KrU 1978/79:22

Kulturutskottets betänkande
1978/79:22

med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller anslag till
stöd till idrotten jämte motioner

1. Stöd till idrotten: Organisationsstöd m. m. Regeringen har i propositionen
1978/79:100, bilaga 13 (jordbruksdepartementet) under punkten I 1 (s.
133-135) föreslagit riksdagen att till Stöd till idrotten: Organisationsstöd
m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 130 850 000
kr.

Förslaget i propositionen innebär en anslagshöjning med 17 milj. kr.
Föredragande statsrådet räknar med att idrottsrörelsen därigenom får ett
tillskott som väl motsvarar kostnadsfördyringarna till följd av prisutvecklingen.

I propositionen uttalas bl. a. att en fortsatt satsning på breddidrotten bör
göras enligt de riktlinjer som beslutades av 1970 års riksdag. Vidare redovisas
att Sveriges riksidrottsförbund i sin anslagsframställning begärt ökat anslag
bl. a. för den särskilda satsningen på kvinnlig idrott. Föredragande statsrådet
ansluter sig till den inriktning av verksamheten som riksidrottsförbundet
anger i sin anslagsframställning i vad gäller breddidrott och kvinnlig
idrott.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1978/79:1112 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad
som anförts i motionen 1978/79:1108 - yrkas att riksdagen uttalar att det
statliga stödet till idrotten bör utbetalas över en enda huvudtitel,

1978/79:1648 av Rolf Hagel (apk)och Alf Lövenborg (apk) vari, såvitt nu är
i fråga, yrkas

1. att riksdagen beslutar att till idrottsrörelsen anslå 250 000 000 kr.
motsvarande 50 % av tipsmedlen sedan vinsterna utbetalats, varav
190 000 000 kr. till Stöd till idrotten: Organisationsstöd m. m. samt göra den
ökade satsning på detta område som förordas i motionen (del av yrkande

1),

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om nödvändiga åtgärder
för att bryta kommersialiseringens allt hårdare grepp över idrottsrörelsen,

1978/79:2129 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas att
riksdagen beslutar

1. att anslaget Stöd till idrotten: Organisationsstöd m. m. för budgetåret

1 Riksdagen 1978/79. 13 sami. Nr 22

KrU 1978/79:22

1979/80 upptas till 136 870 000 kr. i enlighet med Riksidrottsförbundets
begäran,

2. att uttala att ett särskilt kultur- och idrottsdepartement bör inrättas,

3. att hos regeringen hemställa om förslag om aktivitetsstöd för kvinnoidrotten
(yrkande 4),

4. att hos regeringen hemställa om förslag till subventioner av idrottsresor
i enlighet med motionens riktlinjer (yrkande 5),

5. att uttala sig för det i motionen angivna programmet för åtgärder mot
kommersialiseringen av idrotten och hos regeringen hemställa om initiativ
som innebär programmets genomförande (yrkande 6),

6. att uttala sig för vad som i motionen i övrigt anförs om idrottspolitiken
(yrkande 7).

Moderata samlingspartiet ger sin syn på idrottspolitiken i motionen 1978/
79:1108 under avsnittet ”Fritid i frihet”. De uttalanden som görs har sin
utgångspunkt i uppfattningen att idrotts- och friluftsrörelsen är ovärderlig i
vårt samhällsliv-inte minst ur social synvinkel. Vad som anförs om idrotten
i motionen 1978/79:1108 har inte föranlett andra yrkanden än det i motionen
1978/79:1112, dvs. att det statliga stödet till idrotten bör utbetalas under en
enda huvudtitel.

I motionen 1978/79:1648 betonas den betydelse idrotten i olika avseenden
har för människorna. Särskilt framhålls dess roll som social fostrare av
ungdomen. Motionärerna anger en rad åtgärder som behövs för att idrottsrörelsen
skall få bättre arbetsbetingelser. Vidare framförs synpunkter på
elitidrottsmännens situation, på kvinnoidrotten och på handikappidrotten.

De i propositionen föreslagna anslagsbeloppen är enligt motionärerna helt
otillräckliga. Ett bifall till propositionen kommer att medföra att trenden mot
ökad kommersialisering av idrotten blir allt starkare. Samhället måste enligt
motionärerna ta ansvaret för finansieringen av hela idrottsrörelsen. En
framkomlig väg är att låta 50 % av de intäkter som blir över när Tipstjänst
delat ut vinsterna gå till idrotten.

Vänsterpartiet kommunisterna hävdar i motionen 1978/79:2129 att idrottens
karaktär av folkrörelse hotas av den växande kommersialiseringen inom
idrottsrörelsen. Idrotten är en mycket viktig del av den mänskliga kulturen,
och idrottsfrågorna måste ges en seriös behandling i de politiska instanserna.
För att idrotten skall kunna bedömas i sitt totala ekonomiska, sociala och
kulturella sammanhang bör enligt motionen ett särskilt kultur- och idrottsdepartement
inrättas.

Enda sättet att komma åt kommersialiseringen inom idrotten är enligt
motionen att den organiserade idrotten ges ett rikligt samhälleligt stöd.
Denna linje tillgodoses, uttalas det, inte alls av regeringen och inte heller
tidigare regeringar har tagit frågan på allvar. I motionen hemställs om en
ökning av anslaget till den nivå riksidrottsförbundet förordat, dvs. med drygt

KrU 1978/79:22

6 milj. kr. utöver propositionens förslag.

