Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

KrU 1978/79: 20 Kulturutskottets betänkande

1978/79: 20

med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller me­delsanvisningen till radio och television m. m. jämte motioner

1. Radio och television. Regeringen har i propositionen 1978/79: 100, bilaga 12 (utbildningsdepartementet), s. 95—112, föreslagit riksdagen dels att antaga i propositionen framlagda förslag till

1.    lag om ändring i radiolagen (1966: 755),

2.    lag om ändring i lagen (1978: 478) om avgift för innehav av tele­visionsmottagare,

dels att

3.    godkänna i propositionen angivna förslag till medelsberäkningar för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten,

4.    godkänna i propositionen angivet förslag till medelsberäkning för radionämndens verksamhet.

Medelsberäkningen i propositionen innebär för den avgiftsfinansie­rade radio- och TV-verksamheten att för Sveriges Radios investeringar beräknas 76,5 milj. kr. och för dess driftkostnader 1 005,6 milj. kr. Sist­nämnda belopp utgår från ett genomsnittligt prisläge 1977/78 med hän­syn till genomsnittlig förändring av konsumentprisindex (KPI) 1976/ 77—1977/78. Eventuella förändringar i konsumentprisindex därefter kommer automatiskt att påverka medelstilldelningen. De angivna be­loppen ligger 65,5 milj. kr. resp. 57,0 milj. kr. lägre än vad som begärts i de till utbildningsdepartementet ingivna anslagsframställningarna.

I den för driftkostnader beräknade medelstilldelningen ligger enligt propositionen en resursförstärkning för programverksamheten nästa bud­getår om 50,0 milj. kr. Det förutsätts att detta skall möjliggöra en fort­satt utbyggnad av den regionala riksprogramproduktionen samt igång­sättning av regional TV-verksamhet i ytterligare en region. En bety­dande del av resursförstärkningen bör också — enligt propositionen — kunna användas i programproduktionen i kvalitetshöjande syfte.

Behållningen i rundradiorörelsens fond beräknas vid innevarande budgetårs utgång uppgå till ca 256 milj. kr. Avgifts- och ränteintäkter under budgetåret 1979/80 uppskattas till 1 440 milj. kr., medan utgif­terna — om man utgår från en årlig ökning av KPI med 6 procent — uppskattas till ca 1 502 milj. kr. Rörelsen skulle då uppvisa ett underskott av ca 62 milj. kr. och fondbehållningen vid utgången av budgetåret 1979/80 vara 194 milj. kr. Därvid har inte räknats med de kostnader för byggnadsstyrelsens investeringar i radio- och TV-hus som tas upp i ett senare sammanhang.

1    Riksdagen 1978/79. 13 saml. Nr 20


 


KrU 1978/79:20                                                                        2

Mottagaravgifterna bör enligt propositionen vara oförändrade under det kommande budgetåret.

De framlagda lagförslagen innebär att straffansvar införs för den som använder mottagare på sådant sätt att mottagning på andra platser störs, resp. för innehavare av svart/vit televisionsmottagare som under­låter att anmäla innehav av färgmottagare då sådan anskaffas.

Lagförslagen är följande.

1    Förslag till

Lag om ändring i radiolagen (1966: 755)

Härigenom föreskrivs i fråga om radiolagen (1966: 755) dels att 3 och 11 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 3 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

3 §2

Mottagare får innehas och användas av var och en. Om avgift för innehav av mottagare finnas bestämmelser i lagen (1978: 478) om av­gift för innehav av televisionsmottagare.

Den som i mottagare har avlyss-     Mottagare får inte användas på

nat   telefonsamtal,   telegram   eller     sådant sätt att mottagning på aiid-annat telemeddelande får ej obe-     ra platser störs, hörigen föra detta vidare.

Anordning, som automatiskt re­gistrerar innehållet i radio- eller trådsändning, får användas till­sammans med mottagaren endast om regeringen eller myndighet som. regeringen bestämmer medger det i särskilt fall. Sådant medgivande krävs dock ej om registreringen avser sändning som uppenbarligen är avsedd för allmänheten.

Bestämmelserna i denna para­graf om mottagare avse även åter­givningsanordning som är ansluten till mottagaren. Bestämmelserna i paragrafen gälla ej navigerings-mottagare.

1 Lagen omtryckt 1972: 240. - Senaste lydelse 1978: 476.


 


KrU 1978/79: 20


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


3a§

Den som i mottagare har avlyss­nat telefonsamtal, telegram eller annat telemeddelande får ej obe-hörigen föra detta vidare.

Anordning, som automatiskt re­gistrerar innehållet i radio- eller trådsändning, får användas till­sammans med mottagaren endast om regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medger det i särskilt fall. Sådant medgivande krävs dock ej om registreringen avser sändning som uppenbarligen är avsedd för allmänheten.

Bestämmelserna i denna para­graf om mottagare avse även åter­givningsanordning som är ansluten till mottagaren. Bestämmelserna i paragrafen gälla ej navigerings-mottagare.

11 §ä

Till böter dömes den som

1.    underlåter att fullgöra anmälningsskyldighet som avses i 9 § första eller andra stycket, eller

2.    uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar ofullständig eller oriktig uppgift i anmälan som avses i 9 § första eller andra stycket, om ej gär­ningen är belagd med straff i brottsbalken.


Till böter, högst femhundra kro­nor, dömes den som bryter mot fö­reskrifterna i 3 § andra eller tredje stycket. Detsamma gäller den som vid fullgörande av uppgiftsskyl­dighet som avses i 9 § tredje stycket uppsåtligen eller av oakt­samhet lämnar oriktig uppgift, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken.


Till böter, högst femhundra kro­nor, dömes den som bryter mot fö­reskrifterna i 3 § andra stycket eller 3 a § första eller andra styc­ket. Detsamma gäller den som vid fullgörande av uppgiftsskyldighet som avses i 9 § tredje stycket upp­såtligen eller av oaktsamhet läm­nar oriktig uppgift, om ej gär­ningen är belagd med straff i brottsbalken.


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

3 Senaste lydelse 1978: 476.


 


KrU 1978/79:20                                                                     4

2    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978: 478) om avgift för innehav av televi­sionsmottagare

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1978: 478) om avgift för innehav av televisionsmottagare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

2 §

Innehav av televisionsmottagare   Innehav av televisionsmottagare

skall anmälas till myndighet som skall anmälas till myndighet som
avses i 1 § tredje stycket. Myndig- avses i 1 § tredje stycket. Den som
heten får medge undantag från anskaffar televisionsmottagare av-
anmälningsskyldigheten,
              sedd för färgmottagning skall göra

anmälan därom oavsett att allmän mottagaravgift erlagts. Myndighe­ten får medge undantag från an­mälningsskyldigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1978/79: 436 av Gunnar Johansson m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att Sveriges Radio och TV vid sina sändningar bör använda ett vårdat språk och undvika svordomar, förråande och stötande uttryck samt särskilt beakta detta vid sändningar som vänder sig till barn och ungdom,

1978/79: 437 av Göthe Knutson (m) vari yrkas

1.    alt riksdagen hos regeringen begär att en granskning sker be­träffande Sveriges lokalradios utnyttjande av dagstidningarnas innehåll samt skyldigheten att uppge varifrån nyheten hämtats,

2.    att riksdagen hos regeringen begär att Sveriges lokalradio ges upp­drag att, om möjligt inom ramen för gällande radiolag och avtal, låta tidningar på lokalradioorten själva svara för nyhetsuppläsningarna,

1978/79: 895 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om lokalradion,

1978/79: 898 av Yvonne Hedvall m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att Sveriges Radio i högre grad än nu bör till­godose de krav på objektivitet, saklighet och kvalitet som måste ställas på de program som visas för barn och ungdom,


 


KrU 1978/79:20                                                         5

1978/79: 905 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen anger nya riktlinjer för SR-koncernens organisation
och utbyggnad, innebärande att

a. moderbolaget ges övergripande ansvar för verksamheten och ut­
ökade funktioner och befogenheter bl. a. genom att koncerngemensam­
ma operativa organ förläggs dit,

b. utbyggnaden av regional-TV efter utbyggnaden i Norrköping upp­
skjuts till nästa avtalsperiod,

c. kvalitetshöjning genom ökad inhemsk teater- och underhållnings-
produktion, mer genomarbetade kultur- och samhällsprogram m. m.
prioriteras och skall ske med tillvaratagande av resurser i Stockholm,
vars sändningstid inte minskas,

d.   riksradion får en fungerande distriktsorganisation,

e.   lokalradion ges ökade resurser, bl. a. till bandverkstäder,

2. att riksdagen beslutar att ett avtal för hela koncernen skall slutas
mellan staten och SR med riktlinjer som innebär att

a. kravet på opartiskhet i programverksamheten skall galla det totala
utbudet,

b.   yttrandefriheten i rundradion skall gälla lika för alla,

c. demokratistadgandet bibehåller sin hävdvunna innebörd men med
tillämplighet också på jämlikhet mellan könen och andra jämlikhets­
frågor,

3.    att riksdagen beslutar att 57 milj. kr. får tas i anspråk ur radio­fonden utöver regeringens förslag,

4.    att riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning som på sikt skall se över finansieringsfrågan för radio och televisionen,

1978/79: 946 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande fortlöpande lokal och regional trafikinformation via samtliga lokal­radiostationer i Sverige,

1978/79: 1291 av Ingrid Diesen m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen med anledning av budgetpropositionen, avsnittet rörande Sveriges Ra­dio, uttalar att regionaltelevisionen successivt skall byggas ut under avtalsperioden så att vid dennas slut samtliga distrikt har egna regional-TV-sändningar,

