JoU 1978/79:36

Jordbruksutskottets betänkande
1978/79:36

med anledning av propositionen 1978/79:208 om reglering av
priserna på jordbruksprodukter, m. m. jämte motioner

Propositionen

Hemställan

I propositionen 1978/79:208 har regeringen (jordbruksdepartementet)
föreslagit riksdagen

dels att antaga förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa,

2. lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets
område,

dels att

3. godkänna vad i propositionen förordats om prisregleringen på jordbruksprodukter
utom sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1979-den 30
juni 1980,

4. godkänna vad i propositionen förordats om grunderna för regleringen av
priser m. m. på sockerbetor för tiden den 1 juli 1979-den 30 juni 1982,

5. godkänna vad i propositionen förordats om regleringen av sockernäringen
för tiden den 1 juli 1979-den 30 juni 1980,

6. godkänna vad i propositionen förordats i fråga om användningen av
avgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret 1979/80 eller har influtit
under tidigare regleringsår,

7. medge att den rörliga kredit på högst 120 milj. kr. som år 1973 ställdes till
statens jordbruksnämnds förfogande i riksgäldskontoret för ändamål utanför
fördelningsplanen för införselavgiftsmedel får under regleringsåret 1979/80
användas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens
jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen
av sockernäringen,

8. bemyndiga regeringen att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i
propositionen förordats träffa avtal med Svenska sockerfabriks AB och
Sveriges betodlares centralförening angående fortsatt verksamhet vid sockerbruket
i Karpalund,

Vidare har regeringen föreslagit riksdagen att

9. till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret
1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 3 837 000 000 kr.

Lagförslagen återfinns på s. 2 och 3 i propositionen.

1 Riksdagen 1978/79. 16 sami. Nr 36
Omtryckning

Div. andr. på sid. 2, 12 o 14

Joll 1978/79:36

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag rörande den närmare utformningen av
prisregleringen på jordbruksprodukter (utom sockerbetor och socker) under
regleringsåret 1979/80. Vidare lämnas förslag till sockerreglering för tiden
efter den 30 juni 1979.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de under allmänna motionstiden 1979 väckta motionerna 1978/79:469
av Einar Larsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar 1. att antaga till
motionen fogat förslag till Lag om reglering av produktionen av svin, fjäderfä
och ägg, 2. att godkänna de riktlinjer för styrning av animalieproduktionens
utbyggnad som angetts i motionen,

1978/79:503 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (båda m) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till en minskning av
importutrymmet vad avser socker i enlighet med vad i motionen anförts,
1978/79:756 av Ivan Svanström (c) vari hemställs, såvitt nu är i fråga
(yrkandet 2), att frågan om etableringskontroll för produktion av ägg, fläsk
och mjölk också övervägs,

1978/79:1001 av Nils Erik Wååg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär utredning av Sockerbolagets framtida organisation och
struktur,

1978/79:1449 av Eric Holmqvist m. fl. (s) vari hemställs, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 3 och 4), att riksdagen beslutar, 3. att hos regeringen anhålla att
jordbruksnämnden anmodas lämna en redogörelse för verkningarna vid
äggproducerande företag av olika storlek och för marknaden av de differentierade
avgifter som sedan den 1 januari tillämpas inom Svensk ägghandel, 4.
att begära en utredning beträffande den faktiska prissättning som tillämpas av
slakteriföretag vid köp av slaktsvin innan någon form av differentierade
slaktavgifter får införas.

1978/79:1456 av Gustaf Lorentzon m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att fisken räknas in bland de baslivsmedel som blir
föremål för statliga subventioner liknande dem som tillerkännes produkter
från jordbruket, som mjölk kött etc.

1978/79:1970 av Per Granstedt m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av livsmedelssubventionema så att de bättre
överensstämmer med vad som är önskvärt från hälsosynpunkt och med den
internationella livsmedelssituationen,

1978/79:1981 av Grethe Lundblad m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om en förutsättningslös utredning om möjligheterna att
omfördela livsmedelssubventioneringen på ett sådant sätt att mera näringsriktiga
kostvanor kan befrämjas,

1978/79:2135 av Svante Lundkvist m. fl. (s) vari hemställs, såvitt nu är i

JoU 1978/79:36

fråga (yrkandet 3) att riksdagen till prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område för budgetåret 1979/80 anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 100 milj. kr. minskat förslagsanslag,

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna,
1978/79:2675 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen beslutar att momsen på baslivsmedel avskaffas fr. o. m. den
1 juli 1979, samt antar följande förslag till Lag om ändring i lagen (1968:430)
om mervärdeskatt. Härigenom föreskrivs att 8§ lagen (1968:430) om
mervärdeskatt skall ha följande lydelse:

8 §

Från skatteplikt undantages

1) skepp är avsedd,

15) baslivsmedel

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979,

2. att riksdagen uttalar sig för slopande av hela momseffekten på livsmedel
och hos regeringen begär förslag härom,

3. att riksdagen hos regeringen begär att en översyn och breddning av det
varusortiment som ingår i begreppet baslivsmedel genomförs.

1978/79:2676 av Lena Öhrsvik m. fl. (s, c, m) vari hemställs att riksdagen
uttalar att prisstödet inom broilernäringen skall bibehållas där det är
nödvändigt för att trygga sysselsättningen.

