Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Justitieutskottets betänkande

1978/79:27

med anledning av propositionen 1978/79:86 om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, m. m. jämte motion

Propositionen

I propositionen liar regeringen (justitiedepartementet) föreslagit rilcsdagen att anta i propositionen framlagda förslag till

1.    lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomsto­lar,

2.    lag om ändring i rättegångsbalken,

3.    lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

4.    lag om mellankommunal skatterätt,

5.    lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

6.    lag om ändring i förordningen (1933:395) om ersättningsskatt,

7.    lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

8.    lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

9.    lagom ändring i lagen(1951:763)om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

 

10.   lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

11.   lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

12.   lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

13.   lag om ändring i lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtions­beskattning,

14.   lag om ändring i lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst,

15.   lag om ändring i förordningen (1963:587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m. m.

16.   lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967:198),

17.   lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

18.   lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

19.   lag om upphävande av lagen (1971:398) med anledning av inrättande av skatterätter, m .m.,

20.   lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen,

21.   lagom ändring i lagen (1975:1147)om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt,

22.   lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter.

1 Riksdagen 1978/79. 7 saml. Nr 27


JuU 1978/79:27


 


JuU 1978/79:27                                                        2

23.   lag om ändring i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst,

24.   lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Lagändringen föranleds av riksdagens beslut under våren 1978 om utbrytning av de nuvarande länsdomstolarna från länsstyrelserna och inrättande av fristående allmänna förvaltningsdomstolar, länsrätter, i varje län.

I ärendet har till utskottet ingetts en skrivelse från mellankommunala skatterätten.

Rörande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisar utskottet till vad som anförs nedan under rubriken Utskottet.

De vid propositionen fogade lagförslagen är av följande lydelse.


 


JuU 1978/79:27                                                                    3

1  Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomsto­lar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:289) om allmänna förvalt­ningsdomstolar

dels att 18 § skall upphöra att gälla,

dels att nuvarande 12 a och 13-17 §§ skall betecknas 13 respektive 22-26 §§,

dels att 1 § och de nya 13 och 24 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att rubriken närmast före nuvarande 13 § skall sättas närmast före nya 22 §,

dels att i lagen skall införas åtta nya paragrafer, 14-21 §§, av nedan angivna lydelse,

dels att i lagen, närmast före 14 och 19 §§, skall införas nya rubriker av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

1§' Regeringsrätten är, i enlighet med vad i regeringsformen sägs, högsta allmänna förvaltningsdomstol. Den har sitt säte i Stockholm.

Kammarrätt är allmän förvaltningsdomstol närmast under regeringsrät­ten.

Kammarrätterna är kammarrätten i Stockholm, kammarrätten i Göteborg, kammarrätten i Sundsvall och kammarrätten i Jönköping.

Länsrätt är allmän förvaltnings­domstol närmast under kammarrätt. I varje län finns en länsrätt.

12 a §2                                                13 §

I kammarrätts domkrets skall för kammarrätten finnas nämndemän till det antal, som föreskrives av regeringen. Regeringen fastställer för varje län inom domkretsen det antal nämndemän som skall utses. Kammarrätten fördelar tjänstgöringen mellan nämndemännen efter samråd med dem.

Nämndeman i kammarrätt utses genom val. I fråga om val av samt valbarhet, rätt till avsägelse, mandat-perlod och behörighet för nämndeman i kammarrätt äger vad som föreskrivits om nämndeman i länsskatterätt och

' Senaste lydelse 1976:401.

2 Senaste lydelse  1976:562.  Ändringen  innebär att andra och tredje styckena
upphävs.


 


JuU 1978/79:27

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

länsrätt motsvarande tillämpning.

Regeringen får.för visst län förordna att nämndemän i kammarrätt skall väljas bland dem som för samma mandatperiod har utsetts till nämn­demän i hovrätt. Nämndeman i hovrätt får även i annat fall. om han är behörig därtill, tjänstgöra som nämn­deman i den kammarrätt inom vars domkrets han är kyrkobokförd.

Länsrätterna

14 §

Länsrätt prövar

L mål enligt skatte-, taxerings-, uppbörds- och folkbokföringsförfatt­ningarna i den utsträckning som är föreskrivet i dessa författningar,

2.                                                       mål enligt barnavårdslagen
0960:97), lagen (1954:579) om nyk­
terhetsv
ård, utlänningslagen (1954:
193), smittskyddslagen (1968:231) och
lagen (1970:375) om utl
ämning till
Danmark, Finland, Island eller Norge
f
ör verkställighet av beslut om vård
eller behandling i den utstr
äckning
som
är föreskrivet i dessa lagar samt
m
ål enligt 21 kap. föräldrabalken,

3.                                                       såvitt gäller svenskt körkort,
trafikkort eller traktorkort, m
ål om
varning eller
återkallelse och, såvitt
g
äller utländskt körkort, mål om
varning eller v
ägran att godkänna
k
örkortet, allt enligt vad därom är
s
ärskilt föreskrivet.

15§

/ länsrätt finns lagman och, om regeringen inte bestämmer annat, en eller flera rådmän. I de länsrätter som


 


JuU 1978/79:27

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

regeringen bestämmer finns också en eller fiera chefsrådmän.

Lagman, chefsrådman och rådman skall vara lagfarna. De utnämnes av regeringen.

16§

Länsrätt får efter beslut av rege­ringen vara delad i avdelningar. Avdelning består av ordförande och minst två rådmän. Ordförande är lagmannen eller en chefsrådman.

Om särskild sammansättning av länsrätt vid behandling av mål om fastighetstaxering finns bestämmelser i taxeringslagen (1956:623).

17§

Länsrätt är domför med en lagfaren domare och tre nämndemän om inte annat följer av 18 §. Fler än fyra nämndemän får inte sitta i rätten.

Om domförhet vid behandling av mål om fastighetstaxering finns, förut­om i 18 §, bestämmelser i taxerings­lagen (1956:623).

Regeringen bestämmer hur många nämndemän som skall finnas i varje län för tjänstgöring i länsrätten. Läns­rätten fördelar tjänstgöringen mellan nämndemännen efter samråd med dem.