1978/79: 1292 av Anna Eliasson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att det resurstillskott som ställs till Sveriges Radios förfogande för budgetåret 1979/80 skall kunna utnyttjas även för förstärkta insatser för invandrarna,

1978/79: 1296 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari yrkas att riks­dagen beslutar att 15 milj. kr. får tas i anspråk ur radiofonden utöver regeringens förslag,


 


KrU 1978/79:20                                                         6

1978/79: 1300 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari yrkas att riksdagen hemställer hos regeringen

1.    att åtgärder vidtas för att befria dem som enbart har folkpen­sionsinkomst och motsvarande från avgifter för radio- och TV-innehav,

2.    att frågan om total avgiftsbefrielse för alla radio- och TV-inne-havare och avgifternas ersättande med skattemedel utreds,

1978/79: 1310 av Sven Johansson m. fl. (c, m) vari yrkas att riks­dagen som sin mening ger regeringen till känna att andelen kyrkliga och kulturbetonade program inom Sveriges Radios verksamhets ramar bör ökas väsentligt samt att nämnda programinslag bör ökas i barn- och ungdomsprogrammen,

1978/79: 1312 av Bernt Nilsson m. fl. (s) vari yrkas

1.    att riksdagen hos regeringen anhåller om en utvärdering av lokal­radions insatser i Skåne och sydöstra Sverige i samband med snö­ovädret i januari i år,

2.    att riksdagen beslutar att den i propositionen 1978/79: 100, av­snittet Radio och television, föreslagna resursförstärkningen på 50 milj. kr. för drift och 76,5 milj. kr. för investeringar till betydande del skall användas för upprustning av lokalradion,

3.    att de olika lokalradiosändarna skall göras likvärdiga i hela landet,

1978/79: 1849 av Tage Adolfsson (m) vari yrkas att riksdagen uttalar att Radio/TV:s licensavgifter behålls oförändrade tills vidare,

1978/79: 1850 av Hans Alsén m. fl. (s, c, m, fp, vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om åtgärder som skapar tillfredsställande sändningsförhållanden för Radio Uppland,

1978/79: 1856 av Sven Johansson (c) och Bertil Johansson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om en framställning till Sveriges Radio/TV om utökning av textade program i TV,

1978/79: 1859 av Tyra Johansson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om att möjligheterna utreds för utformandet av en TV-kampanj i syfte att bilda opinion mot att det utbredda alkohol­bruket utgör så stor del av kulturmönstret i landet,

1978/79: 1861 av Essen Lindahl m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförs i motionen,

1978/79; 1864 av Tore Nilsson (m) och Per Petersson (m) vari yrkas att riksdagen måtte uttala att församlingsgudstjänst bör sändas i TV varje söndag.


 


KrU 1978/79:20                                                         7

1978/79: 1877 av Olle Svensson (s) och Ingrid Ludvigsson (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om en prioritering av utbyggnaden av lokal­radion framför en satsning på regional-TV,

1978/79: 2151 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari, såvitt nu är i fråga — med hänvisning till vad som anförts i motionen 1978/79: 2148 — yrkas att riksdagen hemställer hos regeringen att staten ålägger massmedieföretagen att öppna en kanal för invandrar-program och att tillfredsställa de spansktalande invandrarnas behov av ökat radioprogram samt att i TV-verksamheten förstärka invandrar-redaktionernas resurser (yrkande 2).

Som stöd för de motionsvis framförda yrkandena har anförts i hu­vudsak följande.

Motionen 1978/79: 436 av Gunnar Johansson m. fl. (m) om språ­ket   i   radio   och   TV-utsändningar.

TV:s programutbud är i vad avser innehåll och språkbruk attityd-och opinionsskapande på ett sätt som tittaren inte alltid inser. Denna påverkan gäller framför allt barn och ungdom som ofta tar intryck av TV:s jargong och stilbildning. Det är därför desto mer beklämmande att TV:s språkbruk förslappats och i många program framstår som nyanslöst och andefattigt. Användningen av svordomar tenderar att öka, något som tyder på bristande respekt för andliga, kulturella och språk­liga värden. Ett monopolföretag som Sveriges Radio måste besinna sitt ansvar på denna punkt. Det är högst angeläget att Sveriges riksdag för­dömer sådant språkbruk i radio och TV som kan betecknas som van­hedrande, förråande eller stötande.

Motionen 1978/79: 437 av Göthe Knutson (m) om 1 o k a 1 r a-dions   utnyttjande   av   dagspressen.

Från dagspressens sida anmärker man i åtminstone några av lokal­radioområdena på att lokalradion i så stor utsträckning läser nyheter ur de lokala tidningarna. På många håll inom dagspressen upplever man detta som ett otillbörligt snyftande, för att inte säga "stöld" från lokal­radions sida. Det anses visserligen att "nyheten är fri", men det borde vara diskutabelt att ett nyhetsmedium mer eller mindre helt bär upp sina nyhetssändningar på innehållet i andra och delvis konkurrerande nyhetsmedier. Förhållandet bör bli föremål för juridisk prövning.

Det finns också anledning att betrakta lokalradions högläsning ur tidningarna från pressetiska synpunkter. Lokalradion bör, liksom riks­radion och televisionen i samma situation, klart och tydligt ange ur vil­ken tidning man hämtar de nyheter och andra programinslag som dags­pressen får stå till tjänst med. Detta borde vara självklart på varje lokal-


 


KrU 1978/79:20                                                         8

radiostation, men på en del håll är så inte fallet. Ännu mer anmärk­ningsvärt blir det när lokalradion citerar en av flera tidningar även om den citerade tidningen inte är ensam om de nyheter som läses upp. Det finns en god lösning på de nu angivna pressetiska problemen, nämligen att lokalradion får dela med sig av sin sändningstid till regelmässiga nyhetssändningar som dagstidningarna själva får svara för.

Motionen 1978/79:895 av Georg Andersson m. fl. (s) om lokal­radions   verksamhet.

Riksdagen framhöll förra året att det är angeläget att lokalradioverk­samheten tillförs personella och ekonomiska resurser som gör det möj­ligt att successivt förverkliga de mål som sattes upp för lokalradion av regering och riksdag 1975. Vidare ansåg riksdagen att regering eller riksdag inte bör styra formerna för hur bevakningen i länen skall an­ordnas (KrU 1977/78: 24).

I årets budgetproposition (prop. 1978/79: 100, bil. 12) anför utbild­ningsministern att företagsledningarna bör ta vara på möjligheterna till samarbete mellan programföretagen bl. a. för att minska problemet med den s. k. vaktlistetjänstgöringen inom nyhetsredaktionerna.

Vi anser att detta uttalande i propositionen står i strid mot ovan­nämnda riksdagsuttalande och utgör ett försök att upphäva den hand­lingsfrihet för programföretagen som regeringen anslöt sig till i prop. 1977/78: 91. Vi finner det märkligt att utbildningsministern på detta sätt går in och ger detaljanvisningar till ett par av dotterbolagen i Sve­riges Radio. Enligt vår mening bör riksradion och lokalradion själva avgöra frågor av denna art.

Lokalradion har en väsentlig uppgift att fylla för att vidga yttrande­friheten och bredda den politiska debatten. Genom lokalradion kommer en opinion till tals som eljest har svårt att göra sig hörd. De höga lyss-narsiffrorna visar också att lokalradion är uppskattad runt om i landet. Det är därför viktigt att lokalradion ytterligare kan förstärkas och får arbeta i de former som bäst tjänar dess målsättning.

Lokalradion bör ges möjligheter att bygga ut sin verksamhet på ytter­ligare orter med särskilda lokalredaktioner. Vaktlisteproblemet, som inte är en fråga för regering och riksdag utan för radiöföretagen att ta ställning till, får inte tas till intäkt för att beskära lokalradions möjlig­heter att utvecklas.

De varierande mottagningsförhållandena gör att lyssnarna på flera håll i landet har svårt att avlyssna "sin egen" station. Det är angeläget att televerket uppmärksammar dessa problem och snarast åstadkommer tillfredsställande lösningar.

Vi vill också stryka under att det bör skapas möjligheter för lokal­radion att i samarbete med utbildningsradion bedriva verksamhet med s. k. allemansradio 1 enlighet med vad vi framhöll i motionen 1977/78:


 


KrU 1978/79:20                                                         9

1796. I denna framhöll vi även behovet av försök med lokalradiosänd­ningar begränsade till en kommun, s. k. kommunradio. Detta är särskilt viktigt när nu en försöksverksamhet med närradio skall inledas. Där­igenom ges möjligheter till intressanta jämförelser när försöksverksam­heten skall utvärderas.

Motionen 1978/79:898 av Yvonne Hedvall m. fl. (m) om Sve-riges   Radios   ansvar  för  barn   och  ungdom.

Speciellt de mindre barnen saknar ofta förmåga till kritiskt tänkande och upplever det som sänds i Sveriges Radio som sant och normgivande. Inte sällan förekommer det på sändningstid som är lämplig för barn program med starkt ångestladdade situationer, med inslag av såväl fy­siskt som psykiskt våld och med ett språk där slanguttryck och svor­domar snarare är regel än undantag. Barns rätt till objektiv information om den värld de lever i åsidosätts i dag av ensidiga ambitioner att skapa insikt om samhällslivets avigsidor. Vill vi ge barnen ett bättre samhälle måste de också genom massmedierna få uppleva vad som karakteriserar ett sådant. Det är beklämmande att Sveriges Radio genom val och ut­formning av barnprogrammen inte tar större del av detta samhälls­ansvar.