Utskottet

1 propositionen framlagt förslag rörande prisregleringen på jordbruksprodukter
utom sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1979-30 juni 1980
överensstämmer med vad statens jordbruksnämnd i samförstånd med
Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation
förordat.

Propositionen föranleder i nu berörda hänseende inte någon erinran från
utskottets sida. Utskottet biträder också regeringens förslag i fråga om
användningen av införselavgiftsmedel m. m.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr
1977/78:103 och prop. 1977/78:154, JoU 1977/78:34, rskr 1977/78:348) skall
en styrning av animalieproduktionens utbyggnad ske genom ett system med
differentierade avgifter inom fläsk- och äggproduktionen när pristryckande
överskott föreligger. Regeringen har uppdragit åt jordbruksnämnden att
fastställa de differentierade avgifterna.

Jordbruksnämnden har fr. o. m. den 1 januari 1979 infört ett system med
differentierade avgifter inom äggproduktionen. Vad gäller differentierade
produktionsavgifter på fläsk har nämnden anmält att det i samband med
utarbetandet av ett sådant system visat sig att de administrativa svårigheterna

JoU 1978/79:36

har varit större än vad man kunnat förutse. Nämnden arbetar vidare för att
finna en tekniskt godtagbar lösning och avser att senare under år 1979
återkomma till regeringen i frågan.

Jordbruksministern erinrar i nu förevarande proposition om att i prop.
1977/78:154 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. har
redovisats en skiss till ett avgiftssystem för styrning av animalieproduktionens
utbyggnad som jordbruksnämnden utarbetat. 1 propositionen godtogs
denna skiss. Nämnden borde bedriva arbetet så att avgift om möjligt, om
behov förelåg, kunde börja tas ut den 1 januari 1979. Riksdagen lämnade
förslaget utan erinran. Jordbruksministern anser att det är angeläget att
arbetet med att ta fram ett effektivt fungerande system med differentierade
avgifter inom fläskproduktionen bedrivs skyndsamt så att ett sådant system
kan börja tillämpas vid pristryckande överskott. Han utgår från att systemet
kan utformas på ett från både producent- och konsumentsynpunkt tillfredsställande
sätt.

Frågan om styrning av animaleproduktionens utbyggnad tas från olika
utgångspunkter upp i några under allmänna motionstiden väckta motioner. I
motionen 469 erinras om att riksdagens beslut i frågan år 1977 innebar att
differentieringen skulle utformas så att de större producenterna skulle få stå
för en större andel av exportkostnaden om pristryckande överskott föreligger
inom fläsk- och äggproduktionen. Differentieringen skulle utformas så att
den blev ett effektivt instrument för att begränsa de större företagens
utbyggnad och därför göras trappstegsformad. I motionen påtalas att
jordbruksnämndens uppdrag hittills endast fullföljts i vad avser värphöns
medan det kan dröja länge innan differentierade avgifter försvin kan införas.
Motionärerna understryker att ett sådant dröjsmål inte är godtagbart. Enligt
motionärernas mening skulle man få ett effektivare styrinstrument om det av
riksdagen godkända systemet med differentierade avgifter kompletteras med
en etableringskontroll, baserad på en jordbrukspolitisk bedömning. I motionen
föreslås därför att regeringen i en särskild lag bemyndigas att införa
tillståndsplikt för produktion av svin, fjäderfä och ägg. Frågan om etableringskontroll
tas även upp i motionen 756, vari föreslås att sådan kontroll bör
övervägas i fråga om produktionen av ägg, fläsk och mjölk.

I motionen 1449 intar man en kritisk inställning till systemet med
differentierade avgifter. Motionärerna framhåller bl. a. att särskilt inom
fjäderfä- och äggproduktionen stordriftens fördelar har kommit till uttryck,
vilket medfördet från konsumentsynpunkt värdefulla att produkterna fått en
hög och jämn kvalitet. Äggproducerande företag som är så stora att
förpackning och marknadsföring kan ske direkt från företaget har också den
fördelen att varan är absolut färsk när den går ut i handeln. Motionärerna kan
forsin del inte godta att den form av produktionsbegränsning som blir följden
av den nu införda avgiften för innehav av värphöns blir bestående. Enligt
motionen bör jordbruksnämnden anmodas lämna en redogörelse för verkningarna
av det sedan den 1 januari i år tillämpade avgiftssystemet. I fråga om
fläskproduktionen erinras om att en mycket stor del av denna är förlagd till

JoU 1978/79:36

Skåne. De mest utvecklade företagen inom branschen finns också i de båda
skånelänen. Enligt motionärernas mening skulle en differentiering enligt
samma principer som varit vägledande för regleringen av äggproduktionen i
många fall få en för de i Skåne verksamma företagen förödande verkan.
Motionärerna anser det nödvändigt att riksdagen, innan någon differentiering
sker av slaktdjursavgiften, får ta del av en närmare utredning om hur ett
sådant system passar ihop med den faktiska prissättning som gäller vid
leverans av slaktsvin.

Utskottet vill erinra om att nu gällande riktlinjer för styrning av
animalieproduktionens utbyggnad fastställdes av riksdagen så sent som i
december 1977. Vid riksdagsbehandlingen diskuterades också frågan om
etableringskontroll. Motionsyrkanden syftande till en dylik kontroll ledde
dock inte till någon riksdagens åtgärd. Några nya omständigheter som skulle
kunna föranleda riksdagen att ändra ståndpunkt till frågan om etableringskontroll
synes inte ha framkommit. Utskottet föreslår därför att motionerna
469 och 756, yrkandet 2, lämnas utan åtgärd från riksdagens sida.

