Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

JoU 1978/79:36

Jordbruksutskottets betänkande

1978/79:36

med anledning av propositionen  1978/79:208 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. jämte motioner

Propositionen

Hemställan

I propositionen  1978/79:208 har regeringen (jordbruksdepartementet) föreslagit riksdagen dels alt antaga förslagen till

1.   lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa,

2.   lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område,

dels att

3.   godkänna vad i propositionen förordats om prisregleringen på jord­bruksprodukter utom sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1979-den 30 juni 1980,

4.   godkänna vad i propositionen förordats om grunderna för regleringen av priser m. m. på sockerbetor för liden den 1 juli 1979-den 30 juni 1982,

5.   godkänna vad i propositionen förordats om regleringen av sockernä­ringen för tiden den 1 juli 1979-den 30 juni 1980,

6.   godkänna vad i propositionen förordats i fråga om användningen av avgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret 1979/80 eller har influtit under tidigare regleringsår,

7.   medgeatiden röriiga kredit på högst 120 milj. kr. som år 1973 ställdes till statens jordbruksnämnds förfogande i riksgäldskoniorei för ändamål utanför fördelningsplanen för införselavgifismedel får under regleringsårel 1979/80 användas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen,

8.   bemyndiga regeringen alt i huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen förordats träffa avtal med Svenska sockerfabriks AB och Sveriges betodlares centralförening angående fortsatt verksamhet vid sock­erbruket i Karpalund,

Vidare har regeringen föreslagit riksdagen alt

9. till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret
1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 3 837 000 000 kr.

Lagförslagen återfinns pä s. 2 och 3 i propositionen.

1  Riksdagen 1978/79. 16 saml. Nr 36

Omliyckning

Div. ändr. på sid. 2, 12 o 14

JoU 1978/79:36                                                        2

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag rörande den närmare utformningen av prisregleringen på Jordbruksprodukter (utom sockerbetor och socker) under regleringsåret 1979/80. Vidare lämnas förslag till sockerreglering för tiden efter den 30 Juni 1979.

Motionerna

I delta sammanhang har utskottet behandlat

dels de under allmänna motionstiden 1979 väckta motionerna 1978/79:469 av Einar Larsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar 1. att antaga lill motionen fogat förslag till Lag om reglering av produktionen av svin, fjäderfä och ägg, 2. att godkänna de riktlinjer för styrning av animalieproduklionens utbyggnad som angetts i moiionen,

1978/79:503 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (båda m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till en minskning av importutrymmel vad avser socker i enlighet med vad i motionen anförts,

1978/79:756 av Ivan Svanström (c) vari hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandet 2), att frågan om etableringskontroll för produktion av ägg, fläsk och mjölk också övervägs,

1978/79:1001 av Nils Erik Wååg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning av Sockerbolagets framtida organisation och struktur,

1978/79:1449 av Eric Holmqvist m. fl. (s) vari hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandena 3 och 4), alt riksdagen beslutar, 3. alt hos regeringen anhålla att Jordbruksnämnden anmodas lämna en redogörelse för verkningarna vid äggproducerande företag av olika storlek och för marknaden av de differen­tierade avgifter som sedan den 1 Januari tillämpas inom Svensk ägghandel, 4. att begära en utredning beträffande den faktiska prissättning som tillämpas av slakteriföretag vid köp av slaktsvin innan någon form av differentierade slaktavgifter får införas.

1978/79:1456 av Gustaf Lorentzon m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att fisken räknas in bland de baslivsmedel som blir föremål för statliga subventioner liknande dem som tillerkännes produkter från jordbruket, som mjölk, kött etc.