Motionen 1978/79:905 av Lars Werner m. fl. (vpk) om radions och   televisionens   verksamhet.

Rundradion måste ha en stark och oberoende ställning gentemot statsmakterna och intressegrupper. En förutsättning för detta är att verksamheten bedrivs i ett sammanhållet företag med tillräckliga resur­ser och självständigt ansvar.

Uppsplittringen av Sveriges Radio på flera bolag innebär ett hot mot dess självständiga ställning. Avsikten var att moderbolaget i koncernen skulle utgöra ett skydd mot otillbörlig styrning genom att svara för av­vägningen och fördelningen av anslagen. Som vänsterpartiet kommu­nisterna påpekade i en motion förra året var detta ett otillräckligt skydd för Sveriges Radios integritet, eftersom man gjorde koncernen så bräck­lig som möjligt genom att inskränka moderbolagets roll och storlek.

I budgetpropositionen försätter utbildningsministern den nya kon­cernen i en närmast omöjlig situation genom att föreslå ålägganden och medelstilldelning som är varandra motstridiga. Exempelvis föreslås anslag, som när det gäller driftmedel för genomförande av de beslu­tade reformerna, uppgår till mindre än hälften av vad företaget i sin anslagsframställning angett som minimum. Minskningen åtföljs inte av förslag till ändrade prioriteringar. Tvärtom föreslås att en snabb ut­byggnadstakt för den kostsamma regional-TV:n låses fast, trots att det i riksdagsbeslutet ingick ett uttalande om att utbyggnaden skulle kunna få sträcka sig in i nästa avtalsperiod.

Grunden för omorganisationen har ryckts undan.  För att integri-

tl    Riksdagen 1978/79. 13 saml. Nr 20


 


KrU 1978/79:20                                                         10

teten skall bli bättre säkrad bör Sveriges Radio åter göras till ett sam­manhållet bolag med ensamrätt att sända radio- och TV-program.

Alternativt, om detta i dagens läge skulle vara svårgenomförbart och ge en dubbel belastning på Sveriges Radios personal, måste riksdagen ge nya direktiv för organisationen och utbyggnaden och samtidigt ge företaget de medel som det begärt för att genomföra en verklig kvali­tetshöjning och övriga beslutade reformer. Möjligheten bör emellertid hållas öppen att senare, utan tidsödande utredningar, återge Sveriges Radio dess ställning som ett bolag.

De nya direktiven bör innebära följande.

Såväl beslutsfunktioner som serviceorgan och andra operativa organ bör förläggas till moderbolaget. Ett koncerngemensamt avtal bör slutas med staten. Detta avtal bör formuleras så att det framgår att yttrande­friheten skall vara obeskuren med iakttagande av saklighet och opar­tiskhet i det totala utbudet. Demokratistadgandet skall ha sin hävd­vunna innebörd men med tillämplighet också på jämlikhet mellan könen och andra jämlikhetsfrågor.

Resurserna bör under den närmaste avtalsperioden koncentreras på dels en allmän reell kvalitetshöjning, dels en meningsfull förstärkning ute i landet, i första hand genom att lokalradions mål genomförs. Detta innebär att den vidare utbyggnaden av regional-TV, efter nyhetspro­grammet i Norrköping där investeringar gjorts, bör uppskjutas till följande avtalsperiod.

Det behövs en kraftig upprustning av den inhemska kulturproduk­tionen. I denna bör en fast teaterensemble ges en naturlig roll. Be­fintlig kapacitet i Stockholm måste rimligtvis också tas till vara, och någon minskning av sändningstid och sändningsresurser bör inte ske där.

Riksradion måste få fria händer i fråga om distriktsorganisationen. Det är viktigt att radion också får tillräckliga medel för att säkra en väl spridd nyhetstäckning och en vital programkontakt med hela landet.

För att förverkliga en lokal radiojournalistik som aktiverar och in­formerar människorna behöver lokalradion inte ökad sändningstid utan bättre resurser.

Sveriges Radio bör tilldelas medel i den storleksordning som före­taget begärt. På sikt förutsätter en fortsatt kvalitetsförbättring endera avgiftshöjningar eller ett nytt bidragssystem som kan garantera radions och televisionens integritet. Riksdagen bör nu ge ett engångsanslag via statsbudgeten och sätta till en utredning om finansieringen på sikt.

Motionen 1978/79:946 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) om trafik­information via lokalradio.

Trafikinformation via lokalradion förekommer på en del håll i Sve­rige.  Sådan information är många gånger av stort värde och  torde


 


KrU 1978/79:20                                                        11

förebygga många trafikolyckor. Samtliga lokalradiostationer i landet borde snarast införa kontinuerlig trafikinformation under veckans alla dagar.

Motionen 1978/79: 1291 av Ingrid Diesen m. fl. (m) om utbygg­nad av den regionala televisionen.

Förra årets proposition om radions och televisionens fortsatta verk­samhet utgick ifrån att vi under den kommande avtalsperioden skulle få en fullt utbyggd regional-TV i samtliga distrikt. Det finns anledning understryka att riksdagens beslut i denna fråga inte får förfuskas. En bärande tanke bakom beslutet var att landets olika delar inte bara skulle svara för programproduktionen för rikssändningarna i ökad om­fattning utan också kunna ta del av regionala TV-sändningar med ett innehåll som anknyter till verksamheten och utvecklingen i den egna regionen. De många önskemål om nya aktiviteter och förbättringar som föreligger får inte leda till att TV-bolaget på egen hand kan avgöra om någon fortsatt satsning på regional-TV skall ske eller inte. Riksdagen bör slå fast att regional-TV vid avtalsperiodens slut skall finnas i samt­liga distrikt och att detta i princip skall innebära att ett nytt distrikt startar sådan verksamhet årligen under perioden.

Motionen 1978/79:1292 av Anna Eliasson m. fl. (c) om fler radio- och TV-program för invandrare.

Sverige är på många sätt ett invandrarland. Detta kräver betydande omställningar i samhället. Sveriges Radio är i dag utsatt för ett kraftigt ökat tryck i fråga om invandrarprogram och service på Invandrarspråk. Till en del har också Sveriges Radio sökt tillgodose de krav som ställts. Förra året markerade riksdagen betydelsen av fler radio- och TV-program för invandrare. I budgetpropositionen uttalas att en betydande del av den resursförstärloiing som föreslås ske för programverksamheten bör kunna användas i kvalitetshöjande syfte. Mot bakgrund av den ståndpunkt riksdagen förra året intog i fråga om invandrarprogram är det angeläget att Sveriges Radio kan fortsätta att utveckla sina insatser för invandrarna.

Motionen 1978/79: 1296 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) om medels­behovet för Sveriges Radio.

Det är av stor betydelse att decentraliseringen av radio- och TV-verksamheten kan fortsätta i enlighet med förra årets riksdagsbeslut. Vår bedömning är att det behövs ytterligare medel utöver vad som före­slagits i propositionen för att den reformtakt som förutsattes i förra årets riksdagsbeslut skall kunna hållas.

Motionen 1978/79: 1300 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) om befrielse från mottagaravgift för radio och TV.


 


KrU 1978/79:20                                                                  12

Mottagaravgiften är betungande för många, inte minst de omkring 664 000 människor som bara har sin folkpension att leva av. Det är ett välmotiverat krav att låta dessa människor slippa betala mottagar­avgift. En åtgärd som är värd att överväga är vidare att helt avskaffa mottagaravgifterna och i stället ta ut nödvändiga medel skattevägen. Det är emellertid en så vittgående åtgärd att den bör bli föremål för särskild utredning.

Motionen 1978/79: 1310 av Sven Johansson m. fL (c, m) om fler kyrkliga och kulturbetonade radio- och TV-program.

Sveriges Radios verksamhet har under senare år expanderat starkt men vissa programsektorer tycks ha fått sämre resurser än andra. De kyrkliga programmen är ett exempel. De kulturbetonade och kyrkliga inslagen i barnprogrammen är av ringa omfattning. I hittillsvarande avtal mellan staten och Sveriges Radio sägs bl. a. att programmen i skälig omfattning skall tillgodose olika intressen, bl. a. när det gäller religion, musik, teater, konst, litteratur och vetenskap. Kulturella och religiösa inslag har förekommit i mycket ringa omfattning i program för barn och ungdom. Stora medborgargrupper i landet väntar nu på kristna barn- och ungdomsprogram. Dessa grupper har rätt att kräva att avtalet med Sveriges Radio följs och sålunda i skälig omfattning inne­håller även religiösa program.

Motionen 1978/79: 1312 av Bernt Nilsson m. fl. (s) om 1 o k a 1-radion.

I samband med de snöoväder som vid årsskiftet inträffade i Skåne och sydöstra Sverige gjorde lokalradion utomordentliga insatser. Dessa erfarenheter visar att det är mycket viktigt dels att varje lokalradio­station får tillräckliga resurser så att den kan fungera på ett tillfreds­ställande sätt, dels att sändningskapaciteten är sådan att lokalradion kan höras likvärdigt över hela landet. Det är tveklöst så att en för­stärkning av lokalradion upplevs som mycket mer angelägen än en utbyggnad av exempelvis regional-TV. Vi vill därför föreslå att den föreslagna resursförstärkningen till betydande del används för att för­bättra lokalradion.

Motionen 1978/79:1849 av Tage Adolfsson (m) om mottagar­avgifterna.