18§

Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam

1.                                         när åtgärd som avser endast måls
beredande vidtages,

2.                                         vid sådan t förhör med vittne eller
sakkunnig som begärts av annan läns­
rätt.


 


JuU 1978/79:27

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

3.    vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

4.    vid beslut, såvitt gäller svenskt körkort, trafikkort eller traktorkort, om återkallelse tills vidare eller, såvitt gäller utländskt körkort, om vägran lills vidare att godkänna körkortet, när det är uppenbart att sådant beslut bör meddelas,

5.    vid annat beslut som inte inne­fattar slutligt avgörande av mål.

Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av full-suiten rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

1.    mål om utdömande av vite,

2.     mål enligt bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftspro­cessen, enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, om handlings undanta­gande från taxeringsrevision, skattere­vision eller annan granskning och om befrielse från skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623),

3.     mål om omhändertagande för utredning enligt 30 § barnavårdslagen (1960:97),

 

4.  mål enligt uppbörds- och folkbok­föringsförfattningarna med undantag av mål om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt,

5.  mål om uppdelning av taxerings­värde enligt 8§ 3 mom. sista stycket kommunalskattelagen (1928:3 70),


 


JuU 1978/79:27


Nuvarande tvdelse


Föreslagen lydelse


6.  mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 500 kronor,

7.  mål enligt skatte- och taxerings-författningarna i vilket beslutet över­ensstämmer med parternas samstäm­miga mening,

8.  mål i vilket saken är uppenbar.

Vissa bestämmelser om kammarrätt och länsrätt

19 §

Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses genom val. Val förrättas av landstinget eller, om i länet finns kommun som inte ingår i landstings­kommun, av landstinget och kommun­fullmäktige med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län förrättas val av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många leda­möter som motsvarar den kvot, som erhålls om antalet närvarande leda­möter delas med del antal personer som valet avser, ökad med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.

Vart tredje år väljes halva antalet nämndemän i kammarrätt och läns­rätt. När val av de nämndemän som ingår i länsrätt vid behandling av mål om fastighetstaxering skall ske fram­går av taxeringslagen (1956:623).

Regeringen fårför visst län förordna att nämndemän i kammarrätt skall väljas bland dem som för samma mandatperiod har utsetts till nämn­demän   i   hovrätt.. Nämndeman   i


 


JuU 1978/79:27

Nuvarande lydelse                         Föreslagen lydelse

hovrätt får även i annat fall, om han är behörig därtill, tjänstgöra som nämn­deman i den kammarrätt inom vars domkrets han är kyrkobokförd.

20         §

Valbar till nämndeman i kammar­rätt och länsrätt är myndig svensk medborgare, som är kyrkobokförd i länet och inte har fyllt sjuttio år.

Tjänsteman vid allmän förvalt­ningsdomstol, länsstyrelse, länsnyk-terhelsnämnd eller under länsstyrelse lydande myndighet, länsläkare, biträ­dande länsläkare, socialvårdskonsu­lent, lagfaren domare, åklagare eller advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta får inte vara nämndeman.

Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kam­marrätt.

Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är inte skyldig att mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är inte skyldig att motta­ga nytt uppdrag .förrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

21         §

Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses för sex år men får avgå efter två år. Om nämndeman i sådan rätt visar giltigt hinder, får rätten entlediga honom tidigare. Den som har fyllt sextio år har rätt attfrånträda uppdraget. Upphör nämndeman att vara valbar eller behörig, föifaller uppdraget.


 


JuU 1978/79:27                                                        9

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Bestämmelser om mandatperiod för sådan nämndeman som ingår i läns­rätt vid behandling av mål om fastig­hetstaxering finns i taxeringslagen (1956:623).

När ledighet uppkommer, utses ny nämndeman för den tid som återstår. Andras antalet nämndemän, får ny-tillträdande nämndeman utses för kortare lid än som följer av första stycket.

15 §3 Ledamot och föredragande i all­män förvaltningsdomstol skall vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd får ej utöva befattning som ledamot eller föredragande. I fråga om nämn­deman i kammarrätt gäller vad som är särskilt föreskrivet.

24 § Ledamot och föredragande i all­män förvaltningsdomstol skall vara svensk  medborgare.  Den som är omyndig eller i konkurstillstånd flr ej  utöva befattning som ledamot eller föredragande. I fråga om nämn­deman  i  kammarrätt och länsrätt gäller 20 och 21 §§. Ledamot och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall ha avlagt domared.

De som står i sådant förhållande till varandra som sägs i 4 kap. 12 § rättegångsbalken får ej samtidigt tjänstgöra som ledamöter i allmän förvalt­ningsdomstol.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

Mål som vid ikraftträdandet är anhängigt hos länsskatterätt, fastighets­taxeringsrätt eller länsrätt prövas av länsrätt.

Om uppdrag att vara nämndeman i länsskatterätt, fastighetstaxeringsrätt eller länsrätt inte är förfallet och inte heller har upphört den 30 juni 1979, skall uppdraget från och med den 1 juli 1979 avse länsrätt.

3 Senaste lydelse 1976:562.

1» Riksdagen 1978/79. 7 saml. Nr 27


 


JuU 1978/79:27                                                                  10

2 Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken dels att 1 kap. 2 § skall ha nedan angivna lydelse, te/5 att punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1969:244)om ändring i rättegångsbalken skall upphöra att gälla.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1 kap.

2§'

I tingsrätt skola finnas lagman och        1 tingsrätt skola finnas lagman

en eller flera rådmän. De skola vara     och, om regeringen inte bestämmer

lagfarna.                             annat, en eller flera rådmän. / de

tingsrätter som regeringen bestämmer
skola också finnas en eller flera chefs­
rådmän. Lagman, chefsrådman och
rådman skola vara lagfarna.
Tingsrätt må vara delad i avdel- Tingsrätt må vara delad i avdel­
ningar,
                                ningar. Ordförande på avdelning är

lagmannen eller en chefsrådman. Vid tingsrätt skall finnas kansli, som hålles öppet för allmänheten å bestämda tider.