Ett särskilt stöd behövs enligt motionärerna för att upphäva kvinnodiskrimineringen
inom idrotten. I motionen framförs förslag om att bidrag för
ungdomsorganisationernas lokala verksamhet - det s. k. aktivitetsstödet -skall fö användas för idrottsföreningarnas aktiviteter för kvinnliga idrottsutövare,
oavsett de deltagandes ålder.

Med hänsyn till att idrottsklubbar i glesbygd belastas av mycket höga
resekostnader för deltagande i olika tävlingar anser motionärerna att
regeringen bör utarbeta ett förslag till statligt subventionerade SJ-resor och,
där så är motiverat av avståndsskäl, inrikes flygresor.

Kommersialiseringen av idrotten är mest utbredd inom elitidrotten heter
det vidare i motionen. Det program motionärerna skisserar för att bryta
kommersialismens grepp över idrotten innehåller åtgärder avseende bl. a.
ökad arvodering av tränare och ledare, statliga stipendier till idrottsutövare på
elitnivå samt forsknings- och utbildningsinsatser.

Utskottet

För budgetåret 1979/80 föreslår regeringen att det statliga stödet till
idrotten under jordbruksdepartementets huvudtitel skall uppgå till
166 250 000 kr. Därav föreslås 130 850 000 kr. till organisationsstöd och
35 400 000 kr. till anläggningar för idrott, friluftsliv och rekreation m. m.
Härutöver kommer de statliga insatser som görs med anlitande av medel som
disponeras av myndigheter utanför jordbruksdepartementets verksamhetsområde.
Inom utbildningsdepartementets område utgår sålunda bidrag med
ca 75 milj. kr. till idrottsorganisationernas lokala ungdomsverksamhet i form
av lokalt aktivitetsstöd. Vidare utgår medel till utbildning vid idrottsskolor av
olika slag. Därtill kommer att det inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska
stödåtgärderna byggs anläggningar för idrotts- och rekreationsändamål.

I motionen 1978/79:1112 föreslås att riksdagen uttalar sig för att det statliga
stödet till idrotten utbetalas under en enda huvudtitel.

Enligt regeringsformen fördelar regeringen ärenden mellan departementen.
Det ankommer alltså på regeringen att ta ställning till hur arbetet inom
regeringens kansli skall organiseras så att det bedrivs på ett effektivt och
ändamålsenligt sätt.

Kulturutskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden angående idrottsfrågornas
handläggning i ett och samma departement (KrU 1974:3 och KrU
1975/76:37). Dessa, liksom motsvarande yrkanden avseende den departementala
behandlingen av andra frågor, har avslagits av riksdagen. Utskottet
avstyrker även det nu aktuella yrkandet i motionen 1978/79:1112.

Utskottet vill inte förorda att riksdagen uttalar sig för att ett särskilt kulturoch
idrottsdepartement inrättas, då det bör ankomma på regeringen att
initiera förändringar i departementsindelningen. Yrkande 2 i motionen 1978/

KrU 1978/79:22

79:2129 avstyrks alltså.

De önskemål om ökat stöd till idrotten som framförs i motionen 1978/
79:1648 gäller mycket avsevärda belopp. En ökning av anslaget till organisationsstöd
m. m. med drygt 59 milj. kr. är enligt utskottets uppfattning helt
utesluten. Utskottet avstyrker därför motionen 1978/79:1648, yrkande 1,
såvitt gäller nu förevarande anslag, och tar därmed även avstånd från den i
motionen framförda tanken att anslagsgivningen till idrotten bör stå i viss
relation till behållningen av tipsmedel, sedan vinsterna utbetalats. I sistnämnda
hänseende hänvisar utskottet till vad som anförts i betänkandena
KrU 1976/77:33, där en utförlig motivering lämnades, samt KrU 1977/
78:19.

Utskottet anser sig inte böra föreslå riksdagen att gå längre än regeringen i
fråga om medelsanvisningen och avstyrker därför även motionen 1978/
79:2129, såvitt gäller en höjning av organisationsstödet med drygt 6 milj. kr.
(yrkande 1).

Riksidrottsmötet antog i november 1977 ett handlingsprogram för kvinnlig
idrott ”Idrott tillsammans - på samma villkor för kvinnor och män, flickor
och pojkar”. Beslutet innebär att riksidrottsförbundet under tre år skall göra
en omfattande specialsatsning på kvinnlig idrott. Verksamhetsåret 1978/79
anvisas 1,2 milj. kr. till specialförbundens satsningar på kvinnlig idrott.
Avsikten är att ytterligare förbättra situationen för kvinnliga idrottsutövare
och ledare. De anvisade medlen används i första hand för olika försöksprojekt.
Riksidrottsförbundet har i sin anslagsframställning för budgetåret 1979/
80 beräknat att ett belopp om 1,5 milj. kr. skall avsättas för att specialförbunden
skall kunna fortsätta sin påbörjade treårssatsning.

1 propositionen har föredragande statsrådet anslutit sig till den inriktning
på breddidrott och kvinnlig idrott som riksidrottsförbundet angett. I
motionen 1978/79:2129 yrkas att riksdagen hemställer om förslag om
aktivitetsstöd för kvinnoidrotten (yrkande 4). Förslaget innebär ett avsteg
från reglerna för användningen av det statliga bidraget till ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet.

Utskottet har tidigare som sin uppfattning uttryckt att det är synnerligen
angeläget att man inom idrottsrörelsen energiskt fullföljer strävandena att
åstadkomma ökat utrymme för kvinnoidrotten och skapa jämlika förhållanden
för män och kvinnor. Det kan konstateras att riksidrottsförbundet nu
gör en målmedveten satsning på den kvinnliga idrotten. Idrottsrörelsen bör få
fullfölja det handlingsprogram som antagits av riksidrottsmötet och själv
föreslå de ytterligare åtgärder som kan bli aktuella. Med det anförda avstyrker
utskottet yrkandet om ”aktivitetsstöd” i motionen 1978/79:2129.

