KrU 1978/79:24

Kulturutskottets betänkande
1978/79:24

med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller anslag till
kulturändamål och internationellt-kulturellt samarbete jämte
motioner

DRIFTBUDGETEN

Kulturändamål
Allmänna kulturändamål

1. Statens kulturråd: Förvaltningskostnader. Regeringen har i propositionen
1978/79: 100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under punkten B 1 (s.
18—21) föreslagit riksdagen att till Statens kulturråd: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 9269000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1978/79: 1287 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, med
hänvisning till vad som anförts i motionen 1978/79: 1108 yrkas att riksdagen 1.

anhåller att regeringen gör en utvärdering och en översyn av statens
kulturråd,

2. uttalar att statens kulturråd skall ta kvalitetshänsyn i sin verksamhet,

1978/79: 1298 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari, såvitt
nu är i fråga, yrkas att riksdagen till Statens kulturråd: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 11011935 kr.
(yrkande 1).

Utskottet

Enligt det beslut som riksdagen nyligen fattat med anledning av finansutskottets
betänkande 1978/79:20 är det i nuvarande ekonomiska läge
ofrånkomligt att stor återhållsamhet visas i fråga om förslag till anslagshöjningar.
Detta har utskottet beaktat såväl vid behandlingen av nu förevarande
anslag som vid bedömningen av olika motionsvis framförda och i det
följande redovisade förslag om ökade medelsanvisningar. Utskottet, som
konstaterar att det i propositionen föreslagna anslaget till kulturrådets
förvaltningskostnader ger utrymme bl. a. för en viss personalförstärkning,
kan mot den angivna bakgrunden inte tillstyrka yrkande 1 i motionen 1978/
79: 1298.

1 Riksdagen 1978179. 13 sami. Nr 24

KrU 1978/79:24

2

Vad beträffar det i motionen 1978/79: 1287 framförda yrkandet om en
utvärdering och översyn av verksamheten vid statens kulturråd får utskottet
först framhålla att rådet ännu inte varit i verksamhet mer än knappt fem
år. Den verksamhetsperiod som rådet har bakom sig måste naturligen i hög
grad ha haft karaktär av ett uppbyggnadsskede under vilket rådet fortlöpande
övervägt sina arbetsformer. Utskottet förutsätter att rådet även
fortsättningsvis prövar hur verksamheten bäst skall bedrivas för att rådet
skall kunna fylla sin uppgift. Utskottet avstyrker motionen 1978/79: 1287,
yrkande 1.

Den i samma motion aktualiserade frågan om kravet på kvalitet i kulturverksamheten
diskuterades ingående vid behandlingen av 1974 års kulturproposition.
Kulturutskottet betonade därvid i betänkandet KrU 1974:15
de stora svårigheter som det erbjuder att i ett begränsat antal kortfattat
formulerade punkter ange målen för den statliga kulturpolitiken. Det var
därför enligt utskottets uppfattning helt naturligt att synpunkter med vidsträckt
giltighet inom det kulturpolitiska området inte kommit till direkt
uttryck i de i propositionen föreslagna målformuleringarna. Vad särskilt
beträffade kravet på kvalitet i konstnärliga sammanhang konstaterade
utskottet att detta krav låg bakom åtskilliga ståndpunktstaganden i propositionen
utan att det givits ”målkaraktär”. Utskottet framhöll särskilt de
svårigheter i fråga om bedömningskriterier m. m. som alltid är förknippade
med kvalitetsbedömningar på konstnärliga områden.

Utskottet finner det uppenbart att kulturrådet i olika sammanhang skall
ta hänsyn till kvalitetssynpunkter men vill samtidigt - i anslutning till det
nyss refererade uttalandet vid 1974 års riksdag — framhålla att det är svårt
att ange i vilken omfattning ett kvalitetsbegrepp skall läggas till grund för
ståndpunktstaganden. Utskottet anser inte att det finns någon anledning
för riksdagen att göra det i yrkande 2 i motionen 1978/79: 1287 föreslagna,
allmänt hållna uttalandet om kvalitetshänsyn. Detta yrkande avstyrks alltså.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79: 100 och med
avslag på motionen 1978/79: 1298. yrkande 1, till Statens kulturråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 9269000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1287, yrkandena 1 och 2.

2. Statens kulturråd: Utrednings-, utvecklings- och informationsverksamhet.
Regeringen har under punkten B 2 (s. 21-22) föreslagit riksdagen att
till Statens kulturråd: Utrednings-, utvecklings- och informationsverksamhet
för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 3 117000 kr.

KrU 1978/79:24

3

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1978/79:1289 av Ingrid Diesen m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
att riksdagen till Statens kulturråd: Utrednings-, utvecklings- och informationsverksamhet
för budgetåret 1979/80 anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 150 000 kr. minskat anslag av 2 967 000 kr. (yrkande 1),

1978/79: 1298 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari, såvitt
nu är i fråga, yrkas att riksdagen till Statens kulturråd: Utrednings-, utvecklings-
och informationsverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisar ett
reservationsanslag av 3824000 kr. (yrkande 2).

Utskottet

I propositionen föreslås en höjning av detta anslag med 1 738000 kr. En
väsentlig del av detta belopp beror dock på att medel beräknats för utgiftsändamål
som tidigare tillgodosetts under kulturrådets förvaltningsanslag.
Enligt vad utskottet inhämtat innebär förslaget i propositionen, om man
bortser från överföringen, en höjning med 978000 kr. Vid anslagsavvägningen
har enligt propositionen särskilt beaktats behovet av ökade medel
för rådets utvecklingsverksamhet — bl. a. projekten Kultur i arbetslivet
och Kultur i boendemiljön - och för rådets informationsverksamhet.

I motionen 1978/79: 1289 uttalas den uppfattningen att den föreslagna
anslagshöjningen är alltför kraftig. Motionärerna anser att en minskning
kan ske av medlen till informations- och utvecklingsverksamhet och föreslår
därför en anslagssänkning med 150000 kr.

En motsatt uppfattning redovisas i motionen 1978/79:1298 i vilken yrkas
en höjning av anslaget med 707000 kr. till det av kulturrådet föreslagna
beloppet 3824000 kr.

Utskottet finnér inte skäl tillstyrka vare sig den i motionen 1978/79: 1289
förslagna anslagssänkningen eller den i motionen 1978/79: 1298 föreslagna
anslagshöjningen. Utskottet ansluter sig till den bedömning av medelsbehovet
som gjorts i propositionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79: 100 och med
avslag på motionerna 1978/79: 1289, yrkande 1, och 1978/
79: 1298, yrkande 2, till Statens kulturråd: Utrednings-, utvecklings-
och informationsverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisar
ett reservationsanslag av 3 117 000 kr.

3. Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten B 3 (s. 22—24) och hemställer

1. att riksdagen antar ett inom utbildningsdepartementet upprättat

KrU 1978/79:24

4

och i propositionen som bilaga 12.1 intaget förslag till lag om
ändring i lagen (1976: 1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde,
2. att riksdagen till Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet
m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett anslag av 19903000 kr.

4. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Regeringen har under punkten
B 5 (s. 29—30) föreslagit riksdagen att till Bidrag till särskilda kulturella
ändamål för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 5 374000
kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1978/79:608 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag med 850000 kr. minskat reservationsanslag av
4 524000 kr.,

1978/79: 1929 av Per Olof Sundman (c) vari yrkas att riksdagen från
reservationsanslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål anvisar

1. till Stockholms universitet för budgetåret 1979/80 ett extra anslag av
450000 kr. för inrättande och finansiering av ett baltiskt institut vid universitetet,

2. till nuvarande Baltiska institutet för budgetåret 1979/80 ett anslag av
375000 kr. för institutets basorganisation, för anställning av personal och
för driftkostnader.

Utskottet

I motionen 1978/79: 608 uttalas att den betydande höjning av detta anslag
som föreslås i propositionen är anmärkningsvärd i synnerhet som några
särskilda motiv inte redovisats. Motionärerna framhåller att de i andra
motioner framfört angelägna förslag om ökade anslag till folkrörelsernas
kulturverksamhet och att det mot den bakgrunden är motiverat att begränsa
höjningen av förevarande anslag. Motionärerna föreslår en sänkning
med 850000 kr. i förhållande till förslaget i propositionen.

Utskottet får med anledning av denna motion redovisa följande.

Det i propositionen föreslagna anslagsbeloppet 5 374000 kr. är 1 557000
kr. mer än som anvisats för innevarande budgetår. Eftersom vissa utgiftsändamål
föreslås i fortsättningen bli tillgodosedda under andra anslag är
den reella höjningen ännu större. Det är sålunda fråga om en betydande
resursförstärkning, och detta sammanhänger, enligt vad utskottet inhämtat,
med att behållningen av de särskilda lotterier som årligen anordnas till
förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål på senare år legat

KrU 1978/79: 24

5

betydligt lägre än tidigare. Regeringens möjligheter att anvisa lotterimedel
till investeringar inom kulturområdet har därmed minskat. Det är bl. a. mot
denna bakgrund som man bör se förslaget om en höjning av förevarande
anslag.

Med hänsyn till det nu anförda anser utskottet inte att det finns någon
anledning att föreslå någon anslagsminskning. Utskottet avstyrker alltså
motionen 1978/79:608. Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det i
propositionen föreslagna beloppet 5 374000 kr.

De i motionen 1978/79: 1929 framförda yrkandena innebär inte förslag
om någon höjning av anslaget men däremot att genom beslut av riksdagen
medel inom anslagets ram skall reserveras dels fördel nuvarande Baltiska
institutet, dels för inrättande av ett nytt baltiskt institut vid Stockholms
universitet. De belopp som föreslås reserverade är 375 000 kr. resp. 450000
kr.

Utskottet får erinra om att det under anslaget regelmässigt beräknas
medel dels till olika ändamål inom kulturområdet för vilka bidragsbehovet
är regelbundet återkommande, dels för tillgodoseende av nya behov och
för stöd till nya initiativ, varigenom utveckling och förnyelse av kulturlivet
främjas. Utskottet anser inte att riksdagen har underlag för ett beslut om
att medel ur anslaget skall reserveras för det nuvarande Baltiska institutet.
Vad beträffar ett nytt baltiskt institut vid Stockholms universitetet är detta
inte ett bidragsändamål som hör hemma under förevarande anslag. Utskottet
avstyrker alltså motionen 1978/79: 1929.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79: 100 och med
avslag på motionen 1978/79: 608 till Bidrag till särskilda kulturella
ändamål för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 5 374000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1929.

5. Bidrag till samisk kultur. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 6 (s. 30) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1979/80
anvisar ett anslag av 1 450000 kr.

6. Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet. Regeringen har
under punkten B 7 (s. 31-41) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen 1978/79: 100 förordats om överförande
av Synskadades riksförbunds bibliotek till statligt huvudmannaskap,

2. till Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet för budgetåret
1979/80 anvisa ett anslag av 12428000 kr.

KrU 1978/79:24

6

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1978/79: 1302 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari yrkas att
riksdagen beslutar att med godkännande av vad i övrigt föreslås till Bidrag
till de handikappades kulturella verksamhet för budgetåret 1979/80 anvisa
ett anslag av ytterligare 2817000 kr. till Synskadades riksförbunds bibliotek
och 296000 kr. till framställning av punktskriftsböcker eller tillsammans
under denna titel ett anslag av 16 123000 kr.,

1978/79: 1315 av Catarina Rönnung (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller att i utredningen angående förbättrad talboksservice
för synsvaga även de lässvagas problem beaktas.

Utskottet

I propositionen redovisas ett av en särskild arbetsgrupp framlagt förslag
rörande förändring av huvudmannaskapet för Synskadades riksförbunds
biblioteksverksamhet. I anslutning till detta förslag förordas att staten skall
överta hela ansvaret för riksförbundets biblioteksverksamhet och för den
till biblioteket knutna studielitteratursektionen. Folkbildningssektionens
verksamhet anses däremot även i fortsättningen böra bedrivas av förbundet.
Det förutsätts att en särskild organisationskommitté skall svara för
visst ytterligare utredningsarbete som ansetts nödvändigt för att en ändamålsenlig
organisation av talboksförsörjningen skall komma till stånd.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om överförande av Synskadades
riksförbunds bibliotek till statligt huvudmannaskap.

I motionen 1978/79: 1315 påpekas att det finns ett betydande antal människor
som trots att de har tillräcklig synskärpa har stora lässvårigheter
som starkt hämmar deras läsförmåga och läsintresse. För dessa läshandikappade
skulle man relativt snabbt kunna åstadkomma en betydlig lättnad
genom att ställa talboksresurser till förfogande. I det kommande utredningsarbetet
angående förbättrad talboksservice för synsvaga bör därför
enligt motionären även de lässvagas problem beaktas.