Vad gäller den i motionen 1449 begärda redogörelsen för verkningarna av
det i år införda avgiftssystemet för äggproducerande företag är jordbruksnämnden
som framgår av propositionen införstådd med att det kan bli
nödvändigt att göra vissa ändringar sedan viss erfarenhet vunnits av det nya
systemet. Konsumentdelegationen anser från sina utgångspunkter angeläget
att en utvärdering av avgiftsbeläggningen sker så snart som möjligt.

Mot bakgrund av vad nu anförts finner utskottet inte anledning påfordra
något särskilt uttalande från riksdagens sida med anledning av motionen
1449 i nu förevarande del. Inte heller finnér utskottet anledning att föreslå
någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av det i samma motion
framförda yrkandet om viss utredning beträffande prissättningen inom
fläskproduktionen.

Som nyss anförts arbetar jordbruksnämnden vidare för att i enlighet med
av riksdagen fastställda grunder utforma en tekniskt godtagbar lösning på
hithörande frågor. 1 likhet med jordbruksministern utgår utskottet från att
systemet kan utformas på ett sätt som är tillfredsställande från både
producent- och konsumentsynpunkt.

Utskottet delar jordbrukministerns uppfattning att det är angeläget att
arbetet med att ta fram ett effektivt fungerande system med differentierade
avgifter inom fläskproduktionen bedrivs skyndsamt, så att systemet kan
träda i funktion när pristryckande överskott uppträder.

Regeringens förslag till sockeneglering efter den 30 juni 1979 föranleder
ingen erinran från utskottets sida. Detta innebär bl. a. att utskottet biträder
förslaget att sockerbetsarealen för 1979 års odling får uppgå till 51 500 ha.
Erforderliga kvoteringar bör enligt propositionen inte få drabba de områden
som normalt levererar betor till bruken på Öland och Gotland.

I den vid årets början väckta motionen 503 hemställs att riksdagen begär
förslag om en minskning av importutrymmet vad avser socker. Som

JoU 1978/79:36

motivering anges bl. a. risken för bortfall av arbetstillfällen vid de svenska
sockerbruken, särskilt vid det nedläggningshotade bruket i Karpalund
utanför Kristianstad. Motionärerna vänder sig också mot att sockerregleringen
används att stödja sockerproduktionen på bl. a. Cuba.

Utskottet finner inte anledning att ingå på frågan om länderurval i
samband med den svenska sockerimporten. I vad avser importens totala
storlek vill utskottet erinra om att de av riksdagen år 1977 beslutade
riktlinjerna för jordbrukspolitiken, m. m. i fråga om sockerbetsarealen
innebär att denna skall avpassas så att den vid normalskörd ger ett
importutrymme motsvarande 10-15 % av vår totala sockerkonsumtion.
Importutrymmet fastställdes främst med hänsyn till u-ländernas behov av
export. I föreliggande proposition framlagt förslag om sockerbetsareal står i
överensstämmelse med riksdagens sålunda fattade beslut. Vad särskilt gäller
sockerbruket i Karpalund framgår av propositionen att regeringen efter
överläggningar med sockerbolaget och betodlarna har träffat en överenskommelse
som gör det möjligt att fortsätta med sockertillverkning vid bruket
även under 1980 och 1981 års kampanjer.

Utskottet föreslår mot bakgrund av det anförda att riksdagen lämnar
motionen 503 utan åtgärd.

I motionen 1001 hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning av
sockerbolagets framtida organisation och struktur. Motivet är att bolaget
numera har uppgifter i samhällsnyttans tjänst mer än av företagsekonomisk
art. Enligt motionen kan man inte förena samhällsekonomiska krav med den
företagsekonomiska målsättning som enligt aktiebolagslag och bolagsordning
åligger ett privat bolag.

Utskottet vill framhålla att det inte synes vara riksdagens sak att gå
närmare in på frågan om ett enskilt företags organisation och struktur.
Motionsyrkandet härom kan utskottet därför inte biträda. Otvivelaktigt är det
dock så att förhållandena inom den svenska sockerindustrin inom berörda
delar av landet fått en allt större betydelse från regionalpolitisk synpunkt.
Frågan om utvidgning av produktionen till att omfatta även annat än
sockerframställning o. d. är härvidlag bl. a. värd att uppmärksamma. Den i
propositionen föreslagna prövningen av de tekniska och ekonomiska möjligheterna
att tillvarata etanol ur sockerbetor berör hithörande frågeställning.
Enligt utskottets mening kan det utifrån nu anförda synpunkter finnas
anledning att företa en mera övergripande utredning om den svenska
sockernäringens framtida organisation och struktur.

Utskottet vill föreslå att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet här anfört.

Under anslaget till prisreglerande åtgärder bestrids från en särskild
anslagspost kostnaderna för ersättning till jordbruket dels till följd av
uteblivna införsel- och förmalningsavgiftshöjningar samt föreskrivna
avgiftssänkningar på grund av livsmedelssubventionering och prisstopp, dels
ersättning till jordbruket för genom prisstoppet förhindrade prishöjningar på

JoU 1978/79:36

varor, vilkas priser annars skulle ha höjts till följd av stigande internationella
priser. För budgetåret 1978/79 har anslagsposten upptagits till 3 200 milj. kr.
Denna beräkning avser till större delen subventionerna på mejeri- och
köttvaror.

