Kulturutskottets betänkande

KrU 1978/79: 20

1978/79: 20

med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller me
delsanvisningen till radio och television m. m. jämte motioner

1. Radio och television. Regeringen har i propositionen 1978/79: 100,
bilaga 12 (utbildningsdepartementet), s. 95—112, föreslagit riksdagen

dels att antaga i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i radiolagen (1966: 755),

2. lag om ändring i lagen (1978: 478) om avgift för innehav av televisionsmottagare,

dels att

3. godkänna i propositionen angivna förslag till medelsberäkningar
för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten,

4. godkänna i propositionen angivet förslag till medelsberäkning för
radionämndens verksamhet.

Medelsberäkningen i propositionen innebär för den avgiftsfinansierade
radio- och TV-verksamheten att för Sveriges Radios investeringar
beräknas 76,5 milj. kr. och för dess driftkostnader 1 005,6 milj. kr. Sistnämnda
belopp utgår från ett genomsnittligt prisläge 1977/78 med hänsyn
till genomsnittlig förändring av konsumentprisindex (KPI) 1976/
77—1977/78. Eventuella förändringar i konsumentprisindex därefter
kommer automatiskt att påverka medelstilldelningen. De angivna beloppen
ligger 65,5 milj. kr. resp. 57,0 milj. kr. lägre än vad som begärts
i de till utbildningsdepartementet ingivna anslagsframställningarna.

I den för driftkostnader beräknade medelstilldelningen ligger enligt
propositionen en resursförstärkning för programverksamheten nästa budgetår
om 50,0 milj. kr. Det förutsätts att detta skall möjliggöra en fortsatt
utbyggnad av den regionala riksprogramproduktionen samt igångsättning
av regional TV-verksamhet i ytterligare en region. En betydande
del av resursförstärkningen bör också — enligt propositionen —
kunna användas i programproduktionen i kvalitetshöjande syfte.

Behållningen i rundradiorörelsens fond beräknas vid innevarande
budgetårs utgång uppgå till ca 256 milj. kr. Avgifts- och ränteintäkter
under budgetåret 1979/80 uppskattas till 1 440 milj. kr., medan utgifterna
— om man utgår från en årlig ökning av KPI med 6 procent —
uppskattas till ca 1 502 milj. kr. Rörelsen skulle då uppvisa ett underskott
av ca 62 milj. kr. och fondbehållningen vid utgången av budgetåret
1979/80 vara 194 milj. kr. Därvid har inte räknats med de kostnader
för byggnadsstyrelsens investeringar i radio- och TV-hus som tas upp
i ett senare sammanhang.

1 Riksdagen 1978/79.13 sami. Nr 20

KrU 1978/79: 20

Mottagaravgifterna bör enligt propositionen vara oförändrade under
det kommande budgetåret.

De framlagda lagförslagen innebär att straffansvar införs för den
som använder mottagare på sådant sätt att mottagning på andra platser
störs, resp. för innehavare av svart/vit televisionsmottagare som underlåter
att anmäla innehav av färgmottagare då sådan anskaffas.

Lagförslagen är följande.

1 Förslag till

Lag om ändring i radiolagen (1966: 755)

Härigenom föreskrivs i fråga om radiolagen (1966: 755)1
dels att 3 och 11 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 3 a §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §2

Mottagare får innehas och användas av var och en. Om avgift för
innehav av mottagare finnas bestämmelser i lagen (1978: 478) om avgift
för innehav av televisionsmottagare.

Den som i mottagare har avlyssnat
telefonsamtal, telegram eller
annat telemeddelande får ej obehörigen
föra detta vidare.

Anordning, som automatiskt registrerar
innehållet i radio- eller
trådsändning, får användas tillsammans
med mottagaren endast
om regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer medger det i
särskilt fall. Sådant medgivande
krävs dock ej om registreringen
avser sändning som uppenbarligen
är avsedd för allmänheten.

Bestämmelserna i denna paragraf
om mottagare avse även återgivningsanordning
som är ansluten
till mottagaren. Bestämmelserna i
paragrafen gälla ej navigeringsmottagare.

Mottagare får inte användas på
sådant sätt att mottagning på andra
platser störs.

1 Lagen omtryckt 1972: 240.

2 Senaste lydelse 1978: 476.

KrU 1978/79:20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3a§

Den som i mottagare har avlyssnat
telefonsamtal, telegram eller
annat telemeddelande får ej obehörigen
föra detta vidare.

Bestämmelserna i denna paragraf
om mottagare avse även återgivningsanordning
som är ansluten
till mottagaren. Bestämmelserna i
paragrafen gälla ej navigeringsmottagare.

11 §3

Till böter dömes den som

1. underlåter att fullgöra anmälningsskyldighet som avses i 9 § första
eller andra stycket, eller

2. uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar ofullständig eller oriktig
uppgift i anmälan som avses i 9 § första eller andra stycket, om ej gärningen
är belagd med straff i brottsbalken.

Till böter, högst femhundra kro- Till böter, högst femhundra kronor,
dömes den som bryter mot fö- nor, dömes den som bryter mot föreskrifterna
i 3 § andra eller tredje reskriftema i 3 § andra stycket

stycket. Detsamma gäller den som eller 3 a § första eller andra styc vid

fullgörande av uppgiftsskyl- ket. Detsamma gäller den som vid

dighet som avses i 9 § tredje fullgörande av uppgiftsskyldighet

stycket uppsåtligen eller av oakt- som avses i 9 § tredje stycket upp samhet

lämnar oriktig uppgift, om såtligen eller av oaktsamhet läm ej

gärningen är belagd med straff i nar oriktig uppgift, om ej gär brottsbalken.

ningen är belagd med straff i

brottsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

3 Senaste lydelse 1978: 476.

KrU 1978/79:20

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 478) om avgift för innehav av televisionsmottagare -

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1978: 478) om avgift för innehav
av televisionsmottagare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Innehav av televisionsmottagare
skall anmälas till myndighet som
avses i 1 § tredje stycket. Myndigheten
får medge undantag från
anmälningsskyldigheten.

Innehav av televisionsmottagare
skall anmälas till myndighet som
avses i 1 § tredje stycket. Den som
anskaffar televisionsmottagare avsedd
för färgmottagning skall göra
anmälan därom oavsett att allmän
mottagaravgift erlagts. Myndigheten
får medge undantag från anmälningsskyldigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1978/79: 436 av Gunnar Johansson m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening uttalar att Sveriges Radio och TV vid sina sändningar
bör använda ett vårdat språk och undvika svordomar, förråande och
stötande uttryck samt särskilt beakta detta vid sändningar som vänder
sig till barn och ungdom,

1978/79: 437 av Göthe Knutson (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en granskning sker beträffande
Sveriges lokalradios utnyttjande av dagstidningarnas innehåll
samt skyldigheten att uppge varifrån nyheten hämtats,

2. att riksdagen hos regeringen begär att Sveriges lokalradio ges uppdrag
att, om möjligt inom ramen för gällande radiolag och avtal, låta
tidningar på lokalradioorten själva svara för nyhetsuppläsningarna,

1978/79: 895 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs om lokalradion,

1978/79: 898 av Yvonne Hedvall m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening uttalar att Sveriges Radio i högre grad än nu bör tillgodose
de krav på objektivitet, saklighet och kvalitet som måste ställas
på de program som visas för barn och ungdom,

KrU 1978/79:20

1978/79: 905 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen anger nya riktlinjer för SR-koncernens organisation
och utbyggnad, innebärande att

a. moderbolaget ges övergripande ansvar för verksamheten och utökade
funktioner och befogenheter bl. a. genom att koncerngemensamma
operativa organ förläggs dit,

b. utbyggnaden av regional-TV efter utbyggnaden i Norrköping uppskjuts
till nästa avtalsperiod,

c. kvalitetshöjning genom ökad inhemsk teater- och underhållningsproduktion,
mer genomarbetade kultur- och samhällsprogram m. m.
prioriteras och skall ske med tillvaratagande av resurser i Stockholm,
vars sändningstid inte minskas,

d. riksradion får en fungerande distriktsorganisation,

e. lokalradion ges ökade resurser, bl. a. till bandverkstäder,

2. att riksdagen beslutar att ett avtal för hela koncernen skall slutas
mellan staten och SR med riktlinjer som innebär att

a. kravet på opartiskhet i programverksamheten skall gälla det totala
utbudet,

b. yttrandefriheten i rundradion skall gälla lika för alla,

c. demokratistadgandet bibehåller sin hävdvunna innebörd men med
tillämplighet också på jämlikhet mellan könen och andra jämlikhetsfrågor,

3. att riksdagen beslutar att 57 milj. kr. får tas i anspråk ur radiofonden
utöver regeringens förslag,

4. att riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning som på
sikt skall se över finansieringsfrågan för radio och televisionen,

1978/79: 946 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande
fortlöpande lokal och regional trafikinformation via samtliga lokalradiostationer
i Sverige,

1978/79: 1291 av Ingrid Diesen m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
med anledning av budgetpropositionen, avsnittet rörande Sveriges Radio,
uttalar att regionaltelevisionen successivt skall byggas ut under
avtalsperioden så att vid dennas slut samtliga distrikt har egna regionalTV-sändningar,

1978/79: 1292 av Anna Eliasson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening uttalar att det resurstillskott som ställs till Sveriges
Radios förfogande för budgetåret 1979/80 skall kunna utnyttjas även
för förstärkta insatser för invandrarna,