Mottagaravgifterna har stigit kraftigt under senare år och är i dag betungande för många människor, framför allt pensionärer. Det borde vara möjligt för Sveriges Radio att förbilliga sin produktion. Företaget bör kunna köpa fler tjänster utifrån och därigenom bringa ner sina kostnader. Ett exempel på detta kunde vara att nyhetsförmedlingen övertogs av TT. Vidare bör den dubbelbevakning som är särskilt märk­bar i nyhetsprogrammen kunna undvikas. Administrationen bör kunna minskas i samband med andra besparingsåtgärder.


 


KrU 1978/79:20                                                                  13

Motionen 1978/79: 1850 av Hans Alsén m. fl. (s, c, m, fp, vpk) om Radio   Upplands   sändningsförhållanden.

Televerkets sändarnät för ljudradion byggdes ursprungligen upp med tanke på riksradions behov. Inför beslutet om startande av lokalradio aviserade därför televerket att mottagningsförhållandena för den "egna" stationen kunde bli mindre tillfredsställande även efter vissa komplette­ringar. Efter två års verksamhet är det nu fullt klart att farhågorna be­sannats, samtidigt som behovet av tillfredsställande sändningsförhållan­den för lokalradion kommit att framstå allt tydligare. Det finns exempel på katastrofsituationer, där vikten av att lokalradion når ut till områ­dets innevånare tydligt demonstrerats. Desto mer bekymmersamt ter det sig att Radio Upplands sändare ger så bristfälliga mottagningsförhållan­den i vissa delar av Uppsala län, framför allt Norduppland. Samtidigt disponerar angränsande lokalradiostationer starka sändare som i stora områden av länet går in med starkare signal än Radio Upplands sän­dare. Vikten av att Radio Uppland kan höras med god kvalitet även utanför länet understryks också.

Motionen 1978/79:1856 av Sven Johansson (c) och Bertil Johansson (c) om   fler   textade   TV-program.

Ehuru vissa förbättringar skett är det fortfarande så att ett stort antal TV-program sänds utan textremsa. Detta är föga tillfredsställande. Det måste framstå som diskriminerande för de döva och hörselskadade att exempelvis programmen Aktuellt och Rapport, politiska och andra de­batter, svenska underhållningsprogram etc. inte kan förmedlas till dem via TV på ett tillfredsställande sätt. Det är angeläget att fortsatta an­strängningar görs för att utan dröjsmål utöka programutbudet av texta­de TV-program.

Motionen 1978/79: 1859 av Tyra Johansson (s) om en TV-kam­panj   mot   bruket   av   alkohol.

Det finns en rad självklara frågor om det utbredda alkoholmissbru­ket, om varför det är så utbrett och om vad som kan göras för att inte allt fler människor skall drabbas. Det naturliga svaret på dessa frågor är att alkoholen är en betydelsefull del av vårt kulturmönster. Den enkla förklaringen är att missbruk beror på bruk. Utan alkoholbruk inget alkoholmissbruk. Det handlar egentligen om något så enkelt som solida­ritet. Vi som inte har behov av alkohol borde kunna avstå just för våra mindre lyckligt lottade medmänniskors skull.

En stark opinion måste skapas i vårt samhälle för att ett annat kultur­mönster skall kunna växa fram. Detta kan inte få vara ett ansvar bara för nykterhetsorganisationerna. Samhället måste också ställa upp.

När det gäller opinionsbildning finns det inget som har en sådan genomslagskraft som televisionen. Denna unika möjlighet till påverkan borde man kunna utnyttja. Modellen till en intensiv insats finns i den


 


KrU 1978/79: 20                                                                  14

kampanj som föregick överläggningen från vänster- till högertrafik. Samma modell borde kunna användas för att skapa en positiv opinion när det gäller att minska sällskapsdrickandet. Det gäller att göra upp med dubbelmoralen, som består i beklagande av alkoholens skadeverk­ningar och även fördömande av dem som inte "klarar av det", sam­tidigt som man själv oförtrutet bjuder och låter sig bjudas.

Motionen 1978/79: 1861 av Essen Lindahl m. fl. (s) om förstärk­ning av resurserna för lokalradion i Stockholms län.

Radio Stockholms verksamhet visar inte lika hög grad av målupp­fyllelse som motsvarande verksamhet på andra håll. Radio Stockholm kan helt enkelt inte fylla avsedda funktioner på ett önskvärt sätt därför att den tilldelats för små resurser personellt, tekniskt och ekonomiskt. Den har ännu inte fått resurser som står i rimlig proportion till verk­samhetsområdets struktur och befolkningsunderlag. Stockholmsregionen har en speciell informations- och kontaktproblematik. Området har många kommuner, en mycket stor trafikvolym med olika trafikmedel, ett stort antal invandrare, ett stort och mångskiftande kulturutbud, många organisationer, en intensiv verksamhet inom all sport osv. Här­till kommer att endast en begränsad lokal information når ut genom tidningar. En kraftig ökning av Radio Stockholms resurser är angelägen. Det är viktigt att Radio Stockholm får komma ut från huvudstaden och bevaka vad som händer i länets mänga kommuner men samtidigt måste innerstaden få de frågor som berör dess olika stadsdelar ventilerade av lokalradion.

Motionen 1978/79: 1864 av Tore Nilsson (m) och Per Petersson (m) om   fler   gudstjänster   i   TV.

Det finns ett utbrett önskemål att Sveriges Radio skall sända guds-Ijänster regelbundet. Stora grupper vill ha gudstjänst i TV varje vecka. Regelbundenheten är mycket viktig. Den rätta tidpunkten på dagen för sådana gudstjänster är kl. 11.00. Särskild betydelse har TV-gudstjäns-terna för många äldre som tillbringar sina sista år på sjukhem och för människor i bygder där 'avstånd och andra faktorer verkar hindrande för dem som ofta vill gå i kyrkan.

Motionen 1978/79: 1877 av Olle Svensson (s) och Ingrid Ludvigsson (s)om utbyggnad av lokalradion i stället för sats­ning på regional-TV.

Då riksdagen enhälligt beslutade om att införa lokalradio fanns en klar ambition att verka för en successiv uppbyggnad. Införandet av lo­kalradion har betytt bättre närkontakt med folkrörelsers, myndigheters och förtroendemäns verksamhet inom länet. En ytterligare utbyggnad av lokalradion är att föredra framför en splittring av resurserna på regional TV-utbyggnad. Det är 24 gånger så dyrt att sända regional-TV


 


KrU 1978/79:20                                                        15

som att sända lokalradio. Regional-TV sänds i nuvarande skeds tio mi nuter per dag, medan lokalradion sänder ca tre timmar per dag.

Motionen 1978/79: 2151 (yrkande 2) av Rolf Hagel (apk) och All Lövenborg (apk) om invandrarprogram  i  radio och TV.

Gjorda undersökningar visar att invandrarna har stort behov av ra­dioprogram på sina egna språk. För många invandrargrupper finns det emellertid nästan inga radiosändningar. Så t. ex. har de spansktalande bara 20 minuter i veckan i Stockholms lokalradio. Invandrarprogram-men har dåliga sändningstider och litet utrymme eftersom de sänds på olika kanaler och måste konkurrera med svenska program om sänd­ningstiderna. Det behövs en ny kanal i radion som bara sänder invand­rarprogram. Vad gäller TV måste invandrarprogrammen få större ut­rymme, framför allt sådana program som produceras i Sverige.

Utskottet

R a d i o I a g e n m. m. De i propositionen framlagda förslagen till lag om ändring i radiolagen (1966:755) och lag om ändring i lagen (1978: 478) om avgift för innehav av televisionsmottagare föranleder in­gen erinran från utskottets sida. Utskottet tillstyrker därför att riksdagen antar dessa lagförslag.

Organisationen. Förra hrels riksdagsbeslut angående radions och televisionens fortsatta verksamhet (prop. 1977/78:91, KrU 1977/78: 24 och rskr 1977/78: 337) fastslog aU någon ändring av de grundläggande principerna för radio- och TV-verksamheten inte var ak­tuell inför den då förestående nya avtalsperioden. Däremot innebar riks­dagsbeslutet stora organisatoriska förändringar.

Starkt kritiska synpunkter på den nya organisationen har framförts i motionen 1978/79: 905. Motionärernas slutsats är att omorganisationen bör avbrytas och Sveriges Radio åter göras till ett sammanhållet bolag med ensamrätt att sända radio- och TV-program. Något yrkande härom framförs dock inte, eftersom en sådan återgång skulle vara svårgenom-förbar och medföra en dubbel belastning på Sveriges Radios personal. I stället hemställer motionärerna att riksdagen dels anger nya riktlinjer för radiokoncernens organisation och utbyggnad (yrkande 1), dels be­slutar att ett avtal för hela koncernen skall slutas mellan staten och Sveriges Radio (yrkande 2).

Det förstnämnda yrkandet preciseras i fem punkter av vilka den första gäller organisationen och innebär att moderbolaget skall ges ett övergripande ansvar för verksamheten och utökade funktioner och befo­genheter (yrkande 1 a). I övrigt yrkas att utbyggnaden av regional-TV, efter utbyggnaden i Norrköping, skall uppskjutas till nästa avtalsperiod (yrkande 1 b), att åtgärder för en höjning av programkvaliteten skall prioriteras med tillvaratagande av resurserna i Stockholm, vars sänd-


 


KrU 1978/79: 20                                                                     16

ningstid inte minskas (yrkande 1 c), att riksradion skall ges en funge­rande distriktsorganisation (yrkande 1 d) och att lokalradion skall ges ökade resurser bl. a. till bandverkstäder (yrkande 1 e). Utskottet åter­kommer i det följande till dessa fyra delyrkanden.