Utskottet finnér det i hög grad angeläget att man söker hjälpa de ”lässvaga"
att reducera och helst övervinna sina lässvårigheter. Utskottet har
inhämtat att en viss utvidgad försöksverksamhet med utlåning av talböcker
till denna handikappgrupp genomförts. Problemet har alltså uppmärksammats.
Utskottet räknar med att det ägnas fortsatt uppmärksamhet och att
man därvid beaktar även de upphovsrättsliga och organisatoriska aspekterna.
Någon särskild framställning till regeringen i denna fråga anser
utskottet därför inte behövlig. Utskottet avstyrker således motionen 1978/
79: 1315.

Utskottet ansluter sig till den bedömning av medelsbehovet under anslaget
som gjorts i propositionen och avstyrker alltså även motionen 1978/
79: 1302.

KrU 1978/79:24

7

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen 1978/79: 100 förordats
om överförande av Synskadades riksförbunds bibliotek till
statligt huvudmannaskap,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79: 100 och med
avslag på motionen 1978/79: 1302 till Bidrag lill de handikappades
kulturella verksamhet för budgetåret 1979/80 anvisar ett anslag
av 12428000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1315.

7. Bidrag till konstnärer m. m. Regeringen har under punkten B 8 (s. 41 —

43) föreslagit riksdagen att till Bidrag till konstnärer m. m. för budgetåret
1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 25 049000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1978/79:896 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
bildkonstnärsfond,

1978/79: 1301 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari yrkas att
riksdagen beslutar att till Bidrag till konstnärer m. m. för budgetåret 1979/
80 anvisa ett reservationsanslag av 33025 000 kr.,

1978/79: 1319 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
att riksdagen till Bidrag till konstnärer m. m. anvisar ett i förhållande till
propositionen med 4 500000 kr. förhöjt belopp för stöd till produktion av
film som är avsedd att i första hand distribueras pä annat sätt än genom
vanliga biografer (yrkande 2).

Till stöd för det i motionen 1978/79: 896 framförda yrkandet har anförts i
huvudsak följande.

Kulturarbetarnas organisationer har, framför allt genom Konstnärliga
och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS), drivit kravet att
upphovsmännen i första hand skall ersättas för samhällets nyttjande av
deras verk eller prestationer. Exempel på en sådan lösning utgör biblioteks-
och talboksersättningarna genom Sveriges författarfond. Bildkonstnärerna
har genom sin fackliga organisation (KRO), med KLYS’ stöd,
krävt gottgörelse för det offentliga utnyttjandet av deras verk och att denna
ersättning skulle tillföras en bildkonstnärsfond.

1 statliga sammanhang utgår ersättning till konstnärerna vid utställningar
endast om konstnärerna själva äger sina verk. Statens utställningsverksamhet
sker emellertid huvudsakligen med verk som inte ägs av konstnärerna.
Riksdagen konstaterade 1976 att det var rimligt att konstnärerna
ersattes för det offentliga bruket av verk som inköpts, i likhet med vad som
gäller för den av samhället accepterade ersättningen till författarna för den

KrU 1978/79:24

8

offentliga utlåningen av inköpta böcker. Den av riksdagen begärda utredningen
om ett beräkningsunderlag för en visningsersättning har ännu inte
resulterat i något förslag.

Vid tillkomsten av konstnärsnämnden angav dåvarande statsrådet att
han mot bakgrund av bildkonstnärernas krav om en visningsersättning
avsåg att tillgodose detta genom att i andra former ställa medel till bildkonstnärernas
förfogande. Dessa andra former innebar en väsentlig uppräkning
av anslagen för stipendier eller konstnärsbidrag till den konstnärsnämnd
som inrättades 1976.

Konstnärsnämnden har nu arbetat i snart tre år och man kan därför peka
på vissa erfarenheter. Det kan inte anses tillfredsställande att bildkonstnärerna
årligen skall behöva förhandla med andra intressegrupper, som delvis
förväntas ha sin huvudförsörjning av anställning, om sin andel av
nämndens medel, då denna enligt 1976 års propositionstext till en betydande
del avser en gottgörelse "i andra former” för det offentliga nyttjandet
av deras verk. Det ställer givetvis också de andra grupperna i en svår
situation, nämligen att både vara solidariska med bildkonstnärerna och att
tillvarata sina egna gruppers intressen vid fördelningen. Belysande för
arbetet inom nämnden är att hälften av ansökningarna gäller bildkonstnärer
(ca 1 600) och att dessa skall behandlas av endast fem konstnärsledamöter.
Den andra hälften av ansökningarna behandlas av 25 ledamöter.

Vi finner att såväl praktiska som principiella skäl talar för att bryta ut
bildkonstnärerna ur konstnärsnämnden och bilda en särskild bildkonstnärsfond.
Medlen i en sådan fond bör avse det av riksdagen beslutade
anslaget till konstnärsnämnden i den del som avser stödet till bildkonstnärerna
och utgör en kollektiv gottgörelse eller ersättning för samhällets
utnyttjande av bildkonst. Det bör i princip ankomma på en fondstyrelse att
utforma förslag till bidragstyper.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till konstruktion av
en bildkonstnärsfond i enlighet med vad vi här föreslagit.

Utskottet

För innevarande budgetår har under detta anslag anvisats bl. a. I milj.
kr. till försöksverksamhet med projektbidrag till produktion av film som är
avsedd att distribueras på annat sätt än genom de vanliga biograferna. För
nästa budgetår föreslås i propositionen en höjning av detta belopp med
500000 kr., medan för övriga ändamål under anslaget, dvs. konstnärsbidrag
och projektbidrag till andra ändamål än film. föreslås en höjning med
1217000 kr.

Kritiska synpunkter på de ställningstaganden i olika filmfrågor som
redovisas i propositionen har framförts i motionen 1978/79: 1319. Motionärerna
anser bl. a. att tillräckligt intresse inte visats för frågan hur den
svenska film som vänder sig till en publik utanför biograferna skall få sina
krav på mångfald tillgodosedda och inte heller för frågan hur en ny filmargeneration
skall få tillfälle att utvecklas. I motionen föreslås en höjning
med 4 500000 kr. av det belopp som i propositionen beräknats till produktion
av film som är avsedd att distribueras på annat sätt än genom de
vanliga biograferna.

KrU 1978/79:24

9

Utskottet får erinra om att det projektstöd till viss filmproduktion som
motionärerna vill ha höjt tillkom genom beslut av riksdagen förra året och
att medelsanvisningen för ändamålet nu i propositionen föreslås öka med
50 procent. Någon ytterligare ökning kan utskottet inte tillstyrka i nu
förevarande sammanhang. Utskottet avstyrker motionen 1978/79:1319,
yrkande 2, men vill samtidigt nämna att regeringen i propositionen 1978/
79: 143 om barn och kultur tagit upp frågan om särskilda statliga insatser
för barnfilm och att utskottet i samband med behandlingen av denna
proposition kommer att ta upp även andra filmstödsfrågor. Utskottet avstyrker
också motionen 1978/79: 1301 till den del det i denna motion
framställda yrkandet gäller en höjning av delposten projektbidrag till produktion
av film.

Med hänvisning till den erinran som utskottet under punkten 1 gett om
kravet på återhållsamhet i fråga om utgiftsökningar avstyrker utskottet
motionen 1978/79: 1301 även till den del den avser en ytterligare höjning av
anslaget Bidrag till konstnärer m. m.

Som framgått av det föregående pågår f. n. en utredning vars uppgift är
att klarlägga möjligheterna att konstruera ett system som ger bildkonstnärerna
ersättning för att verk som inte längre är i upphovsmannens ägo visas
offentligt. Utskottet vill ånyo framhålla vikten av att detta utredningsarbete,
som gäller en för konstnärskåren mycket viktig angelägenhet, bedrivs
så snabbt som möjligt. Vid den framtida prövningen av det förslag som
utredningen förutsätts lägga fram bör även tanken på inrättande av en
bildkonstnärsfond prövas. Vad utskottet nu med anledning av motionen
1978/79:896 anfört om ersättning till bildkonstnärerna bör riksdagen som
sin mening ge till känna för regeringen.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande frågan om en höjning av det belopp
som i propositionen beräknats till projektstöd till film med bifall
till propositionen 1978/79: 100 och med avslag på motionerna
1978/79: 1301 och 1978/79: 1319, yrkande 2, båda motionerna
såvitt nu är i fråga, beslutar att för detta ändamål skall anvisas
I 500000 kr.,

2. att riksdagen beträffande anslagsbeloppet med bifall till propositionen
1978/79: 100 och med avslag på motionerna 1978/79: 1301
och 1978/79: 1319, yrkande 2, båda motionerna såvitt nu är i
fråga, till Bidrag till konstnärer m. m. för budgetåret 1979/80
anvisar ett reservationsanslag av 25 049000 kr.,

3. att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad
utskottet med anledning av motionen 1978/79:896 anfört om
ersättning till bildkonstnärerna.

KrU 1978/79:24

10

8. Inkomstgarantier för konstnärer. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten B 9 (s. 44) och hemställer

att riksdagen till Inkomstgarantier för konstnärer för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 4 375 000 kr.

9. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
m.m. Regeringen har under punkten B 10 (s. 44 -48) föreslagit riksdagen
att

1. godkänna vad i propositionen 1978/79:100 anförts om biblioteksersättningens
grundbelopp,

2. till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom
bibliotek m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av
31670000 kr.

Motionen

1 motionen 1978/79: 1871 av Per Olof Sundman m. fl. (c) yrkas, såvitt nu
är i fråga,

1. att riksdagen beslutar om en höjning av biblioteksersättningens
grundbelopp med 2 öre till 30 öre per hemlån fr. o. m. den 1 januari 1979.

2. att riksdagen beslutar att till ersättning åt författare m. fl. för utlåning
av deras verk genom bibliotek m. m. anvisa ett med 1 milj. kr. förhöjt
förslagsanslag av 32670000 kr.,

3. att riksdagen uttalar sig för att framtida höjningar av biblioteksersättningen
relateras till den allmänna löne- och inkomstutvecklingen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om individuellt beräknad översättarpenning (yrkande 5).

Utskottet

Regeringens förslag i fråga om biblioteksersättningens grundbelopp innebär
att de belopp av statsmedel som förs över till författarfonden den 1
januari 1979 skall höjas på följande sätt. Beloppen för originalverk höjs från
28 till 29 öre för hemlån och från 112 till 116 öre för referensexemplar och
beloppen för översatta verk från 14 till 14,5 öre för hemlån och från 56 till
58 öre för referensexemplar. Det förutsätts att det skall ankomma på
regeringen att efter överläggningar med berörda upphovsmannaorganisationer
besluta om reglerna för bestämning av författarpenning.

1 motionen 1978/79: 1871 hävdas den uppfattningen att de medel ur
förevarande anslag som tillförs författarna skall betraktas som ersättning
och inte som stöd. Motionärerna anser att denna tanke numera är väl
etablerad och framhåller att det enligt deras uppfattning varit principiellt
felaktigt att man vid behandlingen av propositioner och motioner angående
biblioteksersättningen främst tagit hänsyn till de statliga resurserna och
vägt anslaget till biblioteksersättning mot andra insatser inom kultursek -

KrU 1978/79: 24

11

torn. Motionärerna anser att biblioteksersättningen till sin storlek bör följa
den allmänna löne- och inkomstutvecklingen och att denna princip bör slås
fast av riksdagen (yrkande 3).

Författarfondens styrelse och Författarförbundet har i sina anslagsframställningar
föreslagit en höjning av grundbeloppet, dvs. det belopp som
utgår för hemlån av svensk skönlitteratur, från nuvarande 28 öre till 34
resp. 36 öre. Övriga belopp förutsätts därvid på sedvanligt sätt höjda i
motsvarande mån. Motionärerna anser att en höjning av denna storleksordning
är väl motiverad men har efter ingående överväganden och med
hänsyn till den allmänna ekonomiska situationen och övriga förstärkningar
inom den allmänna kultursektorn som föreslås i budgetpropositionen nöjt
sig med att föreslå en höjning med endast 1 öre utöver vad som föreslås i
propositionen. Kostnaden härför har beräknats till 1 milj. kr.

Utskottet vill till en början erinra om att storleken av de belopp som
årligen tillförs författarfonden av statsmedel påverkas både av grundbeloppens
storlek och av förändringar i antalet hemlån och i antalet referensexemplar
i biblioteken. Motionärernas uppfattning synes vara att anknytningen
till den allmänna löne- och inkomstutvecklingen skall åstadkommas
genom successiva förändringar i grundbeloppens storlek. Detta innebär att
sådana förändringar i fråga om de belopp som tillförs författarfonden som
beror på ändringar i antalet hemlån resp. antalet referensexemplar skall
anses bero på att upphovsmännens ersättningsberättigade prestationer
ökat eller - i förekommande fall — minskat.

