Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kulturutskottets betänkande

1978/79:24

med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller anslag till

kulturändamål och internationellt-kulturellt samarbete jämte

motioner

DRIFTBUDGETEN

Kulturändamål Allmänna kulturändamål

I. Statens kulturråd: Förvaltningskostnader. Regeringen har i propositio­nen 1978/79: 100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under punkten B 1 (s, 18-21) föreslagit riksdagen att till Statens kulturråd: Förvaltningskost­nader för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 9269000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskoltet motionerna

1978/79: 1287 av Gösta Bohman m. fi. (m) vari, såvitt nu är i fråga, med hänvisning lill vad som anföns i motionen 1978/79: 1108 yrkas att riksda­gen

1.  anhåller att regeringen gör en utvärdering och en översyn av statens kulturråd,

2.  uttalar att slalens kulturråd skall ta kvalitelshänsyn i sin verksamhet,

1978/79: 1298 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas att riksdagen lill Statens kulturråd: Förvaltningskost­nader för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 11 011 935 kr. (yrkande I).

Utskottet

Enligt det beslut som riksdagen nyligen fattat med anledning av finans­utskottels belänkande 1978/79:20 är det i nuvarande ekonomiska läge ofrånkomligt att stor återhållsamhet visas i fråga om förslag lill anslagshöj­ningar. Detta har utskottet beaktat såväl vid behandlingen av nu föreva­rande anslag som vid bedömningen av olika motionsvis framförda och i det följande redovisade förslag om ökade medelsanvisningar. Utskoltet, som konstaterar att det i propositionen föreslagna anslaget till kulturrådets förvaltningskostnader ger utrymme bl. a. för en viss personalförstärkning, kan mol den angivna bakgrunden inte tillstyrka yrkande I i motionen 1978/ 79: 1298.

1    Riksdagen 1978/79. 13 saml. Nr 24

KrU 1978/79:24

 

KrU 1978/79:24                                                                        2

Vad beträffar det i motionen 1978/79: 1287 framförda yrkandet om en utvärdering och översyn av verksamheten vid statens kulturråd får utskot­tet först framhålla att rådet ännu inte varit i verksamhet mer än knappt fem år. Den verksamhetsperiod som rådet har bakom sig måsle naturligen i hög grad ha haft karaktär av ett uppbyggnadsskede under vilket rådet fortlö­pande övervägt sina arbetsformer. Utskoltet förutsätter att rådet även fortsättningsvis prövar hur verksamheten bäst skall bedrivas för att rådet skall kunna fylla sin uppgift. Utskottet avstyrker motionen 1978/79: 1287, yrkande I.

Den i samma motion aktualiserade frågan om kravet på kvalitet i kultur­verksamheten diskuterades ingående vid behandlingen av 1974 års kultur­proposition. Kulturutskottet betonade därvid i betänkandet KrU 1974: 15 de stora svårigheter som det erbjuder att i ett begränsat antal kortfattat formulerade punkter ange målen för den statliga kulturpolitiken. Det var därför enligt utskottets uppfattning helt naturligt alt synpunkter med vid­sträckt giltighet inom det kulturpolitiska området inte kommit till direkt uttryck i de i propositionen föreslagna målformuleringarna. Vad särskilt beträffade kravet på kvalitet i konstnärliga sammanhang konstaterade utskottet att detta krav låg bakom åtskilliga ståndpunktstaganden i propo­sitionen utan att det givits "målkaraktär". Utskottet framhöll särskilt de svårigheter i fråga om bedömningskriterier m. m. som alltid är förknippade med kvalitetsbedömningar på konstnärliga områden.

Utskottet finner det uppenbart att kulturrådet i olika sammanhang skall ta hänsyn till kvalitetssynpunkter men vill samtidigt - i anslutning till det nyss refererade uttalandet vid 1974 års riksdag - framhålla att det är svårt att ange i vilken omfattning ett kvalitetsbegrepp skall läggas till grund för ståndpunktstaganden. Utskottet anser inte att det finns någon anledning för riksdagen alt göra del i yrkande 2 i motionen 1978/79: 1287 föreslagna, allmänt hållna uttalandel om kvalitelshänsyn. Detta yrkande avstyrks allt­så.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1.   att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79: 100 och med avslag på motionen 1978/79: 1298, yrkande I, till Statens kultur­råd: Förvaltningskostnader för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 9269000 kr.,

2.   att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1287, yrkandena 1 och 2.

2. Statens kulturråd: Utrednings-, utvecklings- och informationsverksam­het. Regeringen har under punkten B 2 (s. 21-22) föreslagit riksdagen att till Statens kulturråd: Utrednings-, utvecklings- och informationsverksam­het för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 3 117000 kr.

 

KrU 1978/79:24                                                                        3

Motionerna

I delta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1978/79: 1289 av Ingrid Diesen m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas att riksdagen lill Statens kulturråd: Utrednings-, utvecklings- och informa­tionsverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisar ett i förhållande till rege­ringens förslag med 150000 kr. minskat anslag av 2967000 kr. (yrkande I),

1978/79: 1298 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas att riksdagen till Statens kulturråd: Utrednings-, ut­vecklings- och informationsverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 3824000 kr. (yrkande 2).

Utskottet

I propositionen föreslås en höjning av detta anslag med I 738000 kr. En väsentlig del av detta belopp beror dock på att medel beräknats för utgifts­ändamål som tidigare tillgodosetts under kulturrådets förvaltningsanslag. Enligt vad utskottet inhämtat innebär förslaget i propositionen, om man bortser frän överföringen, en höjning med 978000 kr. Vid anslagsavväg­ningen har enligt propositionen särskilt beaktats behovet av ökade medel för rådets utvecklingsverksamhet - bl. a. projekten Kultur i arbetslivet och Kultur i boendemiljön - och för rådets informationsverksamhet.

I motionen 1978/79: 1289 uttalas den uppfattningen att den föreslagna anslagshöjningen är alltför kraftig. Motionärerna anser att en minskning kan ske av medlen till informations- och utvecklingsverksamhet och före­slår därför en anslagssänkning med 150000 kr.

En motsatt uppfattning redovisas i motionen 1978/79: 1298 i vilken yrkas en höjning av anslaget med 707000 kr. till det av kulturrådet föreslagna beloppet 3 824000 kr.

Utskoltet finner inte skäl tillstyrka vare sig den i motionen 1978/79: 1289 förslagna anslagssänkningen eller den i motionen 1978/79: 1298 föreslagna anslagshöjningen. Utskottet ansluter sig till den bedömning av medelsbe­hovet som gjorts i propositionen.

Utskoltet hemställer

all riksdagen med bifall till propositionen 1978/79: 100 och med avslag på motionerna 1978/79:1289, yrkande 1, och 1978/ 79: 1298, yrkande 2, till Statens kulturråd: Utrednings-, utveck­lings- och informationsverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 3 117000 kr.

3. Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 3 (s. 22-24) och hemställer

I. att riksdagen antar ett inom utbildningsdepartementet upprättat

 

KrU 1978/79:24

och i propositionen som bilaga 12.1 intaget förslag till lag om ändring i lagen (1976: 1046) om överlämnande av förvaltnings­uppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhelsomräde. 2. alt riksdagen till Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet m.m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett anslag av 19903 000 kr,

4. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Regeringen har under punkten B 5 (s. 29-30) föreslagit riksdagen alt lill Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 5 374000 kr.

Motionerna

I delta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1978/79:608 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar all lill Bidrag lill särskilda kulturella ändamål anvisa elt i förhållan­de till regeringens förslag med 850000 kr. minskat reservationsanslag av 4524000 kr.,

1978/79: 1929 av Per Olof Sundman (c) vari yrkas all riksdagen från reservationsanslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål anvisar

1.  till Stockholms universitet för budgetåret 1979/80 ett extra anslag av 450000 kr. för inrättande och finansiering av ett baltiskt institut vid univer­sitetet,

2.  till nuvarande Baltiska institutet för budgetåret 1979/80 ett anslag av 375 000 kr. för institutets basorganisation, för anställning av personal och för driftkostnader.

Utskottet

1 motionen 1978/79: 608 uttalas alt den betydande höjning av detta anslag som föreslås i propositionen är anmärkningsvärd i synnerhet som några särskilda motiv inte redovisats. Motionärerna framhåller att de i andra motioner framfört angelägna förslag om ökade anslag lill folkrörelsernas kulturverksamhet och att det mot den bakgrunden är motiverat alt begrän­sa höjningen av förevarande anslag. Motionärerna föreslår en sänkning med 850000 kr. i förhållande lill förslaget i propositionen.

Utskottet får med anledning av denna motion redovisa följande.

Det i propositionen föreslagna anslagsbeloppet 5 374000 kr. är I 557000 kr. mer än som anvisats för innevarande budgetår. Eftersom vissa utgifts-ändamål föreslås i fortsättningen bli tillgodosedda under andra anslag är den reella höjningen ännu större. Det är sålunda fråga om en betydande resursförstärkning, och detta sammanhänger, enligt vad utskottet inhäm­tat, med att behållningen av de särskilda lotterier som åriigen anordnas till förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål på senare år legal

 

KrU 1978/79:24                                                                        5

betydligt lägre än tidigare. Regeringens möjligheter att anvisa lotlerimedel till investeringar inom kulturområdet har därmed minskat. Det är bl. a. mot denna bakgrund som man bör se förslaget om en höjning av förevarande anslag.

Med hänsyn lill del nu anförda anser utskottet inte all det finns någon anledning att föreslå någon anslagsminskning. Utskottet avstyrker alltså motionen 1978/79:608. Utskottet tillstyrker all riksdagen anvisar del i propositionen föreslagna beloppet 5 374000 kr.

De i motionen 1978/79: 1929 framförda yrkandena innebär inte förslag om någon höjning av anslaget men däremot att genom beslut av riksdagen medel inom anslagets ram skall reserveras dels för det nuvarande Baltiska institutet, dels för inrättande av ett nytt baltiskt institut vid Stockholms universitet. De belopp som föreslås reserverade är 375 000 kr. resp. 450000 kr.

Utskottet får erinra om att del under anslaget regelmässigt beräknas medel dels till olika ändamål inom kulturområdet för vilka bidragsbehovet är regelbundet återkommande, dels för tillgodoseende av nya behov och för stöd lill nya initiativ, varigenom utveckling och förnyelse av kulturlivet främjas. Utskottet anser inte alt riksdagen har underlag för ett beslut om att medel ur anslaget skall reserveras fördel nuvarande Baltiska institutet. Vad beträffar ett nytt baltiskt institut vid Stockholms universitetet är detta inte ett bidragsändamål som hör hemma under förevarande anslag. Utskot­tet avstyrker alltså motionen 1978/79: 1929.

Under åberopande av del anförda hemställer utskoltet

1.    att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79: 100 och med avslag på motionen 1978/79: 608 till Bidrag till särskilda kulturel­la ändamål för budgetåret 1979/80 anvisar elt reservationsanslag av 5 374000 kr.,

2.   au riksdagen avslår motionen 1978/79: 1929.

5. Bidrag till samisk kultur. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 6 (s. 30) och hemställer

all riksdagen till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1979/80 anvisar ett anslag av I 450000 kr.

6. Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet. Regeringen har under punkten B 7 (s. 31 -41) föreslagit riksdagen att

1.  godkänna vad i propositionen 1978/79: 100 förordats om överförande av Synskadades riksförbunds bibliotek (ill statligt huvudmannaskap,

2.  till Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet för budgetåret 1979/80 anvisa ett anslag av 12428000 kr.

 

KrU 1978/79:24                                                                        6

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1978/79: 1302 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari yrkas att riksdagen beslutar att med godkännande av vad i övrigt föreslås till Bidrag lill de handikappades kulturella verksamhet för budgetåret 1979/80 anvisa ett anslag av ytterligare 2817000 kr. till Synskadades riksförbunds biblio­tek och 296000 kr. till framställning av punktskriflsböcker eller tillsam­mans under denna titel ett anslag av 16 123000 kr.,

1978/79: 1315 av Catarina Rönnung (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att i utredningen angående förbättrad talboksservice för synsvaga även de lässvagas problem beaktas.

Utskottet

I propositionen redovisas ett av en särskild arbetsgrupp framlagt förslag rörande förändring av huvudmannaskapet för Synskadades riksförbunds biblioteksverksamhet. I anslutning lill delta förslag förordas att staten skall överta hela ansvaret för riksförbundets biblioteksverksamhet och för den till biblioteket knutna studielilleralursektionen. Folkbildningssektionens verksamhet anses däremot även i fortsättningen böra bedrivas av förbun­det. Del förutsätts att en särskild organisationskommitté skall svara för visst ytterligare utredningsarbete som ansetts nödvändigt för alt en ända­målsenlig organisation av talboksförsörjningen skall komma till stånd.

Ulskotiei tillstyrker regeringens förslag om överförande av Synska­dades riksförbunds bibliotek till statligt huvudmannaskap.

I motionen 1978/79: 1315 påpekas alt det finns ett betydande antal män­niskor som trots alt de har tillräcklig synskärpa har stora lässvårigheter som starkt hämmar deras läsförmåga och läsintresse. För dessa läshandi-kappade skulle man relativt snabbt kunna åstadkomma en betydlig lättnad genom att ställa talboksresurser till förfogande. I det kommande utred­ningsarbetet angående förbättrad talboksservice för synsvaga bör därför enligt motionären även de lässvagas problem beaktas.