Jordbruksnämnden beräknar - om prisstoppet kommer att gälla oförändrat
samt om nuvarande subventioner och konsumtionsmönster består - ersättningsbeloppen
för mejeri- och köttvaror till ca 3 100 milj. kr. för budgetåret
1979/80. I beloppet inräknas kostnader för regional utjämning av partipriset
på konsumtionsmjölk. Beloppet inrymmer också kostnaderna för broilerstödet
med högst 20 milj. kr. Härtill kommer kostnaderna för den ålagda
reduktionen av förmalningsavgifterna, som kan beräknas uppgå till ca 125
milj. kr.

Ersättningen till jordbruket till följd av genom prisstoppet förhindrade
prishöjningar på varor, vars priser annars skulle ha höjts på grund av stigande
internationella priser, beräknas till 74 milj. kr.

Sammanlagt beräknar jordbruksnämnden medelsåtgången under anslagsposten
till 3 300 milj. kr. för budgetåret 1979/80.

Jordbruksministern godtar jordbruksnämndens förslag med den ändringen
att han inte tar upp det särskilda prisstödet på 20 milj. kr. till
broilernäringen för nästa budgetår. 1 propositionen anförs att prisstödet
infördes för att näringen under en övergångsperiod skulle få möjlighet att
anpassa sin produktion till det inhemska avsättningsutrymmet. Stödet har
vid utgången av innevarande budgetår utgått i tre år. Om ett fortsatt stöd till
broilernäringen anses behövligt efter den 1 juli 1979 får enligt propositionen
en viss omfördelning av livsmedelssubventionerna övervägas.

I motionen 2676 framhålls att broilerbranschen under flera år har brottats
med problem. Stat och kommun har då medverkat både vid etableringar och
rekonstruktioner av företag. Förändringar av prisstödet kan enligt motionen
ej godtas om de innebär att alla tidigare satsningar skulle vara bortkastade.
Enligt motionärernas uppfattning är uttalandet i propositionen oklart på
denna punkt.

Motionärerna förutsätter att konstruktionen av samhällets stöd till broilernäringen
blir sådan, att olika stöd samordnas, att drastiska förändringar
undviks och att sysselsättningen tryggas. Enligt motionen bör riksdagen
uttala att prisstödet inom broilernäringen skall bibehållas där det är nödvändigt
för att trygga sysselsättningen.

Utskottet vill erinra om att prisstödet till broilernäringen diskuterades vid
riksdagens frågestund fredagen den 16 mars 1979. Jordbruksministern
anförde därvid som svar på en fråga i ämnet följande.

Den 1 juli 1976 infördes ett prisstöd till broilernäringen på 20 milj. kr.
motsvarande ca 55 öre per kg. Prisstödet infördes för att branschen under en
övergångsperiod skulle få möjlighet att anpassa sin produktion till det
inhemska avsättningsutrymmet. Under budgetåret 1976/77 vidtogs även
vissa andra åtgärder inom jordbruksregleringens ram för att åstadkomma

JoU 1978/79:36

balans på marknaden. Vid utgången av år 1977 hade också en viss anpassning
skett till marknaden. Under första delen av år 1978 förbättrades lönsamheten
inom branschen. Under senare delen av år 1978 började situationen på
broilermarknaden på nytt karakteriseras av en relativt hög produktion med
åtföljande lagerökning.

Målsättningen måste vara att en anpassning skall ske av produktionen till
det inhemska avsättningsutrymmet. Prisstödet har varit ett medel att hjälpa
till med detta. Näringen har nu haft nästan tre år på sig att få till stånd en
sådan marknadsanpassning, varför regeringen övervägt att ompröva stödet.
Regeringen är medveten om det besvärliga marknadsläge som näringen
uppenbarligen på nytt befinner sig i och som uppstått under den allra senaste
tiden. Regeringen kommer därför att medge att ca 5 milj. kr. av det belopp på
20 milj. kr. som anslagits till prisstöd för broiler under innevarande budgetår
får användas till marknadsreglerande åtgärder i syfte att åstadkomma balans
på marknaden.

Det är emel lertid enligt min mening önskvärt att man inte fåren höjning av
broilerpriset, vilket man kan fl om prisstödet tas bort. Om man bibehåller
prisstödet innebär detta att man kan hålla konsumentpriset ca 70 öre lägre än i
ett läge utan prisstöd. Det är emellertid angeläget, bl. a. ur kost- och
näringssynpunkt, att broiler ges ett rimligt konkurrensläge gentemot andra
köttslag varför det finns skäl att överväga en viss omfördelning av nu
utgående subventioner i samband med den prisuppgörelse som kommer att
träffas per den 1 juli 1979.

Jordbruksministern framhöll att regeringen mycket noga skulle följa
utvecklingen inom näringen under våren 1979. Om förhållandena påkallade
ett fortsatt stöd under budgetåret 1979/80 var regeringen beredd att överväga
fortsatt prisstöd. I sammanhanget underströks dock ånyo att det var
nödvändigt att produktionen anpassades till efterfrågan snarast möjligt. I en
följande replik uttalade jordbruksministern att regeringen om förhållandena
påkallade det var beredd att överväga frågan om fortsatt prisstöd.