Utskottet kan inte tillstyrka någon höjning av ersättningsbeloppen utöver
vad som föreslagits i propositionen. Utskottet avstyrker alltså yrkande
1 i motionen 1978/79: 1871 och därmed också yrkande 2 i samma
motion om en höjning av anslaget med I milj. kr. utöver det belopp som
föreslagits i propositionen.

Vad beträffar det i yrkande 3 i motionen föreslagna uttalandet om att
framtida höjningar skall relateras till den allmänna löne- och inkomstutvecklingen
får utskottet framhålla att riksdagen, då den gång efter annan
höjt biblioteksersättningens grundbelopp, givetvis gjort detta mot bakgrund
av den vid varje tillfälle aktuella löne- och inkomstutvecklingen.
Vad motionärerna åsyftar synes emellertid vara införande av en automatiskt
verkande indexregel. Utskottet kan inte tillstyrka att riksdagen gör
något uttalande av den i motionen önskade innebörden.

De belopp för översatta verk som enligt nuvarande regler tillförs författarfonden
går i sin helhet till fondens s. k. fria del. Någon motsvarighet till
den individuella författarersättningen - författarpenningen - finns alltså
inte för översättarnas del. Författarfondens styrelse har planerat en försöksverksamhet
med individuella översättarersättningar. Förslaget härom
har i propositionen föranlett ett uttalande om att ett eventuellt införande av
nya statistiskt beräknade ersättningar inte bör ske i snabbare takt än ökade
resurser medger. Det har i propositionen förutsatts att eventuella försöks -

KrU 1978/79:24

12

verksamheter föregås av en fullständig redovisning för regeringen av uppläggning
och kostnader.

I motionen 1978/79: 1871 uttalas att önskemålen om införande av individuellt
beräknade översättarpenningar är väl motiverade. Motionärerna
anser det minst sagt angeläget att den fortsatta utvecklingen av biblioteksersättningen
får en sådan omfattning att författarfonden snarast får möjligheter
att förverkliga detta mål. Denna uppfattning bör riksdagen enligt
motionen som sin mening ge till känna för regeringen.

Utskottet konstaterar att författarfondens styrelse själv angivit att en
försöksverksamhet med översättarpenningar kommer att minska möjligheterna
att dela ut arbets- och resestipendier ur fondens fria del. I likhet med
föredragande statsrådet ser utskottet häri ett avgörande skäl mot den
föreslagna försöksverksamheten. Utskottet kan inte tillstyrka att riksdagen
gör ett principiellt uttalande i denna fråga av den innebörd som föreslås
i motionen 1978/79: 1871. Yrkande 5 i denna motion avstyrks därför.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79: 100 och med
avslag på motionen 1978/79: 1871, yrkande 1, godkänner vad i
propositionen anförts om biblioteksersättningens grundbelopp,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79: 100 och med
avslag på motionen 1978/79: 1871, yrkande 2, till Ersättning åt
författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m.
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 31670000
kr.,

3. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1871, yrkande 3,

4. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1871, yrkande 5.

Teater, dans och musik

10. Bidrag till Svenska riksteatern. Regeringen har under punkten B 11 (s.
64-67) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret
1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 72448 000 kr.

Motionerna

1 detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1978/79:617 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen uttalar
sig för inrättande av en fast finsk teaterscen i Sverige och hemställer hos
regeringen om förslag härom,

1978/79: 2151 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari, såvitt
nu är i fråga, med hänvisning till vad som anförts i motionen 1978/79: 2148
yrkas att riksdagen beslutar om ett tilläggsanslag på 4 milj. kr. till en finsk
institutionsteater (yrkande 1).

KrU 1978/79:24

13

Utskottet

Det i propositionen framlagda förslaget till medelsanvisning under detta
anslag föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Vad beträffar det i motionen 1978/79:617 framställda yrkandet om en
fast finskspråkig teaterscen i Sverige får utskottet erinra om att ett i princip
mycket positivt uttalande i denna fråga gjordes i förra årets budgetproposition.
Därvid betonades emellertid samtidigt att det på många olika sätt är
en komplicerad uppgift att inrätta en särskild finskspråkig ensemble här i
Sverige. Frågan härom ansågs behöva övervägas ytterligare. Utskottet
som vill erinra om att medel finns anvisade både till finsk gästspelsverksamhet
och till finsk amatörteater i Sverige anser inte att riskdagen har
underlag för ett ställningstagande enligt yrkandet i motionen 1978/79:617,
som därför avstyrks. Härav följer att utskottet avstyrker även motionen
1978/79: 2151 såvitt nu är i fråga.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret

1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 72 448000 kr.,

2. att riksdagen

a. avslår motionen 1978/79: 2151, yrkande 1,

b. avslår motionen 1978/79:617.

11. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. Regeringen har under punkten
B 12 (s. 67 -70) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Operan och
Dramatiska teatern för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av
136 320000 kr.

Motionen

Med hänvisning till vad som anförts i motionen 1978/79: 1108 yrkas i
motionen 1978/79: 1287 av Gösta Bohman m. fl. (m), såvitt nu är i fråga, att
riksdagen uttalar att Dramatiska teaterns och Operans riksansvar att vårda
den klassiska repertoaren inte får eftersättas (yrkande 3).

Utskottet

Enligt bestämmelser som meddelats av regeringen den 30 juni 1977
åligger det både Operan och Dramatiska teatern att i sin verksamhet
beakta de mål som fastställts för den statliga kulturpolitiken. Ett av dessa
mål innebär att garantera att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs.
Då utskottet utgår från att detta beaktas finns det enligt utskottets
mening inte anledning för riksdagen att göra det i motionen 1978/79: 1287
önskade uttalandet om att de båda teatrarnas ansvar i fråga om vården av
den klassiska repertoaren inte får eftersättas. Utskottet avstyrker därför
nämnda motionsyrkande.

KrU 1978/79:24

14

Utskottet har ingen erinran mot den i propositionen föreslagna medelsanvisningen
under förevarande anslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern för
budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 136320000
kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1287, yrkande 3.

12. Rikskonsertverksamhet. Regeringen har under punkten B 13 (s. 70—73)
föreslagit riksdagen att till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1979/80
anvisa ett reservationsanslag av 30419000 kr.

Motionen

I motionen 1978/79:2131 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag om
former för ett statligt kulturpolitiskt ansvarstagande i vad gäller grammofonskiveproduktionen
(yrkande 4).

Utskottet

Den i propositionen föreslagna medelsanvisningen under förevarande
anslag tillstyrks av utskottet.

Vad beträffar motionen 1978/79:2131 får utskottet erinra om att resultatet
av en inom statens kulturråd verkställd utredning om statens stöd till
fonogramverksamhet kan väntas föreligga inom kort. Med hänsyn härtill
avstyrker utskottet det i motionen framförda yrkandet att riksdagen hos
regeringen skall hemställa om förslag om former för ett statligt kulturpolitiskt
ansvarstagande i vad gäller grammofonskiveproduktionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1979/80
anvisar ett reservationsanslag av 30419000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2131, yrkande 4.

13. Regionmusiken. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
B 14 (s. 73—76) och hemställer

att riksdagen till Regionmusiken för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 67 389000 kr.

14. Regionmusiken: Inköp av musikinstrument. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 15 (s. 76) och hemställer

att riksdagen till Regionmusiken: Inköp av musikinstrument för
budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 800000 kr.

KrU 1978/79:24

15

15. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner.

Regeringen har under punkten B 16 (s. 76-80) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för
budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 135989000 kr.

Motionen

1 motionen 1978/79:726 av Gunnar Nilsson m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen beslutar att till Bidrag till regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
med 572000 kr. förhöjt förslagsanslag av 136561 000 kr. (yrkande 1).

Utskottet

För nästa budgetår föreslås i propositionen bl. a. att antalet grundbelopp
skall öka med 30 för teaterinstitutioner och med 5 för musikinstitutioner
samt att därutöver medel skall beräknas motsvarande ett teatergrundbelopp
för de regionala skådebanorna.

I motionen 1978/79:726 uttalas att Skådebanan bör ges bättre möjligheter
än hittills att vidareutveckla sin verksamhet. Motionärerna anser att
antalet grundbelopp för de regionala skådebanorna bör öka från 58 till 69
eller med tio mer än som föreslagits i propositionen. För detta ändamål bör
det i propositionen föreslagna anslagsbeloppet enligt motionen höjas med
572000 kr.

Med hänsyn till den återhållsamhet i fråga om utgiftsökningar som är
nödvändig i nuvarande ekonomiska läge anser utskottet inte att riksdagen
bör gå utöver den i propositionen föreslagna medelsanvisningen. Utskottet
tillstyrker förslaget i propositionen beträffande förevarande anslag och
avstyrker motionen 1978/79:726, yrkande 1.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:100 och med
avslag på motionen 1978/79:726, yrkande 1, till Bidrag till regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 135989000 kr.

16. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper. Regeringen har under
punkten B 17 (s. 80—82) föreslagit riksdagen att till Bidrag till fria teater-,
dans- och musikgrupper för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag
av 14400000 kr.

Motionerna

1 detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1978/79:618 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
att anslaget Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper i förhållande till

KrU 1978/79:24

16

propositionens förslag höjs med 16000000 kr. och fastställs till 30400000
kr. (yrkande 1),

1978/79: 1304 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari yrkas att
riksdagen beslutar att till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för
budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 16900000 kr. med rätt
för regeringen att återkomma med begäran om nödvändiga tilläggsanslag.

Utskottet

I propositionen uttalas att de fria grupperna måste tillförsäkras bättre
och stabilare ekonomiska villkor för att även i fortsättningen kunna göra
viktiga insatser i det kulturpolitiska utvecklingsarbetet. Mot den bakgrunden
föreslås en anslagshöjning med 4 milj. kr. Det förutsätts att kulturrådet
vid fördelningen av anslaget särskilt skall beakta de yrkesmässigt verksamma
gruppernas behov. I propositionen anmäls också att en översyn av
de regler som nu gäller för fördelning av bidrag till de fria grupperna pågår
inom kulturrådet och att rådet räknar med att resultatet av denna översyn
skall kunna läggas till grund för anslagsframställningen för budgetåret
1980/81.

Det i propositionen föreslagna anslagsbeloppet är enligt motionen 1978/
79: 618 fullkomligt otillräckligt. I avvaktan på att stödet till de fria grupperna
får en ny konstruktion måste deras aktuella behov enligt motionen
täckas i en helt annan omfattning än som föreslås i propositionen. Anslaget
föreslås höjt med 16 milj. kr. utöver förslaget i propositionen.

Även i motionen 1978/79:1304 föreslås en avsevärd höjning av anslaget
till de fria grupperna nämligen med 2,5 milj kr. till 16,9 milj. kr. ”med rätt
för regeringen att återkomma med begäran om nödvändiga tilläggsanslag".

Förslaget i propositionen innebär en väsentlig höjning av stödet till de
fria grupperna. Det bör också framhållas att förslag i propositionen om
ökade medelsanvisningar till arrangerande musikföreningar, till centrumbildningar
och till kulturprogram i föreningslivet innebär förbättringar i de
fria gruppernas arbetsmöjligheter. Utskottet tillstyrker att anslaget höjs
enligt förslaget i propositionen och avstyrker alltså motionerna 1978/
79:618, yrkande 1, och 1978/79: 1304.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79: 100 och med
avslag på motionerna 1978/79:618, yrkande 1, och 1978/79: 1304
till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 14400000 kr.

17. Musikaliska akademien. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 18 (s. 82-84) och hemställer

1. att riksdagen antar ett inom utbildningsdepartementet upprättat

KrU 1978/79:24

17

och vid propositionen som bilaga 12.2 fogat förslag till lag om
ändring i lagen (1976: 1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde,

2. att riksdagen till Musikaliska akademien för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 3 650000 kr.

18. Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet. Regeringen har
under punkten B 19 (s. 84—87) föreslagit riksdagen att till Vissa bidrag till
teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisa ett
reservationsanslag av 7422000 kr.

Motionerna

1 detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1978/79:613 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller att statens kulturråd får i uppdrag
att kartlägga den folkliga dans- och musikverksamheten i syfte att
forma stödåtgärder i linje med samhällets kulturpolitiska mål,

2. att riksdagen beslutar att till Vissa bidrag till teater-, dans- och
musikverksamhet anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
150000 kr. förhöjt reservationsanslag av 7572000 kr., varvid anslagsposten
7 skall uppgå till 502000 kr.,

1978/79:726 av Gunnar Nilsson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
att riksdagen beslutar att till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 90000 kr.
förhöjt reservationsanslag av 7512000 kr., varvid anslagsposten 1 skall
uppgå till I 010 000 kr. (yrkande 2),

1978/79: 2131 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
att anslaget B 19 Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
delposten 6 Arrangerande musikföreningar höjs med 2475000 kr. och
utgår med 3 955 000 kr. (yrkande 1).

Förevarande anslag föreslås i propositionen höjt med 1648 000 kr. till
7 422 000 kr. Det förutsätts fördelat på åtta olika anslagsposter av vilka tre
på nedan angivet sätt berörs av motionsvis framställda yrkanden om anslagshöjningar.

