JuU 1978/79:26

Justitieutskottets betänkande
1978/79:26

med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller anslag till
domstolsväsendet m. m. jämte motioner

ANDRA HUVUDTITELN
Domstolsväsendet m. m.

1. Domstolsverket. Regeringen har i propositionen 1978/79:100 bilaga 5
(justitiedepartementet) under punkten D 1 (s. 57-60) föreslagit riksdagen att
till Domstolsverket för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av
35 800 000 kr.

Motion

I motionen 1978/79:1747 av Karl Boo (c) och Sven-Erik Nordin (c)
hemställs att riksdagen måtte besluta att förslaget i propositionen 1978/
79:100 bilaga 5 om ADB-baserat diarieföringssystem för vissa länsrätter
avslås i avvaktan på att regeringen presenterar en långsiktig utbyggnadsplan
med alternativa lösningar för hur datasystemet kan organiseras samt
underlag för kostnads/effektbedömningar.

Utskottet

Regeringens förslag under förevarande punkt innebär en höjning av
anslaget i förhållande till innevarande budgetår med 6 400 000 kr. Ökningen
hänför sig bl. a. till nya tjänster och omkostnader som beräknas med
anledning av att domstolsverket fr. o. m. den 1 juli 1979 blir central
förvaltningsmyndighet förde fr. o. m. samma dag inrättade nya länsrätterna.
Det ökade medelsbehovet avser tjänster för en handläggare för utbildningsoch
förhandlingsfrågor, en handläggare för bl. a. ärenden om tjänstetillsättning
och tjänstledighet samt nio tjänster för löneuträkning m. m. Kostnaderna
för de tillkommande tjänsterna beräknas bli 750 000 kr.

Vidare beräknas i propositionen medel för inrättande av ett ADB-baserat
diarieföringssystem för länsrätterna i Stockholms län, i Malmöhus län samt i
Göteborgs och Bohus län. Den årliga kostnaden för systemet beräknas av
departementschefen till ungefär 2 600 000 kr. Härtill kommer under det
första budgetåret bl. a. kostnader på omkring 250 000 kr. för att i systemet
registrera de vid övergången balanserade målen.

I motionen 1747 hemställs att medel inte skall beviljas för införandet av ett
ADB-baserat diarieföringssystem i de tre nämnda länsrätterna. Motionärerna
anser att de beräknade kostnaderna är höga och att underlaget för kostnads 1

Riksdagen 1978/79. 7 sami. Nr 26

JuU 1978/79:26

beräkningarna är bristfälligt redovisat i propositionen. Enligt motionärernas
mening bör riksdagen inte ta ställning till frågan om införande av det nya
systemet innan en pågående uppföljning och utvärdering av ADB-baserade
diarieföringssystem vid domstolarna och andra myndigheter har slutförts och
granskats. Det finns, anser motionärerna, risk för att även övriga länsrätter i
framtiden ansluts till systemet; härigenom skulle ett stort centralt system
skapas utan att riksdagen har fått ta ställning till en långsiktig utbyggnadsplan
och studera alternativ. Motionärerna anser att den nya datapolitik som
kommer att läggas fast av riksdagen med anledning av en aviserad
proposition hindrar att man med bristfällig redovisning inför nya stora
datasystem.

Regeringsförslaget grundar sig på ett förslag från domstolsverket. Från
domstolsverket anfördes som skäl för införande av ett ADB-system främst
att det stora antalet mål i de tre största länsrätterna motiverar ADB-teknik för
att underlätta hanteringen. Vidare anfördes att servicen mot allmänheten kan
förbättras väsentligt samt att arbetsmiljön för personalen förbättras och
risken för felsorteringar och felföringar i stort sett elimineras. Med hänsyn till
den korta tid som återstår till länsrättsreformens genomförande syntes det
domstolsverket naturligt att välja samma tekniska system, 1MDOC, som
sedan 1972 med gott resultat använts för diarieföring i bl. a. regeringsrätten
och kammarrätterna; de berörda länsrätterna ges härigenom möjlighet att
söka i regeringsrättens och kammarrätternas diarier och rättsfallsbas.

Regeringen uppdrog den 21 december 1978 åt domstolsverket att i
samverkan med samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem
(SARI) utveckla och i övrigt förbereda införande av rutiner för diarieföring
och beslutsregistrering vid länsrätterna i Stockholms, Malmöhus samt
Göteborgs och Bohus län. Rutinerna skulle vara baserade på samma ADBteknik
som används i motsvarande rutiner vid regeringsrätten och kammarrätterna.
Vidare uppdrogs åt domstolsverket att förbereda införande av ett
datorstött statistiksystem för samtliga länsrätter.

Företrädare för justitiedepartementet och domstolsverket samt för länsskatterätten
i Stockholms län har inför utskottet lämnat upplysningar med
anledning av förslaget om ett ADB-baserat diarieföringssystem i vissa
länsrätter. Därvid har uppgivits följande.

En manuell diarieföring och beslutsregistrering är med tanke på
målmängden inte möjlig i länsrätten i Stockholms län om man vill ha en
acceptabel arbetsmiljö och samtidigt erbjuda allmänheten en rimlig grad av
service. Förhållandena vid länsrätterna i Göteborgs och Bohus län och i
Malmöhus län beräknas bli likartade, även om antalet mål är mindre vid
dessa länsrätter. Om registrering även fortsättningsvis skall ske manuellt i de
tre länsrätterna, måste antalet tjänster för detta arbete utökas. Kostnaden för
de ytterligare tjänsterna beräknas bli omkring 2,6 milj. kr. per år. De vid
länsrättsreformens genomförande balanserade målen - omkring 125 000 -måste under alla förhållanden dataregistreras och databehandlas för fram -

JuU 1978/79:26

ställning av dagboksblad, målförteckningsblad, referensblad och statistikrapport
samt sökregisterblad. Vid valet av den föreslagna tekniska lösningen för
diarieföringssystemet har ett s. k. servicebyråalternativ föredragits framför
ett minidatoralternativ. Anledningen härtill är att något minidatorsystem,
lämpligt för detta ändamål, f. n. inte har utvecklats samt att det valda
1MDOC-systemet hos Datamaskincentralen för administrativ databehandling
(DAFA) redan används i kammarrätterna och i regeringsrätten. Frågan
om driften i fortsättningen skall förläggas till servicebyrå eller utföras med
hjälp av s. k. minidatorer eller enligt något annat system får avgöras efter
några års drift.