1978/79: 1296 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att 15 milj. kr. får tas i anspråk ur radiofonden utöver
regeringens förslag,

KrU 1978/79:20

1978/79: 1300 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari
yrkas att riksdagen hemställer hos regeringen

1. att åtgärder vidtas för att befria dem som enbart har folkpensionsinkomst
och motsvarande från avgifter för radio- och TV-innehav,

2. att frågan om total avgiftsbefrielse för alla radio- och TV-innehavare
och avgifternas ersättande med skattemedel utreds,

1978/79: 1310 av Sven Johansson m. fl. (c, m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att andelen kyrkliga och
kulturbetonade program inom Sveriges Radios verksamhets ramar bör
ökas väsentligt samt att nämnda programinslag bör ökas i barn- och
ungdomsprogrammen,

1978/79: 1312 av Bernt Nilsson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om en utvärdering av lokalradions
insatser i Skåne och sydöstra Sverige i samband med snöovädret
i januari i år,

2. att riksdagen beslutar att den i propositionen 1978/79: 100, avsnittet
Radio och television, föreslagna resursförstärkningen på 50 milj.
kr. för drift och 76,5 milj. kr. för investeringar till betydande del skall
användas för upprustning av lokalradion,

3. att de olika lokalradiosändarna skall göras likvärdiga i hela
landet,

1978/79: 1849 av Tage Adolfsson (m) vari yrkas att riksdagen
uttalar att Radio/TV:s licensavgifter behålls oförändrade tills vidare,

1978/79: 1850 av Hans Alsén m. fl. (s, c, m, fp, vpk) vari yrkas att
riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om åtgärder som skapar
tillfredsställande sändningsförhållanden för Radio Uppland,

1978/79: 1856 av Sven Johansson (c) och Bertil Johansson (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om en framställning till
Sveriges Radio/TV om utökning av textade program i TV,

1978/79: 1859 av Tyra Johansson (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om att möjligheterna utreds för utformandet av
en TV-kampanj i syfte att bilda opinion mot att det utbredda alkoholbruket
utgör så stor del av kulturmönstret i landet,

1978/79: 1861 av Essen Lindahl m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförs i
motionen,

1978/79: 1864 av Tore Nilsson (m) och Per Petersson (m) vari yrkas
att riksdagen måtte uttala att församlingsgudstjänst bör sändas i TV
varje söndag,

KrU 1978/79:20

1978/79: 1877 av Olle Svensson (s) och Ingrid Ludvigsson (s) vari
yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförts om en prioritering av utbyggnaden av lokalradion
framför en satsning på regional-TV,

1978/79: 2151 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari,
såvitt nu är i fråga — med hänvisning till vad som anförts i motionen
1978/79: 2148 — yrkas att riksdagen hemställer hos regeringen att
staten ålägger massmedieföretagen att öppna en kanal för invandrarprogram
och att tillfredsställa de spansktalande invandrarnas behov
av ökat radioprogram samt att i TV-verksamheten förstärka invandrarredaktionernas
resurser (yrkande 2).

Som stöd för de motionsvis framförda yrkandena har anförts i huvudsak
följande.

Motionen 1978/79:436 av Gunnar Johansson m. fl. (m) om språket
i radio och TV-utsändningar.

TV:s programutbud är i vad avser innehåll och språkbruk attitydoch
opinionsskapande på ett sätt som tittaren inte alltid inser. Denna
påverkan gäller framför allt barn och ungdom som ofta tar intryck av
TV:s jargong och stilbildning. Det är därför desto mer beklämmande
att TV:s språkbruk förslappats och i många program framstår som
nyanslöst och andefattigt. Användningen av svordomar tenderar att öka,
något som tyder på bristande respekt för andliga, kulturella och språkliga
värden. Ett monopolföretag som Sveriges Radio måste besinna sitt
ansvar på denna punkt. Det är högst angeläget att Sveriges riksdag fördömer
sådant språkbruk i radio och TV som kan betecknas som vanhedrande,
förråande eller stötande.

Motionen 1978/79:437 av Göthe Knutson (m) om lokalradions
utnyttjande av dagspressen.

Från dagspressens sida anmärker man i åtminstone några av lokalradioområdena
på att lokalradion i så stor utsträckning läser nyheter
ur de lokala tidningarna. På många håll inom dagspressen upplever man
detta som ett otillbörligt snyltande, för att inte säga ”stöld” från lokalradions
sida. Det anses visserligen att ”nyheten är fri”, men det borde
vara diskutabelt att ett nyhetsmedium mer eller mindre helt bär upp
sina nyhetssändningar på innehållet i andra och delvis konkurrerande
nyhetsmedier. Förhållandet bör bli föremål för juridisk prövning.

Det finns också anledning att betrakta lokalradions högläsning ur
tidningarna från pressetiska synpunkter. Lokalradion bör, liksom riksradion
och televisionen i samma situation, klart och tydligt ange ur vilken
tidning man hämtar de nyheter och andra programinslag som dagspressen
får stå till tjänst med. Detta borde vara självklart på varje lokal -

KrU 1978/79: 20

radiostation, men på en del håll är så inte fallet. Ännu mer anmärkningsvärt
blir det när lokalradion citerar en av flera tidningar även om
den citerade tidningen inte är ensam om de nyheter som läses upp. Det
finns en god lösning på de nu angivna pressetiska problemen, nämligen
att lokalradion får dela med sig av sin sändningstid till regelmässiga
nyhetssändningar som dagstidningarna själva får svara för.

Motionen 1978/79: 895 av Georg Andersson m. fl. (s) om lokalradions
verksamhet.

Riksdagen framhöll förra året att det är angeläget att lokalradioverksamheten
tillförs personella och ekonomiska resurser som gör det möjligt
att successivt förverkliga de mål som sattes upp för lokalradion av
regering och riksdag 1975. Vidare ansåg riksdagen att regering eller
riksdag inte bör styra formerna för hur bevakningen i länen skall anordnas
(KrU 1977/78: 24).

I årets budgetproposition (prop. 1978/79: 100, bil. 12) anför utbildningsministern
att företagsledningarna bör ta vara på möjligheterna till
samarbete mellan programföretagen bl. a. för att minska problemet med
den s. k. vaktlistetjänstgöringen inom nyhetsredaktionerna.

Vi anser att detta uttalande i propositionen står i strid mot ovannämnda
riksdagsuttalande och utgör ett försök att upphäva den handlingsfrihet
för programföretagen som regeringen anslöt sig till i prop.
1977/78: 91. Vi finner det märkligt att utbildningsministern på detta
sätt går in och ger detaljanvisningar till ett par av dotterbolagen i Sveriges
Radio. Enligt vår mening bör riksradion och lokalradion själva
avgöra frågor av denna art.

Lokalradion har en väsentlig uppgift att fylla för att vidga yttrandefriheten
och bredda den politiska debatten. Genom lokalradion kommer
en opinion till tals som eljest har svårt att göra sig hörd. De höga lyssnarsiffroma
visar också att lokalradion är uppskattad runt om i landet.
Det är därför viktigt att lokalradion ytterligare kan förstärkas och får
arbeta i de former som bäst tjänar dess målsättning.

Lokalradion bör ges möjligheter att bygga ut sin verksamhet på ytterligare
orter med särskilda lokalredaktioner. Vaktlisteproblemet, som
inte är en fråga för regering och riksdag utan för radioföretagen att ta
ställning till, får inte tas till intäkt för att beskära lokalradions möjligheter
att utvecklas.

De varierande mottagningsförhållandena gör att lyssnarna på flera
håll i landet har svårt att avlyssna ”sin egen” station. Det är angeläget
att televerket uppmärksammar dessa problem och snarast åstadkommer
tillfredsställande lösningar.

Vi vill också stryka under att det bör skapas möjligheter för lokalradion
att i samarbete med utbildningsradion bedriva verksamhet med
s. k. allemansradio i enlighet med vad vi framhöll i motionen 1977/78:

KiU 1978/79:20

1796. I denna framhöll vi även behovet av försök med lokalradiosändningar
begränsade till en kommun, s. k. kommunradio. Detta är särskilt
viktigt när nu en försöksverksamhet med närradio skall inledas. Därigenom
ges möjligheter till intressanta jämförelser när försöksverksamheten
skall utvärderas.

Motionen 1978/79: 898 av Yvonne Hedvall m. fl. (m) om Sveriges
Radios ansvar för barn och ungdom.

Speciellt de mindre barnen saknar ofta förmåga till kritiskt tänkande
och upplever det som sänds i Sveriges Radio som sant och normgivande.
Inte sällan förekommer det på sändningstid som är lämplig för barn
program med starkt ångestladdade situationer, med inslag av såväl fysiskt
som psykiskt våld och med ett språk där slanguttryck och svordomar
snarare är regel än undantag. Barns rätt till objektiv information
om den värld de lever i åsidosätts i dag av ensidiga ambitioner att skapa
insikt om samhällslivets avigsidor. Vill vi ge barnen ett bättre samhälle
måste de också genom massmedierna få uppleva vad som karakteriserar
ett sådant. Det är beklämmande att Sveriges Radio genom val och utformning
av barnprogrammen inte tar större del av detta samhällsansvar.

Motionen 1978/79: 905 av Lars Werner m. fl. (vpk) om radions
och televisionens verksamhet.

Rundradion måste ha en stark och oberoende ställning gentemot
statsmakterna och intressegrupper. En förutsättning för detta är att
verksamheten bedrivs i ett sammanhållet företag med tillräckliga resurser
och självständigt ansvar.