Utskottet finner det i hög grad angeläget att man söker hjälpa de "läs-svaga" alt reducera och helst övervinna sina lässvårigheter. Utskottet har inhämtat att en viss utvidgad försöksverksamhet med utlåning av talböcker till denna handikappgrupp genomförts. Problemet har alltså uppmärksam­mats. Utskottet räknar med att det ägnas fortsatt uppmärksamhet och att man därvid beaktar även de upphovsrättsliga och organisatoriska aspek­terna. Någon särskild framställning till regeringen i denna fråga anser utskottet därför inte behövlig. Utskottet avstyrker således motionen 1978/ 79: 1315.

Utskottet ansluter sig till den bedömning av medelsbehovet under ansla­get som gjorts i propositionen och avstyrker alltså även motionen 1978/ 79: 1302.

 

KrU 1978/79:24                                                                       7

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1.   alt riksdagen godkänner vad i propositionen 1978/79: 100 föror­dats om överförande av Synskadades riksförbunds bibliotek lill statligt huvudmannaskap,

2.   all riksdagen med bifall lill propositionen 1978/79: 100 och med avslag på motionen 1978/79: 1302 till Bidrag till de handikappa­des kulturella verksamhet för budgetåret 1979/80 anvisar ett an­slag av 12 428000 kr.,

3.   alt riksdagen avslår motionen 1978/79: 1315.

7. Bidrag till konstnärer m.m. Regeringen har under punkten B 8 (s. 41-43) föreslagit riksdagen att lill Bidrag till konstnärer m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 25049000 kr.

Motionerna

1 detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1978/79: 896 av Georg Andersson m. fi. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bildkonstnärsfond,

1978/79: 1301 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari yrkas att riksdagen beslutar att till Bidrag till konstnärer m. m. för budgetåret 1979/ 80 anvisa elt reservationsanslag av 33 025000 kr.,

1978/79: 1319 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas att riksdagen till Bidrag till konstnärer m.m. anvisar elt i förhållande lill propositionen med 4 500000 kr. förhöjt belopp för stöd till produktion av film som är avsedd alt i första hand distribueras på annat sätt än genom vanliga biografer (yrkande 2).

Till stöd för del i motionen 1978/79: 896 framförda yrkandet har anförts i huvudsak följande.

Kulturarbelarnas organisationer har, framför allt genom Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS), drivit kravet att upphovsmännen i första hand skall ersättas för samhällets nyttjande av deras verk eller prestationer. Exempel på en sådan lösning utgör biblio­teks- och lalboksersättningarna genom Sveriges författarfond. Bildkonst­närerna har genom sin fackliga organisation (KRO), med KLYS' stöd, krävt gottgörelse fördet offentliga utnyttjandet av deras verk och att denna ersättning skulle tillföras en bildkonstnärsfond.

I statliga sammanhang utgår ersättning lill konstnärerna vid utställningar endast om konstnärerna själva äger sina verk. Statens utställningsverk­samhet sker emellertid huvudsakligen med verk som inte ägs av konstnä­rerna. Riksdagen konstaterade 1976 att det var rimligt att konstnärerna ersattes för del offentliga bruket av verk som inköpts, i likhet med vad som gäller för den av samhället accepterade ersättningen till författarna för den

 

KrU 1978/79: 24                                                                       8

offentliga utlåningen av inköpta böcker. Den av riksdagen begärda utred­ningen om ett beräkningsunderlag för en visningsersältning har ännu inte resulterat i något förslag.

Vid tillkomsten av konstnärsnämnden angav dåvarande statsrådet alt han mot bakgrund av bildkonstnärernas krav om en visningsersättning avsäg att tillgodose delta genom att i andra former ställa medel till bild­konstnärernas förfogande. Dessa andra former innebar en väsentlig upp­räkning av anslagen för stipendier eller konstnärsbidrag till den konstnärs­nämnd som inrättades 1976.

Konstnärsnämnden har nu arbetat i snart tre år och man kan därför peka på vissa erfarenheter. Det kan inte anses tillfredsställande att bildkonstnä­rerna åriigen skall behöva förhandla med andra intressegrupper, som del­vis förväntas ha sin huvudförsörjning av anställning, om sin andel av nämndens medel, då denna enligt 1976 års propositionstext till en betydan­de del avser en gottgörelse "i andra former" för det offentliga nyttjandet av deras verk. Del ställer givetvis också de andra grupperna i en svår situation, nämligen att både vara solidariska med bildkonstnärerna och alt tillvarata sina egna gruppers intressen vid fördelningen. Belysande för arbetet inom nämnden är att hälften av ansökningarna gäller bildkonst­närer (ca I 600) och alt dessa skall behandlas av endast fem konstnärsleda­möter. Den andra hälften av ansökningarna behandlas av 25 ledamöter.

Vi finner att såväl praktiska som principiella skäl talar för att bryta ut bildkonstnärerna ur konstnärsnämnden och bilda en särskild bildkonsl-närsfond. Medlen i en sådan fond bör avse det av riksdagen beslutade anslaget till konstnärsnämnden i den del som avser stödet till bildkonstnä­rerna och utgör en kollektiv gottgörelse eller ersättning för samhällets utnyttjande av bildkonst. Det bör i princip ankomma på en fondstyrelse att utforma förslag lill bidragstyper.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till konstruktion av en bildkonstnärsfond i enlighet med vad vi här föreslagit.

Utskottet

För innevarande budgetår har under detta anslag anvisats bl. a. I milj. kr. till försöksverksamhet med projektbidrag till produktion av film som är avsedd att distribueras på annat sätt än genom de vanliga biograferna. För nästa budgetår föreslås i propositionen en höjning av detta belopp med 500000 kr., medan för övriga ändamål under anslaget, dvs. konstnärsbi­drag och projektbidrag till andra ändamål än film, föreslås en höjning med 1217000 kr.

Kritiska synpunkter på de ställningstaganden i olika filmfrågor som redovisas i propositionen har framförts i motionen 1978/79: 1319. Motionä­rerna anser bl. a. alt tillräckligt intresse inte visats för frågan hur den svenska film som vänder sig till en publik utanför biograferna skall få sina krav på mångfald tillgodosedda och inte heller för frågan hur en ny filmar-generation skall få tillfälle att utvecklas. I motionen föreslås en höjning med 4 500000 kr. av det belopp som i propositionen beräknats lill produk­tion av film som är avsedd att distribueras på annat sätt än genom de vanliga biograferna.

 

KrU 1978/79:24                                                                        9

Utskottet får erinra om att det projektstöd till viss filmproduktion som motionärerna vill ha höjt tillkom genom beslut av riksdagen förra året och all medelsanvisningen för ändamålet nu i propositionen föreslås öka med 50 procent. Någon ytterligare ökning kan utskottet inte tillstyrka i nu förevarande sammanhang. Utskottet avstyrker motionen 1978/79: 1319, yrkande 2, men vill samtidigt nämna att regeringen i propositionen 1978/ 79: 143 om barn och kultur tagit upp frågan om särskilda statliga insatser för barnfilm och att utskottet i samband med behandlingen av denna proposition kommer att ta upp även andra filmstödsfrågor. Utskottet av­styrker också motionen 1978/79: 1301 till den del det i denna motion framställda yrkandet gäller en höjning av delposten projektbidrag till pro­duktion av film.

Med hänvisning till den erinran som utskottet under punkten 1 gett om kravet på återhållsamhet i fråga om utgiftsökningar avstyrker utskottet motionen 1978/79: 1301 även till den del den avser en ytterligare höjningav anslaget Bidrag till konstnärer m. m.

Som framgått av det föregående pågår f. n. en utredning vars uppgift är att klarlägga möjligheterna alt konstruera ett system som ger bildkonstnä­rerna ersättning för att verk som inte längre är i upphovsmannens ägo visas offentligt. Utskottet vill ånyo framhålla vikten av att detta utredningsarbe­te, som gäller en för konstnärskåren mycket viktig angelägenhet, bedrivs så snabbt som möjligt. Vid den framtida prövningen av det förslag som utredningen förutsätts lägga fram bör även tanken på inrättande av en bildkonstnärsfond prövas. Vad utskottet nu med anledning av motionen 1978/79:896 anfört om ersättning till bildkonstnärerna bör riksdagen som sin mening ge lill känna för regeringen.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1.    att riksdagen beträffande frågan om en höjning av det belopp som i propositionen beräknats till projektstöd till film med bifall till propositionen 1978/79: 100 och med avslag på motionerna 1978/79: 1301 och 1978/79: 1319, yrkande 2, båda motionerna såvitt nu är i fråga, beslutar att för detta ändamål skall anvisas 1500000 kr..

2.    att riksdagen beträffande anslagsbeloppet med bifall till proposi­tionen 1978/79: 100 och med avslag på motionerna 1978/79: 1301 och 1978/79: 1319, yrkande 2, båda motionerna såvitt nu är i fråga, lill Bidrag till konstnärer m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar elt reservationsanslag av 25049000 kr.,

3.    att riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad utskottet med anledning av motionen 1978/79:896 anfört om ersättning till bildkonstnärerna.

 

KrU 1978/79:24                                                                       10

8. Inkomstgarantier för konstnärer. Utskottet tillstyrker regeringens för­slag under punkten B 9 (s. 44) och hemställer

alt riksdagen till Inkomstgarantier för konstnärer för budgetåret 1979/80 anvisar eU förslagsanslag av 4 375 000 kr.

9. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m. Regeringen har under punkten B 10 (s. 44-48) föreslagil riksdagen att

1.    godkänna vad i propositionen 1978/79: 100 anförts om bibliolekser-sättningens grundbelopp,

2.    till Ersättning ål författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 31670000 kr.

Motionen

I motionen 1978/79: 1871 av Per Olof Sundman m.fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

1.    att riksdagen beslutar om en höjning av biblioleksersättningens grundbelopp med 2 öre lill 30 öre per hemlån fr. o. m. den 1 januari 1979,

2.    all riksdagen beslutar att till ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. anvisa ett med 1 milj. kr. förhöjt förslagsanslag av 32 670000 kr.,

3.    att riksdagen uttalar sig för att framlida höjningar av biblioteksersätt­ningen relateras till den allmänna löne- och inkomstutvecklingen.

4.    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om individuellt beräknad översättarpenning (yrkande 5).

Utskottet

Regeringens förslag i fråga om biblioteksersättningens grundbelopp in­nebär att de belopp av statsmedel som förs över till författarfonden den 1 januari 1979 skall höjas på följande sätt. Beloppen för originalverk höjs från 28 till 29 öre för hemlån och från 112 till 116 öre för referensexemplar och beloppen för översatta verk från 14 till 14,5 öre för hemlån och från 56 till 58 öre för referensexemplar. Det förutsätts att det skall ankomma på regeringen att efter överläggningar med berörda upphovsmannaorganisa-tioner besluta om reglerna för bestämning av författarpenning.

I motionen 1978/79: 1871 hävdas den uppfattningen att de medel ur förevarande anslag som tillförs författarna skall betraktas som ersättning och inte som stöd. Motionärerna anser att denna tanke numera är väl etablerad och framhåller att det enligt deras uppfattning varit principiellt felaktigt alt man vid behandlingen av propositioner och motioner angående biblioteksersättningen främst tagit hänsyn till de statliga resurserna och vägt anslaget lill biblioteksersättning mot andra insatser inom kultursek-

 

KrU 1978/79:24                                                                      11

torn. Motionärerna anser alt biblioteksersättningen till sin storlek bör följa den allmänna löne- och inkomstutvecklingen och att denna princip bör slås fast av riksdagen (yrkande 3).

Författarfondens styrelse och Författarförbundet har i sina anslagsfram­ställningar föreslagit en höjning av grundbeloppet, dvs. det belopp som utgår för hemlån av svensk skönlitteratur, från nuvarande 28 öre till 34 resp. 36 öre. Övriga belopp förutsätts därvid på sedvanligt sätt höjda i motsvarande mån. Motionärerna anser att en höjning av denna storleks­ordning är väl motiverad men har efter ingående överväganden och med hänsyn till den allmänna ekonomiska situationen och övriga förstärkningar inom den allmänna kultursektorn som föreslås i budgetpropositionen nöjt sig med att föreslå en höjning med endast 1 öre utöver vad som föreslås i propositionen. Kostnaden härför har beräknats till 1 milj. kr.

Ulskollet vill till en början erinra om att storleken av de belopp som åriigen tillförs författarfonden av statsmedel påverkas både av grundbelop­pens storlek och av förändringar i antalet hemlån och i antalet referens­exemplar i biblioteken. Motionärernas uppfattning synes vara att anknyt­ningen till den allmänna löne- och inkomslutvecklingen skall åstadkommas genom successiva förändringar i grundbeloppens storlek. Detta innebär att sådana förändringar i fråga om de belopp som tillförs författarfonden som beror på ändringar i antalet hemlån resp. antalet referensexemplar skall anses bero på att upphovsmännens ersättningsberättigade prestationer ökat eller - i förekommande fall - minskat.

Utskottet kan inte tillstyrka någon höjning av ersättningsbeloppen ut­över vad som föreslagils i propositionen. Utskoltet avstyrker alltså yr­kande I i motionen 1978/79: 1871 och därmed också yrkande 2 i samma motion om en höjning av anslaget med I milj. kr. utöver det belopp som föreslagits i propositionen.