Som framgår av det föregående avsågs med det för tre år sedan införda
prisstödet till broilernäringen att branschen skulle få möjlighet att under en
övergångsperiod anpassa sin produktion till det inhemska avsättningsutrymmet.
Så har ännu inte skett. Utskottet delar jordbruksministerns uppfattning
att det är angeläget att strävandena att anpassa produktionen till det
avsättningsutrymme som finns inom landet snarast leder till resultat.
Samtidigt är det som bl. a. betonas i motionen 2676 utomordentligt viktigt att
drastiska förändringar undviks och att sysselsättningen tryggas. Den önskvärda
omställningen bör genomföras med beaktande härav. Utskottet har
därför ingen erinran mot att som i propositionen anförs visst fortsatt stöd efter
den 1 juli 1979 övergångsvis tillförs broilernäringen genom viss omfördelning
av livsmedelssubventionerna.

Med det anförda bör motionen 2676 kunna anses besvarad.

Frågor i anslutning till livsmedelssubventioneringen tas upp även i den
andra med anledning av förevarande proposition väckta motionen, 2675.
Enligt denna bör riksdagen hos regeringen begära en översyn och breddning
av det varusortiment som ingår i begreppet baslivsmedel. Bl. a. bör i

JoU 1978/79:36

sistnämnda begrepp innefattas fisk o. d. Ett motsvarande yrkande förs fram i
motionen 1456.

Livsmedelssubventionerna behandlas i ytterligare två motioner till innevarande
riksmöte. I motionen 1970 begärs sålunda en översyn av livsmedelssubventionerna
så att de bättre överensstämmer med vad som är
önskvärt från hälsosynpunkt och med den internationella livsmedelssituationen.
I motionen 1981 hemställs om en förutsättningslös utredning om
möjligheterna att omfördela livsmedelssubventioneringen på ett sådant sätt
att mera näringsriktiga kostvanor kan befrämjas. I motionen 2675 upprepas
tidigare framförda krav på att mervärdeskatten på livsmedel skall tas bort.
Detta bör enligt motionen ske den 1 juli 1979.

Som i andra sammanhang understrukits, senast i samband med 1977 års
jordbrukspolitiska riksdagsbeslut, bör det ankomma på regeringen att vid
varje särskilt tillfälle ta ställning till frågan om livsmedelssubventionernas
storlek. Frågan om avveckling av mervärdeskatten på livsmedel har upprepade
gånger behandlats i riksdagen. Skatteutskottet har genomgående
avvisat förslagen under framhållande av det olämpliga i att genomföra mera
genomgripande ändringar i skattesystemet, vilka skulle försvåra de mera
långsiktiga övervägandena om en reformering av skattelagstiftningen.

Riksdagen har anslutit sig till skatteutskottets uppfattning.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 2675 i här
berörda delar (yrkandena 1 och 2).

Förslag om att införa fisk bland de baslivsmedel som är föremål för statliga
subventioner liknande dem som tillerkänns produkter från jordbruket som
mjölk, kött etc. behandlades under föregående riksmöte dels i samband med
att riksdagen godkände nya grunder för prisreglering på fisk m. m., dels i
samband med behandlingen av frågor rörande regleringen av priserna på
jordbruksprodukter för innevarande regleringsår. Utskottet erinrade i
samband härmed om att det nya prisregleringssystemet för fisk bl. a. var
uppbyggt med syfte att ge konsumenterna ett ökat inflytande över prisnåvin
på fisk. Såvitt avsåg frågan om subventioner från statens sida framhölls att
såväl det förordade systemet för reglering av priserna på fisk som de
föreslagna bestämmelserna rörande statligt stöd till fiskets rationalisering i sig
innebar en inte obetydlig statlig subventionering på förevarande område.
Motionen föranledde ingen åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet har tidigare behandlat motionsförslag syftande till ändrade
kostvanor. 1 betänkandet 1977/78:34 med anledning a v prop. 1977/78:154 om
reglering av priserna på jordbrukets produkter framhöll utskottet sålunda att
utskottet delade uppfattningen att ökade insatser för att förbättra kostvanorna
är angelägna. Detta framhöll också utskottet vid riksdagsbehandlingen av
regeringens förslag till nya riktlinjer för jordbrukspolitiken. Som bl. a.
framgick av jordbruksutredningens betänkande har från landets näringsexperter
framförts vissa synpunkter på önskvärda förändringar av det svenska
folkets kostvanor. I korthet innebär dessa synpunkter att konsumtionen av

JoU 1978/79:36

socker och fett bör minska, att mättat fett bör bytas ut mot fleromättat samt
att konsumtionen av grönsaker, frukt, potatis, fettfattiga mjölkprodukter,
fisk, matbröd m. m. bör öka.

En annan aspekt som framförts i debatten är att man i Sverige, liksom i
övriga industriländer, bör ändra sina kostvanor genom att minska konsumtionen
av animaliska och öka konsumtionen av vegetabiliska livsmedel. En
sådan omläggning skulle - förutom att ge näringsriktigare kostvanor i
i-länderna - frigöra resurser för en ökad livsmedelshjälp till u-länderna. I det
internationella samarbetet har man dock ännu inte kommit fram till någon
enhetlig linje härvidlag.

