen uttalar att fördelningen av det statliga produktionsstödet
till Filminstitutet bör bli föremål för en parlamentarisk beredning, vilken
tillsammans med Svenska teaterförbundet skall möjliggöra en utveckling av
svensk film oberoende av genregränser, format eller distributionsformer
(yrkande 1),

2. att riksdagen under anslaget Filmstöd anvisar ett i förhållande till

KrU 1978/79:30

4

regeringens förslag med 1 000 000 kr. förhöjt belopp till olika former av
filmverkstadsverksamhet (yrkande 3),

3. att riksdagen uttalar att filmpolitiken inför 1980-talet bör inordnas under
de kulturpolitiska mål riksdagen fastställt och därmed frigöras från nuvarande
starka kommersiella bindningar (yrkande 4),

1978/79:1854 av Karin Flodström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen uttalar
sig för

1. attén omprioritering av teaterinstitutionernas anslag sker till förmån för
barn- och ungdomsteater,

2. att målsättningen bör vara att varje barn skall få se två teaterföreställningar
per år,

3. att en rullande 5-årsplan utarbetas för teaterföreställningar bland barn
och ungdom av såväl institutionsteatrarna som kommunerna,

1978/79:1858 av Sven Johansson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning om förbättrad information till barn om äldre
tiders kultur enligt de riktlinjer som anges i motionen,

1978/79:1874 av Per Olof Sundman m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar höja anslaget till experiment och utvecklingsarbete
inom kulturell verksamhet bland amatörer med 1 milj. kr.,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller att import av barnlitteratur för att
öka tillgången på barnböcker på invandrarnas hemspråk ges ekonomiskt stöd
inom ramen för litteraturstödet,

3. att riksdagen beslutar höja projektstödet till särskilt kostnadskrävande
litteratur med 200 000 kr. i förhållande till budgetpropositionens förslag,

4. att riksdagen hos regeringen anhåller att massmarknadsutgivning av
barnlitteratur startar i enlighet med Litteraturfrämjandets modell,

5. att riksdagen hos regeringen anhåller att ersättnings- och upphovsrättsfrågorna
för distribuering av TV-barnfilmer för visning i föreningsregi
skyndsamt löses,

6. att riksdagen hos regeringen anhåller att statens kulturråd får i uppdrag
att starta ett projekt med uppgift att studera och samla erfarenheter från
samverkansformer och nya metoder att nå barn och ungdom, för att därmed
stimulera till ytterligare insatser inom barnkulturområdet,

1978/79:2131 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas att
anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer delposten 1
Centrala amatörorganisationer höjs med 1 064 000 kr. och utgår med
3 519 000 kr. (yrkande 2),

dels de med anledning av propositionen 1978/79:143 väckta motionerna

1978/79:2243 av Bonnie Bernström (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om

1. ojämlikheten i kulturutbudet för daghemsbarn å ena sidan och barn

KrU 1978/79:30

5

utan daghemsplats å andra sidan,

2. anpassning av kulturinstitutionernas öppethållandetider till små barns
behov och vanor,

3. behovet av kultur för små barn,

1978/79:2272 av Ivan Svanström (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen anvisa ytterligare 100 000
kr. till Riksförbundet för hembygdsvård att inom hembygdsrörelsen användas
för stimulansåtgärder i kulturarbete med barn,

1978/79:2298 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om en särskild arbetsgrupp i regeringskansliet med
uppgift att behandla olika frågor rörande barn,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om utarbetande av mål och utvecklingsplan för
institutionernas barnkulturarbete,

3. att riksdagen beslutar att till verksamhet av organisationer anvisa ett
anslag av 4 000 000 kr. till statens kulturråd i enlighet med vad som anförts i
motionen,

4. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om medel direkt till
vissa institutioner beslutar att för utvecklingsarbete vid kulturinstitutioner
anvisa ett anslag av 2 000 000 kr. till statens kulturråd i enlighet med vad som
anförts i motionen,

5. att riksdagen med avslag på regeringens förslag beslutar att som sin
mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om mål och
riktlinjer för barnfilmrådets arbete,

6. att riksdagen beslutar anvisa 365 000 kr. till konstnärsnämnden för att
stimulera produktion av kvalitetsfilm för barn,

7. att riksdagen med avslag på regeringens förslag beslutar anvisa 60 000
kr. till Filminstitutet för import av barnfilm,

8. att riksdagen med avslag på regeringens förslag beslutar att som sin
mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om filmvisning i
föreningslivet,

9. att riksdagen beslutar att till stöd för produktion av serier anvisa ett
anslag av 250 000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att ingå avtal med
Litteraturfrämjandet angående stöd för utgivning av barn- och ungdomslitteratur
i huvudsak enligt de riktlinjer som anförts i motionen,

11. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om tillfälligt bidrag till
folkbibliotek beslutar att för utgivning av prisbillig kvalitetslitteratur för barn
och ungdom anvisa ett belopp av 2 500 000 kr.,

12. att riksdagen beslutar anvisa 30 000 000 kr. till allmän fritidsverksamhet,

13. att riksdagen beslutar att bidraget till allmän fritidsverksamhet skall

KrU 1978/79:30

6

utgå enligt i motionen förordade riktlinjer,

14. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts i motionen om riktlinjer för det fortsatta arbetet med
barnkulturfrågorna,

15. att riksdagen beslutar att till Bidrag till kulturell verksamhet bland barn
för budgetåret 1979/80 under nionde huvudtiteln anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag med 32 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag av
39 985 000 kr.,

1978/79:2299 av Ingrid Diesen m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar att barns kulturella behov bör beaktas vid all
samhällsplanering,

2. att riksdagen uttalar att forskning på bamkulturområdet huvudsakligen
inriktas på barns kulturella och emotionella behov,

3. att riksdagen uttalar att kulturinsatser för barn skall präglas av frihet,
mångsidighet och kvalitet,

4. att riksdagen uttalar att statens satsningar inom barnkulturområdet
skall decentraliseras,

5. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till åtgärder i syfte att
förbättra kulturskaparnas medverkan i förskola och skola,

6. att riksdagen beslutar att inom det föreslagna anslaget Bidrag till
kulturell verksamhet bland barn det till statens kulturråd för information,
utrednings- och utvecklingsarbete anvisade beloppet 2 000 000 kr. minskas
med 1 500 000 kr., vilket belopp överförs till skolöverstyrelsen, att fördelas
enligt de riktlinjer som anges i motionen,

7. att riksdagen uttalar att tvingande bestämmelser beträffande kvotering
av resurserna inom teatrar, musikinstitutioner och museer för att tillgodose
barnens intressen inte skall komma i fråga,

1978/79:2300 av Per Olof Sundman m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen ur anslaget till statens kulturrråd för information,
utrednings- och utvecklingsarbete anvisar 1 milj. kr. till experiment och
utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet bland amatörer för särskilda
projekt för barn,

2. att riksdagen hos regeringen beslutar hemställa om förslag till läsfrämjande
åtgärder i permanenta former fr. o. m. 1 juli 1980,

3. att riksdagen anvisar 2 500 000 kr. för massmarknadsutgivning av
barnlitteratur i enlighet med Litteraturfrämjandets modell,

4. att riksdagen avslår förslaget om sammanlagt 400 000 kr. till utvecklingsarbete
vid Operan och Dramaten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen har anförts angående anslaget till vissa museer,

6. att riksdagen anslår 100 000 kr. utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen
till hembygdsrörelsen för insatser bland barn och ungdom,

7. att riksdagen beslutar att anslaget till Svenska filminstitutet för import
och distribution av barnfilm används på sätt som angivits i motionen,

KrU 1978/79:30

7

8. att riksdagen avslår förslaget att regeringen skall disponera 100 000 kr.
för bidrag till försök med filmvisning i nya former,

9. att riksdagen anslår 600 000 kr. för bidrag till filmvisning i nya former
m. m. i enlighet med förslaget i motionen att fördelas av statens ungdomsråd,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag i kommande budgetproposition
om ett nytt system för stöd av import av barnfilm,

11. att riksdagen anvisar 250 000 kr. till De dövas riksförbund för åtgärder
för de döva enligt vad som anförts i motionen,

1978/79:2301 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

1. att riksdagen hemställer hos regeringen om att en parlamentarisk
utredning tillsätts med uppgift att bearbeta kommersialismens negativa
verkningar på kulturområdet, varvid bl. a. bör beaktas problem som är
gemensamma för olika kulturområden, ägandeförhållanden, import och
nationell produktion, stödformer och eventuella restriktioner, i enlighet med
vad som anförs i motionen (yrkande 1),

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om massmarknadsutgivning
av barn- och ungdomsböcker i enlighet med vad som anförs i
motionen (yrkande 3),

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag om
överförande av pressbyråförsäljningen i samhällets ägo (yrkande 4),

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning som bl. a. skall
se över frågan om införande av en särskild serieavgift (yrkande 5),

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om en bildutredning i enlighet
med vad som anförs i motionen (yrkande 6),

6. att riksdagen beslutar avslå de förslag till organisationsförändring som
föreslås beträffande filmen och i stället uttalar att filmpolitiken inför
1980-talet bör inordnas under de kulturpolitiska mål riksdagen fastställt och
därmed frigöras från nuvarande kommersiella bindningar och att därvid
barnens behov särskilt skall tillgodoses (yrkande 8),

7. att riksdagen under bidrag till kulturell verksamhet bland barn under
nionde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 beslutar uppta ett i förhållande till
propositionen med 20 milj. kr. förhöjt belopp enligt följande fördelning:

- särskilt stöd till skol- och folkbibliotekens arbete med litteratur på
invandrar- och minoritetsspråken 2 milj. kr.,

- massmarknadsutgivning av barn- och ungdomsböcker 3 milj. kr.,

- ökat bidrag till konstnärsnämnden för stöd till produktion av barnfilm
som är avsedd att i första hand distribueras på annat sätt än genom vanliga
biografer 3 milj. kr.,

- ökat stöd till olika försöksverksamheter i kommunerna vad gäller såväl
litteraturen som teater, dans, drama, musik och bildkonst i enlighet med vad
som framförs i motionen 7 milj. kr.,

- produktionsstöd till bra tecknade serier av kostnadskrävande karaktär 2

KrU 1978/79:30

8

milj. kr.,

- särskilt stöd till kommunerna för inrättande av delegationer som skall
kartlägga barnens situation 3 milj. kr. (yrkande 9).

I bilaga till detta betänkande lämnas en översikt över motionernas
behandling.

1. Principiella synpunkter m. m. beträffande kulturinsatser för
barn

Under denna punkt i betänkandet behandlar utskottet yrkandet 1 i
propositionen 1978/79:143 samt - helt eller till viss del - motionerna
1978/79:607, 1854, 1858, 1874, 2243, 2272, 2298, 2299, 2300 och 2301.

1 propositionen 1978/79:143 betonas att barnens kulturella situation
uppmärksammats alldeles för litet i det reformarbete som hittills genomförts
på kulturområdet. Det har visserligen ingalunda saknats insatser för att
särskilt tillgodose barnens behov, men det har inte funnits något samlat
reformprogram med utgångspunkt i barnens situation. Ett målmedvetet
arbete för barnkulturen är motiverat, heter det vidare, bl. a. därför att det
betyder så mycket för den enskildes personliga utveckling vilka impulser han
får under uppväxtåren genom kontakt med konstnärliga verksamheter och
eget deltagande i kulturaktiviteter. I det omfattande arbete som pågår för att
förbättra barnens uppväxtmiljö och uppväxtvillkor spelar kulturinsatserna en
viktig roll. Ansträngningarna måste inriktas både på att skapa en mångfald av
verksamheter och på att undanröja sådant som hindrar barnen från att
utnyttja de möjligheter som erbjuds.

För att insatserna för barns kulturaktiviteter skall kunna bli så verkningsfulla
som möjligt är det enligt propositionen nödvändigt att de utformas
utifrån bestämda utgångspunkter. Följande riktlinjer anses därvid böra vara
vägledande.

1. Strävan måste vara att ge barn tillgång till all kultur - inte bara till en
särskild barnkultur.

2. Insatserna skall i största möjliga utsträckning sättas in i de miljöer där
barn redan vistas.

3. Barns egen skapande verksamhet måste främjas.

4. De eftersatta grupperna bland barnen måste uppmärksammas
särskilt.

De sålunda angivna riktlinjerna motiveras i propositionen på följande
sätt.

1. Den gräns som ibland dras mellan kultur för barn och kultur för vuxna
är fiktiv. Vuxna har många gånger ett mycket stort utbyte av det som
egentligen var avsett för barn. Å andra sidan kan t. ex. en bok som
ursprungligen var tänkt som en vuxenbok bli barns käraste läsning. Barn
behöver hjälp med att hitta fram till det som intresserar dem bland
kulturprodukter och inom kulturinstitutioner. Grundproblemet är dock inte
att skapa verksamhetsformer särskilt avsedda för barn utan att göra mer i

KrU 1978/79:30

9

kulturlivet tillgängligt för barn.

2. Genom insatser i de miljöer där barn redan vistas tillvaratar vi en
möjlighet att nå alla barn och insatserna blir på ett naturligt sätt utformade
med hänsyn till barns erfarenheter och behov. Den kända miljön skapar en
trygghet som betyder mycket för barnens möjligheter att tillägna sig nya
upplevelser och uttrycksformer.

3. Mycket i barnens värld är passiviserande. Det gäller inte bara det
omfattande massmedieutbudet. Även i skolan tvingas många barn att mest
fungera som mottagare. Till och med de aktiviteter som läromedlen
stimulerar till förutsätts ofta bli genomförda enligt i förväg bestämda
mönster. Det finns liten tid för fritt skapande. Därför är det viktigt att barnens
kulturverksamhet får präglas av egenaktivitet.

4. Det råder en stor ojämlikhet i barns kulturella villkor. Många barn får
föga stimulans i skolarbetet och tomhet kännetecknar även deras fritid.
Andra har dagen fylld av mångskiftande och utvecklande sysselsättningar.
Det är motiverat med särskilda ansträngningar för de barn som har de sämsta
förutsättningarna. För barn som lever under svåra sociala förhållanden kan
det t. ex. behövas särskilda initiativ liksom för barn med fysiska och psykiska
handikapp. Invandrarbarn behöver ett särskilt stöd så att de kan lära sig sitt
hemspråk och behålla kontakten med sitt hemlands kultur.

Yrkande 1 i propositionen 1978/79:143 innebär att riksdagen
skall godkänna de riktlinjer för kulturinsatser bland barn som
förordats i propositionen. Yrkandet gäller uppenbarligen ovannämnda i fyra
punkter gjorda uttalanden men kan förmodas därjämte åsyfta även en del
andra uttalanden i propositionen. Någon precisering av vilka uttalanden det i
så fall är fråga om har dock inte gjorts.

I fråga om riktlinjer för kulturinsatser för barn uttalas i
den socialdemokratiska motionen 1978/79:2298 att det är
svårt att betrakta de allmänna synpunkter som anförs i propositionen som
vägledande riktlinjer för kulturpolitiken. Motionärerna anser att de riktlinjer
som riksdagen 1974 lade fast för att utveckla arbetet på kulturområdet ger
bättre vägledning än de som nu antyds i propositionen om barn och kultur.
Förverkligandet av 1974 år kulturpolitiska mål måste förankras i en strategi
vars fullföljande förändrar och förbättrar situationen för barn. Enligt
motionärernas uppfattning saknas en sådan strategi i propositionen. I
motionen redovisas i sex punkter hur socialdemokraterna vill att insatserna
på barnkulturområdet skall utformas och vilka områden som är särskilt
angelägna att uppmärksamma med hänsyn till barnen. Yrkande 14 i
motionen innebär att riksdagen som sin mening bör ge till känna för
regeringen vad som anförts i motionen om riktlinjer för det fortsatta arbetet
med barnkulturfrågorna.

De i propositionen i fyra punkter gjorda uttalandena om riktlinjer som bör
följas för att insatserna för barnens kulturaktiviteter skall bli så verkningsfulla
som möjligt berörs i inledningen till motionen 1978/79:2299 (m).
Motionärerna förklarar sig dela synen att strävan måste vara att ge barn
tillgång till all kultur - inte bara till en särskild barnkultur. De instämmer
också i att insatserna i största möjliga utsträckning skall sättas in där barn

KrU 1978/79:30

10

redan vistas samt i att barnens kulturverksamhet bör präglas av egenaktivitet.
Däremot förekommer inte i motionen något uttalande som anger hur
motionärerna ställer sig till regeringens förslag att riksdagen skall godkänna
de riktlinjer för kulturinsatser bland barn som förordats i propositionen.

Den av företrädare för centerpartiet väcka motionen 1 9 78 /
7 9:2 3 0 0 går inte in på någon diskussion av propositionens hemställan om
godkännande av i propositionen angivna riktlinjer för kulturinsatser bland
barn.

De fyra vägledande riktlinjer som anges i propositionen om barnkulturen
låter bestickande - fl torde ha något att invända mot dem, uttalas det i
motionen 1978/79:2301 (vpk). Någon ståndpunkt till frågan huruvida
dessa riktlinjer bör godkännas genom ett formligt beslut av riksdagen
anges däremot inte. Det uttalas vidare i motionen att målsättningarna i
propositionen inte följts upp, vare sig i analysen eller i de konkreta förslag som
anges. Det allvarligaste med regeringens barnkulturproposition är inte vad
som står i den, utan vad som utelämnas. Därmed undviker regeringen att
diskutera barnen i det kommersiella samhället, liksom den undviker att ta
upp en diskussion om vilka barn som exploateras hårdast av
barnkulturindustrin.

Motionernal978/79:2243 (fp) och 1978/79:2272 (c) innehåller
inte några uttalanden om godkännande av de i propositionen förordade
riktlinjerna för kulturinsatser bland barn.

Med det nu anförda har utskottet redovisat i vad mån i olika motioner
gjorts uttalanden angående hemställan i mom. 1 i propositionen 1978/79:143.
Därutöver förekommer i dessa och i en del andra motioner vissa yrkanden av
i huvudsak principiell natursom utskottet finner lämpligt att behandla i detta
sammanhang.

I motionen 1978/79:2299(m)yrkasatt riksdagen skall göra vissa uttalanden
i fråga om barn och kultur. Det första av dem innebär att b a r n s kulturella
behov bör beaktas vid all samhäl ls p 1 a n e r i n g (yrkande 1).
Motionärerna framhåller bl. a. att kulturlivet inte kan avskiljas eller särbehandlas
så att det framstår som isolerat i förhållande till andra
samhällssektorer. Strävan bör vara att bryta ner gränserna och främja
samverkan mellan kulturell och annan verksamhet i samhället.

1 motionen 1978/79:2298 (s) betonas att samspelet mellan olika politiska
områden många gånger får avgörande effekter för barn. Barnen måste stå i
centrum för reformarbetet så att detta medverkar till att ge barnen goda
uppväxtvillkor. Motionärerna betonar att en bevakning av reformarbetets
effekter bör ske över en längre tidsperiod. Det är nödvändigt att en aktuell
dokumentation om barns livsvillkor finns samlad och kan ge underlag för
olika reformer vare sig dessa riktas direkt till barnen eller indirekt kommer att
påverka barnens villkor. På samma sätt som när det gäller arbetet för
jämställdhet mellan män och kvinnor krävs en ständig uppmärksamhet om
det skall bli möjligt att vid varje tillfälle ”tänka in” barnen i reformpolitiken.
Motionärerna anser att det är motiverat att en särskild arbetsgrupp

KrU 1978/79:30

11

inom regeringskansliet får medverka till att det blir ett genombrott
för en bättre uppmärksamhet på barnens situation i det löpande reformarbetet.
Enligt yrkande 1 i motionen bör riksdagen som sin mening ge till känna
för regeringen vad som i motionen anförts om en dylik arbetsgrupp i
regeringskansliet.

I samma motion erinras om att det under flera år varit en uttalad ambition
att ge barnen bättre möjligheter på kulturområdet. Trots detta kan det i dag
konstateras att insatserna för barn är alltför små. Motionärerna uttalar att
planeringen för barn inom kulturområdet liksom genomförandet av dessa
planer måste bedrivas med långt större målmedvetenhet än hittills. De anser
därför att varje institution eller grupp som med statligt stöd verkar på
kulturområdet i samband med den årliga anslagsframställningen skall ange
ett mål och en utvecklingsplan för sitt arbete bland
barn. Riksdagen bör enligt yrkande 2 i motionen ansluta sig till denna
uppfattning och ge detta till känna för regeringen.

1 motionen 1978/79:2299 (m) uttalas att barnens behov måste analyseras
innan man tvärsäkert uttalar sig om vilka kulturföreteelser som är skadliga
eller bör motarbetas. Det bör vara betydligt mera angeläget att bygga upp
skyddsmekanismer och kritisk förmåga hos barn gentemot ett ohämmat
kommersiellt utbud och att söka kunskap om barns behov än att ropa på
förbud. 1 kunskapssökandet bör ingå att utröna vad i det kommersiella
kulturutbudet som fyller ett uttalat behov hos barn och ungdomar. Utgångspunkten
för den forskning som motionärerna finner nödvändig är
uppfattningen att man måste veta något om barnens emotionella
och kulturella behov för att kunna påverka och förändra kulturellt
utbud eller efterfrågan. Att fördöma eller i sämsta fall förbjuda kulturyttringar
utan att sätta något i deras ställe är föga meningsfullt. Den statliga
kulturpolitikens uppgift bör vara att skapa alternativ. Även barn och
ungdomar har rätt att kräva tolerans och valfrihet. Vad motionärerna anfört i
denna del utmynnar i ett yrkande att riksdagen skall uttala att forskning på
barnkulturområdet huvudsakligen bör inriktas på barns kulturella och
emotionella behov (yrkande 2).

Yrkande 3 i samma motion går ut på att riksdagen skall uttala att
kulturinsatser för barn skall präglas av frihet, mångsidighet och
kvalitet. Någon särskild motivering för detta yrkande har inte anförts,
men det torde ha samma bakgrund som ett motionsyrkande av näraliggande
innebörd beträffande den allmänna kulturpolitiken som utskottet behandlade
vid 1974 års riksdag (KrU 1974:15).

1 motionen 1978/79:2299 (m) refereras - uppenbarligen med instämmande
- ett uttalande i propositionen om att erfarenheterna av hur man bäst
intresserar och engagerar barn finns inom de institutioner, grupper, organisationer
och föreningar som svarar för den kulturverksamhet som riktar sig
direkt till barnen. Desto mer egendomligt är det enligt motionärerna att de
satsningar som föreslås nästan undantagslöst avser central nivå, företrädesvis

KrU 1978/79:30

12

kulturrådet. Naturliga mottagare och förvaltare av resurser för en förbättrad
barnkultur bör vara de lokalt verksamma. Riksdagen bör enligt yrkande 4 i
motionen uttala att statens satsningar inom barnkulturområdet
skall decentraliseras.

1 propositionen diskuteras bland andra principfrågor även hur man på bästa
sätt skall kunna skapa garantier för att de resurser som står till förfogande för
kulturaktiviteter disponeras så att de i rimlig omfattning kommer barnen till
del. Ett av barnkulturgruppen framlagt förslag om en kvotering av
resurserna avvisas, men det förutsätts att kulturrådet skall följa utvecklingen
och efter en treårsperiod göra en sammanfattande beskrivning av läget
och bedöma om det finns anledning att på nytt aktualisera frågan om
tvingande bestämmelser.

I motionen 1978/79:2299 (m) uttalas att propositionen på ett övertygande
sätt redovisat de principiella och praktiska invändningar som kan riktas mot
ett system med kvotering av resurserna. Motionärerna anser inte att det finns
någon anledning att efter en treårsperiod åter ta upp frågan om en
resurskvotering och yrkar därför att riksdagen skall göra ett uttalande om att
en dylik kvotering inte skall komma i fråga (yrkande 7).

