JuU 1978/79:27

Justitieutskottets betänkande
1978/79:27

med anledning av propositionen 1978/79:86 om ändring i lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, m. m. jämte
motion

Propositionen

I propositionen har regeringen (justitiedepartementet) föreslagit riksdagen
att anta i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

2. lag om ändring i rättegångsbalken,

3. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

4. lag om mellankommunal skatterätt,

5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

6. lag om ändring i förordningen (1933:395) om ersättningsskatt,

7. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

8. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

9. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst,

10. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

11. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

12. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

13. lag om ändring i lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning,

14. lag om ändring i lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid
taxering för inkomst,

15. lag om ändring i förordningen (1963:587) om inkomstbeskattning av
fideikommissbo, m. m.

16. lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967:198),

17. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

18. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

19. lag om upphävande av lagen (1971:398) med anledning av inrättande

av skatterätter, m .m.,

20. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och
avgiftsprocessen,

21. lag om ändring i lagen (1975:1147) om särskilt investeringsavdrag vid
taxering till statlig inkomstskatt,

22. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,
tullar och avgifter.

1 Riksdagen 1978/79. 7 sami. Nr 27

JuU 1978/79:27

23. lag om ändring i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av
realisationsvinst,

24. lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt
lagen om allmän försäkring, m. m.

Lagändringen föranleds av riksdagens beslut under våren 1978 om
utbrytning av de nuvarande länsdomstolarna från länsstyrelserna och
inrättande av fristående allmänna förvaltningsdomstolar, länsrätter, i varje
län.

1 ärendet har till utskottet ingetts en skrivelse från mellankommunala
skatterätten.

Rörande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisar utskottet till vad
som anförs nedan under rubriken Utskottet.

De vid propositionen fogade lagförslagen är av följande lydelse.

JuU 1978/79:27

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar Härigenom

föreskrivs i fråga om lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolardels

att 18 § skall upphöra att gälla,

dels att nuvarande 12 a och 13-17 §§ skall betecknas 13 respektive
22-26 §§,

dels att 1 § och de nya 13 och 24 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att rubriken närmast före nuvarande 13 § skall sättas närmast före nya

22 §,

dels att i lagen skall införas åtta nya paragrafer, 14-21 §§, av nedan angivna
lydelse,

dels att i lagen, närmast före 14 och 19 §§, skall införas nya rubriker av
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §'

Regeringsrätten är, i enlighet med vad i regeringsformen sägs, högsta
allmänna förvaltningsdomstol. Den har sitt säte i Stockholm.

Kammarrätt är allmän förvaltningsdomstol närmast under regeringsrätten.

Kammarrätterna är kammarrätten i Stockholm, kammarrätten i Göteborg,
kammarrätten i Sundsvall och kammarrätten i Jönköping.

Länsrätt är allmän förvaltningsdomstol
närmast under kammarrätt. I
varje län finns en länsrätt.

12 a §2 13 §

I kammarrätts domkrets skall för kammarrätten finnas nämndemän till det

antal, som föreskrives av regeringen. Regeringen fastställer för varje län inom
domkretsen det antal nämndemän som skall utses. Kammarrätten fördelar
tjänstgöringen mellan nämndemännen efter samråd med dem.

Nämndeman i kammarrätt utses
genom val. I fråga om val av samt
valbarhet, rätt till avsägelse, mandatperiod
och behörighet för nämndeman
i kammarrätt äger vadsom föreskrivits
om nämndeman i länsskatterätt och

1 Senaste lydelse 1976:401.

2 Senaste lydelse 1976:562. Ändringen innebär att andra och tredje styckena
upphävs.

JulJ 1978/79:27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

länsrätt motsvarande tillämpning.

Regeringen får för visst län förordna
att nämndemän i kammarrätt skall
väljas bland dem som för samma
mandatperiod har utsetts till nämndemän
i hovrätt. Nämndeman i
hovrätt får även i annat fall, om han är
behörig därtill, tjänstgöra som nämndeman
i den kammarrätt inom vars
domkrets han är kyrkobokförd.

Länsrätterna
14 §

Länsrätt prövar

1. mål enligt skatte-, taxerings-,
uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna
i den utsträckning som är
föreskrivet i dessa författningar,

2. mål enligt barnavårdslagen
(1960:97), lagen (1954:579) om nykterhetsvård,
utlänningslagen (1954:
193), smittskyddslagen (1968:23foch
lagen (1970:375) om utlämning till
Danmark, Finland, Island eller Norge
för verkställighet av beslut om vård
eller behandling i den utsträckning
som är föreskrivet i dessa lagar samt
mål enligt 21 kap. föräldrabalken,

3. såvitt gäller svenskt körkort,
trafikkort eller traktorkort, mål om
varning eller återkallelse och, såvitt
gäller utländskt körkort, mål om
varning eller vägran att godkänna
körkortet, allt enligt vad därom är
särskilt föreskrivet.

15 §

1 länsrätt finns lagman och, om
regeringen inte bestämmer annat, en
eller flera rådmän. I de länsrätter som

JuU 1978/79:27

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

regeringen bestämmer finns också en
eller flera chefsrådmän.

Lagman, chefsrådman och rådman
skall vara lagfarna. De utnämnes av
regeringen.

16 §

Länsrätt får efter beslut av regeringen
vara delad i avdelningar.
Avdelning består av ordförande och
minst två rådmän. Ordförande är
lagmannen eller en chefsrådman.

Om särskild sammansättning av
länsrätt vid behandling av mål om
fastighetstaxering finns bestämmelser i
taxeringslagen (1956:623).

17 §

Länsrätt är domför med en lagfaren
domare och tre nämndemän om inte
annat följer av 18 §. Fler än fyra
nämndemän får inte sitta i rätten.

Om domförhet vid behandling av
mål omfastighetstaxering finns, förutom
i 18 §, bestämmelser i taxeringslagen
(1956:623).

Regeringen bestämmer hur många
nämndemän som skall finnas i varje
län för tjänstgöring i länsrätten. Länsrätten
fördelar tjänstgöringen mellan
nämndemännen efter samråd med
dem.