Mot nu angivna bakgrund har utskottet ställt sig positivt till åtskilliga av de
synpunkter till förmån för bättre kostvanor som förts fram. Utskottet har
bl. a. funnit det uppenbart att det behövs en kostupplysning från samhällets
sida, som konsumenterna kan vara säkra på är fri från kommersiella inslag
och som präglas av allsidighet. Det är också nödvändigt att man söker bredda
vårt vetande om kostvanor hos olika befolkningsgrupper genom successiva
kostundersökningar.

Utskottet vill vidare erinra om sina uttalanden i hithörande frågor i
samband med 1977 års riksdagsbeslut rörande nya riktlinjer för jordbrukspolitiken,
där utskottet bl. a. framhöll att utskottet fann det naturligt att man
- även om hithörande frågor primärt faller utanför jordbrukspolitikens
ansvarsområde - i samband med övervägandena rörande produktionsinriktning
och prissättning inom prisregleringens ram även beaktar de näringsfysiologiska
synpunkterna. Att en viss påverkan på kostvanorna kunde ske
genom avvägningen av livsmedelssubventionerna påpekades också av
utskottet. Även från regeringens sida framhölls att näringseffekterna bör
beaktas vid subventionernas fastställande.

Som anförs i nu föreliggande proposition har jordbruksnämnden haft i
uppdrag att kartlägga och analysera livsmedelssubventionernas effekter för
staten, konsumenterna och jordbruket. Nämnden harden 14 februari 1979 till
regeringen överlämnat en rapport rörande detta arbete. En redogörelse för
innehållet lämnas på s. 32-35 i propositionen.

Utskottet vill vidare erinra om att regeringen nyligen tillsatt en beredning
för livsmedels- och näringsfrågor. Beredningen är ett rådgivande och
informerande organ åt regeringen. Till beredningen, där jordbruksministern
är ordförande, har knutits företrädare för bl. a. berörda myndigheter,
producenterna, livsmedelsindustrin och konsumenterna samt näringsfysiologer
och matexperter. 1 beredningen skall behandlas frågor som berör hela
livsmedels- och näringsområdet, från råvara till färdig produkt och konsumtion.
Avvägningen av lismedelssubventionerna är också en fråga som
kommer att behandlas i beredningen.

I en kommentar till beslutet om tillsättning av beredningen anförde
jordbruksministern att det var angeläget att beredningen snabbt kunde
komma i arbete. Han anförde att en förändring av kostvanorna borde

JoU 1978/79:36

eftersträvas av två skäl. Det ena var kostens inverkan på folkhälsan och det
andra var behovet att mer långsiktigt öka vegetabiliekonsumtionen med
hänsyn till den globala livsmedelssituationen.

Utskottet hälsar utifrån sina tidigare redovisade synpunkter tillkomsten av
den nya beredningen för livsmedels- och näringsfrågor med tillfredsställelse.
Som jordbruksministern framhållit är det angeläget att beredningen snabbt
kommer i gång med sitt arbete. Av den föregående redogörelsen framgår att
beredningen skall vara ett rådgivande och informerande organ åt regeringen.
För riksdagens kommande överväganden vad gäller frågor rörande bl. a.
livsmedelssubventionernas storlek och inriktning skulle det otvivelaktigt
vara av värde om även riksdagen fick en mera allsidig redovisning av
resultaten av pågående överväganden rörande livsmedelssubventionernas
effekter på konsumtionsinriktningoch kostvanor, m. m. än som bl. a. lämnas
i nu förevarande proposition. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening
uttala sig för att en sådan redovisning lämnas riksdagen.

Utskottet finnér forsin del motionerna 1456,1970,1981 och 2675 (yrkandet
3) endast böra föranleda den åtgärden att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet i det föregående anfört.

I detta sammanhang behandlad proposition och motioner föranleder i
övrigt inte någon erinran eller något särskilt uttalande från riksdagens
sida.

Utskottet hemställer därför

att riksdagen

dels antar förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa,

2. lag om ändring (1967:340) om prisreglering på jordbrukets
område,

dels

3. godkänner vad i propositionen förordats om prisregleringen på
jordbruksprodukter utom sockerbetor för tiden den 1 juli
1979-den 30 juni 1980,

4. beträffande styrning av animalieproduktionens utbyggnad

a) avslår motionerna 1978/79:469 och 1978/79:756, yrkandet
2,

b) avslår motionen 1978/79:1449, yrkandena 3 och 4,

5. beträffande sockerregleringen m. m.

a) avslår motionen 1978/79:503,

b) godkänner vad i propositionen förordats om grunderna för
regleringen av priser m. m. på sockerbetor för tiden den 1 juli
1979-den 30 juni 1982,

c) godkänner vad i propositionen förordats om regleringen av
sockernäringen för tiden den 1 juli 1979-den 30 juli 1980,

d) avslår motionen 1978/79:1001,

e) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

JoU 1978/79:36

rörande utredning om den svenska sockernäringens organisation
och struktur,

6. godkänner vad i propositionen förordats i fråga om användningen
av avgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret 1979/80
eller har influtit under tidigare regleringsår,

7. medger att den rörliga kredit på högst 120 milj. kr. som år 1973
ställdes till statens jordbruksnämnds förfogande i riksgäldskontoret
för ändamål utanför fördelningsplanen för införselavgiftsmedel
får under regleringsåret 1979/80 användas av regeringen
eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd
för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av
sockernäringen,

