Juli 1978/79:35
Justitieutskottets betänkande
1978/79:35
med anledning av ett i propositionen 1978/79:111 om åtgärder mot
krångel och onödig byråkrati m. m. framlagt förslag till lag om
ändring i lagen (1977:20) om TV-övervakning
Propositionen
I propositionen 1978/79:111 bilaga 1 har regeringen (justitiedepartementet)
föreslagit riksdagen att anta följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1977:20) om TV-övervakning
Härigenom föreskrivs att 1 $ lagen (1977:20) om TV-övervakning skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag är tillämplig på TV-kamera som är anbringad så att den, utan att
manövreras på platsen, kan användas för personövervakning (övervakningkamera).
Lagen gäller ej övervakningska- Lagen gäller ej
mera som för skyddsändamål an- I. övervakningskamera som för
vändes vid lokal, förvaringsutrym- skyddsändamål användes vid lokal,
me eller annan anläggning av bety- förvaringsutrymme eller annan ändelse
från totalförsvarssynpunkt. läggning av betydelse från totalför
svarssynpunkt,
2. övervakningskamera som av tra/iksäkerhetsskäl
eller för arbetarskydd
är anbringad på fordon, maskin eller
liknande för ali förbättra sikten för
föraren eller brukaren.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Lagförslaget ingår som ett led i de förenklingar m. m. som redovisas i
propositionen 1978/79:111 om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati
m. m., och det syftar till att undanta TV-utrustning på fordon, s. k.
TV-backspeglar, från tillståndsplikt enligt lagen om TV-övervakning (prop.
bil. 1 s. 3 och bihang s. 1).
1 Riksdagen 107817b. 7 sami. Nr 35
JuU 1978/79:35
2
Utskottet
Riksdagen antog år 1976 en lag om TV-övervakning (prop. 1975/76:194,
JuU 1976/77:14, rskr 1976/77:93, SFS 1977:20). Lagen, som trädde i kraft den
1 juli 1977, syftar till att förstärka den enskildes skydd mot integritetskränkningar
i samband med övervakning och bevakning, som sker med utnyttjande
av TV-apparatur.
Genom lagen har inforts ett principiellt, straffsanktionerat förbud mot dold
TV-övervakning. Det åligger den som brukar övervakningskamera att
fortlöpande och på verksamt sätt upplysa om kameran och dess brukande.
Utanför lagen faller övervakningskamera som för skyddsändamål används
vid anläggning av betydelse från totalförsvarssynpunkt. För brukande av
övervakningskamera som kan riktas mot plats som är upplåten för eller eljest
nyttjas av allmänheten gäller ett straffsanktionerat tillståndstvång. Beskrivningen
av platsen mot vilken kamera kan riktas anknyter till den innebörd
som brukar tilläggas begreppet allmän plats i straffrättsliga sammanhang.
Fråga om tillstånd prövas av länsstyrelsen. Tillstånd får meddelas endast
om kameran är erforderlig och anledning saknas att anta, att otillbörligt
intrång i enskilds personliga integritet skall uppkomma. Tillstånd skall
förenas med de föreskrifter i olika avseenden som betingas av hänsynen till
enskilds personliga integritet. Innan tillstånd meddelas skall yttrande
inhämtas från den kommun inom vilken kameran skall brukas. Kan en
tillståndspliktig kamera riktas mot arbetsplats, t. ex. i ett varuhus, skall
länsstyrelsen också inhämta de anställdas mening. Vidare gäller en ordning
med fortlöpande tillsyn från länsstyrelsens sida kombinerad med möjligheter
för länsstyrelsen att ingripa med föreskrifter eller återkallelse av tillstånd, om
otillbörligt intrång i enskilds personliga integritet skulle uppkomma.
Frågan om arbetsgivares rätt att anordna personövervakning på arbetsplats
som inte också är allmän plats har överlämnats till parterna på arbetsmarknaden
för att lösas förhandlingsvägen.
I likhet med vad som skett i datalagen, kreditupplysningslagen och
inkassolagen har justitiekanslern givits rätt att föra talan mot länsstyrelsens
beslut för att ta till vara allmänna intressen.
Vissa föreskrifter, bl. a. ifråga om avgift för handläggning hos länsstyrelsen
av fråga om tillstånd, ges i förordningen (1977:21) om TV-övervakning.
1 propositionen uppges att TV-apparatur på senare tid i allt större
utsträckning har tagits i bruk för att förbättra sikten från fordon, arbetsmaskiner
och liknande. Den TV-apparatur som det här är fråga om består
normalt av en kamera och en monitor som ibland kan vara försedd med en
separat kontrollpanel. För att täcka s. k. döda vinklar är kameran vanligen
placerad baktill på distributionsbilar, bussar, truckar, sopmaskiner och andra
arbetsmaskiner med begränsade siktmöjligheter. Monitorn finns uppställd
eller upphängd i förarhytten. Apparaturen kallas populärt för "TV-backspegel”.
Kamerans prestanda beror på dess placering varvid fordonets höjd och
JuU 1978/79:35
3
bredd har avgörande betydelse. För en typ av ”TV-backspegel” anges
synfältet vara ca 20 m bakåt och 15 m åt sidorna. Syftet med utrustningen är
att minska olycksrisken vid backning. Installationerna görs sålunda i forsta
hand av trafiksäkerhetsskäl.
Den beskrivna apparaturen anses också ha värde från arbetsmiljösynpunkt.
Det kan vara fråga om att t. ex. förbättra möjligheten för förare och
apparatskötare att övervaka speciella fordon eller andra anordningar, t. ex.
lyftgafflar, gräsklippare, lyftkranar eller målningsaggregat. På så sätt anses
många arbetsskador orsakade av huvud- eller kroppsvridningar kunna
undvikas.