18 §

Länsrätt är domför med en lagfaren
domare ensam

1. när åtgärd som avser endast måls
beredande vidtages,

2. vid sådant förhör med vittne eller
sakkunnig som begärts av annan länsrätt,

JuU 1978/79:27

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3. vid beslut som avser endast
rättelse av felräkning, felskrivning eller
annat uppenbart förbiseende,

4. vid beslut, såvitt gäller svenskt
körkort, trafikkort eller traktorkort,
om återkallelse tills vidare eller, såvitt
gäller utländskt körkort, om vägran
tills vidare att godkänna körkortet, när
det är uppenbart att sådant beslut bör
meddelas,

5. vid annat beslut som inte innefattar
slutligt avgörande av mål.

Om det inte är påkallat av särskild
anledning att målet prövas av fullsutten
rätt, är länsrätt domför med en
lagfaren domare ensam vid beslutsom
inte innefattar prövning av målet i
sak.

Vad som sägs i andra stycket gäller
även vid avgörande av

1. mål om utdömande av vite,

2. mål enligt bevissäkringslagen
(1975:1027)för skatte- och avgiftsprocessen,
enligt lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar
och avgifter, om handlings undantagande
från taxeringsrevision, skaf te revision
eller annan granskning och om
befrielse från skyldighet att lämna
kontrolluppgift enligt taxeringslagen
(1956:623),

3. mål om omhändertagande för
utredning enligt 30 § barnavårdslagen
(1960:97),

4. mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna
med undantag
av mål om arbetsgivares ansvarighet
för arbetstagares skatt,

5. mål om uppdelning av taxeringsvärde
enligt 8 § 3 mom. sista stycket
kommunalskattelagen (1928:370),

JuU 1978/79:27

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6. mål som avser ändring av taxerad
inkomst med högst 500 kronor,

7. mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna
i vilket beslutet överensstämmer
med parternas samstämmiga
mening,

8. mål i vilket saken är uppenbar.

Vissa bestämmelser om kammarrätt
och länsrätt

Nämndeman i kammarrätt och
länsrätt utses genom val. Val.förrättas
av landstinget eller, om i länet finns
kommun som inte ingär i landstingskommun,
av landstinget och kommunfullmäktige
med den fördelning dem
emellan som länsstyrelsen bestämmer
efter befolkningstalen. I Gotlands län
förrättas val av kommunfullmäktige i
Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om
det begärs av minst sd mänga ledamöter
som motsvarar den kvot, som
erhälls om antalet närvarande ledamöter
delas med det antal personer
som valet avser, ökad med 1. Om
förfärandet vid sådant proportionellt
val är särskilt föreskrivet.

Vart tredje år väljes halva antalet
nämndemän i kammarrätt och länsrätt.
När val av de nämndemän som
ingär i länsrätt vid behandling av mål
om fastighetstaxering skall ske framgår
av taxeringslagen (1956:623).

Regeringen får för visst län förordna
att nämndemän i kammarrätt skall
väljas bland dem som för samma
mandatperiod har utsetts till nämndemän
i hovrätt. Nämndeman i

JuU 1978/79:27

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

hovrättfår även i annat fall, om han är
behörig därtill, tjänstgöra som nämndeman
i den kammarrätt inom vars
domkrets han är kyrkobokförd.

20 §

Valbar till nämndeman i kammar -rätt och länsrätt är myndig svensk
medborgare, som är kyrkobokförd i
länet och inte har fyllt sjuttio dr.

Tjänsteman vid allmän förvaltningsdomstol,
länsstyrelse, länsnykterhetsnämnd
eller under länsstyrelse
lydande myndighet, länsläkare, biträdande
länsläkare, socialvårdskonsulent,
lagfaren domare, åklagare eller
advokat eller annan som har till yrke
att föra andras talan inför rätta får
inte vara nämndeman.

Nämndeman i länsrätt får inte
samtidigt vara nämndeman i kammarrätt.

Den som har fyllt sextio år eller
uppger annat giltigt hinder är inte
skyldig att mottaga uppdrag som
nämndeman. Den som har avgått som
nämndeman är inte skyldig att mottaga
nytt uppdrag förrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes
behörighet.

21 §

Nämndeman i kammarrätt och
länsrätt utses för sex år men får avgå
efter två år. Om nämndeman i sådan
rätt visar giltigt hinder, får rätten
entlediga honom tidigare. Den som
har fyllt sextio år har rätt att frånträda
uppdraget. Upphör nämndeman att
vara valbar eller behörig, förfaller
uppdraget.

JuU 1978/79:27

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bestämmelser om mandatperiod för
sådan nämndeman som ingår i länsrätt
vid behandling av mål om fastighetstaxering
finns i taxeringslagen
(1956:623).

När ledighet uppkommer, utses ny
nämndeman för den tid som återstår.
Ändras antalet nämndemän, får nytillträdande
nämndeman utses för
kortare tid än som föijer av första
stycket.

15 §3

Ledamot och föredragande i allmän
förvaltningsdomstol skall vara
svensk medborgare. Den som är
omyndig eller i konkurstillstånd får
ej utöva befattning som ledamot
eller föredragande. I fråga om nämndeman
i kammarrätt gäller vad som
är särskilt föreskrivet.

Ledamot och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall ha avlagt
domared.

De som står i sådant förhållande till varandra som sägs i 4 kap. 12 §
rättegångsbalken får ej samtidigt tjänstgöra som ledamöter i allmän förvaltningsdomstol.

24 §

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

Mål som vid ikraftträdandet är anhängigt hos länsskatterätt, fastighetstaxeringsrätt
eller länsrätt prövas av länsrätt.

Om uppdrag att vara nämndeman i länsskatterätt, fastighetstaxeringsrätt
eller länsrätt inte är förfallet och inte heller har upphört den 30 juni 1979, skall
uppdraget från och med den 1 juli 1979 avse länsrätt.

3 Senaste lydelse 1976:562.

1* Riksdagen 1978179. 7 sami. Nr 27

Jul) 1978/79:27

2 Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken
dels att 1 kap. 2 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1969:244) om ändring
i rättegångsbalken skall upphöra att gälla.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

1 kap.
2 §'

I tingsrätt skola finnas lagman och
en eller flera rådmän. De skola vara
lagfarna.

Tingsrätt må vara delad i avdelningar.

Vid tingsrätt skall finnas kansli,
bestämda tider.