Denna lag träder i krafi den 1 juli 1979. 1 Senaste lydelse 1969:244.

3 Förslag till

Lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Härigenom föreskrivs i fråga om förvaltningsprocesslagen (1971:291)' dels att i 1, 9 och 33 §§ orden "skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och

länsrätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt och den

mellankommunala skatterätten" i motsvarande form, dels att 27 § skall ha nedan angivna lydelse.

' Senaste lydelse av 1 § 1978:29 Senaste lydelse av 9 § 1978:29 Senaste lydelse av 33 § 1978:29.


 


JuU 1978/79:27                                                        11

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

27 §2
Finner skatterätt, fastighetstaxe-
   Finner  länsrätt  att  förhör  med

ringsrätt eller länsrätt att förhör med vittne eller sakkunnig lämpligen bör
vittne eller sakkunnig lämpligen bör hållas av annan länsrätt eller av den
hkW&sdi-ainndLn skatterätt, fastighets- mellankommunala skatterätten, får
taxeringsrätt eller länsrätt, får rätten rätten efter samråd med denna
efter samråd med denna besluta besluta härom. Vad nu har sagts
härom.
                               gäller också den mellankommunala

skatterätten,   om  denna finner att förhör  med  vittne  eller sakkunnig lämpligen bör hållas av länsrätt. I fråga om bevisupptagning enligt första stycket gäller 35 kap. 10 och 11 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

2 Senaste lydelse 1973:1107.

4 Förslag till

Lag om mellankommunal skatterätt

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Den mellankommunala skatterätten prövar besvär över beslut av taxeringsnämnd enligt vad som föreskrivs i taxeringslagen (1956:623).

2§ Den mellankommunala skatterätten har sitt kansli i riksskatteverket.

Rätten sammanträder på den ort där den har sitt kansli. När det föreligger särskilda skäl, får rätten sammanträda på annan ort.

3  § I den mellankommunala skatterätten finns en eller flera ordförande vilka förordnas av regeringen för viss tid. Ordförande skall vara lagfaren.

4  § Föreskrifterna i 17 § första stycket, 18, 22 och 24 §§ lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolarom domförhet, omröstning, behörighet och domared är tillämpliga på den mellankommunala skatterätten. Därvid skall vad som sägs om länsrätt eller allmän förvaltningsdomstol i stället avse den mellankommunala skatterätten.

5  § Nämndeman i den mellankommunala skatterätten förordnas av rege­ringen. Till nämndeman får utses endast myndig svensk medborgare, som


 


JuU 1978/79:27                                                        12

inte har fyllt sjuttio år.

Föreskrifterna i 20 § andra, tredje och fjärde styckena samt 21 § första och tredje styckena lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar om behörighet och skyldighet att vara nämndeman är tillämpliga på den mellankommunala skatterätten. Därvid skall vad som sägs om länsrätt i stället avse den mellankommunala skatterätten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

Genom denna lag upphävs lagen (1971:52) om skatterätt, fastighetstaxe­ringsrätt och länsrätt.

5 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)' dels att i 49 §, 50 § 2 mom. och 75 § 1 mom. samt i anvisningarna till 29 § 3 c

och 4 ordet "skatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i

motsvarande form, dels att 3 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Med taxeringsår förstås i denna lag det kalenderår, under vilket taxering i första instans verkställes, och med beskattningsår det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår (brutet räkenskapsår), det räkenskapsår, som gått till ända närmast före den 1 mars under taxeringsåret.

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatte­rätten,   om inte annat framgår av omständigheterna. (Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

' Senaste lydelse av 49 §1972:77 Senaste lydelse av 50 § 2 mom. 1977:572 Senaste lydelse av 75 § 1 mom. 1972:77 Senaste lydelse av anvisningarna till 29§ 3c 1971:407 Senaste lydelse av anvisningarna till 29 § 4 1971:407.

2 Senaste lydelse 1978:942.


 


JuU 1978/79:27


13


6 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1933:395) om ersättningsskatt

Härigenom föreskrivs att 4 och 7 §§ förordningen (1933:395) om ersätt­ningsskatt skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4§'

Fråga om taxering till ersättnings­skatt prövas, efter framställning från taxeringsintendent, av den pröv­ningsnämnd, som har att upptaga besvär rörande företagets taxering till statlig inkomst- och förmögen­hetsskatt.

Framställning om taxering skall ske hos prövningsnämnden senast andra året efter det år, då företaget rätteligen skolat taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för sin inkomst under det i 1 § avsedda verksamhetsåret.

Fråga om taxering till ersättnings­skatt prövas, efter framställning från taxeringsintendent, av den länsrätt, som har att upptaga besvär rörande företagets taxering till statlig in­komst- och förmögenhetsskatt.

Framställning om taxering skall ske hos länsrätten senast andra året efter det år, då företaget rätteligen skolat taxeras till statlig inkomst-och förmögenhetsskatt för sin in­komst under det i 1 § avsedda verk­samhetsåret.

Med länsrätt förslås i denna förord­ning även den mellankommunala skatterätten, om inte annat framgår av omständigheterna.

7§

Därest företaget före augusti må­nads utgång året efter det, då ersätt­ningsskatt påförts företaget, till del­ägarna utdelar sålunda beskattat belopp, må restitution ske av därå belöpande ersättningsskatt. Dylik restitution beslutas av prövnings­nämnd, som i 4 § sägs, och verk­ställes av länsstyrelsen. Till pröv­ningsnämnden ställd ansökan om sådan restitution skall senast den 1 september   vara    inkommen    till

Därest företaget före augusti må­nads utgång året efter det, då ersätt­ningsskatt påförts företaget, till del­ägarna utdelar sålunda beskattat belopp, må restitution ske av därå belöpande ersättningsskatt. Dylik restitution beslutas av länsrätt, som i 4 § sägs, och verkställes av länssty­relsen. Till länsrätten ställd ansökan om sådan restitution skall senast den 1 september vara inkommen till rättens kansli.

nämndens kansli. Vid bedömande av frågan, huruvida utdelningen avsett genom ersätt-

1        Senaste lydelse 1957:68.

2        Senaste lydelse 1957:68.


 


JuU 1978/79:27                                                         14

ningsskatt beskattat belopp, skall iakttagas, att senare intjänad vinst, i den mån den ej använts för lagstadgad avsättning till reservfond eller för erforderlig avsättning till på vinsten belöpande skatter, skall anses utdelad före tidigare intjänad vinst. Å medel, som i enlighet med vad ovan sagts restitueras, utgår ej ränta.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomst­skatt'

dels att i 9 § 2 mom., 15 § 1 mom. och 27 § ordet "skatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i motsvarande form,

dels att 1 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Till staten skall årligen erläggas inkomstskatt enligt i denna lag givna bestämmelser.