Värdet av teater för barn och ungdom betonas i motionen
1978/79:1854 (s). Motionärerna konstaterar att de flesta institutionsteatrar
numera spelar barn- och ungdomsteater varje år men samtidigt att det
långtifrån är så att alla grundskolans stadier får ens en uppsättning eller att
förskolebarn alls ser teater. För ca tio år sedan kom man ganska snabbt
överens om att två teaterbesök per barn och år kunde vara rimligt, och man
trodde att det inte skulle dröja så länge innan detta mål uppnåddes.
Utvecklingen sedan dess har emellertid inte motsvarat förhoppningarna.
Motionärerna anser att riksdagen bör göra ett uttalande om att dels en
omprioritering av teaterinstitutionernas anslag till förmån för barn- och
ungdomsteater bör ske, dels målsättningen bör vara att varje barn skall få se
två teaterföreställningar per år, och dels att både institutionsteatrarna och
kommunerna skall utarbeta en rullande femårsplan för teaterföreställningar
för barn och ungdom.

Vissa synpunkter på de helt små barnens situation framförs i
motionen 1978/79:2243 (fp). För det första påpekas att endast 23 96 av alla
barn i förskoleåldern har daghemsplats. Barn utan sådan plats får inte del av
det kulturutbud som förmedlas enbart genom förskolan. Vidare påpekas
vikten av att barnkulturevenemang förläggs till tider på dagen som är
lämpliga med hänsyn till de små barnens mat- och sovtider. Slutligen betonas
dels vikten av forskning om små barns möjligheter att tillgodogöra sig kultur,
dels att kulturutbudet i större utsträckning än för närvarande bör riktas till
små barn. Motionen utmynnar i ett yrkande att riksdagen som sin mening
skall ge till känna för regeringen vad motionären anfört i nu redovisade
hänseenden.

Förskolans och skolans betydelse när det gäller att väcka och

KrU 1978/79:30

13

stimulera kulturintresse och att förmedla kulturupplevelser till barnen
betonas starkt i motionen 1978/79:2299 (m). Förskolan och skolan är vår
främsta möjlighet att göra alla barn förtrogna med kulturlivets rikedom och
mångfald. Kulturlivet måste bli ett vardagsnära inslag i barnens värld. Det
uttalas vidare i motionen att kulturskaparna måste in i skolans värld om
man skall kunna uppnå en djupare förståelse hos eleverna för de kulturella
uttrycksmedlen och skapa bättre förutsättningar för att starta en diskussion
om kulturens roll och minska det främlingskap som många känner inför den
s. k. finkulturen och mot kulturskaparna själva. Yrkande 5 i motionen
innebär att riksdagen hos regeringen bör anhålla om förslag till åtgärder i syfte
att förbättra kulturskaparnas medverkan i förskola och skola.

I motionen 1978/79:1858 (c) framhålls betydelsen av att barn får kä n n e -dom om äldre tiders kultur. Det är viktigt, säger motionärerna, att
barnen som en gång skall ta hand om samhället får kännedom om hur detta
var i äldre tider. De pekar på den centrala roll familjen tidigare spelade,
framhåller kyrkans och kristendomens betydelse och betonar hur väckelseoch
nykterhetsrörelserna påverkat uppbyggnaden av vårt samhälle. Motionärerna
anser att riksdagen hos regeringen bör begära en utredning om
förbättrad information till barn om äldre tiders kultur.

Under rubriken Samlade insatser inom barnkulturområdet betonas i
motionen 1978/79:1874 (c) vikten både av många olika insatser inom detta
område och av samverkan mellan de åtgärder som vidtas. Barns och
ungdomars situation formas av förhållanden inom många områden i
samhället, heter det i motionen. Det är därför angeläget att åtgärder i syfte att
förbättra barnens totala kulturmiljö vidtas inom olika områden och i
samverkan. En helhetssyn på barnens situation måste göra sig gällande.

Motionärerna framhåller vidare att praktiska erfarenheter bör läggas till
grund för utvecklingsarbetet inom barnkulturområdet. På många håll i landet
görs insatser som kan vara till nytta som idéunderlag i andra delar av landet.
Av särskilt intresse är att studera och förmedla erfarenheter av samverkansformer
och nya metoder att nå barn och ungdomar. Enligt yrkande 6 i
motionen bör riksdagen hos regeringen anhålla att statens kulturråd får i
uppdrag att studera och samla erfarenheter från
samverkansformer och nya metoder att nå barn och ungdomar
för att därmed stimulera till ytterligare insatser inom barnkulturområdet.

I motionen 1978/79:607 (s)erinras om att ett av de kulturpolitiska mål som
riksdagen antog 1974 innebar att kommersialismens negativa
verkningar på kulturområdet skulle motverkas. Samtidigt angavs att en
av statens kulturråds viktigaste uppgifter skulle vara att följa den kommersiella
utvecklingen och lämna förslag till åtgärder. Motionärerna uttalar att
reformverksamheten efter 1974/75 endast marginellt kunnat motverka
kulturindustrins utveckling och kommersialismens negativa verkningar.
Den borgerliga regeringen har intagit en passiv hållning, när det gällt åtgärder
i detta syfte. Det hittills genomförda utredningsarbetet har inte gett regering

KrU 1978/79:30

14

och riksdag något samlat underlag för bedömning av vare sig fritidsindustrins
eller kulturindustrins ekonomiska ställning, utbredning och sammankoppling
med multinationella intressen. Barnkulturgruppen har beskrivit situationen
på kulturområdet som oroande och bl. a. föreslagit tillsättande av en
parlamentarisk utredning om kulturindustrin och dess förgreningar.

Motionärerna framhåller att det från olika håll kommer oroande rapporter
om maktkoncentrationen inom den privata kulturindustrin och om vårt
växande beroende av multinationella intressen. Den dominans som den
kommersiella kulturindustrin utvecklat är enligt motionärernas uppfattning i
sig motiv för en granskning av en parlamentarisk utredning. Därtill kommer
en lång rad andra motiv som framför allt har att göra med effekterna av det
utbud denna indirekt svarar för. Ett sådant motiv gäller hur yttrandefriheten
skall kunna skyddas och utvidgas till att omfatta allt fler i samhället. Ett annat
motiv för en bred granskning av kulturindustrin är att det finns ett behov av
att analysera frågan om 1970-talets kulturpolitik har kunnat motverka
kommersialismens negativa effekter och vilken politik som bör utformas för
framtiden. Motionärerna anser att det behövs en parlamentarisk utredning
med uppgift att göra en samlad kartläggning av kulturindustrins branschstruktur,
utveckling och förgreningar till andra samhällsområden, främst
kopplingen till fritidsindustrin i övrigt. Utredningen bör också kartlägga vårt
beroende av den internationella kulturindustrin. Kartläggningen bör även
omfatta uppgifter om verksamhetens nuvarande omfattning, jämförelser
bakåt i tiden och om möjligt prognoser för framtiden.

Den hittills förda kulturpolitikens effekter i syfte att motverka kommersialismens
negativa verkningar bör utvärderas, uttalas det vidare i motionen.
Utredningen bör också analysera vilka åtgärder som är möjliga att vidta i syfte
att öka medvetenheten om vår kulturella identitet och vidga yttrandefriheten.
Dessutom börén plan för framtida reformer i detta syfte utarbetas. I detta
sammanhang bör särskilt skolans, folkrörelsernas och kulturarbetarnas roll
behandlas.

Frågan om kommersialismens negativa verkningar har tagits upp även i
motionen 1978/79:2301 (vpk). Yrkande 1 i denna motion innebär att
riksdagen hos regeringen bör hemställa om att en parlamentarisk utredning
tillsätts med uppgift att bearbeta kommersialismens negativa verkningar på
kulturområdet, varvid bl. a. bör beaktas problem som är gemensamma för
olika kulturområden, ägandeförhållanden, import och nationell produktion,
stödformer och eventuella restriktioner i enlighet med vad som anförs i
motionen.

I samma motion yrkas att riksdagen hos regeringen skall hemställa om en
bildutredning (yrkande 6). Motionärerna har därmed tagit upp ett
förslag av barnkulturgruppen. I motionen framhålls att bilden är ett relativt
sett outforskat område, när det gäller barnen. Inte minst viktigt är att
bildkonstnärer ges möjlighet att tillsammans med barn formulera bilder i
förskolan, i skolan och i lokaler av verkstadstyp i bostadnområden.

KrU 1978/79:30

15

Utskottet

Yrkande 1 i propositionen 1978/79:143 innebär att riksdagen skall
godkänna de riktlinjer för kulturinsatser bland barn som
förordats i propositionen. Detta ger utskottet anledning att till en början
överväga vilken innebörd begreppet riktlinjer har i detta sammanhang.

Utskottet konstaterar då först att riktlinjer som underställs riksdagens
prövning måste vara preciserade på ett sådant sätt att ett blivande riksdagsbeslut
om godkännande såvitt möjligt blir klart och otvetydigt. Utrymmet för
olika tolkningar måste vara det minsta möjliga. Detta är nödvändigt för den
framtida tillämpningen men också med hänsyn till själva riksdagsbehandlingen,
eftersom propositionens förslag måste kunna ställas mot eventuella
motionsyrkanden. Utskottet är medvetet om att det kan vara svårt att finna så
exakta formuleringar som önskvärt, men detta får inte leda till att det
principiella kravet på tydlighet eftersätts.

Vidare anser utskottet att ett formligt beslut av riksdagen om godkännande
av riktlinjer för det framtida handlandet inom ett visst område knappast bör
aktualiseras annat än i fall då regeringen inte anses kunna eller böra handla
utan detta godkännande. I detta ligger också att riktlinjerna bör gälla
principiellt betydelsefulla frågeställningar och åtminstone i regel ha en
räckvidd utöver den närmaste framtiden. Framhållas må också att riksdagens
godkännande av vissa riktlinjer enligt utskottets mening bör få som
konsekvens att ifrågasatta avvikelser från riktlinjerna underställs riksdagens
prövning.

Utskottet anser alltså att vissa bestämda förutsättningar bör föreligga,
innan riksdagen genom ett formligt beslut anger vilka riktlinjer som bör gälla
för det politiska handlandet inom ett visst område. Det bör tilläggas att
riksdagen - utan att det är fråga om ”riktlinjebeslut” av den typ som utskottet
nu talar om - i mycket stor utsträckning genom sina beslut anger riktlinjer för
det framtida handlandet. Så är bl. a. fallet med beslut om medelsanvisningar.
I dylika ligger regelmässigt ett beslut av ”riktlinjekaraktär” - varje anslag
skall användas för därmed avsett ändamål. 1 den motivering som ges för ett
anslag ligger de riktlinjer som gäller för anslagets användning.

Den hemställan om godkännande av riktlinjer för kulturinsatser bland
barn som görs i propositionen 1978/79:143 är inte uttryckligen knuten till de
under fyra punkter gjorda uttalanden som i propositionen betecknats som
riktlinjer och som utskottet redovisat i det föregående. Utskottet har därför
ställt sig frågan om det i propositionen finns andra uttalanden som bör anses
falla in undersamma hemställan. Med utgångspunkt idet principiella synsätt
som utskottet nyss redovisat har utskottet funnit att så inte är fallet.
Propositionens hemställan om godkännande av riktlinjer bör därför enligt
utskottets uppfattning anses gälla nyssnämnda fyra uttalanden.

Av den redovisning som utskottet i det föregående lämnat för de motioner
som väckts med anledning av propositionen 1978/79:143 framgår i vad mån

KrU 1978/79:30

16

motionärerna uttalat sig angående de fyra riktlinjerna i propositionen. I
motionen 1978/79:2299 (m) uttalar motionärerna sin anslutning till tre av
dem men finnér det samtidigt behövligt att riksdagen gör en rad andra
principiella uttalanden. Propositionens fyra riktlinjer föranleder inte i och för
sig några erinringar i motionen 1978/79:2301 (vpk) men propositionen anses
bristfällig. Motionärerna föreslår bl. a. flera olika kompletterande beslut. En
klart kritisk ståndpunkt till propositionens förslag om riktlinjer redovisas i
motionen 1978/79:2298 (s). Motionärerna finner det svårt att betrakta de
allmänna synpunkter som anförs i propositionen som vägledande riktlinjer
för kulturpolitiken. De anseratt de riktlinjer som riksdagen 1974 lade fast för
kulturpolitiken ger bättre vägledning än de som nu antyds i propositionen om
barn och kultur. De synpunkter som i motionen anförs i fråga om riktlinjer för
det fortsatta arbetet med barnkulturfrågorna bör riksdagen enligt motionen
som sin mening ge till känna för regeringen (yrkande 14).

Ingen av de tre övriga motioner som väckts med anledning av propositionen
1978/79:143 innehåller någon uttrycklig kommentar till propositionens
riktlinjer för kulturinsatser bland barn.

I fråga om godkännande av dessa riktlinjer vill utskottet för egen del först
framhålla att de kulturpolitiska mål som fastställdes av 1974 års riksdag
givetvis skall vara vägledande även när det gäller kulturinsatser bland barn.
Utskottet instämmer alltså i de synpunkter härvidlag som anförts i motionen
1978/79:2298 (s). Vidare vill utskottet framhålla att det enligt utskottets
mening principiellt sett är mindre önskvärt att kompletterande mål och
riktlinjer anges för särskilda delar av kulturområdet. Redan detta medför att
utskottet känner tveksamhet inför propositionens förslag i denna del. Därtill
kommeren del andra omständigheter. De mål som man enligt propositionens
fyra riktlinjer bör eftersträva ligger i viss utsträckning inom ramen för 1974 års
mål, och det behövs alltså i denna del inte någon fastställelse. Utskottet anser
vidare att ifrågavarande uttalanden - även om de inte ger anledning till några
invändningar utan snarast kan anses innebära ett utvecklande av tankegångar
som redan ligger i 1974 års beslut -är så allmänt hållna att de inte motsvarar
de krav som bör vara uppfyllda om det skall bli fråga om ett formligt
godkännande genom beslut av riksdagen.

Utskottet vill vidare i anslutning till uttalanden både i propositionen
1978/79:143 och i flera av de med anledning av denna väckta motionerna
kraftigt betona den betydelse det har för barnens personliga utveckling att de
får växa upp under goda förhållanden och i innehållsrika och stimulerande
miljöer. Det är en angelägen samhällsuppgift att verka för att så blir fallet. Det
väsentliga i kulturpolitiskt hänseende är därvid både att skapa verksamhetsformer
som är särskilt avsedda för barn och att göra mer i kulturlivet
tillgängligt för barn. Ansvaret för barnens miljö delas av många och gäller
inom vidsträckta områden av samhällslivet. Det vilar på enskilda människor,
på hem, förskola och skola, på andra institutioner och på olika organisationer.

KrU 1978/79:30

17

Vad utskottet med anledning av propositionen 1978/79:143, yrkande 1,
och motionen 1978/79:2298, yrkande 14, anfört om kulturinsatser bland barn
bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.

I motionen 1978/79:2299 (m) föreslås att riksdagen uttalar att barns
kulturella behov bör beaktas vid all samhällsplanering
(yrkande 1). Motionärerna synes i första hand åsyfta den yttre miljön.
Begångna misstag med ”betonggetton” m. m. får inte upprepas. Att planera i
människovänlig skala, att bygga vackra hus och skapa estetiskt tilltalande
miljöer tjänar människornas intressen, framhåller motionärerna. På så sätt
kan också barnens intresse för konst och arkitektur främjas, samtidigt som
alienation, vandalisering och allmän otrivsel motverkas.

Den uppfattning som ligger bakom detta yrkande, nämligen att man i olika
sammanhang måste uppmärksamma barnens situation och ta hänsyn till
deras behov, ligger helt i linje med uttalanden som utskottet gjort i det
föregående och föreslagit riksdagen att instämma i. Motionen kan därmed
anses redan vara i viss mån tillgodosedd. Något ytterligare uttalande från
riksdagens sida av nämnda innebörd erfordras inte. Utskottet avstyrker
därför motionen 1978/79:2299, yrkande 1.

Barnen måste stå i centrum för allt reformarbete som riktar sig direkt till
dem eller indirekt kommer att påverka deras villkor, uttalas det i motionen
1978/79:2298 (s). Motionärerna anser att en särskild arbetsgrupp
bör tillsättas inom regeringskansliet med uppgift att
medverka till att barnens situation uppmärksammas bättre än hittills i det
löpande reformarbetet (yrkande 1).

Även bakom detta yrkande ligger uppfattningen att man i olika sammanhang
måste uppmärksamma barnens situation och ta hänsyn till deras behov.
Som nyss framhållits har utskottet i det föregående gjort uttalanden av
samma innebörd och föreslagit riksdagen att instämma. Yrkande 1 i
motionen 1978/79:2298 kan därmed anses i viss mån vara tillgodosett. Vad
beträffar det konkreta önskemålet i motionen om en arbetsgrupp inom
regeringskansliet anser utskottet att detta är en fråga som bör övervägas inom
regeringen utan vägledande uttalanden från riksdagens sida. Utskottet
avstyrker detta yrkande.

I motionen 1978/79:2298 (s) framhålls att det under flera år varit en uttalad
ambition att ge barnen bättre möjligheter på kulturområdet men att det trots
detta i dag kan konstateras att insatserna för barn är för små. Motionärerna
framhåller att planeringen för barn på kulturområdet och genomförandet av
uppgjorda planer måste bedrivas med långt större målmedvetenhet än hittills.
Varje institution eller grupp som med statligt stöd verkar på kulturområdet
bör därför enligt motionärerna i samband med sin årliga anslagsframställning
ange ett mål och en utvecklingsplan för sitt arbete bland
barn. Motionärerna yrkar att riksdagen som sin mening skall ge till känna
för regeringen vad som i detta hänseende anförts i motionen (yrkande 2).

Utskottet får med anledning härav erinra om att det i propositionen uttalats

2 Riksdagen 1978/79. 13 sami. Nr 30

KrU 1978/79:30

18

att ansvaret för att kulturverksamheten i ökad utsträckning utformas med
utgångspunkt i barns erfarenheter och önskemål inte kan överlåtas på
särskilda institutioner eller personer. Det måste delas av alla som är
verksamma på kulturområdet, om ett snabbt och bra resultat skall uppnås.
Erfarenheterna av hur man bäst intresserar och engagerar barn finns inom de
institutioner, grupper, organisationer och föreningar som svarar för kulturverksamhetens
genomförande. Därför är det naturligt att ett stort ansvar för
att barns behov blir tillgodosedda läggs hos dem som är praktiskt verksamma.
Stat, kommuner och landstingskommuner har att svara för att kulturen får
resurser. De som i praktiskt arbete förvaltar resurserna får ansvara för att
barnen tillgodoses med en rimlig andel.

Utskottet instämmer i de sålunda redovisade synpunkterna på ansvaret på
kulturområdet. Samma synsätt ligger enligt utskottets bedömning bakom det
nyss redovisade yrkandet 2 i motionen 1978/79:2298 om skyldighet för
institutioner m. fl. att årligen redovisa ett mål och en utvecklingsplan försitt
arbete bland barn. Med hänsyn härtill anser utskottet inte att det behövs
något formligt riksdagsuttalande enligt motionsyrkandet, som därför
avstyrks. Utskottet vill tillägga att utskottet i det följande behandlar frågan
om lämpligheten av att genom kvoteringsbestämmelser skapa garantier för
att kulturinsatserna för barn får en rimlig omfattning.

Det i motionen 1978/79:2299 (m) framställda yrkandet 2 om inriktningen
av forskningen på barnkulturområdet avstyrks av utskottet,
eftersom riksdagen enligt utskottets bedömning inte genom uttalanden av
denna typ bör försöka styra den fria forskningen.

Det i samma motion i yrkande 3 föreslagna riksdagsuttalandet om att
kulturinsatser för barn skall präglas av frihet, mångsidighet och
kvalitet ligger nära ett motionsyrkande om de kulturpolitiska målen som
framfördes av företrädare för moderata samlingspartiet vid 1974 års riksdag.
Detta yrkande gällde följande tillägg till de i propositionen 1974:28 föreslagna
kulturpolitiska målformuleringarna: ”Kulturpolitiken skall syfta till att ge
människorna möjlighet att delta i ett kulturliv präglat av kvalitet, frihet och
mångfald”. Yrkandet avstyrktes av kulturutskottet (KrU 1974:15). Utskottet
framhöll därvid att de i propositionen föreslagna målformuleringarna både
betonade vikten av att slå vakt om yttrandefriheten och i hög grad var ägnade
att stärka mångfalden i de kulturpolitiska yttringarna. Beträffande kravet på
kvalitet i konstnärliga sammanhang konstaterade utskottet att detta låg
bakom åtskilliga ståndpunktstaganden i propositionen utan att det getts
”målkaraktär".

Utskottet, som i det föregående uttalat sig mot fastställandet av särskilda
kulturpolitiska mål och riktlinjer för delar av kulturområdet, avstyrker nu
ifrågavarande yrkande i motionen 1978/79:2299.

Enligt yrkande 4 i motionen 1978/79:2299 bör riksdagen uttala att statens
satsningar inom barnkulturområdet skall decentraliseras. Utskottet får med
anledning härav erinra om att ett av de vid 1974 års riksdag antagna

KrU 1978/79:30

19

kulturpolitiska målen innebär att kulturpolitiken skall främja en decentralisering
av verksamhet och beslutsformer inom kulturområdet. Mot denna
bakgrund finner utskottet inte anledning tillstyrka att riksdagen gör det
föreslagna uttalandet om decentralisering inom barnkulturområdet.
Utskottet avstyrker därför motionen 1978/79:2299,
yrkande 4.

1 propositionen diskuteras hur garantier skall kunna skapas för att den
kulturverksamhet som riktar sig till barn lär en rimlig omfattning. Tanken på
en kvotering av tilldelade resurser avvisas, men det förutsätts
att kulturrådet skall följa utvecklingen och efter en treårsperiod göra en
sammanfattande beskrivning av denna och därvid bedöma om det finns
anledning att aktualisera frågan om tvingande bestämmelser.

Enligt motionen 1978/79:2299 (m) bör riksdagen uttala att tvingande
bestämmelser beträffande kvotering av resurserna inom teatrar, musikinstitutioner
och museer för att tillgodose barnens intressen inte skall komma i
fråga (yrkande 7).

Utskottet har ingen invändning mot den ståndpunkt i denna fråga som
redovisats i propositionen och avstyrker därför yrkande 7 i motionen
1978/79:2299.

Utskottet delar den uppfattning om vikten av ökade insatser för barn
och ungdom inom teatern som ligger bakom yrkandena i motionen
1978/79:1854 (s) men anser inte att riksdagen bör göra de i dessa yrkanden
angivna uttalandena. Som skäl härför hänvisar utskottet till den ståndpunkt
utskottet intagit i fråga om resurskvoteringar och till den starka markering
utskottet gjort i fråga om ansvaret för att barns och ungdomars intressen
tillgodoses. Motionen avstyrks alltså.

I motionen 1978/79:2243 (fp) har pekats på en del problem som gäller
kulturinsatserna för små barn. Säkerligen finns det i kommuner
och institutioner anledning att överväga i vad mån motionärens synpunkter
är tillämpliga inom det egna ansvarsområdet. Utskottet finner anledning att
även i detta sammanhang erinra om sina uttalanden angående ansvaret för
kulturinsatserna bland barn. Några reglementerande föreskrifter från statsmakternas
sida bör dock inte komma i fråga, och utskottet anser därför inte
att det finns behov av något särskilt uttalande till regeringen med anledning
av motionen, som alltså avstyrks.

Yrkande 5 i motionen 1978/79:2299 (m) innebär att riksdagen hos
regeringen bör begära förslag till åtgärder i syfte att förbättra kulturskaparnas
medverkan i förskola och skola. Även i propositionen
1978/79:143 har frågan om samarbete mellan kulturarbetarna och skolan
berörts och det har därvid uttalats att de möjligheter till ett sådant samarbete
som kan erbjuda sig ännu inte tycks vara utnyttjade i tillräcklig grad.
Utskottet anser att ett samarbete mellan förskola och skola å ena sidan och
kulturarbetare som exempelvis författare och bildkonstnärer m. fl. å den
andra bör kunna vara stimulerande och impulsgivande. Det är värdefullt att

KrU 1978/79:30

20

möjligheterna till ett sådant samarbete utvecklas, vilket kan ske bl. a. inom
ramen för den samlade skoldag som ingår i programmet för den s. k.
SlA-skolan. Någon anledning för riksdagen att av regeringen begära förslag
till åtgärder enligt yrkande 5 i motionen 1978/79:2299 finns dock inte enligt
utskottets mening.