I samma motion hemställs om förslag till statliga subventioner av
idrottsresor (yrkande 5). Utskottet behandlade i sitt betänkande KrU 1976/
77:16 en motion om statligt stöd till vissa idrottsutövares resor. Därvid
uttryckte utskottet förståelse för de ekonomiska problem som uppkommit till
följd av stigande resekostnader men avstyrkte motionen med hänsyn till dels

KrU 1978/79:22

att riksidrottsförbundet tagit vissa initiativ i syfte att förbilliga resandet, dels
att resekostnadsproblemen bör ses i ett vidare sammanhang.

Utskottet har erfarit att riksidrottsförbundet träffat ett samarbetsavtal med
en researrangör, vilket ger vissa förutsättningar för billigare resor för
idrottsutövare. Därutöver kan erinras om de betydande rabattförmåner av
olika slag som statens järnvägar aviserat till sommaren. Utskottet är inte
berett förorda att riksdagen uttalar sig för statliga subventioner av idrottsutövares
resor och avstyrker således motionen 1978/79:2129, yrkande 5.

Vad beträffar frågan om idrottens beroende av kommersiella intressen
ställs yrkanden i motionerna 1978/79:1648 och 1978/79:2129. I den förra
motionen föreslås en utredning om ”nödvändiga åtgärder för att bryta
kommersialiseringens allt hårdare grepp över idrottsrörelsen” (yrkande 2).
Enligt den senare bör ett i motionen närmare angivet program mot
kommersialiseringen av idrotten genomföras (yrkande 6).

Utskottet avstyrkte förra året motionsyrkanden av i huvudsak samma
innebörd som de nu aktuella med hänvisning till att utskottet utgick från att
riksidrottsförbundet noga följde utvecklingen i fråga om idrottens beroende
av kommersiella intressen. Med anledning av de i år framställda yrkandena
vill utskottet upplysa om att en arbetsgrupp angående idrottens kommersialisering,
som tillsattes av riksidrottsstyreisen 1974, överlämnade sin rapport
till styrelsen i slutet av 1978. Gruppen har sökt belysa bakgrund, utveckling
och tendens i vad avser samverkan mellan idrottsrörelsen och näringslivet.
Rapporten remissbehandlas f. n. Ett brett underlag för en bedömning av de
kommersiella intressenas påverkan på idrotten kommer således inom kort att
stå till förfogande för de ansvariga inom idrottsrörelsen. Några initiativ från
riksdagens sida är inte påkallade i detta läge, varför utskottet avstyrker
yrkande 2 i motionen 1978/79:1648 och yrkande 6 i motionen 1978/
79:2129.

Utskottet avstyrker också yrkande 7 i motionen 1978/79:2129 om att
riksdagen skall uttala sig för vad som i övrigt anförts om idrottspolitiken.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1112,

2. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2129, yrkande 2,

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:100 och med

avslag på motionerna 1978/79:1648, yrkande 1, såvitt nu är i
fråga, och 1978/79:2129, yrkande 1, till Stöd till idrotten:
Organisationsstöd m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett
reservationsanslag av 130 850 000 kr.,

4. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2129, yrkandena 4, 5, 6
och 7,

5. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1648, yrkande 2.

2. Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m. Regeringen har under punkten
I 2(s. 135-139)föreslagit riksdagenatt till Stöd till idrotten: Anläggningsstöd

KrU 1978/79:22

m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 35 400 000
kr.

Regeringens förslag innebär att medelsanvisningen i jämförelse med
innevarande budgetår blir oförändrad.

Av propositionen framgår bl. a. att rekreationsberedningens rapport (Ds Jo
1978:2) Statliga insatser för turism och rekreation har remissbehandlats och
f. n. övervägs i jordbruksdepartementet. I anslutning härtill anför jordbruksministern
följande:

Remissutlåtandena visar bl. a. att flera väsentliga frågor är otillräckligt
belysta. Bl. a. framhålls behovet av administrativ samordning av samhällets
åtgärder inom turist- och rekreationssektorn. Vidare har i remissbehandlingen
framhållits behovet av en bedömning av denna sektor i samhällsekonomiskt
och näringspolitiskt hänseende. Riksdagen har vidare (KrU 1978/
79:15, rskr 1978/79:48) förordat en kompletterande utredning, som bör syfta
till att ge underlag för en samlad bedömning av det fritidspolitiska området.
Jag är mot denna bakgrund inte beredd att nu ta ställning till förslagen i
rekreationsberedningens rapport. Efter samråd med chefen för handelsdepartementet
avser jag att inom kort föreslå regeringen att en utredning
tillsätts.

I enlighet med vad riksdagen framhållit bör en kompletterande utredning
inte få fördröja åtgärder på de områden där det redan nu finns ett tillräckligt
beslutsunderlag. Det kan i vissa fall vara angeläget att förstärka planeringen
inom de primära rekreationsområdena. För sådan planering har jag beräknat
ett belopp av 1,3 milj. kr. Regeringen bör i varje särskilt fall besluta om
medlens disposition efter förslag av rekreationsberedningen.

Rekreationsberedningen bör aktivt följa den övergripande planeringen i
samband med upprättandet av Länsprogram 80. Detta innebär utökade
uppgifter för beredningen, vilket jag har beaktat vid min anslagsberäkning.