I tingsrätt skola finnas lagman
och, om regeringen inte bestämmer
annat, en eller flera rådmän. / de
tingsrätter som regeringen bestämmer
skola också finnas en eller flera chefsrådmän.
Lagman, chefsrådman och
rådman skola vara lagfarna.

Tingsrätt må vara delad i avdelningar.
Ordförande på avdelning är
lagmannen eller en chefsrådman.
som hålles öppet för allmänheten å

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.
1 Senaste lydelse 1969:244.

3 Förslag till

Lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Härigenom föreskrivs i fråga om förvaltningsprocesslagen (1971:291)'
dels att i 1, 9 och 33 §§ orden ”skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och
länsrätt” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsrätt och den
mellankommunala skatterätten” i motsvarande form,
dels att 27 § skall ha nedan angivna lydelse.

1 Senaste lydelse av 1 § 1978:29
Senaste lydelse av 9 § 1978:29
Senaste lydelse av 33 § 1978:29.

JuU 1978/79:27

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

27 §2

Finner skatterätt, fastighetstaxeringsrätt
eller länsrätt att förhör med
vittne eller sakkunnig lämpligen bör
hållas av annan skatterätt, fastighetstaxeringsrätt
eller länsrätt, får rätten
efter samråd med denna besluta
härom.

Finner länsrätt att förhör med
vittne eller sakkunnig lämpligen bör
hållas av annan länsrätt eller av den
mellankommunala skatterätten, får
rätten efter samråd med denna
besluta härom. Vad nu har sagts
gäller också den mellankommunala
skatterätten, om denna finnér att
förhör med vittne eller sakkunnig
lämpligen bör hållas av länsrätt.

I fråga om bevisupptagning enligt första stycket gäller 35 kap. 10 och 11 §§
rättegångsbalken i tillämpliga delar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

2 Senaste lydelse 1973:1107.

4 Förslag till

Lag om mellankommunal skatterätt

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Den mellankommunala skatterätten prövar besvär över beslut av
taxeringsnämnd enligt vad som föreskrivs i taxeringslagen (1956:623).

2 § Den mellankommunala skatterätten har sitt kansli i riksskatteverket.
Rätten sammanträder på den ort där den har sitt kansli. När det föreligger

särskilda skäl, får rätten sammanträda på annan ort.

3 § I den mellankommunala skatterätten finns en eller flera ordförande vilka
förordnas av regeringen för viss tid. Ordförande skall vara lagfaren.

4 § Föreskrifterna i 17 § första stycket, 18, 22 och 24 §§ lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar om domförhet, omröstning, behörighet och
domared är tillämpliga på den mellankommunala skatterätten. Därvid skall
vad som sägs om länsrätt eller allmän förvaltningsdomstol i stället avse den
mellankommunala skatterätten.

5 § Nämndeman i den mellankommunala skatterätten förordnas av regeringen.
Till nämndeman får utses endast myndig svensk medborgare, som

JuU 1978/79:27

inte har fyllt sjuttio år.

Föreskrifterna i 20 § andra, tredje och fjärde styckena samt 21 § forsta och
tredje styckena lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar om
behörighet och skyldighet att vara nämndeman är tillämpliga på den
mellankommunala skatterätten. Därvid skall vad som sägs om länsrätt i
stället avse den mellankommunala skatterätten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

Genom denna lag upphävs lagen (1971:52) om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt
och länsrätt.

5 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)'
dels att i 49 §, 50 § 2 mom. och 75 § 1 mom. samt i anvisningarna till 29 § 3 c
och 4 ordet ”skatterätt” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsrätt” i
motsvarande form,
dels att 3 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §2

Med taxeringsår förstås i denna lag det kalenderår, under vilket taxering i
första instans verkställes, och med beskattningsår det kalenderår, som
närmast föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår icke sammanfaller
med kalenderår (brutet räkenskapsår), det räkenskapsår, som gått till ända
närmast före den 1 mars under taxeringsåret.

Med länsrätt förstås i denna lag
även den mellankommunala skatterätten,
om inte annat framgår av
omständigheterna.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

1 Senaste lydelse av 49 § 1972:77
Senaste lydelse av 50 § 2 mom. 1977:572
Senaste lydelse av 75 § 1 mom. 1972:77

Senaste lydelse av anvisningarna till 29 § 3 c 1971:407
Senaste lydelse av anvisningarna till 29 § 4 1971:407.

2 Senaste lydelse 1978:942.

Jul) 1978/79:27

6 Förslag till
Lag om ändring i förordningen (1933:395) om ersättningsskatt

Härigenom föreskrivs att 4 och 7 §§ förordningen (1933:395) om ersättningsskatt
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

4 §'

Fråga om taxering till ersättningsskatt
prövas, efter framställning från
taxeringsintendent, av den prövningsnämnd,
som har att upptaga
besvär rörande företagets taxering
till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Framställning om taxering skall
ske hos prövningsnämnden senast
andra året efter det år, då företaget
rätteligen skolat taxeras till statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt för
sin inkomst under det i 1 § avsedda
verksamhetsåret.

7 §2

Därest företaget före augusti månads
utgång året efter det, då ersättningsskatt
påförts företaget, till delägarna
utdelar sålunda beskattat
belopp, må restitution ske av därå
belöpande ersättningsskatt. Dylik
restitution beslutas av prövningsnämnd,
som i 4 § sägs, och verkställes
av länsstyrelsen. Till prövningsnämnden
ställd ansökan om
sådan restitution skall senast den 1
september vara inkommen till

Föreslagen lydelse

Fråga om taxering till ersättningsskatt
prövas, efter framställning från
taxeringsintendent, av den länsrätt,
som har att upptaga besvär rörande
företagets taxering till statlig inkomst-
och förmögenhetsskatt.

Framställning om taxering skall
ske hos länsrätten senast andra året
efter det år, då företaget rätteligen
skolat taxeras till statlig inkomstoch
förmögenhetsskatt för sin inkomst
under det i 1 § avsedda verksamhetsåret.

Med länsrätt förstås i denna förordning
även den mellankommunala
skatterätten, om inte annat framgår
av omständigheterna.

Därest företaget före augusti månads
utgång året efter det, då ersättningsskatt
påförts företaget, till delägarna
utdelar sålunda beskattat
belopp, må restitution ske av därå
belöpande ersättningsskatt. Dylik
restitution beslutas av länsrätt, som i
4 § sägs, och verkställes av länsstyrelsen.
Till länsrätten ställd ansökan
om sådan restitution skall senast den
1 september vara inkommen till
rättens kansli.

nämndens kansli.