Ett av de kulturpolitiska mål som riksdagen fastställde 1974 innebär att
kulturpolitiken skall garantera att ä I d r e tiders k u 11 u r tas till vara och
levandegörs. Utskottet anser att det inte behövs någon särskild utredning om
förbättrad information till barn om äldre tiders kultur. Utskottet avstyrker
följaktligen det yrkande om en dylik utredning som framställs i motionen
1978/79:1858 (c).

Värdet av samverkan och utnyttjande av erfarenheter
från olika håll inom barnkulturområdet betonas starkt i
motionen 1978/79:1874 (c) som väcktes under allmänna motionstiden i
januari 1979. Motionärerna yrkar att riksdagen skall anhålla att regeringen ger
kulturrådet i uppdrag att studera och samla erfarenheter av olika former av
samverkan och nya metoder att nå barn och ungdom (yrkande 6).

Utskottet anser det givetvis önskvärt att kulturrådet skaffar sig överblick
inom barnkulturområdet och därmed förbättrar sina möjligheter att förmedla
erfarenheter i syfte att stimulera till ytterligare insatser. Med hänsyn till vad
som anförs i propositionen om kulturrådets ansvar och uppgifter och till den
förstärkning av rådets ekonomiska resurser som föreslås anser utskottet att
det inte finns anledning för riksdagen att göra den föreslagna framställningen
till regeringen. Yrkande 6 i motionen 1978/79:1874 avstyrks alltså.

Utskottet har i det föregående utförligt redovisat vad som i motionen
1978/79:607 (s) anförts om behovet aven pa r la me n tarisk utredning
beträffande den kommersiella kulturindustrin. Motionens
yrkande går tillbaka på ett förslag av barnkulturgruppen. 1 propositionen
erinras om att sistnämnda förslag avstyrkts av många remissinstanser,
däribland statens kulturråd, främst med hänsyn till det utredningsarbete som
redan pågår. Föredragande statsrådet uttalar för sin del den uppfattningen att
det inte är befogat att aktualisera ett nytt kartläggnings- och analysarbete,
innan pågående utredningar slutförts. Utskottet delar denna uppfattning och
avstyrker därmed motionen 1978/79:607. Härav följer att utskottet avstyrker
även det näraliggande yrkandet 1 i motionen 1978/79:2301 (vpk) om en
parlamentarisk utredning med uppgift att bearbeta kommersialismens negativa
verkningar.

Med anledning av yrkande 6 i motionen 1978/79:2301 (vpk) om tillsättande
av en b i 1 d u t re d n i n g får utskottet erinra om att kulturrådet våren 1978
anordnade en bildfestival som omfattade ett 30-tal utställningar, ett 50-tal
seminarier och kurser samt - i avslutningsskedet - en bildkonferens.
Avsikten med festivalen var att göra det möjligt för människor som arbetar
med bild liksom för andra bildintresserade att samlat redovisa sina erfarenheter
och i seminarieform ställa kulturpolitiska krav. Bildkonferensen

KrU 1978/79:30

21

framställde mer än 200 krav och begärde att dessa av kulturrådet skulle
vidarebefordras till rätta mottagare och att rådet skulle bevaka den fortsatta
behandlingen av dem. Konferensen krävde också att ett omfattande
utredningsarbete skulle påbörjas som en fortsättning av bildfestivalen.

Arbetet med att följa upp denna konferens pågår inom kulturrådet, och
utskottet anser det därför inte motiverat att riksdagen nu hos regeringen
begär tillsättande av en bildutredning. Utskottet avstyrker därför motionen
1978/79:2301, yrkande 6. Utskottet vill också hänvisa till att det i propositionen
föreslås anvisande av medel till stöd för det dokumentationscentrum
för barns skapande arbete som planeras i Eskilstuna.

Under åberopande av vad som ovan anförts hemställer utskottet

1. att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad
utskottet med anledning av propositionen 1978/79:143, yrkande
1, och motionen 1978/79:2298, yrkande 14, anfört om
kulturinsatser bland barn,

2. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2299, yrkande 1, om
beaktande av barnens kulturella behov vid all samhällsplanering,

3. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2298, yrkande 1, om en
särskild arbetsgrupp i regeringskansliet,

4. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2298, yrkande 2, om mål
och utvecklingsplaner för institutionernas barnkulturarbete,

5. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2299, yrkande 2, om
inriktningen av forskningen på barnkulturområdet,

6. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2299, yrkande 3, om att
kulturinsatser för barn skall präglas av frihet, mångsidighet och
kvalitet,

7. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2299, yrkande 4, om
decentralisering av statens insatser inom barnkulturområdet,

8. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2299, yrkande 7, om
avvisande av kvotering av vissa resurser inom barnkulturområdet,

9. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1854 om teaterutbudet
för barn och ungdomar,

10. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2243 om kulturinsatserna
för små barn,

11. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2299, yrkande 5, om
förslag angående kulturskaparnas medverkan i skola och
förskola,

12. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1858 om förbättrad
information till barn angående äldre tiders kultur,

13. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1874, yrkande 6, om ett
uppdrag till statens kulturråd att samla och studera erfarenheter
av samverkansformer m. m. inom barnkulturområdet,

KrU 1978/79:30

22

14. att riksdagen avslår motionen 1978/79:607 om en parlamentarisk
utredning om den kommersiella kulturindustrin och
motionen 1978/79:2301, yrkande l,om en utredning angående
kommersialismens negativa verkningar,

15. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2301, yrkande 6, om en
bildutredning.

2. Medelsanvisningar

Under denna punkt behandlar utskottet de i inledningen till betänkandet
redovisade förslag till vissa anslag som framlagts dels i propositionen
1978/79:100, dels i propositionen 1978/79:143. Därjämte behandlar utskottet
de i inledningen redovisade motionsyrkandena i den mån dessa inte
behandlats under punkten 1.

A. Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer

Under denna rubrik föreslås i budgetpropositionen ett reservationsanslagav
11 194 000 kr. Detta innebären anslagsökning med 788 000 kr.
Den verkliga resursförstärkningen är dock större, eftersom vissa ändamål
som nu tillgodoses under anslaget i fortsättningen avses bli beaktade i andra
sammanhang.

Statens kulturråd har i sin anslagsframställning för nästa budgetår
föreslagit en anslagshöjning med 6 090 000 kr. Huvuddelen av detta belopp
belöper på de sju poster i vilka anslaget nu är uppdelat. Återstoden hänför sig
till två nya ändamål, nämligen kulturverksamhet bland språkliga minoriteter
(+ 500 000 kr.) och särskilda kulturprojekt (+ 600 000 kr.).

I den av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) väckta motionen
1978/79:1303 yrkas att anslaget höjs med hela det av kulturrådet föreslagna
beloppet.

Fyra av de nuvarande sju anslagsposterna berörs av motioner som väckts
med anledning av budgetpropositionen.

Anslagsposten 1. Centrala amatörorganisationer föreslås sålunda i motionen
1978/79:2131 av Lars Werner m. fl. (vpk) höjd med 1 064 000 kr. I
propositionen har beträffande denna post räknats med en sänkning med
20 000 kr. I realiteten innebär detta en förstärkning med 290 000 kr. eftersom
ett av de ändamål som nu tillgodoses ur denna post föreslås överfört till annat
anslag.

Anslagsposten 2. Experiment och utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet
bland amatörer som i propositionen upptagits med oförändrat belopp,
2 000 000 kr., föreslås i motionen 1978/79:606 av Georg Andersson m. fl. (s)
höjd med 600 000 kr. (yrkande 2) och i motionen 1978/79:1874 av Per Olof
Sundman m. fl. (c) höjd med 1 000 000 kr.

I motionen 1978/79:606 yrkas också att riksdagen som sin mening skall ge

KrU 1978/79:30

23

till känna för regeringen vad som i motionen anförts om stöd till amatörteaterverksamhet
(yrkande 1). Därmed åsyftas bl. a. ett uttalande i motionen att
det är viktigt att samhället i enlighet med målen för den statliga kulturpolitiken
stödjer en fortsatt utveckling på amatörismens område inom föreningsliv
och folkbildning. Ett sådant stöd behövs för verksamhet i mera permanenta
former men i hög grad också för ledarutbildning och andra kvalitetshöjande
insatser. Beträffande uttalanden i övrigt i motionen hänvisas till denna.

Anslagsposten 3. Centrumbildningar på teaterns, dansens, musikens,
filmens, bildkonstens och litteraturens områden föreslås i propositionen höjd
med 484 000 kr. till 2 644 000 kr. En ytterligare höjning med 2 000 000 kr.
föreslås i motionen 1978/79:618 av Lars Werner m. fl. (vpk).

Beträffande anslagsposten 4. Folkparkernas centralorganisation för
central service och andra gemensamma insatser samt för Folkparkernas
artistförmedling beräknas i propositionen en höjning med 175 000 kr. till
2 325 000 kr. I motionen 1978/79:611 av Georg Andersson m. fl. (s) föreslås
en ytterligare höjning av denna post med 500 000 kr.

Slutligen föreslås i motionen 1978/79:439 att under anslaget anvisas
2 000 000 kr. till kulturverksamhet bland språkliga minoriteter. Någon
anslagspost för detta ändamål har inte föreslagits i propositionen.

I propositionen 1978/79:143 föreslås, som redovisats i det
föregående, anvisande för nästa budgetår av ett reservationsanslag av
7 485 000 kr. med anslagsrubriken Bidrag till kulturell verksamhet bland
barn. Av detta anslag avses 200 000 kr. skola utgå till Folkparkernas
centralorganisation för utvecklingsarbete.

I den med anledning av denna proposition väckta motionen 1978/79:2300
av Per Olof Sundman m. fl. (c) upprepas det i motionen 1978/79:1874
framförda yrkandet om anvisande av 1 000 000 kr. till Experiment och
utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet bland amatörer.

B. Filmstöd

Ur det under denna anslagsrubrik anvisade reservationsanslaget utgår
innevarande budgetår bidrag enligt följande:

Bidragsmottagare Bidrag, högst kr.

1. Stiftelsen Svenska filminstitutet för produktion av film 9 500 000

2. Stiftelsen Svenska filminstitutet för import och distribution av

barnfilm 540 000

3. Statens ungdomsråd för utredningsarbete och information om

barnfilm samt granskning av barnfilm 620 000

4. Folkets husföreningarnas riksorganisation för spridning av

kvalitetsfilm 800 000

5. Till regeringens disposition för bidrag till försök med filmvisning

i nya former 1 730 000

13 190 000

KrU 1978/79:30

24

I budgetpropositionen föreslås en ökning av anslaget med
5 250 000 kr. Resursförstärkningen avser tre av de ändamål till vilka bidrag
utgår, nämligen en ökning med 5 milj. kr. av det statliga stödet för produktion
av film (anslagsposten 1), ytterligare 50 000 kr. till Folkets husföreningarnas
riksorganisation och ett med 200 000 kr. förhöjt belopp under anslagsposten

5.

Föredragande statsrådet uttalar bl. a. att det bör ankomma på regeringen att
besluta om den närmare fördelningen av det produktionsstöd som tilldelas
Svenska filminstitutet.

1 propositionen erinras om att konstnärsnämnden fr. o. m. innevarande
budgetår disponerar 1 milj. kr. under anslaget Bidrag till konstnärer m. m. för
en försöksverksamhet med stöd till produktion av film som är avsedd att
distribueras på annat sätt än genom de vanliga biograferna. I enlighet med
förslag i budgetpropositionen har riksdagen för bugetåret 1979/80 anvisat
medel till konstnärsnämnden som innebär en ökning med 500 000 kr. för
projektbidrag till filmproduktion (KrU 1978/79:24, rskr 1978/79:234).

Enligt motionen 1978/79:1319avLars Wernerm. fl. (vpk) bör fördelningen
av det statliga produktionsstödet till Filminstitutet för nästa budgetår bli
föremål för en parlamentarisk beredning. Avsikten synes vara att denna
beredning skall arbeta tillsammans med Svenska teaterförbundet. Arbetet
skall gå ut på att möjliggöra en utveckling av svensk film oberoende av
genregränser, format och distributionsformer (yrkande 1). Motionärernas
önskemål torde vara att en större del av produktionsstödet skall tillfalla
kortfilm och annan film som inte är avsedd för biografvisning.

1 samma motion föreslås i yrkandet 3 att riksdagen anvisare» med 1 milj.
kr. förhöjt belopp till olika former av filmverkstadsverksamhet.

Vidare begärs i yrkandet 4 ett uttalande från riksdagen ”att filmpolitiken
inför 1980-talet bör inordnas under de kulturpolitiska mål riksdagen fastställt
och därmed frigöras från nuvarande starka kommersiella bindningar”.

I motionen 1978/79:1874 av Per Olof Sundman m. fl. (c) konstateras att det
via Sveriges Radio produceras många debattstimulerande, roande och
engagerande barnfilmer för visning i televisionen. Av upphovsrättsliga skäl
kommer dessa dock inte ut på den öppna marknaden. Diskussionen kring
ersättnings- och upphovsrättsfrågorna har förts under många år utan resultat.
Motionärerna anser att riksdagen bör anhålla om regeringens medverkan till
en skyndsam lösning av dessa frågor, så att TV-filmema kan distribueras och
visas i första hand i föreningsregi (yrkande 5).

Samma frågor tas upp i motionen 1978/79:435 av Gunnar Björk i Gävle
m. fl. (c). I motionen framhålls att det finns ett stort behov av att få fram fler
barnfilmer av god kvalitet för visning i skolor, föreningar, på daghem m. fl.
platser.

Frågor om marknadsföring och distribution av kvalitetsfilm behandlas i
motionen 1978/79:1313 av Sture Palm (s) och Anita Gradin (s). Enligt
motionärerna är den marknadsföring som filmdistributörerna tillämpar ett

KrU 1978/79:30

25

avgörande skäl till att det alltjämt råder allvarliga brister i fråga om
distribution av ett kvalitetsmässigt bättre filmutbud. Motionärerna föreslår
att massmedieutredningen - varmed torde avses yttrandefrihetsutredningen,
som har vissa utredningsuppgifter inom filmområdet - får i uppdrag att
överväga frågan om marknadsföring och distribution av kvalitetsfilm.

I propositionen 1978/79:143 behandlas under avsnittet 6.6
Film frågan om särskilda statliga insatser för barnfilm. Bl. a. redovisas
synpunkter på hur ansvaret för barnfilmfrågorna skall fördelas mellan olika
organ. Enligt föredragande statsrådet är det angeläget att frågan om
förhållandet mellan barnfilmrådet, som är administrativt knutet till statens
ungdomsråd, och Svenska filminstitutet löses. Därvid framstår det enligt
propositionen som naturligt att utgå från den faktiska fördelningen av
uppgifter och anpassa organisationen till denna. 1 sammanhanget nämns att
Filminstitutet har för avsikt att komplettera institutets förvaltningsråd, inom
vilket finns ett särskilt utskott för barnfilmfrågor, med företrädare för olika
grupper som använder barnfilm och som är viktiga att ha med i
barnfilmarbetet. Den angivna konstruktionen ger enligt statsrådets mening
goda förutsättningar för ett omfattande samarbete mellan Filminstitutet och
berörda grupper.

Frågor om uppgifts- och ansvarsfördelningen för barnfilmen bör, anförs
det, behandlas i samband med organisationsfrågorna inom filmområdet i
övrigt. Det erinras om att dessa frågor f. n. övervägs inom ramen för den
översyn av den statliga filmpolitiken som pågår inom utbildningsdepartementet.

Föredragande statsrådet uttalar att han finner det angeläget att den svenska
filmproduktionen i ökad omfattning inriktas på produktion för barn och
yngre tonåringar. Ansvaret för att detta sker vilar främst på Svenska
filminstitutet. Det bör enligt statsrådets mening vara möjligt att inom ramen
för det ökade statliga bidrag som i budgetpropositionen föreslagits till
filmproduktion få till stånd en kraftigt ökad produktion av barn- och ungdomsfilm.

Vad beträffar det statliga stöd till import och distribution av barnfilm som
kanaliseras genom Svenska filminstitutet - posten 2 under anslaget Filmstöd
-föreslåsen medelsanvisning av 425 000 kr. under det nya anslaget Bidrag till
kulturell verksamhet bland barn.

Det förslag till stödordning för import av barnfilm som barnkulturgruppen
föreslagit kan enligt propositionen inte nu läggas till grund för ett beslut.

Innevarande budgetår anvisas från anslagsposten 3 under anslaget Filmstöd
620 000 kr. till statens ungdomsråd för utredningsarbete och information
om barnfilm samt granskning av barnfilm. Det statliga barnfilmrådet är
administrativt knutet till ungdomsrådet, och bidraget skall användas i
samråd med barnfilmrådet. För samma ändamål föreslås nu under det nya
anslaget i propositionen 1978/79:143 ett belopp av 125 000 kr.

Av det bidrag till filmvisning i nya former som fördelas av regeringen
(anslagsposten 5 under anslaget Filmstöd) används innevarande budgetår

KrU 1978/79:30

26

500 000 kr. för verksamhet som syftar till att förbättra möjligheterna till
visning av barnfilm i former som utgör alternativ till biografernas matinéföreställningar.
Bidragen avser kostnader för olika organisationers centrala
verksamhet, medan lokala kostnader för finansieras på annat sätt, t. ex.
genom lokalt aktivitetsstöd till ungdomsorganisationer, kommunala bidrag
eller egenavgifter.

Vid medelsberäkningen i propositionen 1978/79:143 har 100 000 kr. tagits
upp för nämnda centrala funktioner.

Enligt motionen 1978/79:2298 av Georg Andersson m. fl. (s) innebär
propositionen 1978/79:143 förslag om vissa betydande förändringar av
barn film rådets arbete. Detta finnér motionärerna anmärkningsvärt mot
bakgrund av pågående och förestående översyn av den statliga filmpolitiken.
Socialdemokraterna anser att barnfilmrådet bör bibehålla de uppgifter som
det nu har, vilka i motionen beskrivs på följande sätt:

a) Granskning av all slags barnfilm och utgivande av samlingskatalog och
annan information om kvalitetsfilm. Granskningen bör liksom för närvarande
bygga på klart redovisade värderingar om vad rådet menar är kvalitetsfilm
för barn (s. k. normativ granskning).

b) Utvecklingsarbete och försöksverksamhet. Kulturrådet bör inte ges
ansvaret för utvecklingsarbetet på barnfilmområdet så länge kulturrådet inte
ansvarar för filmfrågorna i stort. Däremot är det viktigt att kulturrådets och
barnfilmrådets kontakter stärks, vilket kan ske om kulturrådet ständigt
adjungeras till eller ingår som ledamot i barnfilmrådet.

c) Informationsverksamhet, konferenser och internationella kontakter.

d) Remissorgan till regeringen i filmpolitiska frågor.

1 yrkandet 5 begärs ett tillkännagivande om mål och riktlinjer för
barn film rådets arbete i enlighet med vad som uttalats i motionen.

Vidare vänder sig motionärerna mot uttalanden i propositionen som kan
tydas som en reglering av verksamheten i de barn- och ungdomsorganisationer
som får särskilda bidrag för filmvisning. Filmverksamheten bör enligt
deras mening kunna integreras som en naturlig del av organisationernas
övriga verksamhet. Ett tillkännagivande av denna innebörd föreslås i
yrkandet 8.

Även i motionen 1978/79:2301 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas avslag på
propositionens förslag till organisationsförändringar (yrkande 8). Motionärerna
önskar i stället ett riksdagsuttalande av i huvudsak det innehåll som
föreslagits i det tidigare refererade yrkandet 4 i motionen 1978/79:1319.

Vad beträffar medelsberäkningen föreslås i den socialdemokratiska motionen
1978/79:2298 att ökningen av medlen till barnfilmimport begränsas till
60 000 kr., medan 365 000 kr. bör disponeras för produktion av svensk
barnfilm genom en ökning av konstnärsnämndens projektstöd.

Ett näraliggande yrkande framförs i motionen 1978/79:2300 av Per Olof
Sundman m. fl. (c). I denna motion yrkas att till barnfilmimport anvisas
100 000 kr., varigenom utrymme skapas för en ökning av medlen till
barnfilmproduktion med 325 000 kr. (yrkande 7). Motionärerna anser att

KrU 1978/79:30

27

dessa medel bör ställas till förfogande för antingen konstnärsnämnden eller
Filminstitutet.

I vpk-motionen 1978/79:2301 föreslås ett väsentligt ökat bidrag, nämligen
ytterligare 3 milj. kr., utgå till konstnärsnämnden för stöd till produktion av
barnfilm som är avsedd att i första hand distribueras på annat sätt än genom
vanliga biografer (del av yrkande 9).

Innebörden av yrkandena 8 och 9 i centerpartimotionen 1978/79:2300 är att
de medel som enligt propositionen avses stå till förfogande för bidrag till
centrala funktioner för visning av barnfilm i nya former, dvs. uppskattningsvis
totalt 600 000 kr., inte bör fördelas av regeringen utan av statens
ungdomsråd i samråd med barnfilmrådet.

I samma motion föreslås (yrkande 10) att riksdagen begär förslag i
kommande budgetproposition om ett nytt system för import av barnfilm.

C. Litteraturstöd

I budgetpropositionen föreslås under denna rubrik ett reservationsanslag
av 20 308 000 kr. Detta innebär en anslagshöjning med 883 000
kr. Därav hänför sig 770 000 kr. till anslagsposten 1. Utgivningsstöd, 50 000
kr. till posten 2. Framställning av lättläst litteratur, 33 500 kr. till posten 7.
Sigtunastiftelsens klipparkiv och 29 500 kr. till posten 8. Stiftelsen Svenska
barnboksinstitutet.

I budgetpropositionen redovisas att Litteraturfrämjandet låtit utvärdera de
två första årens försök med utgivning av prisbillig kvalitetslitteratur i serien
”En bok för alla”. Föredragande statsrådet uttalar att resultatet av utvärderingen
noga bör övervägas innan de permanenta formerna för utgivningen
fastställs. Av propositionen framgår också att kulturrådet föreslagit att medel
anvisas för en treårig försöksverksamhet med massmarknadsutgivning för
barn och ungdom. Detta förslag har dock inte av regeringen förts vidare till
riksdagen.

Budgetpropositionens förslag i fråga om anslaget Litteraturstöd har föranlett
yrkanden i flera motioner. Sålunda föreslås i motionen 1978/79:906 av
Lars Werner m. fl. (vpk) att den i anslagsposten Utgivningsstöd ingående
delposten Facklitteratur skall höjas med 2 500 000 kr. över regeringens förslag
(yrkande 3). I samma motion föreslås anvisande av 4 000 000 kr. till ett nytt
ändamål, nämligen ett distributionsstöd knutet till de litteraturstödda titlar
som saluförs i Bibliotekstjänsts sambindning (yrkande 2). Ytterligare föreslås
i motionen att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till försäljningsstöd
knutet till de litteraturstödda titlarna.

Beträffande delposten Projektstöd, som ingår i anslagsposten Utgivningsstöd,
föreslås i motionen 1978/79:1874 av Per Olof Sundman m. fl. (c) en
höjning med 200 000 kr. till 1 200 000 kr. (yrkande 3). I samma motion yrkas
att riksdagen hos regeringen anhåller att import av barnlitteratur för att öka
tillgången på barnböcker på invandrarnas hemspråk ges ekonomiskt stöd

KrU 1978/79:30

28

inom ramen för litteraturstödet (yrkande 2). Slutligen yrkas i motionen att
riksdagen hos regeringen anhåller att massmarknadsutgivning av barnlitteratur
startar i enlighet med Litteraturfrämjandets modell.

Med hänsyn till de positiva resultat som uppnåtts i Litteraturfrämjandets
verksamhet med utgivning av serien ”En bok för alla” och som framgår av
den utvärdering som gjorts föreslås i motionen 1978/79:612 av Georg
Andersson m. fl. (s)att utgivningen permanentas och att regeringen bemyndigas
träffa avtal med Litteraturfrämjandet om de närmare formerna för
utgivningen.

I det ipropositionen 1978/79:143 föreslagna anslaget Bidrag till
kulturell verksamhet bland barn ingår ett belopp av 100 000 kr. avsett som
bidrag till Svenska barnboksinstitutet.