Rekreationsberedningens rapport

Beredningen för samordning av statens insatser för turism och rekreation
(rekreationsberedningen) tillkom med anledning av riksdagens beslut om
riktlinjer förden framtida rekreations-och turistpolitiken 1975(prop. 1975:46,
CU 1975/76:2, rskr 1975/76:46). Beredningen har i rapporten Statliga insatser
för turism och rekreation redovisat de erfarenheter som vunnits av det hittills
utförda arbetet samt givit vissa synpunkter på den fortsatta verksamheten. 1
rapporten har rekreationsberedningen sammanfattat sina förslag på följande
sätt:

att ökade förutsättningar för en utveckling av primära rekreationsområden
och andra viktiga områden för turism och rekreation tillskapas genom vissa
förändringar i befintliga statliga stödformer,

att möjligheterna för ett bättre utnyttjande av befintlig fritidsbebyggelse
bör prövas samt att ”glesbygdsturism” stimuleras,

KrU 1978/79:22

att en ny markförvärvslånefond inrättas,

att ett rekreationspolitiskt investeringsstöd (lån och/eller bidrag) inrättas,

att för viktigare rekreationsområden bör utarbetas översiktliga utvecklingsprogram
för turism och rekreation som redovisar intentioner, ambitionsnivå
och handlingslinjer,
att särskilda insatser görs i vissa primära rekreationsområden där utvecklingsåtgärder
är mycket angelägna.

Beredningen föreslår vidare en rad kunskapsfrämjande åtgärder,
nämligen

att en kartläggning sker av fritidsvanor och önskemål samt de hinder som
medför att många människor inte kan nyttja sin fritid på önskat sätt,
att en studie görs av turistbranschens förutsättningar och problem,
att en studie görs av turismens samhällsekonomiska effekter,
att ökad satsning görs på forsknings- och utvecklingsarbete inom rekreationssektorn,

att frågan om vilka åtgärder som bör vidtas för att förbilliga transporterna
till landets rekreationsområden bör utredas.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1978/79:897 av Bertil Dahlén (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidrag för
plastbeläggning av skidbacke vid Riksskidstadion i Falun,

1978/79:901 av Carl-Wilhelm Lothigius (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att samhället genom utvidgad lagstiftning gynnar den
fritidsverksamhet som kan utövas av människans egen kraft,

1978/79:1308 av Filip Johansson (c) och Torsten Stridsman (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

1. att Torneträskområdet och området längs Silvervägen får prioriteras med
avseende på statliga insatser för såväl planering som projektering och
byggande,

2. att rekreationsberedningen bör få i uppdrag att ta upp frågan om hur
turismen skall kunna utvecklas på ett mer planmässigt sätt inom fjällkommunerna,

1978/79:1311 av Rune Jonsson i Husum m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
om åtgärder för att realisera 1975 års rekreationspolitiska målsättning,

KrU 1978/79:22

1978/79:1468 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
anslaget till naturvårdsverket - av de omdisponerade automobilskattemedlen
- ökas till 15 milj. kr. för att öka sjösäkerheten,

1978/79:1640 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till vad
som anförts i motionen 1978/79:1639 - yrkas att riksdagen beslutar att hos
regeringen hemställa om förslag till statligt stöd till nya idrottsanläggningar
som kan ge 1 000 nya arbetstillfällen,

1978/79:1648 av Rolf Hagel(apk)och Alf Lövenborg (apk) vari, såvitt nu är
i fråga, yrkas att riksdagen beslutar att till idrottsrörelsen anslå 250 000 000 kr.
motsvarande 50 % av tipsmedlen sedan vinsterna utbetalats, varav
60 000 000 kr. till Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m. (del av yrkande
1),

1978/79:2119 av Anders Dahlgren m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
att riksdagen beslutar att till Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m. för
budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 37 600 000 kr. (yrkande
1),

1978/79:2123 av Olle Eriksson (c) och Rune Johansson i Åmål(s) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder i linje med rekreationsberedningens
förslag snarast framläggs för riksdagens ställningstagande,

1978/79:2125 av Svante Lundkvist m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen

1. till Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m. för budgetåret 1979/80
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 3 700 000 kr. förhöjt
reservationsanslag,

2. beslutar att 5 000 000 kr. ur anslaget Stöd till idrotten: Anläggningsstöd
m. m. används för i motionen angivna planeringsinsatser inom de primära
rekreationsområdena,

1978/79:2129 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas att
riksdagen hos regeringen hemställer om särskilt förslag om kraftigt ökat stöd
till byggande av idrottsanläggningar (yrkande 3),

1978/79:2137 av Svante Lundkvist m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad
som anförts i motionen 1978/79:2135 - yrkas att riksdagen till Stöd till
idrotten: Anläggningsstöd m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 3 700 000 kr. förhöjt reservationsanslag
att användas för i motionen angivet syfte.

1 fråga om motiveringen för de motionsyrkanden som går ut på ökad
medelsanvisning eller förslag från regeringen om ökat statligt stöd får
utskottet anföra följande.

Som motivering för ökad anslagsgivning för att förbättra sjösäkerheten
anförs i motionen 1978/79:1468 att den enorma ökningen av fritidsbåttrafiken
ställer stora krav på såväl detaljrika sjökort som noggrant utprickade

KrU 1978/79:22

farleder. Ägarna till fritidsbåtar erlägger enligt motionären ca 75 milj. kr. i
drivmedelsskatt. En större del av dessa medel bör användas för sjöfartsverkets
säkerhetsfrämjande åtgärder.

