JulJ 1978/79:9

Justitieutskottets betänkande
1978/79:9

med anledning av motioner om vissa kriminalpolitiska frågor

Motionerna m. m.

I motionen 1977/78:990 av Lisa Mattson m. fl. (s) hemställs såvitt nu är i
fråga att riksdagen beslutar att hos regeringen begära översyn av lagstiftningen
om fängelsestraff enligt vad som anförs i motionen (yrkande 7), att hos
regeringen begära förslag om avskaffande av ungdomsfängelse (yrkande 8),
att hos regeringen begära utredning av frågan om avskaffande av internering
(yrkande 9), att hos regeringen begära att en utredning tillkallas för att
utvärdera verkningarna av den villkorliga frigivningen (yrkande 10), att hos
regeringen begära förslag i syfte att begränsa användningen av frihetsberövande
tvångsåtgärder (yrkande 11), att hos regeringen begära översyn av
frivårdspåföljderna enligt vad som anförs i motionen (yrkande 12), att hos
regeringen begära utredning av frågan om vidgad användning av böter som
alternativ till frihetsstraff och villkorlig dom (yrkande 13) samt att hos
regeringen begära skyndsamt förslag till lagstiftning om företagsböter som
påföljd vid ekonomisk brottslighet (yrkande 14).

I motionen 1977/78:1464 av Inger Lindquist m. fl. (m) hemställs att
riksdagen begär att regeringen till prövning upptar de förslag som i motionen
framlagts angående vissa påföljder för unga lagöverträdare.

Vad gäller yrkandet om översyn av lagstiftningen om fängelsestraff i
motionen 990 anförs humanitära och samhällsekonomiska synpunkter för att
tillämpningen av fängelsepåföljden skall begränsas så mycket som möjligt.
Motionärerna anvisar olika vägar för att nå detta syfte och förordar bl. a. en
övergång till ett vidgat bruk av andra påföljder såsom böter och olika
frivårdspåföljder. Vidare förespråkas användandet av kortare strafftider än
f. n. I anslutning härtill uttalar motionärerna att en översyn bör göras av
minimitider och maximitider i ofta tillämpade straffbestämmelser, särskilt
när det gäller egendomsbrott. Man bör enligt motionärerna också överväga en
nedsättning av den nuvarande minsta tiden för fängelse som är en månad. I
fråga om internering och ungdomsfängelse pekar motionärerna särskilt på de
olägenheter som följer av att strafftiden är obestämd. Motsvarande olägenheter
påtalas beträffande villkorlig frigivning även om motionärerna samtidigt
medger att flexibiliteten i fråga om strafftidens längd underlättar
frigivningsarbetet. Motionärerna påpekar vidare att reglerna om förverkande
av villkorligt medgiven frihet kan leda till en oproportionerligt sträng påföljd
när förverkandet sker till följd av ett nytt brott av enklare slag. Önskemålet
om en begränsning i användningen av frihetsberövande tvångsåtgärder
motiveras bl. a. därmed att särskilt häktningsgrunden risk för fortsatt

1 Riksdagen 1978/79. 7 sami. Nr 9

JuU 1978/79:9

brottslighet enligt motionärernas uppfattning används i alltför stor omfattning.
Syftet med den begärda översynen av frivårdspåföljderna är enligt
motionen att åstadkomma bättre alternativ till frihetsstraff än vad som finns
f. n. I detta hänseende påtalar motionärerna bl. a. den spännvidd som råder
mellan skyddstillsyn och fängelse; skyddstillsyn framstår i jämförelse med
fängelse som ett mycket litet ingripande, särskilt när en person upprepade
gånger döms till skyddstillsyn för återfall i brott. Villkorlig dom innebär enligt
motionärerna som regel i praktiken inte någon påföljd alls. Frivårdspåföljderna
måste enligt motionärerna utformas som trovärdiga alternativ till
fängelse för att förebygga att frivården diskrediteras i allmänhetens och
domstolarnas ögon. Motionärerna förordar att skyddstillsynen förstärks med
ett mått av kontroll, som skulle göra det lättare att upptäcka om den dömdes
förhållanden är sådana att han riskerar att återfalla i brott. Till stöd för en
vidgad användning av böter anför motionärerna bl. a. att denna påföljd inte
för med sig fängelsestraffets skadliga effekter och i högre grad än villkorlig
dom och skyddstillsyn innebär en reell påföljd, som på ett annat sätt än andra
påföljder kan utmätas med hänsyn till den skyldiges förhållanden. I
sammanhanget framhåller motionärerna vikten av att böterna verkligen
betalas och att indrivningen hålls uppe på en hög nivå. Som stöd för tanken på
införande av företagsböter framhåller motionärerna bl. a. att ett företag bör
kunna åläggas ekonomiska påföljder av en helt annan storleksordning än den
som blir aktuell när en företrädare för företaget personligen lagfors.