Uppsplittringen av Sveriges Radio på flera bolag innebär ett hot mot
dess självständiga ställning. Avsikten var att moderbolaget i koncernen
skulle utgöra ett skydd mot otillbörlig styrning genom att svara för avvägningen
och fördelningen av anslagen. Som vänsterpartiet kommunisterna
påpekade i en motion förra året var detta ett otillräckligt skydd
för Sveriges Radios integritet, eftersom man gjorde koncernen så bräcklig
som möjligt genom att inskränka moderbolagets roll och storlek.

I budgetpropositionen försätter utbildningsministern den nya koncernen
i en närmast omöjlig situation genom att föreslå ålägganden och
medelstilldelning som är varandra motstridiga. Exempelvis föreslås
anslag, som när det gäller driftmedel för genomförande av de beslutade
reformerna, uppgår till mindre än hälften av vad företaget i sin
anslagsframställning angett som minimum. Minskningen åtföljs inte av
förslag till ändrade prioriteringar. Tvärtom föreslås att en snabb utbyggnadstakt
för den kostsamma regional-TV:n låses fast, trots att det
i riksdagsbeslutet ingick ett uttalande om att utbyggnaden skulle kunna
få sträcka sig in i nästa avtalsperiod.

Grunden för omorganisationen har ryckts undan. För att integri fl

Riksdagen 1978/79. 13 sami. Nr 20

KrU 1978/79:20

teten skall bli bättre säkrad bör Sveriges Radio åter göras till ett sammanhållet
bolag med ensamrätt att sända radio- och TV-program.

Alternativt, om detta i dagens läge skulle vara svårgenomförbart och
ge en dubbel belastning på Sveriges Radios personal, måste riksdagen
ge nya direktiv för organisationen och utbyggnaden och samtidigt ge
företaget de medel som det begärt för att genomföra en verklig kvalitetshöjning
och övriga beslutade reformer. Möjligheten bör emellertid
hållas öppen att senare, utan tidsödande utredningar, återge Sveriges
Radio dess ställning som ett bolag.

De nya direktiven bör innebära följande.

Såväl beslutsfunktioner som serviceorgan och andra operativa organ
bör förläggas till moderbolaget. Ett koncerngemensamt avtal bör slutas
med staten. Detta avtal bör formuleras så att det framgår att yttrandefriheten
skall vara obeskuren med iakttagande av saklighet och opartiskhet
i det totala utbudet. Demokratistadgandet skall ha sin hävdvunna
innebörd men med tillämplighet också på jämlikhet mellan könen
och andra jämlikhetsfrågor.

Resurserna bör under den närmaste avtalsperioden koncentreras på
dels en allmän reell kvalitetshöjning, dels en meningsfull förstärkning
ute i landet, i första hand genom att lokalradions mål genomförs. Detta
innebär att den vidare utbyggnaden av regional-TV, efter nyhetsprogrammet
i Norrköping där investeringar gjorts, bör uppskjutas till
följande avtalsperiod.

Det behövs en kraftig upprustning av den inhemska kulturproduktionen.
I denna bör en fast teaterensemble ges en naturlig roll. Befintlig
kapacitet i Stockholm måste rimligtvis också tas till vara, och
någon minskning av sändningstid och sändningsresurser bör inte ske
där.

Riksradion måste få fria händer i fråga om distriktsorganisationen.
Det är viktigt att radion också får tillräckliga medel för att säkra en
väl spridd nyhetstäckning och en vital programkontakt med hela landet.

För att förverkliga en lokal radiojoumalistik som aktiverar och informerar
människorna behöver lokalradion inte ökad sändningstid utan
bättre resurser.

Sveriges Radio bör tilldelas medel i den storleksordning som företaget
begärt. På sikt förutsätter en fortsatt kvalitetsförbättring endera
avgiftshöjningar eller ett nytt bidragssystem som kan garantera radions
och televisionens integritet. Riksdagen bör nu ge ett engångsanslag via
statsbudgeten och sätta till en utredning om finansieringen på sikt.

Motionen 1978/79:946 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) om trafikinformation
via lokalradio.

Trafikinformation via lokalradion förekommer på en del håll i Sverige.
Sådan information är många gånger av stort värde och torde

KrU 1978/79:20

förebygga många trafikolyckor. Samtliga lokalradiostationer i landet
borde snarast införa kontinuerlig trafikinformation under veckans alla
dagar.

Motionen 1978/79: 1291 av Ingrid Diesen m. fl. (m) om utbyggnad
av den regionala televisionen.

Förra årets proposition om radions och televisionens fortsatta verksamhet
utgick ifrån att vi under den kommande avtalsperioden skulle
få en fullt utbyggd regional-TV i samtliga distrikt. Det finns anledning
understryka att riksdagens beslut i denna fråga inte får förfuskas. En
bärande tanke bakom beslutet var att landets olika delar inte bara
skulle svara för programproduktionen för rikssändningarna i ökad omfattning
utan också kunna ta del av regionala TV-sändningar med ett
innehåll som anknyter till verksamheten och utvecklingen i den egna
regionen. De många önskemål om nya aktiviteter och förbättringar som
föreligger får inte leda till att TV-bolaget på egen hand kan avgöra om
någon fortsatt satsning på regional-TV skall ske eller inte. Riksdagen
bör slå fast att regional-TV vid avtalsperiodens slut skall finnas i samtliga
distrikt och att detta i princip skall innebära att ett nytt distrikt
startar sådan verksamhet årligen under perioden.

Motionen 1978/79:1292 av Anna Eliasson m. fl. (c) om fler
radio- och TV-program för invandrare.

Sverige är på många sätt ett invandrarland. Detta kräver betydande
omställningar i samhället. Sveriges Radio är i dag utsatt för ett kraftigt
ökat tryck i fråga om invandrarprogram och service på invandrarspråk.
Till en del har också Sveriges Radio sökt tillgodose de krav som ställts.
Förra året markerade riksdagen betydelsen av fler radio- och TVprogram
för invandrare. I budgetpropositionen uttalas att en betydande
del av den resursförstärkning som föreslås ske för programverksamheten
bör kunna användas i kvalitetshöjande syfte. Mot bakgrund av den
ståndpunkt riksdagen förra året intog i fråga om invandrarprogram är
det angeläget att Sveriges Radio kan fortsätta att utveckla sina insatser
för invandrarna.

Motionen 1978/79: 1296 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) om medelsbehovet
för Sveriges Radio.

Det är av stor betydelse att decentraliseringen av radio- och TVverksamheten
kan fortsätta i enlighet med förra årets riksdagsbeslut.
Vår bedömning är att det behövs ytterligare medel utöver vad som föreslagits
i propositionen för att den reformtakt som förutsattes i förra årets
riksdagsbeslut skall kunna hållas.

Motionen 1978/79: 1300 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg
(apk) om befrielse från mottagaravgift för radio
och TV.

KrU 1978/79:20

Mottagaravgiften är betungande för många, inte minst de omkring
664 000 människor som bara har sin folkpension att leva av. Det är
ett välmotiverat krav att låta dessa människor slippa betala mottagaravgift.
En åtgärd som är värd att överväga är vidare att helt avskaffa
mottagaravgifterna och i stället ta ut nödvändiga medel skattevägen.
Det är emellertid en så vittgående åtgärd att den bör bli föremål för
särskild utredning.

Motionen 1978/79: 1310 av Sven Johansson m. fl. (c, m) om fler
kyrkliga och kulturbetonade radio- och T Vprogram.

Sveriges Radios verksamhet har under senare år expanderat starkt
men vissa programsektorer tycks ha fått sämre resurser än andra. De
kyrkliga programmen är ett exempel. De kulturbetonade och kyrkliga
inslagen i barnprogrammen är av ringa omfattning. I hittillsvarande
avtal mellan staten och Sveriges Radio sägs bl. a. att programmen i
skälig omfattning skall tillgodose olika intressen, bl. a. när det gäller
religion, musik, teater, konst, litteratur och vetenskap. Kulturella och
religiösa inslag har förekommit i mycket ringa omfattning i program
för barn och ungdom. Stora medborgargrupper i landet väntar nu på
kristna barn- och ungdomsprogram. Dessa grupper har rätt att kräva att
avtalet med Sveriges Radio följs och sålunda i skälig omfattning innehåller
även religiösa program.

Motionen 1978/79: 1312 av Bernt Nilsson m. fl. (s) om lokalradion.

I samband med de snöoväder som vid årsskiftet inträffade i Skåne
och sydöstra Sverige gjorde lokalradion utomordentliga insatser. Dessa
erfarenheter visar att det är mycket viktigt dels att varje lokalradiostation
får tillräckliga resurser så att den kan fungera på ett tillfredsställande
sätt, dels att sändningskapaciteten är sådan att lokalradion
kan höras likvärdigt över hela landet. Det är tveklöst så att en förstärkning
av lokalradion upplevs som mycket mer angelägen än en
utbyggnad av exempelvis regional-TV. Vi vill därför föreslå att den
föreslagna resursförstärkningen till betydande del används för att förbättra
lokalradion.

Motionen 1978/79: 1849 av Tage Adolfsson (m) om mottagaravgifterna.