Vad beträffar det i yrkande 3 i motionen föreslagna uttalandet om att framlida höjningar skall relateras till den allmänna löne- och inkomstut­vecklingen får utskoltet framhålla att riksdagen, då den gång efter annan höjt biblioteksersättningens grundbelopp, givetvis gjort detta mot bak­grund av den vid varje tillfälle aktuella löne- och inkomstutvecklingen. Vad motionärerna åsyftar synes emellertid vara införande av en automa­tiskt verkande indexregel. Utskottet kan inte tillstyrka att riksdagen gör något uttalande av den i motionen önskade innebörden.

De belopp för översatta verk som enligt nuvarande regler tillförs förfat­tarfonden går i sin helhet till fondens s. k. fria del. Någon motsvarighet till den individuella förfaitarersättningen - förfaltarpenningen - finns alltså inte för översättarnas del. Författarfondens styrelse har planerat en för­söksverksamhet med individuella översättarersätlningar. Förslaget härom har i propositionen föranlett ett uttalande om att ett eventuellt införande av nya statistiskt beräknade ersättningar inte bör ske i snabbare takt än ökade resurser medger. Det har i propositionen förutsatts att eventuella försöks-

 

KrU 1978/79:24                                                                       12

verksamheter föregås av en fullständig redovisning för regeringen av upp­läggning och kostnader.

1 motionen 1978/79: 1871 uttalas att önskemålen om införande av indivi­duellt beräknade översättarpenningar är väl motiverade. Motionärerna anser del minst sagt angeläget att den fortsatta utvecklingen av biblioteks­ersättningen får en sådan omfattning att författarfonden snarast får möjlig­heter att förverkliga detta mål. Denna uppfattning bör riksdagen enligt motionen som sin mening ge till känna för regeringen.

Utskottet konstaterar att författarfondens styrelse själv angivit att en försöksverksamhet med översättarpenningar kommer att minska möjlighe­terna att dela ut arbets- och resestipendier ur fondens fria del. I likhet med föredragande statsrådet ser utskottet häri elt avgörande skäl mot den föreslagna försöksverksamheten. Utskottet kan inte tillstyrka att riksda­gen gör ett principiellt uttalande i denna fråga av den innebörd som föreslås i motionen 1978/79: 1871. Yrkande 5 i denna motion avstyrks därför.

Under åberopande av del anförda hemställer utskottet

1.   att riksdagen med bifall lill propositionen 1978/79: 100 och med avslag på motionen 1978/79: 1871, yrkande I, godkänner vad i propositionen anförts om biblioteksersättningens grundbelopp,

2.   att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79: 100 och med avslag på motionen 1978/79: 1871, yrkande 2, till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. rn. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 31670000 kr.,

3.   att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1871, yrkande 3,

4.   att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1871, yrkande 5.

Teater, dans och musik

10. Bidrag till Svenska riksteatern. Regeringen har under punkten B 11 (s. 64-67) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Svenska riksteatern för bud­getåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 72448000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1978/79:617 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen uttalar sig för inrättande av en fast finsk teaterscen i Sverige och hemställer hos regeringen om förslag härom,

1978/79: 2151 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari, såvitt nu är i fråga, med hänvisning till vad som anförts i motionen 1978/79: 2148 yrkas att riksdagen beslutar om ett tilläggsanslag på 4 milj. kr. till en finsk inslilutionsteater (yrkande I).

 

KrU 1978/79:24                                                                      13

Utskottet

Det i propositionen framlagda förslaget lill medelsanvisning under delta anslag föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Vad beträffar det i motionen 1978/79:617 framställda yrkandet om en fast finskspråkig teaterscen i Sverige får ulskollet erinra om all ett i princip mycket positivt uttalande i denna fråga gjordes i förra årets budgetproposi­tion. Därvid betonades emellertid samtidigt alt del på många olika sätt är en komplicerad uppgift att inrätta en särskild finskspråkig ensemble här i Sverige. Frågan härom ansågs behöva övervägas ytterligare. Utskottet som vill erinra om att medel finns anvisade både till finsk gäslspelsverk-samhet och lill finsk amatörteater i Sverige anser inte alt riskdagen har underlag för ett ställningstagande enligt yrkandet i motionen 1978/79:617, som därför avstyrks. Härav följer att utskottet avstyrker även motionen 1978/79:2151 såvitt nu är i fråga.

Utskottet hemställer

1.    att riksdagen till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 72448 000 kr.,

2.    att riksdagen

a.             avslår motionen 1978/79: 2151, yrkande 1,

b.             avslår motionen 1978/79: 617.

11. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. Regeringen har under punk­ten B 12 (s. 67-70) föreslagil riksdagen alt till Bidrag lill Operan och Dramatiska teatern för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 136320000 kr.

Motionen

Med hänvisning till vad som anförts i motionen 1978/79: 1108 yrkas i motionen 1978/79: 1287 av Gösta Bohman m. fl. (m), såvitt nu är i fråga, att riksdagen uttalar att Dramatiska teaterns och Operans riksansvar att vårda den klassiska repertoaren inte får eftersättas (yrkande 3).

Utskottet

Enligt bestämmelser som meddelats av regeringen den 30 juni 1977 åligger det både Operan och Dramatiska teatern att i sin verksamhet beakta de mål som fastställts för den statliga kulturpolitiken. Ett av dessa mål innebär att garantera att äldre tiders kultur tas lill vara och levande­görs. Då utskottet utgår från att detta beaktas finns det enligl utskottets mening inte anledning för riksdagen att göra det i motionen 1978/79: 1287 önskade uttalandet om att de båda teatrarnas ansvar i fråga om vården av den klassiska repertoaren inte får eftersättas. Utskottet avstyrker därför nämnda motionsyrkande.

 

KrU 1978/79:24                                                                       14

Utskottet har ingen erinran mot den i propositionen föreslagna medels­anvisningen under förevarande anslag. Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern för
budgetåret 1979/80 anvisar elt reservationsanslag av 136320000
kr.,

2.          att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1287, yrkande 3,

12. Rikskonsertverksamhet. Regeringen har under punkten B 13 (s. 70-73) föreslagit riksdagen alt till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 30419000 kr.

Motionen

I motionen 1978/79:2131 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga, alt riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag om former för ett statligt kulturpoliliskt ansvarstagande i vad gäller grammo­fonskiveproduktionen (yrkande 4).

Utskottet

Den i propositionen föreslagna'medelsanvisningen under förevarande anslag tillstyrks av utskottet.

Vad beträffar motionen 1978/79:2131 får utskottet erinra om att resulta­tet av en inom statens kulturråd verkställd utredning om statens stöd till fonogramverksamhet kan väntas föreligga inom kort. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet det i motionen framförda yrkandet alt riksdagen hos regeringen skall hemställa om förslag om former för ett statligt kulturpoli­liskt ansvarslagande i vad gäller grammofonskiveproduktionen.

Utskottet hemställer

1.    att riksdagen till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 30419000 kr.,

2.    att riksdagen avslår motionen 1978/79: 2131, yrkande 4.

13. Regionmusiken. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punk­ten B 14 (s. 73-76) och hemställer

att riksdagen till Regionmusiken för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 67389000 kr.

14. Regionmusiken: Inköp av musikinstrument. Ulskollet tillstyrker rege­ringens förslag under punkten B 15 (s. 76) och hemställer

att riksdagen lill Regionmusiken: Inköp av musikinstrument för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 800000 kr.

 

KrU 1978/79:24                                                                   15

15. Bidrag tili regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner.

Regeringen har imder punkten B 16 (s. 76-80) föreslagit riksdagen att till Bidrag lill regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret 1979/80 anvisa eU förslagsanslag av 135989000 kr.

Motionen

I motionen 1978/79:726 av Gunnar Nilsson m. fl. (s) yrkas, såviu nu är i fråga, att riksdagen beslutar att till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner anvisa elt i förhållande till regeringens förslag med 572000 kr. förhöjt förslagsanslag av 136 561000 kr. (yrkande I).

Utskoltet

För nästa budgetår föreslås i propositionen bl. a. att antalet grundbelopp skall öka med 30 för teaterinstitutioner och med 5 för musikinstitutioner samt att därutöver medel skall beräknas motsvarande ett teatergrundbe­lopp för de regionala skådebanorna.

I motionen 1978/79:726 uttalas att Skådebanan bör ges bättre möjlighe­ter än hittills alt vidareutveckla sin verksamhet. Motionärerna anser att antalet grundbelopp för de regionala skådebanorna bör öka från 58 till 69 eller med tio mer än som föreslagits i propositionen. För detta ändamål bör det i propositionen föreslagna anslagsbeloppet enligt motionen höjas med 572000 kr.

Med hänsyn lill den återhållsamhet i fråga om utgiftsökningar som är nödvändig i nuvarande ekonomiska läge anser utskottet inte att riksdagen bör gå utöver den i propositionen föreslagna medelsanvisningen. Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen beträffande förevarande anslag och avstyrker motionen 1978/79:726, yrkande I.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

alt riksdagen med bifall till propositionen 1978/79: 100 och med avslag på motionen 1978/79: 726, yrkande I, till Bidrag till regio­nala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budget­året 1979/80 anvi,sar en förslagsanslag av 135989000 kr.

16. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper. Regeringen har under punkten B 17 (s. 80-82) föreslagit riksdagen att till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsan­slag av 14400000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1978/79:618 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas att anslaget Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper i förhållande till

 

KrU 1978/79:24                                                                       16

propositionens förslag höjs med 16000000 kr. och fastställs lill 30400000 kr. (yrkande 1),

1978/79: 1304 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari yrkas all riksdagen beslutar att till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 16 900000 kr. med räti för regenngen att återkomma med begäran om nödvändiga tilläggsanslag.

Utskottet

I propositionen uttalas att de fria grupperna måste tillförsäkras bättre och stabilare ekonomiska villkor för alt även i fortsättningen kunna göra viktiga insatser i det kulturpolitiska utvecklingsarbetet. Mol den bakgrun­den föreslås en anslagshöjning med 4 milj. kr. Det förutsätts all kulturrådet vid fördelningen av anslaget särskilt skall beakta de yrkesmässigt verk­samma gruppernas behov. 1 propositionen anmäls också att en översyn av de regler som nu gäller för fördelning av bidrag till de fria grupperna pågår inom kulturrådet och att rådet räknar med att resultatet av denna översyn skall kunna läggas till grund för anslagsframställningen för budgetåret 1980/81.

Del i propositionen föreslagna anslagsbeloppet är enligt motionen 1978/ 79: 618 fullkomligt otillräckligt. I avvaktan på att stödet till de fria grupper­na får en ny konstruktion måste deras aktuella behov enligt motionen läckas i en helt annan omfattning än som föreslås i propositionen. Anslaget föreslås höjt med 16 milj. kr. utöver förslaget i propositionen.

Även i motionen 1978/79: 1304 föreslås en avsevärd höjning av anslaget till de fria grupperna nämligen med 2,5 milj kr. till 16,9 milj. kr. "med rätt för regeringen att återkomma med begäran om nödvändiga tilläggsanslag".

Förslaget i propositionen innebär en väsentlig höjning av stödet till de fria grupperna. Det bör också framhållas att förslag i propositionen om ökade medelsanvisningar till arrangerande musikföreningar, till centrum­bildningar och till kulturprogram i föreningslivet innebär förbättringar i de fria gruppernas arbetsmöjligheter. Utskottet tillstyrker att anslaget höjs enligt förslaget i propositionen och avstyrker alltså motionerna 1978/ 79:618, yrkande 1, och 1978/79: 1304.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79: 100 och med avslag på motionerna 1978/79:618, yrkande 1, och 1978/79: 1304 till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 14400000 kr.

17. Musikaliska akademien. Utskoltet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 18 (s. 82-84) och hemställer

I. att riksdagen antar ett inom utbildningsdepartementet upprättat

 

KrU 1978/79:24                                                                       17

och vid propositionen som bilaga 12.2 fogat förslag till lag om ändring i lagen (1976: 1046) om överlämnande av förvaltnings­uppgifter inom uibildningsdepariemenlets verksamhetsområde, 2. att riksdagen till Musikaliska akademien för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 3 650000 kr.

18. Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet. Regeringen har under punkten B 19 (s. 84-87) föreslagit riksdagen att till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 7422000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1978/79; 613 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas

1.   all riksdagen hos regeringen anhåller att statens kulturråd får i upp­drag att kartlägga den folkliga dans- och musikverksamheten i syfte att forma stödåtgärder i linje med samhällets kulturpoliliska mål,

2.   alt riksdagen beslutar att till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 150000 kr. förhöjt reservationsanslag av 7572000 kr., varvid anslagspos-len 7 skall uppgå till 502 000 kr.,

1978/79:726 av Gunnar Nilsson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas att riksdagen beslutar att till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverk­samhet anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 90000 kr. förhöjt reservationsanslag av 7 512 000 kr., varvid anslagsposten I skall uppgå till I 010000 kr. (yrkande 2),

1978/79: 2131 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari, såviu nu är i fråga, yrkas att anslaget B 19 Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet delposten 6 Arrangerande musikföreningar höjs med 2475 000 kr. och utgår med 3 955 000 kr. (yrkande 1).