Enligt vad som vidare upplysts för utskottet finns det f. n. inga planer på att
i övriga länsrätter införa något sådant system som föreslås för de tre största
länsrätterna. Datainspektionen har i yttrande till justitiedepartementet den
11 december 1978 uttalat att inspektionen inte har något att invända mot att
det föreslagna ADB-systemet införs i länsrätterna.

Den i motionen angivna uppföljningen av vissa statliga datorsystem har
nyligen avslutats. Arbetet har utförts av en arbetsgrupp som tillsatts av SARI
och har avsett vissa datorbaserade rutiner för diarieföring, beslutsregistrering
och textbehandling vid nio myndigheter, däribland kammarrätterna och
regeringsrätten. Arbetsgruppen konstaterar att något entydigt svar inte kan
ges på frågan om lönsamheten av de datorstödda rutinerna jämfört med helt
manuella förfaranden. För kammarrätterna och regeringsrätten anges den
s. k. person- och sakkonfereringen vara en nödvändig förutsättning för
domstolens verksamhet. Domstolarna behöver också söka i varandras
register och ett helt manuellt förfarande är svårt att konstruera för domstolarnas
behov. Vidare konstateras att rutinerna har haft brister och att
systemen inte fungerat utan störningar. Bristerna avhjälps emellertid successivt.

I propositionen 1978/79:121, som f. n. är beroende av riksdagens prövning,
har regeringen bl. a. gett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförs i
propositionen om användning av ADB i statsförvaltningen. Bl. a. redovisas
de åtgärder som regeringen avser att vidta för att förbättra statsmakternas
insyn och styrmöjligheter på området. Vidare behandlas frågan om hur
systemutvecklingsarbetet bör bedrivas och datordriften organiseras i statsförvaltningen
samt frågor om användningen av ADB i statsförvaltningen och
möjligheterna till samverkan med kommuner och landsting. De i propositionen
förordade ställningstagandena motiveras bl. a. av en önskan att
minska samhällets sårbarhet, säkerställa de anställdas möjligheter till
medinflytande, värna den personliga integriteten, förbättra arbetsmiljön och
trygga en sund arbetsmarknadspolitisk och näringspolitisk utveckling.

Utskottet anser att det främst av hänsyn till personalen vid länsrätterna och
till allmänhetens behov av service är angeläget att införa ett ADB-baserat
diarieföringssystem vid de tre största länsrätterna. Vad som framkommit i
kostnadsfrågan kan inte anses tala häremot. Anledning saknas att avvakta
riksdagens behandling av propositionen 1978/79:121. Den tekniska lösning

1* Riksdagen 1978/79. 7 sami. Nr 26

JuU 1978/79:26

som har föreslagits av regeringen överensstämmer med den som tidigare
valts för kammarrätterna och regeringsrätten och ger möjlighet till sökning i
dessa domstolars diarier och rättsfallsbas. Det förordade systemet kan till
skillnad från exempelvis ett minidatorsystem vara i funktion då länsrättsreformen
genomförs den 1 juli 1979. Med hänsyn till det anförda ansluter sig
utskottet till en lösning i enlighet med regeringens förslag.

Med anledning av motionen vill utskottet uttala att ett accepterande av
regeringens förslag till lösning inte behöver innebära det slutliga ställningstagandet
när det gäller de tre största länsrätternas diarieföring. Den tekniska
utvecklingen på dataområdet går mycket snabbt, och det kan enligt utskottets
mening inte uteslutas att det senare kan finnas anledning överväga en
övergång till ett nytt system. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer
utvecklingen inom området och att det nu förordade systemet utvärderas mot
bakgrunden av denna utveckling.

Med dessa uttalanden tillstyrker utskottet regeringens förslag till införande
av ADB-baserat diarieföringssystem i vissa länsrätter och avstyrker bifall till
motionen 1747.

Utskottet har inte någon erinran mot regeringens medelsberäkning.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:1747 och med bifall
till regeringens förslag till Domstolsverket för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 35 800 000 kr.

2. Allmänna domstolarna. Regeringen har under punkten D 2 (s. 61-64)
föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att inrätta dels vid Svea hovrätt
en ordinarie tjänst för hovrättslagman och en ordinarie tjänst för hovrättsråd,
tillika vice ordförande på avdelning, dels vid Södra Roslags tingsrätt en
ordinarie tjänst för chefsrådman, samtliga tjänster med beteckningen Co,
samt att till Allmänna domstolarna för budgetåret 1979/80 anvisa ett
förslagsanslag av 621 900 000 kr.

Motion

1 motionen 1978/79:686 av Johannes Antonsson (c) hemställs att riksdagen
som sin mening uttalar att en tingsrätt bör förläggas till Kungsbacka.

Utskottet

Regeringens förslag under förevarande punkt innebär bl. a. att det i Svea
hovrätt inrättas en ordinarie tjänst för hovrättslagman och en ordinarie tjänst
för hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning. Härigenom kan en av de
två extra avdelningarna vid hovrätten ordinariesättas. Förslaget innebär
vidare att det vid Södra Roslags tingsrätt inrättas en ordinarie tjänst för
chefsrådman i utbyte mot en tjänst som rådman. Medelsberäkningen innebär

JuU 1978/79:26

en uppräkning av anslaget till de allmänna domstolarna med 48,3 milj. kr.