Mottagaravgifterna har stigit kraftigt under senare år och är i dag
betungande för många människor, framför allt pensionärer. Det borde
vara möjligt för Sveriges Radio att förbilliga sin produktion. Företaget
bör kunna köpa fler tjänster utifrån och därigenom bringa ner sina
kostnader. Ett exempel på detta kunde vara att nyhetsförmedlingen
övertogs av TT. Vidare bör den dubbelbevakning som är särskilt märkbar
i nyhetsprogrammen kunna undvikas. Administrationen bör kunna
minskas i samband med andra besparingsåtgärder.

KrU 1978/79:20

Motionen 1978/79: 1850 av Hans Alsén m. fl. (s, c, m, fp, vpk) om
Radio Upplands sändningsförhållanden.

Televerkets sändarnät för ljudradion byggdes ursprungligen upp med
tanke på riksradions behov. Inför beslutet om startande av lokalradio
aviserade därför televerket att mottagningsförhållandena för den ”egna”
stationen kunde bli mindre tillfredsställande även efter vissa kompletteringar.
Efter två års verksamhet är det nu fullt klart att farhågorna besannats,
samtidigt som behovet av tillfredsställande sändningsförhållanden
för lokalradion kommit att framstå allt tydligare. Det finns exempel
på katastrofsituationer, där vikten av att lokalradion når ut till områdets
innevånare tydligt demonstrerats. Desto mer bekymmersamt ter det
sig att Radio Upplands sändare ger så bristfälliga mottagningsförhållanden
i vissa delar av Uppsala län, framför allt Norduppland. Samtidigt
disponerar angränsande lokalradiostationer starka sändare som i stora
områden av länet går in med starkare signal än Radio Upplands sändare.
Vikten av att Radio Uppland kan höras med god kvalitet även
utanför länet understryks också.

Motionen 1978/79:1856 av Sven Johansson (c) och Bertil Johansson
(c) om fler textade TV-program.

Ehuru vissa förbättringar skett är det fortfarande så att ett stort antal
TV-program sänds utan textremsa. Detta är föga tillfredsställande. Det
måste framstå som diskriminerande för de döva och hörselskadade att
exempelvis programmen Aktuellt och Rapport, politiska och andra debatter,
svenska underhållningsprogram etc. inte kan förmedlas till dem
via TV på ett tillfredsställande sätt. Det är angeläget att fortsatta ansträngningar
görs för att utan dröjsmål utöka programutbudet av textade
TV-program.

Motionen 1978/79: 1859 av Tyra Johansson (s) om en TV-kampanj
mot bruket av alkohol.

Det finns en rad självklara frågor om det utbredda alkoholmissbruket,
om varför det är så utbrett och om vad som kan göras för att inte
allt fler människor skall drabbas. Det naturliga svaret på dessa frågor
är att alkoholen är en betydelsefull del av vårt kulturmönster. Den enkla
förklaringen är att missbruk beror på bruk. Utan alkoholbruk inget
alkoholmissbruk. Det handlar egentligen om något så enkelt som solidaritet.
Vi som inte har behov av alkohol borde kunna avstå just för våra
mindre lyckligt lottade medmänniskors skull.

En stark opinion måste skapas i vårt samhälle för att ett annat kulturmönster
skall kunna växa fram. Detta kan inte få vara ett ansvar bara
för nykterhetsorganisationerna. Samhället måste också ställa upp.

När det gäller opinionsbildning finns det inget som har en sådan
genomslagskraft som televisionen. Denna unika möjlighet till påverkan
borde man kunna utnyttja. Modellen till en intensiv insats finns i den

KrU 1978/79:20

kampanj som föregick överläggningen från vänster- till högertrafik.
Samma modell borde kunna användas för att skapa en positiv opinion
när det gäller att minska sällskapsdrickandet. Det gäller att göra upp
med dubbelmoralen, som består i beklagande av alkoholens skadeverkningar
och även fördömande av dem som inte ”klarar av det”, samtidigt
som man själv oförtrutet bjuder och låter sig bjudas.

Motionen 1978/79: 1861 av Essen Lindahl m. fl. (s) om förstärkning
av resurserna för lokalradion i Stockholms
1 ä n.

Radio Stockholms verksamhet visar inte lika hög grad av måluppfyllelse
som motsvarande verksamhet på andra håll. Radio Stockholm
kan helt enkelt inte fylla avsedda funktioner på ett önskvärt sätt därför
att den tilldelats för små resurser personellt, tekniskt och ekonomiskt.
Den har ännu inte fått resurser som står i rimlig proportion till verksamhetsområdets
struktur och befolkningsunderlag. Stockholmsregionen
har en speciell informations- och kontaktproblematik. Området har
många kommuner, en mycket stor trafikvolym med olika trafikmedel,
ett stort antal invandrare, ett stort och mångskiftande kulturutbud,
många organisationer, en intensiv verksamhet inom all sport osv. Härtill
kommer att endast en begränsad lokal information når ut genom
tidningar. En kraftig ökning av Radio Stockholms resurser är angelägen.
Det är viktigt att Radio Stockholm får komma ut från huvudstaden och
bevaka vad som händer i länets många kommuner men samtidigt måste
innerstaden få de frågor som berör dess olika stadsdelar ventilerade av
lokalradion.

Motionen 1978/79: 1864 av Tore Nilsson (m) och Per Petersson (m)
om fler gudstjänster i TV.

Det finns ett utbrett önskemål att Sveriges Radio skall sända gudstjänster
regelbundet. Stora grupper vill ha gudstjänst i TV varje vecka.
Regelbundenheten är mycket viktig. Den rätta tidpunkten på dagen för
sådana gudstjänster är kl. 11.00. Särskild betydelse har TV-gudstjänsterna
för många äldre som tillbringar sina sista år på sjukhem och för
människor i bygder där avstånd och andra faktorer verkar hindrande
för dem som ofta vill gå i kyrkan.

Motionen 1978/79: 1877 av Olle Svensson (s) och Ingrid Ludvigsson
(s) om utbyggnad av lokalradion i stället för satsning
på regional-TV.

Då riksdagen enhälligt beslutade om att införa lokalradio fanns en
klar ambition att verka för en successiv uppbyggnad. Införandet av lokalradion
har betytt bättre närkontakt med folkrörelsers, myndigheters
och förtroendemäns verksamhet inom länet. En ytterligare utbyggnad
av lokalradion är att föredra framför en splittring av resurserna på
regional TV-utbyggnad. Det är 24 gånger så dyrt att sända regional-TV

KrU 1978/79: 20

sorn att sända lokalradio. Regional-TV sänds i nuvarande skede tio mi
nuter per dag, medan lokalradion sänder ca tre timmar per dag.

Motionen 1978/79: 2151 (yrkande 2) av Rolf Hagel (apk) och All
Lövenborg (apk) om invandrarprogram i radio och TV.

Gjorda undersökningar visar att invandrarna har stort behov av radioprogram
på sina egna språk. För många invandrargrupper finns det
emellertid nästan inga radiosändningar. Så t. ex. har de spansktalande
bara 20 minuter i veckan i Stockholms lokalradio. Invandrarprogrammen
har dåliga sändningstider och litet utrymme eftersom de sänds på
olika kanaler och måste konkurrera med svenska program om sändningstiderna.
Det behövs en ny kanal i radion som bara sänder invandrarprogram.
Vad gäller TV måste invandrarprogrammen få större utrymme,
framför allt sådana program som produceras i Sverige.

Utskottet

R a d i o 1 a g e n m. m. De i propositionen framlagda förslagen till
lag om ändring i radiolagen (1966:755) och lag om ändring i lagen
(1978: 478) om avgift för innehav av televisionsmottagare föranleder ingen
erinran från utskottets sida. Utskottet tillstyrker därför att riksdagen
antar dessa lagförslag.

Organisationen. Förra årets riksdagsbeslut angående radions
och televisionens fortsatta verksamhet (prop. 1977/78:91, KrU
1977/78: 24 och rskr 1977/78: 337) fastslog att någon ändring av de
grundläggande principerna för radio- och TV-verksamheten inte var aktuell
inför den då förestående nya avtalsperioden. Däremot innebar riksdagsbeslutet
stora organisatoriska förändringar.

Starkt kritiska synpunkter på den nya organisationen har framförts i
motionen 1978/79: 905. Motionärernas slutsats är att omorganisationen
bör avbrytas och Sveriges Radio åter göras till ett sammanhållet bolag
med ensamrätt att sända radio- och TV-program. Något yrkande härom
framförs dock inte, eftersom en sådan återgång skulle vara svårgenomförbar
och medföra en dubbel belastning på Sveriges Radios personal.
I stället hemställer motionärerna att riksdagen dels anger nya riktlinjer
för radiokoncernens organisation och utbyggnad (yrkande 1), dels beslutar
att ett avtal för hela koncernen skall slutas mellan staten och
Sveriges Radio (yrkande 2).

Det förstnämnda yrkandet preciseras i fem punkter av vilka den
första gäller organisationen och innebär att moderbolaget skall ges ett
övergripande ansvar för verksamheten och utökade funktioner och befogenheter
(yrkande 1 a). I övrigt yrkas att utbyggnaden av regional-TV,
efter utbyggnaden i Norrköping, skall uppskjutas till nästa avtalsperiod
(yrkande 1 b), att åtgärder för en höjning av programkvaliteten skall
prioriteras med tillvaratagande av resurserna i Stockholm, vars sänd -

KrU 1978/79: 20

ningstid inte minskas (yrkande 1 c), att riksradion skall ges en fungerande
distriktsorganisation (yrkande 1 d) och att lokalradion skall ges
ökade resurser bl. a. till bandverkstäder (yrkande 1 e). Utskottet återkommer
i det följande till dessa fyra delyrkanden.