1978/79:1970 av Per Granstedt m. fl. (c) vari hemställs aU riksdagen hos regeringen begär en översyn av livsmedelssubventionerna så alt de bättre överensstämmer med vad som är önskvärt från hälsosynpunkt och med den internationella livsmedelssituationen,

1978/79:1981 av Grethe Lundblad m. fi. (s) vari hemställs all riksdagen hos regeringen anhåller om en förutsättningslös utredning om möjligheterna alt omfördela livsmedelssubvenlioneringen på ett sådant sätt att mera närings­riktiga kostvanor kan befrämjas,

1978/79:2135 av Svante Lundkvist m. fl. (s) vari hemställs, såvitt nu är i

 

JoU 1978/79:36                                                         3

fråga (yrkandet 3) all riksdagen till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1979/80 anvisar eu i förhållande till regeringens förslag med 100 milj. kr. minskat förslagsanslag,

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna, 1978/79:2675 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås I. alt riksdagen beslutar att momsen på baslivsmedel avskaffas fr. o. m. den 1 juli 1979, samt antar följande förslag lill Lag om ändring i lagen (1968:430) om  mervärdeskatt.  Härigenom  föreskrivs alt  8 §  lagen (1968:430) om mervärdeskall skall ha följande lydelse:

8 § Frän skalleplikt undantages

I) skepp--------------- är avsedd,

15) baslivsmedel

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979,

2.   att riksdagen uttalar sig för slopande av hela momseffekten på livsmedel och hos regeringen begär förslag härom,

3.   att riksdagen hos regeringen begär att en översyn och breddning av det varusortiment som ingår i begreppet baslivsmedel genomförs.

1978/79:2676 av Lena Öhrsvik m. fl. (s, c, m) vari hemställs alt riksdagen uttalar att prisstödet inom broilernäringen skall bibehållas där del är nödvändigt för alt trygga sysselsättningen.

Utskottet

1 propositionen framlagt förslag rörande prisregleringen på jordbruksproduk­ter utom sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1979-30 Juni 1980 överensstämmer med vad statens jordbruksnämnd i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation förordat.

Propositionen föranleder i nu berörda hänseende inte någon erinran från utskotlets sida. Utskottet biträder också regeringens förslag i fråga om användningen av införselavgifismedel m. m.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103 och prop. 1977/78:154, JoU 1977/78:34, rskr 1977/78:348) skall en styrning av animalieproduklionens utbyggnad ske genom etl system med differentierade avgifter inom fläsk- och äggproduktionen när pristryckande överskott föreligger. Regeringen har uppdragit åt jordbruksnämnden att fastställa de differentierade avgifterna.

Jordbruksnämnden har fr. o. m. den 1 januari 1979 infört ett system med differentierade avgifter inom äggproduktionen. Vad gäller differentierade produktionsavgifter på fläsk har nämnden anmält alt det i samband med utarbetandet av ett sådant system visat sig att de administrativa svårigheterna

 

JoU 1978/79:36                                                        4

har varit större än vad man kunnat förutse. Nämnden arbetar vidare för att finna en tekniskt godtagbar lösning och avser att senare under år 1979 återkomma till regeringen i frågan.

Jordbruksministern erinrar i nu förevarande proposition om all i prop. 1977/78:154 om reglering av priserna på Jordbruksprodukter, m. m. har redovisats en skiss lill ett avgiftssystem för styrning av animalieproduklio­nens utbyggnad som Jordbruksnämnden utarbetat. 1 propositionen godtogs denna skiss. Nämnden borde bedriva arbetet så att avgift om möjligt, om behov förelåg, kunde börja tas ut den I januari 1979. Riksdagen lämnade förslaget utan erinran. Jordbruksminisiern anser alt det är angeläget att arbetet med att la fram ell effeklivt fungerande syslem med differentierade avgifter inom fläskproduktionen bedrivs skyndsamt så alt ett sådant system kan börja tillämpas vid pristryckande överskott. Han utgår från att systemet kan utformas på ett frän både producent- och konsumentsynpunkt tillfreds­ställande sätt.