TV-apparatur som används på det sätt som sist har beskrivits omfattas i
många fall inte av lagen om TV-övervakning. Kameror som används för
kontroll av ett instrument, en maskinfunktion eller tillverkningsprocess faller
sålunda under lagens tillämpningsområde endast om installationen medger
att också en person mera normalt kan komma i kamerans blickfång.
Enligt vad som uttalas i propositionen måste en del av de aktuella
installationerna bedömas vara av den karaktären att de kräver tillstånd enligt
lagen om TV-övervakning. Detta anses framför allt gälla i fråga om
"TV-backspeglama”.
I propositionen anges att det från olika håll förts fram åsikten att de
ifrågavarande typerna av TV-utrustning borde undantas från tillståndsplikt.
Det har därvid bl. a. anförts att kravet på tillstånd och avgifter kommer att
hindra spridningen av dessa hjälpmedel.
Mot den angivna bakgrunden och med hänvisning till att brukandet av
apparaturen inte kan sägas innebära att otillbörligt intrång görs i enskilds
personliga integritet uttalas i propositionen att ”TV-backspeglar" och
liknande installationer inte bör omfattas av lagen om TV-övervakning. För
att åstadkomma detta föreslås i propositionen följande lagtekniska
lösning.
Till 1 § andra stycket lagen om TV-övervakning, vilket stadgar undantag
från lagens tillämpningsområde för övervakningskameror som för skyddsändamål
används vid vissa försvarsanläggningar, fogas en föreskrift med
motsvarande undantag för övervakningskamera som av trafiksäkerhetsskäl
eller för arbetarskydd är anbringad på fordon, maskin eller liknande för att
förbättra sikten för föraren eller brukaren.
Enligt utskottets mening finns goda skäl från trafiksäkerhets- och arbetsmiljösynpunkter
för att bruket av de här avsedda hjälpmedlen inte bör
omgärdas med föreskrifter som leder till onödig byråkrati och omgång. De
risker för kränkning av enskilds personliga integritet som användandet av de
ifrågavarande övervakningskamerorna kan tänkas medföra synes enligt
utskottets mening vara så begränsade att eljest gällande regler om tillstånd
inte bör tillämpas beträffande dem. Därmed skulle de också lämnas utanför
avgiftssystemet. Emellertid saknas enligt utskottets mening f. n. anledning
att låta dessa kameror generellt falla utanför föreskriften i 2 § lagen om
Juli 1978/79:35
4
TV-övervakning om att övervakningskamera skall brukas med tillbörlig
hänsyn till enskilds personliga integritet. Likaså bör, i den mån det är fråga
om övervakningskameror, den i 3 S samma lag föreskrivna upplysningsplikten
gälla beträffande de aktuella kamerorna.
Den av utskottet förordade ordningen kan uppnås om en sådan undantagsbestämmelse
som föreslås i propositionen införs, inte som en ny punkt i
1 § andra stycket lagen om TV-övervakning utan som en andra mening i 4 §
första stycket samma lag. Utskottet föreslår att så sker. Kraven på hur
upplysningsplikten i de här aktuella fallen skall fullgöras bör inte ställas så
högt att informationen alltid skall nå alla som kan komma inom kamerans
synfält. I regel bör upplysningsplikten kunna fullgöras genom anslag på det
fordon eller den anordning där kameran anbringats. Erforderlig ledning för
bedömningen av hur upplysningsplikten skall fullgöras torde kunna hämtas
från den praxis som redan utbildat sig.
I sammanhanget vill utskottet fästa uppmärksamheten på att, i de fall det
här kan vara fråga om personövervakning på arbetsplats, spörsmålet om
anordnande av TV-övervakning är en fråga som överlämnats till parterna på
arbetsmarknaden för att lösas förhandlingsvägen (se JuU 1976/77:14 s. 9).
Utskottet hemställer
att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:111, såvitt
nu är i fråga, antar följande förslag till
Lag om ändring i lagen (1977:20) om TV-övervakning
Härigenom föreskrivs att 4 $ lagen (1977:20) om TV-övervakning skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Tillstånd att bruka övervakningskamera
kräves för att sådan kamera
skall få vara anbringad så att den kan
riktas mot plats som är upplåten för
eller eljest nyttjas av allmänheten.
Föreslagen lydelse
Tillstånd att bruka övervakningskamera
krävs för att sådan kamera
skall få vara anbringad så att den kan
riktas mot plats som är upplåten för
eller eljest nyttjas av allmänheten.
Sådant tillstånd behövs dock ej för
övervakningskamera som av trafiksäkerhetsskäl
eller för arbetarskydd är
anbringad på fordon, maskin eller
liknande för att förbättra sikten för
föraren eller brukaren.
JuU 1978/79:35
5
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Fråga om tillstånd prövas av länsstyrelsen.
Regeringen får förordna, att avgift Regeringen får förordna, att avgift
skall rågås ut för handläggning hos skall tas ut för handläggning hos
länsstyrelsen av fråga om tillstånd. länsstyrelsen av fråga om tillstånd.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Stockholm den 3 maj 1979
På justitieutskottets vägnar
LISA MATTSON
Närvarande: Lisa Mattson (s), Åke Polstam (c). Eric Jönsson (s). Bertil
Johansson (c), Arne Nygren (s), Hans Petersson i Röstånga (fp), Lilly
Bergander (s), Gunde Raneskog (c), Håkan Winberg (m). Svea Wiklund (c),
Carl Lidbom (s), Ella Johnsson (c), Helge Klöver (s), Joakim Ollén (m) och
Martin Segerstedt (s).
—
v:.'-'i
.
■
.
••i
••
i ■
GOTAB 62125 Slockholm 1979