Yrkande 2 i motionen 1978/79: 905 om ett avtal mellan staten och
radiokoncernen i dess helhet har preciserats i tre punkter. Enligt dessa
punkter bör det koncerngemensamma avtalet innebära att kravet på
opartiskhet i programverksamheten skall gälla det totala utbudet, att
yttrandefriheten skall gälla lika för alla och att demokratistadgandet
(i 6 § radiolagen) skall bibehålla sin hävdvunna innebörd men tillämpas
också på jämlikhet mellan könen och andra jämlikhetsfrågor.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer tidplanen för radioföretagets
ombildning till en radiokoncern att hålla. Koncernen kommer att fungera
fr. o. m. den 1 juli 1979 vilket bl. a. innebär att all direkt programverksamhet
då går över till programbolagen. En del frågor beräknas
emellertid återstå att lösa vid denna tidpunkt. Som exempel har nämnts
att viss serviceverksamhet även efter halvårsskiftet t. v. ligger kvar hos
moderbolaget. I förra årets riksdagsbeslut förutsågs detta och det konstaterades
att, då det gäller den definitiva placeringen av vissa servicefunktioner,
borde förändringarna kunna anstå till en senare tidpunkt om det
visade sig praktiskt lämpligt. Utskottet förutsätter att koncernledningen i
samråd med programbolagen och med ledning av gjorda erfarenheter
genomför återstående organisationsförändringar på ett ändamålsenligt
sätt i huvudsak enligt tidigare angivna intentioner. Man bör därvid ha en
viss frihet att pröva även andra lösningar.

Redan i det utskottet nu sagt ligger att utskottet avstyrker yrkande
1 a i motionen 1978/79: 905 om nya riktlinjer för radiokoncernens organisation.
Utskottet avstyrker också yrkande 2 i samma motion om ett
för hela koncernen gällande avtal med staten.

Programfrågor. Sveriges Radio skall enligt föreskrift i radiolagen
utöva sin ensamrätt till rundradiosändningar opartiskt och sakligt
och med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet
skall råda i rundradion. I avtal mellan staten och radioföretaget
har det vidare föreskrivits bl. a. att programmen skall utformas så att de
genom kvalitet, tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser
skiftande behov och intressen hos landets befolkning.

I motionen 1978/79: 898 kritiseras barnprogrammen i Sveriges Radio.
Motionärerna anser att riksdagen bör göra ett uttalande om att Sveriges
Radio i högre grad än nu bör tillgodose de krav på objektivitet, saklighet
och kvalitet som måste ställas på de program som visas för barn och
ungdom.

Utskottet får med anledning av motionen erinra om att systemet med
en fri och i publicistiskt avseende oberoende radio och television innebär
att det ankommer på programföretagen ensamma att utforma pro -

KrU 1978/79: 20

gramverksamheten inom de gränser som anges i radiolagen och gällande
avtal med staten. Som kontrollinstans i systemet finns radionämnden
vars uppgift är att övervaka att rätten till radio- och TV-sändningar utövas
enligt bestämmelserna i 6 § radiolagen och riktlinjerna i gällande
radioavtal. Ett bifall till motionen 1978/79: 898 skulle innebära ett klart
avsteg från gällande principer för rundradioverksamheten i Sverige. Utskottet
avstyrker därför motionen.

För lokalradion är det i och för sig en naturlig uppgift att i viss utsträckning
sända trafikinformation, men utskottet kan inte tillstyrka att
riksdagen i enlighet med yrkandet i motionen 1978/79: 946 gör ett uttalande
om i vilken omfattning dylik information bör förekomma. Detta
skulle strida mot principen att det är programföretagen ensamma som
har att utforma programverksamheten. Utskottet avstyrker alltså motionen
1978/79: 946 om trafikinformation i lokalradion.

Av samma skäl avstyrker utskottet motionerna 1978/79: 1310 om en
ökning av andelen kyrkliga och kulturbetonade program och 1864 om
fler gudstjänster i TV.

I motionen 1978/79: 1859 yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer
om en utredning av möjligheterna att utforma en TV-kampanj med
syfte att bilda opinion mot att det utbredda alkoholbruket utgör så stor
del av kulturmönstret i landet. Utskottet får med anledning härav framhålla
att det inte finns något som hindrar att enskilda personer, organisationer
eller myndigheter tar kontakt med TV-företaget i syfte att väcka
dess intresse för en kampanj av det slag som motionären avser, men att
det är företagets sak att ensamt besluta om en kampanj skall komma till
stånd. Utskottet vill tillägga att utskottet förutsätter att vad motionären
avser inte faller inom ramen för den skyldighet att på begäran av myndighet
sända meddelande till allmänheten som anges i 6 § radiolagen.

Ett beslut av riksdagen om en utredning av möjligheten att utforma
en TV-kampanj med ifrågavarande syfte kan inte uppfattas som annat
än ett uttryck för en önskan från riksdagen att en dylik kampanj om
möjligt skall komma till stånd. Ett beslut av denna innebörd är inte förenligt
med principen om programföretagens självständighet. Utskottet
avstyrker därför motionen.

I förra årets radioproposition betonades etermediernas betydelse för
språkvården och deras stora ansvar för den språkliga kulturen. Det förutsattes
att de nya programföretagen skulle komma att följa samma linje
som Sveriges Radio i fråga om svordomar, nämligen att sådana borde
undvikas i andra sammanhang än där konstnärliga krav eller äkthetsvärde
motiverar dem samt att särskild restriktivitet borde iakttas när det
gäller program för barn. Utskottet anslöt sig i denna fråga till vad som
anförts i propositionen och ansåg inte att det därutöver behövdes några
uttalanden från riksdagens sida. Samma ståndpunkt intar utskottet i år.
Utskottet anser alltså inte att riksdagen i enlighet med yrkandet i motio -

KrU 1978/79: 20

nen 1978/79: 436 bör göra något särskilt uttalande om vikten av ett vårdat
språk och undvikande av svordomar m. m. i Sveriges Radio. Utskottet
avstyrker alltså motionen 1978/79: 436.

I motionen 1978/79: 1856 framhålls vikten av att fortsatta ansträngningar
görs för att utan dröjsmål utöka programutbudet av textade TVprogram.
Utskottet har flera gånger, senast vid förra riksmötet, haft att
behandla motioner med samma innebörd. Förra året framhöll utskottet
vikten av att man på olika sätt söker förbättra lyssnar- och tittarsituationen
för olika handikappgrupper. Någon särskild framställning till regeringen
om en utökning av antalet textade TV-program fann utskottet
inte behövlig.

Inom Sveriges Radio förbereds f. n. en särskild försöksverksamhet
med text-TV som ett led i strävandena att i ökad utsträckning göra TVprogrammen
tillgängliga för de döva och hörselskadade. Någon särskild
framställning från regeringen till Sveriges Radio i enlighet med yrkandet
i motionen torde inte vara behövlig. Utskottet avstyrker därför motionen
1978/79: 1856.

Avgiftsfrågor. Yrkande 1 i motionen 1978/79: 1300 innebär
att riksdagen hos regeringen skall hemställa om åtgärder för att befria
personer som enbart har folkpensionsinkomst och motsvarande från
mottagaravgift. Utskottet har upprepade gånger, senast förra året, haft
att ta ställning till yrkanden med denna innebörd. Utskottet konstaterade
i sitt betänkande 1977/78: 24 att en sådan ordning skulle medföra
behov av betydande administrativa insatser och att det skulle möta stora
praktiska svårigheter att precisera vilka hushåll som borde komma i åtnjutande
av avgiftsbefrielse. Dessa synpunkter har alltjämt sin giltighet
och utskottet avstyrker därför motionen 1978/79: 1300, yrkande 1.

I motionen 1978/79: 1849 uttalas att det borde vara möjligt för Sveriges
Radio att förbilliga sin produktion genom att köpa fler tjänster utifrån,
inskränka den dubbelbevakning som är särskilt märkbar i nyhetsprogrammen
och skära ner sin administration. Mot den bakgrunden yrkar
motionären att riksdagen skall göra ett uttalande om att avgifterna
bör behållas oförändrade tills vidare.

Utskottet förutsätter att man inom Sveriges Radio tar vara på alla rimliga
möjligheter att begränsa sina kostnader för verksamheten. Utskottet,
som konstaterar att någon avgiftsförhöjning inte föreslås i propositionen,
avstyrker motionen 1978/79: 1849.

Lokalradion m. m. Enligt yrkande 1 i motionen 1978/79:437
bör riksdagen hos regeringen begära en granskning beträffande Sveriges
lokalradios utnyttjande av dagstidningarnas innehåll samt skyldigheten
att uppge varifrån nyheten hämtats. Motionären anser att en del lokalradiostationer
i alltför stor utsträckning hämtar sina nyheter från dagspressen.
Han ser häri ett förhållande som bör bli ”föremål för juridisk

KrU 1978/79: 20

prövning”. Motionären gör med andra ord den bedömningen att den
önskade juridiska prövningen eventuellt kan komma att visa att vissa
lokalradiostationer genom det angivna förfarandet i ett eller annat hänseende
gör sig skyldiga till en rättskränkning.

Motionären tar också upp frågan om skyldighet för lokalradiostationerna
att i förekommande fall klart och tydligt ange ur vilka tidningar
de hämtat sina nyheter. Även beträffande denna fråga bör riksdagen
enligt yrkande 1 i motionen begära en granskning.