Yrkande 2 i motionen 1978/79: 905 om ett avtal mellan staten och radiokoncernen i dess helhet har preciserats i tre punkter. Enligt dessa punkter bör det koncerngemensamma avtalet innebära att kravet på opartiskhet i programverksamheten skall gälla det totala utbudet, att yttrandefriheten skall gälla lika för alla och att demokratistadgandet (i 6 § radiolagen) skall bibehålla sin hävdvunna innebörd men tillämpas också på jämlikhet mellan könen och andra jämlikhetsfrågor.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer tidplanen för radioföretagets ombildning till en radiokoncern att hålla. Koncernen kom.mer att fun­gera fr. o. m. den 1 juli 1979 vilket bl. a. innebär att all direkt program­verksamhet då går över till progi"ambolagen. En del frågor beräknas emellertid återstå att lösa vid denna tidpunkt. Som exempel har nämnts att viss serviceverksamhet även efter halvårsskiftet t. v. ligger kvar hos moderbolaget. I förra årets riksdagsbeslut förutsågs detta och det konsta­terades att, då det gäller den definitiva placeringen av vissa servicefunk­tioner, borde förändringarna kunna anstå till en senare tidpunkt om det visade sig praktiskt lämpligt. Utskottet förutsätter att koncernledningen i samråd med programbolagen och med ledning av gjorda erfarenheter genomför återstående organisationsförändringar på ett ändamålsenligt sätt i huvudsak enligt tidigare angivna intentioner. Man bör därvid ha en viss frihet att pröva även andra lösningar.

Redan i det utskottet nu sagt ligger att utskottet avstyrker yrkande 1 a i motionen 1978/79: 905 om nya riktlinjer för radiokoncernens or­ganisation. Utskottet avstyrker också yrkande 2 i samma motion om ett för hela koncernen gällande avtal med staten.

Programfrägor. Sveriges Radio skall enligt föreskrift i radiola­gen utöva sin ensamrätt lill rundradiosändningar opartiskt och sakligt och med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informations­frihet skall råda i rundradion. I avtal mellan staten och radioföretaget har det vidare föreskrivits bl. a. att programmen skall utformas så att de genom kvalitet, tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning till­godoser skiftande behov och intressen hos landets befolkning.

I motionen 1978/79: 898 kritiseras barnprogrammen i Sveriges Radio. Motionärerna anser att riksdagen bör göra ett uttalande om att Sveriges Radio i högre grad än nu bör tillgodose de krav på objektivitet, saklig­het och kvalitet som måste ställas på de program som visas för barn och ungdom.

Utskottet får med anledning av motionen erinra om att systemet med en fri och i publicistiskt avseende oberoende radio och television inne­bär att det ankommer på programföretagen ensamma att utforma pro-


 


KrU 1978/79: 20                                                                     17

gramverksamheten inom de gränser som anges i radiolagen och gällande avtal med staten. Som kontrollinstans i systemet finns radionämnden vars uppgift är att övervaka att rätten till radio- och TV-sändningar ut­övas enligt bestämmelserna i 6 § radiolagen och riktlinjerna i gällande radioavtal. Ett bifall till motionen 1978/79: 898 skulle innebära ett klart avsteg från gällande principer för rundradioverksamheten i Sverige. Ut­skottet avstyrker därför motionen.

För lokalradion är det i och för sig en naturlig uppgift att i viss ut­sträckning sända trafikinformation, men utskottet kan inte tillstyrka att riksdagen i enlighet med yrkandet i motionen 1978/79: 946 gör ett ut­talande cm i vilken omfattning dyhk information bör förekomma. Detta skulle strida mot principen att det är programföretagen ensamma som har att utforma programverksamheten. Utskottet avstyrker alltså motio­nen 1978/79: 946 om trafikinformation i lokalradion.

Av samma skäl avstyrker utskottet motionerna 1978/79: 1310 om en ökning av andelen kyrkliga och kulturbetonade program och 1864 om fler gudstjiinster i TV.

I motionen 1978/79: 1859 yrkas att riksdagen hos regeringen hemstäl­ler om en utredning av möjligheterna att utforma en TV-kampanj med syfte att bilda opinion mot att det utbredda alkoholbruket utgör så stor del av kulturmönstret i landet. Utskottet får med anledning härav fram­hålla att det inte finns något som hindrar att enskilda personer, organisa­tioner eller myndigheter' tar kontakt med TV-företaget i syfte att väcka dess intresse för en kampanj av det slag som motionären avser, men att det är företagets sak att ensamt besluta om en kampanj skall komma till stånd. Utskottet vill tillägga att utskottet förutsätter att vad motionären avser inte faller inom ramen för den skyldighet att på begäran av myn­dighet sända meddelande till allmänheten som anges i 6 § radiolagen.

Ett beslut av riksdagen om en utredning av möjligheten att utforma en TV-kanipanj med ifrågavarande syfte kan inte uppfattas som annat än ett uttryck för en önskan från riksdagen att en dylik kampanj om möjligt skall komma till stånd. Ett beslut av denna innebörd är inte för­enligt med principen om programföretagens självständighet. Utskottet avstyrker därför motionen.

I förra årets radioproposition betonades etermediernas betydelse för språkvården och deras stora ansvar för den språkliga kulturen. Det för­utsattes att de nya programföretagen skulle komma alt följa samma linje som Sveriges Radio i fråga om svordomar, nämligen att sådana borde undvikas i andra sammanhang än där konstnärliga krav eller äkthets­värde motiverar dem samt att särskild restriktivitet borde iakttas när det gäller program för barn. Utskottet anslöt sig i denna fråga tiil vad som anförts i propositionen och ansåg inte att det därutöver behövdes några uttalanden från riksdagens sida. Samma ståndpunkt intar utskottet i år. Utskottet anser alltså inte att riksdagen i enlighet med yrkandet i motio-


 


KrU 1978/79: 20                                                                      18

nen 1978/79: 436 bör göra något särskilt uttalande om vikten av ett vår­dat språk och undvikande av svordomar m. m. i Sveriges Radio. Utskot­tet avstyrker alltså motionen 1978/79: 436.

I motionen 1978/79: 1856 framhålls vikten av att fortsatta ansträng­ningar görs för att utan dröjsmål utöka programutbudet av textade TV-program. Utskottet har flera gånger, senast vid förra riksmötet, haft att behandla motioner med samma innebörd. Förra året framhöll utskottet vikten av att man på olika sätt söker förbättra lyssnar- och tittarsituatio­nen för olika handikappgrupper. Någon särskild framställning till rege­ringen om en utökning av antalet textade TV-program fann utskottet inte behövlig.

Inom Sveriges Radio förbereds f. n. en särskild försöksverksamhet med text-TV som ett led i strävandena att i ökad utsträckning göra TV-programmen tillgängliga för de döva och hörselskadade. Någon särskild framställning från regeringen till Sveriges Radio i enlighet med yrkandet i motionen torde inte vara behövlig. Utskottet avstyrker därför motionen 1978/79: 1856.

Avgiftsfrågor. Yrkande 1 i motionen 1978/79:1300 innebär att riksdagen hos regeringen skall hemställa om åtgärder för att befria personer som enbart har folkpensionsinkomst och motsvarande från mottagaravgift. Utskottet har upp:repade gånger, senast förra året, haft att ta ställning till yrkanden med denna innebörd. Utskottet konstate­rade i sitt betänkande 1977/78: 24 att en sådan ordning skulle medföra behov av betydande administrativa insatser och att det skulle möta stora praktiska svårigheter att precisera vilka hushåll som borde komma i åt­njutande av avgiftsbefrielse. Dessa synpunkter har alltjämt sin giltighet och utskottet avstyrker därför motionen 1978/79: 1300, yrkande 1.

I motionen 1978/79: 1849 uttalas att det borde vara möjligt för Sveri­ges Radio att förbilliga sin produktion genom att köpa fler tjänster ut­ifrån, inskränka den dubbelbevakning som är särskilt märkbar i nyhets­programmen och skära ner sin administration. Mot den bakgrunden yr­kar motionären att riksdagen skall göra ett uttalande om att avgifterna bör behållas oförändrade tills vidare.

Utskottet förutsätter att man inom Sveriges Radio tar vara på alla rim­liga möjligheter att begränsa sina kostnader för verksamheten. Utskottet, som konstaterar att någon avgiftsförhöjning inte föreslås i propositionen, avstyrker motionen 1978/79: 1849.

Lokalradion m. m. Enligt yrkande 1 i motionen 1978/79: 437 bör riksdagen hos regeringen begära en granskning beträffande Sveriges lokalradios utnyttjande av dagstidningarnas innehåll samt skyldigheten att uppge varifrån nyheten hämtats. Motionären anser att en del lokal­radiostationer i alltför stor utsträckning hämtar sina nyheter från dags­pressen. Han ser häri ett förhållande som bör bli "föremål för juridisk


 


KrU 1978/79: 20                                                       19

prövning". Motionären gör med andra ord den bedömningen att den önskade juridiska prövningen eventuellt kan komma att visa att vissa lokalradiostationer genom det angivna förfarandet i ett eller annat hän­seende gör sig skyldiga till en rättskränkning.

Motionären tar också upp frågan om skyldighet för lokalradiostatio­nerna att i förekommande fall klart och tydligt ange ur vilka tidningar de hämtat sina nyheter. Även beträffande denna fråga bör riksdagen enligt yrkande 1 i motionen begära en granskning.