Vid bedömande av frågan, huruvida utdelningen avsett genom ersätt -

1 Senaste lydelse 1957:68.

2 Senaste lydelse 1957:68.

JuU 1978/79:27

ningsskatt beskattat belopp, skall iakttagas, att senare intjänad vinst, i den
mån den ej använts för lagstadgad avsättning till reservfond eller för
erforderlig avsättning till på vinsten belöpande skatter, skall anses utdelad
före tidigare intjänad vinst.

Å medel, som i enlighet med vad ovan sagts restitueras, utgår ej ränta.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1 dels

att i 9 § 2 morn., 15 § 1 mom. och 27 § ordet "skatterätt” i olika
böjningsformer skall bytas ut mot ”länsrätt” i motsvarande form,
dels att 1 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§2

Till staten skall årligen erläggas inkomstskatt enligt i denna lag givna
bestämmelser.

Beträffande statlig inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning å aktie
i svenskt aktiebolag och beträffande sjömansskatt skall gälla vad därom
finnes särskilt stadgat.

Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till statlig
inkomstskatt stadgas i taxeringslagen.

Med länsrätt förstås i denna lag
även den mellankommunala skatterätten,
om inte annat framgår av
omständigheterna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770
Senaste lydelse av 9 § 2 mom. 1977:573
Senaste lydelse av 15 § 1 mom. 1974:770
Senaste lydelse av 27 § 1974:770.

2 Senaste lydelse 1974:773.

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 15 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859.

JuU 1978/79:27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

1 mom.2 Har här i riket bosatt skattskyldig avlidit och efterlämnat
bodelägare, som vid hans frånfälle var beroende av honom för sin försörjning,
och har dödsboet att på grund av taxering för förmögenhet enligt denna lag
erlägga kvarstående eller tillkommande skatt under uppbördstermin, som
äger rum eller avslutas efter dödsfallet, kan, där ömmande omständigheter
föreligga, befrielse från erläggande helt eller delvis av nämnda skatt medgivas
efter framställning från dödsboet. Befrielse, som nyss sagts må avse skatt,
som påförts den avlidne eller, såvitt angår det beskattningsår varunder
dödsfallet inträffade, oskift dödsbo efter honom. Befrielse må dock icke avse
skatt, som påförts på grund av eftertaxering och som rätteligen skolat erläggas
under uppbördstermin, vilken ägt rum före dödsfallet.

Beslut i ärende angående befrielse Beslut i ärende angående befrielse
meddelas av den skatterätt, som har meddelas av den länsrätt, som har att

att upptaga besvär rörande boets upptaga besvär rörande boets taxe taxering

till statlig inkomstskatt. ring till statlig inkomstskatt, elter om

sådana besvär förs hos den mellankommunala
skatterätten, av denna.

Framställning om befrielse skall avlämnas senast under andra kalenderåret
efter dödsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

2 Senaste lydelse 1974:859.

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst1
dels att i 6-9 §§ samt i anvisningarna till 4 § ordet ”skatterätt” i olika
böjningsformer skall bytas ut mot ”länsrätt” i motsvarande form,
dels att 4 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §2

Skattskyldig, som vill åtnjuta förmånen av skatteberäkning enligt 1 §, har
att därom göra ansökan. I fråga om sådan ansökan och beslut i anledning

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:860
Senaste lydelse av 6 § 1978:317
Senaste lydelse av 7 § 1971:411
Senaste lydelse av 8 § 1978:317
Senaste lydelse av 9 § 1978:317.

2 Senaste lydelse 1978:317.

JuU 1978/79:27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

därav skall vad i taxeringslagen (1956:623) är föreskrivet om yrkanden och
beslut rörande taxering tillämpas, om icke annat följer av bestämmelserna i
denna lag.

Med länsrätt förstås i denna lag
även den mellankommunala skatterätten,
om inte annat framgår av
omständigheterna.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

10 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)’
dels att i 83 § och 85 § 1 mom. ordet ”länsskatterätten” skall bytas ut mot
”länsrätten”,

dels att i 73 § och 85 § 1 mom. ordet ”skatterätt” skall bytas ut mot
”länsrätt”,

dels att 2 § 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

1 morn.2 Där beteckningar, som användas i kommunalskattelagen, lagen
om statlig inkomstskatt, lagen om statlig förmögenhetsskatt eller taxeringslagen,
begagnas i denna lag, hava de, såvida ej annat angives eller av
sammanhanget framgår, samma innebörd som i nämnda författningar.

Med länsrätt förstås i denna lag
även den mellankommunala skatterätten,
om inte annat framgår av
omständigheterna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

1 Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771
Senaste lydelse av 73 § 1978:355
Senaste lydelse av 83 § 1978:318
Senaste lydelse av 85 § 1 mom. 1978:318.

2 Senaste lydelse 1974:773.

JuU 1978/79:27

11 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)'
dels att i 67 och 73 §§ ordet ”länskatterätt” i olika böjningsformer skall
bytas ut mot "länsrätt” i motsvarande form,
dels att i 39 § 4 morn., 56 § 4 morn., 72 a, 75,76,96,99,103,104,108, lil,
113, 115, 116, 116 d, 116 j, 1161, 116m, 116 n, 116 o och 124 §§ ordet
”skatterätt” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsrätt” i motsvarande
form,

dels att i 102,147,156,158 och 159 §§, 164 § 1-3 morn., 167 § 3 och 4 morn.,
168, 169, 184, 191 och 193 §§, 195 § 3 och 5 mom. samt 197 § ordet
”fastighetstaxeringsrätt” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsrätt”
i motsvarande form,
dels att 2 § 1 mom. och 105 § 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall inforas tre nya paragrafer, 160-162 §§, av nedan
angivna lydelse.

2 §

1 morn.2 I denna lag förstås med

inkomsttaxering: taxering till kommunal inkomstskatt och till statlig
inkomstskatt;

förmögenhetst axering: taxering till statlig förmögenhetsskatt;
allmän fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som enligt 12 §
kommunalskattelagen skall verkställas vart femte år; samt
särskild fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som skall verkställas
de år, då allmän fastighetstaxering icke äger rum.