Förevarande anslag föreslås i propositionen höjt med 1648000 kr. till 7422000 kr. I5et förutsätts fördelat på åtta olika anslagsposter av vilka tre på nedan angivet sätt berörs av motionsvis framställda yrkanden om an­slagshöjningar.

Anslagsposten I Stiftelsen Riksskådebanan som i propositionen beräk­nas höjd med 132000 kr. till 920000 kr. föreslås i motionen 1978/79:726 höjd med ytterligare 90000 kr. Förslaget härom sammanhänger med det i samma motion framställda yrkandet om förstärkning av medelsanvisning­en lill de regionala skådebanorna som utskottet behandlat under punkten 15 i det föregående.

Anslagsposten 6 Arrangerande musikföreningar som i propositionen

2   Riksdagen 1978179. 13 saml. Nr 24

 

KrU 1978/79:24                                                                       18

beräknas höjd med 535000 kr. till I 380000 kr. bör enligt motionen 1978/ 79:2131 höjas med ytteriigare 2475 000 kr. i syfte att öka möjligheterna för kulturarbetarna att få tillräckligt med arbetstillfällen.

Anslagsposten 7 Teater- och musikorganisationer m. m. som i proposi­tionen beräknas höjd med 7000 kr. föreslås i motionen 1978/79:613 höjd med 150000 kr. Som skäl för denna höjning har framhållits att intresset för folklig dans och musik har vuxit mycket och att det belopp av 120000 kr. som under denna anslagspost är avsett som bidrag till Samarbetsnämnden för folklig dans visat sig vara otillräckligt för att möta det allt större behovet av utvecklingsarbete på området.

Utskottet

Det är ett glädjande faktum att intresset för folklig dans och musik stigit mycket snabbt under senare år. Utskottet anser det önskvärt att kulturrå­det får det i motionen 1978/79:613 angivna uppdraget och tillstyrker därför yrkande I i denna motion.

Utskottet, som i det föregående tillstyrkt regeringens förslag i fråga om stödet till de regionala skådebanorna, ansluter sig till regeringens stånd­punkt även i fråga om stödet till Riksskådebanan. Utskottet avstyrker alltså motionen 1978/79:726, yrkande 2.

Vad beträffar anslagsposten Arrangerande musikföreningar konstaterar ulskollet au förslaget i propositionen innebär en höjnig med mer än 60 procent. Utskottet finner detta mycket väl motiverat bl. a. med hänsyn till den ökning av antalet arbetstillfällen för musiker som denna höjning möj­liggör. Någon höjning därutöver kan utskottet inte tillstyrka. Utskottet avstyrker därför motionen 1978/79:2131, yrkande 1.

Enligt vad utskottet inhämtat är den reella resursförstärkningen under anslagsposten 7 större än den höjning av posten med 7000 kr. som angivits i propositionen. Detta beror på att vissa överföringar görs mellan olika anslag.

Till Samarbetsnämnden för folklig dans utgår, som redan omnämnts, för närvarande 120000 kr. ur anslagsposten 7. Utskottet, som räknar med att det är regeringens avsikt all elt minst lika stort belopp skall tilldelas nämnden för nästa budgetår, anser sig inte kunna tillstyrka den i yrkande 2 i motionen 1978/79:613 föreslagna anslagshöjningen.

Såvitt gäller övriga poster under anslaget tillstyrker utskottet den i propositionen för nästa budgetår föreslagna medelsanvisningen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1.    alt riksdagen bifaller motionen 1978/79:613, yrkande 1,

2.    au riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som beräknats i propositionen ökat bidrag till Stiftelsen Riksskåde­banan avslår motionen 1978/79:726, yrkande 2, såvitt nu är i fråga,

3.    att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som

 

KrU 1978/79:24                                                                       19

beräknats i propositionen ökat bidrag under anslagsposten Ar­rangerande musikföreningar avslår motionen 1978/79:2131, yr­kande I, såvitt nu är i fråga,

4.    att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som beräknats i propositionen ökat bidrag under anslagsposten Te­ater- och musikorganisationer m.m. avslår motionen 1978/ 79:613, yrkande 2, såvitt nu är i fråga,

5.    att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till pro­positionen 1978/79: 100 och med avslag på motionerna 1978/ 79:726, yrkande 2, 1978/79:2131, yrkande 1, och 1978/79:613, yrkande 2, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 7422000 kr.

Film

19. Statens biografbyrå. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 20 (s. 88-91) och hemställer

1.    att riksdagen antar ett inom utbildningsdepartementet upprättat och i propositionen som bilaga 12.3 intaget förslag lill lag om ändring i förordningen (1959:348) med särskilda bestämmelser om biografföreställningar m. m.,

2.    att riksdagen till Statens biografbyrå för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 2810000 kr.

Dagspress och tidskrifter

20. Stöd till kulturtidskrifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag un­der punkten B 25 (s. 132) och hemställer

att riksdagen till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 7760000 kr.

Litteratur och folkbibliotek

21. Bokhandelsstiid. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punk­ten B 28 (s. 140- 141) och hemställer

att riksdagen till Bokhandelsstöd för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av I 285 000 kr.

Kartong: s 20, under hemställan Tillkommer punkten 4.

 

KrU 1978/79:24                                                                   20

22. Kreditgarantier till förlag och bokhandel. Regeringen har under punk­
ten B 29 (s. 141) föreslagit riksdagen att

1.    medge alt statsgaranti för lån till nyetablering av förlag m. m. under budgetåret 1979/80 får beviljas intill eti belopp av 2 milj. kr.,

2.    medge att statsgaranti för lån lill bokhandel under budgetåret 1979/80 får beviljas intill ett belopp av I 500000 kr.,

3.    lill Kreditgarantier till förlag och bokhandel för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 1 (X)0 kr.

Motionen

I motionen 1978/79: 906 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar alt stalsgaranli till bokförlag även får omfatta avskrivningslån intill elt belopp av 2 milj. kr. särskilt avsett för de mindre förlagen (yrkande 1).

Utskottet

Förslaget i motionen 1978/79:906 innebär att systemet med statliga kreditgarantier för lån lill bokförlag skall utvidgas till att avse även av­skrivningslån. Motionärerna torde ha tänkt sig lån av samma slag som nu förekommer inom ramen för bokhandelsstödel dvs. amorterings- och rän-tefria län som avskrivs med en femtedel efter varje är som har förflutit sedan lånet utbelalades. Ulskotiei har inhämtat all kulturrådet för närva­rande överväger behovei och lämpligheten av all införa avskrivningslån även för bokförlag. Utskottet anser inte att riksdagen, medan dessa över­väganden pågår, bör tillstyrka den i motionen föreslagna utvidgningen av garantisystemel. Ulskollet avstyrker därför motionen 1978/79:906. såvitt nu är i fråga.

Utskottet tillstyrker propositionen i nu förevarande del och hemställer att riksdagen

1.    medger att statsgaranti för lån till nyetablering av förlag m.m. under budgetåret 1979/80 får beviljas intill ett bejopp av 2 milj. kr.,

2.    medger alt stalsgaranli för lån till bokhandel under budgetåret 1979/80 får beviljas intill ett belopp av I 500000 kr.,

3.    till Kreditgarantier till förlag och bokhandel för budgetåret 1979/ 80 anvisar elt förslagsanslag av I 000 kr.,

4.    avslår motionen 1978/79:906, yrkande I.

23. Bidrag till regional biblioteksverksamhet. Regeringen har under punk­
ten B 31 (s. 145-158) föreslagil riksdagen att

1.    godkänna det i propositionen förordade bidragssystemet för länsbib­lioteken,

2.    till Bidrag till regional biblioteksverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisa elt förslagsanslag av 8872 000 kr.

 

KrU 1978/79:24                                                                      21

Genom beslut av regeringen 1976 erhöll statens kulturråd i uppdrag att överväga formerna för det statliga stödet till regionala biblioteksuppgifter. Utredningsarbetet har genomförts av en av rådet tillsatt arbetsgrupp, vars förslag presenterats i Rapport från kulturrådet 1978: I.

På grundval av förslagen i rapporten läggs i propositionen fram förslag om ökade statliga bidrag till länsbibliotek och lånecentraler.

Vad beträffar länsbiblioteken förordar föredragande statsrådet att det statliga stödet skall utgå i form av ett visst antal bidragsrum, s. k. grundbe­lopp. Mot bakgrund av de resursbehov som redovisas i kulturrådets rap­port har det totala behovei av stöd från statlig sida lill länsbibliotekens regionala verksamhet beräknats motsvara 150 grundbelopp. Det föreslagna antalet belopp beräknas täcka in såväl det sammanlagda resursbehovet i de län där den regionala verksamheten redan är väl utbyggd som behovet av en inledningsvis relativt sett högre andel statsbidrag i de län där de regiona­la arbetsuppgifterna ännu inte är fullt utvecklade. Det bör enligt proposi­tionen vara kulturrådets uppgift att fördela grundbeloppen mellan länen.

Grundbeloppens storiek har för nästa budgetår beräknats till preliminärt 83 300 kr. Statsbidraget föreslås utgå med 55 procent av grundbeloppet. Totalt har under en anslagspost lill länsbiblioteken beräknats ett medelsbe­hov för budgetåret 1979/80 av 6 872000 kr.

Under en anslagspost till lånecentraler beräknas ett belopp av samman­lagt 2 milj. kr., vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en ökning med 585 000 kr.

Utskottet har ingenting att erinra mol det nya bidragssystem som före­slås för länsbiblioteken och har inte funnit anledning till något särskilt uttalande med anledning av vad som i övrigt föreslagits och anförts under denna anslagspunkt.

Utskottet hemställer

1.    att riksdagen godkänner det i propositionen 1978/79: 100 förorda­de bidragssystemet för länsbiblioteken,

2.    att riksdagen till Bidrag till regional biblioteksverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisar eU förslagsanslag av 8872 000 kr.

24. Bidrag till Svenska språknämnden. Utskottet, som med tillfredsställel­se konstaterar att medel beräknats för en särskild tjänst som forskningsas­sistent för nordiska frågor, tillstyrker regeringens förslag under punkten B 32 (s. 158-159) och hemställer

alt riksdagen till Bidrag till Svenska språknämnden för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 811 000 kr.

 

KrU 1978/79:24                                                                   22

Bildkonst

25. Statens konstråd m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 33-B 35 (s. 160- 164) och hemställer

1. alt riksdagen lill Statens konstråd för budgetåret 1979/80 anvisar
ett förslagsanslag av 1 107000 kr.,

2.    att riksdagen godkänner vad i propositionen 1978/79: 100 anförts angående beställningar av konst som föranleder utgifter under senare budgetår än budgetåret 1979/80,

3.    att riksdagen till Förvärv av konst för statens byggnader m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 14 350000 kr..

4.    att riksdagen till Akademien för de fria konsterna för budgetåret 1979/80 anvisar ett anslag av 969000 kr.

26. Vissa bidrag till bildkonst. Regeringen har under punkten B 36 (s. 164-165) föreslagil riksdagen att till Vissa bidrag till bildkonst för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 5 264000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1978/79:317 av Eva Hjelmström (vpk) och Carl-Henrik Hermansson (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar om en ytterligare höjning av ansla­get under B 36 till Sveriges konstföreningars riksförbund med 156000 kr. lill sammanlagt 956000 kr.,

1978/79:609 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen för att möjliggöra en ökad verksamhet av Konstfrämjandet beslutar all till Vissa bidrag till bildkonst anvisa eti i förhållande till regenngens förslag med 300000 kr. förhöjt reservationsanslag av 5 564000 kr., varvid anslagspos-len I skall uppgå till 3 869000 kr.,

1978/79:900 av Carl-Henrik Hermansson m.fl. (vpk) vari yrkas att riks­dagen för budgetåret 1979/80 till främjande av glaskonsten anslår 2000000 kr. all användas enligt förslag av kulturrådet,

1978/79: 1289 av Ingrid Diesen m.fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas att riksdagen till Vissa bidrag lill bildkonst, Sveriges konstföreningars riksförbund, för budgetåret 1979/80 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 150000 kr. höjt reservationsanslag av 5414000 kr. (yrkande2).

Förslaget i propositionen innebär en anslagshöjning med 588000 kr. Anslaget förutsätts bli uppdelat på fem anslagsposter av vilka två berörs av motionsvis framförda förslag om anslagshöjningar.

 

KrU 1978/79:24                                                       23

Anslagsposten I. Konstfrämjandet beräknas i propositionen höjt med 279000 kr. till 3 569000 kr. I motionen 1978/79:609 föreslås en ytteriigare höjning med 300000 kr.

Anslagsposten 2. Sveriges konstföreningars riksförbund beräknas i pro­positionen höjd med 100000 kr. till 800000 kr. Den föresläs därutöver höjd dels i motionen 1978/79: 317 med 156000 kr., dels i motionen 1978/79: 1289 med 150000 kr.

Yrkandet i motionen 1978/79:900 gäller anvisande av 2 milj. kr. till främjande av glaskonsten. Motionärerna har inte angett hur det föreslagna anslaget enligt deras uppfattning bör användas utan förutsatt att förslag härom skall utarbetas av kulturrådet.

Utskottet

Enligt vad utskoltet inhämtat kan mer än hälften av den höjning som i propositionen beräknats under anslagsposten 1. Konstfrämjandet anses vara en reell resursförstärkning. Utskottet anser sig inte kunna föreslå någon höjning därutöver och avstyrker därför motionen 1978/79:609.