Utskottet, som vill betona betydelsen av ett fritt informationsutbyte mellan olika massmedieförtag, anser inte att motionären anfört några skäl som bör föranleda riksdagen att begära den juridiska granskning som anges i motionen. Inte heller anser utskottet att riksdagen bör ta nå­got granskningsinitiativ i den pressetiska frågan om lokalradions skyl­dighet att ange sina nyhetskällor. Utskottet anser nämligen att det i för­sta hand är massmedieföretagens egen sak både att precisera vilka regler som bör gälla på detta område och att övervaka reglernas efterlevnad.

Motionären föreslår vidare att lokalradion skall dela med sig av sin sändningstid till regelmässiga nyhetssändningar som dagstidningarna själva skall svara för. Motionären yrkar att riksdagen begär att rege­ringen ger lokalradion ett uppdrag av denna innebörd. Den åtgärd som motionären föreslår skulle strida mot den grundläggande principen om att programföretagen själva skall bestämma programmens innehåll. Ut­skottet avstyrker även nu ifrågavarande yrkande i motionen 1978/79: 437.

I motionen 1978/79: 1312 yrkas bl. a. att riksdagen hos regeringen skall anhålla om en utvärdering av lokalradions insatser i Skåne och sydöstra Sverige i samband med snöovädren i januari i år (yrkande 1).

Utskottet anser att det bör ankomma på lokalradion att själv bedöma behovet av en särskild utvärdering och i förekommande fall vidta erfor­derliga åtgärder för att få en sådan till stånd. Utskottet avstyrker därför yrkande 1 i motionen 1978/79: 1312.

I samma motion påtalas också det förhållandet att sändarkapaciteten i vissa lokalradioområden är otillfredsställande. I Kalmar län är det lät­tare att höra grannlänets lokalradio än det egna länets. Situationen är lika besvärande för Radio Malmöhus. Motionärerna anser att riksdagen bör besluta att de olika lokalradiosändarna i hela landet skall göras lik­värdiga (yrkande 3).

Samma problem med otillfredsställande sändnings- och mottagnings­förhållanden berörs i andra motioner. Sålunda aktualiseras i motionen 1978/79: 1850 de dåliga mottagningsförhållandena inom Radio Upp­lands område. Motionärerna yrkar att riksdagen hos regeringen skall hemställa om åtgärder som skapar tillfredsställande sändningsförhål­landen för Radio Uppland.

I motionen 1978/79: 895 påpekas att de varierande mottagningsför-


 


KrU 1978/79: 20                                                      20

hållandena gör att lokalradions lyssnare på flera håll i landet har svårt att avlyssna "sin egen station". Motionärerna uttalar att det är angeläget att televerket uppmärksammar dessa problem och snarast åstadkommer tillfredsställande lösningar. Yrkandet i motionen innebär, såvitt nu är i fråga, att riksdagen som sin mening bör ge till känna för regeringen vad som i m.otionen anförts om lokalradions mottagningsförhållanden.

Utskottet förutsätter att televerket prioriterar sådana åtgärder som rimligen kan komma i fråga för att åstadkomma tillfredsställande mot­tagningsförhållanden för lokalradion i hela landet. Någon särskild hän­vändelse från riksdagen till regeringen i denna fråga är därför enligt utskottets bedömning inte behövlig. Utskottet avstyrker motionerna 1978/79: 1312, yrkande 3, 1978/79: 1850 och 1978/79:895, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga.

I propositionen 1977/78: 91 om radions och televisionens fortsatta verksamhet förutsattes att verksamheten med regional-TV under den då kommande avtalsperioden skulle byggas ut till att omfatta hela landet. Utskottet gjorde emellertid den bedömningen att vad som uttalats i propositionen i denna fråga borde uppfattas mer som en rekommenda­tion än som innebärande en låsning i fråga om den tidpunkt då utbygg­naden skall vara färdig (KrU 1978/79: 24). Riksdagen anslöt sig till den uppfattning som utskottet sålunda uttalat.

I motionen 1978/79: 1291 uttalas att det i den nu föreliggande budget­propositionen förutsätts att regional-TV skall vara fullt utbyggd i samt­liga distrikt före slutet av den avtaliperiod som upphör med utgången av budgetåret 1985/86. Motionärerna anser att riksdagen bör slå fast att re­gional-TV vid avtalsperiodens slut skall finnas i samtliga distrikt och att detta i princip skall innebära att ett nytt distrikt startar sådan verksam­het årligen under perioden.

Som nämnts i det föregående yrkas i motionen 1978/79: 905 att ut­byggnaden av regional-TV, efter utbyggnaden i Norrköping, skall upp­skjutas till nästa avtalsperiod. I motionen 1978/79: 1877 framhålls att er­farenheterna från Södermanlands län visar att en utbyggnad av lokalra­dion är att föredra framför den splittring av resurserna som det blir om regional-TV skall byggas ut i hela landet. Motionärerna yrkar att riksda­gen skall göra ett uttalande som innebär att utbyggnaden av lokalradion bör prioriteras framför en satsning på regional-TV.

Med anledning av de mot varandra stridande motionsyrkandena i fråga om utbyggnaden av regional-TV och vad som anförs i årets bud­getproposition finner utskottet anledning hänvisa till vad utskottet och riksdagen förra året uttalade i denna fråga. Det uttalandet innebär att utbyggnaden av regional-TV inte behöver vara helt genomförd vid av­talsperiodens slut. Utbyggnadstakten får bli beroende av den bedömning som Sveriges Radio gör vid fördelningen av de totala resurser som ställs till företagets förfogande. Utskottet avstyrker motionerna 1978/79: 905, yrkande 1 b, 1978/79: 1291 och 1978/79: 1877.


 


KrU 1978/79: 20                                                       21

I motionen 1978/79: 895 framförs vissa synpunkter i fråga om lokal­radion som motionärerna anser att riksdagen med instämmande bör föra vidare till regeringen. En av dessa synpunkter, nämligen den som gäller de ojämna mottagningsförhållandena i landet, har utskottet redan behandlat. De övriga synpunkterna kan sammanfattas på följande sätt. Motionärerna anser

att problemet med den s. k. vaktlistetjänstgöringen, som i propositio­nen berörs på s. 109, inte bör föranleda några uttalanden från riksda­gens och regeringens sida och inte får tas till intäkt för att beskära lokal­radions möjligheter att utvecklas,

att det är viktigt att lokalradion kan förstärkas ytterligare och att den får arbeta i de former som bäst tjänar dess verksamhet,

att lokalradion bör ges möjlighet att bygga ut sin verksamhet på ytter­ligare orter med särskilda lokalredaktioner,

samt att möjligheter bör skapas för lokalradion att i samarbete med utbildningsradion bedriva verksamhet med s. k. allemansradio och även försök med s. k. kommunradio.

Det uttalande om vaktlistetjänstgöringen som görs i propositionen in­nefattar dels en erinran om vissa uttalanden i förra årets radioproposi­tion om möjligheten för programföretagen att i kostnadsbesparande syfte samarbeta med varandra, dels ett uttalande om att problemen med vaktlistorna bör kunna minskas genom ett dylikt samarbete. Utskottet har ingen erinran mot ett samarbete som sker med den utgångspunkten alt vart och ett av företagen skall vara självständigt och behålla sin inte­gritet. Vad beträffar frågan om vaktlistetjänstgöringen anser utskottet att det måste vara programföretagens sak att finna lämpliga lösningar utan vägledande synpunkter från regeringens och riksdagens sida.

Genom förra årets riksdagsbeslut om radions och televisionens fort­satta verksamhet angavs vissa riktlinjer för hur denna verksamhet skulle byggas ut under perioden fram t. o. m. budgetåret 1985/86. Därvid ut­talades bl. a. att lokalradions resurser borde förstärkas.

UtskoUet delar den i motionen 1978/79: 895 uttalade uppfattningen att lokalradion har en väsentlig uppgift att fylla när det gäller att vidga yttrandefriheten och bredda den politiska debatten. Det är angeläget att den inte av brist på resurser hindras att pröva olika vägar att nå det mål som gäller för verksamheten. Önskvärt är att den får möjlighet att ge­nom olika åtgärder förbättra bl. a. den lokala bevakningen.

Utskottet erinrar i detta sammanhang om att även i motionen 1978/79: 905, yrkande 1 e, begärts ökade resurser för lokalradion.

I motionen 1978/79: 1861 har framhållits att Radio Stockholm ännu inte tilldelats resurser som står i rimlig proportion till verksamhetsområ­dets struktur och befolkningsunderlag. Utskottet är medvetet om att lo­kalradion i storstadsområdena har särskilda problem av den art som motionärerna angivit. En allmän förstärkning av lokalradions resurser


 


KrU 1978/79: 20                                                       22

enligt det önskemål utskottet ovan uttalat bör emellertid göra det möj­ligt att förbättra situationen i dessa områden.

Vad utskottet nu med anledning av motionerna 1978/79:895, 1978/79: 905, yrkande 1 e, och 1978/79: 1861 anfört om lokalradion bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.

Riksradions distriktsorganisation m.m. Det i motionen 1978/79: 905 framförda yrkandet 1 d om att riksradion bör få en fungerande distriktsorganisation är inte kombinerat med något kon­kret förslag i organisationsfrågan. Det synes endast innebära önskemål om ett uttalande av riksdagen om att riksradion bör ha fria händer i fråga om utformningen av distriktsorganisationen och få tillräckliga medel för att säkra en väl spridd nyhetstäckning och en vital program­kontakt med hela landet. Utskottet, som i det följande tar ställning till frågan om medelsanvisningen för nästa budgetår, finner inte anledning för riksdagen att göra något särskilt uttalande av den allmänna innebörd som önskats i motionen. Yrkandet 1 d i motionen 1978/79: 905 avstyrks alltså.