Utskottet, som vill betona betydelsen av ett fritt informationsutbyte
mellan olika massmedieförtag, anser inte att motionären anfört några
skäl som bör föranleda riksdagen att begära den juridiska granskning
som anges i motionen. Inte heller anser utskottet att riksdagen bör ta något
granskningsinitiativ i den pressetiska frågan om lokalradions skyldighet
att ange sina nyhetskällor. Utskottet anser nämligen att det i första
hand är massmedieföretagens egen sak både att precisera vilka regler
som bör gälla på detta område och att övervaka reglernas efterlevnad.

Motionären föreslår vidare att lokalradion skall dela med sig av sin
sändningstid till regelmässiga nyhetssändningar som dagstidningarna
själva skall svara för. Motionären yrkar att riksdagen begär att regeringen
ger lokalradion ett uppdrag av denna innebörd. Den åtgärd som
motionären föreslår skulle strida mot den grundläggande principen om
att programföretagen själva skall bestämma programmens innehåll. Utskottet
avstyrker även nu ifrågavarande yrkande i motionen 1978/79:
437.

I motionen 1978/79: 1312 yrkas bl. a. att riksdagen hos regeringen
skall anhålla om en utvärdering av lokalradions insatser i Skåne och
sydöstra Sverige i samband med snöovädren i januari i år (yrkande 1).

Utskottet anser att det bör ankomma på lokalradion att själv bedöma
behovet av en särskild utvärdering och i förekommande fall vidta erforderliga
åtgärder för att få en sådan till stånd. Utskottet avstyrker därför
yrkande 1 i motionen 1978/79: 1312.

I samma motion påtalas också det förhållandet att sändarkapaciteten
i vissa lokalradioområden är otillfredsställande. I Kalmar län är det lättare
att höra grannlänets lokalradio än det egna länets. Situationen är
lika besvärande för Radio Malmöhus. Motionärerna anser att riksdagen
bör besluta att de olika lokalradiosändarna i hela landet skall göras likvärdiga
(yrkande 3).

Samma problem med otillfredsställande sändnings- och mottagningsförhållanden
berörs i andra motioner. Sålunda aktualiseras i motionen
1978/79: 1850 de dåliga mottagningsförhållandena inom Radio Upplands
område. Motionärerna yrkar att riksdagen hos regeringen skall
hemställa om åtgärder som skapar tillfredsställande sändningsförhållanden
för Radio Uppland.

I motionen 1978/79: 895 påpekas att de varierande mottagningsför -

KrU 1978/79: 20

hållandena gör att lokalradions lyssnare på flera håll i landet har svårt
att avlyssna ”sin egen station”. Motionärerna uttalar att det är angeläget
att televerket uppmärksammar dessa problem och snarast åstadkommer
tillfredsställande lösningar. Yrkandet i motionen innebär, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen som sin mening bör ge till känna för regeringen vad
som i motionen anförts om lokalradions mottagningsförhållanden.

Utskottet förutsätter att televerket prioriterar sådana åtgärder som
rimligen kan komma i fråga för att åstadkomma tillfredsställande mottagningsförhållanden
för lokalradion i hela landet. Någon särskild hänvändelse
från riksdagen till regeringen i denna fråga är därför enligt
utskottets bedömning inte behövlig. Utskottet avstyrker motionerna
1978/79: 1312, yrkande 3, 1978/79: 1850 och 1978/79:895, sistnämnda
motion såvitt nu är i fråga.

I propositionen 1977/78: 91 om radions och televisionens fortsatta
verksamhet förutsattes att verksamheten med regional-TV under den då
kommande avtalsperioden skulle byggas ut till att omfatta hela landet.
Utskottet gjorde emellertid den bedömningen att vad som uttalats i
propositionen i denna fråga borde uppfattas mer som en rekommendation
än som innebärande en låsning i fråga om den tidpunkt då utbyggnaden
skall vara färdig (KrU 1978/79: 24). Riksdagen anslöt sig till den
uppfattning som utskottet sålunda uttalat.

I motionen 1978/79: 1291 uttalas att det i den nu föreliggande budgetpropositionen
förutsätts att regional-TV skall vara fullt utbyggd i samtliga
distrikt före slutet av den avtalsperiod som upphör med utgången av
budgetåret 1985/86. Motionärerna anser att riksdagen bör slå fast att regional-TV
vid avtalsperiodens slut skall finnas i samtliga distrikt och att
detta i princip skall innebära att ett nytt distrikt startar sådan verksamhet
årligen under perioden.

Som nämnts i det föregående yrkas i motionen 1978/79: 905 att utbyggnaden
av regional-TV, efter utbyggnaden i Norrköping, skall uppskjutas
till nästa avtalsperiod. I motionen 1978/79: 1877 framhålls att erfarenheterna
från Södermanlands län visar att en utbyggnad av lokalradion
är att föredra framför den splittring av resurserna som det blir om
regional-TV skall byggas ut i hela landet. Motionärerna yrkar att riksdagen
skall göra ett uttalande som innebär att utbyggnaden av lokalradion
bör prioriteras framför en satsning på regional-TV.

Med anledning av de mot varandra stridande motionsyrkandena i
fråga om utbyggnaden av regional-TV och vad som anförs i årets budgetproposition
finner utskottet anledning hänvisa till vad utskottet och
riksdagen förra året uttalade i denna fråga. Det uttalandet innebär att
utbyggnaden av regional-TV inte behöver vara helt genomförd vid avtalsperiodens
slut. Utbyggnadstakten får bli beroende av den bedömning
som Sveriges Radio gör vid fördelningen av de totala resurser som ställs
till företagets förfogande. Utskottet avstyrker motionerna 1978/79: 905,
yrkande 1 b, 1978/79: 1291 och 1978/79: 1877.

KrU 1978/79: 20

I motionen 1978/79: 895 framförs vissa synpunkter i fråga om lokalradion
som motionärerna anser att riksdagen med instämmande bör
föra vidare till regeringen. En av dessa synpunkter, nämligen den som
gäller de ojämna mottagningsförhållandena i landet, har utskottet redan
behandlat. De övriga synpunkterna kan sammanfattas på följande sätt.
Motionärerna anser

att problemet med den s. k. vaktlistetjänstgöringen, som i propositionen
berörs på s. 109, inte bör föranleda några uttalanden från riksdagens
och regeringens sida och inte får tas till intäkt för att beskära lokalradions
möjligheter att utvecklas,

att det är viktigt att lokalradion kan förstärkas ytterligare och att den
får arbeta i de former som bäst tjänar dess verksamhet,

att lokalradion bör ges möjlighet att bygga ut sin verksamhet på ytterligare
orter med särskilda lokalredaktioner,

samt att möjligheter bör skapas för lokalradion att i samarbete med
utbildningsradion bedriva verksamhet med s. k. allemansradio och även
försök med s. k. kommunradio.

Det uttalande om vaktlistetjänstgöringen som görs i propositionen innefattar
dels en erinran om vissa uttalanden i förra årets radioproposition
om möjligheten för programföretagen att i kostnadsbesparande
syfte samarbeta med varandra, dels ett uttalande om att problemen med
vaktlistorna bör kunna minskas genom ett dylikt samarbete. Utskottet
har ingen erinran mot ett samarbete som sker med den utgångspunkten
att vart och ett av företagen skall vara självständigt och behålla sin integritet.
Vad beträffar frågan om vaktlistetjänstgöringen anser utskottet
att det måste vara programföretagens sak att finna lämpliga lösningar
utan vägledande synpunkter från regeringens och riksdagens sida.

Genom förra årets riksdagsbeslut om radions och televisionens fortsatta
verksamhet angavs vissa riktlinjer för hur denna verksamhet skulle
byggas ut under perioden fram t. o. m. budgetåret 1985/86. Därvid uttalades
bl. a. att lokalradions resurser borde förstärkas.

Utskottet delar den i motionen 1978/79: 895 uttalade uppfattningen
att lokalradion har en väsentlig uppgift att fylla när det gäller att vidga
yttrandefriheten och bredda den politiska debatten. Det är angeläget att
den inte av brist på resurser hindras att pröva olika vägar att nå det mål
som gäller för verksamheten. Önskvärt är att den får möjlighet att genom
olika åtgärder förbättra bl. a. den lokala bevakningen.

Utskottet erinrar i detta sammanhang om att även i motionen
1978/79: 905, yrkande 1 e, begärts ökade resurser för lokalradion.

I motionen 1978/79: 1861 har framhållits att Radio Stockholm ännu
inte tilldelats resurser som står i rimlig proportion till verksamhetsområdets
struktur och befolkningsunderlag. Utskottet är medvetet om att lokalradion
i storstadsområdena har särskilda problem av den art som
motionärerna angivit. En allmän förstärkning av lokalradions resurser

KrU 1978/79: 20

enligt det önskemål utskottet ovan uttalat bör emellertid göra det möjligt
att förbättra situationen i dessa områden.

Vad utskottet nu med anledning av motionerna 1978/79:895,
1978/79: 905, yrkande 1 e, och 1978/79: 1861 anfört om lokalradion bör
riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.