Beträffande statlig inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning å aktie i svenskt aktiebolag och beträffande sjömansskatt skall gälla vad därom finnes särskilt stadgat.

Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till statlig inkomstskatt stadgas i taxeringslagen.

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatte­rätten, om inte annat framgår av omständigheterna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770

Senaste lydelse av 9 § 2 mom. 1977:573

Senaste lydelse av 15 § 1 mom. 1974:770

Senaste lydelse av 27 § 1974:770. 2 Senaste lydelse 1974:773.

8 Förslag tUl

Lag om ändring 1 lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att  15 §  1   mom.  lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859.


 


JuU 1978/79:27                                                         15

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

15§

1 mom.2 Har här i riket bosatt skattskyldig avlidit och efterlämnat bodelägare,som vid hans frånfälle var beroende av honom för sin försörjning, och har dödsboet att på grund av taxering för förmögenhet enligt denna lag erlägga kvarstående eller tillkommande skatt under uppbördstermin, som äger rum eller avslutas efter dödsfallet, kan, där ömmande omständigheter föreligga, befrielse från erläggande helt eller delvis av nämnda skatt medgivas efter framställning från dödsboet. Befrielse, som nyss sagts må avse skatt, som påförts den avlidne eller, såvitt angår det beskattningsår varunder dödsfallet inträffade, oskift dödsbo efter honom. Befrielse må dock icke avse skatt, som påförts på grund av eftertaxering och som rätteligen skolat erläggas under uppbördstermin, vilken ägt rum före dödsfallet.

Beslut i ärende angående befrielse Beslut i ärende angående befrielse
meddelas av den skatterätt, som har meddelas av den länsrätt, som har att
att upptaga besvär rörande boets upptaga besvär rörande boets taxe­
taxering till statlig inkomstskatt.
     ring till statlig inkomstskatt, eZ/e/-om

sådana besvär förs hos den mellan­kommunala skatterätten, av denna.

Framställning om befrielse skall avlämnas senast under andra kalenderåret efter dödsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979. 2 Senaste lydelse 1974:859.

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomst­skatt för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951:763)om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst'

dels att i 6-9 §§ samt i anvisningarna till 4 § ordet "skatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i motsvarande form,

dels att 4 § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
                 Föreslagen lydelse

4 §2 Skattskyldig, som vill åtnjuta förmånen av skatteberäkning enligt 1 §, har att därom göra ansökan. I fråga om sådan ansökan och beslut i anledning

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:860

Senaste lydelse av 6 § 1978:317

Senaste lydelse av 7 § 1971:411

Senaste lydelse av 8 § 1978:317

Senaste lydelse av 9 § 1978:317. 2 Senaste lydelse 1978:317.


 


JuU 1978/79:27                                                        16

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

därav skall vad i taxeringslagen (1956:623) är föreskrivet om yrkanden och beslut rörande taxering tillämpas, om icke annat följer av bestämmelserna i denna lag.

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatte­rätten,   om inte annat framgår av omständigheterna. (Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

10 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)'

dels att i 83 § och 85 § 1 mom. ordet "länsskatterätten" skall bytas ut mot "länsrätten",

dels att i 73 § och 85 § 1 mom. ordet "skatterätt" skall bytas ut mot "länsrätt",

dels att 2 § 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2§ 1 mom.2 Där beteckningar, som användas i kommunalskattelagen, lagen om statlig inkomstskatt, lagen om statlig förmögenhetsskatt eller taxerings­lagen, begagnas i denna lag, hava de, såvida ej annat angives eller av sammanhanget framgår, samma innebörd som i nämnda författningar.

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatte­rätten, om inte annat framgår av omständigheterna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

' Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771 Senaste lydelse av 73 § 1978:355 Senaste lydelse av 83 § 1978:318 Senaste lydelse av 85 § ) mom. 1978:318.

2 Senaste lydelse 1974:773.


 


JuU 1978/79:27


17


11 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)' dels att i 67 och 73 §§ ordet "länskatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i motsvarande form,

dels att i 39 § 4 mom., 56 § 4 mom., 72 a, 75, 76,96, 99, 103, 104,108, 111, 113, 115, 116, 116d, 116j, 1161, 116m, 116n, 116o och 124§§ ordet "skatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i motsva­rande form,

de/satii 102,147,156,158och 159 §§, 164 § 1-3 mom., 167 § 3och4 mom., 168, 169, 184, 191 och 193 §§, 195 § 3 och 5 mom. samt 197 § ordet "fastighetstaxeringsrätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i motsvarande form, dels att 2 § 1 mom. och 105 § 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 160-162 §§, av nedan angivna lydelse.

1 mom.2 I denna lag förstås med

inkomsttaxering: taxering till kommunal inkomstskatt och till statlig inkomstskatt;

förmögenhetstaxering: taxering till statlig förmögenhetsskatt;

allmän fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som enligt 12 § kommunalskattelagen skall verkställas vart femte år; samt

särskildjastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som skall verkställas de år, då allmän fastighetstaxering icke äger rum.

Inkomsttaxering och förmögenhelstaxering samt särskild fastighetstaxe­ring innefattas under benämningen årlig taxering.