Anslagsposten 1 Stiftelsen Riksskådebanan som i propositionen beräknas
höjd med 132000 kr. till 920000 kr. föreslås i motionen 1978/79:726
höjd med ytterligare 90000 kr. Förslaget härom sammanhänger med det i
samma motion framställda yrkandet om förstärkning av medelsanvisningen
till de regionala skådebanorna som utskottet behandlat under punkten
15 i det föregående.

Anslagsposten 6 Arrangerande musikföreningar som i propositionen

2 Riksdagen 1978179. 13 sami. Nr 24

KrU 1978/79:24

18

beräknas höjd med 535000 kr. till 1 380000 kr. bör enligt motionen 1978/
79: 2131 höjas med ytterligare 2475 000 kr. i syfte att öka möjligheterna för
kulturarbetarna att få tillräckligt med arbetstillfällen.

Anslagsposten 7 Teater- och musikorganisationer m. m. som i propositionen
beräknas höjd med 7000 kr. föreslås i motionen 1978/79:613 höjd
med 150 000 kr. Som skäl för denna höjning har framhållits att intresset för
folklig dans och musik har vuxit mycket och att det belopp av 120000 kr.
som under denna anslagspost är avsett som bidrag till Samarbetsnämnden
för folklig dans visat sig vara otillräckligt för att möta det allt större
behovet av utvecklingsarbete på området.

Utskottet

Det är ett glädjande faktum att intresset för folklig dans och musik stigit
mycket snabbt under senare år. Utskottet anser det önskvärt att kulturrådet
får det i motionen 1978/79:613 angivna uppdraget och tillstyrker därför
yrkande 1 i denna motion.

Utskottet, som i det föregående tillstyrkt regeringens förslag i fråga om
stödet till de regionala skådebanorna, ansluter sig till regeringens ståndpunkt
även i fråga om stödet till Riksskådebanan. Utskottet avstyrker
alltså motionen 1978/79: 726, yrkande 2.

Vad beträffar anslagsposten Arrangerande musikföreningar konstaterar
utskottet att förslaget i propositionen innebär en höjnig med mer än 60
procent. Utskottet finner detta mycket väl motiverat bl. a. med hänsyn till
den ökning av antalet arbetstillfällen för musiker som denna höjning möjliggör.
Någon höjning därutöver kan utskottet inte tillstyrka. Utskottet
avstyrker därför motionen 1978/79:2131, yrkande 1.

Enligt vad utskottet inhämtat är den reella resursförstärkningen under
anslagsposten 7 större än den höjning av posten med 7 000 kr. som angivits
i propositionen. Detta beror på att vissa överföringar görs mellan olika
anslag.

Till Samarbetsnämnden för folklig dans utgår, som redan omnämnts, för
närvarande 120000 kr. ur anslagsposten 7. Utskottet, som räknar med att
det är regeringens avsikt att ett minst lika stort belopp skall tilldelas
nämnden för nästa budgetår, anser sig inte kunna tillstyrka den i yrkande 2
i motionen 1978/79:613 föreslagna anslagshöjningen.

Såvitt gäller övriga poster under anslaget tillstyrker utskottet den i
propositionen för nästa budgetår föreslagna medelsanvisningen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen bifaller motionen 1978/79:613, yrkande 1,

2. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag till Stiftelsen Riksskådebanan
avslår motionen 1978/79:726, yrkande 2, såvitt nu är i
fråga,

3. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som

KrU 1978/79:24

19

beräknats i propositionen ökat bidrag under anslagsposten Arrangerande
musikföreningar avslår motionen 1978/79:2131, yrkande
1, såvitt nu är i fråga,

4. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag under anslagsposten Teater-
och musikorganisationer m.m. avslår motionen 1978/
79:613, yrkande 2, såvitt nu är i fråga,

5. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till propositionen
1978/79: 100 och med avslag på motionerna 1978/
79:726, yrkande 2, 1978/79:2131, yrkande 1, och 1978/79:613,
yrkande 2, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Vissa bidrag
till teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret 1979/80
anvisar ett reservationsanslag av 7422000 kr.

Film

19. Statens biografbyrå. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 20 (s. 88-91) och hemställer

1. att riksdagen antar ett inom utbildningsdepartementet upprättat
och i propositionen som bilaga 12.3 intaget förslag till lag om
ändring i förordningen (1959: 348) med särskilda bestämmelser
om biografföreställningar m. m.,

2. att riksdagen till Statens biografbyrå för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 2810000 kr.

Dagspress och tidskrifter

20. Stöd till kulturtidskrifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 25 (s. 132) och hemställer

att riksdagen till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1979/80
anvisar ett reservationsanslag av 7760000 kr.

Litteratur och folkbibliotek

21. Bokhandelsstöd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
B 28 (s. 140-141) och hemställer

att riksdagen till Bokhandelsstöd för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 1 285000 kr.

Kartong: s 20, under hemställan Tillkommer punkten 4.

KrU 1978/79:24

20

22. Kreditgarantier till förlag och bokhandel. Regeringen har under punkten
B 29 (s. 141) föreslagit riksdagen att

1. medge att statsgaranti för lån till nyetablering av förlag m. m. under
budgetåret 1979/80 får beviljas intill ett belopp av 2 milj. kr.,

2. medge att statsgaranti för lån till bokhandel under budgetåret 1979/80
får beviljas intill ett belopp av 1 500000 kr.,

3. till Kreditgarantier till förlag och bokhandel för budgetåret 1979/80
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Motionen

I motionen 1978/79:906 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen beslutar att statsgaranti till bokförlag även får omfatta
avskrivningslån intill ett belopp av 2 milj. kr. särskilt avsett för de mindre
förlagen (yrkande 1).

Utskottet

Förslaget i motionen 1978/79:906 innebär att systemet med statliga
kreditgarantier för lån till bokförlag skall utvidgas till att avse även avskrivningslån.
Motionärerna torde ha tänkt sig lån av samma slag som nu
förekommer inom ramen för bokhandelsstödet dvs. amorterings- och räntefria
lån som avskrivs med en femtedel efter varje år som har förflutit
sedan lånet utbetalades. Utskottet har inhämtat att kulturrådet för närvarande
överväger behovet och lämpligheten av att införa avskrivningslån
även för bokförlag. Utskottet anser inte att riksdagen, medan dessa överväganden
pågår, bör tillstyrka den i motionen föreslagna utvidgningen av
garantisystemet. Utskottet avstyrker därför motionen 1978/79: 906, såvitt
nu är i fråga.

Utskottet tillstyrker propositionen i nu förevarande del och hemställer

att riksdagen

1. medger att statsgaranti för lån till nyetablering av förlag m.m.

under budgetåret 1979/80 får beviljas intill ett belopp av 2

milj. kr.,

2. medger att statsgaranti för lån till bokhandel under budgetåret

1979/80 får beviljas intill ett belopp av 1 500000 kr.,

3. till Kreditgarantier till förtag och bokhandel för budgetåret 1979/
80 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

4. avslår motionen 1978/79:906, yrkande 1.

23. Bidrag till regional biblioteksverksamhet. Regeringen har under punkten
B 31 (s. 145- 158) föreslagit riksdagen att

1. godkänna det i propositionen förordade bidragssystemet för länsbiblioteken,

2. till Bidrag till regional biblioteksverksamhet för budgetåret 1979/80
anvisa ett förslagsanslag av 8872000 kr.

KrU 1978/79:24

21

Genom beslut av regeringen 1976 erhöll statens kulturråd i uppdrag att
överväga formerna för det statliga stödet till regionala biblioteksuppgifter.
Utredningsarbetet har genomförts av en av rådet tillsatt arbetsgrupp, vars
förslag presenterats i Rapport från kulturrådet 1978: 1.

På grundval av förslagen i rapporten läggs i propositionen fram förslag
om ökade statliga bidrag till länsbibliotek och lånecentraler.

Vad beträffar länsbiblioteken förordar föredragande statsrådet att det
statliga stödet skall utgå i form av ett visst antal bidragsrum, s. k. grundbelopp.
Mot bakgrund av de resursbehov som redovisas i kulturrådets rapport
har det totala behovet av stöd från statlig sida till länsbibliotekens
regionala verksamhet beräknats motsvara 150 grundbelopp. Det föreslagna
antalet belopp beräknas täcka in såväl det sammanlagda resursbehovet i de
län där den regionala verksamheten redan är väl utbyggd som behovet av
en inledningsvis relativt sett högre andel statsbidrag i de län där de regionala
arbetsuppgifterna ännu inte är fullt utvecklade. Det bör enligt propositionen
vara kulturrådets uppgift att fördela grundbeloppen mellan länen.

Grundbeloppens storlek har för nästa budgetår beräknats till preliminärt
83 300 kr. Statsbidraget föreslås utgå med 55 procent av grundbeloppet.
Totalt har under en anslagspost till länsbiblioteken beräknats ett medelsbehov
för budgetåret 1979/80 av 6872000 kr.

Under en anslagspost till lånecentraler beräknas ett belopp av sammanlagt
2 milj. kr., vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en
ökning med 585 000 kr.

Utskottet har ingenting att erinra mot det nya bidragssystem som föreslås
för länsbiblioteken och har inte funnit anledning till något särskilt
uttalande med anledning av vad som i övrigt föreslagits och anförts under
denna anslagspunkt.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner det i propositionen 1978/79: 100 förordade
bidragssystemet för länsbiblioteken,

2. att riksdagen till Bidrag till regional biblioteksverksamhet för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 8872000 kr.

24. Bidrag till Svenska språknämnden. Utskottet, som med tillfredsställelse
konstaterar att medel beräknats för en särskild tjänst som forskningsassistent
för nordiska frågor, tillstyrker regeringens förslag under punkten B
32 (s. 158-159) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Svenska språknämnden för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 811 000 kr.

KrU 1978/79:24

22

Bildkonst

25. Statens konstråd m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna B 33-B 35 (s. 160-164) och hemställer

1. att riksdagen till Statens konstråd för budgetåret 1979/80 anvisar
ett förslagsanslag av 1 107000 kr.,

2. att riksdagen godkänner vad i propositionen 1978/79: 100 anförts
angående beställningar av konst som föranleder utgifter under
senare budgetår än budgetåret 1979/80,

3. att riksdagen till Förvärv av konst för statens byggnader m. m.
för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av
14 350000 kr.,

4. att riksdagen till Akademien för de fria konsterna för budgetåret
1979/80 anvisar ett anslag av 969000 kr.

26. Vissa bidrag till bildkonst. Regeringen har under punkten B 36 (s. 164—
165) föreslagit riksdagen att till Vissa bidrag till bildkonst för budgetåret
1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 5 264000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1978/79:317 av Eva Hjelmström (vpk) och Carl-Henrik Hermansson
(vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar om en ytterligare höjning av anslaget
under B 36 till Sveriges konstföreningars riksförbund med 156000 kr.
till sammanlagt 956 000 kr.,

1978/79:609 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen för att
möjliggöra en ökad verksamhet av Konstfrämjandet beslutar att till Vissa
bidrag till bildkonst anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
300000 kr. förhöjt reservationsanslag av 5 564000 kr., varvid anslagsposten
1 skall uppgå till 3 869000 kr.,

1978/79: 900 av Carl-Henrik Hermansson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
för budgetåret 1979/80 till främjande av glaskonsten anslår 2000000
kr. att användas enligt förslag av kulturrådet,

1978/79: 1289 av Ingrid Diesen m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
att riksdagen till Vissa bidrag till bildkonst, Sveriges konstföreningars
riksförbund, för budgetåret 1979/80 anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 150000 kr. höjt reservationsanslag av 5414000 kr. (yrkande 2).

Förslaget i propositionen innebär en anslagshöjning med 588000 kr.
Anslaget förutsätts bli uppdelat på fem anslagsposter av vilka två berörs av
motionsvis framförda förslag om anslagshöjningar.

KrU 1978/79:24

23

Anslagsposten 1. Konstfrämjandet beräknas i propositionen höjt med
279000 kr. till 3 569000 kr. I motionen 1978/79:609 föreslås en ytterligare
höjning med 300000 kr.

Anslagsposten 2. Sveriges konstföreningars riksförbund beräknas i propositionen
höjd med 100000 kr. till 800 000 kr. Den föreslås därutöver höjd
dels i motionen 1978/79:317 med 156000 kr., dels i motionen 1978/79: 1289
med 150000 kr.

Yrkandet i motionen 1978/79:900 gäller anvisande av 2 milj. kr. till
främjande av glaskonsten. Motionärerna har inte angett hur det föreslagna
anslaget enligt deras uppfattning bör användas utan förutsatt att förslag
härom skall utarbetas av kulturrådet.