Från förevarande anslag bestrids f. n. utgifterna för de nuvarande sex
rättshjälpsnämnderna. 1 propositionen 1978/79:90, som f. n. är beroende av
riksdagens prövning, föreslås att antalet rättshjälpsnämnder fr. o. m. den 1
juli 1979 skall minskas från sex till två. De kvarstående rättshjälpsnämnderna,
som föreslås lokaliserade till Stockholm och Jönköping, skall enligt
förslaget ej längre vara knutna till hovrätterna utan organiseras som
fristående myndigheter direkt underställda domstolsverket. Med anledning
härav föreslås att kostnaderna för deras verksamhet skall bestridas från ett
nytt särskilt anslag (E 2 Rättshjälpsnämnderna) och att anslaget under
förevarande punkt minskas med kostnaden för dessa nämnder. De fyra
rättshjälpsnämnderna i Malmö, Göteborg, Sundsvall och Umeå skall enligt
förslaget behållas efter den 1 juli 1979 under en avvecklingsperiod och
kostnaden för deras verksamhet under denna period bestridas från förevarande
anslag. Eftersom medel inte behövs för full organisation, kan anslaget i
förhållande till innevarande budgetår minskas med 2 milj. kr.

Enligt utskottets mening saknas f. n. anledning att beräkna medelsbehovet
annorlunda än regeringen gjort. Utskottet vill emellertid anmärka att
belastningen på anslaget kan komma att öka till följd av riksdagens
kommande beslut med anledning av förslagen i propositionerna 1978/79:90
och 1978/79:100 bil. 5 punkten E2 Rättshjälpsnämnderna.

Utskottet har ej heller i övrigt någon erinran mot regeringens medelsberäkning.

I motionen 686 hemställs att riksdagen som sin mening skall uttala att en
tingsrätt bör förläggas till Kungsbacka.

I Hallands län finns två tingsrätter, Halmstads tingsrätt i Halmstad och
Varbergs tingsrätt i Varberg. Domkretsen för Halmstads tingsrätt omfattar
Halmstads, Hylte och Laholms kommuner, medan domkretsen för Varbergs
tingsrätt omfattar Falkenbergs, Kungsbacka och Varbergs kommuner.
Domkretsen för den norra delen av länet tillskapades den 1 januari 1972 efter
Kungl. Maj:ts beslut år 1970. Det område som Varbergs tingsrätt nu omfattar
var tidigare uppdelat mellan Hallands norra domsagas häradsrätt med
kansliort i Kungsbacka, Hallands mellersta domsagas häradsrätt med
kansliort i Falkenberg och rådhusrätten i Varberg.

Beslutet år 1970 om ändrad judiciell indelning av Hallands län grundade sig
på riktlinjer som hade beslutats av riksdagen år 1969 (prop. 1969:44, 1LU
1969:38).

Varbergs tingsrätt har kansli i Varberg och tingsställe i Kungsbacka. I
tingsrätten tjänstgör f. n. en lagman, tre rådmän och två tingsfiskaler samt
tingsnotarier och annan personal.

Enligt motionärens mening bör Varbergs tingsrätt delas upp på två
tingsrätter; den ena tingsrätten bör omfatta Kungsbacka kommun, den andra
Varbergs och Falkenbergs kommuner. Motionären hänvisar till att arbetet i
Varbergs tingsrätt redan i dag delvis är uppdelat i en avdelning för mål och

Juli 1978/79:26

ärenden från Varberg och Falkenberg och en för mål och ärenden från
Kungsbacka. Det är enligt motionärens mening naturligt att tillföra Kungsbacka
kommun nya samhällsorgan eftersom kommunen har haft en mycket
stark folkökning under 1970-talet.

Kungsbacka kommun har i skrivelser till justitiedepartmentet den 31
januari och den 10 oktober 1977 samt vid uppvaktning inför chefen för
justitiedepartementet den 28 september 1977 begärt att regeringen skall
utreda förutsättningarna för att bryta ut Kungsbacka till egen domkrets.
Regeringen har ej fattat något beslut med anledning av framställningarna.

Kungsbacka kommun har till stöd för sin begäran om indelningsändring
åberopat att det för invånarna i den snabbt växande kommunen med mycket
stark anknytning till Göteborgsregionen är otillfredsställande att behöva
färdas till Varberg för att bevaka sina rättsliga angelägenheter samt att den
nya domkretsindelningen inte medfört några nämnvärda organisatoriska
fördelar men väl betydande nackdelar bl. a. i form av ökade kostnader för
statsverket.

De av statsmakterna år 1969 uppdragna riktlinjerna för domkretsindelningen
grundades på förslag i propositionen 1969:44 och första lagutskottets
utlåtande 1LU 1969:38. Enligt propositionen borde domkretsarna helst göras
så stora att de gav arbetsunderlag för minst tre domare. Stora möjligheter till
undantag från denna princip skulle dock finnas. Domstolar med bara två
domare borde inrättas endast när särskilda skäl av lokal natur påkallade detta.
Domkretsindelningen avsågs bli genomförd successivt och i huvudsak vara
avslutad år 1975.

Enligt vad första lagutskottet uttalade i sitt av riksdagen i denna del
godkända utlåtande borde praktiska skäl kunna föranleda avvikelser från
riktlinjerna. Stor betydelse måste enligt vad utskottet uttalade fästas vid
samhörigheten i geografiskt och annat hänseende mellan olika orter och
bygder, vid centralorternas uppgift att erbjuda kommunerna fullgod allmän
service, vid kommunikationer och vid förutsättningarna över huvud taget för
behövlig kontakt mellan domstolen och domkretsens olika delar. Utskottet
betonade vidare bl. a. att stor hänsyn borde tas till synpunkter från lokalt håll
rörande bygdens behov från rättsvårdssynpunkt och i fråga om service. På
närmare anförda skäl ansåg utskottet att de av departementschefen angivna
riktlinjerna borde tillämpas med stor försiktighet; bl. a. förutsågs ett bibehållande
av tvådomardomsagor i större utsträckning än departementschefen
hade förutsatt. Detta gällde t. ex. om en domstol med två domare är så
belägen att en indragning av domstolen skulle påtagligt försämra den
rättssökande allmänhetens möjligheter till service eller eljest medföra
väsentliga olägenheter för enskilda eller det allmänna. Utskottet betonade
också att domsagokansli i centralort så långt möjligt borde bibehållas. Bland
faktorer som borde kunna påverka avgörandet nämnde utskottet avstånd och
kommunikationer. Även lokalfrågorna borde tillmätas betydelse. Skäl av
nämnda slag kunde enligt utskottet befinnas vara så starka att de motiverade

JulJ 1978/79:26

bibehållande också av domkrets som ger arbete för endast en domare.