I fråga om anslagsposten 2. Sveriges konstföreningars riksförbund anser sig utskottet böra ansluta sig till förslaget i propositionen. Utskottet av­styrker därför såväl motionen 1978/79:317 som motionen 1978/79: 1289, yrkande 2.

Såvitt gäller övriga poster under anslaget tillstyrker utskottet propositio­nens förslag till medelsanvisning.

Vad beträffar motionen 1978/79:900 om ett anslag lill främjande av glaskonsten får utskottet erinra om att näringsutskottet i sitt betänkande 1978/79:28 intagit en positiv hållning till ett förslag om utarbetande av en samlad plan för samhällets insatser på glasindustriområdet. Kulturutskot­tet anser att det inom den manuella glasindustrin ryms värden som utgör väsentliga delar av kulturarvet. Den konstnärliga och konsthantverksmäs­siga tradition som finns inom denna industri bör inte bara få leva kvar utan också få möjligheter att utvecklas. Utskottet finner det nödvändigt att man vid utarbetandet av en samlad plan för samhällets insatser särskilt beaktar den manuella glasindustrins betydelse från konstnärlig och kulturell syn­punkt. Utskottet avstyrker därmed det i motionen 1978/79:900 framförda anslagsyrkandet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1.    att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som beräknats i propositionen ökat bidrag till Konstfrämjandet avslår motionen 1978/79:609, såvitt nu är i fråga,

2.    att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som beräknats i propositionen ökat bidrag till Svenges konstförening­ars riksförbund avslår motionerna 1978/79:317 och 1978/ 79: 1289, yrkande 2, båda motionerna såvitt nu är i fråga,

3.    att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till pro-

 

KrU 1978/79:24                                                                       24

positionen 1978/79: 100 och med avslag på motionerna 1978/ 79:609, 1978/79:317 och 1978/79: 1289, yrkande 2, samtliga mo­tioner såvitt nu är i fråga, till Vissa bidrag till bildkonst för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 5 264000 kr., 4. att riksdagen avslår motionen 1978/79:900.

Arkiv, kulturminnesvärd, museer och utställningar

27. Riksarkivet: Förvaltningskostnader. Regeringen har under punkten B 37 (s. 166 - 168) föreslagit riksdagen att till Riksarkivet: Förvaltningskost­nader för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 18725000 kr.

Motionen

I motionen 1978/79: 1320 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga,

1.      att riksdagen hos regeringen hemställer att förutsättningar skapas för
en basgrupp, knuten till Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv samt folkrörel­
searkiven, i enlighet med vad som anförs i motionen (yrkande 2),

2. att riksdagen lill Riksarkivet: Förvaltningskostnader anvisar ett i
förhållande lill regeringens förslag med 250000 kr. förhöjt belopp (yrkande
3).

Enligl motionen måste insamling, dokumentation och levandegörande av arbetarrörelsens historia vara en av huvuduppgifterna i kulturpolitiken. När det gäller dokumentationen, dvs. insamlande, arkivarbete och vår­dande av föremål, finns redan resurser. I motionen nämns Arbetarrörel­sens arkiv och folkrörelsearkiven, vilka enligt motionärerna ofta arbetar under mycket knappa omständigheter. Det ena ledet i motionen är att dokumentationsarbetet tillförs ytterligare medel genom en ökning av dels bidraget till Arbetarrörelsens arkiv (yrkande 1), dels anslaget till riksarki­vet, där medel finns upptagna för bidrag för folkrörelsearkiven (yrkande 3).

Det andra ledet i motionen är förslag om inrättande av en s. k. basgrupp (yrkande 2). Basgruppen avses syssla med administration av utställningar och bl. a. ha till uppgift att driva landsomfattande projekt. Gruppen skall också ha till uppgift att stödja lokala projekt och samarbeta med lokala historiker och andra personer som är intresserade av ortens arbetarrörelse.

Utskottet

Den ökning av medelsanvisningen som föreslås i propositionen under denna anslagspunkl innefattar, förutom pris- och löneomräkning, i huvud­sak en förstärkning med anledning av riksarkivets uppgifter med moderna arkivmedier.

 

KrU 1978/79:24                                                                      25

Med anledning av de förslag som förs fram i motionen 1978/79: 1320 får utskottet anföra följande.

Utskoltet behandlade hösten 1978 en molion (1977/78:733) om doku­mentation rörande arbetets historia och villkor. I sitt betänkande KrU 1978/79: 6 redogjorde utskottet, som ansåg all en intressant och kulturpoli­liskt angelägen fråga aktualiserats i nämnda motion, för olika insatser som görs i syfte att bevara industrimiljöer och ge en bild av de sociala villkoren för olika grupper i äldre tid.

De åtgärder som föreslås i motionen 1978/79: 1320 rör huvudsakligen utsiällningsverksamhet. Vad motionärerna främst önskar är en aktivering av lokala krafter i projekt som knyter an lill respektive orters eller regio­ners egen historia.

Sedan 1969 har Stiftelsen Riksutställningar i samarbete med framför alll studieförbund, fackliga organisationer, invandrarföreningar och fria opi­nions- och aktionsgrupper arbetat med regional och lokal uppsökande verksamhet. Delta arbete har inriktats på att finna metoder och former för all direkt ge människorna resurser alt själva uttrycka sig med utställnings-mediet. Utställiiingsproduklioner i denna form har oftast infogats och integrerats i problemorienlerade studieprojekt. Dessa projekt har i huvud­sak inriktats på lokal historia och kulturtradition, arbetsmarknadsproblem och demokralifrågor. I ökande grad har verksamheten också inriktats på samverkan med olika kulturinstitutioner centralt, regionalt och lokalt för att möjliggöra en integration av uttrycksformer - utställningar, videopro­gram, stencillidningar, radioproduklioner, teater osv. - i den mer utåtrik­tade opinionsbildande och informerande delen av dessa studieprojekt. "Vikmanshyttan lever" är exempel på en utställning som producerats i samarbete mellan Riksutställningar och studiecirklar.

Av Riksutställningars anslagsframställning framgår att en ytterligare utveckling eftersträvas av verksamhet med den inriktning som ovan be­skrivits. Det angivna sättet att producera utställningar överensstämmer väl med de önskemål som uttrycks i motionen 1978/79: 1320. De förslag som förs fram i motionen har, vad utskottet funnit, inte tagits upp i anslagsfram­ställningar från riksarkivet eller från Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv. Med hänsyn härtill och till angiven verksamhet vid Riksutställningar av­styrker utskottet yrkande 2 om en basgrupp, knuten till vissa arkiv. Ut­skottet avstyrker även förslaget om ett i förhållande till regeringens förslag förhöjt anslag till riksarkivet. Utskottet återkommer till yrkandet om ytter­ligare medel till Arbetarrörelsens arkiv under punkten 29.

Med tillstyrkande av regeringens förslag under denna anslagspunkt hem­ställer utskottet

1.    att riksdagen med bifall lill propositionen 1978/79: 100 och med avslag på motionen 1978/79: 1320, yrkande 3, till Riksarkivet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 18725 000 kr..

2.   att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1320, yrkande 2.

 

KrU 1978/79:24                                                                      26

28. Riksarkivet: Datamediekontroll m.m. med flera anslag. Utskottet till­styrker regeringens förslag under punkterna B 38-B 44 (s. 168- 177) och hemställer

1.    alt riksdagen till Riksarkivet: Datamediekontroll m. m. för bud­getåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 268000 kr.,

2.    att riksdagen lill Riksarkivet: Inköp av arkivalier och böcker m.m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 506000 kr.,

3.    att riksdagen till Landsarkiven för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslaganslag av 14086000 kr.,

4.    att riksdagen godkänner att verksamheten vid institutet för folk­lore vid universitetet i Göteborg förs över till myndigheten dia­lekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv,

5.    att riksdagen till Dialekt- och ortnamnsarkiven saml svenskt visarkiv: Förvaltningskostnader för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 6967000 kr.,

6.    alt riksdagen till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: Insamlingsverksamhet m.m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av I 114000 kr.,

7.    att riksdagen till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1979/ 80 anvisar ett förslagsanslag av I 260000 kr.,

8.    att riksdagen lill Arkivet för ljud och bild för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 4 820000 kr.

29. Bidrag till vissa arkiv. Regeringen har under punkten B 45 (s. 177-179) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa arkiv för budgetåret 1979/80 anvisa ett anslag av 1452000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1978/79:902 av Gunnar Olsson m.fl. (s, c) vari yrkas att riksdagen hemställer att regeringen vid prövning av anslag till Emigrantregistret i Karistad höjer föreslaget anslag med 14000 kr. till totalt 65000 kr.,

1978/79: 1320 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas att riksdagen under anslaget Bidrag till vissa arkiv anvisar ett i förhållande lill regeringens förslag med 200000 kr. förhöjt belopp till Stiftelsen Arbe­tarrörelsens arkiv (yrkande I).

Utskottet

Ur detta anslag utgår bidrag till Emigrantregistret i Karlstad, Stiftelsen Emigrantinstitutet, Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv. Genealogiska för­eningen. Föreningen Värmlandsarkiv och Folkrörelsernas arkivförbund.

 

KrU 1978/79:24                                                                      27

För nästa budgetår föreslås i propositionen en ökning av anslaget med totalt 176000 kr. Därvid har föredragande statsrådet räknat med en höjning av bidraget till Emigrantregistret i Karistad frän 49000 kr. till 51000 kr. Bidraget till Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv, som innevarande budgetår uppgår till 949000 kr., föreslås öka med 137000 kr.

Utskottet har under punkten 27 redovisat sitt principiella ställningsta­gande till motionen 1978/79: 1320. Med hänvisning till vad utskottet i detta sammanhang anfört avstyrker utskottet yrkande I i denna motion om ett i förhållande lill föredragandens förslag med 200000 kr. förhöjt bidrag till Arbetarrörelsens arkiv.

I propositionen förordas endast en ytterligt blygsam uppräkning av bidraget lill Emigrantregistret i Karistad. Utskottet biträder det i motionen 1978/79: 902 framförda förslaget om en höjning av bidraget till 65000 kr., dvs. med 14 000 kr. mer än vad som beräknats i propositionen. Vad som föreslagits beträffande bidragen i övrigt under denna anslagspunkt har inte givit utskottet anledning till erinran. Utskottet föreslär således att riksda­gen under nu förevarande anslagsrubrik anvisar ett i förhållande till rege­ringens förslag med 14000 kr. förhöjt anslag av 1 466000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1.    att riksdagen beträffande bidrag till Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv avslår motionen 1978/79: 1320, yrkande I, såvitt nu är i fråga,

2.    att riksdagen beträffande bidrag till Emigrantregistret i Karlstad bifaller motionen 1978/79: 902, såvitt nu är i fråga,

3.    att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av proposifionen 1978/79: 100 och med bifall till motionen 1978/ 79: 902. såvitt nu är i fråga, samt med avslag på motionen 1978/ 79: 1320, yrkande 1, såvitt nu är i fråga, liW Bidrag till vissa arkiv för budgetåret 1979/80 anvisar ett anslag av 1 466000 kr.

30. Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 46-B 52 (s. 179-196) och hemställer

1.  att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 30141000 kr.,

2.  att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar och  kulturhistoriskt  värdefulla  byggnader för

budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 5 124000 kr.,

3.         att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 8444000 kr..

 

KrU 1978/79:24                                                                      28

4.    att riksdagen till Statens historiska museer: Förvaltningskost­nader för budgetåret 1979/80 anvisar elt förslagsanslag av 12 106000 kr.,

5.    att riksdagen lill Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer: Tekniska institutionen för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av I 000 kr.,

6.    att riksdagen till Statens konstmuseer: Förvaltningskostnader för budgetåret 1979/80 anvisar elt förslagsanslag av 21498000 kr.,

7.    att riksdagen till Statens konstmuseer: Utställningar samt under­håll och ökande av samlingarna m.m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 2912000 kr.

31. Livrustkammaren m.fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens för­slag under punkterna B 54-B 65 (s. 197-218) och hemställer

1.    att riksdagen till Livrustkammaren för budgetåret 1979/80 anvi­sar ett förslagsanslag av 5 115 000 kr.,

2.    att riksdagen till Naturhistoriska riksmuseet: Förvaltningskost­nader för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 18971000 kr.,

3.    att riksdagen till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 1033000 kr.,

4.    att riksdagen till Statens sjöhistoriska museum: Förvaltnings­kostnader för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 8405 000 kr.,

5.    att riksdagen till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökande av samlingarna för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av I 000 kr.,

6.    att riksdagen till Etnografiska museet för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 9720000 kr.,

7.    att riksdagen till Skoklosters slott för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 2840000 kr.,

8.    att riksdagen till Arkitekturmuseet för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 900000 kr.,

9.    att riksdagen till Bidrag till Nordiska museet för budgetåret 1979/ 80 anvisar ett förslagsanslag av 20437000 kr.,

 

10.   att riksdagen till Bidrag till Tekniska museet för budgetåret 1979/ 80 anvisar elt förslagsanslag av 5079000 kr..

11.   att riksdagen till Bidrag till vissa byggnadsåtgärder vid Tekniska museet för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 5800000 kr.,

12.   att riksdagen till Bidrag till Skansen för budgetåret 1979/80 anvi­sar ett förslagsanslag av 6390000 kr.