Utskottet

Enligt vad utskottet inhämtat kan mer än hälften av den höjning som i
propositionen beräknats under anslagsposten 1. Konstfrämjandet anses
vara en reell resursförstärkning. Utskottet anser sig inte kunna föreslå
någon höjning därutöver och avstyrker därför motionen 1978/79:609.

I fråga om anslagsposten 2. Sveriges konstföreningars riksförbund anser
sig utskottet böra ansluta sig till förslaget i propositionen. Utskottet avstyrker
därför såväl motionen 1978/79:317 som motionen 1978/79: 1289,
yrkande 2.

Såvitt gäller övriga poster under anslaget tillstyrker utskottet propositionens
förslag till medelsanvisning.

Vad beträffar motionen 1978/79: 900 om ett anslag till främjande av
glaskonsten får utskottet erinra om att näringsutskottet i sitt betänkande
1978/79:28 intagit en positiv hållning till ett förslag om utarbetande av en
samlad plan för samhällets insatser på glasindustriområdet. Kulturutskottet
anser att det inom den manuella glasindustrin ryms värden som utgör
väsentliga delar av kulturarvet. Den konstnärliga och konsthantverksmässiga
tradition som finns inom denna industri bör inte bara få leva kvar utan
också få möjligheter att utvecklas. Utskottet finner det nödvändigt att man
vid utarbetandet av en samlad plan för samhällets insatser särskilt beaktar
den manuella glasindustrins betydelse från konstnärlig och kulturell synpunkt.
Utskottet avstyrker därmed det i motionen 1978/79:900 framförda
anslagsyrkandet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag till Konstfrämjandet avslår
motionen 1978/79: 609, såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag till Sveriges konstföreningars
riksförbund avslår motionerna 1978/79:317 och 1978/
79: 1289, yrkande 2, båda motionerna såvitt nu är i fråga,

3. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till pro -

KrU 1978/79:24

24

positionen 1978/79:100 och med avslag på motionerna 1978/
79: 609, 1978/79: 317 och 1978/79: 1289, yrkande 2, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, till Vissa bidrag till bildkonst för
budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 5264000
kr.,

4. att riksdagen avslår motionen 1978/79:900.

Arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar

27. Riksarkivet: Förvaltningskostnader. Regeringen har under punkten B 37
(s. 166 - 168) föreslagit riksdagen att till Riksarkivet: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 18 725 000 kr.

Motionen

I motionen 1978/79: 1320 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att förutsättningar skapas för
en basgrupp, knuten till Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv samt folkrörelsearkiven,
i enlighet med vad som anförs i motionen (yrkande 2),

2. att riksdagen till Riksarkivet: Förvaltningskostnader anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 250000 kr. förhöjt belopp (yrkande
3).

Enligt motionen måste insamling, dokumentation och levandegörande
av arbetarrörelsens historia vara en av huvuduppgifterna i kulturpolitiken.
När det gäller dokumentationen, dvs. insamlande, arkivarbete och vårdande
av föremål, finns redan resurser. I motionen nämns Arbetarrörelsens
arkiv och folkrörelsearkiven, vilka enligt motionärerna ofta arbetar
under mycket knappa omständigheter. Det ena ledet i motionen är att
dokumentationsarbetet tillförs ytterligare medel genom en ökning av dels
bidraget till Arbetarrörelsens arkiv (yrkande 1), dels anslaget till riksarkivet,
där medel finns upptagna för bidrag för folkrörelsearkiven (yrkande
3).

Det andra ledet i motionen är förslag om inrättande av en s. k. basgrupp
(yrkande 2). Basgruppen avses syssla med administration av utställningar
och bl. a. ha till uppgift att driva landsomfattande projekt. Gruppen skall
också ha till uppgift att stödja lokala projekt och samarbeta med lokala
historiker och andra personer som är intresserade av ortens arbetarrörelse.

Utskottet

Den ökning av medelsanvisningen som föreslås i propositionen under
denna anslagspunkt innefattar, förutom pris- och löneomräkning, i huvudsak
en förstärkning med anledning av riksarkivets uppgifter med moderna
arkivmedier.

KrU 1978/79:24

25

Med anledning av de förslag som förs fram i motionen 1978/79: 1320 får
utskottet anföra följande.

Utskottet behandlade hösten 1978 en motion (1977/78:733) om dokumentation
rörande arbetets historia och villkor. I sitt betänkande KrU
1978/79: 6 redogjorde utskottet, som ansåg att en intressant och kulturpolitiskt
angelägen fråga aktualiserats i nämnda motion, för olika insatser som
görs i syfte att bevara industrimiljöer och ge en bild av de sociala villkoren
för olika grupper i äldre tid.

De åtgärder som föreslås i motionen 1978/79: 1320 rör huvudsakligen
utställningsverksamhet. Vad motionärerna främst önskar är en aktivering
av lokala krafter i projekt som knyter an till respektive orters eller regioners
egen historia.

Sedan 1969 har Stiftelsen Riksutställningar i samarbete med framför allt
studieförbund, fackliga organisationer, invandrarföreningar och fria opinions-
och aktionsgrupper arbetat med regional och lokal uppsökande
verksamhet. Detta arbete har inriktats på att finna metoder och former för
att direkt ge människorna resurser att själva uttrycka sig med utställningsmediet.
Utställningsproduktioner i denna form har oftast infogats och
integrerats i problemorienterade studieprojekt. Dessa projekt har i huvudsak
inriktats på lokal historia och kulturtradition, arbetsmarknadsproblem
och demokratifrågor. I ökande grad har verksamheten också inriktats på
samverkan med olika kulturinstitutioner centralt, regionalt och lokalt för
att möjliggöra en integration av uttrycksformer — utställningar, videoprogram,
stenciltidningar, radioproduktioner, teater osv. — i den mer utåtriktade
opinionsbildande och informerande delen av dessa studieprojekt.
”Vikmanshyttan lever" är exempel på en utställning som producerats i
samarbete mellan Riksutställningar och studiecirklar.

Av Riksutställningars anslagsframställning framgår att en ytterligare
utveckling eftersträvas av verksamhet med den inriktning som ovan beskrivits.
Det angivna sättet att producera utställningar överensstämmer väl
med de önskemål som uttrycks i motionen 1978/79: 1320. De förslag som
förs fram i motionen har, vad utskottet funnit, inte tagits upp i anslagsframställningar
från riksarkivet eller från Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv.
Med hänsyn härtill och till angiven verksamhet vid Riksutställningar avstyrker
utskottet yrkande 2 om en basgrupp, knuten till vissa arkiv. Utskottet
avstyrker även förslaget om ett i förhållande till regeringens förslag
förhöjt anslag till riksarkivet. Utskottet återkommer till yrkandet om ytterligare
medel till Arbetarrörelsens arkiv under punkten 29.

Med tillstyrkande av regeringens förslag under denna anslagspunkt hemställer
utskottet

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79: 100 och med
avslag på motionen 1978/79: 1320, yrkande 3, till Riksarkivet:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 18 725000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1320, yrkande 2.

KrU 1978/79:24

26

28. Riksarkivet: Datamediekontroll m.m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna B 38-B 44 (s. 168-177) och
hemställer

1. att riksdagen till Riksarkivet: Datamediekontroll m. m. för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 268000 kr.,

2. att riksdagen till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och böcker
m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av
506000 kr.,

3. att riksdagen till Landsarkiven för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslaganslag av 14086000 kr.,

4. att riksdagen godkänner att verksamheten vid institutet för folklore
vid universitetet i Göteborg förs över till myndigheten dialekt-
och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv,

5. att riksdagen till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt
visarkiv: Förvaltningskostnader för budgetåret 1979/80 anvisar
ett förslagsanslag av 6967000 kr.,

6. att riksdagen till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt
visarkiv: Insamlingsverksamhet m.m. för budgetåret 1979/80
anvisar ett reservationsanslag av 1 114000 kr.,

7. att riksdagen till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1979/
80 anvisar ett förslagsanslag av 1 260000 kr.,

8. att riksdagen till Arkivet för ljud och bild för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 4820000 kr.

29. Bidrag till vissa arkiv. Regeringen har under punkten B 45 (s. 177—179)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa arkiv för budgetåret 1979/80
anvisa ett anslag av 1452 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1978/79:902 av Gunnar Olsson m.fl. (s, c) vari yrkas att riksdagen
hemställer att regeringen vid prövning av anslag till Emigrantregistret i
Karlstad höjer föreslaget anslag med 14000 kr. till totalt 65000 kr.,

1978/79:1320 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
att riksdagen under anslaget Bidrag till vissa arkiv anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 200000 kr. förhöjt belopp till Stiftelsen Arbetarrörelsens
arkiv (yrkande 1).

Utskottet

Ur detta anslag utgår bidrag till Emigrantregistret i Karlstad, Stiftelsen
Emigrantinstitutet, Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv, Genealogiska föreningen,
Föreningen Värmlandsarkiv och Folkrörelsernas arkivförbund.

KrU 1978/79:24

27

För nästa budgetår föreslås i propositionen en ökning av anslaget med
totalt 176000 kr. Därvid har föredragande statsrådet räknat med en höjning
av bidraget till Emigrantregistret i Karlstad från 49000 kr. till 51000 kr.
Bidraget till Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv, som innevarande budgetår
uppgår till 949000 kr., föreslås öka med 137000 kr.

Utskottet har under punkten 27 redovisat sitt principiella ställningstagande
till motionen 1978/79: 1320. Med hänvisning till vad utskottet i detta
sammanhang anfört avstyrker utskottet yrkande 1 i denna motion om ett i
förhållande till föredragandens förslag med 200000 kr. förhöjt bidrag till
Arbetarrörelsens arkiv.

I propositionen förordas endast en ytterligt blygsam uppräkning av
bidraget till Emigrantregistret i Karlstad. Utskottet biträder det i motionen
1978/79:902 framförda förslaget om en höjning av bidraget till 65000 kr.,
dvs. med 14000 kr. mer än vad som beräknats i propositionen. Vad som
föreslagits beträffande bidragen i övrigt under denna anslagspunkt har inte
givit utskottet anledning till erinran. Utskottet föreslår således att riksdagen
under nu förevarande anslagsrubrik anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 14000 kr. förhöjt anslag av 1 466000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande bidrag till Stiftelsen Arbetarrörelsens
arkiv avslår motionen 1978/79:1320, yrkande 1, såvitt nu är i
fråga,

2. att riksdagen beträffande bidrag till Emigrantregi stret i Karlstad
bifaller motionen 1978/79: 902, såvitt nu är i fråga,

3. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
propositionen 1978/79: 100 och med bifall till motionen 1978/
79:902, såvitt nu är i fråga, samt med avslag på motionen 1978/
79: 1320, yrkande 1, såvitt nu är i fråga, till Bidrag till vissa arkiv
för budgetåret 1979/80 anvisar ett anslag av 1 466000 kr.

30. Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader m.fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 46-B 52 (s. 179-1%) och
hemställer

1. att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 30 141 000
kr.,

2. att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av
fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader för
budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 5 124000
kr.,

3. att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 8 444000 kr.,

KrU 1978/79:24

28

4. att riksdagen till Statens historiska museer: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
12106000 kr.,

5. att riksdagen till Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museer: Tekniska institutionen för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 1000 kr.,

6. att riksdagen till Statens konstmuseer: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 21498000
kr.,

7. att riksdagen till Statens konstmuseer: Utställningar samt underhåll
och ökande av samlingarna m.m. för budgetåret 1979/80
anvisar ett reservationsanslag av 2912000 kr.

31. Livrustkammaren m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna B 54-B 65 (s. 197—218) och hemställer

1. att riksdagen till Livrustkammaren för budgetåret 1979/80 anvisar
ett förslagsanslag av 5 115 000 kr.,

2. att riksdagen till Naturhistoriska riksmuseet: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
18971000 kr.,

3. att riksdagen till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. för
budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 1033000
kr.,

4. att riksdagen till Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
8405000 kr.,

5. att riksdagen till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1979/80 anvisar ett
reservationsanslag av 1000 kr.,

6. att riksdagen till Etnografiska museet för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 9720000 kr.,

7. att riksdagen till Skoklosters slott för budgetåret 1979/80 anvisar
ett förslagsanslag av 2840000 kr.,

8. att riksdagen till Arkitekturmuseet för budgetåret 1979/80 anvisar
ett förslagsanslag av 900000 kr.,

9. att riksdagen till Bidrag till Nordiska museet för budgetåret 1979/
80 anvisar ett förslagsanslag av 20437000 kr.,

10. att riksdagen till Bidrag till Tekniska museet för budgetåret 1979/
80 anvisar ett förslagsanslag av 5079000 kr.,

11. att riksdagen till Bidrag till vissa byggnadsåtgärder vid Tekniska
museet för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av
5 800000 kr.,

12. att riksdagen till Bidrag till Skansen förbudgetåret 1979/80 anvisar
ett förslagsanslag av 6 390000 kr.