De nu angivna riktlinjerna för domkretsindelningen liksom motsvarande
reformer inom polis- och åklagarväsendet motiverades i huvudsak av
intresset att skapa rationella arbetsenheter inom rättsväsendet och får ses som
ett led i den av effektivitetsskäl betingade strukturomvandling som varit
utmärkande för det svenska samhället. Efter år 1969, då riktlinjerna för
domkretsindelningen drogs upp, har denna utveckling mot större, centralt
styrda enheter satts under debatt och önskemål har med ökad styrka
framförts om ett samhälle med bättre regional balans. Från statsmakternas
sida har åtskilliga åtgärder i sådant syfte satts in under 1970-talet. I
sammanhanget kan understrykas den riktpunkt för de fortsatta regionalpolitiska
strävandena som innefattades i statsmakternas uttalande år 1972 om
att arbetet på att tillförsäkra människorna i olika delar av landet likvärdiga
levnadsbetingelser måste fullföljas med all kraft samt att hela samhällsverksamheten
måste engageras i dessa strävanden.

Utvecklingen mot ett större hänsynstagande till lokala och regionalpolitiska
aspekter har enligt vad utskottet uttalade i anledning av en motion om
viss domkretsindelning år 1974 (JuU 1974:9) medfört att de motiv och
värderingar som låg bakom 1969 års riktlinjer för domkretsindelningen i viss
mån förlorat i aktualitet. Enligt vad utskottet då uttalade syntes riktlinjerna
därför inte längre kunna tjäna till säker vägledning vid avgörande av frågor
om domkretsändringar. Här kan också hänvisas till utskottets uttalanden i ett
liknande ärende år 1973 (JuU 1973:44).

När spörsmål om domkretsindelningen aktualiseras måste enligt utskottets
mening ställningstagande ske med beaktande av de jämkade bedömningsgrunder
härvidlag som, enligt vad som framgår av det anförda, numera
gäller. Det ankommer på regeringen att i de enskilda fallen besluta om
domkretsindelningen för tingsrätterna. Om erfarenheterna av en domkretsindelning
visar att indelningen i något avseende inneburit beaktansvärda
nackdelar för den rättssökande allmänheten, såsom hävdas i motionen 686,
ankommer det sålunda på regeringen att pröva frågan om indelningsändring.
Sysselsättnings- eller regionalpolitiska skäl kan naturligtvis också i något fall
göra en översyn av domkretsindelningen motiverad. Regeringen har över
huvud taget att fortlöpande bevaka de behov av ändringar i domkretsindelningen
som uppkommer. Utskottet förutsätter att regeringen vidtar nödvändiga
åtgärder för att närmare utreda behovet och lämpligheten av ifrågasatta
indelningsändringar och för att kunna väga samman de skäl som talar foreller
emot ändringar. Önskemålet i motionen 686 om förläggande av en tingsrätt
till Kungsbacka har aktualiserats genom framställningar hos regeringen.

På grund av det anförda saknas enligt utskottets mening anledning till
någon åtgärd från riksdagens sida till följd av motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande inrättande av tjänster med bifall till
regeringens förslag bemyndigar regeringen att inrätta dels i Svea

JuU 1978/79:26

hovrätt en ordinarie tjänst för hovrättslagman och en ordinarie
tjänst för hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning, dels
vid Södra Roslags tingsrätt en ordinarie tjänst för chefsrådman,
samtliga tjänster med beteckningen Co,

2. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till
regeringens förslag till Allmänna domstolarna för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 621 900 000 kr.,

3. att riksdagen beträffande tingsrätt i Kungsbacka avslår motionen
1978/79:686.

3. Allmänna förvaltningsdomstolarna. Regeringen har under punkten D 3
(s. 64-78) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga regeringen att vid
kammarrätten i Sundsvall inrätta en ordinarie tjänst för kammarrättslagman
och en ordinarie tjänst för kammarrättsråd, tillika vice ordförande på
avdelning, båda med beteckningen Co, dels vid Allmänna förvaltningsdomstolarna
för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 191 200 000
kr.

Motioner

I motionen 1978/79:499 av Ralf Lindström m. fl. (s, c, m, fp) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller att en omfördelning av nuvarande antalet
tjänster sker så att länsrätten i Blekinge erhåller ytterligare en domartjänst och
en tjänst med beredningsföredragningsuppgifter.

I motionen 1978/79:684 av Gösta Andersson (c) och Lena Öhrsvik (s)
hemställs att riksdagen som sin mening uttalar att lokaliseringen av
länsrätten i Kalmar län bör ske till Nybro kommun.

I motionen 1978/79:687 av Torsten Karlsson (s) hemställs att riksdagen
beslutar att länsrätten i Östergötland lokaliseras till Motala.

1 motionen 1978/79:842 av Pär Granstedt m. fl. (c) föreslås att riksdagen
hos regeringen hemställer om en skyndsam utredning om inrättande av tre
länsrätter i Stockholms län, samt att länsrätterna lokaliseras till delar av
Stockholmsregionen där det är angeläget från sysselsättningssynpunkt.