 

KrU 1978/79:24                                                                      29

32. Bidrag till vissa museer. Regeringen har under punkten B 66 (s. 218-
223) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1979/
80 anvisa elt anslag av 8522000 kr.

Motionen

I motionen 1978/79: 1857 av Sven Johansson (c) och Cari-Wilhelm Lothi­gius (m) yrkas all riksdagen beslutar om elt särskilt statsbidrag till Gränna­museerna enligl de i motionen angivna riktlinjerna.

Utskottet

Från anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål har sedan första halvåret 1978 utgått medel för kostnaderna för en vetenskapligt inriktad deltidstjänst vid Strindbergsmuseet i Stockholm. I propositionen förordas att medel för nämnda tjänst - 70000 kr. - fr. o. m. nästa budgetår beräk­nas under nu förevarande anslag. Utskottet har ingenting all erinra mot detta.

Grännamuseerna utgör en stiftelse, bildad av Jönköpings kommun och Gränna hembygdsförening, och innefattar tre museisamlingar, nämligen Andréemuseel, Vätiermuseel och Viiömuseet. Sistnämnda museum in­rymmer de Vitöfynd som deponerades i Gränna 1944.

I motionen 1978/79: 1857 yrkas att riksdagen beslutar om ett särskilt slalsbidrag till Grännamuseet. Något visst bidragsbelopp har motionärerna inte föreslagil.

Utskouei behandlade hösten 1978 en molion (1977/78: 1128) om slalsbi­drag lill Grännamuseerna. I sitt betänkande 1978/79: 14 redogjorde utskot­tet för förvaltningen av de s, k. Vitöfynden liksom för Grännamuseernas organisation och ekonomi. Vad beträffar frågan om ett slatligl driflbidrag lill täckande av Grännamuseernas löpande kostnader för handhavandet av Vitöfynden ansåg utskoltet inte att riksdagen borde göra något uttalande. På utskottets förslag avslogs motionen 1977/78: 1128.

Sedan riksdagen i november log ställning lill nu ifrågavarande slatsbi-dragsfråga har. enligl vad ulskoltel inhämtat, inte någonting inträffat som bör föranleda ett ändrat ständpunktstagande från riksdagens sida. Med hänvisning till motiveringen i betänkandet KrU 1978/79: 14 avstyrker ut­skottet därför motionen 1978/79: 1857.

Utskottet har inte något att erinra mol anslagsberäkningen för nästa budgetår. Utskottet hemställer

1.    all riksdagen avslår motionen 1978/79: 1857,

2.    att riksdagen till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1979/80 anvisar ett anslag av 8522000 kr.

33. Bidrag till regionala museer. Regeringen har under punkten B 67 (s. 223
- 227) föreslagit riksdagen alt till Bidrag till regionala museer för budget­
året 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 19566000 kr.

 

KrU 1978/79:24                                                        30

Från detta anslag utgår statsbidrag enligt förordningen (1977:547) om statsbidrag till regionala museer lill regionalt verksamt museum som rege­ringen har förklarat berättigat till sådant bidrag. Statsbidrag utgår endast till museum som också får bidrag från landstingskommun eller kommun.

Statsbidrag utgår i form av grundbidrag. Underlaget för beräkningen är det antal grundbelopp som varje år fastställs för museerna. Grundbeloppet beräknas med utgångspunkt i den genomsnittliga lönekostnaden per an­ställd vid museerna. Enligt beslut av regeringen är 25 museer berättigade till bidrag. Antalet grundbelopp för budgetåret 1978/79 har fastställts till 324. Grundbeloppet är innevarande budgetår fastställt till 82700 kr. Sta­tens kulturråd fördelar grundbeloppen på de museer som regeringen har förklarat berättigade till statsbidrag.

Motionen

I motionen 1978/79: 1321 av Lena Öhrsvik m.fl. (s, c, m, fp) yrkas att riksdagen ullalar att Kalmar läns museum bör prioriteras vid fördelning av de ökade resurserna för regionala museer, så att statsbidrag utgår för den konstverksamhet som bedrivs av Kalmar konstmuseum.

Utskottet

Ett nytt syslem för statligt stöd lill regionala museer infördes den I juli 1977. Enligl föredragande statsrådets mening är del nu motiverat med en utbyggnad av detta stöd. I propositionen beräknas medel för ytterligare 100 grundbidrag utöver de 324 som utgår innevarande budgetår.

Utskottet tillstyrker det i propositionen föreslagna anslagsbeloppet för nästa budgetår.

I motionen 1978/79: 1321 föreslås att riksdagen uttalar att Kalmar läns museum, till vilket innevarande budgetår 8 grundbelopp utgår, bör priori­teras vid fördelningen av de ökade resurserna för regionala museer, så att statsbidrag utgår för den konstverksamhet som bedrivs av Kalmar konst­museum. Motionärerna uttrycker farhågor för att statens kulturråd, som fördelar grundbeloppen, inte kommer att tillgodose det speciella bidrags­behovet i Kalmar län, då kulturrådets förslag om ytteriigare grundbelopp endast delvis biträtts av föredragande statsrådet.

Av propositionen och motionen framgår alt elt samarbetsavtal ingåtts mellan Stiftelsen Kalmar läns museum och Kalmar Konstförening, vilka är huvudmän för Kalmar läns museum resp. Kalmar konstmuseum. Enligt delta avtal åtar sig konstföreningen att genom Kalmar konstmuseum bedri­va regional verksamhet, förutsatt att Stiftelsen Kalmar läns museum er­håller slalsbidrag för regional konstverksamhet samt att länsmuseet vida­rebefordrar detta bidrag till konstmuseet.

Kulturrådet framhåller i sin anslagsframställning att regionmuseerna i flertalet län bedriver en verksamhet som omfattar såväl konst som kultur­historia och kulturminnesvård. Att konsten beroende på den lokala organi-

 

KrU 1978/79:24                                                                      31

sationen i vissa län ingår och i andra län inte ingår i bidragsunderlaget har enligt kulturrådet skapat en orättvisa. Rådet anser att det samarbetsavtal som ingåtts mellan museerna i Kalmar län innebär en lösning som på ett smidigt sätt kan föra in konsten i bidragssystemet i de län där konstverk-samhelen ligger utanför regionmuseerna.

Utskottet, som tidigare haft att behandla frågan om statsbidrag för verksamheten vid Kalmar konstmuseum (KrU 1977/78: 18, punkt 32), an­ser det tillfredsställande att man genom det nämnda samarbetsavtalet nått fram till en lösning som möjliggör att denna verksamhet kan föras in i bidragssystemet. Det kan konstateras att den anslagshöjning som utskottet tillstyrkt innebär att så mycket som ytterligare 100 grundbelopp tillkommer nästa budgetär. Utskottet är emellertid inte berett förorda att riksdagen styr den prioritering som statens kulturråd har alt göra vid sin fördelning av grundbeloppen och avstyrker därför motionen 1978/79: 1321.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1.    att riksdagen till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 19566000 kr.,

2.    att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1321.

34. Inköp av vissa kulturföremål. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 69 (s. 229) och hemställer

att riksdagen till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1979/ 80 anvisar ett förslagsanslag av 100000 kr.

Internationellt-kulturellt samarbete Nordiskt kulturellt samarbete

35. Nordiska afrikainstitutet: Avlöningar m.m. Utskottet tillstyrker rege­ringens förslag under punkten G 6 (s. 695 - 6%) och hemställer

att riksdagen till Nordiska afrikainstitutet: Avlöningar m.m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 1 246000 kr.

36. Nordiska afrikainstitutet: Driftkostnader. Utskottet tillstyrker regering­ens förslag under punkten G 7 (s. 696 - 697) och hemställer

att riksdagen till Nordiska afrikainstitutet: Driftkostnader för bud­getåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 539000 kr.

37. Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m. Regeringen har under punk­ten G 8 (s. 697 - 700) föreslagit riksdagen att till Bilateralt nordiskt

 

KrU 1978/79:24                                                                      32

kultursamarbete m.m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsan­slag av 6 987 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1978/79: 1872 av Per Olof Sundman m.fl. (c.s,m,fp,vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar att anslaget Bilateralt nordiskt kultursamarbete m.m. höjs med 45 000 kr. utöver vad regeringen föreslagil,

1978/79: 1873 av Per Olof Sundman m.fl. (c,s,m,fp,vpk) vari yrkas alt riksdagen för kulturellt utbyte med Grönland anslår 25 000 kr. under ansla­get Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.,

1978/79: 1878 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas alt riksdagen hos regeringen föreslår att olika möjligheter undersöks och alt konkreta förslag framläggs i syfte att bredda ungdoms- och kulturutbytet mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan Island, Färöarna och Grönland.

Under detta anslag las medel upp för vissa ändamål bl. a. av bilateral karaktär som inte ingår i den gemensamma nordiska kulturbudgeten. I propositionen föreslås för nästa budgetår en anslagsökning med 2 142000 kr. Genom en överföring av medel till annat anslag ökar det reella bidrags-utrymmet med ytterligare 75000 kr. Den övervägande delen av den före­slagna förstärkningen föranleds av att ytterligare 2 milj. kr. beräknats för den svenska andelen av kostnaderna för uppförandet av Nordens hus på Färöarna.

Innevarande budgetår är anslaget uppdelat på 21 anslagsposter till olika angivna ändamål. Därutöver finns en post med vissa medel till regeringens disposition.

Den i motionen 1978/79: 1872 föreslagna höjningen med 45 000 kr. utöver regeringens förslag avser bidrag som berör Svenska föreningen Nordens verksamhet, nämligen anslagsposten I till föreningen och dess särskilda verksamhetsgrenar och poster avseende bidrag till vissa stipendier, till kulturellt utbyte med Island och Färöarna samt regeringens dispositions­medel.

De medel till kulturellt utbyte med Grönland som föreslås i motionen 1978/79: 1873 avser bidrag motsvarande dem som utgår till det kulturella utbytet med Island resp. Färöarna.

Utskottet

Av propositionen framgår att för Svenska föreningen Norden och dess särskilda verksamhetsgrenar (anslagsposten I) för nästa budgetår beräk­nats sammanlagt I 500000 kr., vilket är en ökning med 55 000 kr. Beträffan­de de övriga bidrag föreningen förvaltar och administrerar och som berörs i

 

KrU 1978/79:24                                                                      33

motionen 1978/79: 1872 torde visst utrymme finnas för smärre uppräkning­ar som kompensation för kostnadsstegringar m. m.

Enligt utskottets mening har i motionen 1978/79: 1872 anförts bärande skäl för en höjning av bidraget lill Föreningen Norden samt den av för­eningen administrerade verksamheten. Utskottet föreslår därför all riksda­gen bifaller motionen om en medelsanvisning med ytterligare 45000 kr.

Vad beträffar motionen 1978/79: 1873 delar utskottet motionärernas upp­fattning att det är angelägel alt de kulturella förbindelserna med Grönland ges möjlighet att utvecklas såväl bilateralt som inom ramen för det nordis­ka samarbetet. Som påpekas i motionen försvåras kulturutbytet med Grön­land av de långa resavstånden och de höga reskostnaderna, något som lalar för att speciella statliga insatser kan behöva övervägas. Utskottet anser emellertid att man på della område bör avvakta eventuella initiativ från Föreningen Norden och/eller från de nordiska samarbetsorganen innan frågan om medelsanvisning prövas av riksdagen. Med hänsyn härtill av­styrker utskottet motionen 1978/79: 1873.

Utskottet föreslår att ett med 2 187000 kr. ökat reservationsanslag av 7032000 kr. anvisas för nästa budgetår.

I motionen 1978/79: 1878 förespråkas elt bredare nordiskt samarbete som möjliggör ökat ungdoms- och kulturutbyte med Island, Färöarna och Grönland. Motionärerna önskar framför alll bättre betingelser för samar­bete mellan ungdomsorganisationerna i Sverige och motsvarande organisa­tioner i nu aktuella delar av Norden. Med anledning härav bör uppmärk­sammas att del inom ramen för den nordiska kullurbudgelen för 1979 har avsatts 1,5 milj. kr. för nordiskt ungdomssamarbete. Medlen fördelas av en kommitté, i vilken ungdomsorganisationerna är företrädda. Vid fördelning­en av medlen skall det tas särskild hänsyn till bidragssökare som på grund av långa resavstånd har stora utgifter i samband med deltagande i nordiskt samarbete.

1 fråga om kulturutbytet i allmänhet mellan Sverige å ena sidan och Island, Färöarna och Grönland å andra sidan får utskoltet erinra om att behovei av särskilda medel till kulturellt utbyte med Island och Färöarna redan uppmärksammats och att bidrag på 80000 kr. resp. 25 000 kr. inneva­rande budgetår anvisas från detta anslag.

Utskottet anser sig inte kunna förorda all riksdagen gör någon särskild hänvändelse till regeringen med anledning av motionen 1978/79: 1878. vil­ken alltså avstyrks.

Under åberopande av det anförda hemställer utskoltet.