Lagen omtryckt 1971:399 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773 Senaste lydelse av 72 a § 1974:773 Senaste lydelse av 73 § 1974:868 Senaste lydelse av 76 § 1978:316 Senaste lydelse av 99 § 1978:316 Senaste lydelse av 102 § 1973:1106 Senaste lydelse av 115§ 1978:196 Senaste lydelse av 116§ 1978:196 Senaste lydelse av 116 d § 1978:116 Senaste lydelse av 116J § 1978:196 Senaste lydelse av 116 1 § 1978:196 Senaste lydelse av 116 m § 1978:196 Senaste lydelse av 116 n § 1978:196 Senaste lydelse av 116o§ 1978:196 Senaste lydelse av 124 § 1978:316 Senaste lydelse av 147 § 1973:1106 Senaste lydelse 1974:773.


Senaste lydelse av 156 § 1974:773 Senaste lydelse av 158 § 1973:1106 Senaste lydelse av 159 § 1973:1106 Senaste lydelse av 164 § 1 mom. 1973:1106 Senaste lydelse av 164 § 2 mom. 1973:1106 Senaste lydelse av 164 § 3 mom. 1973:1106 Senaste lydelse av 167 § 3 mom. 1973:1106 Senaste lydelse av 167 § 4 mom. 1973:1106 Senaste lydelse av 168 § 1973:1106 Senaste lydelse av 169 § 1973:1106 Senaste lydelse av 184 § 1973:1106 Senaste lydelse av 191 § 1973:1106 Senaste lydelse av 193 § 1973:1106 Senaste lydelse av 195 § 3 mom. 1973:1106 Senaste lydelse av 195 § 5 mom. 1973:1106 Senaste lydelse av 197 § 1973:1106.


 


JuU 1978/79:27

Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


Till den årliga taxeringen hänföres varje beslut som skall antecknas i taxeringslängd enligt vad därom föreskrivits.

Med länsrätt jarstäs i denna lag även den mellankommunala skatie-räiien, om inte annat framgår av omständigheterna.


105 §


2 mom. Bestämmelserna i 1 mom. äga motsvarande tillämpning på skatterätt. Därest hos länsskatte-lätt fråga uppkommer om åtgärd enligt 1 mom. beträffande taxering inom annat län, skall målet i hela dess vidd överlämnas till avgörande av den mellankommunala skatterät­ten.


2 mom. Bestämmelserna i 1 mom. äga motsvarande tillämpning på länsrätt. Därest hos länsrätt fråga uppkommer om åtgärd enligt 1 mom. beträffande taxering inom annat län, skall målet i hela dess vidd överlämnas till avgörande av den mellankommunala skatterätten.


160 §"

Vid prövning av mål om fastighets­taxering består länsrätten av ordfö­rande, värderingstekniska ledamöter och nämndemän.

Rätten är domför med ordföranden och tre andra ledamöter, varav minst en värderingsteknisk ledamot och minst två nämndemän, om ej annat följer av 18 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Fler än fyra ledamöter, utöver ordföran­den, får inte tjänstgöra i rätten. Sammanträde med samtliga leda­möter får dock hållas jör överläggning rörande de värderingsgrunder som avses skola tillämpas.

i Senaste lydelse 1971:399.

' Förutvarande 160 § upphävd genom 1971:399


 


JuU 1978/79:27

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


19


161 §'

Värderingsieknisk ledamot i läns­rätt skall vara myndig svensk medbor­gare och ha sakkunskap i jräga om faslighetsvärdcring. Bland de värde­ringstekniska ledamöterna skall finnas företrädd sådan sakkunskap beträf­fande olika slag av fasligheter.

Bestämmelsen i 20

162       §«

Nämndeman som avses i 160 § utses för tiden från och med den Ijuli det år, då allmän fastighetstaxering äger rum, till och med den 30 juni det år då sådan taxering sker nästa gång.

Värderingsieknisk ledamot i läns­rätt förordnas av länsstyrelsen för tid som sägs i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

Om uppdrag att vara värderingsteknisk ledamot i fastighetstaxeringsrätt inte är förfallet och inte heller har upphört den 30 juni 1979, skall uppdraget från och med den 1 juli 1979 avse länsrätt.

5 Förutvarande 161 § upphävd genom 1971:399. ' Förutvarande 162 § upphävd genom 1971:399.


 


JuU 1978/79:27                                                                   20

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1958:295) om sjömansskatt' dels att i 25 § ordet "prövningsnämnd" skall bytas ut mot "länsrätt", dels att i 30 § ordet "skatterätt" i olika böjningsfortner skall bytas ut mot "länsrätt" i motsvarande form, dels att 2 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2 §2 I denna lag förstås med

sjöman: arbetstagare sotn enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman,

handelsfartyg: fartyg, som nyttjas till handelssjöfart eller resandes fortskaf-

fande eller till annat ändamål, som äger gemenskap med handelssjöfarten,

närfart: linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utom-

skärs vid kusterna samt linjefart mellan svensk och utländsk hamn, dock ej

linjefart bortom linjen Hanstholm-Lindesnäs eller bortotn Cuxhaven,

Jjärrfärt: annan fart än inre fart och närfart,

inkomst ombord: lön eller annan gottgörelse, som sjöman uppbär på grund av sin anställning ombord och som skulle hava utgjort intäkt av tjänst enligt kominunalskattelagen,

beskattningsbar inkomst: inkomst ombord med undantag för sådan fri kost som har beaktats vid bestämningen av tabellerna i 7 § 1 mom. och 8 § samt fri logi, i förekommande fall minskad med belopp, som har fastställts genom beslut om jämkning och, i den mån det har medgivits av regeringen eller myndighet sorn regeringen bestämmer, med belopp som enligt avtal mellan arbeisgivar- och arbetstagarorganisationer utgör krigsrisktillägg eller motsva­rande ersättning, beskattningsår: det kalenderår, under vilket sjömansskatt erlägges.

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatte­rätten,  otn  inte annat framgår av omständigheterna. (Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

1 Lagen omtryckt 1970:933

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777 Senaste lydelse av 25 5 1974:777 Senaste lydelse av 30 § 1978:319.

2 Senaste lydelse 1978:916.


 


JuU 1978/79:27                                                        21

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsum­tionsbeskattning

Härigenom föreskrivs att i 9 § lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning' ordet "länsskatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:863 Senaste lydelse av 9§ 1971:401.