I motionen 1978/79:847 av Marianne Karlsson m. fl. (c) hemställs att
riksdagen beslutar att länsrätten i Östergötlands län skall förläggas till
Motala.

I motionen 1978/79:1171 av Rune Carlstein (s) och Gördis Hörnlund (s)
hemställs att länsdomstolen i Älvsborgs län förläggs till Borås.

1 motionen 1978/79:1185 av Yngve Nyquist m. fl. (s) hemställs att
riksdagen beslutar att länsrätten i Kopparbergs län förläggs till Ludvika
fr. o. m. den 1 juli 1979.

JuU 1978/79:26

I motionen 1978/79:1186 av Arne Persson m. fl. (c, s, m, fp) hemställs att
riksdagen uttalar att länsdomstolen i Älvsborgs län lokaliseras till Borås.

1 motionen 1978/79:1188 av Åke Polstam m. fl. (c) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs angående
principerna för länsrätternas lokalisering.

I motionen 1978/79:1746 av Lennart Bladh m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar att länsrätten i Kristianstads län lokaliseras till Hässleholm.

I motionen 1978/79:1752 av Karl Erik Olsson (c) och Ulla Ekelund (c)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs beträffande förläggningsorter för länsrätterna och särskilt
länsrätten i Kristianstads län.

I motionen förordas att länsrätten i Kristianstads län förläggs till Hässleholm.

Utskottet

Regeringens förslag till medelsanvisning under förevarande punkt innebär
en sammanlagd uppräkning av anslaget med drygt 117,8 milj. kr.

Förslaget innebär bl. a. att det i kammarrätten i Sundsvall inrättas en
ordinarie tjänst för kammarrättslagman och en ordinarie tjänst för kammarrättsråd,
tillika vice ordförande på avdelning. Till följd härav kan den extra
avdelning som f. n. finns vid kammarrätten ordinariesättas. Domstolen kan
därefter arbeta på fyra ordinarie avdelningar.

Under anslaget har beräknats medel för de nya länsrätterna som i
propositionen förordas bli inrättade fr. o. m. den 1 juli 1979. Lönekostnaderna
förde föreslagna tjänsterna vid länsrätterna beräknas till omkring 80 milj. kr.
För länsrätterna beräknas också medel för extra tjänster för balansavarbetning,
omkring 7 milj. kr., samt drygt 11,2 milj. kr. för lokalkostnader,
sjukvård, reseersättningar och expenser.

Riksdagen beslöt under våren 1978 om riktlinjer för en ny länsrättsorganisation.
Beslutet innebär att de nuvarande länsdomstolarna - länsskatterättema,
fastighetstaxeringsrätterna och länsrätterna - skall brytas ut ur
länsstyrelserna och omvandlas till fristående allmänna förvaltningsdomstolar,
en i varje län. De nya domstolarna skall kallas länsrätter. De skall
administrativt samordnas med regeringsrätten och kammarrätterna till en
gemensam allmän förvaltningsdomstolsorganisation med domstolsverket
som central förvaltningsmyndighet. Mellankommunala skatterätten skall
brytas ut från riksskatteverket och administrativt samordnas med länsrätten i
Stockholms län. Arbetet skulle enligt riksdagens beslut bedrivas med
inriktning på att reformen skall genomföras den 1 juli 1979 (prop. 1977/
78:170, KU 47, rskr 308).

I budgetpropositionen tar departementschefen upp de organisations- och

Juli 1978/79:26

medelsfrågor m. m. som föranleds av reformen. Sålunda redogörs för
grunderna förden planerade fördelningen av administrativa uppgifter mellan
domstolsverket, kammarrätterna och länsrätterna samt för arbetsfördelningen
inom länsrätterna. Vidare berörs frågor rörande domarkarriären och
tjänstetillsättningar samt övergångsfrågor. Reformen bör enligt departementschefens
mening genomföras den 1 juli 1979. Beträffande mellankommunala
skatterätten förordar departementschefen emellertid att utbrytningen
av denna rätt från riksskatteverket f. n. inte genomförs. Skälet härtill
är att mellankommunala skatterättens ställning och uppgifter är beroende av
framtida beslut med anledning av företagsskatteberedningens betänkande
(SOU 1977:86) Beskattning av företag.

När det gäller tillsättning av tjänster m. m. vid länsrätt och länsstyrelse i
samband med övergången till en ny länsrättsorganisation har regeringen i
förordning den 18 januari 1979 (SFS 1979:17) lämnat föreskrifter avseende
förberedelseåtgärder för reformen. Enligt förordningen gäller bl. a. att tjänst
som lagman vid länsrätten i Stockholms, i Malmöhus eller i Göteborgs och
Bohus län tillsätts av regeringen, medan annan tjänst som lagman samt tjänst
som chefsrådman eller rådman vid länsrätt tillsätts av regeringen efter förslag
av en särskild nämnd, centrala förslagsnämnden för vissa tjänster vid
länsrätterna och länsstyrelserna.

I propositionen 1978/79:86 har regeringen föreslagit de lagändringar som
föranleds av reformen. Propositionen behandlas i utskottets betänkande JuU
1978/79:27.

I motionen 499 yrkas att det vid länsrätten i Blekinge län skall inrättas en
tjänst som domare och en tjänst som föredragande utöver vad som planeras
enligt uppgjord personalplan för de nya länsrätterna. Enligt motionärernas
mening har i personal planen föreslagits ett för lågt antal befattningshavare i
länsrätten i Blekinge län. Planen rimmar enligt motionärernas mening inte
med uttalanden i budgetpropositionen att länsrätterna skall tilldelas en fast
organisation som svarar mot den beräknade måltillströmningen.