1.    att riksdagen beträffande bidrag till Svenska föreningen Norden m. m. med bifall till motionen 1978/79: 1872, såvitt nu är i fråga, beslutar att för ändamålet skall beräknas ytteriigare 45 000 kr.,

2.    att riksdagen beträffande bidrag till kulturellt utbyte med Grön­land avslår motionen 1978/79: 1873, såvitt nu är i fråga,

3.    att riksdagen beträffande anslagsbeloppet med anledning av pro-

3    Riksdagen 1978179. 13 saml. Nr 24

 

KrU 1978/79:24                                                                      34

positionen 1978/79: 100 och med bifall till motionen 1978/79: 1872 samt med avslag på motionen 1978/79: 1873, båda motionerna såvitt nu är i fråga, till Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar elt reservationsanslag av 7 032 000 kr., 4. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1878.

KAPITALBUDGETEN Fonden för låneunderstöd

38. Lån för investeringar i bokhandel. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under V:5 (s. 711) och hemställer

alt riksdagen till Lån för investeringar i bokhandel för budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 2400000 kr.

39. Uppskjutna frågor. Utskottet, som i tidigare betänkanden behandlat dels frågor om radio och television (KrU 1978/79: 20), dels frågor om anslag lill ungdoms- och nykterhetsorganisationer (KrU 1978/79:23) be­handlar i detta betänkande huvuddelen av de övriga förslag som i proposi­tionen 1978/79: 100, bilaga 12, lagts fram i fråga om anslagen till kulturän­damål och internationellt-kulturellt samarbete. Beträffande nedan angivna anslag kommer utskottet att avge yttranden i samband med behandlingen av propositionen 1978/79: 143 om barn och kultur resp. propositionen 1978/79: 147 om informations- och kulturutbytet med utlandet:

B 4    Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer

B 21 Filmstöd

B 27 Litteraturstöd

B 30 Bidrag lill folkbibliotek

B 53 Utställningar av nutida svensk konst i utlandet

B 68 Riksutställningar

G 1    Kulturellt utbyte med utlandet

G 2    Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.

G 3    Bidrag till internationella kongresser m. m. i Sverige

G 4    Bidrag till svenska institut i utlandet vilket utskottet här

anmäler.

Stockholm den 20 mars 1979

På kulturutskottets vägnar GEORG ANDERSSON

 

KrU 1978/79:24                                                                      35

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Per Olof Sundman (c), Tore Nilsson (m), Ingemar Leander (s), Olle Eriksson (c), Åke Green (s). Ingegärd Fraenkel (fp), Tyra Johansson (s), Karl-Eric Norrby (c), Lars-Ingvar Sörenson (s), Ingrid Diesen (m), Hans Alsén (s), Kerstin Göthberg (c), Catarina Rönnung (s) och Gunnar Richardson (fp).

Reservationer

1. vid punkten 1 (Statens kulturråd: Förvaltningskostnader) beträffande en utvärdering och översyn av verksamheten vid statens kulturråd samt rådets skyldighet att ta kvalitetshänsyn i sin verksamhet av Tore Nilsson (m) och Ingrid Diesen (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med "Vad beträf­far" och slutar med "avstyrks alltså" borl ha följande lydelse:

Vad beträffar det i motionen 1978/79: 1287 framförda yrkandet om en utvärdering och översyn av verksamheten vid statens kulturråd vill utskot­tet framhålla följande synpunkter. Kulturrådet har varit i verksamhet sedan den I oktober 1974. Allt fler arbetsuppgifter och utredningsuppdrag har lagts på rådet. Den starka utvidgningen av rådets verksamhet har gjort det särskilt påtagligt alt rådels arbete är tungroll vilket förmodligen beror både på själva organisationen och på de arbetsformer som tillämpas. Många uppgifter av mindre övergripande natur skulle säkert kunna läggas över på andra organ, t. ex. kommunala kulturnämnder. Utskottet anser att de erfarenheter som vunnits under den tid som rådet varit i verksamhet är tillräckliga för att motivera kravet på en översyn och utvärdering av verksamheten. Ulskotiei lillslyrker därför motionen 1978/79: 1287, yr­kande I.

Den i samma motion aktualiserade frågan om krav på kvalitet i kultur­verksamheten diskuterades vid behandlingen av 1974 års kulturproposi­tion. I samband därmed diskuterades också motionsvis framförda krav på att som ett första mål för den statliga kulturpolitiken skulle slås fast kraven på kvalitet, frihet och mångfald. Utskottets majoritet avvisade den gången dessa krav.

Utskottet anser att kulturrådet i sin verksamhet bör ta hänsyn till kvali­tetssynpunkter. En kvalitetsbedömning måste ha en central ställning inte minst som elt prioriteringsinstrument. Gränsdragningen mellan kultur som är värd att stödja och annan verksamhet är svår att göra. Denna gränsdrag­ning måste dock samhället åtaga sig om det skall fylla sitt kulturpolitiska ansvar. Utskottet anser att riksdagen bör göra det i motionen 1978/ 79: 1287, yrkande 2, begärda uttalandet om kvalitelshänsyn i kulturrådets arbete och tillstyrker alltså nämnda motionsyrkande.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. alt riksdagen bifaller motionen 1978/79: 1287, yrkandena 1 och 2.

 

KrU 1978/79:24                                                                   36

2. vid punkten 4 (Bidrag till särskilda kulturella ändamål) beträffande me-
delsanvisningen av Georg Andersson (s), Ingemar Leander (s), Åke Green
(s), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén (s) och
Catarina Rönnung (s) som anser alt

dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Med hänsyn" och slutar med "5 374000 kr." bort ha följande lydelse:

Vid sin bedömning av vilket belopp riksdagen bör anvisa under detta anslag har utskottet emellertid funnit att största vikt bör fästas vid de synpunkter som framförts i motionen 1978/79: 608. Utskottet föreslår där­för att anslaget i förhållande lill regeringens förslag sänks med 850000 kr. till 4524000 kr.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. all riksdagen med anledning av propositionen 1978/79: 100 och med bifall till motionen 1978/79:608 till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret 1979/80 anvisar ett reserva­tionsanslag av 4 524000 kr.,

3. vid punkten 7 (Bidrag till konstnärer m. m.) beträffande en bildkonst­
närsfond av Georg Andersson (s), Ingemar Leander (s), Åke Green (s),
Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén (s) och Catarina
Rönnung (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Som framgått" och slutar med "för regeringen" bort ha följande lydelse:

Som skäl för förslaget i motionen 1978/79:896 om inrättande av en bildkonstnärsfond har framhållits i huvudsak följande.

Bildkonstnärerna har genom sin fackliga organisation och med stöd av Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS) krävt gottgörelse för det offentliga utnyttjandet av deras verk och att denna gottgörelse tillförs en bildkonstnärsfond. För närvarande är det så att i statliga sammanhang ersättning vid utställningar utgår endast till konst­närer som själva äger de verk som ställs ut. Vad beträffar det offentliga utnyttjandet av verk som inköpts pågår en utredning vars uppgift är att klarlägga möjligheterna att konstruera ett system som ger bildkonstnärerna ersättning för att verk som inte längre är i upphovsmannens ägo visas offentligt.

1 avvaktan på resultatet av denna utredning har väsentligt ökade medel anvisats till stipendier och konstnärsbidrag. Dessa medel fördelas av konstnärsnämnden. Inom ramen för det totalbelopp som anvisas för ända­målet skall både bildkonstnärerna och andra konstnärsgrupper tillgodoses. Della innebär en svår konkurrenssituation. En annan komplikation är att hälften av de ansökningar som nämnden skall pröva gäller bildkonstnärer och behandlas av nämndens fem konslnärsledamöter. Den andra hälften

 

KrU 1978/79:24                                                                      37

av ansökningarna behandlas av 25 ledamöter. Praktiska och principiella skäl talar enligt motionärerna för att de statliga medel som är avsedda för bildkonstnärerna bryts ut och tillförs en särskild bildkonstnärsfond. För­slag om en dylik fond bör av regeringen läggas fram för riksdagen.

Utskottet anser att motionärerna anfört övertygande skäl för sin uppfatt­ning. Den omständigheten alt det f. n. pågår en utredning om den s. k. visningsersättningen kan inte åberopas som motiv för en motsatt stånd­punkt. Man kan nämligen enligt utskottets bedömning på goda grunder räkna med att del förslag till beräkningsgrunder för en dylik ersättning som förhoppningsvis snart blir resultatet av nämnda utredningsarbete kommer att vara väl förenligt med ett system som innebär att utgående ersättnings­belopp tillförs en bildkonstnärsfond och fördelas av en särskild fondsty­relse. UtskoUet tillstyrker alliså motionen 1978/79: 896.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. att riksdagen bifaller motionen 1978/79: 896.

4. vid punkten 9 (Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m.) beträffande såväl förhållandet mellan bibliotekser­sättningen och den allmänna löne- och inkomstutvecklingen som biblio­teksersättningens grundbelopp och medelsanvisningen av Per Olof Sund­man (c), Olle Eriksson (c), Karl-Eric Norrby (c) och Kerstin Göthberg (c) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. II som börjar med "Utskoltet vill" och slutar med "önskade innebörden" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill till en början erinra om att storleken av de belopp som åriigen tillförs författarfonden av statsmedel påverkas både av grundbelop­pens storlek och av förändringar i antalet hemlån och i antalet referensex­emplar i biblioteken. En ökning av hemlånen och antalet referensexemplar innebär emellertid samtidigt att kretsen av ersältningsmottagande upp­hovsmän vidgas. Av uppgifter från författarfonden framgår att antalet upphovsmän som enligt gällande regler är berättigade till författarpenning - alltså individuell biblioteksersällning - ökat avsevärt. På ett motsva­rande sätt har fondens s. k. fria del främst disponerats för ett ökat antal punktslipendier, pensioner m. m., medan utgående belopp endast i mindre omfattning kunnat höjas. Det bör i detta sammanhang dessutom observe­ras att den tidigare från år till år starkt ökande utlåningen numera stag­nerat.

Av del sagda framgår att en förstärkning av de enskilda författarnas ekonomiska situation förutsätter en höjning av biblioteksersättningens grundbelopp. De ovan nämnda höjningar som föreslås av författarfonden och Sveriges författarförbund framstår som väl motiverade. Med hänsyn till den allmänna ekonomiska situationen och övriga förstärkningar som

 

KrU 1978/79:24                                                                      38

föreslås i budgetpropositionen inom den allmänna kultursektorn tvingas ulskotiei emellertid stanna vid all föreslå en höjning av biblioleksersätlningens grundbelopp med blott ett öre utöver vad som förordas i budgetpropositionen. Utskoltet tillstyrker alltså motionen 1978/ 79: 1871, yrkande I och 2.

Ersättning till författare m. fi. för nyttjandet av deras verk vid folk- och skolbibliotek har nu utgått i 25 år. Ersättningens storlek har under hela denna tid bestämts av allmänna kulturpolitiska prioriteringar och under hänsynstagande lill de statliga medel som betraktats som tillgängliga. Vare sig regering eller riksdag har alltså respekterat de synpunkter och ställ­ningstaganden som innebär att biblioteksersättningen verkligen är just en "ersältning" och inte ett "stöd".

Utvecklingen av biblioteksersättningen innebär att dess reella värde urholkats. Grundbeloppet utgick 1975 med 24 öre vilket i dagens penning­värde motsvaras av ca 35 öre. Om man jämför med reallöneutvecklingen för lönlagarna under samma lid borde 1979 års grundbelopp ulgå med ca 55 öre.

Biblioteksersättningen har stor och omedelbar betydelse för författares, översättares och illustratörers ekonomiska situation och arbetsvillkor. Det är angeläget att ersättningens storlek på lämpligt sätt knyts till den all­männa löne- och inkomstutvecklingen. En sådan ordning bör kunna infö­ras från och med budgetåret 1980/81. Först efter del en sådan "automatik" kommit till stånd blir det möjligt att föra en relevant diskussion kring en faktisk höjning av biblioteksersättningen. Detta bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen,

dels utskottets hemställan under I, 2 och 3 borl ha följande lydelse:

1.   att riksdagen med avslag på propositionen 1978/79: 100 och med bifall till motionen 1978/79: 1871, yrkande I, godkänner den i motionen angivna höjningen av biblioteksersättningens grundbe­lopp,

2.   att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79: 100 och med bifall till motionen 1978/79: 1871, yrkande 2, till Ersättning åt jörfattare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 32670000 kr.,

3.   alt riksdagen som sin mening ger till känna för regeringen vad utskottet med anledning av motionen 1978/79: 1871, yrkande 3, anfört om att framtida höjningar av biblioteksersättningens grundbelopp bör relateras till den allmänna löne- och inkomstut­vecklingen,

5. vid punkten 11 (Bidrag till Operan och Dramatiska teatern) beträffande ansvaret jör vården av den klassiska repertoaren av Tore Nilsson (m) och Ingrid Diesen (m) som anser att

 

KrU 1978/79:24                                                                      39

dels den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Enligt bestämmelser" och slutar med "nämnda motionsyrkande" bort ha föl­jande lydelse:

Enligt bestämmelser som meddelats av regeringen den 30 juni 1977 åligger det både Operan och Dramatiska teatern att i sin verksamhet beakta de mål som fastställts för den statliga kulturpolitiken. Ett av dessa mål innebär alt garantera att äldre tiders kultur tas lill vara och levande­görs. Utskottet anser emellertid att del kan finnas skäl för riksdagen att uttala att Operan och Dramatiska teatern har ett riksansvar att vårda den klassiska repertoaren, inte minst med hänsyn till betydelsen av alt barn och ungdom får lära känna vårt kulturarv. Utskottet tillstyrker därför motionen 1978/79: 1287, yrkande 3.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. alt riksdagen bifaller motionen 1978/79: 1287, yrkande 3.