I motionen 1978/79:1648, vars huvudsakliga innehåll återgivits under
punkten 1, föreslås även en betydande ökning av anslaget till anläggningsstöd,
nämligen i det närmaste en fördubbling i förhållande till regeringens
förslag.

Yrkande 3 i vänsterpartiet kommunisternas motion 1978/79:2129 går ut på
ett kraftigt ökat stöd till byggande av idrottsanläggningar. Motionärerna anser
att en sådan ökning är nödvändig om medborgarnas behov av rörelse och
idrottslig aktivitet skall kunna tillgodoses. Yrkandet motiveras också med att
sysselsättningstillfällen skapas genom byggande av exempelvis nya idrottshus.

1 motionen 1978/79:1639, som behandlas av annat utskott, för vänsterpartiet
kommunisterna bl. a. fram förslag i syfte att skapa fler arbetstillfällen.
Detta förslag utgör ett led i de åtgärder som förordas i motionen 1978/79:1620
om den ekonomiska politiken. I den första etappen av ett Sysselsättningsfrämjande
program ingår 1 000 arbetstillfällen för uppförande av idrotts- och
fritidsanläggningar, varom hemställan görs i motionen 1978/79:1640.

Motionerna 1978/79:1308, 1311, 2119, 2123, 2125 och 2137 syftar alla till
ökade statliga insatser för rekreation och turism.

Särskilda åtgärder för turism och friluftsliv i Norrbotten förordas i
motionen 1978/79:1308. Fjällkommunerna i länet lider av permanent brist på
sysselsättningstillfällen. Det skulle enligt motionärerna ha stor regionalekonomisk
betydelse om man från statens och kommunernas sida gick in för en
planmässig utveckling av turismen i dessa områden. Staten bör därvid ha
huvudansvaret för planerings- och utvecklingsarbete. Som försöksområden
för ett utvecklingsarbete bör enligt motionen väljas Torneträskområdet och
området längs Silvervägen (Graddisvägen). Ett viktigt skäl för snara insatser i
det förstnämnda området anser motionärerna vara att arbetet på Norgevägen
forceras, vilket innebär att området kommer att öppnas för turisttrafik
tidigare än beräknat.

De övriga motionerna angående turism och rekreation tar uttryckligen sin
utgångspunkt i det rekreationspoliska beslut som riksdagen antog 1975 om
planering och samordning av samhällets insatser för turism och rekreation,
varvid 25 större områden i landet utpekades som s. k. primära rekreationsområden.
I motionerna uttalas starka farhågor för att syftet med riksdagsbeslutet
inte kommer att uppnås på grund av bristen på insatser från statens
sida.

I motionen 1978/79:1311 hävdas - mot bakgrund av erfarenheter från
Västernorrlands län - att kraftfulla åtgärder måste vidtas om rekreationspolitikens
trovärdighet skall kunna bibehållas och hävdas. 1 första hand önskar
motionärerna ett genomförande av rekreationsberedningens förslag. Om

KrU 1978/79:22

detta med hänsyn till det ansträngda statsfinansiella läget inte skulle vara
möjligt bör i vart fall, anser motionärerna, förmånliga krediter ställas till
förfogande för en utbyggnad inom rekreationssektorn.

I motionen 1978/79:2119 föreslås att staten i enlighet med rekreationsberedningens
förslag ger kommunerna ett aktivt stöd till planering, markpolitiska
åtgärder samt till investeringar främst i gemensamhetsanläggningar.
Endast härigenom anser motionärerna att förutsättningar skapas för en
önskvärd utveckling av rekreationslivet. Det belopp om 1,3 milj. kr. som i
budgetpropositionen beräknas för utarbetande av utvecklingsprogram i de
primära rekreationsområdena finnér motionärerna otillräckligt. De föreslår
att ytterligare 2,2 milj. kr. anvisas för ändamålet.

Motionen 2119 har också givit anledning till följdmotioner om dels
beredskapsarbeten och lokaliseringslån, dels hotellgarantilån m. m., dels
markförvärvslån. Dessa motioner behandlas av arbetsmarknads-, näringsresp.
civilutskotten.

Konkreta åtgärder i linje med rekreationsberedningens förslag begärs i
motionen 1978/79:2123. I sin motivering för sådana åtgärder hänvisar
motionärerna bl. a. till vad kulturutskottet anfört om behovet av insatser på
det fritidspolitiska området och till utskottets uttalande att ett kompletterande
utredningsarbete inte får förhindra konkreta åtgärder på områden, där
det redan finns ett tillräckligt beslutsunderlag. Motionen innefattar också ett
förslag om medel ur stödramen för beredskapsarbeten till utbyggnad av
kommunala anläggningsarbeten inom rekreationsområden.

I motionen 1978/79:2125 åberopas att statens naturvårdsverk i sin
redovisning av erfarenheter från arbetet i de primära rekreationsområdena
framför allt stryker under att arbetet försvåras av bristen på pengar för
planering och projektering. Det belopp om 1,3 milj. kr. som i budgetpropositionen
föreslås för planering inom de primära rekreationsområdena är enligt
motionärerna helt otillräckligt. De föreslår att 5 milj. kr. avsätts för detta
ändamål.

Ett yrkande av samma innebörd framställs i motionen 1978/79:2137.
Motiveringen för detta yrkande ges i motionen 2135 om förändringar av vissa
anslag under jordbruksdepartementets huvudtitel.

Vissa s pec i a I f r ågo r tas upp i motionerna 1978/79:897 och 1978/
79:901.