Frågan om styrning av animaleproduktionens utbyggnad tas från olika utgångspunkter upp i några under allmänna motionstiden väckta motioner. I motionen 469 erinras om alt riksdagens beslut i frågan år 1977 innebar att differentieringen skulle utformas så att de större producenterna skulle få stå för en större andel av exporlkostnaden om pristryckande överskott föreligger inom fläsk- och äggproduklionen. Differentieringen skulle utformas så att den blev ett effeklivt instrument för all begränsa de större förelagens utbyggnad och därför göras trappstegsformad. I moiionen påtalas att jordbruksnämndens uppdrag hittills endast fullföljts i vad avser värphöns medan det kan dröja länge innan differentierade avgifter försvin kan införas. Motionärerna understryker alt ett sådant dröjsmål inte är godtagbart. Enligt motionärernas mening skulle man få ell effektivare styrinstrument om del av riksdagen godkända systemet med differentierade avgifter kompletteras med en etableringskontroll, baserad på en Jordbrukspoliiisk bedömning. I motio­nen föreslås därför alt regeringen i en särskild lag bemyndigas all införa tillståndsplikt för produktion av svin, Gäderfä och ägg. Frågan om etable­ringskontroll tas även upp i motionen 756, vari föreslås att sådan kontroll bör övervägas i fråga om produktionen av ägg, fläsk och mjölk.

1 motionen 1449 intar man en kritisk inställning till systemet med differentierade avgifter. Motionärerna framhåller bl. a. att särskilt inom fjäderfä- och äggproduktionen stordriftens fördelar har kommit till uttryck, vilket medfördet från konsumentsynpunkt värdefulla att produkterna fält en hög och jämn kvalitet. Äggproducerande företag som är så stora all förpackning och marknadsföring kan ske direkt frän företaget har också den fördelen att varan är absolut färsk när den går ut i handeln. Motionärerna kan för sin del inte godta au den form av produktionsbegränsning som blir följden av den nu införda avgiften för innehav av värphöns blir bestående. Enligt moiionen bör Jordbruksnämnden anmodas lämna en redogörelse för verk­ningarna av det sedan den 1 Januari i år tillämpade avgiftssystemet. I fråga om fläskproduktionen erinras om alt en myckel sior del av denna är förlagd till

 

JoU 1978/79:36                                                         5

Skåne. De mest utvecklade företagen inom branschen finns också i de båda skånelänen. Enligt motionärernas mening skulle en differentiering enligt samma principer som varit vägledande för regleringen av äggproduklionen i många fall få en för de i Skåne verksamma företagen förödande verkan. Motionärerna anser det nödvändigt au riksdagen, innan någon differentie­ring sker av slaktdjursavgiften, får la del av en närmare utredning om hur ett sådant syslem passar ihop med den faktiska prissättning som gäller vid leverans av slaktsvin.

Utskottet vill erinra om att nu gällande riktlinjer för styrning av animalieproduklionens utbyggnad fastställdes av riksdagen så sent som i december 1977. Vid riksdagsbehandlingen diskuterades också frågan om etableringskontroll. Motionsyrkanden syftande till en dylik kontroll ledde dock inte lill någon riksdagens åtgärd. Några nya omständigheter som skulle kunna föranleda riksdagen all ändra ståndpunkt till frågan om etablerings­kontroll synes inte ha framkommit. Utskottet föreslår därför att motionerna 469 och 756, yrkandet 2, lämnas utan åtgärd från riksdagens sida.

Vad gäller den i motionen 1449 begärda redogörelsen för verkningarna av det i år införda avgiftssystemet för äggproducerande företag är jordbruks­nämnden som framgår av propositionen införstådd med att det kan bli nödvändigt att göra vissa ändringar sedan viss erfarenhet vunnits av del nya systemet. Konsumentdelegationen anser från sina utgångspunkter angeläget att en utvärdering av avgiftsbeläggningen sker så snart som möjligt.

Mot bakgrund av vad nu anförts finner utskottet inte anledning påfordra något särskilt uttalande frän riksdagens sida med anledning av motionen 1449 i nu förevarande del. Inte heller finner ulskottei anledning alt föreslå någon särskild riksdagens åtgärd med anledning av del i samma motion framförda yrkandet om viss utredning beträffande prissättningen inom fläskproduktionen.

Som nyss anförts arbetar jordbruksnämnden vidare för au i enlighet med av riksdagen fastställda grunder utforma en tekniskt godtagbar lösning på hithörande frågor. I likhet med jordbruksministern utgår utskottet frän att systemet kan utformas på etl sätt som är tillfredsställande frän både producent- och konsumentsynpunkt.

Utskottet delar Jordbrukministerns uppfattning att det är angeläget att arbetet med att ta fram ell effeklivt fungerande syslem med differentierade avgifter inom fläskproduktionen bedrivs skyndsamt, så au systemet kan träda i funktion när pristryckande överskott uppträder.