8. bemyndigar regeringen att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i propositionen förordats träffa avtal med Svenska
sockerfabriks AB och Sveriges betodlares centralförening angående
fortsatt verksamhet vid sockerbruket i Karpalund,

9. beträffande anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område, m. m.

a) anser motionen 1978/79:2676 besvarad med vad utskottet
anfört,

b) med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1978/79:2135, yrkandet 3, till Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag
av 3 837 000 000 kr.,

c) med anledning av motionerna 1978/79:1456, 1978/79:1970,
1978/79:1981 och 1978/79:2675, yrkandet 3, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om viss redogörelse
för effekterna av livsmedelssubventionerna,

d) avslår motionen 1978/79:2675, yrkandena 1 och 2.

Stockholm den 23 maj 1979

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Hans Wachtmeister (m),
Maj Britt Theorin (s). Bertil Jonasson (c). Grethe Lundblad (s), Börje Stensson
(fp), Åke Wictorsson (s). Arne Andersson i Ljung (m), Håkan Strömberg (s),
Rune Johnsson i Mölndal (c). Anders Dahlgren (c), Karl-Erik Svartberg (s).
Sven Eric Lorentzon (m) och Wivi-Anne Radesjö (s).

JoU 1978/79:36

Reservationer

Styrning av animalieproduktionens utbyggnad

1. Einar Larsson, Bertil Jonasson, Rune Johnsson i Mölndal och Anders
Dahlgren (alla c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Utskottet vill”
och slutar med "riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att det genom 1977 års riksdagsbeslut om nya
riktlinjer för jordbrukspolitiken m. m. öppnades möjligheter att genom
särskilda åtgärder åstadkomma en styrning av animalieproduktionens
utbyggnad. Riksdagens beslut innebär att differentierade avgifter skall tas ut
inom slaktsvins- och äggproduktionen i lägen då pristryckande överskott
föreligger.

Differentieringen skall utformas så att de större producenterna får bära en
högre andel av exportkostnaden. Differentieringen bör utformas så att den
blir ett effektivt instrument för att begränsa de större företagens utbyggnad.
Den bör därför göras trappstegsformad. Med stöd av riksdagsbeslutet
uppdrog regeringen åt jordbruksnämnden att fastställa avgiftsuttaget, varvid
föreskrevs att nämnden borde bedriva arbetet så att avgift om möjligt kunde
börja tas ut från den 1 januari 1979. Detta uppdrag har endast fullföljts i vad
avser värphöns. I fråga om fläsk har något system inte utarbetats, vilket
innebär att det kan dröja länge innan differentierade avgifter för svin kan
införas. Utskottet vill i likhet med motionärerna i motionen 469 understryka
att ett sådant dröjsmål inte är godtagbart. I likhet med jordbruksministern
anser utskottet det angeläget att arbetet med att ta fram ett effektivt
fungerande system med differentierade avgifter inom fläskproduktionen bör
bedrivas skyndsamt.

Vid riksdagens prövning av de jordbrukspolitiska riktlinjerna diskuterades
också frågan om etableringskontroll inom animalieproduktionen. Något
beslut om införande av en dylik kontroll fattades dock inte. Utskottet vill
emellertid ifrågasätta om inte erfarenheterna numera motiverar att det av
riksdagen godkända systemet med differentierade avgifter kompletteras med
en etableringskontroll, baserad påen jordbrukspolitisk bedömning. En sådan
etableringskontroll, som också bör omfatta broilerproduktionen, bör bygga på
en särskild lag. Syftet med lagen bör vara att hindra att produktionen av svin,
ägg och broiler koncentreras till ett fåtal stora enheter och att uppnå att
familjelantbruket i första hand får del av det marknadsutrymme som finns.
Utskottet har härvid samma bedömning som redovisas i motionen 469 och
som också ges uttryck för i motionen 756 i förevarande del.

Utskottet föreslår således att riksdagen antar det förslag till lag om reglering
av produktionen av svin, fjäderfä eller ägg som framlagts i motionen 469.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

JoU 1978/79:36

dels utskottets hemställan under 4 a bort ha följande lydelse:

4. a. med bifall till motionen 1978/79:469 och med anledning av
motionen 1978/79:756, yrkandet 2, antar förslag till lag om
reglering av produktionen av svin, fjäderfä och ägg med i härvid
fogad bilaga angiven lydelse,

2. Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Åke Wictorsson,
Håkan Strömberg, Karl-Erik Svartberg och Wivi-Anne Radesjö (alla s) anser
att

dets den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Mot bakgrund”
och slutar med ”överskott uppträder” bort ha följande lydelse:

För egen del vill utskottet framhålla att det givetvis är viktigt att det system
med differentierade avgifter som genomförs i överensstämmelse med
riksdagens beslut inte får en utformning som på ett från såväl allmänt
samhällsekonomiska som enskilda synpunkter olämpligt sätt lägger hinder i
vägen för verksamheten vid rationella och välskötta företag.