Enligt regeringens förslag i budgetpropositionen skall den nya länsrättsorganisationen
tillföras sammanlagt 830 tjänster för uppgifter som i dag utförs
av domstolspersonal. Personalplanerna för den nya organisationen beräknas
därigenom omfatta omkring 80 tjänster mer än det antal årsarbetskrafter som
de nuvarande länsdomstolarna förfogar över. De 830 tjänsterna föreslås
fördelade på 117 domare och fiskaler, 328 tjänstemän för berednings- och
föredragningsuppgifter samt 385 övriga tjänstemän. Härjämte föreslås att
medel motsvarande ca 70 tjänster tillförs länsrätterna för balansavarbetning
under budgetåret 1979/80.

Enligt en personalplan som fogats till chefens för justitiedepartementet
förhandlingsuppdrag till statens arbetsgivarverk angående anställnings- och
arbetsvillkor för personalen vid länsrätterna skall vid länsrätten i Blekinge län
inrättas två tjänster för domare, sex tjänster för personal med berednings- och
föredragningsuppgifter samt åtta tjänster vid länsrättens kansli. Personalbe -

JuU 1978/79:26

hovet är beräknat på ett målunderlag om 4 200 mål, varav 964 körkortsmål
och 3 100 skattemål. Som jämförelse kan anföras att det föreslås tre
domartjänster i länsrätten i Kronobergs län. Målunderlaget i denna länsrätt
utgör 4 500 mål, varav 979 körkortsmål och 3 400 skattemål.

Vid fördelningen av tjänster på den av departementschefen upprättade
personalplanen har länsrätten i Blekinge län kommit att fä en efter målantalet
jämförelsevis liten personalstyrka. Anledningen härtill är enligt vad utskottet
inhämtat att länsrätten med de beräkningsgrunder som använts hamnat strax
under gränsen för tilldelning av ytterligare personal. Vid angivna förhållanden
förutsätter utskottet att länsrättens behov av ytterligare personal
särskilt beaktas vid fördelningen av de 70 extra tjänster för vilka medel
beräknats i propositionen för budgetåret 1979/80. Personalbehovet måste
även därefter ägnas fortlöpande uppmärksamhet och vid behov anpassas
efter utvecklingen. Med hänvisning till det sagda finnér utskottet ej
anledning till någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen
499.

I motionen 842 yrkas att riksdagen skall begära en skyndsam utredning om
inrättande av tre länsrätter i Stockholms län. Länsrätterna bör enligt
motionärernas mening lokaliseras till de delar av Stockholmsregionen där en
lokalisering är angelägen från sysselsättningssynpunkt. Motionärerna åsyftar
med sitt förslag att få mindre enheter med mer överskådliga
ansvarsområden.

Enligt riksdagens principbeslut rörande länsrättsreformen skall en allmän
förvaltningsdomstol bildas i varje län. Som motiv till att länen bör utgöra
domkretsar för länsrätterna anfördes under förarbetena till länsrättsreformen
bl. a. regionalpolitiska och kommunikationsmässiga faktorer. Vidare
åberopas att den regionala förvaltningsrättskipningen sedan länge har
anknytning till länet (prop. 1977/78:170 s. 19). Enligt vad departementschefen
uttalar i budgetpropositionen bör de länsrätter som är tillräckligt stora
för att ge underlag därtill vara indelade på avdelningar. Indelning på
avdelningar planeras för länsrätterna i Stockholms län, i Malmöhus län och i
Göteborgs och Bohus län. För länsrätten i Stockholms län planeras en
avdelning för förvaltningsmål och tre avdelningar för skattemål.

Utskottet finner ej skäl att frångå riksdagens tidigare principiella ställningstagande
att domsområde för länsrätt skall vara hela länet. Utskottet avstyrker
därför bifall till motionen 842.

I motionerna 684,687,847,1171,1185,1186,1188,1746 och 1752 framställs
yrkanden rörande lokalisering av länsrätterna. Enligt vad som uttalas i
motionen 1188 bör en prövning av lokaliseringsfrågorna ske utan dröjsmål.
Vidare bör enligt motionärernas mening resp. länsstyrelses inställning
tillmätas avgörande betydelse. I motionen 1752 uttalar motionärerna att
möjligheterna till decentralisering av länsrätten bör utnyttjas i de län där detta
är nödvändigt och möjligt. 1 övrigt går motionsyrkandena ut på att
länsrätterna i vissa län av regionalpolitiska och sysselsättningspolitiska skäl

JuU 1978/79:26

bör förläggas till annan ort än residensorten. Bl. a. åberopas att regeringen
tidigare uppdragit åt länsstyrelserna att undersöka möjligheterna att lokalisera
statlig verksamhet utanför residensorterna.

Önskemål om lokalisering av länsrätter har också i skrivelser till utskottet
framförts från Falkenbergs kommun i Hallands län, från Borås och Ulricehamns
kommuner i Älvsborgs län samt från Falköpings kommun i
Skaraborgs län. Vänersborgs och Mariestads kommuner har i skrivelser till
utskottet förordat att länsrätterna i Älvsborgs resp. Skaraborgs län lokaliseras
till residensorterna.

Enligt regeringens förslag i propositionen 1977/78:170 skulle utgångspunkten
för lokaliseringen av de nya länsrätterna vara att de skulle förläggas
till residensorterna; det skulle ankomma på regeringen att besluta om
förläggningsorter. Vid riksdagens behandling av propositionen begärdes i tre
olika motioner att regeringen också skulle pröva andra lokaliseringsorter
inom vissa län än residensorterna. Konstitutionsutskottet hänvisade i sitt
betänkande till att regeringen skulle besluta om länsrätternas förläggningsorter
och att de i motionerna föreslagna prövningarna således skulle komma
att göras. Det kunde därför förutsättas, uttalade konstitutionsutskottet, att
regeringen undersöker om regionalpolitiska eller sysselsättningspolitiska skäl
i särskilda fall kan motivera att länsrätten förläggs till annan ort än
residensorten. Konstitutionsutskottet hemställde att riksdagen skulle
förklara motionerna besvarade med vad utskottet anfört om lokalisering av
länsrätterna. Riksdagen följde utskottet.