I motionen 1464 förespråkas en närmare prövning av alternativa påföljder
för unga lagöverträdare. Motionärerna nämner sådana påföljdsformer som
samhällstjänst och frihetsberövande under veckoslut. I motionen pekas på
gynnsamma erfarenheter av dylika påföljder i bl. a. England och Nya
Zeeland. Motionärerna framhåller den fördel med samhällstjänst som ligger
däri att den dömde lär sig att ställa till rätta när han felat samtidigt som hans
självkänsla stärks genom att han utför något som blir uppskattat av andra
människor.

Under ärendets beredning har statssekreteraren i justitiedepartementet
Henry Montgomery företrätt inför utskottet och besvarat frågor i anslutning
till motionerna.

Utredningar m. m.

I det kriminalpolitiska reformarbetet har under senare år både övergripande
frågor angående det svenska påföljdssystemets utformning och frågor av mer
begränsad natur aktualiserats i olika utredningar och tagits upp i skilda
sammanhang. Till belysning av motionsspörsmålen lämnas här korta
uppgifter om pågående reformarbete.

Lagstiftningen om förmögenhetsbrott

År 1976 tillkallade dåvarande chefen för justitiedepartementet, statsrådet
Geijer, en utredning för att se över lagstiftningen om förmögenhetsbrott.

JulJ 1978/79:9

förmögenhetsbrottsutredningen (Ju 1976:04). I direktiven angav departementschefen
som en betydelsefull uppgift att vid en samlad översyn av
lagstiftningen om förmögenhetsbrott sätta in de straffrättsliga åtgärderna mot
dessa brott i ett vidare kriminalpolitiskt sammanhang. Vad gäller de allmänna
riktlinjerna för kommitténs arbete angavs att översynen bör gå ut på att
anpassa lagstiftningen på detta område till det moderna samhällets värderingar
samt att däri ingår att ompröva nuvarande straffvärdegränser och
straffbarhetsgrader. En viktig uppgift angavs vara att undersöka om det finns
förutsättningar för en allmän sänkning av straffnivån för förmögenhetsbrotten
för att i detta hänseende åstadkomma en bättre anpassning till annan
brottslighet. I tilläggsdirektiv till utredningen den 27 januari 1977 anförde
nuvarande departementschefen, statsrådet Romanus, att det råder delade
meningar om lämpligheten av en reform i enlighet med de närmare riktlinjer
som angivits i de ursprungliga direktiven. Mot bakgrund härav och med
hänsyn till den vikt som skyddet för den enskildes integritet och egendom
måste tillmätas ansåg han att kommittén inte borde vara bunden av de
metoder och lösningar som hans företrädare angett. Kommittén bör enligt
tilläggsdirektiven mera allsidigt och förutsättningslöst kunna pröva de
straffbarhetsgrunder och straffvärdegränser som bör gälla för förmögenhetsbrotten.
(Jfr JuU 1977/78:27.)