Regeringens förslag lill sockerreglering efter den 30 juni 1979 föranleder ingen erinran frän utskottets sida. Detta innebär bl. a. att uiskoilei biträder förslaget att sockerbetsarealen för 1979 års odling fär uppgå lill 51 500 ha. Erforderiiga kvoteringar bör enligt propositionen inte få drabba de områden som normalt levererar betor till bruken på Öland och Gotland.

1 den vid årets början väckta moiionen 503 hemställs att riksdagen begär förslag om en minskning av importutrymmet vad avser socker. Som

 

JoU 1978/79:36                                                         6

motivering anges bl. a. risken för bortfall av arbetstillfällen vid de svenska sockerbruken, särskilt vid del nedläggningshotade bruket i Karpalund utanför Kristianstad. Motionärerna vänder sig också mot alt sockerreglering­en används att stödja sockerproduktionen på bl. a. Cuba.

Utskottet finner inte anledning alt ingå på frågan om länderurval i samband med den svenska sockerimporten. I vad avser importens totala storiek vill utskottet erinra om att de av riksdagen år 1977 beslutade riktlinjerna för jordbrukspolitiken, m. m. i fråga om sockerbetsarealen innebär att denna skall avpassas så alt den vid normalskörd ger etl importutrymme motsvarande 10-15 % av vår totala sockerkonsumtion. Importutrymmet fastställdes främst med hänsyn till u-ländernas behov av export. I föreliggande proposition framlagt förslag om sockerbetsareal står i överensstämmelse med riksdagens sålunda fattade beslut. Vad särskill gäller sockerbruket i Karpalund framgår av proposilionen alt regeringen efter överläggningar med sockerbolaget och betodlarna har träffat en överenskom­melse som gör det möjligt att fortsätta med sockertillverkning vid bruket även under 1980 och 1981 års kampanjer.

Utskottet föreslår mol bakgrund av det anförda att riksdagen lämnar motionen 503 utan åtgärd.

I motionen 1001 hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning av sockerbolagets framtida organisation och struktur. Motivet är att bolaget numera har uppgifter i samhällsnyttans tjänst mer än av företagsekonomisk art. Enligt moiionen kan man inte förena samhällsekonomiska krav med den företagsekonomiska målsättning som enligt aktiebolagslag och bolags­ordning åligger ett privat bolag.

Utskottet vill framhålla att det inte synes vara riksdagens sak all gå närmare in på frågan om ett enskilt förelags organisation och struktur. Motionsyrkandei härom kan utskottet därför inte biträda. Otvivelaktigt är det dock så att förhållandena inom den svenska sockerindustrin inom berörda delar av landet fält en allt större betydelse från regionalpolitisk synpunkt. Frågan om utvidgning av produktionen lill att omfatta även annat än sockerframställning o. d. är härvidlag bl. a. värd att uppmärksamma. Den i propositionen föreslagna prövningen av de tekniska och ekonomiska möjlig­heterna att tillvarata etanol ur sockerbetor berör hithörande frågeställning. Enligt utskottets mening kan del utifrån nu anförda synpunkter finnas anledning att företa en mera övergripande utredning om den svenska sockernäringens framtida organisation och struktur.

Utskottet vill föreslå att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet här anfört.

Under anslaget till prisreglerande åtgärder bestrids från en särskild anslagspost kostnaderna för ersättning till jordbruket dels lill följd av uteblivna införsel- och förmalningsavgifishöjningar samt föreskrivna avgiftssänkningar på grund av livsmedelssubventionering och prisstopp, dels ersättning till jordbruket för genom prisstoppet förhindrade prishöjningar på

 

JoU 1978/79:36                                                         7

varor, vilkas priser annars skulle ha höjts till följd av stigande internationella priser. För budgetåret 1978/79 har anslagsposten upptagits lill 3 200 milj. kr. Denna beräkning avser till större delen subventionerna på mejeri- och köttvaror.