Yrkanden som gäller massmarknadsutgivning av prisbillig kvalitetslitteratur
för barn och ungdom har framförts i flera av de motioner som väckts
med anledning av propositionen 1978/79:143. Sålunda yrkas i motionen
1978/79:2298 av Georg Andersson m. fl. (s) att riksdagen skall dels bemyndiga
regeringen att avtala med Litteraturfrämjandet om dylik utgivning
(yrkande 10), dels för ändamålet anvisa 2 500 000 kr. (yrkande 11). Samma
medelsanvisning föreslås i motionen 1978/79:2300, yrkande 3, av Per Olof
Sundman m. fl. (c). I motionen 1978/79:2301 av Lars Werner m. fl. (vpk)
yrkas dels att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om utgivning av
prisbillig kvalitetslitteratur för barn och ungdom (yrkande 3), dels att för dy lik
utgivning skall anvisas 3 000 000 kr. (yrkande 9).

Frågan om stöd till utgivning av serier tas upp i motionerna 1978/79:2298
(s)och 1978/79:2301 (vpk). I den förra yrkas att för ändamålet anvisas 250 000
kr. (yrkande 9) och i den senare 2 000 000 kr. (yrkande 9). I sistnämnda motion
föreslås också att riksdagen hos regeringen skall hemställa om en utredning
som bl. a. skall se över frågan om införande av en särskild serieavgift. I
samma motion upprepar vänsterpartiet kommunisterna sitt tidigare år
framförda krav om överförande av pressbyråförsäljningen i samhällelig ägo
(yrkande 4).

Enligt motionen 1978/79:2300(c)börden försöksverksamhet med läsfrämjande
åtgärder som nu bedrivs försöksvis fortsätta också kommande
budgetår. I yrkande 2 föreslås att riksdagen hemställer om ett regeringsförslag
om läsfrämjande åtgärder i permanenta former fr. o. m. den 1 juli 1980.

D. Bidrag lill folkbibliotek

Under denna rubrik föreslås i budgetpropositionen anvisande av
ett reservationsanslag av 14 996 000 kr. 1 jämförelse med innevarande år
innebär detta en minskning med ett avrundat belopp av 4 104 000 kr. Detta
beror på att bidrag till länsbibliotek och lånecentraler i fortsättningen skall
bestridas av ett nytt anslag (se KrU 1978/79:24) vilket medför en minskning
av medelsbehovet med 4 895 000 kr. För övriga ändamål som tillgodoses ur

KrU 1978/79:30

29

anslaget beräknas i propositionen en ökning med 790 500 kr.

Anslagsposten 1, som avser den lokala biblioteksverksamheten, föreslås i
motionen 1978/79:610 av Georg Andersson m. fl. (s) höjd med 600 000 kr.
utöver förslaget i propositionen. Som skäl härför anförs att bokutlåningen på
arbetsplatserna bör ges väsentligt ökade resurser. Även i motionen 1978/
79:1299 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) föreslås en höjning av
denna anslagspost. Motionärerna föreslår anvisande av 2 950 000 kr. mer än
innevarande budgetår, vilket i förhållande till propositionen innebär en
ökning med 2 385 000 kr. I denna motion föreslås också en ökning av
anslagsposten 4. Inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk med
740 000 kr. mer än regeringen föreslagit.

E. Riksutställningar

Under denna rubrik föreslås i budgetpropositionen ett reservationsanslag
av 10 501 000 kr. Förslaget har inte föranlett några motionsyrkanden.

I det ipropositionen 1978/79:143 föreslagna anslaget Bidrag till
kulturell verksamhet bland barn ingår ett belopp av 200 000 kr. avsett för
utvecklingsarbete vid Stiftelsen Riksutställningar.

F. Bidrag till kulturell verksamhet bland barn

Som omnämnts upprepade gånger i det föregående föreslås i propositionen
1978/79:143 anvisande av ett nytt reservationsanslag benämnt Bidrag till
kulturell verksamhet bland barn. Avsikten är att medel för de ändamål för
vilka detta anslag är avsett i statsbudgeten för budgetåret 1980/81 skall
beräknas under respektive institutioners ordinarie anslag. I fråga om det nya
anslaget anför föredragande statsrådet följande:

Jag vill inledningsvis erinra om att redogörelse förde förslag om insatser för
barnkultur som förts fram av myndigheter m. fl. inom kulturområdet har
lämnats i budgetpropositionen avsnittet B. Kulturändamål.

Som jag tidigare framhållit går samhällets uppgifter på barnkulturområdet
till väsentlig del ut på att förstärka basresurserna för institutioners och
organisationers verksamhet så att möjligheterna att tillgodose barnens behov
ökar. Men utöver en förstärkning av basresurserna behövs medel för
specialinriktade insatser, dvs. åtgärder som syftar till att få igång en
utveckling som sedan får betydelse i ett vidare sammanhang. Basresursförstärkningarna
har av praktiska skäl beaktats redan i budgetpropositionen.
Under förevarande anslag tas således upp endast sådana ökningar som är av
betydelse enbart inom barnkulturområdet. Jag beräknar det sammanlagda
behovet av insatser av det här slaget under nästa budgetår till 7 485 000
kr.

Beloppet fördelar sig på olika poster på sätt som framgår av följande
sammanställning som hämtats ur propositionen.

KrU 1978/79:30

30

Ändamål

Belopp kr.

Statens kulturråd för

a) information, utrednings- och utvecklingsarbete

b) bidrag till folkbibliotek

c) stiftelsen Svenska barnboksinstitutet
Riksteatern för utvecklingsarbete
Operan för utvecklingsarbete
Dramaten för utvecklingsarbete
Rikskonserter för utvecklingsarbete (inkl. förskola)

Folkparkernas centralorganisation för utvecklingsarbete
Svenska filminstitutet för import och distribution av barnfilm
Statens ungdomsråd för granskning av barnfilm m. m.

Till regeringens disposition för bidrag till försök med filmvisning i
nya former

Museer

a) statens historiska museum

b) moderna museet

c) naturhistoriska riksmuseet

d) etnografiska museet

e) Nordiska museet
0 Tekniska museet
Riksutställningar för utvecklingsarbete
Konstfrämjandet för utvecklingsarbete
Eskilstuna kommun för utvecklingsarbete
Socialstyrelsen för taltidning för synskadade barn

2000 000
2 000 000
100 000
600 000
200 000
200 000
400 000
200 000
425 000
125 000

100 000

650 000

200 000
150 000
75 000
60 000

7 485 000

Den i propositionen sålunda redovisade medelsberäkningen har föranlett
en rad ändringsyrkanden i de med anledning av propositionen väckta
motionerna. En del av dessa yrkanden har för sammanhangets skull
omnämnts i det föregående vid redovisningen av de i detta betänkande
behandlade förslag om medelsanvisningar som gjorts i budgetpropositionen.

En inom utskottet gjord sammanställning av samtliga föreliggande förslag i
fråga om medelsanvisningen under anslaget Bidrag till kulturell verksamhet
bland barn återges på s. 32.1 anslutning till denna och som komplettering till
de upplysningar som i vissa fall redan lämnats under A, B, C och E i det
föregående redovisas i det följande vissa punktvis ordnade upplysningar
angående de olika posterna i sammanställningen.

1 och 2. Kulturrådet resp. skolöverstyrelsen för information samt utredningsoch
utvecklingsarbete (2 000 000 kr.). I propositionen betonas vikten av
att kulturinstitutioner av olika slag, lokala föreningar och fria grupper får
möjlighet att delta i utvecklingsarbetet på barnkulturområdet. Ledningsansvaret
måste emellertid ligga centralt, i första hand hos statens kulturråd samt
Riksteatern, Rikskonserter och Riksutställningar. För kulturrådet är utvecklingsarbetet
på detta område en ny uppgift, men föredragande statsrådet
räknar ändå med att rådet skall spela huvudrollen i det arbete som han anser

KrU 1978/79:30

31

bör komma till stånd. Det framhålls att rådet har ett övergripande ansvar på
kulturområdet och därför är den naturliga instansen när det gäller att fånga
upp initiativ och sprida information. Avsikten med det belopp om 2 000 000
kr. som föreslås anvisat är att möjliggöra att ett relativt begränsat antal
ambitiösa pilotprojekt genomförs. Projekten bör väljas ut med hänsyn till de
ambitioner kulturrådet har med sitt utvecklingsarbete.

Någon medelsanvisning för nu angivna ändamål har inte beräknats i
motionen 1978/79:2298 (s). Motionens anslagsyrkande innebär
alltså förslag om avslag på propositionen i nu ifrågavarande del.

KrU 1978/79:30

32

Sammanställning av samtliga yrkanden som gäller medelsanvisningen under det i prop. 143 föreslagna anslaget

Bidrag till kulturell verksamhet bland barn

Ändamål	Prop.	m. 2298 (s)	m. 2300 (c)	m. 2299 (m)	m. 2301 (vpk)
1. Kulturrådet för information samt utrednings- och utvecklingsarbe-
te	2 000 000	-	1 000 000	500 000	2 000 000
2. Skolöverstyrelsen för d:o 3. Kulturrådet för utvecklingsar-	-	—	—	1 500 000	—
bete inom institutioner 4. Riksteatern för utvecklingsar-		2 000 000	—	~	—
bete	600 000	-	600 000	600 000	600 000
5. Operan för d:o	200 000	-	-	200 000	200 000
6. Dramatiska teatern för d:o	200 000	-	-	200 000	200 000
7. Rikskonserter för d:o	400 000	-	400 000	400 000	400 000
8. Riksutställningar för d:o	200 000	-	200 000	200 000	200 000
9. Sex centralmuseer för d:o	650 000	-	-	650 000	650 000
10. Regionala museer för d:o	-	-	650 000	-	-
11. Konstfrämjandet för d:o	150 000	150 000	150 000	150 000	150 000
12. Eskilstuna kommun förd:o	75 000	75 000	75 000	75 000	75 000
13. Folkbiblioteken 14. Massmarknadsutgivning av kvalitetslitteratur för barn och	2 000 000		2 000 000	2 000 000	2 000 000
ungdom 15. Skol- och folkbiblioteken: lit-teratur på invandrar- och mi-		2 500 000	2 500 000		3000 000
noritetsspråk	-	-	-	-	2 000 000
16. Svenska barnboksinstitutet	100 000	100 000	100 000	100 000	100 000
17. Produktion av serier	-	250 000	-	-	2 000 000
18. Taltidning för barn 19. Folkparkernas central-organisation för utvecklings-	60 000	60 000	60 000	60 000	60 000
arbete 20. Barn- och ungdomsorganisa-tionernas kulturella verksam-	200 000	200 000	200 000	200 000	200 000
het 21. Experiment och utvecklings-arbete inom kulturell verk-samhet bland amatörer (ansla-		4 000 000
get B 4)	-	-	1 000 000	-	-
22. Hembygdsrörelsen	-	-	100 000*	-	-
23. Sveriges dövas riksförbund 24. Import m. m. av film: Filmin-	-	—	250 000	—	-
stitutet 25. Produktion av film:	425 000	60 000	100 000	425 000	425 000
a) konstnärsnämnden	-	365 000	-	-	3 000 000
b) Filminstitutet	-	-	325 000	-	-
26. Granskning av film m. m. 27. Filmvisning i nya former:	125 000	125 000	125 000	125 000	125 000
a) regeringen	100 000	100 000	-	100 000	100 000
b) Statens ungdomsråd	-	-	100 000	-	-
28. Allmän fritidsverksamhet 29. Försöksverksamhet i kom-	-	30 000 000	-	-	—
muner 30. Kartläggningsarbete i kom-	-	-	—	—	7000 000
muner	-	-	-	-	3 000 000
* Detta yrkande framställt även i motionen 1978/79:2272 (c)	7 485 000	39 985 000	9 935 000	7 485 000	27 485 000

KrU 1978/79:30

33

I den medelsberäkning som gjorts imotionen 1978/79:2300 (c) har
det i propositionen föreslagna beloppet till kulturrådet för information samt
utrednings- och utvecklingsarbete minskats till 1 000 000 kr.

Imotionen 1978/79:2299 (m) föreslås att den föreslagna medelsanvisningen
till information samt utrednings- och utvecklingsarbete delas
upp på skolöverstyrelsen som föreslås få 1 500 000 kr. att fördela med lika
belopp till samtliga länsskolnämnder och kulturrådet som föreslås få
återstående belopp, 500 000 kr. Som stöd för denna uppdelning framhålls att
det krävs kännedom om barn och barns utveckling för att bedöma vilka
projekt som bör stödjas och att det därför är rimligt att den centrala myndighet
som har sådan kännedom också får huvudansvaret för fördelningen av
medel.

3-10. Utvecklingsarbete inom institutioner. Ipropositionen betonas att
en förutsättning för att barn skall engageras av ett skådespel, en konsert eller
en utställning är att framställningen utformas med hänsyn till barns intressen
och föreställningsförmåga. Arbetet bland barn blir riktigt framgångsrikt först
när det inrymmer möjligheter att experimentera med konstnärliga uttrycksformer,
pedagogiska metoder och nya former för kontakt med barngrupper.
Det framhålls som en viktig uppgift att under de närmaste åren skapa
förutsättningar för ett utvecklingsarbete på dessa områden. Mot denna
bakgrund föreslås den medelsanvisning som i utskottets sammanställning
tagits upp under punkterna 4-9.

Imotionen 1978/79:2298 (s) betonas vikten av att utvecklingsarbetet
bedrivs över hela landet. Regionala teatrar, museer och fria grupper bör
ha samma möjligheter att få pengar till experiment i vad gäller arbetet bland
barn som de centrala institutionerna men detta blir inte möjligt med den
medelsanvisning som föreslås i propositionen. Motionärerna föreslår i stället
att kulturrådet får ett anslag på 2 000 000 kr. för utvecklingsarbete inom
institutioner (punkt 3 i utskottets sammanställning). Detta belopp bör
fördelas efter ansökan och det bör ankomma på kulturrådet att ta de initiativ
som behövs för att utvecklingsarbetet över en tidsperiod skall ge erfarenheter
av olika uttrycksformer och från olika typer av institutioner.

Propositionens förslag om en medelsanvisning till Operan och Dramatiska
teatern (punkterna 5 och 6) kritiseras i motionen 1978/79:2300 (c).
Motionärernas anslagsyrkande innebär att avslag yrkas på propositionen i
denna del. Vad beträffar det belopp om 650 000 kr. som i propositionen
föreslås för sex centrala museer, nämligen statens historiska museum,
moderna museet, naturhistoriska riksmuseet, etnografiska museet, Nordiska
museet och Tekniska museet (punkt 9), föreslås i samma motion att
motsvarande belopp i stället anvisas till de regionala museerna (punkt 10).
Motionärerna framhåller vikten av att denna resurs utnyttjas för insatser över
hela landet.

11. Konstfrämjandet. Ipropositionen framhålls att en stor del av de
bilder som barn möter i olika sammanhang är konstnärligt likgiltiga eller

3 Riksdagen 1978/79. 13 sami. Nr 30

KrU 1978/79:30

34

undermåliga. Detta måste vara en uppgift för kulturpolitiken att stödja
framställning och spridning av bilder som kan fungera som ett alternativ till
de spekulativt framställda bilderna och som syftar till att vidga barnens
upplevelsevärld. Konstfrämjandet har bl. a. i samarbete med olika konstnärer
och organisationer börjat framställa affischer, bilder och utställningar för barn
och ungdom. Den i propositionen föreslagna medelsanvisningen till Konstfrämjandet
är avsedd för försöksverksamhet som speciellt riktar sig till
barn.

12. Eskilstuna kommun. Den föreslagna medelsanvisningen om 75 000 kr.
är avsedd som stöd till ett dokumentationscentrum för barns skapande arbete
som planeras i Eskilstuna.

13 och 14. Folkbiblioteken. Massmarknadsutgivning av prisbillig kvalitetslitteratur
för barn och ungdom. I p r o p o s i t i o n e n erinras om den diskussion
av frågan om massmarknadsutgivning av barn- och ungdomsböcker som
redovisades i propositionen 1977/78:99 om litteraturstöd m. m. I denna
proposition betonades att för ett ställningstagande till frågan krävdes ett
konkret förslag avseende utgivningens sammansättning samt, framför allt,
distributionen och försäljningen. I den nu förevarande propositionen uttalas
att en massmarknadsutgivning för barn och ungdom ytterst syftar till att
stimulera nya grupper till läsning av god litteratur genom att främja tillgången
på prisbilliga böcker av litterär halt. Föredragande statsrådet har enligt
propositionen för avsikt att tillkalla en arbetsgrupp med uppgift att klargöra
formerna för hur detta kan ske på ett sådant sätt att det på sikt innebär en
stimulans för kvalitetsbokmarknaden i dess helhet. Gruppen avses skola
belysa olika problem som hänger samman med en utgivnings omfattning och
innehåll, marknadsföring och spridning av böckerna samt ansvarsfördelning
och kostnader. Det förutsätts att ett förslag av arbetsgruppen skall kunna
ligga till grund för överväganden om insatser under budgetåret 1980/81 i
anslutning till att beslut fattas om de permanenta formerna för en utgivning
av prisbillig kvalitetslitteratur för vuxna.

1 avvaktan på att ställning kan tas till frågan om stöd till nya utgivningsformer
för barn- och ungdomslitteraturen föreslås en medelstilldelning av
2 000 000 kr. till bibliotekens barn- och ungdomsverksamhet. Detta bör enligt
propositionen möjliggöra en fortsatt upprustning av barnbiblioteksverksamheten,
en utbyggnad av mediebestånden för barn och ungdom och en
vidareutveckling av bibliotekens lässtimulerande insatser. Medlen förutsätts
fördelade av statens kulturråd, som därvid bör uppmärksamma behovet av
särskilda insatser för barn med annat hemspråk än svenska.

Propositionens ståndpunkt i fråga om massmarknadsutgivning för barn
och ungdom kritiseras i flera av motionerna. I motionerna 1978/
79:2298 (s) och 1978/79:2300(c) föreslås anvisande av ett belopp av
2 500 000 kr. för dylik utgivning medan i motionen 1978/79:2301
(vpk) för samma ändamål beräknas 3 000 000 kr. I den först nämnda

KrU 1978/79:30

35

motionen föreslås också att riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal
med Litteraturfrämjandet angående stöd för utgivning av barn- och
ungdomslitteratur i huvudsak enligt de riktlinjer som anförts i motionen. 1
denna motion dras vidare den konsekvensen att propositionens förslag om
anvisande av 2 000 000 kr. till bibliotekens barn- och ungdomsverksamhet
inte bör bifallas.

15. Skol- och folkbiblioteken. Litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. I
den medelsberäkning som ingår i motionen 1978/79:2301 (vpk)
föreslås anvisande av 2 000 000 kr. till detta ändamål. Motionärerna framhåller
att den grupp som i dag har minst tillgång till bra litteratur på det egna
språket är invandrarna. Deras situation måste kraftigt förbättras både genom
översättningar till invandrar- och minoritetsspråken och genom stöd till
originalutgivning.

16. Svenska barnboksinstitutet. Den föreslagna medelsanvisningen
(100 000 kr.), som redovisats även under C i det föregående, är avsedd att
möjliggöra bl. a. att institutets pedagogiska resurser förstärks.

17. Produktion av serier. I m o t i o n e n 1 9 7 8 / 7 9: 2 2 9 8 (s) framhålls att
behovet av bra serier är stort. Bidrag till utgivning av serier kan utgå ur
anslaget Litteraturstöd (delposten Projektstöd). Utöver de medel som kan
disponeras för ändamålet ur detta anslag behövs det ett kompletterande
belopp av 250000 kr. I motionen 1978/79:2301 (vpk) föreslås för
samma ändamål 2 000 000 kr.

18. Taltidning för barn. Den föreslagna medelsanvisningen (60 000 kr.) är
avsedd som bidrag till Synskadades riksförbund för utgivning av en redigerad
taltidning för barn.*

19. Folkparkernas centralorganisation för utvecklingsarbete. Avsikten med
denna medelsanvisning om 200 000 kr. är att stödja en av Folkparkernas
centralorganisation föreslagen försöksverksamhet. Denna verksamhet är
avsedd att genomföras sommaren 1979, och målet är att nå barn som av olika
anledningar vistas i staden under sommarmånaderna. Särskild vikt läggs vid
att nå invandrarbarn och handikappade barn och ungdomar.

20. Barn- och ungdomsorganisationernas kulturella verksamhet. I m o t i o -nen 1978/79:2298 (s) uttalas att de bidrag som finns f. n. inte fyller de
behov som barn- och ungdomsorganisationerna har att över en längre
tidsperiod kunna planera och utveckla sin kulturella verksamhet. Avsikten
med den föreslagna medelsanvisningen av 4 milj. kr. är att organisationerna
skall kunna erhålla bidrag till verksamhet med konstnärliga uttrycksformer
inom de områden som innefattas i 1974 års kulturpolitiska beslut. Bidragen
bör främst avse centrala kostnader av typ ledarutbildning, material, experimentmedverkan
etc. men bör i undantagsfall kunna utnyttjas för lokala
kostnader.

KrU 1978/79:30

36

21. Experiment och utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet bland
amatörer. Som redan omnämnts i det föregående innebär förslaget i
motionen 1978/79:2300(c)om anvisande av 1 000 000 kr. till detta
ändamål en upprepning av ett förslag i motionen 1978/79:1874.

22. Hembygdsrörelsen. En medelsanvisning av 100 000 kr. till hembygdsrörelsen
har föreslagits såväl i motionen 1978/79:2272 (c) som i
motionen 1978/79:2300(c). Avsikten är att stimulera hembygdsrörelsen
att med hjälp huvudsakligen av frivilliga ideella krafter förmedla
direktkontakt mellan hembygdsgårdar och barn i skola eller fritidsgrupper.

23. Sveriges dövas riksförbund. Imotionen 1978/79:2300 (c) påpekas
att videotekniken öppnat nya möjligheter för döva barn att bli delaktiga av
kulturaktiviteter. Program på videoband, där t. ex. sagor återges såväl med
teckenspråk som på talad svenska, skapar viktiga förutsättningar för att foga
in döva och hörselskadade barn i det svenska samhället. Den föreslagna
medelsanvisningen av 250 000 kr. är avsedd att ge Sveriges dövas riksförbund
möjlighet till viss produktion i förbundets studio för inspelning av videokassetter.

24 och 25. Import m. m. av film. Produktion av film. Som redovisats i det
föregående föreslås i motionerna 1978/79:2298 (s) och 1 9 78 /
79 : 2 300 (c) minskningar till 60 000 kr. resp. 100 000 kr. av det i propositionen
1978/79:143 för filmimport beräknade beloppet av 425 000 kr. I den
förra motionen föreslås att 365 000 kr. av detta belopp i stället får disponeras
av konstnärsnämnden för produktion av film, medan det i den senare
motionen föreslås att 325 000 kr. av samma belopp används till produktion av
film genom Filminstitutet, alternativt konstnärsnämnden. I båda fallen anses
det väsentligare att den inhemska produktionen av barnfilm stimuleras än att
ökade medel anvisas till import av film. I den socialdemokratiska motionen
hänvisas också till ett kommande ställningstagande till frågan om importstöd
för film.

Det i motionen 1978/79:2301 (vpk) framförda förslaget om
anvisande av 3 000 000 kr. till produktion av barnfilm motiveras dels med
filmens utomordentliga möjligheter att ge barnen kulturell stimulans, dels
med att dagens barnfilm visserligen ibland kan förefalla menlös men i själva
verket i hög grad ingår i den kulturimperialism som söker påtvinga oss
bestämda mönster och uppfattningar.

26 och 27. Granskning av film. Filmvisning i nya former. Den beräkning av
medelsbehovet (125 000 kr.) för dessa båda ändamål som gjorts i propositionen
har som framgår av sammanställningen inte föranlett några ändringsförslag
i motionerna.

KrU 1978/79:30

37

28. Allmän fritidsverksamhet. 1 motionen 1978/79:614 av Olof Palme m. fl.
(s), vilken väcktes under allmänna motionstiden i januari 1979, yrkades bl. a.
att riksdagen skulle anvisa ett belopp av 30 milj. kr. som bidrag till allmän
fritidsverksamhet i kommuner. Yrkandet avstyrktes av kulturutskottet i
betänkandet KrU 1978/79:23 och har därefter avslagits av riksdagen.