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid

taxering för inkomst

Härigenom föreskrivs att i 10 § lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst' ordet "skatterätt" skall bytas ut mot "länsrätt eller den mellankommunala skatterätten".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

I Senaste lydelse av lagens rubrik 1978:53 Senaste lydelse av 10 § 1978:53.

15 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1963:587) om inkomstbeskattning av

fldeikommissbo, m. m.

Härigenom föreskrivs att 3-5 §§ förordningen (1963:587) om inkomstbe­skattning av fldeikommissbo, m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse


Fråga om befrielse från beskatt-
Fråga om befrielse från beskatt­
ning och om överförande av rätt till
ning och om överförande av rätt till
värdeminskningsavdrag för täckdik-
värdeminskningsavdrag för täckdik-
ningsanläggningar och skogsvägar
ningsanläggningar och skogsvägar
handlägges av prövningsnämnden i
handläggesav/öwsra/renidet län,där
det län, där fastigheten är belägen.
fastigheten är belägen. Är fråga om


 


JuU 1978/79:27


22


 


4§'

Nuvarande lydelse

Är fråga om fastighet eller fastighets­komplex i mer än ett län, skall ärendet handläggas av mellankom­munala prövningsnämnden.

Framställning om befrielse och överförande ingives eller insändes till prövningsnämndens kansli och skall vara till kansliet inkommen före utgången av året efter det varunder fastigheten överförts till bolaget. Har ansökan gjorts hos annan prövningsrmmnd än i första stycket sägs, skola handlingarna omedelbart översändas till kansliet hos den prövningsnämnd som har att pröva ansökningen.

Om handläggning av framställ­ning som avses i denna förordning, så ock om fullföljd av talan mot beslut rörande tillämpning av förord­ningen skall i tillämpliga delar gälla vad i taxeringslagen är stadgat rörande handläggning av besvär över taxeringsnämnds beslut och om full­följd av talan mot prövningsnämnds beslut rörande taxering.


Föreslagen lydelse

fastighet eller fastighetskomplex i mer än ett län, skall ärendet hand­läggas av den mellankommunala skatterätten.

Framställning om befrielse och överförande ingives eller insändes till länsrättens kansli, eller om ären­det skall handläggas av den mellan­kommunala skatterätten till den mel­lankommunala skaileräiiens kansli, och skall vara till kansliet inkommen före utgången av året efter det varunder fastigheten överförts till bolaget. Har ansökan gjorts hos annan länsrätt än i första stycket sägs eller hos den mellankommunala skat­terätten, skola handlingarna omedel­bart översändas till kansliet hos den länsrätt som har att pröva ansök­ningen. Har ansökan gjorts hos läns­rätt, då den mellankommunala skat­terätten har att pröva ansökningen, skola handlingarna omedelbart över­sändas till den mellankommunala skatterättens kansli.

Om handläggning av framställ­ning som avses i denna förordning, så ock om fullföljd av talan mot beslut rörande tillämpning av förord­ningen skall i tillämpliga delar gälla vad i taxeringslagen är stadgat rörande handläggning av besvär över taxeringsnämnds beslut och om full­följd av talan mot länsrätts och den mellankommunala skatterättens be­slut rörande taxering.


 


Berör beslut enligt 3 § första stycket åsätt taxering, skall av beslutet betingad ändring i taxering-



Berör beslut enligt 3 § första stycket åsätt taxering, skall av beslutet betingad ändring i taxering-


Senaste lydelse 1974:773.


 


JuU 1978/79:27                                                                       23

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

en vidtagas. Ändringen ankommer en vidtagas. Ändringen ankommer
på den prövningsnämnd, som har att på den länsrätt, som har att taga
taga befattning med taxeringen, befattning med taxeringen, eller på
eller, om besvär rörande taxeringen den mellankommunala skatterätten
äro föremål för prövning i högre om denna har att taga befattning med
instans, på denna.
                    ' taxeringen, eller, om besvär rörande

taxeringen äro föremål för prövning i högre instans, på denna. Underrättelse angående beslut enligt 3 § första stycket skall i förekom­mande fall tillställas den myndighet som har att vidtaga ändringen i taxeringen samt länsstyrelsen i det län där bolagets styrelse har sitt säte för alt tillställas den taxeringsnämnd, som har att verkställa taxering av bolaget.

Denna lag träder i krafi den 1 juli 1979.

16 Förslag till

Lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967:198)

Härigenom föreskrivs att i 37,44-50 och 57 §§ folkbokföringsförordningen (1967:198)' ordet "länsskatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

' Senaste lydelse av 37 §         1971:310

Senaste lydelse av 44 §          1971:310

Senaste lydelse av 45 §          1971:310

Senaste lydelse av 46 §          1971:310

Senaste lydelse av 47 §          1971:310

Senaste lydelse av 48 §          1971:310

Senaste lydelse av 49 §          1971:310

Senaste lydelse av 50 §          1971:310

Senaste lydelse av 57 §          1971:310.


 


JuU 1978/79:27                                                                  24

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:430) om mervärdeskatt'

dels att i 46, 51, 52, 54 och 57 §§ ordet "länsskatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i motsvarande form,

dels att i 64 g och 69 §§ ordet "skatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i motsvarande form,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 75 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

75 a §

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatte­rätten, om inte annat framgår av omständigheterna.

Denna lag träder i krafi den 1 juli 1979.

' Lagen omtryckt 1969:237. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885 Senaste lydelse av 46 § 1973:928 Senaste lydelse av 51 § 1978:197 Senaste lydelse av 52 § 1971:400 Senaste lydelse av 54 § 1971:400 Senaste lydelse av 57 § 1971:400 Senaste lydelse av 64 g § 1978:197 Senaste lydelse av 69 § 1978:322.

18 Förslag till

Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

Härigenom föreskrivs i fråga om kupongskattelagen (1970:624)' dels att i 23 § ordet "länsskatterätten" skall bytas ut mot "länsrätten", dels att  i 27 § ordet "skatterätt" skall bytas ut mot "länsrätt, den mellankommunala skatterätten".

Denna lag träder i krafi den 1 juli 1979.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996 Senaste lydelse av 23 § 1974:996 Senaste lydelse av 27 § 1974:996.