Nytt påföljdssystem

En inom brottsförebyggande rådet (BRÅ) tillsatt arbetsgrupp rörande
kriminalpolitik lämnade i slutet av år 1977 en rapport (BRÅ-rapport 1977:7)
Nytt straffsystem, Idéer och förslag. Med utgångspunkt i bl. a. olika
straffrättsliga teorier, kriminologisk forskning, erfarenheter från tillämpningen
av nuvarande påföljdssystem samt vissa grundläggande samhällsvärderingar
ges i rapporten ett brett underlag för en allmän debatt om hur vårt
påföljdssystem bör vara utformat och presenteras en rad förslag till reformer.
Bland de ämnen som tas upp till behandling kan nämnas tillämpningen av
frihetsstraff och villkorlig frigivning, utformningen av kriminalvården i frihet
och nya frivårdspåföljder (bl. a. intensivövervakning) samt användningen av
bötesstraff och frågan om införande av företagsböter. I ett avsnitt om
alternativa sanktioner behandlas bl. a. sådana påföljder som samhällstjänst
och veckoslutsfängelse.

BRÅ:s styrelse har utan eget ställningstagande till förslagen i rapporten
överlämnat den till justitiedepartementet. Rapporten har remissbehandlats
gemensamt med ungdomsfängelseutredningens nedan nämnda förslag till
ändringar i påföljdssystemet och övervägs f. n. i departementet.

Ungdomsfängetse

I början av år 1978 avlämnade ungdomsfängelseutredningen, som haft att
utreda frågor i anslutning till ett avskaffande av ungdomsfängelsestraffet, sitt
1* Riksdagen 1978/7') t ml. :V- g

JuU 1978/79:9

betänkande (SOU 1977:83) Tillsynsdom. Utredningen föreslår att det införs
en ny påföljd, benämnd tillsynsdom. Det grundläggande innehållet i denna
påföljd utgörs av intensiv övervakning. Utredningen föreslår vidare att den
nuvarande skyddstillsynen ersätts med två nya påföljdsformer inordnade i
den nuvarande påföljden villkorlig dom. De nya påföljderna kallas villkorlig
dom med övervakning resp. villkorlig dom med stödåtgärder och skall
förekomma jämsides med villkorlig dom enligt nuvarande ordning. I
betänkandet upptas också förslag till ändringar i fråga om fängelsestraffets
utformning och rörande reglerna för frigivning i förtid från fängelse. I arbetet
på att finna lämpliga påföljdsformer som ersättning för ungdomsfängelse
överväger utredningen också bl. a. olika former av samhällstjänst såsom de
tillämpas i bl. a. England och Nya Zeeland. Utredningen förutsätter att
påföljdsformen samhällstjänst kommer att ytterligare övervägas i annan
ordning.

Efter gemensam remissbehandling med den ovannämnda BRÅ-rapporten
är betänkandet under övervägande i justitiedepartementet. Förslag i vissa av
de i rapporten och betänkandet behandlade ämnena beräknas bli förelagda
riksdagen under våren 1979. Sålunda har från justitiedepartementet aviserats
en proposition med förslag bl. a. till avskaffande av påföljden ungdomsfängelse
och till de ändringar i brottsbalken som detta föranleder.

Internering

I årets budgetproposition (bilaga 5 s. 6) anges att förberedelser pågår inom
justitiedepartementet för att ta upp interneringspåföljden till granskning.
Enligt vad utskottet inhämtat beräknas en departementspromemoria i frågan
om avskaffande av denna påföljd bli framlagd vid årsskiftet 1978-1979.
Promemorian bygger bl. a. på förslag i den nyssnämnda BRÅ-rapporten och
utfallet av remissbehandlingen av den.

Permissioner inom kriminalvården

I augusti 1976 tillsattes inom justitiedepartementet en arbetsgrupp med
uppdrag att göra en kartläggning av gällande permissionsreglers tillämpning
och effekt samt att pröva om särskilda åtgärder var påkallade för att begränsa
permissionsmissbruket inom kriminalvården. Arbetsgruppen har redovisat
sitt uppdrag i en departementspromemoria (Ds Ju 1977:13) Permissioner
inom kriminalvården. Promemorian har remissbehandlats.

På grundval av bl. a. övervägandena i promemorian har inom justitiedepartementet
utarbetats förslag till ändringar i lagen (1974:203) om kriminalvård
i anstalt. Förslaget har upptagits i den nyligen framlagda propositionen
1978/79:62.