Förslaget om en medelsanvisning om 30 milj. kr. för detta ändamål har nu
framförts igen, denna gång i motionen 1978/79:2298, yrkande
12 och 13, (s). Förslaget innebär ett återinförande av det bidrag till
föreningsanknutna aktiviteter i skolan som riksdagen på sin tid beviljade för
budgetåret 1977/78 men som slopats fr. o. m. innevarande budgetår. Motionärerna
framhåller att en livlig verksamhet i föreningslivets regi utvecklades
under det år då bidraget fanns. Ytterligare insatser planerades också. Bidraget
möjliggjorde glesbygdsverksamhet, aktiviteter i nybyggda bostadsområden,
temadagar, lovverksamhet och särskilda satsningar på föreningslösa och
handikappade barn och ungdomar. Motionärerna betonar också att barns och
ungdomars deltagande i berikande fritidsaktiviteter ofta leder till ett aktivt
kulturengagemang senare i livet.

29. Försöksverksamhet i kommuner. I motionen 1978/79:2301
(vpk) uttalas att det största kulturutbudet finns inom kommunerna. Den
föreslagna medelsanvisningen av 7 milj. kr. är avsedd som stöd till olika
försöksverksamheter i kommunerna i vad gäller såväl litteratur som teater,
dans, drama, musik och bildkonst.

30. Kartläggningsarbete i kommuner. 1 motionen 1978/79:2301
(vpk) uttalas att staten bör stödja inrättandet i kommunerna av särskilda
delegationer med uppgift att kartlägga barnens kulturella situation. Delegationerna
bör också presentera förslag till åtgärder så att man verkligen når
också de i dag mest utsatta barnen. 3 milj. kr. föreslås för ändamålet.

Utskottet

I det följande kommer utskottet att i tur och ordning ta ställning till de
förslag som regeringen lagt fram dels i budgetpropositionen beträffande
anslagen Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer, Filmstöd, Litteraturstöd,
Bidrag till folkbibliotek och Riksutställningar, dels i propositionen
1978/79:143 beträffande anslaget Bidrag till kulturell verksamhet bland barn
ävensom till de motionsyrkanden som har anknytning till dessa regeringsförslag.

A. Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer. I fråga om anslagsposten

1. Centrala amatörorganisationer föreslås i propositionen en reell anslagsförstärkning
med inemot 300 000 kr. Utskottet anser sig inte böra föreslå någon
höjning därutöver och avstyrker därför det i motionen 1978/79:2131 (vpk)

KrU 1978/79:30

38

framförda yrkandet 2 om en höjning med 1 064 000 kr.

I motionen 1978/79:606, yrkande 1, har föreslagits att riksdagen som sin
mening skall ge till känna för regeringen vad som i motionen anförts om stöd
till amatörverksamhet. Därmed synes i första hand åsyftas uttalanden i
motionen om att stöd mera behövs för verksamhet i permanenta former än
för särskilda projekt. Stöd i form av projektbidrag, som hittills i många fall
utgått, är nämligen enligt motionen förknippade med uppenbara nackdelar
men kan givetvis i enstaka fall ändå vara motiverade.

Utskottet förutsätter att kulturrådet, som fördelar stödet till amatörorganisationema,
söker finna former för detta stöd som tillgodoser organisationernas
egna önskemål. Något särskilt uttalande av riksdagen i denna fråga
anser utskottet inte behövligt. Utskottet avstyrker därför motionen 1978/
79:606, yrkande 1.

Anslagsposten 2 under detta anslag avser bidrag till experiment och
utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet bland amatörer. I propositionen
föreslås anvisande av oförändrat belopp, 2 000 000 kr. Detta anses i två
motioner vara otillräckligt. Höjningar yrkas med 600 000 kr. i den socialdemokratiska
motionen 1978/79:606 (yrkande 2) och med 1000 000 kr. i
centerpartimotionen 1978/79:1874 (yrkande 1). Sistnämnda yrkande upprepas
i den med anledning av propositionen 1978/79:143 väckta motionen
1978/79:2300, yrkande 1, (c).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget med en viss
ökning av medelsanvisningen och vill för sin del tillstyrka yrkande 2 i
motionen 1978/79:606 innebärande en höjning med 600 000 kr. Vid riksdagens
bifall härtill blir yrkande 1 i motionen 1978/79:1874 och det därmed nära
sammanfallande yrkandet 1 i motionen 1978/79:2300 i viss mån tillgodosedda.

Posten 3 under anslaget avser bidrag till centrumbildningar på teaterns,
dansens, musikens, filmens, bildkonstens och litteraturens områden. I
propositionen föreslås en höjning av denna post med 484 000 kr. till 2 644 000
kr. Med åberopande bl. a. av centrumbildningarnas stora betydelse både som
arbetsförmedlare och som samordnare och idégivare inom hela den fria
kultursektorn föreslås i motionen 1978/79:618, yrkande 2, (vpk) en höjning
med ytterligare 2 000 000 kr.

Utskottet anser sig inte böra föreslå riksdagen att gå utöver regeringens
förslag och avstyrker alltså yrkande 2 i motionen 1978/79:618.

I propositionen föreslås en höjning med 175 000 kr. till 2 325 000 kr. av
medelsanvisningen under posten 4. Folkparkernas centralorganisation för
central service och andra gemensamma insatser samt för folkparkernas
artistförmedling. Denna höjning anses i motionen 1978/79:611 (s) vara helt
otillräcklig. Motionärerna erinrar bl. a. om att kulturrådet tillstyrkt en höjning
med sammanlagt 725 000 kr., varav huvuddelen avser en planerad verksamhet
med barnen som särskild målgrupp. I motionen yrkas en höjning av

KrU 1978/79:30

39

anslagsposten med 500 000 kr. utöver regeringens förslag.

Utskottet som beaktat att propositionen 1978/79:143 innehåller förslag
bl. a. om anvisande av 200 000 kr. till Folkparkernas centralorganisation för
utvecklingsarbete anser sig inte böra tillstyrka motionen 1978/79:611.

Av budgetpropositionen framgår att statens kulturråd i sin anslagsframställning
beräknat medel för kulturverksamhet bland språkliga minoriteter.
Förslaget härom har inte av regeringen förts vidare till riksdagen. I motionen
1978/79:439 (vpk) betonas att de nationella minoriteterna i landet måste
tillförsäkras rätt att utveckla sin egen kultur och att invandrarorganisationerna
spelat en stor roll för att minska kulturklyftorna i det svenska samhället.
Mot den bakgrunden föreslås i motionen anvisande av 2 000 000 kr. till
kulturverksamhet bland språkliga minoriteter.

Utskottet vill med anledning av motionen först erinra om att målen för
invandrarpolitiken av riksdagen 1975 sammanfattats i orden jämlikhet,
valfrihet och samverkan (prop. 1975:26, InU 1975:6, rskr 1975:160).

Utskottet har förståelse för de skäl som föranlett kulturrådet att beräkna
särskilda medel till kulturell verksamhet bland språkliga minoriteter. Samtidigt
får utskottet erinra om att stöd på kulturområdet f. n. i flera olika
sammanhang utgår till olika minoritetsgrupper. Sålunda finns under anslaget
till litteraturstöd en anslagspost på f. n. 500 000 kr. till litteratur på invandraroch
minoritetsspråk. Under anslaget till folkbibliotek föreslås i budgetpropositionen
en ökning med 200 000 kr. till 4 200 000 kr. av anslagsposten till
inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. Nämnas kan också att
regeringen innevarande budgetår anvisat 80 000 kr. ur det s. k. kulturmedelsanslaget
till Invandrarnas kulturcentrum. Med hänsyn till den återhållsamhet
i fråga om utgiftsökningar som är ofrånkomlig i nuvarande läge anser sig
utskottet inte böra tillstyrka den i motionen 1978/79:439 föreslagna medelsanvisningen.

I jämförelse med det anslag som anvisats för innevarande budgetår innebär
förslaget i motionen 1978/79:1303 en höjning med 6 090 000 kr. eller samma
belopp som föreslagits av statens kulturråd.

Utskottet har i det föregående tagit ställning till förslag om höjningar av
flera av posterna under förevarande anslag. Den allmänna höjning av
anslaget som föreslås i motionen 1978/79:1303 kan utskottet inte tillstyrka.

B. Filmstöd. I fråga om filmområdet behandlar utskottet här först vissa frågor
som inte har någon direkt anknytning till de medelsanvisningar till
filmändamål som föreslagits i budgetpropositionen resp. propositionen
1978/79:143.

Filmavtalet, som slutits mellan staten och representanter för filmbranschen,
har i snart 16 år utgjort huvudinstrumentet för den statliga filmpolitiken.
Avtalet löper ut den 30 juni 1983 och måste sägas upp senast den 30 juni
1981 om det inte skall förlängas med fem år. Inför de ställningstaganden i

KrU 1978/79:30

40

fråga om den fortsatta statliga filmpolitiken som måste göras i detta
sammanhang inleddes för något år sedan en översyn av filmfrågorna inom
utbildningsdepartementet. I översynsarbetet ingår bl. a. en utvärdering av
den verksamhet som hittills fått statligt stöd i någon form. Översynen har
också resulterat i förslag till åtgärder på områden där omedelbara statliga
insatser befunnits motiverade.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer en rapport från översynsarbetet att
redovisas inom en mycket nära framtid. Rapporten avses bli remissbehandlad.
Därefter skall enligt uttalande från utbildningsdepartementet en parlamentarisk
beredning ges möjlighet att delta i den fortsatta behandlingen av
filmfrågorna.

Kritiska synpunkter på regeringens ställningstaganden i olika filmfrågor
har framförts i motionen 1978/79:1319 (vpk). I motionen begärs bl. a. ett
uttalande från riksdagen att filmpolitiken inför 1980-talet bör inordnas under
de kulturpolitiska mål riksdagen fastställt och därmed frigöras från nuvarande
starka kommersiella bindningar (yrkande 4). Samma uttalande men med
tillägg att därvid barnens behov särskilt skall tillgodoses begärs som en del av
yrkande 8 i motionen 1978/79:2301 (vpk).

Med anledning av dessa yrkanden vill utskottet erinra om att området för
statens kulturpolitiska insatser har avgränsats genom riksdagens beslut år
1974(prop. 1974:28, KrU 1974:15, rskr 1974:248). Filmen ingår i detta område
i likhet med medier för kommunikation såsom radio och television, vilket
uttryckligen framgår av vad dåvarande utbildningsministern anförde i
propositionen 1975:20 (s. 233) i samband med behandlingen av vissa
filmfrågor. Därav följer att de kulturpolitiska mål som fastställdes genom
riksdagsbeslutet 1974 har giltighet även för statens insatser på filmområdet.
Något uttalande om att filmpolitiken bör inordnas under de kulturpolitiska
målen är alltså inte påkallat. Vad beträffar den framtida filmpolitiken utgår
utskottet från att statens möjlighet att med större kraft hävda de kulturpolitiska
målsättningarna kommer att övervägas ingående i det förestående
beredningsarbete avseende filmfrågorna som utskottet nyss angivit. Utskottet
avstyrker av anförda skäl yrkande 4 i motionen 1978/79:1319 och
motsvarande del av yrkande 8 i motionen 1978/79:2301.

I motionerna 1978/79:435 (c) och 1978/79:1874, yrkande 5, (c) hemställs
om åtgärder som syftar till att barnfilmer som producerats för visning i
televisionen också skall kunna användas för annan visning i första hand i
föreningsregi.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en angelägen förbättring av
tillgången på kvalitetsfilm för barn skulle komma till stånd om den fråga som
aktualiserats i motionerna kunde lösas. Det synes emellertid vara förenat
med stora svårigheter att nå fram till överenskommelser om rätten att i andra
former än etersändning sprida radio- och TV-program. Enligt utskottets
uppfattning är det dock mycket angeläget att alla möjligheter tas till vara att
snarast komma fram till överenskommelser rörande spridning av TV -

KrU 1978/79:30

41

barnfilm. De problem som är förknippade med s. k. friköpning av program är
emellertid av den naturen att utskottet inte kan förorda att någon särskild
anhållan görs hos regeringen med anledning av motionerna. Utskottet
avstyrker alltså yrkandena härom.

Utskottet förutsätter att de principiella frågor om marknadsföring och
distribution av kvalitetsfilm som tas upp i motionen 1978/79:1313 kommer
att behandlas vid den kommande beredningen av de filmpolitiska frågorna.
Med hänsyn härtill anser utskottet att hemställan i motionen om ett särskilt
utredningsuppdrag bör avslås av riksdagen. Utskottet vill i sammanhanget
nämna att vissa insatser görs från statens sida i syfte att förbättra betingelserna
för distribution och visning av kvalitetsfilm, nämligen i form av dels
fraktstöd, dels bidrag till filmvisning i nya former.

I propositionen 1978/79:143 diskuteras hur ansvaret för barnfilmfrågorna
skall fördelas mellan olika organ. Framställningen koncentreras kring
Svenska filminstitutets och det statliga bamfilmrådets funktioner.

Utskottet har i det föregående (s. 26) redovisat vad som i motionen
1978/79:2298 (s) anförts om mål och riktlinjer för barnfilmrådets verksamhet.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att någon förändring av rådets
uppgifter inte bör göras för närvarande. Det kan förutsättas att uppgifts- och
ansvarsfördelningen för barnfilmen kommer att övervägas inom ramen för
den filmpolitiska översynen, vilket också förutskickas i propositionen. I
avvaktan på resultatet av detta arbete bör några förändringar av
ansvarsförhållandena inte göras. I konsekvens härmed bör enligt utskottets
mening vad som anförts i propositionen i nu berörda avseenden inte uppfattas
som förslag om någon omedelbar förändring av barn film rådets uppgifter.
Med anledning av den socialdemokratiska motionen och yrkandet 8 i
motionen 1978/79:2301 (vpk) finner utskottet emellertid skäl uttala att
barnfilmrådet skall behålla sina nuvarande uppgifter i fråga om granskning av
barnfilm, utvecklingsarbete och försöksverksamhet samt informationsverksamhet
och tillika vara remissorgan till regeringen i filmpolitiska frågor.
Något särskilt uttalande därutöver om mål och riktlinjer för barnfilmrådets
arbete finner utskottet inte erforderligt. Utskottet avstyrker därför såväl
yrkande 5 i motionen 1978/79:2298 i nu förevarande del som yrkande 8 i
motionen 1978/79:2301 i den del detta yrkande inte behandlats i det
föregående.

Utskottet delar den i propositionen 1978/79:143 framförda uppfattningen
att formerna för granskning av barnfilm och för publicering av granskningsresultaten
fortlöpande bör utvecklas och omprövas. För mottagargrupperna
är den sakliga informationen om filmerna av stort värde, men det är också
viktigt med en rekommendation om filmernas lämplighet. Utskottet anser
därför inte att barnfilmrådet bör förhindras att liksom för närvarande bygga
sin granskning på klart redovisade värderingar om vad rådet menar är
kvalitetsfilm för barn. Vad utskottet med anledning av motionen 1978/
79:2298, yrkande 5, såvitt nu är i fråga, och vissa uttalanden i motionen

KrU 1978/79:30

42

1978/79:2300 (c) anfort om granskning av barnfilm bör riksdagen som sin
mening ge regeringen tili känna.

Barnkulturgruppen har föreslagit en ny stödordning för import av barnfilm.
Utskottet anser att förslaget är av stort intresse men delar föredragande
statsrådets mening att det inte utan ett kompletterande utredningsarbete kan
läggas till grund för ett beslut. Detta arbete bör ske inom ramen för översynen
av den statliga filmpolitiken. Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 10
i motionen 1978/79:2300, vari begärs förslag i kommande budgetproposition
om ett nytt system för stöd av import av barnfilm.

I budgetpropositionen har vid beräkningen av medel under anslaget
Filmstöd för nästa budgetår tyngdpunkten lagts på en förstärkning av medlen
till filmproduktion. Innevarande budgetår uppgår det statliga bidraget till
Stiftelsen Svenska filminstitutet för produktion av film till 9,5 milj. kr., varav
6 milj. kr. skall användas för Filminstitutets bidrag till en för institutet och
Sveriges Radio gemensam produktionsfond (I-fonden) och 3,5 milj. kr. som
bidrag till Filminstitutets s. k. G-fond. Det statliga stöd som tilldelas Svenska
filminstitutet föreslås höjt med 5 milj. kr.

Enligt motionen 1978/79:1319 (vpk) bör fördelningen av det statliga
produktionsstödet till Filminstitutet för nästa budgetår bli föremål för en
parlamentarisk beredning. Bakom yrkandet torde ligga önskemål om att en
större del av produktionsstödet skall tillfalla kortfilm och annan film som inte
är avsedd för biografvisning.

Som framgår av vad tidigare anförts utgår utskottet från att filmfrågorna
kommer att få den parlamentariska beredning som förutskickats från
utbildningsdepartementets sida. Utskottet förutsätter att produktionsstödets
inriktning och fördelning därvid kommer att behandlas. Det blir dock inte
möjligt för beredningen att ta ställning i fråga om anslag för budgetåret
1979/80. Med hänsyn härtill och då utskottet inte vill förorda att någon annan
parlamentariskt sammansatt grupp ges den i motionen föreslagna uppgiften,
avstyrker utskottet yrkande 1 i motionen 1978/79:1319.

Yrkande 3 i samma motion om en höjning av anslaget Filmstöd med 1 milj.
kr. i förhållande till regeringens förslag avser medel till olika former av
filmverkstadsverksamhet. Någon närmare precisering görs inte av vilken
verksamhet som avses. Den enda filmverkstadsverksamhet som f. n. får stöd
via anslaget Filmstöd är den filmverkstad som drivs gemensamt av
Filminstitutet och Sveriges Radio och som finansieras från den s. k. I-fonden.
Enligt Filminstitutets årsberättelse anslogs budgetåret 1977/78 450 000 kr.
från fonden till denna verksamhet. Inget hindrar parterna från att komma
överens om en ökad satsning på denna eller liknande filmverkstadsverksamhet.

Utskottet finner det angeläget att man kan upprätthålla och helst utöka
filmproduktion i den form och under de villkor filmverkstäder kan erbjuda.
Någon ytterligare medelsanvisning med anledning av motionen 1978/
79:1319 är utskottet emellertid inte berett tillstyrka. Med hänsyn härtill och

KrU 1978/79:30

43

med beaktande av de initiativ utbildningsdepartementet tagit för att lösa
frågan om en verkstad för animerad film avstyrker utskottet motionen
1978/79:1319 i nu förevarande del.

Med det anförda tillstyrker utskottet budgetpropositionens förslag att ett
reservationsanslag av 18 440 000 kr. anvisas till Filmstöd för budgetåret
1979/80.

Enligt propositionen 1978/79:143 är det angeläget att den svenska
filmproduktionen i ökad omfattning inriktas på produktion för barn och
yngre tonåringar. Föredragande statsrådet menar att det statliga bidrag till
filmproduktion som föreslagits för budgetåret 1979/80 under anslaget
Filmstöd samt de projektbidrag som fördelas av konstnärsnämnden bör göra
det möjligt att få till stånd en kraftigt ökad produktion av barn- och
ungdomsfilm. Några ytterligare medel för barnfilmproduktion föreslås med
hänsyn härtill inte i barnkulturpropositionen.

De resursförstärkningar som föreslås i propositionen 1978/79:143 för
barnfilmändamål uppgår till totalt 650 000 kr. Därav avser 425 000 kr.
Filminstitutets import och distribution av barnfilm, 125 000 kr. statens
ungdomsråds/barnfilmrådets granskning av barnfilm och 100 000 kr. regeringens
dispositionsmedel för filmvisning i nya former.

I motionerna 1978/79:2298,yrkande 7,(s)och 1978/79:2300, yrkande 7,(c)
föreslås att 365 000 kr. resp. 325 000 kr. mindre än vad som förordats i
propositionen anvisas till barnfilmimport. Motsvarande belopp bör enligt
motionärerna disponeras för stöd till produktion av barnfilm.

Utskottet anser att ett belopp av 80 000 kr. bör anvisas under anslaget
Bidrag till kulturell verksamhet bland barn för import och distribution av
barnfilm, dvs. ett i jämförelse med propositionen med 345 000 kr. minskat
belopp. Detta belopp bör, som föreslås i de båda motionerna (yrkande 6 resp.
7), användas för produktion av barnfilm.

Enligt utskottets mening talar övervägande skäl för att det av utskottet
sålunda förordade produktionsstödet anvisas till konstnärsnämnden för att
stimulera produktionen av kvalitetsfilm för barn. Utskottets ställningstagande
innebär att yrkande 9 i vpk-motionen 1978/79:2301 om ett med 3 milj. kr.
ökat stöd till konstnärsnämnden blir i någon mån tillgodosett.

Statens ungdomsråd har föreslagit att bidragsgivningen till organisationer
för barnfilmvisning bör flyttas över från regeringen till barnfilmrådet. Ett
riksdagsbeslut av denna innebörd föreslås i motionen 1978/79:2300 (yrkande
8 och 9).

Som framgår av propositionen 1978/79:143 har barnfilmrådet under tiden
januari 1977-juni 1978 bedrivit försöksverksamhet med filmvisning för barn
och med barns eget filmande i fyra kommuner. I en slutrapport,som kommer
att presenteras inom kort, redovisar barnfilmrådet de i allt väsentligt positiva
erfarenheter denna verksamhet givit. Barnfilmrådet drar i sin rapport
slutsatsen att det nuvarande stödet till organisationerna avseende centrala
kostnader för filmvisning i nya former behöver ökas väsentligt. Dessutom bör

KrU 1978/79:30

44

pengarna kunna utnyttjas även för centrala kostnader för barns egen
filmproduktion.

Utskottet utgår från att barnfilmrådets synpunkter kommer att väga tungt
vid fördelningen av de medel som nästa budgetår står till förfogande för
bidrag till visning av barnfilm i nya former. Detta bör vara möjligt även om
bidragsgivningen ligger kvar hos regeringen och således inte formellt
handhas av barnfilm rådet. Med en sådan ordning anser utskottet att syftet
med yrkandena 8 och 9 i motionen 1978/79:2300 i väsentlig mån tillgodoses.
Dessa yrkanden avstyrks därför.

För att särskilda bidrag för filmvisning skall kunna utgå till barn- och
ungdomsorganisationer bör man enligt propositionen kräva att filmverksamheten
är organiserad på ett sådant sätt att dess inriktning och omfattning kan
urskiljas i förhållande till organisationernas övriga verksamhet.

1 motionerna 1978/79:2298 (s) och 1978/79:2300 (c) uttalas farhågor för att
avsikten är att inskränka organisationernas rätt att självständigt utforma sin
verksamhet. Enligt vad utskottet erfarit avses uttalandet i propositionen
endast klargöra att särskilda bidrag för filmvisning inte bör komma i fråga
som en allmän förstärkning av de generella statsbidrag organisationerna i
fråga erhåller. Ett villkor för bidrag bör vara att bidragsansökan gäller
definierbara projekt. Avsikten är däremot inte att söka styra utformningen av
föreningslivets aktiviteter eller förhindra att filmvisningarna integreras i den
övriga verksamheten.

Med denna tolkning av uttalandet i propositionen anser utskottet inte att
det behövs något särskilt tillkännagivande om filmvisning i föreningslivet,
vilket begärs i motionen 1978/79:2298. Yrkande 8 i denna motion avstyrks
alltså.

C. Litteraturstöd. Ur detta anslag har för innevarande budgetår anvisats
14 380 000 kr. till utgivningsstöd. Detta belopp som är uppdelat på sju
delposter föreslås i budgetpropositionen höjt med 770 000 kr. Hur stor del av
denna höjning som kan beräknas falla på de olika delposterna framgår inte av
propositionen.

Delposten Facklitteratur uppgår f. n. till 3 100 000 kr. Antalet titlar inom
denna kategori som f. n. kan få stöd uppgår enligt propositionen till ca 200,
medan antalet stödvärda titlar är ungefär tre gånger så stort. Detta gör enligt
motionen 1978/79:906 (vpk) att det är omöjligt för förlagen att i förväg
bedöma om en viss bok kan få stöd. Konsekvensen härav är i sin turatt stödet
inte får den prisåterhållande effekt som avsetts, heter det vidare i motionen.
En höjning av delposten Facklitteratur med 2 500 000 kr. föreslås därför i
yrkande 3 i motionen.

Med hänsyn till den återhållsamhet i fråga om förslag till anslagshöjningar
som är ofrånkomlig i dagens läge avstyrker utskottet motionen 1978/79:906,
yrkande 3.