Inkomsttaxering och förmögenhetstaxering samt särskild fastighetstaxering
innefattas under benämningen ärlig taxering.

1 Lagen omtryckt 1971:399	Senaste	lydelse	av	156	§	1974:773
Senaste	lydelse	av	lagens rubrik 1974:773	Senaste	lydelse	av	158	§	1973:1106
Senaste	lydelse	av	72 a § 1974:773	Senaste	lydelse	av	159	§	1973:1106
Senaste	lydelse	av	73 § 1974:868	Senaste	lydelse	av	164	§	1 mom. 1973	1106
Senaste	lydelse	av	76 § 1978:316	Senaste	lydelse	av	164	§	2 mom. 1973	1106
Senaste	lydelse	av	99 § 1978:316	Senaste	lydelse	av	164	§	3 mom. 1973	1106
Senaste	lydelse	av	102 § 1973:1106	Senaste	lydelse	av	167	§	3 mom. 1973	1106
Senaste	lydelse	av	115 § 1978:196	Senaste	lydelse	av	167	§	4 mom. 1973	1106
Senaste	lydelse	av	116 § 1978:196	Senaste	lydelse	av	168	§	1973:1106
Senaste	lydelse	av	116 d § 1978:116	Senaste	lydelse	av	169	§	1973:1106
Senaste	lydelse	av	116 j § 1978:196	Senaste	lydelse	av	184	§	1973:1106
Senaste	lydelse	av	116 1 § 1978:196	Senaste	lydelse	av	191	§	1973:1106
Senaste	lydelse	av	116 m § 1978:196	Senaste	lydelse	av	193	§	1973:1106
Senaste	lydelse	av	116 n § 1978:196	Senaste	lydelse	av	195	§	3 mom. 1973:1106
Senaste	lydelse	av	116 o § 1978:196	Senaste	lydelse	av	195	§	5 mom. 1973:1106
Senaste	lydelse	av	124 § 1978:316	Senaste	lydelse	av	197	§	1973:1106.
Senaste	lydelse	av	147 § 1973:1106
2 Senaste	lydelse	1974:773.

JuU 1978/79:27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Till den årliga taxeringen hänföres varje beslut som skall antecknas i
taxeringslängd enligt vad därom föreskrivits.

Med länsrätt förstås i denna lag
även den mellankommunala skatterätten,
om inte annat framgår av
omständigheterna.

105 §

2 morn.3 Bestämmelserna i 1
mom. äga motsvarande tillämpning
på skatterätt. Därest hos länsskatterätt
fråga uppkommer om åtgärd
enligt 1 mom. beträffande taxering
inom annat län, skall målet i hela
dess vidd överlämnas till avgörande
av den mellankommunala skatterätten.

2 mom. Bestämmelserna i 1 mom.
äga motsvarande tillämpning på
länsrätt. Därest hos länsrätt fråga
uppkommer om åtgärd enligt 1
mom. beträffande taxering inom
annat län, skall målet i hela dess vidd
överlämnas till avgörande av den
mellankommunala skatterätten.

160 §4

Vid prövning av mål om fastighetstaxering
består länsrätten av ordförande,
värderingstekniska ledamöter
och nämndemän.

Rätten är domför med ordföranden
och tre andra ledamöter, varav minst
en värderingsteknisk ledamot och
minst två nämndemän, om ej annat
följer av 18 § lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar. Fler
än fyra ledamöter, utöver ordföranden,
får inte tjänstgöra i rätten.
Sammanträde med samtliga ledamöter
får dock hållas för överläggning
rörande de värderingsgrunder som
avses skola tillämpas.

3 Senaste lydelse 1971:399.

4 Förutvarande 160 § upphävd genom 1971:399

JuU 1978/79:27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

161 §5

Värderingsteknisk ledamot i länsrätt
skall vara myndig svensk medborgare
och ha sakkunskap i fråga om
fastighetsvärdering. Bland de värderingstekniska
ledamöterna skall finnas
företrädd sådan sakkunskap beträffande
olika slag av fastigheter.

Bestämmelsen i 20 § andra stycket
lagen (1971:289) om allmännaförvaltningsdomstolar
skall också tillämpas
beträffande värderingsteknisk ledamot.

162 §6

Nämndeman som avses i 160 § utses
för tiden från och med den 1 juli det dr,
dd allmän fastighetstaxering äger
rum, till och med den 30 juni det dr dd
sådan taxering sker nästa gång.

Värderingsteknisk ledamot i länsrätt
förordnas av länsstyrelsen för tid
som sägs i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

Om uppdrag att vara värderingsteknisk ledamot i fastighetstaxeringsrätt
inte är förfallet och inte heller har upphört den 30 juni 1979, skall uppdraget
från och med den 1 juli 1979 avse länsrätt.

5 Förutvarande 161 § upphävd genom 1971:399.

6 Förutvarande 162 § upphävd genom 1971:399.

JuU 1978/79:27

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1958:295) om sjömansskatt1
dets att i 25 § ordet ”prövningsnämnd” skall bytas ut mot ”länsrätt”,
dels att i 30 § ordet ”skatterätt” i olika böjningsformer skall bytas ut mot
”länsrätt” i motsvarande form,
dels att 2 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §2

I denna lag förstås med

sjöman: arbetstagare som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som
sjöman,

handelsfartyg: fartyg, som nyttjas till handelssjöfart eller resandes fortskaffande
eller till annat ändamål, som äger gemenskap med handelssjöfarten,
närfart: linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs
vid kusterna samt linjefart mellan svensk och utländsk hamn, dock ej
linjefart bortom linjen Hanstholm-Lindesnäs eller bortom Cuxhaven,
fjärrfart: annan fart än inre fart och närfart,

inkomst ombord: lön eller annan gottgörelse, som sjöman uppbär på grund
av sin anställning ombord och som skulle hava utgjort intäkt av tjänst enligt
kommunalskattelagen,
beskattningsbar inkomst: inkomst ombord med undantag för sådan fri kost
som har beaktats vid bestämningen av tabellerna i 7 § 1 mom. och 8 § samt fri
logi, i förekommande fall minskad med belopp, som har fastställts genom
beslut om jämkning och, i den mån det har medgivits av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer, med belopp som enligt avtal mellan
arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer utgör krigsrisktillägg eller motsvarande
ersättning,
beskattningsår: det kalenderår, under vilket sjömansskatt erlägges.