Jordbruksnämnden beräknar-om prisstoppet kommer att gälla oförändrat samt om nuvarande subventioner och konsumtionsmönster består - ersätt­ningsbeloppen för mejeri- och köttvaror lill ca 3 100 milj. kr. for budgetåret 1979/80.1 beloppet inräknas kostnader för regional utjämning av partipriset på konsumiionsmjölk. Beloppet inrymmer också kostnaderna för broilerstö­det med högst 20 milj. kr. Härtill kommer kostnaderna för den ålagda reduktionen av förmalningsavgifterna, som kan beräknas uppgå till ca 125 milj. kr.

Ersättningen till jordbruket till följd av genom prisstoppet förhindrade prishöjningar på varor, vars priser annars skulle ha höjts pä grund av stigande internationella priser, beräknas till 74 milj. kr.

Sammanlagt beräknar jordbruksnämnden medelsåtgängen under anslags­posten lill 3 300 milj. kr. för budgetåret 1979/80.

Jordbruksministern godtar jordbruksnämndens förslag med den ändring­en att han inte lar upp det särskilda prisstödet på 20 inilj. kr. lill broilernäringen för nästa budgetår. I propositionen anförs att prisstödet infördes för alt näringen under en övergångsperiod skulle fä möjlighet att anpassa sin produktion till del inhemska avsältningsutrymmel. Stödet har vid utgången av innevarande budgetår utgått i tre är. Om ett fortsatt stöd lill broilernäringen anses behövligt efter den 1 juli 1979 fär enligt propositionen en viss omfördelning av livsmedelssubventionerna övervägas.

I motionen 2676 framhålls att broilerbranschen under flera år har brottats med problem. Stal och kommun har då medverkat både vid etableringar och rekonstruktioner av företag. Förändringar av prisstödet kan enligt motionen ej godtas om de innebär att alla tidigare satsningar skulle vara bortkastade. Enligt motionärernas uppfattning är ullalandet i propositionen oklart på denna punkt.

Motionärerna förutsätter all konstruktionen av samhällets stöd lill broi­lernäringen blir sådan, att olika stöd samordnas, att drastiska förändringar undviks och alt sysselsättningen tryggas. Enligt motionen bör riksdagen uttala att prisstödet inom broilernäringen skall bibehållas där det är nödvän­digt för att trygga sysselsättningen.

Utskottet vill erinra om att prisstödet lill broilernäringen diskuterades vid riksdagens frågestund fredagen den 16 mars 1979. Jordbruksministern anförde därvid som svar på en fråga i ämnet följande.

Den 1 juli 1976 infördes eU prisstöd till broilernäringen på 20 milj. kr. motsvarande ca 55 öre per kg. Prisstödet infördes för alt branschen under en övergångsperiod skulle få möjlighet att anpassa sin produktion till det inhemska avsältningsutrymmel. Under budgetåret 1976/77 vidtogs även vissa andra åtgärder inom jordbruksregleringens ram för alt åstadkomma

 

JoU 1978/79:36                                                         8

balans på marknaden. Vid utgången av är 1977 hadeockså en viss anpassning skett till marknaden. Under första delen av år 1978 förbättrades lönsamheten inom branschen. Under senare delen av år 1978 började situationen pä broilermarknaden på nytt karakteriseras av en relativt hög produktion med åtföljande lagerökning.

Målsättningen måste vara all en anpassning skall ske av produktionen till det inhemska avsättningsutrymmet. Prisstödet har varit ell medel att hjälpa till med detta. Näringen har nu haft nästan tre år på sig att få till stånd en sådan marknadsanpassning, varför regeringen övervägt alt ompröva slödet. Regeringen är medveten om del besvärliga marknadsläge som näringen uppenbarligen pä nytt befinner sig i och som uppstått underden allra senaste liden. Regeringen kommer därför att medge att ca 5 milj. kr. av det belopp på 20 milj. kr. som anslagits till prisstöd för broiler under innevarande budgetår tar användas till marknadsreglerande åtgärder i syfte att åstadkomma balans på marknaden.

Del är emellertid enligt min mening önskvärt att man inte faren höjning av broilerprisel, vilket man kan fä om prisstödet las bon. Om man bibehåller prisstödet innebär delta att man kan hålla konsumentpriset ca 70 öre lägre än i ett läge ulan prisstöd. Del är emellertid angeläget, bl. a. ur kost- och näringssynpunkl, att broiler ges ell rimligt konkurrensläge gentemot andra köiislag varför del finns skäl alt överväga en viss omfördelning av nu utgående subventioner i samband med den prisuppgörelse som kommer att träffas per den 1 Juli 1979.