Delposten 3. Projektstöd (nu 1 000 000 kr.) disponeras bl. a. till stöd för

KrU 1978/79:30

45

utgivning av serier och bilderböcker. Den är enligt motionen 1978/79:1874 (c)
helt otillräcklig. Utöver den ökning som kan rymmas inom det i budgetpropositionen
föreslagna anslaget föreslås i motionens yrkande 3 en höjning med
200 000 kr.

Frågan om stöd till utgivning av serier har tagits upp också i propositionen
1978/79:143 och i de med anledning av denna väckta motionerna 1978/
79:2298 (s) och 1978/79:2301 (vpk). 1 propositionen erinras om ett tidigare
uttalande om att det är angeläget att den inhemska produktionen av tecknade
serier av god kvalitet stimuleras. Stöd kan ges inom ramen både för
litteraturstödet och för stödet till kulturtidskrifter. I den första av de båda
motionerna föreslås anvisande av 250 000 kr. till produktion av serier
(yrkande 9) och i den andra anvisande av 2 000 000 kr. för produktion av bra
tecknade serier av kostnadskrävande natur (del av yrkande 9). I båda fallen
förutsätts medelsanvisningen ske under anslaget Bidrag till kulturell verksamhet
bland barn.

Utskottet anser det angeläget att ökade resurser ställs till förfogande för
inhemsk produktion av serier. För ändamålet bör beräknas 250 000 kr. under
det i propositionen 1978/79:143 föreslagna anslaget Bidrag till kulturell
verksamhet bland barn. Utskottet tillstyrker alltså motionen 1978/79:2298,
yrkande 9. I sak blir därmed även motionen 1978/79:1874, yrkande 3,
tillgodosedd. Yrkande 9 i motionen 1978/79:2301 blir i den del det nu är i
fråga i viss mån tillgodosett.

Barnkulturgruppen har föreslagit att serietidningarna beläggs med en
generell avgift samtidigt som ett kraftigt ekonomiskt stöd föreslås utgå till
serieproduktion av hög kvalitet. Förslaget har fått ett splittrat mottagande vid
remissbehandlingen och bl. a. har erinringar gjorts ur tryckfrihetssynpunkt. I
propositionen 1978/79:143 avvisas tanken på en dylik avgift. I motionen
1978/79:2301 (vpk) däremot yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer
om en utredning som bl. a. skall se över frågan om införande av en särskild
serieavgift (yrkande 5). Utskottet avstyrker detta yrkande.

Vikten av att barn och ungdomar får goda läsvanor betonas i motionen
1978/79:1874 (c). Särskilt måste invandrarnas och de läshandikappades
situation uppmärksammas. Vad gäller invandrarbarnen påpekar motionärerna
att översättning av böcker inte är den enda möjligheten att ge dessa barn
tillgång till böcker på hemspråket. Även import av böcker bör kunna komma i
fråga och få stöd inom ramen för den under litteraturstödsanslaget upptagna
delposten till litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. Yrkande 2 i
motionen går ut på att riksdagen hos regeringen bör anhålla att dylik import
ges ekonomiskt stöd inom ramen för litteraturstödet.

Utskottet anser inte att riksdagen i detta sammanhang bör göra något
uttalande angående dispositionen av ifrågavarande delpost under litteraturstödsanslaget.
Utskottet avstyrker därför yrkande 2 i motionen 1978/
79:1874.

I motionen 1978/79:906 (vpk) framförs ett tidigare diskuterat men avvisat

KrU 1978/79:30

46

förslag till försäljningsstöd knutet till de litteraturstödda titlarna (yrkande 4).
Motionärerna anser att riksdagen hos regeringen bör hemställa om förslag om
ett dylikt stöd. Utskottet anser inte att vad som anförts i motionen motiverar
att riksdagen gör den föreslagna framställningen till regeringen. Utskottet
avstyrker därför motionen 1978/79:906, yrkande 4.

I samma motion uttalas att bokdistributionen till biblioteken skulle gynnas
av ett till litteraturstödet knutet distributionsstöd. Den prissänkning ett
sådant stöd skulle medföra kan enligt motionärernas uppfattning innebära att
de litteraturstödda titlarna köps i tillräckligt många exemplar för att kunna
spridas i hela bibliotekssystemet i varje kommun. I motionen föreslås att
riksdagen anvisar 4 000 000 kr. till ett distributionsstöd av angivet slag
(yrkande 2).

Utskottet anser sig inte böra tillstyrka den i motionen 1978/79:906,
yrkande 2, föreslagna medelsanvisningen.

Som framgått i det föregående har de två första årens försök med
massmarknadsutgivning av kvalitetslitteratur - En bok för alla - utvärderats
av Litteraturfrämjandet. Det förutsätts i propositionen att resultatet av
utvärderingen noga bör övervägas innan de permanenta formerna för
utgivningen fastställs. Regeringens ståndpunkt kritiseras i motionen 1978/
79:612 (s). Motionärerna anser att få kulturpolitiska åtgärder haft så positiva
effekter till så begränsade kostnader som massmarknadsutgivningen. Riksdagen
bör som sin mening ge till känna för regeringen att massmarknadsutgivningen
bör permanentas (yrkande 1) och därjämte bemyndiga regeringen
att träffa avtal med Litteraturfrämjandet om utgivningen (yrkande 2).

Utskottet delar den uppfattning som uttalats i propositionen att resultatet
av den gjorda utvärderingen bör övervägas ytterligare och att tiden därför inte
är mogen för ett beslut om permanentning av utgivningen. Utskottet
avstyrker alltså motionen 1978/79:612, yrkande 1 och 2,

I motionen 1978/79:1874 (c) yrkas att riksdagen hos regeringen anhålleratt
massmarknadsutgivning av barnlitteratur startar i enlighet med en modell
som föreslagits av Litteraturfrämjandet (yrkande 4). Frågan om en dylik
utgivning har också, som redovisats i det föregående, tagits upp i propositionen
1978/79:143 men inte ansetts mogen för beslut, Avvikande åsikt i
denna fråga har redovisats i tre av de med anledning av sistnämnda
proposition väckta motionerna. Sålunda yrkas i motionen 1978/79:2298 (s)
dels att riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal med Litteraturfrämjandet
angående stöd för utgivning av barn- och ungdomslitteratur, i
huvudsak enligt de riktlinjer som anförts i motionen (yrkande 10), dels att
riksdagen med avslag på regeringens förslag om ett tillfälligt bidrag tili
folkbibliotek till utgivning av prisbillig kvalitetslitteratur för barn och
ungdom anvisar ett belopp av 2 500 000 kr. (yrkande 11),

Nämnda belopp föreslås även i motionen 1978/79:2300 (c) anvisat till dylik
utgivning (yrkande 3).

Enligt motionen 1978/79:2301 (vpk) bör riksdagen dels hos regeringen

KrU 1978/79:30

47

begära förslag om massmarknadsutgivning av barn- och ungdomsböcker i
enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande 3), dels anvisa 3 000 000
kr. till dylik utgivning (del av yrkande 9).

Utskottet finner övertygande skäl anförda för att beslut nu fattas om stöd
till massmarknadutgivning av kvalitetslitteratur för barn och ungdom.
Utskottet tillstyrker motionerna 1978/79:2298, yrkande 10 och 11, och
1978/79:2300, yrkande 3. Vid bifall härtill blir såväl motionen 1978/79:1874,
yrkande 4, som får förutsättas syfta till samma utgivningsmodell som
motionen 1978/79:2300, som motionen 1978/79:2301, yrkande 3, helt
tillgodosedda, medan motionen 1978/79:2301, yrkande 9 i nu ifrågavarande
del, blir i huvudsak tillgodosedd. Vad beträffar det yrkande om avslag på den i
propositionen 1978/79:143 föreslagna tillfälliga medelsanvisningen till folkbiblioteken
som ingår i yrkande 11 i motionen 1978/79:2298 återkommer
utskottet i det följande.

Med hänvisning till den avvisande ståndpunkt i fråga om överförande av
Pressbyrån i samhällelig ägo som riksdagen intagit på förslag av näringsutskottet
i betänkandet NU 1977/78:6 avstyrker utskottet det i yrkande 4 i
motionen 1978/79:2301 (vpk) framförda förslaget om en framställning till
regeringen om förslag om överförande av pressbyråförsäljningen i samhällets
ägo.

I fråga om läsfrämjande åtgärder uttalas i propositionen 1978/79:143 att
den pågående försöksverksamheten på detta område måste avslutas och
därefter utvärderas innan det blir möjligt att ta ställning till hur denna typ av
insatser på ett verkningsfullt sätt kan samordnas med andra åtgärder på
litteratur- och biblioteksområdet för att stimulera barns och ungdomars
läsning. I motionen 1978/79:2300 (c) uttalas att försöksverksamheten gett
många goda resultat. Riksdagen bör enligt yrkande 2 i motionen hos
regeringen hemställa om förslag om läsfrämjande åtgärder i permanenta
former fr. o. m. den 1 juli 1980.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om den stora betydelsen av
läsfrämjande åtgärder och vill framhålla önskvärdheten av att man så snart
som möjligt kan övergå från försöksverksamhet till en verksamhet i
permanenta former. Vad som anförts i propositionen i denna fråga ser
utskottet som uttryck för samma uppfattning. Mot den bakgrunden och med
hänsyn till den utvärdering som bör ske anser utskottet inte att riksdagen bör
begära förslag om en verksamhet i permanenta former fr. o. m. någon viss
tidpunkt. Utskottet avstyrker därför det yrkande härom som gjorts i
motionen 1978/79:2300.

D. Bidrag till folkbibliotek. Som framgått i det föregående har i propositionen
1978/79:100 föreslagits att medelsanvisningen till länsbibliotek och lånecentraler
skall brytas ut ur detta anslag och hänföras till ett annat. Beslut härom
har redan fattats av riksdagen. För kvarvarande ändamål under anslaget

KrU 1978/79:30

48

föreslås begränsade ökningar. Beträffande den lokala biblioteksverksamheten
föreslås sålunda en höjning av nuvarande belopp

9 651 000 kr. med 565 000 kr. I motionen 1978/79:610 (s) föreslås en
ytterligare höjning med 600 000 kr. gällande anslagsposten 1. Lokal
biblioteksverksamhet. Syftet är att öka möjligheterna till bokutlåning på
arbetsplatserna. Samma anslagspost föreslås i motionen 1978/79:1299 (apk)
höjd med 2 385 000 kr., varav 600 000 kr. för arbetsplatsbibliotek, medan
posten 4. Inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk i samma
motion föreslås höjd med 740 000 kr.

Utskottet anser sig inte böra gå utöver regeringens förslag när det gäller
beräkningen av resurserna för arbetsplatsutlåning. Utskottet avstyrker därför
de härom gjorda yrkandena i motionerna 1978/79:610 och 1978/79:1299.

Den anslagshöjning för andra ändamål än arbetsplatsutlåning som föreslås
i motionen 1978/79:1299 avstyrks av utskottet.

E. Riksutställningar. Utskottet tillstyrker att riksdagen i enlighet med
förslaget i propositionen 1978/79:100 anvisar ett reservationsanslag av

10 501 000 kr. till Stiftelsen Riksutställningar.

F. Bidrag till kulturell verksamhet bland barn. Under denna rubrik har i
propositionen 1978/79:143 föreslagits anvisande av medel för en rad olika
ändamål som närmare redovisats i det föregående (se sammanställning på
s. 32). I motioner väckta med anledning av propositionen har också föreslagits
medelsanvisningar som redovisats i denna sammanställning. Vissa av dessa
har utskottet behandlat i det föregående.

Utskottets ställningstaganden till de olika yrkandena redovisas i det
följande i den ordning yrkandena upptagits i nämnda sammanställning.

1 fråga om de under punkterna 1-10 redovisade förslagen om anvisande av
medel till olika institutioner för utvecklingsarbete och för kulturrådets del
även för information och utredningsarbete föreslår utskottet till en början att
1 000 000 kr. anvisas till kulturrådet för information och utvecklingsarbete.
Inom ramen för detta belopp bör rådet stödja projekt i fråga om kulturell
verksamhet bland barn som aktualiseras inom olika institutioner. Anslaget
bör företrädesvis fördelas efter ansökan. Kulturrådet bör dock kunna ta de
initiativ som erfordras för att utvecklingsarbetet över en tidsperiod skall ge
erfarenheter av olika uttrycksformer och från olika typer av institutioner.

Utskottet föreslår vidare att Riksteatern, Rikskonserter och Riksutställningar
för utvecklingsarbete tilldelas 600 000 kr., 400 000 kr., resp. 200 000
kr.

Den i motionen 1978/79:2299 föreslagna medelsanvisningen till skolöverstyrelsen
avstyrks av utskottet.

Utskottet anser inte att särskilda medel bör beräknas till utvecklingsarbete
vid Operan, Dramatiska teatern och de i propositionen 1978/79:143 angivna
sex centrala museerna.

Det i motionen 1978/79:2300 framförda förslaget om anvisande av 650 000

KrU 1978/79:30

49

kr. till utvecklingsarbete vid de regionala museerna (yrkande 5) avstyrks av
utskottet.

Med detta har utskottet tagit ställning till motionerna 1978/79:2298,
yrkande 4, 1978/79:2299, yrkande 6, och 1978/79:2300, yrkande 4 och 5.

Utskottet tillstyrker de föreslagna medelsanvisningarna till Konstfrämjandet
och Eskilstuna kommun (punkterna 11 och 12).

Propositionens förslag om anvisande av 2 000 000 kr. till folkbiblioteken
tillstyrks (punkten 13). Utskottet avstyrker alltså avslagsyrkandet i motionen
1978/79:2298, yrkande 11.

Beträffande massmarknadsutgivningav litteratur för barn och ungdom har
utskottet i det föregående tillstyrkt anvisande av 2 500 000 kr. (punkten
14).

Förslaget i motionen 1978/79:2301 (del av yrkande 9) om anvisande av
2 000 000 kr. till skol- och folkbiblioteken för inköp av litteratur på invandraroch
minoritetsspråk avstyrks (punkten 15).

Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna medelsanvisningen av
100 000 kr. till Svenska barnboksinstitutet (punkten 16).

Till produktion av serier har utskottet i det föregående tillstyrkt anvisande
av 250 000 kr. (punkten 17).

Propositionens förslag om medelsanvisningar till en taltidning för barn och
till utvecklingsarbete inom Folkparkernas centralorganisation tillstyrks av
utskottet (punkterna 18 och 19).

Förslaget i motionen 1978/79:2298 (yrkande 3) om anvisande av 4 000 000
kr. till barn- och ungdomsorganisationernas kulturella verksamhet avstyrks
(punkten 20).

Utskottet har i det föregående behandlat förslaget om anvisande av
1 000 000 kr. till experiment och utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet
bland amatörer. Någon medelsanvisning för ändamålet är därför inte
aktuell i detta sammanhang (punkten 21).

Förslaget beträffande hembygdsrörelsen i motionerna 1978/79:2272 och
1978/79:2300 (yrkande 6) avstyrks (punkten 22).

1 motionen 1978/79:2300, yrkande 11, föreslagen medelsanvisning till
Sveriges dövas riksförbund tillstyrks (punkten 23).

1 fråga om import och produktion av film har utskottet i det föregående i
stället för vad som föreslagits i propositionen 1978/79:143 tillstyrkt att 80 000
kr. anvisas till import av film och 345 000 kr. till produktion av film
(punkterna 24 och 25). Vid bifall härtill blir yrkandet i motionen 1978/79:2301
om anvisande av 3 000 000 kr. till filmproduktion i någon mån tillgodosett.

De föreslagna medelsanvisningarna till filmgranskning och till filmvisning
i nya former har tillstyrkts i det föregående (punkterna 26 och 27).

Den i motionen 1978/79:2298, yrkande 12 och 13, föreslagna medelsanvisningen
till allmän fritidsverksamhet avstyrks (punkten 28).

Förslagen i motionen 1978/79:2301, del av yrkande 9, om anvisande av

4 Riksdagen 1978/79. 13 sand. Ni 30

KrU 1978/79:30

50

medel till försöksverksamhet och kartläggningsarbete i kommuner avstyrks
(punkterna 29 och 30).

Utskottet har inte i vidare mån än som framgått av det föregående funnit
anledning till särskilda uttalanden med anledning av vad som anförts och
föreslagits dels i budgetpropositionen i nu aktuella delar, dels i barnkulturpropositionen.

Under åberopande av vad som ovan anförts hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande frågan om en ökning av den i
propositionen 1978/79:100 föreslagna medelsanvisningen till
centrala amatörorganisationer avslår motionen 1978/79:2131,
yrkande 2, såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen avslår motionen 1978/79:606, yrkande 1, om ett
uttalande angående stöd till amatörverksamhet,

3. att riksdagen beträffande frågan om en ökning av den i
propositionen 1978/79:100 föreslagna medelsanvisningen till
experiment och utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet
bland amatörer med anledning av motionerna 1978/79:1874,
yrkande 1, och 1978/79:2300, yrkande 1, och med bifall till
motionen 1978/79:606, yrkande 2, samtliga motioner såvitt nu
är i fråga, beslutar att för detta ändamål skall anvisas 600 000 kr.
mer än som föreslagits i propositionen 1978/79:100,

4. att riksdagen beträffande frågan om en ökning av den i
propositionen 1978/79:100 föreslagna medelsanvisningen till
centrumbildningarna avslår motionen 1978/79:618, yrkande 2,
såvitt nu är i fråga,

5. att riksdagen beträffande frågan om en ökning av den i
propositionen 1978/79:100 föreslagna medelsanvisningen till
Folkparkernas centralorganisation avslår motionen 1978/
79:611, såvitt nu är i fråga,

6. att riksdagen beträffande frågan om anvisande under anslaget
Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer av en anslagspost
till kulturverksamhet bland språkliga minoriteter avslår
motionen 1978/79:439, såvitt nu är i fråga,

7. att riksdagen beträffande den samlade medelsanvisningen till
bidrag till kulturverksamhet inom organisationer med anledning
av propositionen 1978/79:100 samt motionerna 1978/
79:1874, yrkande 1, och 1978/79:2300, yrkande 1, båda motionerna
såvitt nu är i fråga, med bifall till motionen 1978/79:606,
yrkande 2, såvitt nu är i fråga, och med avslag på motionen
1978/79:1303 ävensom motionerna 1978/79:439, 1978/79:611,
1978/79:618, yrkande 2, och 1978/79:2131, yrkande 2, de fyra
sistnämnda motionerna såvitt nu är i fråga, till Bidrag lill
kulturverksamhet inom organisationer för budgetåret 1979/80
under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
11 794 000 kr.,

KrU 1978/79:30

51

8. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:1319, yrkande 4, och
1978/79:2301, yrkande 8, såvitt nu är i fråga, om filmpolitikens
inordnande under de kulturpolitiska målen,

9. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:435 och 1978/79:1874,
yrkande 5, om möjlighet att köpa barnfilm från Sveriges
Radio,

10. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1313 om marknadsföring
och distribution av kvalitetsfilm,

11. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:2298, yrkande 5, och
1978/79:2301, yrkande 8, båda motionerna såvitt nu är i fråga,
om uppgifts- och ansvarsfördelningen på barnfilmområdet,

12. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2298, yrkande
5, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om granskning av barnfilm,

13. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2300, yrkande 10, om ett
nytt system för stöd av import av barnfilm,

14. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1319, yrkande 1, om en
parlamentarisk beredning av fördelningen av produktionsstöd
till film,

15. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:100 och med
avslag på motionen 1978/79:1319, yrkande 3, till Filmstöd för
budgetåret 1979/80 under nionde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 18 440 000 kr.,

16. att riksdagen beträffande bidrag för import och distribution av
barnfilm med anledning av motionerna 1978/79:2298, yrkande
7, och 1978/79:2300, yrkande 7, båda motionerna såvitt nu är i
fråga, beslutar att för detta ändamål skall beräknas 80 000 kr.
under anslaget Bidrag till kulturell verksamhet bland barn, dvs.
345 000 kr. mindre än som föreslagits i propositionen 1978/
79:143,

17. att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:2298,
yrkande 6, 1978/79:2300, yrkande 7, och 1978/79:2301, del av
yrkande 9, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, beslutar att för
produktion av barnfilm skall beräknas ett belopp av 345 000 kr.
under anslaget Bidrag till kulturell verksamhet bland barn,

18. att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:2298,
yrkande 6, 1978/79:2300, yrkande 7, och 1978/79:2301, del av
yrkande 9, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, beslutar att de
medel riksdagen i nu förevarande sammanhang anvisar till
produktion av barnfilm skall ställas till konstnärsnämndens
förfogande,

19. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2300, yrkandena 8 och 9,
om fördelningen av bidrag till filmvisning,

20. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2298, yrkande 8, om
filmvisning i föreningslivet,

KrU 1978/79:30

52

21. att riksdagen beträffande frågan om en ökning av den i
propositionen 1978/79:100 föreslagna medelsanvisningen till
facklitteraturstöd avslår motionen 1978/79:906, yrkande 3,
såvitt nu är i fråga,

22. att riksdagen beträffande frågan om anvisande av medel till
produktion av inhemska serier med anledning av motionerna
1978/79:1874, yrkande 3, och 1978/79:2301, del av yrkande 9,
samt med bifall till motionen 1978/79:2298, yrkande 9, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, beslutar att för ändamålet skall
beräknas ett belopp av 250 000 kr. under anslaget Bidrag till
kulturell verksamhet bland barn,

23. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2301, yrkande 5, om en
utredning av frågan om införande av en särskild serieavgift,

24. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1874, yrkande2, omstöd
till import av barnlitteratur,

25. att riksdagen avslår motionen 1978/79:906, yrkande 4, om
försäljningsstöd till bokhandeln,

26. att riksdagen beträffande frågan om anvisande av medel för stöd
till distribution av litteraturstödda titlar avslår motionen 1978/
79:906, yrkande 2, såvitt nu är i fråga,

27. att riksdagen avslår motionen 1978/79:612 om permanentning
av massmarknadsutgivningen av kvalitetslitteratur,

28. att riksdagen beträffande massmarknadsutgivning av kvalitetslitteratur
för barn och ungdom med anledning av motionerna
1978/79:1874, yrkande 4, och 1978/79:2301, yrkande 3 och del
av yrkande 9, sistnämnda yrkande såvitt nu är i fråga, ävensom
med bifall till motionerna 1978/79:2298, yrkande 10 och 11,
samt 1978/79:2300, yrkande 3, sistnämnda båda yrkanden
såvitt nu är i fråga, beslutar att dels bemyndiga regeringen att
ingå avtal med Litteraturfrämjandet angående stöd för dylik
utgivning, dels för detta ändamål anvisa ett belopp av 2 500 000
kr. under anslaget Bidrag till kulturell verksamhet bland
barn,

29. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2301, yrkande 4, om
överförande av pressbyråförsäljningen i samhällets ägo,

30. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2300, yrkande 2, om
förslag beträffande läsfrämjande åtgärder,

31. att riksdagen beträffande den samlade medelsanvisningen till
litteraturstöd med bifall till propositionen 1978/79:100 och med
avslag på motionerna 1978/79:906, yrkande 2 och 3, båda
yrkandena såvitt nu är i fråga, till Litteraturstöd för budgetåret
1979/80 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 20 308 000 kr.,

32. att riksdagen beträffande frågan om en ökning av den i

KrU 1978/79:30

53

propositionen 1978/79:100 beräknade medelsanvisningen till
folkbibliotekens arbetsplatsutlåning avslår motionerna 1978/
79:610 och 1978/79:1299, båda motionerna såvitt nu är i
fråga,

33. att riksdagen beträffande frågan om en ökning för andra
ändamål än arbetsplatsutlåning av den i propositionen 1978/
79:100 beräknade medelsanvisningen till folkbiblioteken avslår
motionen 1978/79:1299, såvitt nu är i fråga,

34. att riksdagen beträffande den samlade medelsanvisningen till
bidrag till folkbibliotek med bifall till propositionen 1978/79:100
och med avslag på motionerna 1978/79:610 och 1978/79:1299,
båda motionerna såvitt nu är i fråga, till Bidrag till folkbibliotek
för budgetåret 1979/80 under nionde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 14 996 000 kr.,

35. att riksdagen till Riksutställningar för budgetåret 1979/80 under
nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 10 501 000
kr.,