Enligt uttalande i budgetpropositionen av chefen för justitiedepartementet
bör, i de fall fråga väckts om utlokalisering, valet av lokaliseringsort ske efter
noggrann kartläggning i varje enskilt fall av de skäl som talar för och emot
utlokalisering. Det är enligt departementschefen också angeläget att frågan
om en eventuell utlokalisering av länsrätter inte prövas isolerad utan vägs
samman med motsvarande fråga för annan offentlig förvaltning. Detta
omfattande utredningsarbete har ännu inte kunnat genomföras.

I budgetpropositionen konstaterar departementschefen vidare att länsdomstolarna
f. n. befinner sig i en arbetsmässigt svår situation samt att
balanserna i domstolarna ökat sedan riksdagen fattade beslut om länsrättsreformen.
Alla möjligheter bör enligt departementschefen tas till vara att så
snart som möjligt nedbringa de nuvarande balanserna till en från rättssäkerhetssynpunkt
godtagbar nivå. En utlokalisering av vissa länsrätter skulle
enligt departementschefen i varje enskilt fall leda till sådana störningar av
verksamheten att frågan inte börtas upp förrän balanserna har arbetats ned. I
avbidan härpå, anser departementschefen, bör länsrätterna vara förlagda till
residensorten.

Utskottet finner liksom departementschefen att det är utomordentligt
angeläget att länsrättsreformens genomförande inte leder till en försämring
av den för både allmänhet och personal otillfredsställande balanssituationen i
länsdomstolarna. Enligt utskottets mening är det ofrånkomligt att en
utlokalisering av länsrätt till annan ort än residensorten av personalpolitiska

JuU 1978/79:26

och andra praktiska skäl under inledningsskedet skulle inverka negativt på
arbetet i länsrätten. Att bringa ned balanserna till en från rättssäkerhetssynpunkt
godtagbar nivå får enligt utskottets mening anses vara ett så angeläget
önskemål att det f. n. måste sättas före intresset att av regionalpolitiska eller
sysselsättningspolitiska skäl redan nu lokalisera länsrätt till annan ort än
residensorten. Utskottet anser sig därför inte kunna tillstyrka att länsrätt f. n.
lokaliseras till sådan ort.

Frågan om lokalisering av länsrätt bör emellertid i enlighet med vad
riksdagen förutsatt och vad som förordas i propositionen utredas vidare. Det
slutliga ställningstagandet från regeringens sida bör tas så snart utredningsarbetet
avslutats. 1 övrigt föranleder motionerna inte något yttrande från
utskottets sida.

Med hänvisning till det sagda avstyrker utskottet bifall till motionerna 684,
687, 847, 1171, 1185, 1186, 1188, 1746 och 1752.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande inrättande av tjänster bemyndigar
regeringen att vid kammarrätten i Sundsvall inrätta en ordinarie
tjänst för kammarrättslagman och en ordinarie tjänst för
kammarrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning, båda med
beteckningen Co,

2. att riksdagen beträffande medelsberäkningen till Allmänna
förvaltningsdomstolarna för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 191 200 000 kr.,

3. att riksdagen beträffande länsrätten i Blekinge län avslår
motionen 1978/79:499,

4. att riksdagen beträffande länsrätten i Stockholms län avslår
motionen 1978/79:842,

5. att riksdagen beträffande principerna för länsrätternas loka lisering
avslår motionen 1978/79:1188 och motionen 1978/79:1752 i
denna del,

6. att riksdagen beträffande lokalisering av länsrätt i Nybro avslår
motionen 1978/79:684,

7. att riksdagen beträffande lokalisering av länsrätt i Motala avslår
motionerna 1978/79:687 och 1978/79:847,

8. att riksdagen beträffande lokalisering av länsrätt i Borås avslår
motionerna 1978/79:1171 och 1978/79:1186,

9. att riksdagen beträffande lokalisering av länsrätt i Ludvika avslår
motionen 1978/79:1185,

10. att riksdagen beträffande lokalisering av länsrätt i Hässleholm
avslår motionen 1978/79:1746 och motionen 1978/79:1752 i
denna del.

4. Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m. Regeringen har under
punkten D 4 (s. 78 och 79) föreslagit riksdagen att till Bostadsdomstolen och
hyresnämnderna m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av
24 300 000 kr.

JuU 1978/79:26

Motion

I motionen 1978/79:855 av Håkan Winberg m. fl. (m) hemställs såvitt nu är
i fråga att riksdagen under punkten D 4 Bostadsdomstolen och hyresnämnderna
m. m. anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 280 000 kr.
sänkt anslag (yrkande 2).

Utskottet

Regeringens förslag under förevarande punkt innebär bl. a. att medel
beräknas för ytterligare två tjänster som sekreterare vid bostadsdomstolen.
Kostnaderna härför beräknas till 280 000 kr.

I motionen 855 hemställs att riksdagen sänker det av regeringen föreslagna
anslaget med ett belopp motsvarande kostnaden för två sekreterare vid
bostadsdomstolen. Motionärerna uppger att eftersom någon närmare motivering
inte angetts för behovet av tjänsterna anser sig motionärerna med
hänsyn till rådande budgetläge inte kunna biträda förslaget om dessa
tjänster.

I bostadsdomstolens dömande enhet finns f. n. en tjänst för extra
föredragande och fem tjänster som sekreterare. Regeringens förslag om
medel för två nya tjänster för sekreterare överensstämmer med vad som i
denna del yrkades av domstolsverket i anslagsframställningen för budgetåret
1979/80. Enligt vad som därvid uttalades har arbetsbelastningen för bostadsdomstolen
blivit större än vad som kunde förutses då domstolen inrättades.
Måltillströmningen har ökat kontinuerligt under domstolens hittillsvarande
verksamhet. Den nuvarande målbalansen anges vara klart otillfredsställande.

Utskottet finner ej anledning frångå regeringens medelsberäkning och
avstyrker bifall till motionen 855 i denna del.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:855 i denna del
(yrkande 2) och med bifall till regeringens förslag till Bostadsdomstolen
och hyresnämnderna m. m. för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 24 300 000 kr.