 


JuU 1978/79:27                                                                   25

19 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1971:398) med anledning

av inrättande av skatterätter, m. m.

Härigenom föreskrivs att lagen (1971:398) med anledning av inrättande av skatterätter, m. m. skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1979.

20 Förslag till

Lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och

avgiftsprocessen

Härigenom föreskrivs att i 8, 15, 18, 20, 25 och 26 §§ bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen ordet "länsskatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i motsvarande form.

Denna lag träder i krafi den 1 juli 1979.

21 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:1147) om särskilt investeringsavdrag

vid taxering till statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att i 4 § lagen (1975:1147) om särskilt investerings­avdrag vid taxering till statlig inkomstskatt ordet "länsskatterätten" skall bytas ut mot "länsrätten".

Denna lag träder i krafi den 1 juli 1979.

22 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,

tullar och avgifter

Härigenom föreskrivs att i 3,17 och 20 §§ lagen (1978:880) om betalnings-.säkring för skatter, tullar och avgifter ordet "länsskatterätt" i olika böjnings­former skall bytas ut mot "länsrätt" i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.


 


JuU 1978/79:27                                                        26

23 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av

realisationsvinst

Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1978:970) om uppskov med beskatt­ning av realisationsvinst skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Förestagen lydelse

12§
Uppskov erhålles endast om den
Uppskov erhålles endast om den

skattskyldige framställer ett yrkande skattskyldige framställer ett yrkande
om detta hos taxeringsnämnden om detta hos taxeringsnämnden
eller, såvida besvär har anförts, hos eller, såvida besvär har anförts, hos
skatterätten. Yrkandet skall göras på länsrätten, eller om besvären skall
blankett enligt ett formulär som riks- prövas av den mellankommunala
skatteverket fastställer. Till självde- skatterätten, hos denna. Yrkandet
klaration skall fogas två exemplar av skall göras på blankett enligt ett
blanketten.
                          formulär som riksskatteverket fast-

ställer.   Till   självdeklaration   skall fogas två exemplar av blanketten.

Denna lag träder i krafi den 1 juli 1979.

24 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt

lagen om allmän försäkring, m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.'

dels att i 35 och 42 §§ ordet "skatterätt" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsrätt" i motsvarande form,

dels att i 42 § ordet "länsskatterätten" skall bytas ut mot "länsrätten",

dels att 2 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2 §2 I denna lag förstås med

arbetsgivaravgift: summan av arbetsgivarens avgifier enligt 1 § första stycket; avgiftsunderlag: belopp vara avgift, som avses i 1 § första stycket, skall

' Lagen omtryckt 1974:938. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:938

Senaste lydelse av 35 ;; 1978:321

Senaste lydelse av 42 i; 1971:1174. 2 Senaste Ivdelse 1977:283.


 


JuU 1978/79:27                                                        27

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

beräknas för arbetsgivaren;

utgiftsår: det kalenderår för vilket avgiftsunderlag skall bestämmas;

slutlig avgift: arbetsgivaravgift som påföres vid den årliga avgiftsdebite­ringen för nästföregående utgiftsår;

preliminär avgift: belopp som enligt debitering skall erläggas eller eljest erlägges i avräkning på slutlig avgift;

kvarstående avgift: avgiftsbelopp som återstår att erlägga sedan preliminär avgift avräknats från slutlig avgift;

tillkommande avgift: arbetsgivaravgift som skall erläggas enligt beslut om debitering fattat sedan den årliga avgiftsdebiteringen avslutats.

Såvitt gäller beräkning av avgiftsunderlag för avgift till sjukförsäkringen, fokpensioneringen, försäkringen för tilläggspension och arbetsskadeförsäk­ringen samt för arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkring och det kontanta arbetsmarknadsstödet skall med lön enligt denna lag förstås jämväl sådan ersättning, som enligt 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten och 11 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring anses såsom inkomst av anställning. Vad nu sagts äger dock icke tillämpning i fall där ersättningen utgått till utomlands bosatt person och avser arbete utom riket eller där bevillningsavgift eriagts enligt lagen (1908:128 s. l)om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

1 fråga om inkomst från fåmansföretag skola föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) äga motsvarande tillämpning vid beräkning av avgiftsunderiag.

Vad i 19 kap. 6 § lagen om allmän försäkring föreskrives om avgift som där avses äger motsvarande tillämpning på annan avgift som uppbäres enligt förevarande lag.

Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala skatte­rätten, om inre annat framgår av omständigheterna.

Denna lag träder i kraft den I juli 1979.


 


JuU 1978/79:27                                                                  28

Motion

1 motionen 1978/79:2186 av Inger Lindquist (m) hemställs att riksdagen beslutar att i länsrätt skall finnas en eller fiera länsdomare.

Utskottet

Under våren 1978 beslöt riksdagen riktlinjer för en ny länsrättsorganisation (prop. 1977/78:170, KU 47, rskr 308). Beslutet innebär att de nuvarande länsdomstolarna, dvs. länsrätterna, länsskatterätterna och fastighetstax­eringsrätterna, skall brytas ut från länsstyrelserna och omvandlas till fristående allmänna förvaltningsdomstolar, en i varje län.

I budgetpropositionen (1978:79:100, bil. 5) tas upp frågor om medel och närmare organisation för de nya länsrätterna. Fråga om medelsberäkning m. m. i samband med länsrättsreformen behandlas i justitieutskottets betänkande 1978/79:26.

I förevarande proposition lägger regeringen fram förslag till de lagändringar som påkallas av beslutet om den nya länsrättsorganisationen. Det föreslås att reformen skall träda i kraft den 1 juli 1979. Enligt förslaget skall lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar göras tillämplig också på länsrätterna. Till den lagen förs över huvuddelen av bestämmelserna i lagen om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt. I lagen om allmänna förvaltningsdomstolar tas bl. a. in bestämmelser om att chefen för länsrätt skall kallas lagman och att annan ordinarie domare skall kallas rådman. Rådman som är chef för avdelning i avdelningsindelad länsrätt skall enligt förslaget kallas chefsrådman. I sammanhanget förs tjänstebenämningen chefsrådman även in i rättegångsbalken.