36. att riksdagen beträffande anvisande under anslaget Bidrag till
kulturell verksamhet bland barn av medel till kulturrådet,
Riksteatern, Rikskonserter och Riksutställningar för utvecklingsarbete
inom barnkulturområdet med anledning av propositionen
1978/79:143 och motionen 1978/79:2298, yrkande 4,
samt med avslag på motionen 1978/79:2299, yrkande 6, båda
motionerna såvitt nu är i fråga, beslutar att för ändamålet skall
anvisas till kulturrådet 1 000 000 kr., till Riksteatern 600 000 kr.,
till Rikskonsertei*400 000 kr. och till Riksutställningar 200 000
kr.,

37. att riksdagen beträffande anvisande under anslaget Bidrag till
kulturell verksamhet bland barn av medel till skolöverstyrelsen
för utvecklingsarbete inom barnkulturområdet avslår motionen
1978/79:2299, yrkande 6, såvitt nu är i fråga,

38. att riksdagen beträffande anvisande under anslaget Bidrag till
kulturell verksamhet bland barn av medel till Operan, Dramatiska
teatern och vissa angivna centrala museer för utvecklingsarbete
inom barnkulturområdet med bifall till motionerna
1978/79:2298, yrkande 4, och 1978/79:2300, yrkande 4 och 5,
samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga, avslår propositionen
1978/79:143 i motsvarande del,

39. att riksdagen beträffande anvisande under anslaget Bidrag till
kulturell verksamhet bland barn av medel till regionala museer
för utvecklingsarbete inom barnkulturområdet avslår motionen
1978/79:2300, yrkande 5, såvitt nu är i fråga,

40. att riksdagen beträffande anvisande under anslaget Bidrag till
kulturell verksamhet bland barn av särskilda medel till folkbib 5

Riksdagen 1978/79. 13 sand. Nr 30

KrU 1978/79:30

54

lioteken med bifall till propositionen 1978/79:143 och med
avslag på motionen 1978/79:2298, yrkande 11, såvitt nu är i
fråga, beslutar att för ändamålet skall anvisas 2 000 000 kr.,

41. att riksdagen beträffande anvisande under anslaget Bidrag till
kulturell verksamhet bland barn av medel till skol- och
folkbiblioteken till inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk
avslår motionen 1978/79:2301, del av yrkande 9,
såvitt nu är i fråga,

42. att riksdagen beträffande anvisande under anslaget Bidrag till
kulturell verksamhet bland barn av medel till barn- och
ungdomsorganisationernas kulturella verksamhet avslår motionen
1978/79:2298, yrkande 3, såvitt nu är i fråga,

43. att riksdagen beträffande anvisande under anslaget Bidrag till
kultureil verksamhet bland barn av medel till hembygdsrörelsen
avslår motionerna 1978/79:2272 och 1978/79:2300, yrkande
6, båda motionerna såvitt nu är i fråga,

44. att riksdagen beträffande anvisande under anslaget Bidrag till
kulturell verksamhet bland barn av medel till Sveriges dövas
riksförbund med bifall till motionen 1978/79:2300, yrkande 11,
såvitt nu är i fråga, beslutar att för ändamålet skall anvisas
250 000 kr.,

45. att riksdagen beträffande anvisande under anslaget Bidrag till
kulturell verksamhet bland barn av medel till allmän fritidsverksamhet
avslår motionen 1978/79:2298, yrkande 12 och 13,
förstnämnda yrkande såvitt nu är i fråga,

46. att riksdagen beträffande anvisande under anslaget Bidrag till
kulturell verksamhet bland barn av medel till försöksverksamhet
och kartläggningsarbete i kommuner avslår motionen
1978/79:2301, del av yrkande 9, såvitt nu är i fråga,

47. att riksdagen beträffande den samlade medelsanvisningen till
bidrag till kulturell verksamhet bland barn med anledning av
propositionen 1978/79:143, motionen 1978/79:1874, yrkande 3,
såvitt nu är i fråga, och motionerna 1978/79:2298, 1978/
79:2299,1978/79:2300 och 1978/79:2301, samtliga dessa motioner
i de delar som inte behandlats i det föregående, ävensom
med avslag på motionen 1978/79:2272, såvitt nu är i fråga, till
Bidrag lill kulturell verksamhet bland barn förbudgetåret 1979/80
under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
8 435 000 kr.

Stockholm den 24 april 1979

På kulturutskottets vägnar

GEORG ANDERSSON

KrU 1978/79:30

55

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Per Olof
Sundman (c), Ingemar Leander(s), Olle Eriksson (c), Åke Green (s), Ingegärd
Fraenkel (fp), Tyra Johansson (s), Karl-Eric Norrby (c), Lars-Ingvar Sörenson
(s), Ingrid Diesen (m), Hans Alsén (s), Kerstin Göthberg (c), Catarina
Rönnung (s), Gunnar Richardson (fp) och Arne Remgård (fp).

Reservationer

vid punkten 1 (Principiella synpunkter m. m. beträffande kulturinsatser för
barn)

1. beträffande forskningen på barnkulturområdet av Ingrid Diesen (m) som
anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Det i” och
slutar med ”fria forskningen” bort ha följande lydelse:

För att kunna föreslå åtgärder på barnkulturområdet fordras gedigen
kunskap om barns kulturella situation. Denna situation betingas inte enbart
av yttre omständigheter såsom miljö, närhet till kulturella institutioner eller
andra möjligheter att ta del av kulturaktiviteter. Situationen påverkas också i
hög grad av sociala, psykosociala och inte minst emotionella faktorer.
Kunskap om hur barns kulturella behov gestaltar sig, hur de uppstår samt vad
dessa behov påverkas av är en förutsättning för att kulturpolitiska åtgärder på
det här området skall bli meningsfulla.

Med anledning härav finner utskottet det angeläget att riksdagen uttalar sig
för en forskning på detta område och ansluter sig till de synpunkter som
anförts i detta stycke i motionen 1978/79:2299.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen bifaller motionen 1978/79:2299, yrkande 2, om
inriktningen av forskningen på barnkulturområdet,

2. beträffande kvotering av resurserna för kulturinsatser för barn av Ingrid
Diesen (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”1978/79:2299” bort ha följande lydelse:

I propositionen redovisas ett antal invändningar som kan riktas mot ett
system med kvotering av tilldelade resurser. Utskottet, som finner dessa
invändningar välgrundade, anser att föreskrifter om en sådan kvotering såväl
som andra tvingande bestämmelser på detta område är principiellt förkastliga
och praktiskt utomordentligt svårtillämpade. Det kan därför inte heller vara
motiverat att, såsom förutsätts i propositionen, frågan åter aktualiseras efter
en treårsperiod. Utskottet avvisar alltså tanken påen kvotering av resurser för
insatser riktade till barn och ungdom och tillstyrker därför yrkande 7 i
motionen 1978/79:2299.

KrU 1978/79:30

56

dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen bifaller motionen 1978/79:2299, yrkande 7, om ett
uttalande att tvingande bestämmelser beträffande kvotering av
resurserna inom teatrar, musikinstitutioner och museer för att
tillgodose barnens intressen inte skall komma i fråga,

3. beträffande en parlamentarisk utredning i fråga om den kommersiella
kulturindustrin av Georg Andersson (s), Ingemar Leander (s), Åke Green (s),
Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén (s) och Catarina
Rönnung (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”negativa verkningar” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående utförligt redovisat vad som i motionen
1978/79:607 (s) anförts om behovet av en parlamentarisk utredning beträffande
den kommersiella kulturindustrin. Motionens yrkande går tillbaka på
ett förslag av barnkulturgruppen. Gruppen ser som en av kulturpolitikens
viktigaste uppgifter att motverka kommersialismens negativa verkningar på
barnkulturområdet. Remissinstanserna instämmer genomgående i
barnkulturgruppens betoning av behovet av åtgärder på detta område. En
majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget om tillsättande av en
parlamentarisk utredning med uppgift att kartlägga kulturindustrins utveckling
och komma med förslag till åtgärder från samhällets sida mot kommersialismens
negativa verkningar. Bland dessa remissinstanser märks bl. a.
TCO, LO, SÖ, KLYS, socialstyrelsen, Svenska kommunförbundet, KRO
m. fl.

Föredragande statsrådet visar en oroande passivitet i denna fråga. Den
strategi för att motverka kommersialismens negativa verkningar som
barnkulturgruppen föreslår avvisas i flera viktiga avseenden i propositionen.
Föredraganden underlåter att lägga förslag angående stöd till föreningslivet,
massmarknadsutgivning av barn- och ungdomslitteratur, åtgärder för att
utveckla barns egen skapande verksamhet. Förslaget om en parlamentarisk
utredning beträffande den kommersiella kulturindustrin avvisas i propositionen.

Utskottet anser att samhället måste vidta omfattande och snara åtgärder för
att söka frigöra kulturlivet från den starka kommersiella påverkan som det nu
i stor utsträckning är utsatt för. Det är uppenbart att i mängden av det
allmängods som sprids med enda syfte att ge ekonomisk vinst drunknar
oftast det udda och unika. Detta förhållande drabbar främst barnen.

Om kulturarbetet måste utformas utifrån renodlade lönsamhetskrav så
utgör det ett hot mot yttrandefriheten. Utvecklingen mot större maktkoncentration
och växande beroende av multinationella intressen inom kulturområdet
utgör också allvarliga begränsningar av yttrandefriheten.

Det hittillsvarande utredningsarbetet beträffande kommersialismen på

KrU 1978/79:30

57

kulturområdet, som föredraganden hänvisar till i propositionen, har inte gett
någon samlad bild av vare sig fritids- eller kulturindustrins ekonomiska
ställning, utbredning och sammankoppling med multinationella intressen.
Med anledning härav finner utskottet det angeläget att en parlamentarisk
utredning tillkallas med uppdrag att kartlägga den kommersiella kulturindustrin
och föreslå åtgärder för att bekämpa kommersialismens negativa
verkningar i enlighet med vad som anförts i motionen 1978/79:607. Utskottet
anser att denna utredning under arbetets gång bör kunna lägga fram förslag
till delreformer på kulturområdet. Utskottet tillstyrker motionen 1978/
79:607. Vid bifall härtill blir motionen 1978/79:2301, yrkande 1, i viss mån
tillgodosedd.

dels utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2301, yrkande
1, och med bifall till motionen 1978/79:607 som sin mening
ger till känna för regeringen vad i sistnämnda motion anförts om
tillkallande av en parlamentarisk utredning beträffande den
kommersiella kulturindustrin,

vid punkten 2 (Medelsanvisningar)

4. beträffande anvisande av medel till experiment och utvecklingsarbete inom
kulturell verksamhet bland amatörer av Ingegärd Fraenkel (fp), Ingrid Diesen
(m), Gunnar Richardson (fp) och Arne Remgård (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”mån tillgodosedda” bort ha följande lydelse:

Utskottet får med anledning av motionerna erinra om att en utvärdering av
bidragsgivningen till experiment- och utvecklingsarbete inom kulturell
verksamhet bland amatörer pågår inom kulturrådet. Resultatet av denna
utvärdering bör avvaktas innan någon förstärkning av anslaget görs.
Utskottet avstyrker därför nu ifrågavarande motionsyrkanden.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande frågan om en ökning av den i
propositionen 1978/79:100 föreslagna medelsanvisningen till
experiment och utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet
bland amatörer med avslag på motionerna 1978/79:606, yrkande
2, 1978/79:1874, yrkande l,och 1978/79:2300, yrkande 1,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, beslutar att för detta
ändamål skall anvisas det i propositionen föreslagna beloppet,

5. beträffande anvisande av medel till Folkparkernas centralorganisation för
utvecklingsarbete av Georg Andersson (s), Ingemar Leander (s), Åke Green (s),

KrU 1978/79:30

58

Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén (s) och Catarina
Rönnung (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Utskottet som”
och slutar med ”1978/79:611” bort ha följande lydelse:

I motionen 1978/79:611 framhålls folkparkernas stora betydelse inom
kulturpolitiken, framfor allt deras möjligheter att med ett seriöst syftande
kulturutbud nå nya målgrupper. Detsamma betonas i statens kulturråds
anslagsframställning för budgetåret 1979/80. För nämnda budgetår planeras
inom folkparkerna en utvecklad verksamhet med barnen som särskild
målgrupp. Den kommer delvis att genomföras i samarbete med lokala barnoch
ungdomsorganisationer samt Regionmusiken, Rikskonserteroch Konstfrämjandet.
För att klara dessa och andra åtaganden behöver Folkparkernas
centralorganisation en kraftig resursförstärkning. Utskottet, som delar
motionärernas uppfattning, tillstyrker motionen 1978/79:611.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande frågan om en ökning av den i
propositionen 1978/79:100 föreslagna medelsanvisningen till
Folkparkernas centralorganisation med bifall till motionen
1978/79:611, såvitt nu är i fråga, beslutar att för detta ändamål
skall anvisas 500 000 kr. mer än som föreslagits i propositionen
1978/79:100,

6. beträffande medelsanvisningen under anslaget Bidrag till kulturverksamhet
inom organisationer av Ingegärd Fraenkel (fp), Ingrid Diesen (m), Gunnar
Richardson (fp) och Arne Remgård (fp) som - vid bifall till reservationen 4 -anser att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen beträffande den samlade medelsanvisningen till
bidrag till kulturverksamhet inom organisationer med bifall till
propositionen 1978/79::100 och med avslag på motionen 1978/
79:1303 ävensom motionerna 1978/79:439,1978/79:606, yrkande
2, 1978/79:611, 1978/79:618, yrkande 2, 1978/79:1874,
yrkande 1,1978/79:2131,yrkande 2,och 1978/79:2300, yrkande
1, de sju sistnämnda motionerna såvitt nu är i fråga, till Bidrag
till kulturverksamhet inom organisationer för budgetåret 1979/80
under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
11 194 000 kr.,

7. beträffande medelsanvisningen under anslaget Bidrag till kulturverksamhet
inom organisationer av Georg Andersson (s), Ingemar Leander (s), Åke Green
(s), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén (s) och Catarina
Rönnung (s) som - vid bifall till reservationen 5 - anser att utskottets
hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

Krll 1978/79:30

59

7. att riksdagen beträffande den samlade medelsanvisningen till
bidrag till kulturverksamhet inom organisationer med anledning
av propositionen 1978/79:100 samt motionerna 1978/
79:1874, yrkande 1, och 1978/79:2300, yrkande 1, med bifall till
motionerna 1978/79:606, yrkande 2, och 1978/79:611, båda
motionerna såvitt nu är i fråga, och med avslag på motionen
1978/79:1303 ävensom motionerna 1978/79:439, 1978/79:618,
yrkande 2, och 1978/79:2131, yrkande 2, de tre sistnämnda
motionerna såvitt nu är i fråga, till Bidrag till kulturverksamhet
inom organisationer för budgetåret 1979/80 under nionde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 12 294 000 kr.,

8. beträffande import och produktion av barnfilm av Per Olof Sundman (c),
Ingegärd Fraenkel (fp), Ingrid Diesen (m), Gunnar Richardson (fp) och Arne
Remgård (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 43 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”av barnfilm” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ett belopp av 100 000 kr. bör anvisas under anslaget
Bidrag till kulturell verksamhet bland barn för import och distribution av
barnfilm, dvs. ett i jämförelse med propositionens med 325 000 kr. minskat
belopp. Nämnda 325 000 kr. bör i stället, som föreslås i de båda motionerna,
användas för produktion av svensk barnfilm.

dels utskottets hemställan under 16 och 17 bort ha följande lydelse:

16. att riksdagen beträffande bidrag för import och distribution av
barnfilm med anledning av motionen 1978/79:2298, yrkande 7,
och med bifall till motionen 1978/79:2300, yrkande 7, båda
motionerna såvitt nu är i fråga, beslutar att för detta ändamål
skall beräknas 100000 kr. under anslaget Bidrag till kulturell
verksamhet bland barn, dvs. 325 000 kr. mindre än som
föreslagits i propositionen 1978/79:143,

17. att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:2298,
yrkande 6, och 1978/79:2301, del av yrkande 9, samt med bifall
till motionen 1978/79:2300, yrkande 7, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga, beslutar att för produktion av barnfilm skall
beräknas ett belopp av 325 000 kr. under anslaget Bidrag till
kulturell verksamhet bland barn,

dels den del av utskottets yttrande på s. 43 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”mån tillgodosett” bort ha följande lydelse:

Det belopp som anvisas till produktion av svensk barnfilm kan i och för sig
för ändamålet ställas till antingen konstnärsnämndens eller Filminstitutets
förfogande. Då emellertid viss osäkerhet råder om tillgången på kvalificerade
barnfilmprojekt - i vart fall för närvarande - bör medlen anvisas till
Filminstitutet. Vid brist på lämpliga barnfilmprojekt bör en del av medlen

KrU 1978/79:30

60

omdisponeras för import och distribution av utländsk barnfilm. Utskottets
ställningstagande innebär att yrkande 9 i vpk-motionen 1978/79:2301 om
anvisande av 3 milj. kr. till produktion av barnfilm blir i någon mån
tillgodosett.

dels utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2300, yrkande
7,och med avslag på motionerna 1978/79:2298, yrkande 6,ch
1978/79:2301, del av yrkande 9, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga, beslutaratt de medel riksdagen i nu förevarande sammanhang
anvisar till produktion av barnfilm skall ställas till
Filminstitutets förfogande och att de - vid brist på lämpliga
barn film projekt - skall kunna disponeras även till import och
produktion av utländsk barnfilm,

9. beträffande produktion av serier av Ingegärd Fraenkel (fp), Ingrid Diesen
(m), Gunnar Richardson (fp) och Arne Remgård (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 45 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”mån tillgodosett” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det i nuvarande budgetläge inte är möjligt att anslå
ytterligare medel för inhemsk produktion av serier. Utskottet avstyrker alltså
motionerna 1978/79:2298, yrkande 9, 1978/79:1874, yrkande 3, och 1978/
79:2301, yrkande 9.

dels utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. att riksdagen beträffande frågan om anvisande av medel till
produktion av inhemska serier avslår motionerna 1978/
79:1874, yrkande 3, 1978/79:2298, yrkande 9, och 1978/
79:2301, del av yrkande 9, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga,

10. beträffande permanentning av massmarknadsutgivningen av kvalitetslitteratur
av Georg Andersson (s), Ingemar Leander (s), Åke Green (s), Tyra
Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén (s) och Catarina
Rönnung (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 46 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”och 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i motionen
1978/79:612. De ytterligare överväganden till vilka propositionen hänvisar är
enligt utskottets mening obehövliga, då man redan nu så klart kan se vilken
positiv effekt utgivningen hittills haft.

En väl utbyggd kontaktorganisation är en förutsättning för att man skall nå
nya läsare. En sådan organisation måste kunna planeras för mer än ett år i
taget. Om utgivningen begränsas till en försöksverksamhet för endast ett år i
taget omöjliggörs en sådan planering.

KrU 1978/79:30

61

11. beträffande massmarknadsutgivning av litteratur för barn och ungdom av
Ingegärd Fraenkel (fp), Ingrid Diesen (m), Gunnar Richardson (fp) och Arne
Remgård (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 47 som börjar med ”Utskottet
finnér” och slutar med ”det följande” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner att skäl icke föreligger att nu fatta beslut om stöd till
massmarknadsutgivning av prisbillig kvalitetslitteratur för barn och
ungdom.

Det föreligger flera olika förslag om hur en sådan utgivning bör organiseras.
För att få bättre underlag för ett beslut om utgivningens uppläggning vill
föredraganden tillkalla en särskild arbetsgrupp med uppgift att klargöra vissa
problem före höstens budgetarbete.

Litteraturfrämjandet har låtit göra en utvärdering av de två första
budgetårens erfarenheter av ”En bok för alla”. Utvärderingsrapporten är f. n.
ute på remiss. Först då remissvaren inkommit blir det möjligt att fatta beslut
om den fortsatta utgivningen. I avvaktan på ett sådant beslut har i årets
budgetproposition föreslagits att försöksverksamheten förlängs t. o. m.
budgetåret 1979/80.

Även försöket med läsfrämjande insatser för barn och ungdom inom
föreningslivet är f. n. under utvärdering inom kulturrådet. En delrapport kan
väntas i tid till höstens budgetarbete.

Den föreslagna tidsplanen för övervägandena rörande en massmarknadsutgivning
för barn och ungdom innebär en rad fördelar. Dels gör den det
möjligt att ta fram vissa nödvändiga kompletteringar av beslutsunderlaget
före ett slutligt avgörande. Dels innebär den att beslut om utgivning av
pocketböcker för barn kan samordnas både med beslut om motsvarande
utgivning för vuxna och med beslut om former för särskilda insatser för att
stimulera barns och ungdomars läsning.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag och avstyrker motionerna
1978/79:1874, yrkandet 4, 1978/79:2298, yrkande 10 och 11, 1978/79:2300,
yrkande 3, och 1978/79:2301, yrkande 3 och del av yrkande 9.

dels utskottets hemställan under 28 jport ha följande lydelse:

28. att riksdagen beträffande massmarknadsutgivning av kvalitetslitteratur
för barn och ungdom avslår motionerna 1978/79:1874,
yrkande 4, 1978/79:2298, yrkande 10 och 11, sistnämnda
yrkande såvitt nu är i fråga, 1978/79:2300, yrkande 3, såvitt nu
är i fråga, 1978/79:2301, yrkande 3 och del av yrkande 9,
sistnämnda yrkande såvitt nu är i fråga,

12. beträffande arbetsplatsutlåning av böcker av Georg Andersson (s), Ingemar
Leander (s), Åke Green (s), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s),
Hans Alsén (s) och Catarina Rönnung (s) som anser att

6 Riksdagen 1978/79. 13 sami. Nr 30

KrU 1978/79:30

62

dels den del av utskottets yttrande på s. 48 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”1978/79:1299” bort ha följande lydelse:
Folkbiblioteken bedriver sedan en tid tillbaka bokutlåning direkt på
arbetsplatserna. Verksamheten är ett nytt grepp och omfattar ännu bara ett
80-tal kommuner. Likväl når man ut till bortåt 200 företag och närmare
100 000 människor. Erfarenheten visar att man genom denna typ av
serviceverksamhet vinner läsare, som eljest av skilda skäl inte skulle ha nått
fram till den goda litteraturen. Utskottet ser därför denna insats som ett
kulturpolitiskt inslag värt att vidgas. Enligt kulturrådets bedömning skulle
också betydligt fler kommuner starta en sådan verksamhet, om de inte
hindrades av ett prekärt kommunalekonomiskt läge. Utskottet tillstyrker
därför motionen 1978/79:610 om en höjning med 600 000 kr. av medelsanvisningen
till detta ändamål. Därmed tillstyrks också motionen 1978/79:1299
i motsvarande del.

dels utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. att riksdagen beträffande frågan om en ökning av den i
propositionen 1978/79:100 beräknade medelsanvisningen till
folkbibliotekens arbetsplatsutlåning med bifall till motionerna
1978/79:610 och 1978/79:1299, båda motionerna såvitt nu är i
fråga, beslutar att för ändamålet skall anvisas 600 000 kr. mer än
som beräknats i propositionen,

13. beträffande medelsanvisningen under anslaget Bidrag till folkbibliotek av
Georg Andersson (s), Ingemar Leander (s), Åke Green (s), Tyra Johansson (s),
Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén (s) och Catarina Rönnung (s) som - vid
bifall till reservationen 12 - anser att utskottets hemställan under 34 bort ha
följande lydelse:

34. att riksdagen beträffande den samlade medelsanvisningen till
bidrag till folkbibliotek med anledning av propositionen 1978/
79:100 och motionen 1978/79:1299, såvitt nu är i fråga, samt
med bifall till motionen 1978/79:610, såvitt nu är i fråga, till
Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1978/79 under nionde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 15 596 000 kr.,

14. beträffande anvisande till skolöverstyrelsen av medel för utvecklingsarbete
inom barnkulturområdet av Ingrid Diesen (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 48 som börjar med ”Den i” och
slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

För utvecklingsarbete bland barn fordras kunskap om barn. Sådant
utvecklingsarbete bör bygga på hittills vunna psykologiska och pedagogiska
rön. Det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet bedrivs inom
skolans ram, varför det bör vara rationellt och rimligt att också kulturellt
utvecklingsarbete bedrivs i samverkan med skolans institutioner och organ.