JuU 1978/79:9

Bötesverkställighet

I prop. 1976/77:104 föreslogs att förvandlingsstrafTet för böter och vitén
skulle avskaffas. Samtidigt föreslogs lagstiftning som bl. a. syftade till att
åstadkomma en effektivare indrivning av böter. Riksdagen avslog propositionen
och begärde ytterligare utredning rörande bötesverkställigheten samt
en översyn av vitesinstitutet (JuU 1977/78:25, rskr 164).

Förslag om bl. a. en effektivare bötesindrivning har förelagts riksdagen i
den nyligen framlagda propositionen 1978/79:40. I propositionen förutskickas
tillsättandet av en kommitté med uppgift att utforma regler om
straffrättslig kompensation för bortfallet av förvandlingsstraffet. Direktiv för
kommittén har beslutats i november i år (Dir. 1978:89).

Företagsböter

År 1973 tillkallade dåvarande chefen för justitiedepartementet, statsrådet
Geijer, en sakkunnig för att utföra en förberedande och kartläggande
undersökning rörande behovet av en reformering av gällande system i fråga
om bötesstraffet och ekonomiska sanktioner i övrigt. Undersökningen har
bl. a. gällt frågan om en vidgad användning av ekonomiska sanktioner som
alternativ till frihetsstraff vid olika former av den moderna ekonomiska
brottsligheten samt möjligheten att rikta sådana sanktioner mot juridiska
personer. Resultatet av utredningsarbetet har nyligen redovisats i betänkandet
(Ds Ju 1978:5) Företagsböter, En kartläggande undersökning av
korporativt ansvar.

Betänkandet är under övervägande i justitiedepartementet. Övervägandena
förväntas mynna ut i tillsättandet av en arbetsgrupp inom departementet
för utarbetande av förslag till lagtext. Betänkandet jämte lagförslag
avses därefter bli remissbehandlat i sedvanlig ordning.

Påföljder för psykiskt avvikande lagöverträdare

År 1971 tillkallade dåvarande chefen för justitiedepartementet, statsrådet
Geijer, sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om påföljder för psykiskt
avvikande lagöverträdare m. m. och föreslå åtgärder för att avhjälpa brister i
det rättspsykiatriska undersökningsväsendet. De sakkunniga redovisade
förra året resultatet av utredningsarbetet i sitt betänkande (SOU 1977:23)
Psykiskt avvikande lagöverträdare. Betänkandet upptar förslag till ett flertal
ändringar i brottsbalken och anslutande författningar.

Betänkandet har remissbehandlats och är f. n. under övervägande i
justitiedepartementet.

JuU 1978/79:9

Personella tvångsmedel i brottmål

År 1974 tillkallade dåvarande chefen för justitiedepartementet, statsrådet
Geijer, sakkunniga för att utföra en översyn av bestämmelserna om de
personella tvångsmedlen i straffprocessen. Uppdraget redovisades förra året i
betänkandet (SOU 1977:50) Häktning och anhållande. I betänkandet föreslås
bl. a. olika begränsningar i användningen av häktningsinstitutet jämte
komplettering av tvångsmedlen med ett icke frihetsberövande alternativ till
häktning innefattande långtgående kontroll i form av tillsyn.

Efter remissbehandling av betänkandet har inom justitiedepartementet
upprättats en promemoria med förslag till lagändringar i sådana hänseenden
som behandlats i betänkandet. Lagstiftningsärendet är f. n. under övervägande
i departementet.

Nordiska straffrättskommittén

I ett år 1978 avgivet betänkande, (NU A 1978:6) Villkorlig frigivning, har
Nordiska straffrättskommittén redovisat sina överväganden rörande utformningen
av reglerna om villkorlig frigivning. Övervägandena tar sikte på att
belysa möjligheterna att förkorta de faktiska strafftiderna och att samtidigt
säkra hänsynen till rättslig jämlikhet, proportionalitet och förutsägbarheten
av verkställighetens längd. Betänkandet övervägs f. n. inom justitiedepartementet.