Jordbruksminisiern framhöll all regeringen myckel noga skulle följa utvecklingen inom näringen under våren 1979. Om förhållandena påkallade ett fortsatt stöd under budgetåret 1979/80 var regeringen beredd att överväga fbrtsatt prisstöd. I sammanhanget underströks dock ånyo all det var nödvändigt alt produktionen anpassades till efterfrågan snarast möjligt. I en följande replik uttalade Jordbruksministern att regeringen om förhållandena påkallade det var beredd att överväga frågan om fortsatt prisstöd.

Som framgår av det föregående avsågs med det för tre är sedan införda prisstödet till broilernäringen all branschen skulle fä möjlighet att under en övergångsperiod anpassa sin produktion till det inhemska avsältningsutrym­mel. Så har ännu inte skett. Utskottet delar Jordbruksministerns uppfattning att det är angeläget att strävandena att anpassa produktionen lill det avsältningsutrymme som finns inom landet snarast leder till resultat. Samtidigt ärdel som bl. a. betonas i moiionen 2676 utomordentligt viktigt att drastiska förändringar undviks och att sysselsättningen tryggas. Den önsk­värda omställningen bör genomföras med beaktande härav. Utskottet har därför ingen erinran mol att som i propositionen anförs visst fortsatt stöd efter den 1 Juli 1979 övergångsvis tillförs broilernäringen genom viss omfördelning av livsmedelssubventionerna.

Med det anförda bör motionen 2676 kunna anses besvarad.

Frågor i anslutning lill livsmedelssubvenlioneringen las upp även i den andra med anledning av förevarande proposition väckta motionen, 2675. Enligt denna bör riksdagen hos regeringen begära en översyn och breddning av det varusortiment som ingår i begreppet baslivsmedel. Bl. a. bör i

 

JoU 1978/79:36                                                        9

sistnämnda begrepp innefattas fisk o. d. Etl motsvarande yrkande förs fram i motionen 1456.

Livsmedelssubvenlionerna behandlas i ytteriigare två motioner till inne­varande riksmöte. I motionen 1970 begärs sålunda en översyn av livs­medelssubventionerna så att de bättre överensstämmer med vad som är önskvärt frän hälsosynpunkt och med den internationella livsmedels-situationen. I motionen 1981 hemställs om en förutsättningslös utredningom möjligheterna att omfördela livsmedelssubvenlioneringen på ett sådant sätt att mera näringsriktiga kostvanor kan befrämjas. I moiionen 2675 upprepas tidigare framförda krav på att mervärdeskatten pä livsmedel skall las bort. Delta bör enligt motionen ske den I juli 1979.

Som i andra sammanhang understrukits, senast i samband med 1977 års jordbrukspolitiska riksdagsbeslut, bör det ankomma på regeringen att vid varje särskilt tillfälle ta ställning till frågan om livsmedelssubvenlionernas storiek. Frågan om avveckling av inervärdeskaiten på livsmedel har uppre­pade gånger behandlats i riksdagen. Skatieulskotiei har genomgående avvisat förslagen under framhållande av det olämpliga i att genomföra mera genomgripande ändringar i skattesystemet, vilka skulle försvåra de mera långsiktiga övervägandena om en reformering av skatlelagstiftningen.

Riksdagen har anslutit sig till skatteutskottels uppfattning.

Under hänvisning lill del anförda avstyrker uiskoitet motionen 2675 i här berörda delar (yrkandena I och 2).