Riksradions distriktsorganisation m. m. Det i
motionen 1978/79: 905 framförda yrkandet 1 d om att riksradion bör få
en fungerande distriktsorganisation är inte kombinerat med något konkret
förslag i organisationsfrågan. Det synes endast innebära önskemål
om ett uttalande av riksdagen om att riksradion bör ha fria händer i
fråga om utformningen av distriktsorganisationen och få tillräckliga
medel för att säkra en väl spridd nyhetstäckning och en vital programkontakt
med hela landet. Utskottet, som i det följande tar ställning till
frågan om medelsanvisningen för nästa budgetår, finner inte anledning
för riksdagen att göra något särskilt uttalande av den allmänna innebörd
som önskats i motionen. Yrkandet 1 d i motionen 1978/79: 905 avstyrks
alltså.

I propositionen har vikten av kvalitetsförbättringar i programproduktionen
markerats. Mot den bakgrunden är det enligt utskottets bedömning
inte behövligt att riksdagen genom ett särskilt uttalande ytterligare
framhåller betydelsen av olika åtgärder med kvalitetshöjande syfte.
Utskottet avstyrker det yrkande härom som framförts under 1 c i motionen
1978/79: 905.

Invandrarprogram. I motionen 1978/79: 1292 framhålls att
Sveriges Radio i dag är utsatt för ett kraftigt ökat tryck i fråga om invandrarprogram
och service på invandrarspråk. Motionärerna erinrar
om att riksdagen förra året fann det angeläget med en förstärkning av
insatserna i fråga om program för invandrare och andra minoritetsgrupper
i samhället. Yrkandet i motionen innebär att riksdagen som sin mening
bör uttala att det resurstillskott som för nästa budgetår ställs till
Sveriges Radios förfogande skall kunna utnyttjas även för förstärkta insatser
för invandrarna.

Det uttalande som riksdagen gjorde förra året om vikten av en förstärkning
av insatserna i fråga om program för invandrare och andra
minoritetsgrupper i samhället har enligt utskottet sin fulla giltighet inför
det kommande budgetåret. Utöver detta konstaterande behövs det enligt
utskottets mening inte något särskilt uttalande från riksdagens sida i
denna fråga. Utskottet avstyrker därför yrkandet i motionen
1978/79: 1292.

För att ökat utrymme skall kunna beredas för invandrarprogram bör
enligt motionen 1978/79: 2151 massmedieföretagen åläggas att öppna en
ny kanal i radio avsedd enbart för dylika program. Företagen bör också
enligt motionen åläggas dels att tillfredsställa de spansktalande invand -

KrU 1978/79: 20

rarnas behov av mera program i radio, dels att i TV-verksamheten förstärka
invandrarredaktionernas resurser. Förslaget om en särskild radiokanal
är enligt utskottets bedömning varken realistiskt eller lämpligt. Vad
gäller det föreslagna åläggandet i övrigt strider detta mot principen om
företagens självständighet i programverksamheten. Utskottet avstyrker
motionen 1978/79: 2151, yrkande 2.

Medelsberäkningar. Mot propositionens förslag om godkännande
av föredragande statsrådets förslag till medelsberäkning för
den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten står dels ett förslag
i motionen 1978/79: 1296 om en höjning över propositionsförslaget med
15 milj. kr., dels ett förslag i motionen 1978/79: 905, yrkande 3, om en
motsvarande höjning med 57 milj. kr. I förstnämnda motion framhålls
att ytterligare medel utöver vad som föreslås i propositionen är nödvändiga
för att den reformtakt som förutsattes i förra årets riksdagsbeslut
skall kunna hållas.

Vid sin beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår har utskottet
— mot bakgrund av vad som anförts i propositionen och egna bedömningar
av utskottet som redovisats i det föregående — kommit till den
uppfattningen att det belopp som i propositionen beräknats till bestridande
av de avgiftsfinansierade driftkostnaderna vid Sveriges Radio
bör höjas med 10 milj. kr. I övrigt bör beräkningen i propositionen
godkännas. Vid riksdagens bifall till vad sålunda förordats blir både
motionen 1978/79: 905, yrkande 3, och motionen 1978/79: 1296 i viss
mån tillgodosedda.

Utskottet, som hänvisar till vad utskottet i det föregående anfört om
lokalradion och dess resursbehov, avstyrker det i motionen 1978/79:
1312 framförda yrkandet 2 att de i propositionen beräknade resursförstärkningarna
för driftkostnader och investeringar till betydande del
skall användas för upprustning av lokalradion.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot det i propositionen
redovisade förslaget till medelsberäkning för radionämndens verksamhet.
Propositionens förslag i denna del tillstyrks därför.

Finansieringssystemet. Frågan om hur radio- och TVverksamheten
i framtiden skall finansieras berörs i motionerna
1978/79: 905 och 1300. Som alternativ till höjningar av mottagaravgifterna
framförs i den förra motionen utan närmare precisering tanken på
ett nytt bidragssystem som kan garantera radions och televisionens integritet.
I den senare motionen nämns en skattefinansiering som ett tänkbart
alternativ värt att närmare överväga. I båda motionerna påyrkas en
utredning av finansieringsfrågan.

Utskottet anser sig inte böra föreslå riksdagen att begära en utredning
enligt något av de båda motionsyrkandena som därför avstyrks.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

KrU 1978/79: 20

1. att riksdagen antar det i propositionen 1978/79: 100 framlagda
förslaget till lag om ändring i radiolagen (1966: 755),

2. att riksdagen antar det i propositionen 1978/79: 100 framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1978: 478) om avgift för
innehav av televisionsmottagare,

3. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 905, yrkandena 1 a och
2, om nya riktlinjer för organisationen av moderbolaget Sveriges
Radio och om ett för hela radiokoncernen gemensamt avtal
med staten,

4. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 898 om kraven på
objektivitet, saklighet och kvalitet i fråga om barnprogram,

5. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 946 om trafikinformation
i lokalradion,

6. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1310 om fler kyrkliga
och kulturbetonade radio- och TV-program,

7. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1864 om fler gudstjänster
i TV,

8. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1859 om en TV-kampanj
mot bruket av alkohol,

9. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 436 om språket i radiooch
TV-utsändningar,

10. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1856 om fler textade
TV-program,

11. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1300, yrkande 1, om
befrielse för folkpensionärer m. fl. från mottagaravgift,

12. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1849 om bibehållande
av oförändrade mottagaravgifter,

13. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 437 om lokalradions
utnyttjande av dagspressen,

14. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1312, yrkande 1, om
en utvärdering av vissa insatser av lokalradion,

15. att riksdagen avslår motionerna 1978/79: 1312, yrkande 3,
1978/79: 1850 och 1978/79: 895 om lokalradions mottagningsförhållanden,
sistnämnda motion såvitt nu är i fråga,

16. att riksdagen avslår motionerna 1978/79: 905, yrkande 1 b,
1978/79: 1291 och 1978/79: 1877 om utbyggnaden av regionalTV,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motionerna 1978/79: 895,
1978/79: 905, yrkande 1 e, och 1978/79: 1861, förstnämnda
motion såvitt nu är i fråga, anfört om lokalradion,

18. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 905, yrkande 1 c om
kvalitetshöjande åtgärder och yrkande 1 d om riksradions distriktsorganisation,

KrU 1978/79: 20

19. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1292 om invandrarprogram,

20. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 2151, yrkande 2, om
en ny kanal för invandrarprogram,

21. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79: 100
och motionerna 1978/79: 905, yrkande 3, och 1978/79: 1296
godkänner den i propositionen angivna medelsberäkningen för
den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten med den
ändring som utskottet förordat,

22. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1312, yrkande 2, om
utnyttjande för lokalradions behov av vissa resursförstärkningar,

23. att riksdagen godkänner den i propositionen 1978/79: 100 angivna
medelsberäkningen för radionämndens verksamhet,

24. att riksdagen avslår motionerna 1978/79: 905, yrkande 4, och
1978/79: 1300, yrkande 2, om en utredning om radio- och TVverksamhetens
finansiering.

2. Sveriges Utbildningsradio aktiebolag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten E 1 (s. 603—605) och hemställer

att riksdagen till Sveriges Utbildningsradio aktiebolag för budgetåret
1979/80 anvisar ett anslag av 79 983 000 kr.1

3. Televisions- och radioanläggningar. Regeringen har under punkten
I:B 2 (s. 701—703) föreslagit riksdagen att

1. medge att televerket lämnas det beställningsbemyndigande som förordats
i propositionen,

2. till Televisions- och radioanläggningar för budgetåret 1979/80 anvisa
ett investeringsanslag av 84 400 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionen 1978/79: 728 av
Karl-Eric Norrby m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att som
sin mening ge regeringen till känna att frågan huruvida lokalradioprogrammen
skall distribueras i stereo eller ej lämnas öppen för senare
ställningstagande.

I propositionen redovisas att televerket i samarbete med Sveriges Lokalradio
AB utrett möjligheten att distribuera lokalradioprogrammen i
stereo. För televerkets del krävs härvid översyn och komplettering av
befintliga programförbindelser. Dessa åtgärder bedöms kunna vara helt
genomförda inom ca två år efter beslut och beräknas kunna komma till

1 Utskottet har här använt den anslagsrubrik som angivits i tabellverket i
propositionen 1978/79:100 (s. 37).

KrU 1978/79: 20

utförande under budgetåren 1981/82 och 1982/83. Investeringskostnaden
beräknas till ca 800 000 kr. och medför en årlig driftkostnadsökning
på ca 1 milj. kr. för förhyrda förbindelser.

Föredragande statsrådet har i propositionen uttalat att han inte räknar
med att lokalradioprogrammen skall distribueras i stereo.