I motionen 1978/79:897 anförs att de svenska backhopparna missgynnas
av att deras träningsmöjligheter är sämre än de utländska konkurrenternas.
För att förbättra förutsättningarna för träning i Sverige är det enligt
motionären nödvändigt att 70-metersbacken vid Riksskidstadion i Falun
beläggs med plast. Statligt bidrag behövs för att anläggningen skall kunna
göras komplett.

KrU 1978/79:22

Yrkandet i motionen 1978/79:901 grundas på övertygelsen att alla
människor i dagens samhälle behöver rekreation i någon form. Den
rekreation vi söker genom naturupplevelser av olika slag förlorar emellertid i
värde genom att man utnyttjar motorkraft inte bara som hjälpmedel att
komma ut i naturen utan också i själva naturaktiviteten. Motionären anser att
motoriseringen förstör stillheten och ron i naturen, samtidigt som den medför
störningar i djurlivet, sliter markerna och medverkar till intrång och olaga
jakt. Det heter i motionen att ”människans rätt i dag borde vara att få söka
rekreation och finna den utan motorhästkrafter men med egen kraft.” För
den som saknar den egna kraften, såsom handikappade, skall givetvis
motorkraften få vara ett hjälpmedel till naturupplevelser.

Utskottet

Riksdagen har på förslag av finansutskottet i betänkandet FiU 1978/79:20
avslagit motionen 1978/79:1620 om den ekonomiska politiken. Riksdagen
har därmed avvisat motionens förslag om att genom ett program för 100 000
nya arbetstillfällen skapa fler arbeten under de närmaste 12 månaderna. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 1978/79:1640 som gäller en
del av nämnda program och som går ut på ökat statligt stöd till idrottsanläggningar
som kan ge 1 000 nya arbetstillfällen.

Utskottet är inte heller berett förorda att riksdagen begär särskilt förslag om
kraftigt ökat stöd till byggande av idrottsanläggningar. Yrkande 3 i motionen
1978/79:2129 avstyrks alltså.

I motionen 1978/79:1468 föreslås en ökad medelsanvisning avsedd att
intensifiera sjöfartsverkets säkerhetsfrämjande åtgärder för fritidsbåttrafiken.
Med anledning av hemställan i motionen bör nämnas att det inte
framgår av propositionen hur stort belopp som kommer att anvisas för bl. a.
sjöfartsverkets serviceåtgärder för fritidsbåttrafiken nästa budgetår. Regeringen
har inte heller tagit ställning till frågan om hur stor del av
reservationsanslaget som skall räknas av mot automobilskattemedlen.

Frågor rörande sjömätning, sjökort och utprickning av farleder har
behandlats i fritidsbåtutredningens betänkande (SOU 1974:95). Utredningen
har förordat avsevärt förstärkta resurser för nämnda ändamål. Av budgetpropositionen
framgår att de remissbehandlade förslagen från fritidsbåtutredningen
och utredningen om registrering av fritidsbåtar f. n. övervägs i
jordbruksdepartementet. I detta läge vill utskottet inte föreslå riksdagen att
fatta de i motionen 1978/79:1468 önskade besluten angående medel för
sjöfartsverkets del av anslaget till anläggningsstöd och avstyrker på denna
grund motionen.

Som framgår av det föregående förs i flera motioner fram förslag om
förstärkta statliga insatser för rekreation och turism. I tre av dessa motioner
föreslås ökad medelsanvisning till planering inom de primära rekreationsområdena.
1 propositionen har förordats att 1,3 milj. kr. ställs till förfogande

KrU 1978/79:22

för ändamålet. Ett belopp om 3,5 milj. kr., vilket överensstämmer med vad
rekreationsberedningen begärt, föreslås i motionen 1978/79:2119, medan 5
milj. kr. bör avsättas för ändamålet enligt motionen 1978/79:2125. Samma
motionärer påyrkar sistnämnda belopp även i motionen 1978/79:2137. En
allmän förstärkning av anslaget med ett mycket betydande belopp- nämligen
24,6 milj. kr. - föreslås i motionen 1978/79:1648.

Avsikten med att utpeka 25 primära rekreationsområden var att förbättra
förutsättningarna för en mera samlad planering och en samordning av
samhällsinsatserna när det gäller fjärrekreation. Utskottet delar uppfattningen
att utarbetande av utvecklingsprogram för rekreationsområdena är ett
nödvändigt led i en planmässig utbyggnad av områdena i fråga. Mot denna
bakgrund anser utskottet i likhet med de motionärer som behandlat denna
fråga att det av regeringen förordade beloppet för planering inom områdena är
otillräckligt. Utskottet föreslåratt för detta ändamål beräknas 3,7 milj. kr. mer
än som föreslagits i propositionen. Någon anslagshöjning därutöver kan
utskottet inte tillstyrka. Utskottets förslag är alltså att riksdagen med
anledning av propositionen och motionerna 1978/79:1648, yrkande 1, såvitt
nu är i fråga, och 1978/79:2119, yrkande 1, samt med bifall till motionerna
1978/79:2125 och 2137 till Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m. anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 3,7 milj. kr. förhöjt reservationsanslag
av 39 100 000 kr. varav 5 milj. kr. avses förplaneringsinsatser inom de
primära rekreationsområdena.

I motionen 1978/79:2123 hemställs att riksdagen hos regeringen begär att
förslag om åtgärder i linje med rekreationsberedningens förslag snarast läggs
fram för riksdagen. Det kan enligt motionärernas mening inte vara rimligt att
staten - efter att ha pekat ut 25 primära rekreationsområden för hela
befolkningens rekreationsbehov - inte ger berörda kommuner några
konkreta programdirektiv och klargör vilka förväntningar staten ställer på
kommunerna eller lämnar upplysningar om vilka statliga medel som står till
buds för planering, projektering och utbyggnad.