Med länsrätt förstås i denna lag
även den mellankommunala skatterätten,
om inte annat framgår av
omständigheterna.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

1 Lagen omtryckt 1970:933

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777
Senaste lydelse av 25 § 1974:777
Senaste lydelse av 30 § 1978:319.

2 Senaste lydelse 1978:916.

JuU 1978/79:27

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning Härigenom

föreskrivs att i 9 § lagen (1959:92) om förfarandet vid viss
konsumtionsbeskattning1 ordet ”länsskatterätt” i olika böjningsformer skall
bytas ut mot "länsrätt” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:863
Senaste lydelse av 9 § 1971:401.

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid
taxering för inkomst

Härigenom föreskrivs att i 10 § lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning
vid taxering för inkomst1 ordet "skatterätt” skall bytas ut mot "länsrätt eller
den mellankommunala skatterätten”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1978:53
Senaste lydelse av 10 § 1978:53.

15 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1963:587) om inkomstbeskattning av
fideikommissbo, m. m.

Härigenom föreskrivs att 3-5 §§ förordningen (1963:587) om inkomstbeskattning
av fideikommissbo, m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Fråga om befrielse från beskattning
och om överförande av rätt till
värdeminskningsavdrag för täckdikningsanläggningar
och skogsvägar
handlägges av prövningsnämnden i
det län, där fastigheten är belägen.

Föreslagen lydelse

Fråga om befrielse från beskattning
och om överförande av rätt till
värdeminskningsavdrag för täckdikningsanläggningar
och skogsvägar
handlägges av länsrätten i det län, där
fastigheten är belägen. Är fråga om

JuU 1978/79:27

Nuvarande lydelse

Är fråga om fastighet eller fastighetskomplex
i mer än ett län, skall
ärendet handläggas av mellankommunala
prövningsnämnden.

Framställning om befrielse och
överförande ingives eller insändes
till prövningsnämndens kansli och
skall vara till kansliet inkommen
före utgången av året efter det
varunder fastigheten överförts till
bolaget. Har ansökan gjorts hos
annan prövningsnämnd än i forsta
stycket sägs, skola handlingarna
omedelbart översändas till kansliet
hos den prövningsnämnd som har att
pröva ansökningen.

Om handläggning av framställning
som avses i denna förordning,
så ock om fullföljd av talan mot
beslut rörande tillämpning av förordningen
skall i tillämpliga delar gälla
vad i taxeringslagen är stadgat
rörande handläggning av besvär över
taxeringsnämnds beslut och om fullföljd
av talan mot prövningsnämnds
beslut rörande taxering.

Berör beslut enligt 3 § första
stycket åsatt taxering, skall av
beslutet betingad ändring i taxering -

Föreslagen lydelse

fastighet eller fastighetskomplex i
mer än ett län, skall ärendet handläggas
av den mellankommunala
skatterätten.

Framställning om befrielse och
överförande ingives eller insändes
till länsrättens kansli, eller om ärendet
skall handläggas av den mellankommunala
skatterätten till den mellankommunala
skatterättens kansli,
och skall vara till kansliet inkommen
före utgången av året efter det
varunder fastigheten överförts till
bolaget. Har ansökan gjorts hos
annan länsrätt än i första stycket sägs
eller hos den mellankommunala skatterätten,
skola handlingarna omedelbart
översändas till kansliet hos den
länsrätt som har att pröva ansökningen.
Har ansökan g/örts hos länsrätt,
dä den mellankommunala skatterätten
har att pröva ansökningen,
skola handlingarna omedelbart översändas
till den mellankommunala
skatterättens kansli.

4 §'

5 §

Berör beslut enligt 3 § första
stycket åsatt taxering, skall av
beslutet betingad ändring i taxering -

1 Senaste lydelse 1974:773.

JuU 1978/79:27

Föreslagen lydelse

en vidtagas. Ändringen ankommer
på den länsrätt, som har att taga
befattning med taxeringen, eller på
den mellankommunala skatterätten
om denna har att taga befattning med
taxeringen, eller, om besvär rörande
taxeringen äro föremål för prövning i
högre instans, på denna.

Underrättelse angående beslut enligt 3 § forsta stycket skall i förekommande
fall tillställas den myndighet som har att vidtaga ändringen i
taxeringen samt länsstyrelsen i det län där bolagets styrelse har sitt säte för att
tillställas den taxeringsnämnd, som har att verkställa taxering av bolaget.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

Nuvarande lydelse

en vidtagas. Ändringen ankommer
på den prövningsnämnd, som har att
taga befattning med taxeringen,
eller, om besvär rörande taxeringen
äro föremål för prövning i högre
instans, på denna.

16 Förslag till

Lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967:198)

Härigenom föreskrivs att i 37,44-50 och 57 §§ folkbokföringsförordningen
(1967:198)' ordet ”länsskatterätt” i olika böjningsformer skall bytas ut mot
”länsrätt” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

1 Senaste lydelse
Senaste lydelse
Senaste lydelse
Senaste lydelse
Senaste lydelse
Senaste lydelse
Senaste lydelse
Senaste lydelse
Senaste lydelse

av	37	§	1971	310
av	44	§	1971	310
av	45	§	1971	310
av	46	§	1971	310
av	47	§	1971	310
av	48	§	1971	310
av	49	§	1971	310
av	50	§	1971	310
av	57	§	1971	310

JuU 1978/79:27

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom Föreskrivs i fråga om lagen (1968:430) om mervärdeskatt1
dets att i 46, 51, 52, 54 och 57 §§ ordet ”länsskatterätt” i olika
böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i motsvarande form,
dels att i 64 g och 69 §§ ordet "skatterätt” i olika böjningsformer skall bytas
ut mot "länsrätt” i motsvarande form,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 75 a §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

75 a §

Med länsrätt förstås i denna lag
även den mellankommunala skatterätten,
om inte annat framgår av
omständigheterna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

1 Lagen omtryckt 1969:237. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885
Senaste lydelse av 46 § 1973:928
Senaste lydelse av 51 § 1978:197
Senaste lydelse av 52 § 1971:400
Senaste lydelse av 54 § 1971:400
Senaste lydelse av 57 § 1971:400
Senaste lydelse av 64 g § 1978:197
Senaste lydelse av 69 § 1978:322.