KrU 1978/79:24

29

32. Bidrag till vissa museer. Regeringen har under punkten B 66 (s. 218—
223) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1979/
80 anvisa ett anslag av 8522000 kr.

Motionen

I motionen 1978/79: 1857 av Sven Johansson (c) och Carl-Wilhelm Lothigius
(m) yrkas att riksdagen beslutar om ett särskilt statsbidrag till Grännamuseerna
enligt de i motionen angivna riktlinjerna.

Utskottet

Från anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål har sedan första
halvåret 1978 utgått medel för kostnaderna för en vetenskapligt inriktad
deltidstjänst vid Strindbergsmuseet i Stockholm. I propositionen förordas
att medel för nämnda tjänst — 70000 kr. - fr. o. m. nästa budgetår beräknas
under nu förevarande anslag. Utskottet har ingenting att erinra mot
detta.

Grännamuseerna utgör en stiftelse, bildad av Jönköpings kommun och
Gränna hembygdsförening, och innefattar tre museisamlingar, nämligen
Andréemuseet, Vättermuseet och Vitömuseet. Sistnämnda museum inrymmer
de Vitöfynd som deponerades i Gränna 1944.

I motionen 1978/79: 1857 yrkas att riksdagen beslutar om ett särskilt
statsbidrag till Grännamuseet. Något visst bidragsbelopp har motionärerna
inte föreslagit.

Utskottet behandlade hösten 1978 en motion (1977/78: 1128) om statsbidrag
till Grännamuseerna. I sitt betänkande 1978/79: 14 redogjorde utskottet
för förvaltningen av de s. k. Vitöfynden liksom för Grännamuseernas
organisation och ekonomi. Vad beträffar frågan om ett statligt driftbidrag
till täckande av Grännamuseernas löpande kostnader för handhavandet av
Vitöfynden ansåg utskottet inte att riksdagen borde göra något uttalande.
På utskottets förslag avslogs motionen 1977/78: 1128.

Sedan riksdagen i november tog ställning till nu ifrågavarande statsbidragsfråga
har, enligt vad utskottet inhämtat, inte någonting inträffat som
bör föranleda ett ändrat ståndpunktstagande från riksdagens sida. Med
hänvisning till motiveringen i betänkandet KrU 1978/79: 14 avstyrker utskottet
därför motionen 1978/79: 1857.

Utskottet har inte något att erinra mot anslagsberäkningen för nästa
budgetår. Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1857,

2. att riksdagen till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1979/80
anvisar ett anslag av 8 522000 kr.

33. Bidrag till regionala museer. Regeringen har under punkten B 67 (s. 223
- 227) föreslagit riksdagen att till Bidrag till regionala museer för budgetåret
1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 19566000 kr.

KrU 1978/79:24

30

Från detta anslag utgår statsbidrag enligt förordningen (1977:547) om
statsbidrag till regionala museer till regionalt verksamt museum som regeringen
har förklarat berättigat till sådant bidrag. Statsbidrag utgår endast
till museum som också får bidrag från landstingskommun eller kommun.

Statsbidrag utgår i form av grundbidrag. Underlaget för beräkningen är
det antal grundbelopp som varje år fastställs för museerna. Grundbeloppet
beräknas med utgångspunkt i den genomsnittliga lönekostnaden per anställd
vid museerna. Enligt beslut av regeringen är 25 museer berättigade
till bidrag. Antalet grundbelopp för budgetåret 1978/79 har fastställts till
324. Grundbeloppet är innevarande budgetår fastställt till 82 700 kr. Statens
kulturråd fördelar grundbeloppen på de museer som regeringen har
förklarat berättigade till statsbidrag.

Motionen

I motionen 1978/79:1321 av Lena Öhrsvik m.fl. (s, c, m, fp) yrkas att
riksdagen uttalar att Kalmar läns museum bör prioriteras vid fördelning av
de ökade resurserna för regionala museer, så att statsbidrag utgår för den
konstverksamhet som bedrivs av Kalmar konstmuseum.

Utskottet

Ett nytt system för statligt stöd till regionala museer infördes den 1 juli
1977. Enligt föredragande statsrådets mening är det nu motiverat med en
utbyggnad av detta stöd. I propositionen beräknas medel för ytterligare
100 grundbidrag utöver de 324 som utgår innevarande budgetår.

Utskottet tillstyrker det i propositionen föreslagna anslagsbeloppet för
nästa budgetår.

1 motionen 1978/79: 1321 föreslås att riksdagen uttalar att Kalmar läns
museum, till vilket innevarande budgetår 8 grundbelopp utgår, bör prioriteras
vid fördelningen av de ökade resurserna för regionala museer, så att
statsbidrag utgår för den konstverksamhet som bedrivs av Kalmar konstmuseum.
Motionärerna uttrycker farhågor för att statens kulturråd, som
fördelar grundbeloppen, inte kommer att tillgodose det speciella bidragsbehovet
i Kalmar län, då kulturrådets förslag om ytterligare grundbelopp
endast delvis biträtts av föredragande statsrådet.

Av propositionen och motionen framgår att ett samarbetsavtal ingåtts
mellan Stiftelsen Kalmar läns museum och Kalmar Konstförening, vilka är
huvudmän för Kalmar läns museum resp. Kalmar konstmuseum. Enligt
detta avtal åtar sig konstföreningen att genom Kalmar konstmuseum bedriva
regional verksamhet, förutsatt att Stiftelsen Kalmar läns museum erhåller
statsbidrag för regional konstverksamhet samt att länsmuseet vidarebefordrar
detta bidrag till konstmuseet.

Kulturrådet framhåller i sin anslagsframställning att regionmuseerna i
flertalet län bedriver en verksamhet som omfattar såväl konst som kulturhistoria
och kulturminnesvård. Att konsten beroende på den lokala organi -

KrU 1978/79:24

31

sationen i vissa län ingår och i andra län inte ingår i bidragsunderlaget har
enligt kulturrådet skapat en orättvisa. Rådet anser att det samarbetsavtal
som ingåtts mellan museerna i Kalmar län innebär en lösning som på ett
smidigt sätt kan föra in konsten i bidragssystemet i de län där konstverksamheten
ligger utanför regionmuseerna.

Utskottet, som tidigare haft att behandla frågan om statsbidrag för
verksamheten vid Kalmar konstmuseum (KrU 1977/78:18, punkt 32), anser
det tillfredsställande att man genom det nämnda samarbetsavtalet nått
fram till en lösning som möjliggör att denna verksamhet kan föras in i
bidragssystemet. Det kan konstateras att den anslagshöjning som utskottet
tillstyrkt innebär att så mycket som ytterligare 100 grundbelopp tillkommer
nästa budgetår. Utskottet är emellertid inte berett förorda att riksdagen
styr den prioritering som statens kulturråd har att göra vid sin fördelning
av grundbeloppen och avstyrker därför motionen 1978/79: 1321.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Bidrag till regionala museer för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 19566000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1321.

34. Inköp av vissa kulturföremål. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten B 69 (s. 229) och hemställer

att riksdagen till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1979/
80 anvisar ett förslagsanslag av 100000 kr.

Internationellt-kulturellt samarbete
Nordiskt kulturellt samarbete

35. Nordiska afrikainstitutet: Avlöningar m.m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten G 6 (s. 695 — 696) och hemställer

att riksdagen till Nordiska afrikainstitutet: Avlöningar m.m. för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 1 246000 kr.

36. Nordiska afrikainstitutet: Driftkostnader. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten G 7 (s. 696 — 697) och hemställer

att riksdagen till Nordiska afrikainstitutet: Driftkostnader för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 539000 kr.

37. Bilateralt nordiskt kultursamarbete m.m. Regeringen har under punkten
G 8 (s. 697 - 700) föreslagit riksdagen att till Bilateralt nordiskt

KrU 1978/79:24

32

kultursamarbete m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag
av 6 987 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1978/79: 1872 av Per Olof Sundman m.fl. (c,s,m.fp,vpk) vari yrkas att
riksdagen beslutar att anslaget Bilateralt nordiskt kultursamarbete m.m.
höjs med 45000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

1978/79: 1873 av Per Olof Sundman m.fl. (c,s,m,fp,vpk) vari yrkas att
riksdagen för kulturellt utbyte med Grönland anslår 25000 kr. under anslaget
Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.,

1978/79: 1878 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen föreslår att olika möjligheter undersöks och att konkreta förslag
framläggs i syfte att bredda ungdoms- och kulturutbytet mellan å ena sidan
Sverige och å andra sidan Island, Färöarna och Grönland.

Under detta anslag tas medel upp för vissa ändamål bl. a. av bilateral
karaktär som inte ingår i den gemensamma nordiska kulturbudgeten. I
propositionen föreslås för nästa budgetår en anslagsökning med 2 142000
kr. Genom en överföring av medel till annat anslag ökar det reella bidragsutrymmet
med ytterligare 75 000 kr. Den övervägande delen av den föreslagna
förstärkningen föranleds av att ytterligare 2 milj. kr. beräknats för
den svenska andelen av kostnaderna för uppförandet av Nordens hus på
Färöarna.

Innevarande budgetår är anslaget uppdelat på 21 anslagsposter till olika
angivna ändamål. Därutöver finns en post med vissa medel till regeringens
disposition.

Den i motionen 1978/79: 1872 föreslagna höjningen med 45 000 kr. utöver
regeringens förslag avser bidrag som berör Svenska föreningen Nordens
verksamhet, nämligen anslagsposten 1 till föreningen och dess särskilda
verksamhetsgrenar och poster avseende bidrag till vissa stipendier, till
kulturellt utbyte med Island och Färöarna samt regeringens dispositionsmedel.

De medel till kulturellt utbyte med Grönland som föreslås i motionen
1978/79: 1873 avser bidrag motsvarande dem som utgår till det kulturella
utbytet med Island resp. Färöarna.

Utskottet

Av propositionen framgår att för Svenska föreningen Norden och dess
särskilda verksamhetsgrenar (anslagsposten 1) för nästa budgetår beräknats
sammanlagt 1 500000 kr., vilket är en ökning med 55 000 kr. Beträffande
de övriga bidrag föreningen förvaltar och administrerar och som berörs i

KrU 1978/79:24

33

motionen 1978/79: 1872 torde visst utrymme finnas för smärre uppräkningar
som kompensation för kostnadsstegringar m. m.

Enligt utskottets mening har i motionen 1978/79: 1872 anförts bärande
skäl för en höjning av bidraget till Föreningen Norden samt den av föreningen
administrerade verksamheten. Utskottet föreslår därför att riksdagen
bifaller motionen om en medelsanvisning med ytterligare 45000 kr.

Vad beträffar motionen 1978/79: 1873 delar utskottet motionärernas uppfattning
att det är angeläget att de kulturella förbindelserna med Grönland
ges möjlighet att utvecklas såväl bilateralt som inom ramen för det nordiska
samarbetet. Som påpekas i motionen försvåras kulturutbytet med Grönland
av de långa resavstånden och de höga reskostnaderna, något som talar
för att speciella statliga insatser kan behöva övervägas. Utskottet anser
emellertid att man på detta område bör avvakta eventuella initiativ från
Föreningen Norden och/eller från de nordiska samarbetsorganen innan
frågan om medelsanvisning prövas av riksdagen. Med hänsyn härtill avstyrker
utskottet motionen 1978/79: 1873.

Utskottet föreslår att ett med 2 187000 kr. ökat reservationsanslag av
7032000 kr. anvisas för nästa budgetår.

I motionen 1978/79: 1878 förespråkas ett bredare nordiskt samarbete
som möjliggör ökat ungdoms- och kulturutbyte med Island, Färöarna och
Grönland. Motionärerna önskar framför allt bättre betingelser för samarbete
mellan ungdomsorganisationerna i Sverige och motsvarande organisationer
i nu aktuella delar av Norden. Med anledning härav bör uppmärksammas
att det inom ramen för den nordiska kulturbudgeten för 1979 har
avsatts 1,5 milj. kr. för nordiskt ungdomssamarbete. Medlen fördelas av en
kommitté, i vilken ungdomsorganisationerna är företrädda. Vid fördelningen
av medlen skall det tas särskild hänsyn till bidragssökare som på grund
av långa resavstånd har stora utgifter i samband med deltagande i nordiskt
samarbete.

I fråga om kulturutbytet i allmänhet mellan Sverige å ena sidan och
Island, Färöarna och Grönland å andra sidan får utskottet erinra om att
behovet av särskilda medel till kulturellt utbyte med Island och Färöarna
redan uppmärksammats och att bidrag på 80000 kr. resp. 25 000 kr. innevarande
budgetår anvisas från detta anslag.

Utskottet anser sig inte kunna förorda att riksdagen gör någon särskild
hänvändelse till regeringen med anledning av motionen 1978/79: 1878, vilken
alltså avstyrks.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet.