KrU 1978/79:30

63

Kunskap om pågående projekt och kännedom om förutsättningar att starta
nya finns företrädesvis på lokal eller regional nivå. En satsning på kulturellt
utvecklingsarbete bör därför inte avse central nivå utan bör, för att få maximal
effekt, riktas mot de organ som kan realisera dessa intentioner. Utskottet
anser att skolöverstyrelsen besitter ovan nämnd nödvändig pedagogisk
kompetens och därför bör få i uppdrag att fördela här avsatta medel lika till
länsskolnämnderna, som besitter kunskap om lokala förhållanden. Medel bör
inte fördelas efter elevantal i de olika länen, vilket skulle gynna tätbefolkade
områden. En viktig fråga är barnens kulturella förhållanden i glesbygden.
Därför bör medlen fördelas lika till alla länsskolnämnder. Resurserna skall
användas för att fånga upp enskilda initiativ i syfte att vinna erfarenhet av hur
olika projekt kan påverka barns kulturintresse samt ge kunskap om vilka
olika vägar man kan slå in på för att främja en sådan utveckling. I fråga om
projekt som rör förskolan bör samråd ske med socialstyrelsen. Projekten bör
syfta till att förstärka barns kreativitet etc.

Utskottet vill därför med anledning av motionen 1978/79:2299, yrkande 6,
och med hänsyn till att av där föreslagna medel 500 000 kr. under
utskottsbehandlingen förts över till kulturrådet tillstyrka att 1 milj. kr. anslås
till skolöverstyrelsen.

dels utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:

37. att riksdagen beträffande anvisande av medel till skolöverstyrelsen
för utvecklingsarbete inom barnkulturområdet
med anledning av motionen 1978/79:2299, yrkande 6, såvitt nu
är i fråga, beslutar att för ändamålet skall anvisas 1 000 000 kr.
under anslaget Bidrag till kulturell verksamhet bland barn,

15. beträffande anvisande lill Operan, Dramatiska teatern och vissa angivna
centralmuseer av medel till utvecklingsarbete inom barnkulturomrddet av
Ingegärd Fraenkel (fp), Ingrid Diesen (m), Gunnar Richardson (fp) och Arne
Remgård (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 48 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”centrala museerna” bort ha följande lydelse:

För de centrala kulturinstitutionerna är det en viktig uppgift att utveckla en
aktiv barnverksamhet. Sedan länge bedrivs också en sådan vid Operan,
Dramatiska teatern och de statliga museerna, men dessa institutioner
behöver stimulans genom ökade resurser. Avsikten med de förstärkningar
som föreslagits i propositionen är att ge möjligheter till ett utvecklingsarbete
som genom kulturrådets medverkan kommer teater- och museiverksamheten
i hela landet till godo. Utskottet tillstyrker de i propositionen föreslagna
medelsanvisningarna till de nämnda institutionerna och avstyrker alltså
yrkande 4 i motionen 1978/79:2298.

KrU 1978/79:30

64

dels utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. att riksdagen beträffande anvisande av medel till Operan,
Dramatiska teatern och vissa angivna centrala museer för
utvecklingsarbete på barnkulturområdet med avslag på motionerna
1978/79:2298, yrkande 4, och 1978/79:2300, yrkande 4
och 5, samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga, beslutar att för
ändamålet skall anvisas de i propositionen 1978/79:143 under
anslaget Bidrag till kulturell verksamhet bland barn beräknade
beloppen,

16. beträffande anvisande till de regionala museerna av medel till utvecklingsarbete
inom barnkulturområdet av Per Olof Sundman (c), Olle Eriksson (c),
Karl-Eric Norrby (c) och Kerstin Göthberg (c) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med ”Det i” och på s.
49 slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Vad beträffar det i propositionen 1978/79:143 föreslagna anslaget om
650 000 kr. till vissa centrala museer anförs i motionen 1978/79:2300 att "det
finns goda skäl att anvisa en sådan resurs för insatser över hela landet”.
Vidare anförs att en så stor del bör fördelas på de regionala museerna att dessa
kan utveckla aktiviteter för barn och ungdom.

Utskottet tillstyrker att 650 000 kr. ställs till förfogande för åtgärder inom
museiområdet. Det bör ankomma på regeringen att närmare bestämma hur
dessa medel lämpligast skall disponeras så att de kommer barn och ungdom
över hela landet till del. Vid riksdagens bifall härtill blir yrkande 5 i motionen
1978/79:2300 i huvudsak tillgodosett.

dels utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. att riksdagen beträffande anvisande av medel till regionala
museer för utvecklingsarbete inom bamkulturområdet med
anledning av motionen 1978/79:2300, yrkande 5, beslutar att för
ändamålet skall anvisas 650 000 kr. under anslaget Bidrag till
kulturell verksamhet bland barn,

17. beträffande en särskild medelsanvisning till folkbiblioteken av Georg
Andersson (s), Ingemar Leander (s), Åke Green (s), Tyra Johansson (s),
Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén (s) och Catarina Rönnung (s) som anser
att

dels den del av utskottets yttrande på s. 49 som börjar med ”Propositionens
förslag” och slutar med ”yrkande 11” bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag om anvisning av 2 000 000 kr. till folkbiblioteken har,
som framgått av det föregående, setts som ett tillfälligt bidrag i avvaktan på
ett slutligt förslag om massmarknadsutgivning av böcker för barn och
ungdom. I och med att utskottet föreslagit riksdagen att anvisa 2 500 000 kr.

KrU 1978/79:30

65

till en sådan massmarknadsutgivning har motivet för det särskilda bidraget
till folkbiblioteken bortfallit. Även om det givetvis i och för sig skulle vara
värdefullt med denna förstärkning av folkbibliotekens resurser också i ett läge
då massmarknadsutgivning för barn och ungdom beslutas, anser sig utskottet
med hänsyn till den återhållsamhet med utgiftsökningar som i dagens läge är
ofrånkomlig inte böra tillstyrka ifrågavarande medelsanvisning. Utskottet
tillstyrker alltså yrkande 11 i motionen 1978/79:2298.

dels utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2298,yrkande 11,
såvitt nu är i fråga, och med avslag på propositionen 1978/
79:143 beslutar att medel till ett tillfälligt bidrag till folkbiblioteken
inte skall beräknas under anslaget Bidrag till kulturell
verksamhet bland barn,

18. beträffande anvisande av medel lill barn- och ungdomsorganisationernas
kulturella verksamhet av Georg Andersson (s), Ingemar Leander (s), Åke
Green (s), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén (s) och
Catarina Rönnung (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 49 som börjar med ”Förslaget i” och
slutar med ”(punkten 20)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de bidrag som i dag finns inte
fyller de behov barn- och ungdomsorganisationerna har att över en längre
tidsperiod kunna planera och utveckla sin kulturella verksamhet. Med
anledning härav föreslås att särskilda medel beräknas till bidrag till barn- och
ungdomsorganisationernas kulturella verksamhet. Bidrag av dessa medel
skall kunna sökas av barn- och ungdomsorganisationer och användas för
verksamhet med konstnärliga uttrycksformer, dvs. de områden som innefattas
i 1974 års kulturpolitiska beslut. Medlen avser främst att täcka centrala
kostnader av typ ledarutbildning, material, expertmedverkan etc. men bör i
undantagsfall kunna utnyttjas för lokala kostnader om det gäller ett avgränsat
försök för att utveckla verksamhetsformerna. Bidraget skall fördelas av
statens kulturråd efter förslag från statens ungdomsråd.

Utskottet tillstyrker med det anförda i huvudsak motionen 1978/79:2298,
yrkande 3.

dels utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. att riksdagen beträffande anvisande under anslaget Bidrag till
kulturell verksamhet bland barn av medel till barn- och
ungdomsorganisationernas kulturella verksamhet med anledning
av motionen 1978/79:2298, yrkande 3, såvitt nu är i fråga,
beslutar att för ändamålet skall anvisas 4 000 000 kr.,

KrU 1978/79:30

66

19. beträffande anvisande av medel lill hembygdsrörelsen a v Per Olof Sundman
(c), Olle Eriksson (c), Karl-Eric Norrby (c) och Kerstin Göthberg (c) som anser
att

dels den del av utskottets yttrande på s. 49 som börjar med ”Förslaget
beträffande” och slutar med ”(punkten 22)” bort ha följande lydelse:

1 motionerna 1978/79:1874, 1978/79:2272 och 1978/79:2300 (samtliga c)
framhålls hembygdsrörelsens stora betydelse för att värna och vårda lokalt
och regionalt förankrade kulturella traditioner. I motionerna 1978/79:2272
och 1978/79:2300, yrkande 6, föreslås att 100 000 kr. anslås utöver vad som
föreslagits i budgetpropositionen till hembygdsrörelsen för insatser bland
barn och ungdom. Detta tillstyrks av utskottet.

dels utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:

43. att riksdagen beträffande anvisande under anslaget Bidrag till
kulturell verksamhet bland barn av medel till hembygdsrörelsen
med bifall till motionerna 1978/79:2272 och 1978/79:2300,
yrkande 6, båda motionerna såvitt nu är i fråga, beslutar att för
ändamålet skall anvisas 100 000 kr.,

20. beträffande anvisande av medel till allmän fritidsverksamhet av Georg
Andersson (s), Ingemar Leander (s), Åke Green (s), Tyra Johansson (s),
Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén (s) och Catarina Rönnung (s) som anser
att

dels den del av utskottets yttrande på s. 49 som börjar med ”Den i” och
slutar med ”(punkten 28)” bort ha följande lydelse:

I propositionen om skolans inre arbete (prop. 1975/76:39) innefattades
också ställningstaganden till barnstugeutredningens förslag i betänkandet
Barns fritid. Därmed markerade den dåvarande regeringen sin helhetssyn på
uppväxtmiljön för barn och ungdomar, där både fritiden och skolan är av stor
betydelse. Genom den gemensamma behandlingen av såväl skola som fritid
fick propositionen karaktären av förslag till en barn- och ungdomspolitisk
reform, även om förnyelsen av skolans inre arbete kom att stå i förgrunden.
Ett konkret uttryck för strävan att förbättra uppväxtmiljön för barn och
ungdomar var införandet av stödet till allmän fritidsverksamhet i kommuner
på 25 milj. kr. Detta tilldelades kommunerna under budgetåret 1977/78 men
slopades innevarande budgetår vilket utskottet finner högst beklagligt.

1 motionen 1978/79:2298, yrkande 12 och 13, föreslås att statsbidraget till
allmän fritidsverksamhet återinförs och att 30 milj. kr. avsätts för detta
ändamål. Utskottet anser att det finns övertygande skäl för ett införande av
statsbidraget, speciellt som det i propositionen påtalas hur viktigt det är att
”betydande insatser görs för att främja barns kultur- och fritidsliv i
kommunerna”. Följande citat ur propositionen belyser också vikten av ett
återinförande av SIA-bidraget. ”Barnkulturinsatserna skall i största möjliga

KrU 1978/79:30

67

utsträckning sättas in i de miljöer där barn redan vistas. Denna grundläggande
riktlinje för arbetet med utveckling av barnkulturen leder förutom till
hemmen i första hand till skolan och förskolan och till olika former av

fritidsverksamhet. Införandet av en samlad skoldag öppnar nya

möjligheter till ett närmande mellan kultur och skola och ökar skolans

möjligheter att fullfölja sin kulturpolitiska uppgift. De eftersatta

grupperna bland barnen måste uppmärksammas särskilt. Nybyggda

förortssamhällen erbjuder inte sällan en torftig uppväxtmiljö som inte förmår
stimulera barns fantasi, upptäckarglädjeoch aktivitetslust.” Föredragandens
synpunkter föranleder emellertid inga förslag i propositionen.

Enligt utskottets bedömning innebar borttagandet av statsbidraget till
allmän fritidsverksamhet att ett verkningsfullt instrument för att uppfylla
propositionens målsättningar försvann. Erfarenheterna visaratt föreningslivet
lagt ner stora personella och ekonomiska resurser på att ta sin del av
ansvaret förSIA-skolans genomförande. Ungdomsorganisationerna i samråd
med kommunerna satsade SIA-medel på att få med handikappade och
föreningslösa ungdomar i sin verksamhet. Stödet har möjliggjort verksamhet
i glesbygdskommuner och nybyggda bostadsområden och att temadagar och
lovverksamhet anordnats.

Bidraget har haft en gynnsam inverkan på de grupper som har svårt att fylla
sin fritid med stimulerande innehåll. Barn och ungdomar som vanligtvis inte
deltar i organiserad verksamhet har nåtts. Utskottet anser således att redan
gjorda erfarenheter visar vilka värdefulla möjligheter för fritids- och kulturinsatser
bland barn och ungdom som SIA-pengarna skapade.

Insatser som görs inom föreningslivet är betydelsefulla som motvikt till det
kommersiella och många gånger passiviserande fritidsutbudet. Som framhålles
i motionen visar undersökningar att ungdomar som tidigt kommer med i
någon förening har större benägenhet än andra till föreningsengagemang när
de blivit vuxna. Utskottet delar motionärernas uppfattning att föreningslivets
betydelse i ett brett kulturpolitiskt perspektiv inte får undervärderas.
Föreningslivet behöver ett starkt stöd från samhällets sida. Inte minst gäller
detta arbetet bland barn och ungdomar. Utskottet föreslår sålunda med
tillstyrkande av motionen 1978/79:2298, yrkande 12 och 13, anvisande av ett
särskilt bidrag till allmän fritidsaktivitet i kommunerna. Bidraget bör i
enlighet med motionen uppgå till 30 milj. kr. och utgå enligt de riktlinjer som
riksdagen fastställde våren 1977 (KrU 1976/77:34).

dels utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:

45. att riksdagen beträffande anvisande under anslaget Bidrag till
kulturell verksamhet bland barn av medel till allmän fritidsverksamhet
med bifall till motionen 1978/79:2298, yrkande 12
och 13, förstnämnda yrkande såvitt nu är i fråga, beslutar att för
ändamålet skall anvisas 30 000 000 kr.,

KrU 1978/79:30

68

21. beträffande medelsanvisningen under anslaget Bidrag till kulturell verksamhet
bland barn av Ingegärd Fraenkel (fp), Ingrid Diesen (m), Gunnar
Richardson (fp) och Arne Remgård (fp) som - vid bifall till reservationerna 9,
11 och 15 eller till en eller flera av dem - anser att utskottet under 47 bort
hemställa att riksdagen till Bidrag till kulturell verksamhet bland barn för
budgetåret 1979/80 under nionde huvudtiteln anvisar det av utskottet
förordade reservationsanslaget med den ändring som föranleds av riksdagens
beslut med anledning av nämnda reservationer.

22. beträffande medelsanvisningen under anslaget Bidrag till kulturell verksamhet
bland barn av Per Olof Sundman (c), Olle Eriksson (c), Karl -Eric Norrby (c)
och Kerstin Göthberg (c) som-vid bifall till reservationerna 16 och 19 eller till
endera av dem - anser att utskottet under 47 bort hemställa att riksdagen till
Bidrag till kulturell verksamhet bland barn för budgetåret 1979/80 under
nionde huvudtiteln anvisar det av utskottet förordade reservationsanslaget
med den ändring som föranleds av riksdagens beslut med anledning av
nämnda reservationer.

23. beträffande medelsanvisningen under anslaget Bidrag till kulturell verksamhet
bland barn av Georg Andersson (s), Ingemar Leander (s), Åke Green (s),
Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén (s) och Catarina
Rönnung (s) som - vid bifall till reservationerna 17,18 och 20 eller till någon
eller några av dem - anser att utskottet under 47 bort hemställa att riksdagen
till Bidrag till kulturell verksamhet bland barn för budgetåret 1979/80 under
nionde huvudtiteln anvisar det av utskottet förordade reservationsanslaget
med den ändring som föranleds av riksdagens beslut med anledning av
nämnda reservationer.

24. beträffande medelsanvisningen under anslaget Bidrag till kulturell verksamhet
bland barn av Ingrid Diesen (m) som - vid bifall till reservationen 14 -anseratt utskottet under 47 bort hemställa att riksdagen till Bidrag till kulturell
verksamhet bland barn för budgetåret 1979/80 under nionde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 9 435 000 kr.

Särskilda yttranden

vid punkten 1 (Principiella synpunkter m. m. beträffande kulturinsatser för
barn)

1. beträffande riktlinjer för kulturinsatser för barn av Ingegärd Fraenkel (fp),
Ingrid Diesen (m), Gunnar Richardson (fp) och Arne Remgård (fp):
Riksdagen antog 1974 riktlinjer för den statliga kulturpolitiken och fastställde
därvid mål för kulturpolitiken. Kulturutskottet framförde därvid följande:
”Otvivelaktigt erbjuder det stora svårigheter att i ett begränsat antal kortfattat

KrU 1978/79:30

69

formulerade punkter ange målen för den statliga kulturpolitiken och det är
därför helt naturligt att det finns synpunkter med vidsträckt giltighet inom
det kulturpolitiska området som inte kommit till direkt uttryck i propositionens
målformuleringar” (KrU 1974:15, s. 19).

De av riksdagen antagna riktlinjerna och fastställda målen gäller som synes
den statliga kulturpolitiken. När föredragande statsrådet i barnkulturpropositionen
framhåller att det är nödvändigt att insatserna för
barnens kulturaktiviteter utformas utifrån bestämda utgångspunkter för att
de skall bli så verkningsfulla som möjligt innebär detta självfallet inte att
några nya riktlinjer för kulturpolitiken föreslås. De fyra ”utgångspunkter”
som anges gäller verksamhetsformerna, dvs. de lämpliga medlen för att nå de
fastställda målen. Detta har helt missuppfattats i motionen 1978/79:2298 (s).
Den nödvändiga distinktionen mellan riktlinjer för den statliga kulturpolitiken
och för verksamhetens utformning har märkligt nog inte heller gjorts i
utskottets betänkande.

2. beträffande en arbetsgrupp i regeringskansliet av Georg Andersson (s),
Ingemar Leander (s). Åke Green (s), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar
Sörenson (s), Hans Alsén (s) och Catarina Rönnung (s):

På samma sätt som när det gäller arbetet för jämställdhet mellan män och
kvinnor krävs en ständig uppmärksamhet i reformarbetet på alla områden om
det skall bli möjligt att radikalt förbättra barnens villkor. Enligt vår mening är
det motiverat att en särskild arbetsgrupp i regeringskansliet får medverka till
att barnens situation bättre uppmärksammas i det löpande reformarbetet. Det
ankommer emellertid på regeringen att avgöra i vilka former arbetet i
regeringskansliet skall bedrivas.

3. beträffande uttalanden om att kulturinsatser för barn skall präglas av frihet,
mångsidighet och kvalitet, om decentralisering samt om kulturskaparnas
medverkan i förskola och skola av Ingrid Diesen (m):

Redan närde allmänna målen för samhällets kulturpolitik fastställdes 1974
ville vi från moderat håll införa en övergripande målformulering, som skulle
fastslå kraven på frihet, mångfald och kvalitet. Detta avvisades av riksdagen.
Vi har sedan återkommit med liknande förslag, senast i en partimotion vid
årets riksmöte. Även denna gång avvisade majoriteten vårt yrkande. Vi har
ingen anledning att ännu en gång under våren ställa vårt yrkande under
votering men vidhåller naturligtvis vår uppfattning att kulturlivet i sin helhet
och inte minst kulturinsatser för barn skall präglas av frihet, mångsidighet
och kvalitet.

I motionen 1978/79:2299 har vi också påtalat att de i propositionen
föreslagna insatserna för barn i stor utsträckning avser central nivå, inte minst
kulturrådet. Vi anser att erfarenheterna av hur man bäst intresserar och
engagerar barn finns inom de institutioner, grupper, organisationer och
föreningar som svarar för verksamheten. En del av det anslag som enligt

KrU 1978/79:30

70

propositionen skulle avsättas för kulturrådet bör gå till skolöverstyrelsen för
att fördelas lika till landets länsskolnämnder. En större kunskap om barn och
barns utveckling finns otvivelaktigt hos skolöverstyrelsen jämfört med
kulturrådet.

Förskolan och skolan har ett stort ansvar för barnens kulturella fostran. I
motionen har vi betonat att förskolan och skolan skall stimulera och främja
barns skaparglädje, men också fostra barnen till att förstå och uppskatta olika
slag av kultur. Skolan måste också stimulera till ett sådant kulturintresse att
eleverna självmant söker sig till kulturyttringar på ett aktivt och engagerat
sätt. Skolan bör därför engagera pedagogiskt intresserade kulturskapare som
kan visa vad de arbetar med och hur de arbetar. Detta kan skapa en ökad
förståelse för konstnärens roll i samhället. Det hade därför varit värdefullt om
propositionen också hade föreslagit åtgärder för hur den ökade medverkan av
kulturskapare, som också propositionen nämner, i praktiken skall genomföras.

KrU 1978/79:30

Översikt över motionernas behandling

71

Bilaga

Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

Mo tion -

nr utskottets

yttrande
s.

utskottets hemställan
punkt 1 punkt 2

(s. 21-22) (s. 50-54)

mom. mom.

reservation särskilt

nr yttrande

nr

1978/79:
435		40-41		9
439		39		6,7
606 yrk.	1	38		2
	2	38		3,7	4,6
607		20	14		3
610		48		32, 34	12, 13
611		38-39		5,7	5, 7
612		46		27	10
618 yrk.	2	38		4,7
906 yrk.	2	46		26,31
	3	44		21,31
>.	4	45-46		25
1299		48		32, 33, 34	12, 13
1303		39		7
1313		41		10
1319 yrk.	1	42		14
	3	42-43		15
	4	40		8
1854		19	9
1858		20	12
1874 yrk.	1	38		3,7	4,6
	2	45		24
	3	45		22,47	9, 21
„	4	46-47		28	11
	5	40-41		9
»	6	20	13
2131 yrk.	2	37-38		1, 7
2243		19	10
2272		49		43,47	19, 22
2298 yrk.	1	17	3
	2	17-18	4
	3	49		42,47	18, 23
	4	48-49		36, 38, 47	15, 21
	5	41-42		11, 12
	6	43		17, 18,47	8
	7	43		16, 47	8
	8	44		20
	9	45		22,47	9,21
	10	46-47		28	11
	11	46-47, 49		28, 40, 47	11, 17,21,23
	12	49		45,47	20, 23
	13	49		45	20

KrU 1978/79:30

72

Mo tion -

Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

nr	utskottets	utskottets hemställan	reservation	särskilt
	yttrande	punkt 1	punkt 2	nr	yttrande
	s.	(s. 21-22) mom.	(s. 50-54) mom.		nr
yrk. 14	16-17	1			1
.. 15			47	23
2299 yrk. 1	17	2
.. 2	18	5		1
.. 3	18	6			3
.. 4	18-19	7			3
.. 5	19-20	11			3
» 6	48-49		36, 37, 47	14, 24
» 7	19	8		2
2300 yrk. 1	38		3,7	4,6
.. 2	47		30
.. 3	46-47		28,47	11, 21
.. 4	48-49		38,47	15, 21
.. 5	48-49		38, 39, 47	15, 16,21,22
.. 6	49		43,47	19, 22
.. 7	43		16, 17, 18, 47	8
„ 8	43-44		19
.. 9	43-44		19
.. 10	42		13
.. 11	49		44,47
2301 yrk. 1	20	14		3
» 3	46-47		28	11
.. 4	47		29
.. 5	45		23
« 6	20-21	15
ii 8	40,41		8, 11
« 9	43,45,46-47, 49-50		17, 18,22, 28,41,46, 47	8,9, 11, 21

KrU 1978/79:30

73

Innehåll

Sid.

Inledning 1

1. Principiella synpunkter m. m. beträffande kulturinsatser för barn 8

Utskottets yttrande s. 15

2. Medelsanvisningar 22

Utskottets yttrande beträffande

A. Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer s. 37

B. Filmstöd s. 39

C. Litteraturstöd s. 44

D. Bidrag till folkbibliotek s. 47

E. Riksutställningar s. 48

F. Bidrag till kulturell verksamhet bland barn s. 48

Reservationer 55

Särskilda yttranden 68

Översikt över motionernas behandling 71

GOTAB 61970 Stockholm 1979