5. Utrustning till domstolar m. m. Utskottet tillstyrker regeringens under
punkten D 5 (s. 79 och 80) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Utrustning till domstolar m. m. förbudgetåret 1979/
80 anvisar ett reservationsanslag av 8 700 000 kr.

Stockholm den 13 mars 1979

På justitieutskottets vägnar
BERTIL LIDGÅRD

JulJ 1978/79:26

Närvarande: Bertil Lidgård (m), Åke Polstam (c), Eric Jönsson (s), Bertil
Johansson (c). Gunde Raneskog (c), Kerstin Andersson i Kumla (s), Håkan
Winberg (m), Hans Pettersson i Helsingborg (s), Gunilla André (c), Ella
Johnsson (c), Helge Klöver (s), Martin Segerstedt (s) och Bonnie Bernström
(fp).

Reservationer

1. vid punkten 3 (Allmänna förvaltningsdomstolarna)

av Åke Polstam (c), Bertil Johansson (c), Gunde Raneskog (c), Gunilla
André (c) och Ella Johnsson (c), som beträffande länsrätten i Stockholms län
(moment 4) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”motionen 842” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner liksom motionärerna att det beträffande länsrätten i
Stockholms län finns en uppenbar risk för att en länsrätt av den storlek det här
blir fråga om inte kommer att fungera med samma smidighet som övriga,
mindre länsrätter; länsrätten kommer inte att kunna hålla erforderlig kontakt
med allmänheten och kommer inte att ha tillräcklig överblick över sitt
ansvarsområde. Det kan befaras negativa konsekvenser både för den
rättssökande allmänheten och för domstolens tjänstemän. Enligt utskottets
mening bör det därför prövas om inte fler länsrätter bör inrättas i Stockholms
län. En lämplig uppdelning synes i enlighet med vad motionärerna anfört
vara att det i länet inrättas tre länsrätter. De bör förläggas till delar av länet där
en lokalisering är angelägen från sysselsättningssynpunkt. En utredning i
frågan bör snarast komma till stånd.

Vad utskottet med tillstyrkande av motionen 842 anfört om en utredning
angående tre länsrätter i Stockholms län bör som riksdagens mening ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande länsrätten i Stockholms län med bifall
till motionen 1978/79:842 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om en utredning angående inrättande
av tre länsrätter i länet.

2. vid punkten 3 (Allmänna förvaltningsdomstolarna)

av Åke Polstam (c), Bertil Johansson (c). Gunde Raneskog (c). Gunilla
André (c) och Ella Johnsson (c), som beträffande principerna.för länsrätternas
lokalisering (moment 5) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med ”Utskottet
finner” och slutar på s. 13 med ”och 1752” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner liksom departementschefen att det är utomordentligt

JuU 1978/79:26

angeläget att länsrättsreformens genomförande inte leder till en försämring
av den för både allmänhet och personal otillfredsställande balanssituationen i
länsdomstolarna. Enligt utskottets mening är det ofrånkomligt att en
utlokalisering av länsrätt till annan ort än residensorten av personalpolitiska
och andra praktiska skäl under inledningsskedet skulle inverka negativt på
arbetet i länsrätten. Att bringa ned balanserna till en från rättssäkerhetssynpunkt
godtagbar nivå får enligt utskottets mening anses vara ett så angeläget
önskemål att det i princip måste sättas före intresset att av regionalpolitiska
eller sysselsättningspolitiska skäl redan nu lokalisera länsrätt till annan ort än
residensorten. Likväl kan i något fall förutsättningar för en lokalisering av
länsrätt till annan ort än residensort redan nu föreligga. En sådan lokalisering
bör i så fall också ske fr. o. m. dagen för ikraftträdande av reformen. Vad nu
sagts bör övervägas av regeringen i anslutning till det fortsatta förberedelsearbetet
för reformen.

I övrigt bör frågan om lokalisering av länsrätt i enlighet med vad riksdagen
förutsatt och vad som förordas i propositionen utredas vidare. Utredningsarbetet
bör i linje med vad som anförs i motionen 1188 komma till stånd utan
dröjsmål. Det slutliga ställningstagandet från regeringens sida bör tas så snart
detta arbete avslutats. Härvid bör resp. länsstyrelses inställning i lokaliseringsfrågan
tillmätas stor betydelse liksom de regionalpolitiska synpunkterna.

Vad utskottet sålunda med anledning av motionen 1188 och motionen
1752 i denna del anfört om prövningen av lokaliseringsfrågan bör som
riksdagens mening ges regeringen till känna.

Övriga nu behandlade motionsyrkanden föranleder inte något ytterligare
uttalande från utskottet sida. Utskottet avstyrker därför med hänvisning till
det sagda bifall till motionerna 684, 687, 847, 1171, 1185, 1186, 1746 och
motionen 1752 i denna del.

dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande principerna för länsrätternas lokalisering
med anledning av motionen 1978/79:1188 och motionen
1978/79:1752 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om prövningen av lokaliseringsfrågan.

3. vid punkten 4 (Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m.)

av Bertil Lidgård (m) och Håkan Winberg (m), som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Utskottet
finner” och slutar med "denna del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kan behovet av de föreslagna nya tjänsterna i
bostadsdomstolen inte anses vara så stort att medel härför bör beräknas i det
rådande, ansträngda budgetläget. Utskottet tillstyrker därför yrkandet i
motionen 855 om sänkning av anslaget med kostnaden för dessa båda

JuU 1978/79:26

tjänster, 280 000 kr.

1 övrigt har utskottet inte någon erinran mot regeringens medelsberäkning.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motionen 1978/79:855 i denna del (yrkande 2) till Bostadsdomstolen
och hyresnämnderna m. m. för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 24 020 000 kr.

GOTAB 61698 Stockholm 1979