1. att riksdagen beträffande bidrag till Svenska föreningen Norden
m. m. med bifall till motionen 1978/79: 1872, såvitt nu är i fråga,
beslutar att för ändamålet skall beräknas ytterligare 45 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande bidrag till kulturellt utbyte med Grönland
avslår motionen 1978/79: 1873, såvitt nu är i fråga,

3. att riksdagen beträffande anslagsbeloppet med anledning av pro 3

Riksdagen 1978/79. 13 sami. Nr 24

KrU 1978/79:24

34

positionen 1978/79: 100 och med bifall till motionen 1978/79:1872
samt med avslag på motionen 1978/79: 1873, båda motionerna
såvitt nu är i fråga, till Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.
för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 7 032000
kr.,

4. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1878.

KAPITALBUDGETEN
Fonden för låneunderstöd

38. Lån för investeringar i bokhandel. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under V:5 (s. 711) och hemställer

att riksdagen till Lån för investeringar i bokhandel för budgetåret
1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 2 400000 kr.

39. Uppskjutna frågor. Utskottet, som i tidigare betänkanden behandlat
dels frågor om radio och television (KrU 1978/79: 20), dels frågor om
anslag till ungdoms- och nykterhetsorganisationer (KrU 1978/79: 23) behandlar
i detta betänkande huvuddelen av de övriga förslag som i propositionen
1978/79:100, bilaga 12, lagts fram i fråga om anslagen till kulturändamål
och internationellt-kulturellt samarbete. Beträffande nedan angivna
anslag kommer utskottet att avge yttranden i samband med behandlingen
av propositionen 1978/79:143 om barn och kultur resp. propositionen
1978/79: 147 om informations- och kulturutbytet med utlandet:

B 4 Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
B 21 Filmstöd
B 27 Litteraturstöd
B 30 Bidrag till folkbibliotek

B 53 Utställningar av nutida svensk konst i utlandet
B 68 Riksutställningar
G 1 Kulturellt utbyte med utlandet

G 2 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.

G 3 Bidrag till internationella kongresser m. m. i Sverige

G 4 Bidrag till svenska institut i utlandet

vilket utskottet här

anmäler.

Stockholm den 20 mars 1979

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

KrU 1978/79: 24

35

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s). Per Olof
Sundman (c), Tore Nilsson (m), Ingemar Leander (s), Olle Eriksson (c),
Åke Green (s), Ingegärd Fraenkel (fp). Tyra Johansson (s), Karl-Eric
Norrby (c), Lars-Ingvar Sörenson (s), Ingrid Diesen (m), Hans Alsén (s),
Kerstin Göthberg (c), Catarina Rönnung (s) och Gunnar Richardson (fp).

Reservationer

1. vid punkten 1 (Statens kulturråd: Förvaltningskostnader) beträffande
en utvärdering och översyn av verksamheten vid statens kulturråd samt
rådets skyldighet att ta kvalitetshänsyn i sin verksamhet av Tore Nilsson
(m) och Ingrid Diesen (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Vad beträffar”
och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Vad beträffar det i motionen 1978/79:1287 framförda yrkandet om en
utvärdering och översyn av verksamheten vid statens kulturråd vill utskottet
framhålla följande synpunkter. Kulturrådet har varit i verksamhet
sedan den 1 oktober 1974. Allt fler arbetsuppgifter och utredningsuppdrag
har lagts på rådet. Den starka utvidgningen av rådets verksamhet har gjort
det särskilt påtagligt att rådets arbete är tungrott vilket förmodligen beror
både på själva organisationen och på de arbetsformer som tillämpas.
Många uppgifter av mindre övergripande natur skulle säkert kunna läggas
över på andra organ, t. ex. kommunala kulturnämnder. Utskottet anser att
de erfarenheter som vunnits under den tid som rådet varit i verksamhet är
tillräckliga för att motivera kravet på en översyn och utvärdering av
verksamheten. Utskottet tillstyrker därför motionen 1978/79: 1287, yrkande
1.

Den i samma motion aktualiserade frågan om krav på kvalitet i kulturverksamheten
diskuterades vid behandlingen av 1974 års kulturproposition.
I samband därmed diskuterades också motionsvis framförda krav på
att som ett första mål för den statliga kulturpolitiken skulle slås fast kraven
på kvalitet, frihet och mångfald. Utskottets majoritet avvisade den gången
dessa krav.

Utskottet anser att kulturrådet i sin verksamhet bör ta hänsyn till kvalitetssynpunkter.
En kvalitetsbedömning måste ha en central ställning inte
minst som ett prioriteringsinstrument. Gränsdragningen mellan kultur som
är värd att stödja och annan verksamhet är svår att göra. Denna gränsdragning
måste dock samhället åtaga sig om det skall fylla sitt kulturpolitiska
ansvar. Utskottet anser att riksdagen bör göra det i motionen 1978/
79: 1287, yrkande 2, begärda uttalandet om kvalitetshänsyn i kulturrådets
arbete och tillstyrker alltså nämnda motionsyrkande.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen bifaller motionen 1978/79:1287, yrkandena 1 och 2.

KrU 1978/79:24

36

2. vid punkten 4 (Bidrag till särskilda kulturella ändamål) beträffande medelsanvisningen
av Georg Andersson (s), Ingemar Leander (s), Åke Green
(s), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén (s) och
Catarina Rönnung (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”5 374 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Vid sin bedömning av vilket belopp riksdagen bör anvisa under detta
anslag har utskottet emellertid funnit att största vikt bör fästas vid de
synpunkter som framförts i motionen 1978/79:608. Utskottet föreslår därför
att anslaget i förhållande till regeringens förslag sänks med 850000 kr.
till 4524000 kr.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:100 och
med bifall till motionen 1978/79:608 till Bidrag till särskilda
kulturella ändamål för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 4524000 kr.,

3. vid punkten 7 (Bidrag till konstnärer m. m.) beträffande en bildkonstnärsfond
av Georg Andersson (s), Ingemar Leander (s), Åke Green (s),
Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén (s) och Catarina
Rönnung (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Sorn
framgått” och slutar med ”för regeringen” bort ha följande lydelse:

Som skäl för förslaget i motionen 1978/79:896 om inrättande av en
bildkonstnärsfond har framhållits i huvudsak följande.

Bildkonstnärerna har genom sin fackliga organisation och med stöd av
Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS) krävt
gottgörelse för det offentliga utnyttjandet av deras verk och att denna
gottgörelse tillförs en bildkonstnärsfond. För närvarande är det så att i
statliga sammanhang ersättning vid utställningar utgår endast till konstnärer
som själva äger de verk som ställs ut. Vad beträffar det offentliga
utnyttjandet av verk som inköpts pågår en utredning vars uppgift är att
klarlägga möjligheterna att konstruera ett system som ger bildkonstnärerna
ersättning för att verk som inte längre är i upphovsmannens ägo visas
offentligt.

I avvaktan på resultatet av denna utredning har väsentligt ökade medel
anvisats till stipendier och konstnärsbidrag. Dessa medel fördelas av
konstnärsnämnden. Inom ramen för det totalbelopp som anvisas för ändamålet
skall både bildkonstnärerna och andra konstnärsgrupper tillgodoses.
Detta innebär en svår konkurrenssituation. En annan komplikation är att
hälften av de ansökningar som nämnden skall pröva gäller bildkonstnärer
och behandlas av nämndens fem konstnärsledamöter. Den andra hälften

KrU 1978/79:24

37

av ansökningarna behandlas av 25 ledamöter. Praktiska och principiella
skäl talar enligt motionärerna för att de statliga medel som är avsedda för
bildkonstnärerna bryts ut och tillförs en särskild bildkonstnärsfond. Förslag
om en dylik fond bör av regeringen läggas fram för riksdagen.

Utskottet anser att motionärerna anfört övertygande skäl för sin uppfattning.
Den omständigheten att det f. n. pågår en utredning om den s.k.
visningsersättningen kan inte åberopas som motiv för en motsatt ståndpunkt.
Man kan nämligen enligt utskottets bedömning på goda grunder
räkna med att det förslag till beräkningsgrunder för en dylik ersättning som
förhoppningsvis snart blir resultatet av nämnda utredningsarbete kommer
att vara väl förenligt med ett system som innebär att utgående ersättningsbelopp
tillförs en bildkonstnärsfond och fördelas av en särskild fondstyrelse.
Utskottet tillstyrker alltså motionen 1978/79: 896.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen bifaller motionen 1978/79:896.

4. vid punkten 9 (Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m. m.) beträffande såväl förhållandet mellan biblioteksersättningen
och den allmänna löne- och inkomstutvecklingen som biblioteksersättningens
grundbelopp och medelsanvisningen av Per Olof Sundman
(c), Olle Eriksson (c), Karl-Eric Norrby (c) och Kerstin Göthberg (c)
som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”önskade innebörden” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill till en början erinra om att storleken av de belopp som
årligen tillförs författarfonden av statsmedel påverkas både av grundbeloppens
storlek och av förändringar i antalet hemlån och i antalet referensexemplar
i biblioteken. En ökning av hemlånen och antalet referensexemplar
innebär emellertid samtidigt att kretsen av ersättningsmottagande upphovsmän
vidgas. Av uppgifter från författarfonden framgår att antalet
upphovsmän som enligt gällande regler är berättigade till författarpenning
- alltså individuell biblioteksersättning - ökat avsevärt. På ett motsvarande
sätt har fondens s.k. fria del främst disponerats för ett ökat antal
punktstipendier, pensioner m. m., medan utgående belopp endast i mindre
omfattning kunnat höjas. Det bör i detta sammanhang dessutom observeras
att den tidigare från år till år starkt ökande utlåningen numera stagnerat.

Av det sagda framgår att en förstärkning av de enskilda författarnas
ekonomiska situation förutsätter en höjning av biblioteksersättningens
grundbelopp. De ovan nämnda höjningar som föreslås av författarfonden
och Sveriges författarförbund framstår som väl motiverade. Med hänsyn
till den allmänna ekonomiska situationen och övriga förstärkningar som

KrU 1978/79:24

38

föreslås i budgetpropositionen inom den allmänna kultursektorn tvingas
utskottet emellertid stanna vid att föreslå en höjning av
biblioteksersättningens grundbelopp med blott ett öre utöver vad som
förordas i budgetpropositionen. Utskottet tillstyrker alltså motionen 1978/
79: 1871, yrkande 1 och 2.

Ersättning till författare m.fl. för nyttjandet av deras verk vid folk- och
skolbibliotek har nu utgått i 25 år. Ersättningens storlek har under hela
denna tid bestämts av allmänna kulturpolitiska prioriteringar och under
hänsynstagande till de statliga medel som betraktats som tillgängliga. Vare
sig regering eller riksdag har alltså respekterat de synpunkter och ställningstaganden
som innebär att biblioteksersättningen verkligen är just en
”ersättning” och inte ett ”stöd".

Utvecklingen av biblioteksersättningen innebär att dess reella värde
urholkats. Grundbeloppet utgick 1975 med 24 öre vilket i dagens penningvärde
motsvaras av ca 35 öre. Om man jämför med reallöneutvecklingen
för löntagarna under samma tid borde 1979 års grundbelopp utgå med ca 55
öre.

Biblioteksersättningen har stor och omedelbar betydelse för författares,
översättares och illustratörers ekonomiska situation och arbetsvillkor. Det
är angeläget att ersättningens storlek på lämpligt sätt knyts till den allmänna
löne- och inkomstutvecklingen. En sådan ordning bör kunna införas
från och med budgetåret 1980/81. Först efter det en sådan ”automatik”
kommit till stånd blir det möjligt att föra en relevant diskussion kring en
faktisk höjning av biblioteksersättningen. Detta bör riksdagen som sin
mening ge till känna för regeringen.

dels utskottets hemställan under 1, 2 och 3 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med avslag på propositionen 1978/79: 100 och med
bifall till motionen 1978/79: 1871, yrkande 1, godkänner den i
motionen angivna höjningen av biblioteksersättningens grundbelopp,

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79: 100 och
med bifall till motionen 1978/79: 1871, yrkande 2, till Ersättning
åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
m.m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
32670000 kr.,

3. att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad
utskottet med anledning av motionen 1978/79: 1871, yrkande 3,
anfört om att framtida höjningar av biblioteksersättningens
grundbelopp bör relateras till den allmänna löne- och inkomstutvecklingen,

5. vid punkten 11 (Bidrag till Operan och Dramatiska teatern) beträffande
ansvaret för vården av den klassiska repertoaren av Tore Nilsson (m) och
Ingrid Diesen (m) som anser att

KrU 1978/79:24

39

dels den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Enligt
bestämmelser” och slutar med ”nämnda motionsyrkande” bort ha följande
lydelse:

Enligt bestämmelser som meddelats av regeringen den 30 juni 1977
åligger det både Operan och Dramatiska teatern att i sin verksamhet
beakta de mål som fastställts för den statliga kulturpolitiken. Ett av dessa
mål innebär att garantera att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs.
Utskottet anser emellertid att det kan finnas skäl för riksdagen att
uttala att Operan och Dramatiska teatern har ett riksansvar att vårda den
klassiska repertoaren, inte minst med hänsyn till betydelsen av att barn
och ungdom får lära känna vårt kulturarv. Utskottet tillstyrker därför
motionen 1978/79:1287, yrkande 3.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen bifaller motionen 1978/79: 1287, yrkande 3.