Yrkandet i motionen 1978/79:1311 avser åtgärder för att realisera 1975 års
rekreationspolitiska beslut men syftar i första hand till ett genomförande av
rekreationsberedningens förslag.

Föredragande statsrådets uttalanden i budgetpropositionen avseende den
vidare handläggningen av rekreationsberedningens rapport har återgivits i
det föregående. Vad statsrådet anfört ger utskottet anledning erinra om att
utskottet i samband med sitt förordande av en kompletterande utredning
inom det fritidspolitiska området (KrU 1978/79:15) betonade behovet av
ökade resurser pä området i fråga för att nå de mål som det rått stor enighet
om. Vidare uttalade utskottet som sin bestämda uppfattning att ett tillkallande
av den kompletterande fritidspolitiska utredning som utskottet
förordade inte fick leda till uppskov med åtgärder på de områden där det redan
finns tillräckligt beslutsunderlag.

KrU 1978/79:22

Vad utskottet sålunda anförde i anslutning till tillkännagivandet om
behovet av en kompletterande utredning skall givetvis inte tolkas så att
utredningsarbetet får förhindra varje ställningstagande till förslagen i rekreationsberedningens
rapport. Denna bör kunna läggas till grund för beslut av
statsmakterna. Vad utskottet med anledning av motionerna 1978/79:1311
och 1978/79:2123 anfört om den fortsatta behandlingen av rekreationsberedningens
förslag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Motionen 1978/79:1308 syftar till ökade insatser för turism och friluftsliv i
Norrbottens län. Motionärerna betonar den betydelse sådana insatser har för
att skapa sysselsättningstillfällen. Hemställan i motionen går ut på särskilda
åtgärder avseende Torneträskområdet och området längs Silvervägen
(yrkande 1) samt ett uppdrag till rekreationsberedningen beträffande
planering av turismen i fjällkommunerna (yrkande 2).

Med anledning av motionen får utskottet erinra om att särskilt stöd till
turismen ingår bland de åtgärder som föreslås i den i dagarna framlagda
propositionen 1978/79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i
Norrbotten. Vid riksdagens bifall till propositionen i denna del kommer det
grundläggande syftet med motionen 1978/79:1308 att i viss mån tillgodoses.
Med hänsyn härtill och till de planeringsuppgifter som åvilar rekreationsberedningen
avstyrker utskottet motionen 1978/79:1308.

Enligt motionen 1978/79:897 bör riksdagen uttala sig för statsbidrag till
plastbeläggning av 70-metersbacken vid Riksskidstadion i Falun. Utskottet
har inhämtat att någon framställning ännu inte gjorts hos regeringen om
statligt bidrag för detta ändamål. Det ankommer i första hand på riksidrottsförbundet
att prioritera insatser för förbättringar av idrottens riksanläggningar
och göra de framställningar till regeringen som förbundets överväganden
ger anledning till. Med det anförda avstyrker utskottet motionen
1978/79:897.

Motionen 1978/79:901 syftar till att samhället genom utvidgad lagstiftning
skall gynna den fritidsverksamhet som kan utövas av människans egen kraft.
Motionärens önskan är att minska de olägenheter i form av buller och andra
störningar som uppkommer genom en ökad användning av motorfordon av
olika slag i samband med friluftsaktiviteter.

Riksdagen har på senare tid behandlat flera av de problem som berörs i
motionen. Erinras kan bl. a. om jordbruksutskottets uttalanden om vikten av
en effektiv och vederhäftig information om allemansrätten och om de
rättigheter och skyldigheter som denna innebär (se bl. a. JoU 1978/79:8). 1
samma betänkande behandlas även skotertrafiken i fjällvärlden. Frågan om
åtgärder mot småbåtstrafik i vissa vattensystem har också nyligen prövats av
riksdagen (JoU 1978/79:11). Vidare kan nämnas att frågan om förbud mot
trafik med sjöskotrar i vårt land kommer att behandlas av riksdagen med
anledning av den till trafikutskottet remitterade motionen 1978/79:646.

Vad beträffar lagstiftningen på området kan nämnas bl. a. terrängkörnings -

KrU 1978/79:22

lagen (1975:1313) och luftfartslagen (1957:297) som ger vederbörande
myndigheter möjlighet att införa restriktioner i fråga om t. ex. skotertrafik
resp. flygtrafik om detta är påkallat med hänsyn till friluftsliv och naturskydd.

Utskottet har förståelse för den grundinställning som präglar motionen.
Den unika möjlighet att söka rekreation i naturen som ligger i allemansrätten
är en oskattbar tillgång som samhället bör slå vakt om. Förden enskilde är det
en förmån som bör utnyttjas varsamt, både av hänsyn till andra människors
möjlighet att utnyttja samma förmån och för att inte gemensamma värden
skall skadas för framtiden. Det sistnämnda kräver kunskap bl. a. om de
betingelser som gäller för växt- och djurliv.

Utskottet vill framhålla vikten av en effektiv upplysningsverksamhet som
syftar till att skapa förståelse för betydelsen av hänsyn och varsamhet i
umgänget med naturen. Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter,
liksom idrottsrörelsen och ideella naturvårdsorganisationer har härvidlag en
viktig uppgift att fylla. Detsamma gäller skolväsendet.