De nordiska justitieministrarna har under hösten 1978 anmodat Nordiska
straffrättskommittén att överväga frågan om påföljdssystemets utformning
och alternativ till frihetsstraff. Kommittén skall härvid utgå från de olika
utredningar och det faktamaterial som redan finns i de nordiska länderna.

Kriminalpolitisk beredning

I anslutning till utskottets beredning av detta ärende har upplysts att
förberedelser pågår inom justitiedepartementet för tillsättande av en kriminalpolitisk
beredning med parlamentarisk förankring. En uppgift för beredningen
väntas bli att mot bakgrund av de skilda förslag som föreligger se över
påföljdssystemet i syfte att i möjligaste mån nedbringa användandet av de
traditionella frihetsberövande påföljderna och ersätta sådana påföljder med
böter, fastare fri vårdspåföljder och andra alternativa påföljder. Avsikten är att
beredningen, som skall arbeta skyndsamt, skall kunna bryta ut angelägna
frågor till behandling med förtur.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet motionerna 1977/78:990 (yrkandena
7-14) och 1464 med yrkanden om översyn, utredning resp. förslag i en
rad olika hänseenden på det kriminalpolitiska området.

Önskemålen i motionen 990 mynnar ut i begäran om 1. översyn av

Juli 1978/79:9

lagstiftningen om fängelsestraff i syfte att begränsa tillämpningen av denna
påföljd, 2. förslag om avskaffande av ungdomsfängelsepåföljden, 3. utredning
av frågan om avskaffande av interneringspåföljden, 4. utredning av
verkningarna av den villkorliga frigivningen, 5. förslag i syfte att begränsa
användningen av frihetsberövande tvångsåtgärder, 6. översyn av frivårdspåföljderna
i syfte att åstadkomma trovärdiga alternativ till fängelse,
7. utredning av frågan om vidgad användning av böter som alternativ till
frihetsstraff och villkorlig dom samt 8. förslag till lagstiftning om företagsböter
som påföljd vid ekonomisk brottslighet.

I motionen 1464 förespråkas en närmare prövning av sådana i bl. a.
England och Nya Zeeland tillämpade påföljdsformer som samhällstjänst och
frihetsberövande under veckoslut.

Som framgår av redovisningen i det föregående har i det kriminalpolitiska
reformarbetet under senare år aktualiserats både övergripande frågor angående
det svenska påföljdssystemets utformning och frågor av mer begränsad
natur. Sålunda har i den av en arbetsgrupp inom brottsförebyggande rådet
förra året avgivna rapporten med idéer och förslag till ett nytt straffsystem
(BRÅ-rapport 1977:7) tagits upp bl. a. tillämpningen av frihetsstraff och
villkorlig frigivning, utformningen av kriminalvården i frihet och nya
frivårdspåföljder samt användningen av bötesstraff och införandet av
företagsböter. Den sistnämnda frågan har också belysts i det nyligen
avlämnade betänkandet (Ds Ju 1978:5) Företagsböter. I anslutning till förslag
om avskaffande av påföljden ungdomsfängelse har också ungdomsfängelseutredningen
i sitt betänkande (SOU 1977:83) Tillsynsdom tagit upp
frågorna om frivårdspåföljderna och fängelsestraffets utformning samt
reglerna om frigivning i förtid från fängelse.

I både BRÅ-rapporten och ungdomsfängelseutredningens betänkande har
aktualiserats sådana påföljder som samhällstjänst och frihetsberövande
under veckoslut. Intresset att söka lämpliga alternativ till fängelse har också
föranlett utskottet att under en studieresa i Nya Zeeland och Australien
inhämta erfarenheter av tillämpningen av sådana påföljder där. Enligt
uppgifter till utskottet ingår det i ett till Nordiska straffrättskommittén
nyligen lämnat uppdrag att särskilt överväga sådana alternativa påföljder;
uppdraget skall inte utgöra hinder för enskilt nordiskt land att uppta
hithörande frågor i särskild ordning.

Efter gemensam remissbehandling övervägs f. n. BRÅ-rapporten och
ungdomsfangelseutredningens betänkande i justitiedepartementet. Som
angetts i det föregående pågår också arbete på frågorna om avskaffande av
interneringspåföljden, effektivisering av bötesverkställigheten, införande av
företagsböter och revidering av de straffprocessuella tvångsmedlen. Frågan
om en översyn av strafflatituder är också uppmärksammad och ingår som
angetts i det föregående i förmögenhetsbrottsutredningens arbete.