Förslag om alt införa fisk bland de baslivsmedel som är föremål för statliga subventioner liknande dem som lillerkänns produkter från jordbruket som mjölk, kött etc. behandlades under föregående riksmöte dels i samband med alt riksdagen godkände nya grunder för prisreglering på fisk m. m., dels i samband med behandlingen av frågor rörande regleringen av priserna på Jordbruksprodukter för innevarande regleringsår. Utskottet erinrade i samband härmed om att del nya prisregleringssystemet för fisk bl. a. var uppbyggt med syfte att ge konsumenterna ett ökat inflytande över prisnåvin pä fisk. Såvitt avsåg frågan om subventioner från statens sida framhölls att såväl det förordade systemet för reglering av priserna på fisk som de föreslagna bestämmelserna rörande statligt stöd till fiskets rationalisering i sig innebar en inte obetydlig statlig subventionering på förevarande område. Motionen föranledde ingen åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet har tidigare behandlat motionsförslag syftande till ändrade kostvanor. Ibeiänkandel I977/78:34medanledningavprop. 1977/78:154om reglering av priserna på jordbrukets produkter framhöll utskottet sålunda att utskottet delade uppfattningen att ökade insatser för att förbättra kostvanor­na är angelägna. Delta framhöll också utskottet vid riksdagsbehandlingen av regeringens förslag till nya riktlinjer för jordbrukspolitiken. Som bl. a. framgick av jordbruksutredningens betänkande har från landets näringsex-perler framförts vissa synpunkter på önskvärda förändringar av det svenska folkels kostvanor. I korthet innebär dessa synpunkter att konsumtionen av

 

JoU 1978/79:36                                                        10

socker och fett bör minska, att mättat fett bör bytas ut mol fleromällal saml alt konsumtionen av grönsaker, frukt, potatis, feltfaitiga mjölkprodukter, fisk, matbröd m. m. bör öka.

En annan aspekt som framförts i debatten är alt man i Sverige, liksom i övriga industriländer, bör ändra sina kostvanor genom all minska konsum­tionen av animaliska och öka konsumtionen av vegetabiliska livsmedel. En sådan omläggning skulle - förutom att ge näringsriktigare kostvanor i i-länderna - frigöra resurser för en ökad livsmedelshjälp lill u-länderna. I del internationella samarbetet har man dock ännu inte kommit fram till någon enhetlig linje härvidlag.

Mol nu angivna bakgrund har utskottet ställt sig positivt till åtskilliga av de synpunkter lill förmån för bättre kostvanor som förts fram. Utskottet har bl. a. funnit del uppenbart att del behövs en koslupplysning från samhällets sida, som konsumenterna kan vara säkra på är fri från kommersiella inslag och som präglas av allsidighet. Det är också nödvändigt att man söker bredda vårt vetande om kostvanor hos olika befolkningsgrupper genom successiva kosiundersökningar.

Utskottet vill vidare erinra om sina uttalanden i hithörande frågor i samband med 1977 års riksdagsbeslut rörande nya riktlinjer för Jordbruks­politiken,där utskottet bl. a. framhöll all utskottet fann det naturiigt att man - även om hithörande frågor primärt faller utanför jordbrukspolitikens ansvarsområde - i samband med övervägandena rörande produktionsinrikt­ning och prissättning inom prisregleringens ram även beaktar de näringsfy­siologiska synpunkterna. Au en viss påverkan på kostvanorna kunde ske genom avvägningen av livsmedelssubventionerna påpekades också av utskottet. Även från regeringens sida framhölls att näringseffekterna bör beaktas vid subventionernas fastställande.

Som anförs i nu föreliggande proposition har Jordbruksnämnden haft i uppdrag alt kartlägga och analysera livsmedelssubventionernas effekter for staten, konsumenterna och jordbruket. Nämnden härden 14 februari 1979 till regeringen överiämnal en rapport rörande delta arbete. En redogörelse for innehållet lämnas på s. 32-35 i propositionen.

Utskottet vill vidare erinra om att regeringen nyligen tillsatt en beredning för livsmedels- och näringsfrågor. Beredningen är ett rådgivande och informerande organ ät regeringen. Till beredningen, där jordbruksministern är ordförande, har knutits företrädare för bl. a. berörda myndigheter, producenterna, livsmedelsindustrin och konsumenterna samt näringsfysio­loger och malexperier. I beredningen skall behandlas frågor som berör hela livsmedels- och näringsområdet, från råvara lill färdig produkt och konsum­tion. Avvägningen av lismedelssubventionerna är också en fråga som kommeratl behandlas i beredningen.