Motionärerna anser att detta uttalande av statsrådet är olyckligt. Det
kommer att uppfattas som en diskriminering av lokalradion att dess
program inte får sändas i stereo när utsändningen i övrigt över P 3-nätet
sker i stereo. Lokalradions studioutrustning är dessutom redan utförd
för stereosändningar, varför kostnaden inte är avskräckande.

Utskottet har ingen erinran mot att televerket erhåller det i propositionen
angivna beställningsbemyndigandet och inte heller mot beräkningen
av medelsbehovet under anslaget.

Vad beträffar frågan om distribuering av lokalradioprogrammen i stereo
bör det uttalande i propositionen som föranlett motionen
1978/79: 728 endast uppfattas som en del av riksdagens underlag för
medelsberäkningen för nästa budgetår. Om detta uttalande av utskottet
inte föranleder någon erinran från riksdagens sida blir motionärernas
syfte tillgodosett. Något särskilt beslut av riksdagen att som sin mening
ge till känna för regeringen att frågan bör hållas öppen är enligt utskottets
bedömning inte behövligt. Utskottet avstyrker alltså motionen
1978/79: 728.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen medger att televerket lämnas det beställningsbemyndigande
som förordats i propositionen 1978/79: 100,

2. att riksdagen till Televisions- och radioanläggningar för budgetåret
1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 84 400 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 728 om utsändning av
lokalradions program i stereo.

Stockholm den 27 februari 1979

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Per Olof
Sundman (c), Tore Nilsson (m), Ingemar Leander (s), Olle Eriksson (c),
Åke Green (s), Ingegärd Fraenkel (fp), Tyra Johansson (s), Karl-Eric
Norrby (c), Lars-Ingvar Sörenson (s), Ingrid Diesen (m), Hans Alsén (s),
Kerstin Göthberg (c), Gunnar Richardson (fp) och Helge Klöver (s).

KrU 1978/79: 20

Reservationer

vid punkten 1 (radio och television)

1. beträffande en granskning av det sätt på vilket lokalradion utnyttjar
dagstidningarnas innehåll av Tore Nilsson (m) och Ingrid Diesen (m)
som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”1978/79: 437” bort ha följande lydelse:

Det sätt på vilket lokalradion utnyttjar dagstidningarnas innehåll upplevs
uppenbarligen på en del håll som stötande. Utskottet delar därför
motionärens uppfattning att det finns anledning att göra en närmare
undersökning av de i motionen påtalade förhållandena. Utskottet finner
också att det skulle vara värdefullt med en av motionären föreslagen
undersökning av möjligheterna att inom ramen för gällande radiolag
och avtal anförtro åt dagstidningarna att i lokalradion ansvara för program
med nyhetsuppläsningar. Vad utskottet nu anfört med anledning
av motionen 1978/79: 437 bör riksdagen som sin mening ge till känna
för regeringen.

dels utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motionen 1978/79: 437 anfört om
lokalradions utnyttjande av dagspressen,

2. beträffande vissa uttalanden angående lokalradion av Tore Nilsson
(m) och Ingrid Diesen (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
delar” och på s. 22 slutar med ”för regeringen” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att lokalradion har en viktig uppgift när det gäller
att förmedla lokal information. De krav på utökade resurser som förs
fram i motionen 1978/79: 895 och som bland annat innebär att särskilda
lokalredaktioner bör upprättas på ytterligare orter kan utskottet
inte biträda. Det måste anses åvila programföretagets styrelse att fördela
befintliga resurser och i den mån ökade medel kan ställas till förfogande
ta ställning till önskemål om en utökning av antalet lokalredaktioner
eller en förstärkning av de nuvarande.

Utskottet erinrar i detta sammanhang om att även i motionen 1978/
79: 905, yrkande 1 e, begärts ökade resurser för lokalradion.

I motionen 1978/79: 1861 har framhållits att Radio Stockholm ännu
inte tilldelats resurser som står i rimlig proportion till verksamhetsområdets
struktur och befolkningsunderlag. Utskottet är medvetet om att
lokalradion i storstadsområdena kan ha särskilda problem av den art

KrU 1978/79: 20

som motionärerna angivit. Det ankommer även i detta fall på programbolagets
styrelse att göra de avvägningar som bedöms lämpliga.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1978/79: 895, 1978/
79: 905, yrkande 1 e, och 1978/79: 1861.

dels utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. att riksdagen avslår motionerna 1978/79: 895, såvitt nu är i
fråga, 1978/79: 905, yrkande 1 e, och 1978/79: 1861 angående
lokalradion,

3. beträffande medelsberäkningen av Tore Nilsson (m), Ingegärd Fraenkel
(fp), Ingrid Diesen (m) och Gunnar Richardson (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Vid sin”
och slutar med ”mån tillgodosedda” bort ha följande lydelse:

En principiell utgångspunkt vid bedömningen av vilket belopp som
för nästa budgetår bör ställas till Sveriges Radios förfogande för den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten måste enligt utskottets
mening vara att samma återhållsamhet i fråga om utgiftsökningar bör
iakttas som när det gäller anslag på riksstaten. Mot den bakgrunden
anser utskottet inte att det finns utrymme för någon förhöjning av det
belopp som i propositionen beräknats för de avgiftsfinansierade driftkostnaderna
vid Sveriges Radio. Utskottet anser att de i propositionen
gjorda medelsberäkningarna beträffande den avgiftsfinansierade verksamheten
bör godkännas. Utskottet avstyrker alltså motionerna 1978/79:
905, yrkande 3, och 1978/79: 1296.

dels utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79: 100 och
med avslag på motionerna 1978/79: 905, yrkande 3, och 1978/
79: 1296 godkänner den i propositionen angivna medelsberäkningen
för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten,

Särskilda yttranden

vid punkten 1 (Radio och television)

1. beträffande utbyggnaden av regional-TV av Tore Nilsson (m) och
Ingrid Diesen (m):

Utskottets uttalande angående utbyggnaden av regional-TV innebär
ett förtydligande av förra årets riksdagsbeslut i denna fråga. Det finns
enligt vår mening anledning att särskilt markera att detta uttalande inte
får tas till intäkt för en fördröjning beträffande utbyggnaden av regional-TV.
De sändningar som i dag finns på fyra håll i landet har rönt
stor uppskattning. Det är därför önskvärt att utbyggnaden fullföljs så
att sändningar som planerat kan äga rum i elva distrikt när avtalsperio -

KrU 1978/79: 20

den är slut. Smärre tidsförskjutningar kan naturligtvis uppkomma på
grund av bristande ekonomiska resurser, men Sveriges TV AB måste
förstå att förra årets riksdagsbeslut enligt utskottets uttalande i betänkandet
1977/78: 24 bör uppfattas som en rekommendation. Målsättningen
är alltså helt klar: en utbyggnad under avtalsperioden så att vid
dennas slut samtliga elva distrikt som planerat har egna regional-TVsändningar.

2. beträffande programverksamheten av Tore Nilsson (m):

Riktlinjerna för radio- och TV-verksamheten har fastlagts av riksdagen
så sent som år 1978. Enligt riksdagsbeslutet skall radio och TV
stå i allmänhetens tjänst. Den sändningsrätt som Sveriges Radio har
kräver opartiskhet och de sändande företagen har skyldighet att ”i programverksamheten
hävda det demokratiska statsskickets grundidéer
samt principen om alla människors lika värde och den enskilda människans
frihet och värdighet”.

Gällande avtal ger radioföretagen rätt att avgöra hur programmen
skall se ut och att i princip sända vad de önskar, men verksamheten
skall garantera publiken, de betalande lyssnarna, att programmen är
objektiva och att skilda intressen får utrymme. Till objektivitet i absolut
mening hör att de olika medborgargrupperna i stort får sina intressen
tillgodosedda. Detta kan ske utan att förhandscensur behöver förekomma
och utan styrning utifrån så att alla lyssnare får en rättvis del
av ett utbud som berikar livet och som motiverar deras kostnader i
form av skatter och avgifter till radio och TV.

Om en sektor försummas — ett allmänt intresse, en utbredd önskan
— förbises grupper, så att Sveriges Radio kan anses ha brutit avtalet.
Det är ett faktum att många svenskar är besvikna inför fördelningen i
programutbudet och därtill upplever hjälplöshet inför Sveriges Radios
attityd mot deras klagomål och önskningar. När de förgäves vädjat om
ändring, anser många att riksdagen borde tillse att bättre balans i utbudet
och klar objektivitet uppnås. Detta resulterar i krav på riksdagens
ledamöter.

Som exempel kan nämnas vad som anförs t. ex. i motionerna 1978/79:
898, 1310 och 1864 som bl. a. rör kyrkans önskemål om fler gudstjänster
och vissa kulturella och religiösa inslag i barn- och ungdomsprogram.
Både då det gäller sändningstid och innehåll har kritik framförts
från det kyrkfolk, som utgör en majoritet i landet, utan positivt resultat.
Glesbygdens folk och pensionärer och sjuka har önskningar om fler
och välplacerade andakter.

Vad som anförs i motionen 1978/79: 436 om eder och olämpligt
språk i programmen samt alkoholsedens förhärligande och vissa pornografiska
inslag har påtalats som en nedbrytande faktor och ett brott mot
vårt sociala ansvar. Det upplevs smärtande och förvånande att Sveriges

KrU 1978/79: 20 30

Radio tycks intaga en annan ställning till etiska frågor än vårt folks
flertal eller är oförmöget att uppfatta publikens struktur och radioavtalets
innebörd.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM '.97»