Utskottet anser det därför angeläget att erfarenheterna av denna form av
produktionsbegränsning inom äggproduktionen snarast utvärderas för att ge
bättre underlag för kommande val av metoder, när det gäller att uppnå en
bättre planerad produktion och en bättre hushållning med resurser. Som
nämnts i propositionen har jordbruksnämnden i arbetet med att finna ett
smidigt system med differentierade produktionsavgifter på fläsk mött större
svårigheter än vad man tidigare kunnat förutse. Därvid har också de i
motionen 1449 omnämnda rabatterna till stora leverantörer, som de producentkooperativa
slakteriföreningarna tillämpar, varit en medverkande faktor
till den del de kunnat motverka intentionerna bakom den differentiering av
slaktdjursavgiften som riksdagen på förslag från framförallt centerpartiet
beslöt i samband med 1977 års beslut om jordbrukspolitiken. Utskottet anser
därför att noggranna överväganden måste föregå utarbetandet av det system
med differentierade produktionsavgifter på fläsk som man avser att verkställa
när pristryckande överskott finns på marknaden.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionen 1449, yrkandena 3
och 4, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet sålunda
anfört.

dels utskottets hemställan under 4 b bort ha följande lydelse:

4. b. med bifall till motionen 1978/79:1449, yrkandena 3 och 4,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

3. Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Åke Wictorsson,
Håkan Strömberg, Karl-Erik Svartberg och Wivi-Anne Radesjö (alla s) anser

JoU 1978/79:36

att - på skäl som anförts i motionen 2135 - utskottets hemställan under 9 b
bort ha (oljande lydelse:

9. b. med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motionen 1978/79:2135, yrkandet 3, till Prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 3 737 000 000.,

Särskilt yttrande
Etableringskontroll

Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Åke Wictorsson,
Håkan Strömberg, Karl-Erik Svartberg och Wivi-Anne Radesjö (alla s)
anför:

Den svenska jordbrukspolitiken skall som huvudmål ha att trygga vår
livsmedelsförsörjning. Detta skall ske i en långsiktig och planerad hushållning
med de naturresruser som utnyttjas i jordbruket och under hänsyn till
miljön. Produktionen skall bedrivas rationellt och ge dem som arbetar i
jordbruket en med jämförbara grupper likvärdig standard samtidigt som
konsumenterna tillförsäkras livsmedel av god kvalitet till rimliga priser.

Den svenska jordbruksproduktionen garanteras, i syfte att uppnå dessa
mål, en prisnivå som överstiger den till vilken import av vissa livsmedel kan
ske samtidigt som i princip hela den svenska marknaden förbehålls det
svenska jordbruket. Prisnivån på de svenska jordbruksprodukterna fastställs
efter överläggningar mellan företrädare för producenter och konsumenter.
Under efterkrigstiden har det pris- och regleringssystem som byggts upp inte
kunnat förhindra uppkomsten av betydande överskott på vissa jordbruksprodukter,
vilka tenderar att öka. Dessa överskott måste avsättas på
världsmarknaden till priser som inte oväsentligt understiger vad som behövs
för att ge producenterna täckning för deras kostnader och nödvändiga
arbetsersättningar. Kostnaderna för att avsätta dessa överskott påverkar
därför i ett längre perspektiv livsmedelsprisernas utveckling även i vårt
land.

I ett läge med en besvärande utveckling av överskottsproduktionen kan det
från konsumentsynpunkt vara nödvändigt att tillämpa någon form av
etableringskontroll för att med dess hjälp åstadkomma en planerad hushållning
inom jordbruket för att därmed bättre uppnå de mål vi ställer upp för
jordbrukspolitiken. Sådana åtgärder får dock inte ha till syfte att primärt
gynna och slå vakt om en viss företagsform. Syftet måste framför allt vara att
uppnå en rationell jordbruksproduktion och så låga livsmedelspriser som
möjligt under hänsynstagande till de allmänna mål för jordbrukspolitiken
som vi inledningsvis redovisat. Därför har vi inte kunnat ansluta oss till den
form av etableringskontroll som föreslås i motionen 469.

JoU 1978/79:36

Bilaga

I reservationen 1 framlagt lagförslag
Förslag till

Lag om reglering av produktionen av svin, fjäderfä och ägg

1 § Om det är påkallat från jordbrukspolitisk synpunkt att reglera produktionen
av svin, fjäderfä eller ägg får regeringen föreskriva att nybyggnad av
anläggning för sådan produktion ej får ske utan särskilt tillstånd. Sådan
föreskrift kan begränsas till att avse viss tid, anläggningar av viss storlek eller
viss del av landet.

2 § Regeringen får överlåta åt förvaltningsmyndighet att meddela föreskrift
som avses i 1 §.

3 § Med nybyggnad förstås i denna lag
uppförande av helt ny byggnad,

till- eller påbyggnad av förut befintlig byggnad,

inredande till anläggning som avses i 1 § av byggnad som förut har varit
använd till annat ändamål.

4 § Fråga om tillstånd prövas av regeringen eller förvaltningsmyndighet
som regeringen bestämmer.

Tillstånd kan förenas med villkor.

5 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen utövas av förvaltningsmyndighet som regeringen
bestämmer.

Tillsynsmyndighet får meddela föreläggande eller förbud som behövs för
att denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall
efterlevas. I beslut om föreläggande eller förbud får vite sättas ut.

6 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrift eller
villkor som har meddelats med stöd av denna lag dömes till böter.

7 § Utbyte av brott som avses i 6 § skall förklaras förverkat, om det ej är
uppenbart obilligt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

GOTAB 62250 Slockholm 1979