Vad utskottet anfört med anledning av motionen ligger i linje med en del
redan genomförda lagstiftningsåtgärder. Utskottet förutsätter att ansvariga
myndigheter uppmärksamt följer utvecklingen på området och vid behov
aktualiserar ytterligare åtgärder. Önskvärt är bl. a. att man söker förutse de
problem som kan uppkomma exempelvis genom tillkomsten av nya typer av
motorfordon, så att man undviker att komma i den situationen att
restriktioner måste införas i efterhand.

Motionärens yrkande innebär att riksdagen hos regeringen skall begära
initiativ till utvidgad lagstiftning på området. Enligt utskottets bedömning är
det inte behövligt med en dylik framställning från riksdagens sida. Utskottet
avstyrker därför motionen 1978/79:901.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1640,

2. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2129, yrkande 3,

3. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1468,

4. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:100 och

motionerna 1978/79:1648, yrkande 1, såvitt nu är i fråga, och
1978/79:2119, yrkande 1, samt med bifall till motionerna 1978/
79:2125 och 1978/79:2137 till Slöd till idrotten: Anläggningsstöd
m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av
39 100 000 kr.,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motionerna 1978/79:1311 och
1978/79:2123 anfört om den fortsatta handläggningen av
rekreationsberedningens rapport,

6. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1308,

KrU 1978/79:22

7. att riksdagen avslår motionen 1978/79:897,

8. att riksdagen avslår motionen 1978/79:901.

Stockholm den 13 mars 1979

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Tore Nilsson
(m), Ingemar Leander (s), Olle Eriksson (c), Åke Green (s), Ingegärd Fraenkel
(fp). Tyra Johansson (s), Karl-Eric Norrby (c), Lars-IngvarSörenson (s), Ingrid
Diesen (m), Kerstin Göthberg (c), Catarina Rönnung (s). Gunnar Richardson
(fp) och Lena Öhrsvik (s).

Reservationer

1. vid punkten 1 (Stöd till idrotten: Organisationsstöd m. m.) beträffande
utbetalande av det statliga stödet till idrotten över en huvudtitel av Tore Nilsson
(m) och Ingrid Diesen (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Enligt
regeringsformen” och slutar med ”1978/79:1112” bort ha följande lydelse:
Med anledning av motionen får utskottet framhålla att det även enligt
utskottets mening skulle vara till fordel för handläggningen av idrottsfrågorna
om alla frågor rörande anslag till idrotten behandlades i ett och samma
departement. Utskottet tillstyrker därför yrkandet i motionen 1978/79:1112
om ett uttalande av riksdagen att det statliga stödet till idrotten bör utbetalas
över en enda huvudtitel.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen bifaller motionen 1978/79:1112,

vid punkten 2 (Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m.)
beträffande anslagsbeloppet

2. av Tore Nilsson (m), Ingegärd Fraenkel (fp), Ingrid Diesen (m)och Gunnar
Richardson (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Avsikten med”
och slutar med ”primära rekreationsområdena” bort ha följande lydelse:
Utskottet,som underpunkten 1 avstyrkt motionen 1978/79:1648 i vad den
avser en ökning av organisationsstödet, avstyrker yrkande 1 i motionen även
såvitt det gäller förstärkning av anläggningsstödet. Vad beträffar motionerna
1978/79:2119,2125 och 2137 har medel beräknats i propositionen för förstärkt

KrU 1978/79:22

planering inom de primära rekreationsområdena. Någon ytterligare medelsanvisning
för ändamålet är utskottet inte berett förorda för nästa budgetår.
Utskottets förslag är alltså att riksdagen med avslag på motionerna godkänner
det i propositionen föreslagna anslagsbeloppet av 35 400 000 kr.

dets utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:100 och med
avslag på motionerna 1978/79:1648, yrkande 1, såvitt nu är i
fråga, 1978/79:2119, yrkande 1,1978/79:2125 och 1978/79:2137
till Stöd lill idrotten: Anläggningsstöd m. m. för budgetåret 1979/
80 anvisar ett reservationsanslag av 35 400 000 kr.,

3. av Olle Eriksson (c), Karl-Eric Norrby (c) och Kerstin Göthberg (c) som
anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Avsikten med”
och slutar med ”primära rekreationsområdena” bort ha följande lydelse:

Avsikten med att utpeka 25 primära rekreationsområden var att förbättra
förutsättningarna för en mera samlad planering och samordning av samhällsinsatserna
när det gäller Ijärrekreation. Utskottet delar uppfattningen att
utarbetande av utvecklingsprogram för rekreationsområdena är ett nödvändigt
led i en planmässig utbyggnad av områdena i fråga. Mot denna bakgrund
anser utskottet i likhet med de motionärer som behandlat denna fråga att det
av regeringen förordade beloppet för planering inom områdena är otillräckligt.
Utskottet föreslåratt för detta ändamål beräknas 2,2 milj. kr. mer än som
föreslagits i propositionen. Någon anslagshöjning därutöver kan utskottet
inte tillstyrka. Utskottets förslag är alltså att riksdagen med anledning av
propositionen och motionerna 1978/79:1648, yrkande 1, såvitt nu är ifråga,
1978/79:2125 och 2137, samt med bifall till motionen 1978/79:2119, yrkande
1, till Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m. anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag med 2,2 milj. kr. förhöjt reservationsanslag av 37 600 000
kr. varav 3,5 milj. kr. avses för planeringsinsatser inom de primära
rekreationsområdena.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:100 samt
motionerna 1978/79:1648, yrkande 1, såvitt nu är i fråga, 1978/
79:2125 och 1978/79:2137 ävensom med bifall till motionen
1978/79:2119, yrkande 1, till Stöd till idrotten: Anläggningsstöd
m. w.för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av
37 600 000 kr.,

GOTA B 61709 Stockholm 1979