18 Förslag till

Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

Härigenom föreskrivs i fråga om kupongskattelagen (1970:624)'
dets att i 23 § ordet "länsskatterätten” skall bytas ut mot "länsrätten”,
dels att i 27 § ordet "skatterätt” skall bytas ut mot "länsrätt, den
mellankommunala skatterätten”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996
Senaste lydelse av 23 § 1974:996
Senaste lydelse av 27 § 1974:996.

JuU 1978/79:27

19 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1971:398) med anledning
av inrättande av skatterätter, m. m.

Härigenom föreskrivs att lagen (1971:398) med anledning av inrättande av
skatterätter, m. m. skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1979.

20 Förslag till

Lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och
avgiftsprocessen

Härigenom föreskrivs att i 8, 15, 18, 20, 25 och 26 §§ bevissäkringslagen
(1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen ordet ”länsskatterätt” i olika
böjningsformer skall bytas ut mot ”länsrätt” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

21 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:1147) om särskilt investeringsavdrag
vid taxering till statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att i 4 § lagen (1975:1147) om särskilt investeringsavdrag
vid taxering till statlig inkomstskatt ordet ”länsskatterätten” skall
bytas ut mot ”länsrätten”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

22 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,
tullar och avgifter

Härigenom föreskrivs att i 3,17 och 20 §§ lagen (1978:880) om betalningssäkring
för skatter, tullar och avgifter ordet ”länsskatterätt” i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ”länsrätt” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

JuU 1978/79:27

23 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av
realisationsvinst

Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning
av realisationsvinst skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §

Uppskov erhålles endast om den Uppskov erhålles endast om den
skattskyldige framställer ett yrkande skattskyldige framställer ett yrkande

om detta hos taxeringsnämnden om detta hos taxeringsnämnden

eller, såvida besvär har anförts, hos eller, såvida besvär har anförts, hos

skatterätten. Yrkandet skall göras på länsrätten, eller om besvären skall

blankett enligt ett formulär som riks- prövas av den mellankommunala

skatteverket fastställer. Till självde- skatterätten, hos denna. Yrkandet

klaration skall fogas två exemplar av skall göras på blankett enligt ett

blanketten. formulär som riksskatteverket fast ställer.

Till självdeklaration skall
fogas två exemplar av blanketten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

24 Förslag till

Lag om ändring i lagen(1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt
lagen om allmän försäkring, m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1959:552) om uppbörd av vissa
avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.1

dels att i 35 och 42 §§ ordet ”skatterätt” i olika böjningsformer skall bytas ut
mot ”länsrätt” i motsvarande form,
dels att i 42 § ordet ”länsskatterätten” skall bytas ut mot ”länsrätten",
dels att 2 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §2

I denna lag förstås med

arbetsgivaravgift: summan av arbetsgivarens avgifter enligt 1 § första
stycket;

avgiftsunderlag: belopp varå avgift, som avses i 1 § första stycket, skall

1 Lagen omtryckt 1974:938. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:938
Senaste lydelse av 35 § 1978:321

Senaste lydelse av 42 § 1971:1174.

2 Senaste lydelse 1977:283.

JuU 1978/79:27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beräknas för arbetsgivaren;
utgiftsår: det kalenderår för vilket avgiftsunderlag skall bestämmas;
slutlig avgift: arbetsgivaravgift som påföres vid den årliga avgiftsdebiteringen
för nästföregående utgiftsår;

preliminär avgift: belopp som enligt debitering skall erläggas eller eljest
erlägges i avräkning på slutlig avgift;

kvarstående avgift: avgiftsbelopp som återstår att erlägga sedan preliminär
avgift avräknats från slutlig avgift;

tillkommande avgift: arbetsgivaravgift som skall erläggas enligt beslut om
debitering fattat sedan den årliga avgiftsdebiteringen avslutats.

Såvitt gäller beräkning av avgiftsunderlag för avgift till sjukförsäkringen,
fokpensioneringen, försäkringen för tilläggspension och arbetsskadeförsäkringen
samt för arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkring och det kontanta
arbetsmarknadsstödet skall med lön enligt denna lag förstås jämväl sådan
ersättning, som enligt 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten och 11 kap. 2 §
andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring anses såsom inkomst av
anställning. Vad nu sagts äger dock icke tillämpning i fall där ersättningen
utgått till utomlands bosatt person och avser arbete utom riket eller där
bevillningsavgift erlagts enligt lagen (1908:128 s. l)om bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter.

I fråga om inkomst från fåmansföretag skola föreskrifterna i punkt 13 av
anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) äga motsvarande
tillämpning vid beräkning av avgiftsunderlag.

Vad i 19 kap. 6 § lagen om allmän försäkring föreskrives om avgift som där
avses äger motsvarande tillämpning på annan avgift som uppbäres enligt
förevarande lag.

Med länsrätt förstås i denna lag
även den mellankommunala skatterätten,
om inte annat framgår av
omständigheterna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

JuU 1978/79:27

Motion

I motionen 1978/79:2186 av Inger Lindquist (m) hemställs att riksdagen
beslutar att i länsrätt skall finnas en eller flera länsdomare.

Utskottet

Under våren 1978 beslöt riksdagen riktlinjer forén ny länsrättsorganisation
(prop. 1977/78:170, KU 47, rskr 308). Beslutet innebär att de nuvarande
länsdomstolarna, dvs. länsrätterna, länsskatterätterna och fastighetstaxeringsrätterna,
skall brytas ut från länsstyrelserna och omvandlas till
fristående allmänna förvaltningsdomstolar, en i varje län.

1 budgetpropositionen (1978:79:100, bil. 5) tas upp frågor om medel och
närmare organisation för de nya länsrätterna. Fråga om medelsberäkning
m. m. i samband med länsrättsreformen behandlas i justitieutskottets
betänkande 1978/79:26.

I förevarande proposition lägger regeringen fram förslag till de lagändringar
som påkallas av beslutet om den nya länsrättsorganisationen. Det föreslås att
reformen skall träda i kraft den 1 juli 1979. Enligt förslaget skall lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar göras tillämplig också på
länsrätterna. Till den lagen förs över huvuddelen av bestämmelserna i lagen
om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt. I lagen om allmänna
förvaltningsdomstolar tas bl. a. in bestämmelser om att chefen för länsrätt
skall kallas lagman och att annan ordinarie domare skall kallas rådman.
Rådman som är chef för avdelning i avdelningsindelad länsrätt skall enligt
förslaget kallas chefsrådman. I sammanhanget förs tjänstebenämningen
chefsrådman även in i rättegångsbalken.