I propositionen har vikten av kvalitetsförbättringar i programproduk­tionen markerats. Mot den bakgrunden är det enligt utskottets bedöm­ning inte behövligt att riksdagen genom ett särskilt uttalande ytterli­gare framhåller betydelsen av olika åtgärder med kvalitetshöjande syfte. Utskottet avstyrker det yrkande härom som framförts under 1 c i motio­nen 1978/79: 905.

Invandrarprogram. I motionen 1978/79: 1292 framhålls att Sveriges Radio i dag är utsatt för ett kraftigt ökat tryck i fråga om in­vandrarprogram och service på invandrarspråk. Motionärerna erinrar om att riksdagen förra året fann det angeläget med en förstärkning av insatserna i fråga om program för invandrare och andra minoritetsgrup­per i samhället. Yrkandet i motionen innebär att riksdagen som sin me­ning bör uttala att det resurstillskott som för nästa budgetår ställs till Sveriges Radios förfogande skall kunna utnyttjas även för förstärkta in­satser för invandrarna.

Det uttalande som riksdagen gjorde förra året om vikten av en för­stärkning av insatserna i fråga om program för invandrare och andra minoritetsgrupper i samhället har enligt utskottet sin fulla giltighet inför det kommande budgetåret. Utöver detta konstaterande behövs det enligt utskottets mening inte något särskilt uttalande från riksdagens sida i denna fråga. Utskottet avstyrker därför yrkandet i motionen 1978/79: 1292.

För att ökat utrymme skall kunna beredas för invandrarprogram bör enligt motionen 1978/79: 2151 massmedieföretagen åläggas att öppna en ny kanal i radio avsedd enbart för dylika program. Företagen bör också enligt motionen åläggas dels att tillfredsställa de spansktalande invand-


 


KrU 1978/79: 20                                                      23

rårnas behov av mera program i radio, dels att i TV-verksamheten för­stärka invandrarredaktionernas resurser. Förslaget om en särskild radio­kanal är enligt utskottets bedömning varken realistiskt eller lämpligt. Vad gäller det föreslagna åläggandet i övrigt strider detta mot principen om företagens självständighet i programverksamheten. Utskottet avstyrker motionen 1978/79: 2151, yrkande 2.

Medelsberäkningar. Mot propositionens förslag om god­kännande av föredragande statsrådets förslag till medelsberäkning för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten står dels ett förslag i motionen 1978/79: 1296 om en höjning över propositionsförslaget med 15 milj. kr., dels ett förslag i motionen 1978/79: 905, yrkande 3, om en motsvarande höjning med 57 milj. kr. I förstnämnda motion framhålls att ytterligare medel utöver vad som föresläs i propositionen är nödvän­diga för att den reformtakt som förutsattes i förra årets riksdagsbeslut skall kunna hållas.

Vid sin beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår har utskottet •— mot bakgrund av vad som anförts i propositionen och egna bedöm­ningar av utskottet som redovisats i det föregående — kommit till den uppfattningen att det belopp som i propositionen beräknats till bestri­dande av de avgiftsfinansierade driftkostnaderna vid Sveriges Radio bör höjas med 10 milj. kr. I övrigt bör beräkningen i propositionen godkännas. Vid riksdagens bifall till vad sålunda förordats blir både motionen 1978/79; 905, yrkande 3, och motionen 1978/79: 1296 i viss män tillgodosedda.

Utskottet, som hänvisar till vad utskottet i det föregående anfört om lokalradion och dess resursbehov, avstyrker det i motionen 1978/79: 1312 framförda yrkandet 2 att de i propositionen beräknade resursför­stärkningarna för driftkostnader och investeringar till betydande del skall användas för upprustning av lokalradion.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot det i propositionen redovisade förslaget till medelsberäkning för radionämndens verksam­het. Propositionens förslag i denna del tillstyrks därför.

Finansieringssystemet. Frågan om hur radio- och TV-verksamheten i framtiden skall finansieras berörs i motionerna 1978/79: 905 och 1300. Som alternativ till höjningar av moUagaravgif-terna framförs i den förra motionen utan närmare precisering tanken på ett nytt bidragssystem som kan garantera radions och televisionens inte­gritet. I den senare motionen nämns en skattefinansiering som ett tänk­bart alternativ värt att närmare överväga. I båda motionerna påyrkas en utredning av finansieringsfrågan.

Utskottet anser sig inte böra föreslå riksdagen att begära en utredning enligt något av de båda motionsyrkandena som därför avstyrks.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet


 


KrU 1978/79: 20                                                      24

1.  att riksdagen antar det i propositionen 1978/79: 100 framlagda förslaget till lag om ändring i radiolagen (1966: 755),

2.  att riksdagen antar det i propositionen 1978/79: 100 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1978: 478) om avgift för innehav av televisionsmottagare,

3.  att riksdagen avslår motionen 1978/79: 905, yrkandena 1 a och 2, om nya riktlinjer för organisationen av moderbolaget Sveri­ges Radio och om ett för hela radiokoncernen gemensamt av­tal med staten,

4.  att riksdagen avslår motionen 1978/79: 898 om kraven på objektivitet, saklighet och kvalitet i fråga om barnprogram,

5.  att riksdagen avslår motionen 1978/79: 946 om trafikinforma­tion i lokalradion,

6.  att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1310 om fler kyrkliga och kulturbetonade radio- och TV-program,

7.  att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1864 om fler guds­tjänster i TV,

8.  att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1859 om en TV-kam­panj mot bruket av alkohol,

9.  att riksdagen avslår motionen 1978/79: 436 om språket i radio-och TV-utsändningar,

 

10.  att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1856 om fler textade TV-program,

11.  att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1300, yrkande 1, om befrielse för folkpensionärer m. fl. från mottagaravgift,

12.  att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1849 om bibehållande av oförändrade mottagaravgifter,

13.  att riksdagen avslår motionen 1978/79: 437 om lokalradions utnyttjande av dagspressen,

14.  att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1312, yrkande 1, om en utvärdering av vissa insatser av lokalradion,

15.  att riksdagen avslår motionerna 1978/79: 1312, yrkande 3, 1978/79: 1850 och 1978/79: 895 om lokalradions mottagnings­förhållanden, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga,

16.  att riksdagen avslår motionerna 1978/79: 905, yrkande 1 b, 1978/79: 1291 och 1978/79: 1877 om utbyggnaden av regional-TV,

17.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med anledning av motionerna 1978/79:895, 1978/79: 905, yrkande 1 e, och 1978/79: 1861, förstnämnda motion såvitt nu är i fråga, anfört om lokalradion,

18.  att riksdagen avslår motionen 1978/79: 905, yrkande 1 c om kvalitetshöjande åtgärder och yrkande 1 d om riksradions di­striktsorganisation.


 


KrU 1978/79: 20                                                                     25

19.  att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1292 om invandrar­program,

20.  att riksdagen avslår motionen 1978/79: 2151, yrkande 2, om en ny kanal för invandrarprogram,

21.  att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79: 100 och motionerna 1978/79: 905, yrkande 3, och 1978/79: 1296 godkänner den i propositionen angivna medelsberäkningen för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten med den ändring som utskottet förordat,

22.  att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1312, yrkande 2, om utnyttjande för lokalradions behov av vissa resursförstärk­ningar,

23.  att riksdagen godkänner den i propositionen 1978/79: 100 an­givna medelsberäkningen för radionämndens verksamhet,

24.  att riksdagen avslår motionerna 1978/79: 905, yrkande 4, och 1978/79: 1300, yrkande 2, om en utredning om radio- och TV-verksamhetens finansiering.

2. Sveriges Utbildningsradio aktiebolag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 1 (s. 603—605) och hemställer

alt riksdagen till Sveriges Utbildningsradio aktiebolag för budget­året 1979/80 anvisar eU anslag av 79 983 000 kr.i

3. Televisions- och radioanläggningar. Regeringen har under punkten I:B 2 (s. 701—703) föreslagit riksdagen aU

1.  medge att televerket lämnas det beställningsbemyndigande som för­ordats i propositionen,

2.  till Televisions- och radioanläggningar för budgetåret 1979/80 an­visa ett investeringsanslag av 84 400 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionen 1978/79: 728 av Karl-Eric Norrby m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att frågan huruvida lokalradiopro­grammen skall distribueras i stereo eller ej lämnas öppen för senare ställningstagande.

I propositionen redovisas att televerket i samarbete med Sveriges Lo­kalradio AB utrett möjligheten att distribuera lokalradioprogrammen i stereo. För televerkels del krävs härvid översyn och komplettering av befintliga programförbindelser. Dessa åtgärder bedöms kunna vara helt aenomförda inom ca två år efter beslut och beräknas kunna komma till

1 Utskottet har här använt den anslagsrubrik som angivits i tabellverket i propositionen 1978/79: 100 (s. 37).


 


KrU 1978/79: 20                                                      26

utförande under budgetåren 1981/82 och 1982/83. Investeringskostna­den beräknas till ca 800 000 kr. och medför en årlig driftkostnadsökning på ca 1 milj. kr. för förhyrda förbindelser.

Föredragande statsrådet har i propositionen uttalat att han inte räk­nar med att lokalradioprogrammen skall distribueras i stereo.