Under utskottets beredning av ärendet har från justitiedepartementet
uppgivits att man överväger att tillsätta en - parlamentariskt förankrad -

JuU 1978/79:9

kriminalpolitisk beredning med uppgift att skyndsamt se över och lägga fram
förslag i en rad av de här nämnda hänseendena. Beredningens arbete skall
enligt planerna bl. a. inriktas på att i möjligaste mån nedbringa användandet
av de traditionella frihetsberövande påföljderna och ersätta dem med böter,
fastare frivårdspåföljder och andra alternativa påföljder. Beredningen avses
arbeta med sikte på att de lagförslag som läggs fram som resultat av
beredningens verksamhet skall kunna träda i kraft i vissa delar den 1 juli 1980
och i övrigt den 1 januari 1981.

Utskottet välkomnar de möjligheter som sålunda skapas till ett samlat
grepp med den angivna inriktningen när det gäller att lösa aktuella
kriminalpolitiska frågor. Samtidigt vill utskottet kraftigt understryka att
tillkomsten av en kriminalpolitisk beredning inte får leda till dröjsmål med
genomförandet av angelägna och redan förberedda reformer. Enligt utskottets
mening måste i stället i så stor utsträckning som möjligt sökas
framgångsvägar som innebär att förslag i sådana hänseenden kan föreläggas
riksdagen redan under innevarande riksmöte. Detta kommer enligt vad
utskottet inhämtat att bli fallet i fråga om avskaffande av påföljden
ungdomsfängelse och bör enligt utskottets mening gälla även den andra
tidsobestämda påföljden internering. 1 den mån en fråga med hänsyn till sitt
samband med andra övergripande spörsmål eller eljest anses böra anförtros
den kriminalpolitiska beredningen bör det åligga beredningen att noggrant
pröva möjligheterna att med förtur lägga fram förslag till dellösningar.

Vad utskottet här med anledning av motionerna anfört rörande det
kriminalpolitiska reformarbetet borges regeringen till känna som riksdagens
mening.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:990 i här
behandlad del (yrkandena 7-14) och motionen 1977/78:1464
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
rörande det kriminalpolitiska reformarbetet.

Stockholm den 28 november 1978

På justititeutskottets vägnar
BERTIL LIDGÅRD

Närvarande: Bertil Lidgård (m), Lisa Mattson (s), Åke Polstam (c), Bertil
Johansson (c), Lilly Bergander (s), Kerstin Andersson i Kumla (s), Håkan
Winberg (m), Hans Pettersson i Helsingborg (s), Svea Wiklund (c), Carl
Lidbom (s), Gunilla André (c), Ella Johnsson (c), Helge Klöver (s), Bonnie
Bernström (fp) och Karl-Gustaf Mathsson (s).

JuU 1978/79:9

Reservation

av Lisa Mattson (s), Lilly Bergander (s), Kerstin Andersson i Kumla (s), Hans
Pettersson i Helsingborg (s), Carl Lidbom (s), Helge Klöver (s) och KarlGustaf
Mathsson (s), som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Vad
utskottet” och slutar med ”riksdagens mening” bort ha följande lydelse:

I anslutning härtill vill utskottet understryka att i fråga om företagsböter
inriktningen vid det fortsatta lagstiftningsarbetet måste vara att förslag om
verkningsfulla ekonomiska sanktioner mot juridiska personer skall föreläggas
riksdagen senast under år 1979. Vad nu sagts måste enligt utskottets
mening beaktas redan under förberedandet av den i det föregående nämnda
remissbehandlingen av betänkandet (Ds Ju 1978:5) Företagsböter jämte
lagförslag.

Vad utskottet här med anledning av motionerna anfört rörande det
kriminalpolitiska reformarbetet och lagstiftning om företagsböter bör ges
regeringen till känna som riksdagens mening.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

GOTAB 58591 Stockholm 1978