Flertalet bestämmelser i lagen om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och
länsrätt rörande den mellankommunala skatterätten förs över till en särskild
lag.

I övrigt föreslås ändringar i åtskilliga lagar, huvudsakligen till följd av att
länsdomstolens namn blir länsrätt.

1 motionen 2186 hemställs att annan ordinarie domare i länsrätt än lagman
skall ha tjänstebenämningen länsdomare i stället för rådman. Enligt motionärens
mening är länsdomare en adekvat benämning på domare i länsrätt,
medan benämningen rådman bör vara förbehållen domare i tingsrätt.
Motionären uttalar att en sådan ordning främjar enkelhet och klarhet.

Lagman och rådman är sedan år 1971 tjänstebenämning på ordinarie
domare i tingsrätt. I betänkandet (SOU 1977:80) Länsdomstolarna föreslog
länsdomstolskommittén att länsrättens chef skulle kallas lagman och övriga
ordinarie domare länsdomare. Förslaget i den delen föranledde under
remissbehandlingen av kommitténs förslag endast ett fåtal yttranden.
Justitieombudsmannen (JO) ansåg det inkonsekvent att välja en annan
benämning för den ordinarie domare som ej är lagman än vad som gäller vid

JulJ 1978/79:27

tingsrätt. Enligt JO föreföll det praktiskt att beteckna denne rådman. Svea
hovrätt uttalade att länsrättens chef borde erhålla en från lagman i tingsrätt
särskiljande titel. Kammarrätten i Göteborg fann det inkonsekvent att
chefsdomaren får samma titel som i tingsrätt men inte övriga domare.
Kammarrätten ifrågasatte om dessa inte borde kallas rådmän. Kammarrätten
i Sundsvall förordade att tjänstebenämningama på de ordinarie domarna i
tingsrätt överförs till länsrätterna. Om chef för länsrätt i likhet med chef för
tingsrätt får tjänstebenämningen lagman är det enligt utskottets mening
naturligt att övriga ordinarie domare får tjänstebenämningen rådman.
Utskottet finner med hänsyn till det anförda att regeringens förslag bör godtas
och avstyrker bifall till motionen 2186.

Mellankommunala skatterätten har i en skrivelse till utskottet erinrat om
att rätten alltsedan den inrättades, med kansli i riksskatteverket i Solna,
förlagt sina sammanträden till länsskatterättens lokaler i Stockholm. Med
hänsyn till att man finnér lämpligt att hålla fast vid denna praxis hemställer
mellankommunala skatterätten att bestämmelsen i 2 § i förslaget till lag om
mellankommunal skatterätt ändras så att det inte behöver föreligga särskilda
skäl för att rätten skall få sammanträda på annan ort.

Med den föreslagna bestämmelsen om mellankommunala skatterättens
sammanträdesort avses inte någon ändring i sak i förhållande till vad som
gäller nu i detta hänseende enligt 2 § lagen om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt
och länsrätt. Mellankommunala skatterättens framställning bör därför
inte ge anledning till ändring i regeringens förslag.

1 övrigt föranleder de i propositionen framlagda lagförslagen ej något
uttalande eller någon erinran från utskottets sida. En redaktionell ändring bör
dock göras i 160 § förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2186 antar det i
propositionen 1978/79:86 framlagda förslaget till lag om ändring
i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, m. m.,

2. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i rättegångsbalken,

3. att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

4. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om mellankommunal skatterätt,

5. att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

6. att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i förordningen (1933:395) om ersättningsskatt,

7. att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

8. att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

JuU 1978/79:27

9. att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst,

10. att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i uppbördslagen (1953:272),

11. att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i taxeringslagen (1956:623) med den ändringen att
160 § erhåller följande som Utskottets förslag betecknade
lydelse.

R eger ingens förslag

Utskottets förslag

160 §

Vid prövning av mål om fastighetstaxering
består länsrätten av
ordförande, värderingstekniska ledamöter
och nämndemän.

Rätten är domför med ordföranden
och tre andra ledamöter, varav minst
en värderingsteknisk ledamot och
minst två nämndemän, om ej annat
följer av 18 § lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar.
Fler än fyra ledamöter, utöver
ordföranden, får inte tjänstgöra i
rätten. Sammanträde med samtliga
ledamöter får dock hållas för överläggning
rörande de värderingsgrunder
som avses skola tillämpas.

Vid prövning av mål om fastighetstaxering
består länsrätten av en
lagfaren domare, värderingstekniska
ledamöter och nämndemän.

Rätten är domför med en lagfaren
domare och tre andra ledamöter,
varav minst en värderingsteknisk
ledamot och minst två nämndemän,
om ej annat följer av 18 § lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.
Fler än fyra ledamöter,
utöver den lagfarne domaren,
får inte tjänstgöra i rätten. Sammanträde
med samtliga ledamöter får
dock hållas för överläggning rörande
de värderingsgrunder som avses

skola tillämpas.

12. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

13. att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning,

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid
taxering för inkomst,

att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1963:587) om inkomstbeskattning av
fideikommissbo, m. m.,

16. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i folkbokföringsförordningen (1967:198),

15.

Juli 1978/79:27

17. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

18. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

19. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1971:398) med anledning av inrättande av
skatterätter, m. m.,

20. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen,

21. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1975:1147) om särskilt investeringsavdrag
vid taxering till statlig inkomstskatt,

22. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,
tullar och avgifter,

23. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av
realisationsvinst,

24. att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter
enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Stockholm den 13 mars 1979

På justitieutskottets vägnar

BERTIL LIDGÅRD

Närvarande: Bertil Lidgård (m), Åke Polstam (c), Eric Jönsson (s), Bertil
Johansson (c), Gunde Raneskog (c), Kerstin Andersson i Kumla (s), Håkan
Winberg (m), Hans Pettersson i Helsingborg (s), Gunilla André (c), Ella
Johnsson (c), Helge Klöver (s), Martin Segerstedt (s) och Bonnie Bernström
(fp).

GOTA B 61708 Stockholm 1979