6.  vid punkten 15 (Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musik-
institutioner) beträffande antalet grundbelopp till de regionala skådeba­
norna samt aiislagsbeloppet av Georg Andersson (s), Ingemar Leander
(s), Åke Green (s), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans
Alsén (s) och Catarina Rönnung (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande pä s. 15 som börjar med "Med hänsyn" och slutar med "yrkande I" bort ha följande lydelse:

Ulskotiei delar den uppfattning som ligger bakom nu ifrågavarande yrkande i motionen 1978/79: 726, nämligen att del behövs målmedvetna insaiser för att bredda publikunderlaget för de regionala och lokala teater-, dans- och musikinstilutionerna. Det är viktigt alt del kullurutbud som dessa institutioner förmedlar när ut till sä vida grupper i samhället som möjligt. Skådebanorna har enligt utskottets mening särskilda förutsättning­ar för att framgångsrikt verka för en utveckling i denna riktning. Det är därför önskvärt all de får möjlighet att intensifiera och vidareutveckla sin verksamhet. Detta förutsätter emellertid ökade resurser. Utskottet tillstyr­ker motionen 1978/79:726, yrkande I.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79: 100 och med bifall till motionen 1978/79: 726, yrkande I, liW Bidrag till regiona­la och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 136 561 000 kr.

vid punkten 18 (Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet)

7.  beträffande anslag till Riksskådehanan av Georg Andersson (s), Inge­
mar Leander (s), Åke Green (s), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson
(s), Hans Alsén (s) och Catarina Rönnung (s) som anser att

 

KrU 1978/79:24                                                                      40

dels den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkande 2" borl ha följande lydelse:

Utskoltet anser att Riksskådebanan har en viktig uppgift att fylla i arbetet på att bredda publikunderlaget för teater-, dans- och musikinstilu­tionerna. 1 syfte att förstärka Riksskådebanans resurser, i första hand för utbildning och information, föreslår utskottet en höjning av anslagsposten I med 90000 kr. Ulskollet tillstyrker alltså motionen 1978/79: 726, yrkande

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande ett i förhållande till vad som beräknats i propositionen ökat bidrag till Stiftelsen Riksskådebanan bifaller motionen 1978/79: 726, yrkande 2, såvitt nu är i fråga,

8. beträffande anslag till Teater- och musikorganisationer m. m. av Georg
Andersson (s), Ingemar Leander (s), Åke Green (s), Tyra Johansson (s),
Lars-Ingvar Sörenson (s), Hans Alsén (s) och Catarina Rönnung (s) som
anser

dels all den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Till Samarbetsnämnden" och slutar med "föreslagna anslagshöjningen" bort ha följande lydelse:

I beaktande av det mycket stora intresse för folklig dans och musik som vuxit fram på senare år måste del belopp om 120000 kr. som för närvaran­de utgår som bidrag till Samarbetsnämnden för folklig dans anses vara tämligen ringa. Utskottet anser att del är en viktig kulturpolitisk uppgift att befordra och utveckla intresset för den folkliga dansen och musiken i synnerhet som delta intresse visat sig leda till positiva och meningsfulla ungdomsaktiviteter. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motionen 1978/ 79: 613, yrkande 2, om en höjning av anslagsposten 7 med 150000 kr.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. au riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad som beräknats i propositionen ökat bidrag under anslagsposten Teater- och musikorganisationer m. m. bifaller motionen 1978/ 79:613, yrkande 2, såvitt nu är i fråga,

9.  beträffande medelsanvisningen av Georg Andersson (s), Ingemar
Leander (s), Åke Green (s), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s),
Hans Alsén (s) och Catarina Rönnung (s) som anser alt utskottet under 5
bort hemställa alt riksdagen i den mån den bifaller reservationerna 7 och 8
till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret
1979/80 anvisar det av utskottet förordade reservationsanslaget med den
ökning som föranleds av riksdagens beslut med anledning av nämnda
reservationer.

 

KrU 1978/79:24                                                                   41

vid punkten 26 (Vissa bidrag till bildkonst)

10.       beträffande anslag till Konstfrämjandet av Georg Andersson (s), Inge­
mar Leander (s), Åke Green (s), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson
(s), Hans Alsén (s) och Catarina Rönnung (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med "Enligl vad" och slutar med " 1978/79: 609" bort ha följande lydelse:

Med anledning av motionen 1978/79: 609 om ökat stöd lill Konstfrämjan­det vill utskottet särskilt framhålla det värdefulla i att organisationen enligt medlemsorganisationernas önskan i första hand vänder sig till den breda allmänheten med konstbildning och alternativ till del kommersiella konst-utbudet. Som motionärerna framhållit befinner sig Konstfrämjandet f. n. i en intressant utveckling. Möjligheten att vidga verksamheten och att pröva nya metoder i arbetet begränsas emellertid av brist på resurser. Utskottet lillslyrker motionen 1978/79: 609 om att till Konstfrämjandet skall anvisas 300 000 kr. mer än som beräknats i propositionen.

dels utskottets hemställan under I borl ha följande lydelse:

l.att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande lill vad som beräknats i propositionen ökat bidrag till Konstfrämjandet bifaller motionen 1978/79: 609, såvitt nu är i fråga,

11. beträffande medelsanvisningen av Georg Andersson (s), Ingemar
Leander (s), Åke Green (s), Tyra Johansson (s), Lars-Ingvar Sörenson (s),
Hans Alsén (s) och Catarina Rönnung (s) som - vid bifall till reservationen
10 - anser att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning av propositionen 1978/79: 100, med bifall till motionen 1978/79:609 samt med avslag på motionerna 1978/79:317 och 1978/79: 1289, yrkande 2, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Vissa bidrag till bildkonst för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsan­slag av 5564000 kr.,

12. vid punkten 37 (Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.) beträffande
anslag till kulturellt utbyte med Grönland av Per Olof Sundman (c), Olle
Eriksson (c). Karl-Eric Norrby (c) och Kerstin Göthberg (c) som anser att

dels den del av utskottels yttrande på s. 33 som börjar med "Vad beträffar" och slutar med "1978/79:1873" bort ha följande lydelse:

Vad beträffar motionen 1978/79: 1873 delar utskottet motionärernas upp­fattning att det är angeläget att de kulturella förbindelserna med Grönland ges möjlighet alt utvecklas såväl bilateralt som inom ramen för det nordis­ka samarbetet.

Efter beslut av danska folketinget och efter en den 17 januari i år genomförd folkomröstning på Grönland kring en "hjemmestyrelov" kom­mer Grönland inom kort att få status av ett självstyrande område inom det

 

KrU 1978/79:24                                                                      42

danska riket, dvs. Grönland kommer att fä samma konstitutionella ställ­ning som Färöarna.

Sveriges bilaterala kulturutbyte och kultursamarbete med Danmark. Finland och Norge har sedan länge stöd av förhållandevis tämligen stora fonder. Sädana saknas emellertid vad avser motsvarande kontakter med Island och Färöarna. Av detta skäl har riksdagen tidigare beslutat anvisa statsmedel för att i någon mån kompensera frånvaron av motsvarande fonder. Man har därvid tagit särskild hänsyn till de mycket höga reskostna­derna till och frän respektive länder. De skäl som motiverat alt medel anvisas för kulturutbyte med Island och Färöarna gäller även för Grön­land. Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen 1978/ 79: 1873 och lillslyrker att 25 000 kr. anvisas för kulturelll uibyle med Grönland.

dels den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med "I fråga" och slutar med "detta anslag" bort ha följande lydelse:

Den ståndpunkt utskottet intagit till motionen 1978/79: 1873 innebär att yrkandet i motionen 1978/79: 1878 blir i viss män tillgodosett.

dels utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2.    alt riksdagen beträffande bidrag till kulturellt utbyte med Grön­land med bifall till motionen 1978/79: 1873, såvitt nu är i fråga, beslutar att för ändamålet skall anvisas 25 000 kr.,

3.    att riksdagen beträffande anslagsbeloppet med anledning av pro­positionen 1978/79: 100 och med bifall lill motionerna 1978/ 79: 1872 och 1978/79: 1873, båda molionerna såvitt nu är i fråga, till Bilateralt nordiskt kultursamarbete m.m. för budgetåi'et 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 7 057 000 kr..

Särskilda yttranden

1. vid punkten 9 (Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m.) av Per Olof Sundman (c), Olle Eriksson (c), Karl-Eric Norrby (c) och Kerstin Göthberg (c):

De statsmedel som genom biblioteksersältningen ställs lill författarfon­dens förfogande har alltsedan begynnelsen disponerats efter tvä huvud­linjer: en del har utgått som individuell ersältning till de enskilda upphovs­männen i proportion till statistiskt beräknade utlån (s. k. författarpenning), en del (f. n. ca två tredjedelar) har tillförts den s. k. solidaritetsfonden för fördelning på alla ersättningsberälligade i form av olika slag av stipendier etc.

Individuell ersättning utgår numera till författare och illustratörer (teck­nare, fotografer).

Under 1950-talet utgick biblioteksersällning endast för upphovsrätts-skyddade svenska verk. Sedan länge har författarfonden och författarna

 

KrU 1978/79: 24                                                                     43

hävdat att biblioteksersällning också bör utgå för till svenska översatta verk. Även översättare genomför ett självständigt litterärt skapande och deras översättningar är upphovsrättsligt skyddade.

År 1961 beslöt riksdagen att också till svenska översalta verk skulle fogas in i biblioteksersättningssystemet. Beloppet har därefter ökat och knutits till en storlek som bestäms av del "grundbelopp" som utgår för hemlån av svenska originalverk.

Denna ersältning skiljer sig dock från övrig biblioteksersällning på så sätt att den i sin helhet tillförs författarfondens fria del. Sålunda utgår ingen individuell ersältning - motsvarande förfaltarpenningen - lill översät­tarna. Detta hänger samman med det enkla förhållandet att det, när ersätt­ningen för översatta verk infördes, icke förelåg förutsättningar att med hjälp av tillgänglig statistik genomföra en rättvis fördelning av individuella ersättningar till översättarna.

Situationen är numera förändrad, vilket framgår av författarfondens pelita inför budgetåret 1979/80. Statistiken har förbättrats inom delta om­råde och det finns i dag möjligheter att påbörja en försöksverksamhet med individuell "översättarpenning".

Översättarna av utländska verk till svenska arbetar regelmässigt under myckel knappa ekonomiska omständigheter. Della är väl omvittnat. För­fattarfonden har vid sin fördelning av arbets- och resestipendier tagit särskild hänsyn till översättarnas speciella villkor. Man har emellertid funnit det angelägel att därutöver få till siånd elt system med individuella översättarersätlningar, relaterade till nyttjandet av de översatta verken vid de allmänna biblioteken. En sådan ordning skulle ge översättarna en välbe­hövlig inkomstförstärkning lill gagn för de svenska läsarnas kontakter med betydande utländsk litteratur. En tryggare ekonomisk situation ger helt naturligt bättre och mera genomarbetade översättningar.

En individuell "översättarpenning" kan inte införas utan ölägenheter med mindre anslaget till biblioteksersättningar förstärks utöver vad som föresläs i budgetpropositionen och i motionen 1978/79:1871. En sådan förstärkning framstår f. n. som omöjlig att genomföra.

Med detta särskilda yttrande vill kulturutskottets centerledamöter fästa riksdagens uppmärksamhet pä att samhällets stöd inom litteraturomrädet inte bara får avse svenska upphovsmän utan även översättningar till svens­ka av utländsk litteratur. Vi måste bevaka den svenska litteraturens särart, men vi får inte avskärma oss från internationella litterära strömningar. 2. vid punkten 18 (Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhei) av Tore Nilsson (m) och Ingrid Diesen (m):

I motionen 1978/79: 613 beskrivs hur intresset för folklig dans och musik snabbt ökat under senare år. Utskottet har med all rätt betecknat denna utveckling som myckel glädjande. Den har burils fram av entusiasm och innebär att tusentals människor engagerats i positiva och meningsfulla fritidsaktiviteter. Vi vill gärna betona värdet av de frivilliga insatser som

 

KrU 1978/79:24                                                                      44

görs på detta område och som starkt bidrar till att ge verksamheten dess prägel. Den av utskottet förordade karlläggningen får inte leda till att den folkliga dansen och musiken förlorar sin prägel av spontanitet och glädje och snörs in av statsbidragstänkande och uppgiftslämnande till myndighe­terna.

3. vid punkten 26 (Vissa bidrag till bildkonst) av Ingrid Diesen (m):

I motionen 1978/79: 1289 yrkas att anslaget till Sveriges konstföreningars riksförbund höjs med 150000 kr. i förhållande lill propositionen. För att möjliggöra denna höjning utan att därmed öka det samlade behovet av anslagsmedel till kullurändamål yrkas i samma molion att anslaget till kulturrådet för utvecklingsarbete m. m. skall minskas i motsvarande mån, dvs. med 150000 kr. Utskottet har emellertid inte tillstyrkt sistnämnda yrkande varför medel inte längre finns tillgängliga för en höjning av bidra­get till Sveriges konstföreningars riksförbund. Del är med beklagande jag konstaterar detta då riksförbundet utan tvivel bedriver en mycket värdefull verksamhet.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979