Flertalet bestämmelser i lagen om skatterätt, fastighetstaxeringsrätt och länsrätt rörande den mellankommunala skatterätten förs över till en särskild lag.

I övrigt föreslås ändringar i åtskilliga lagar, huvudsakligen till följd av att länsdomstolens namn blir länsrätt.

I motionen 2186hemställsatt annan ordinarie domare i länsrätt än lagman skall ha tjänstebenämningen länsdomare i stället för rådman. Enligt motio­närens mening är länsdomare en adekvat benämning på domare i länsrätt, medan benämningen rådman bör vara förbehållen domare i tingsrätt. Motionären uttalar att en sådan ordning främjar enkelhet och klarhet.

Lagman och rådman är sedan år 1971 tjänstebenämning på ordinarie domare i tingsrätt. I betänkandet (SOU 1977:80) Länsdomstolarna föreslog länsdomstolskommittén att länsrättens chef skulle kallas lagman och övriga ordinarie domare länsdomare. Förslaget i den delen föranledde under remissbehandlingen av kommitténs förslag endast ett fåtal yttranden. Justitieombudsmannen (JO) ansåg det inkonsekvent att välja en annan benämning för den ordinarie domare som ej är lagman än vad som gäller vid


 


JuU 1978/79:27                                                       29

tingsrätt. Enligt JO föreföll det praktiskt att beteckna denne rådman. Svea hovrätt uttalade att länsrättens chef borde erhålla en från lagman i tingsrätt särskiljande titel. Kammarrätten i Göteborg fann det inkonsekvent att chefsdomaren får samma titel som i tingsrätt men inte övriga domare. Kammarrätten ifrågasatte om dessa inte borde kallas rådmän. Kammarrätten i Sundsvall förordade att tjänstebenämningarna på de ordinarie domarna i tingsrätt överförs till länsrätterna. Om chef för länsrätt i likhet med chef för tingsrätt får tjänstebenämningen lagman är det enligt utskottets mening naturligt att övriga ordinarie domare får tjänstebenämningen rådman. Utskottet finner med hänsyn till det anförda att regeringens förslag bör godtas och avstyrker bifall till motionen 2186.

Mellankommunala skatterätten har i en skrivelse till utskottet erinrat om att rätten alltsedan den inrättades, med kansli i riksskatteverket i Solna, förlagt sina sammanträden till länsskatterättens lokaler i Stockholm. Med hänsyn till att man finner lämpligt att hålla fast vid denna praxis hemställer mellankommunala skatterätten att bestämmelsen i 2 § i förslaget till lag om mellankommunal skatterätt ändras så att det inte behöver föreligga särskilda skäl för att rätten skall få sammanträda på annan ort.

Med den föreslagna bestämmelsen om mellankommunala skatterättens sammanträdesort avses inte någon ändring i sak i förhållande till vad som gäller nu i detta hänseende enligt 2 § lagen om skatterätt, fastighetstaxerings­rätt och länsrätt. Mellankommunala skatterättens framställning bör därför inte ge anledning till ändring i regeringens förslag.

1 övrigt föranleder de i propositionen framlagda lagförslagen ej något uttalande eller någon erinran från utskottets sida. En redaktionell ändring bör dock göras i 160 § förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

Utskottet hemställer

1.    att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2186 antar det i propositionen 1978/79:86 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, m. m.,

2.    att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken,

3.    att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

4.    att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag om mellankommunal skatterätt,

5.    att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

6.    att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i förordningen (1933:395) om ersättningsskatt,

7.    att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

8.    att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.


 


JuU 1978/79:27                                                       30

9. att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomst­skatt för ackumulerad inkomst,

10.    att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

11.    att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) med den ändringen att 160 § erhåller följande som Utskottets förslag betecknade lydelse.

Regeringens förslag               Utskottets .förslag

160 §

Vid prövning av mål om fastig-   Vid prövning av mål om fastig-

hetstaxering består länsrätten av hetstaxering består länsrätten av en
ordförande, värderingstekniska leda- lagfaren domare, värderingstekniska
möter ocli nämndemän.
          ledamöter och nämndemän.

Rätten är dom för med ordföranden         Rätten är domför med en lagfaren

och tre andra ledamöter, varav minst domare och tre andra ledamöter,
en värderingsteknisk ledamot och varav minst en värderingsteknisk
minst två nämndemän, om ej annat ledamot och minst två nämndemän,
följer av 18 § lagen (1971:289) om om ej annat följer av 18 § lagen
allmänna förvaltningsdomstolar. (1971:289) om allmänna förvalt-
Fler än fyra ledamöter, utöver ningsdomstolar. Fler än fyra leda-
ordföranden. får inte tjänstgöra i möter, utöver den lagfarne domaren,
rätten. Sammanträde med samtliga får inte tjänstgöra i rätten. Samman-
ledamöter-får dock hållas föröver- trade med samtliga ledamöter får
läggning rörande de värderingsgrun- dock hållas för överläggning rörande
der som avses skola tillämpas.
de   värderingsgrunder   som   avses

skola tillämpas.

12.    att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

13.    att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsum­tionsbeskattning,

14.    att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst,

15.    att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1963:587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m. m.,

16.    att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967:198),


 


JuU 1978/79:27                                                       31

17.    att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

18.    att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

19. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1971:398) med anledning av inrättande av
skatterätter, m. m.,

20.    att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsproces­sen,

21.    att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1147) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt,

22.    att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter,

23.    att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst,

24.    att riksdagen antardet i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Stockholm den 13 mars 1979

På justitieutskottets vägnar BERTIL LIDGARD

Nänarande: Bertil Lidgard (m), Åke Polstam (c), Eric Jönsson (s), Bertil Johansson (c), Gunde Raneskog (c), Kerstin Andersson i Kumla (s), Håkan Winberg (m), Hans Pettersson i Helsingborg (s), Gunilla André (c), Ella Johnsson (c), Helge Klöver (s), Martin Segerstedt (s) och Bonnie Bernström (fp).


 


GOTAB    61708    Slockholm 1979