6. vid punkten 15 (Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner)
beträffande antalet grundbelopp till de regionala skådebanorna
samt anslagsbeloppet av Georg Andersson (s), Ingemar Leander
(s), Åke Green (s), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans
Alsén (s) och Catarina Rönnung (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som ligger bakom nu ifrågavarande
yrkande i motionen 1978/79:726, nämligen att det behövs målmedvetna
insatser för att bredda publikunderlaget för de regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutionerna. Det är viktigt att det kulturutbud som
dessa institutioner förmedlar når ut till så vida grupper i samhället som
möjligt. Skådebanorna har enligt utskottets mening särskilda förutsättningar
för att framgångsrikt verka för en utveckling i denna riktning. Det är
därför önskvärt att de får möjlighet att intensifiera och vidareutveckla sin
verksamhet. Detta förutsätter emellertid ökade resurser. Utskottet tillstyrker
motionen 1978/79:726, yrkande 1.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:100 och med
bifall till motionen 1978/79: 726, yrkande 1, till Bidrag till regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 136561 000 kr.

vid punkten 18 (Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet)

7. beträffande anslag till Riksskådebanan av Georg Andersson (s), Ingemar
Leander (s), Åke Green (s), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson
(s), Hans Alsén (s) och Catarina Rönnung (s) som anser att

KrU 1978/79:24

40

dels den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att Riksskådebanan har en viktig uppgift att fylla i
arbetet på att bredda publikunderlaget för teater-, dans- och musikinstitutionerna.
I syfte att förstärka Riksskådebanans resurser, i första hand för
utbildning och information, föreslår utskottet en höjning av anslagsposten
1 med 90000 kr. Utskottet tillstyrker alltså motionen 1978/79:726, yrkande
2.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande ett i förhållande till vad som beräknats i
propositionen ökat bidrag till Stiftelsen Riksskådebanan bifaller
motionen 1978/79: 726, yrkande 2, såvitt nu är i fråga,

8. beträffande anslag till Teater- och musikorganisationer m. m. av Georg
Andersson (s), Ingemar Leander (s), Åke Green (s), Tyra Johansson (s),
Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén (s) och Catarina Rönnung (s) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Till
Samarbetsnämnden” och slutar med ”föreslagna anslagshöjningen” bort
ha följande lydelse:

I beaktande av det mycket stora intresse för folklig dans och musik som
vuxit fram på senare år måste det belopp om 120000 kr. som för närvarande
utgår som bidrag till Samarbetsnämnden för folklig dans anses vara
tämligen ringa. Utskottet anser att det är en viktig kulturpolitisk uppgift att
befordra och utveckla intresset för den folkliga dansen och musiken i
synnerhet som detta intresse visat sig leda till positiva och meningsfulla
ungdomsaktiviteter. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motionen 1978/
79:613, yrkande 2, om en höjning av anslagsposten 7 med 150000 kr.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag under anslagsposten
Teater- och musikorganisationer m. m. bifaller motionen 1978/
79: 613, yrkande 2, såvitt nu är i fråga,

9. beträffande medelsanvisningen av Georg Andersson (s), Ingemar
Leander (s), Åke Green (s), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s),
Hans Alsén (s) och Catarina Rönnung (s) som anser att utskottet under 5
bort hemställa att riksdagen i den mån den bifaller reservationerna 7 och 8
till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret
1979/80 anvisar det av utskottet förordade reservationsanslaget med den
ökning som föranleds av riksdagens beslut med anledning av nämnda
reservationer.

KrU 1978/79:24

41

vid punkten 26 (Vissa bidrag till bildkonst)

10. beträffande anslag till Konstfrämjandet av Georg Andersson (s), Ingemar
Leander (s), Åke Green (s), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson
(s), Hans Alsén (s) och Catarina Rönnung (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Enligt vad”
och slutar med ”1978/79:609" bort ha följande lydelse:

Med anledning av motionen 1978/79: 609 om ökat stöd till Konstfrämjandet
vill utskottet särskilt framhålla det värdefulla i att organisationen enligt
medlemsorganisationernas önskan i första hand vänder sig till den breda
allmänheten med konstbildning och alternativ till det kommersiella konstutbudet.
Som motionärerna framhållit befinner sig Konstfrämjandet f. n. i
en intressant utveckling. Möjligheten att vidga verksamheten och att pröva
nya metoder i arbetet begränsas emellertid av brist på resurser. Utskottet
tillstyrker motionen 1978/79:609 om att till Konstfrämjandet skall anvisas
300000 kr. mer än som beräknats i propositionen.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

Latt riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som
beräknats i propositionen ökat bidrag till Konstfrämjandet bifaller
motionen 1978/79: 609, såvitt nu är i fråga,

11. beträffande medelsanvisningen av Georg Andersson (s), Ingemar
Leander (s), Åke Green (s), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s),
Hans Alsén (s) och Catarina Rönnung (s) som - vid bifall till reservationen
10 - anser att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av
propositionen 1978/79: 100, med bifall till motionen 1978/79:609
samt med avslag på motionerna 1978/79:317 och 1978/79: 1289,
yrkande 2, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Vissa bidrag
till bildkonst för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 5 564000 kr.,

12. vid punkten 37 (Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.) beträffande
anslag till kulturellt utbyte med Grönland av Per Olof Sundman (c), Olle
Eriksson (c), Karl-Eric Norrby (c) och Kerstin Göthberg (c) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Vad
beträffar” och slutar med ”1978/79: 1873” bort ha följande lydelse:

Vad beträffar motionen 1978/79: 1873 delar utskottet motionärernas uppfattning
att det är angeläget att de kulturella förbindelserna med Grönland
ges möjlighet att utvecklas såväl bilateralt som inom ramen för det nordiska
samarbetet.

Efter beslut av danska folketinget och efter en den 17 januari i år
genomförd folkomröstning på Grönland kring en ”hjemmestyrelov” kommer
Grönland inom kort att få status av ett självstyrande område inom det

KrU 1978/79:24

42

danska riket, dvs. Grönland kommer att få samma konstitutionella ställning
som Färöarna.

Sveriges bilaterala kulturutbyte och kultursamarbete med Danmark,
Finland och Norge har sedan länge stöd av förhållandevis tämligen stora
fonder. Sådana saknas emellertid vad avser motsvarande kontakter med
Island och Färöarna. Av detta skäl har riksdagen tidigare beslutat anvisa
statsmedel för att i någon mån kompensera frånvaron av motsvarande
fonder. Man har därvid tagit särskild hänsyn till de mycket höga reskostnaderna
till och från respektive länder. De skäl som motiverat att medel
anvisas för kulturutbyte med Island och Färöarna gäller även för Grönland.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen 1978/
79:1873 och tillstyrker att 25 000 kr. anvisas för kulturellt utbyte med
Grönland.

dels den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”1 fråga" och
slutar med ”detta anslag” bort ha följande lydelse:

Den ståndpunkt utskottet intagit till motionen 1978/79: 1873 innebär att
yrkandet i motionen 1978/79: 1878 blir i viss mån tillgodosett.

dels utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande bidrag till kulturellt utbyte med Grönland
med bifall till motionen 1978/79: 1873, såvitt nu är i fråga,
beslutar att för ändamålet skall anvisas 25 000 kr.,

3. att riksdagen beträffande anslagsbeloppet med anledning av propositionen
1978/79: 100 och med bifall till motionerna 1978/
79: 1872 och 1978/79: 1873, båda motionerna såvitt nu är i fråga,
till Bilateralt nordiskt kultursamarbete m.m. för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 7 057000 kr.,

Särskilda yttranden

1. vid punkten 9 (Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m. m.) av Per Olof Sundman (c), Olle Eriksson (c), KarlEric
Norrby (c) och Kerstin Göthberg (c):

De statsmedel som genom biblioteksersättningen ställs till författarfondens
förfogande har alltsedan begynnelsen disponerats efter två huvudlinjer:
en del har utgått som individuell ersättning till de enskilda upphovsmännen
i proportion till statistiskt beräknade utlån (s. k. författarpenning),
en del (f. n. ca två tredjedelar) har tillförts den s. k. solidaritetsfonden för
fördelning på alla ersättningsberättigade i form av olika slag av stipendier
etc.

Individuell ersättning utgår numera till författare och illustratörer (tecknare,
fotografer).

Under 1950-talet utgick biblioteksersättning endast för upphovsrättsskyddade
svenska verk. Sedan länge har författarfonden och författarna

KrU 1978/79: 24

43

hävdat att biblioteksersättning också bör utgå för till svenska översatta
verk. Även översättare genomför ett självständigt litterärt skapande och
deras översättningar är upphovsrättsligt skyddade.

År 1961 beslöt riksdagen att också till svenska översatta verk skulle
fogas in i biblioteksersättningssystemet. Beloppet har därefter ökat och
knutits till en storlek som bestäms av det ”grundbelopp” som utgår för
hemlån av svenska originalverk.

Denna ersättning skiljer sig dock från övrig biblioteksersättning på så
sätt att den i sin helhet tillförs författarfondens fria del. Sålunda utgår ingen
individuell ersättning — motsvarande författarpenningen - till översättarna.
Detta hänger samman med det enkla förhållandet att det, när ersättningen
för översatta verk infördes, icke förelåg förutsättningar att med
hjälp av tillgänglig statistik genomföra en rättvis fördelning av individuella
ersättningar till översättarna.

Situationen är numera förändrad, vilket framgår av författarfondens
petita inför budgetåret 1979/80. Statistiken har förbättrats inom detta område
och det finns i dag möjligheter att påbörja en försöksverksamhet med
individuell "översättarpenning”.

Översättarna av utländska verk till svenska arbetar regelmässigt under
mycket knappa ekonomiska omständigheter. Detta är väl omvittnat. Författarfonden
har vid sin fördelning av arbets- och resestipendier tagit
särskild hänsyn till översättarnas speciella villkor. Man har emellertid
funnit det angeläget att därutöver få till stånd ett system med individuella
översättarersättningar, relaterade till nyttjandet av de översatta verken vid
de allmänna biblioteken. En sådan ordning skulle ge översättarna en välbehövlig
inkomstförstärkning till gagn för de svenska läsarnas kontakter med
betydande utländsk litteratur. En tryggare ekonomisk situation ger helt
naturligt bättre och mera genomarbetade översättningar.

En individuell ”översättarpenning” kan inte införas utan olägenheter
med mindre anslaget till biblioteksersättningar förstärks utöver vad som
föreslås i budgetpropositionen och i motionen 1978/79:1871. En sådan
förstärkning framstår f. n. som omöjlig att genomföra.

Med detta särskilda yttrande vill kulturutskottets centerledamöter fästa
riksdagens uppmärksamhet på att samhällets stöd inom litteraturområdet
inte bara får avse svenska upphovsmän utan även översättningar till svenska
av utländsk litteratur. Vi måste bevaka den svenska litteraturens särart,
men vi får inte avskärma oss från internationella litterära strömningar.

2. vid punkten 18 (Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet) av
Tore Nilsson (m) och Ingrid Diesen (m):

I motionen 1978/79: 613 beskrivs hur intresset för folklig dans och musik
snabbt ökat under senare år. Utskottet har med all rätt betecknat denna
utveckling som mycket glädjande. Den har burits fram av entusiasm och
innebär att tusentals människor engagerats i positiva och meningsfulla
fritidsaktiviteter. Vi vill gärna betona värdet av de frivilliga insatser som

KrU 1978/79:24

44

görs på detta område och som starkt bidrar till att ge verksamheten dess
prägel. Den av utskottet förordade kartläggningen får inte leda till att den
folkliga dansen och musiken förlorar sin prägel av spontanitet och glädje
och snörs in av statsbidragstänkande och uppgiftslämnande till myndigheterna.

3. vid punkten 26 (Vissa bidrag till bildkonst) av Ingrid Diesen (m):

I motionen 1978/79: 1289 yrkas att anslaget till Sveriges konstföreningars
riksförbund höjs med 150000 kr. i förhållande till propositionen. För att
möjliggöra denna höjning utan att därmed öka det samlade behovet av
anslagsmedel till kulturändamål yrkas i samma motion att anslaget till
kulturrådet för utvecklingsarbete m. m. skall minskas i motsvarande mån,
dvs. med 150000 kr. Utskottet har emellertid inte tillstyrkt sistnämnda
yrkande varför medel inte längre finns tillgängliga för en höjning av bidraget
till Sveriges konstföreningars riksförbund. Det är med beklagande jag
konstaterar detta då riksförbundet utan tvivel bedriver en mycket värdefull
verksamhet.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979