Motionärerna anser att detta uttalande av statsrådet är olyckligt. Det kommer att uppfattas som en diskriminering av lokalradion att dess program inte får sändas i stereo när utsändningen i övrigt över P 3-nätet sker i stereo. Lokalradions studioutrustning är dessutom redan utförd för stereosändningar, varför kostnaden inte är avskräckande.

Utskottet har ingen erinran mot att televerket erhåller det i proposi­tionen angivna beställningsbemyndigandet och inte heller mot beräk­ningen av medelsbehovet under anslaget.

Vad beträffar frågan om distribuering av lokalradioprogrammen i ste­reo bör det uttalande i propositionen som föranlett motionen 1978/79: 728 endast uppfattas som en del av riksdagens underlag för medelsberäkningen för nästa budgetår. Om detta uttalande av utskottet inte föranleder någon erinran från riksdagens sida blir motionärernas syfte tillgodosett. Något särskilt beslut av riksdagen att som sin mening ge till känna för regeringen att frågan bör hållas öppen är enligt utskot­tets bedömning inte behövligt. Utskottet avstyrker alltså motionen 1978/79: 728.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1.  att riksdagen medger att televerket lämnas det beställningsbe­myndigande som förordats i propositionen 1978/79: 100,

2.  att riksdagen till Televisions- och radioanläggningar för bud­getåret 1979/80 anvisar ei.t investeringsanslag av 84 400 000 kr.,

3.  att riksdagen avslår motionen 1978/79: 728 om utsändning av lokalradions program i stereo.

Stockholm den 27 februari 1979

På kulturutskottets vägnar GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Per Olof Sundman (c), Tore Nilsson (m), Ingemar Leander (s), Olle Eriksson (c), Ake Green (s). Ingegärd Frsnkel (fp), Tyra Johansson (s), Karl-Eric Norrby (c), Lars-Ingvar Sörenson (s), Ingrid Diesen (m), Hans Alsén (s), Kerstin Göthberg (c), Gunnar Richardson (fp) och Helge Klöver (s).


 


KrU 1978/79: 20                                                                 27

Reservationer

vid punkten 1 (radio och television)

1. beträffande en granskning av det sätt på vilket lokalradion utnyttjar
dagstidningarnas innehåll av Tore Nilsson (m) och Ingrid Diesen (m)
som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "Utskot­tet, som" och slutar med "1978/79: 437" bort ha följande lydelse:

Det sätt på vilket lokalradion utnyttjar dagstidningarnas innehåll upp­levs uppenbarligen på en del håll som stötande. Utskottet delar därför motionärens uppfattning att det finns anledning att göra en närmare undersökning av de i motionen påtalade förhållandena. Utskottet finner också att det skulle vara värdefullt med en av motionären föreslagen undersökning av möjligheterna att inom ramen för gällande radiolag och avtal anförtro åt dagstidningarna att i lokalradion ansvara för pro­gram med nyhetsuppläsningar. Vad utskottet nu anfört med anledning av motionen 1978/79:437 bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.

dels utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med anledning av motionen 1978/79: 437 anfört om lokalradions utnyttjande av dagspressen,

2. beträffande vissa uttalanden angående lokalradion av Tore Nilsson
(m) och Ingrid Diesen (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskot­tet delar" och på s. 22 slutar med "för regeringen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att lokalradion har en viktig uppgift när det gäller att förmedla lokal information. De krav på utökade resurser som förs fram i motionen 1978/79: 895 och som bland annat innebär att sär­skilda lokalredaktioner bör upprättas på ytterligare orter kan utskottet inte biträda. Det måste anses åvila programföretagets styrelse att fördela befintliga resurser och i den mån ökade medel kan ställas till förfogan­de ta ställning till önskemål om en utökning av antalet lokalredaktioner eller en förstärkning av de nuvarande.

Utskottet erinrar i detta sammanhang om att även i motionen 1978/ 79: 905, yrkande 1 e, begärts ökade resurser för lokalradion.

I motionen 1978/79: 1861 har framhållits att Radio Stockholm ännu inte tilldelats resurser som står i rimlig proportion till verksamhetsom­rådets struktur och befolkningsunderlag. Utskottet är medvetet om att lokalradion i storstadsområdena kan ha särskilda problem av den art


 


KrU 1978/79: 20                                                       28

som motionärerna angivit. Det ankommer även i detta fall på program­bolagets styrelse att göra de avvägningar som bedöms lämpliga.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1978/79: 895, 1978/ 79: 905, yrkande 1 e, och 1978/79: 1861.

dels utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. att riksdagen avslår motionerna 1978/79: 895, såvitt nu är i fråga, 1978/79: 905, yrkande 1 e, och 1978/79: 1861 angående lokalradion,

3. beträffande medelsberäkningen av Tore Nilsson (m). Ingegärd Fraen­kel (fp), Ingrid Diesen (m) och Gunnar Richardson (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med "Vid sin" och slutar med "mån tillgodosedda." bort ha följande lydelse:

En principiell utgångspunkt vid bedömningen av vilket belopp som för nästa budgetår bör ställas till Sveriges Radios förfogande för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten måste enligt utskottets mening vara att samma återhållsamhet i fråga om utgiftsökningar bör iakttas som när det gäller anslag på riksstaten. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns utrymme för någon förhöjning av det belopp som i propositionen beräknats för de avgiftsfinansierade drift­kostnaderna vid Sveriges Radio. Utskottet anser att de i propositionen gjorda medelsberäkningarna beträffande den avgiftsfinansierade verk­samheten bör godkännas. Utskottet avstyrker alltså motionerna 1978/79: 905, yrkande 3, och 1978/79: 1296,

dels utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79: 100 och med avslag på motionerna 1978/79: 905, yrkande 3, och 1978/ 79: 1296 godkänner den i propositionen angivna medelsberäk­ningen för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksam­heten,

Särskilda yttranden

vid punkten 1 (Radio och television)

1. beträffande utbyggnaden av regional-TV av Tore Nilsson (m) och Ingrid Diesen (m):

Utskottets uttalande angående utbyggnaden av regional-TV innebär ett förtydligande av förra årets riksdagsbeslut i denna fråga. Det finns enligt vår mening anledning att särskilt markera att detta uttalande inte får tas till intäkt för en fördröjning beträffande utbyggnaden av regio­nal-TV. De sändningar som i dag finns på fyra håll i landet har rönt stor uppskattning. Det är därför önskvärt att utbyggnaden fullföljs så att sändningar som planerat kan äga rum i elva distrikt när avtalsperio-


 


KrU 1978/79: 20                                                       29

den är slut. Smärre tidsförskjutningar kan naturligtvis uppkomma på grund av bristande ekonomiska resurser, men Sveriges TV AB måste förstå att förra årets riksdagsbeslut enligt utskottets uttalande i betän­kandet 1977/78: 24 bör uppfattas som en rekommendation. Målsätt­ningen är alltså helt klar: en utbyggnad under avtalsperioden så att vid dennas slut samtliga elva distrikt som planerat har egna regional-TV-sändningar.

2. beträffande programverksamheten av Tore Nilsson (m):

Riktlinjerna för radio- och TV-verksamheten har fastlagts av riks­dagen så sent som år 1978. Enligt riksdagsbeslutet skall radio och TV stå i allmänhetens tjänst. Den sändningsrätt som Sveriges Radio har kräver opartiskhet och de sändande företagen har skyldighet att "i pro­gramverksamheten hävda det demokratiska statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde och den enskilda männi­skans frihet och värdighet".

Gällande avtal ger radioföretagen rätt att avgöra hur programmen skall se ut och att i princip sända vad de önskar, men verksamheten skall garantera publiken, de betalande lyssnarna, att programmen är objektiva och att skilda intressen får utrymme. Till objektivitet i abso­lut mening hör att de olika medborgargrupperna i stort får sina intres­sen tillgodosedda. Detta kan ske utan att förhandscensur behöver före­komma och utan styrning utifrån så att alla lyssnare får en rättvis del av ett utbud som berikar livet och som motiverar deras kostnader i form av skatter och avgifter till radio och TV.

Om en sektor försummas — ett allmänt intresse, en utbredd önskan —• förbises grupper, så att Sveriges Radio kan anses ha brutit avtalet. Det är ett faktum att många svenskar är besvikna inför fördelningen i programutbudet och därtill upplever hjälplöshet inför Sveriges Radios attityd mot deras klagomål och önskningar. När de förgäves vädjat om ändring, anser många att riksdagen borde tillse att bättre balans i ut­budet och klar objektivitet uppnås. Detta resulterar i krav på riksdagens ledamöter.

Som exempel kan nämnas vad som anförs t. ex. i motionerna 1978/79: 898, 1310 och 1864 som bl. a. rör kyrkans önskemål om fler gudstjäns­ter och vissa kulturella och religiösa inslag i barn- och ungdomspro­gram. Både då det gäller sändningstid och innehåll har kritik framförts från det kyrkfolk, som utgör en majoritet i landet, utan positivt resultat. Glesbygdens folk och pensionärer och sjuka har önskningar om fler och välplacerade andakter.

Vad som anförs i motionen 1978/79: 436 om eder och olämpligt språk i programmen samt alkoholsedens förhärligande och vissa porno­grafiska inslag har påtalats som en nedbrytande faktor och ett brott mot vårt sociala ansvar. Det upplevs smärtande och förvånande att Sveriges


 


KrU 1978/79: 20                                                       30

Radio tycks intaga en annan ställning till etiska frågor än vårt folks flertal eller är oförmöget att upipfatta publikens struktur och radio­avtalets innebörd.

NORSTEDTS TRYCKERr   STOCKHOLM IS79