I en kommentar lill beslulel om lillsällning av beredningen anförde jordbruksminisiern alt det var angeläget att beredningen snabbi kunde komma i arbete. Han anförde att en förändring av kostvanorna borde

 

JoU 1978/79:36                                                       II

eftersträvas av tvä skäl. Del ena var kostens inverkan på folkhälsan och del andra var behovet all mer långsiktigt öka vegetabiliekonsurntionen med hänsyn lill den globala livsmedelssituationen.

Utskottet hälsar utifrån sina tidigare redovisade synpunkter tillkomsten av den nya beredningen för livsmedels- och näringsfrågor med tillfredsställelse. Som jordbruksminisiern framhållit är det angelägel aU beredningen snabbt kommer i gång med sill arbete. Av den föregående redogörelsen framgår alt beredningen skall vara ell rådgivande och informerande organ ål regeringen. För riksdagens kommande överväganden vad gäller frågor )'örande bl. a. livsmedelssubventionernas storlek och inriktning skulle det otvivelaktigt vara av värde om även riksdagen fick en mera allsidig redovisning av resultaten av pågående överväganden rörande livsmedelssubvenlionernas effekter på konsumiionsinriktning och kostvanor, m. m. än som bl. a. lämnas i nu förevarande proposition. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening uttala sig för att en sådan redovisning lämnas riksdagen.

Utskottet finner för sin del moiionerna 1456,1970,1981 och 2675 (yrkandet 3) endast böra föranleda den åtgärden att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet i det föregående anfört.

I detta sammanhang behandlad proposition och motioner föranleder i övrigl inte någon erinran eller något särskilt uttalande från riksdagens sida.

Utskottet hemställer därför att riksdagen dels antar förslagen till

1.    lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa,

2.    lag om ändring (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område,

dels

3.    godkänner vad i proposilionen förordals om prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor för tiden den I juli 1979-den 30 Juni 1980,

4.    beträffande styrning av animalieproduklionens utbyggnad

 

a)   avslår moiionerna 1978/79:469 och 1978/79:756, yrkandet 2,

b)  avslår moiionen 1978/79:1449, yrkandena 3 och 4,

5.           beträffande sockerregleringen m. m.

a)   avslår motionen 1978/79:503,

b)  godkänner vad i propositionen förordats om grunderna för regleringen av priser m. m. pä sockerbetor för tiden den 1 Juli 1979-den 30 juni 1982,

c)   godkänner vad i proposilionen förordats om regleringen av sockernäringen för tiden den 1 Juli 1979-den 30 Juli 1980,

d)              avslår motionen 1978/79:1001,

e)              som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

 

JoU 1978/79:36                                                       12

rörande utredning om den svenska sockernäringens organisa­tion och struktur,

6.     godkänner vad i propositionen förordats i fråga om användning­en av avgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret 1979/80 eller har influtit under tidigare regleringsår,

7.     medger att den rörliga kredit på högsl 120 milj. kr. som år 1973 ställdes lill statens Jordbruksnämnds förfogande i riksgäldskon­iorei för ändamål utanför fördelningsplanen för införselavgifts­medel fär under regleringsårel 1979/80 användas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen,

8.     bemyndigar regeringen att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen förordats träffa avtal med Svenska sockerfabriks AB och Sveriges betodlares centralförening angå­ende fortsatt verksamhet vid sockerbruket i Karpalund,

9.     beträffande anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, m. m.

 

a)    anser motionen 1978/79:2676 besvarad med vad utskottet anfört,

b)   med bifall till regeringens förslag och med avslag på motio­nen 1978/79:2135, yrkandet 3, lill Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslags­anslag av 3 837 000 000 kr.,

c)    med anledning av moiionerna 1978/79:1456, 1978/79:1970, 1978/79:1981 och 1978/79:2675, yrkandet 3, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anföri om viss redogö­relse för effekterna av livsmedelssubvenlionerna,

d)              avslår motionen 1978/79:2675, yrkandena 1 och 2.

Stockholm den 23 maj 1979

På jordbruksutskottets vägnar EINAR LARSSON

Näiyarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Hans Wachtmeister (m), Maj Britt Theorin (s), Bertil Jonasson (c), Grethe Lundblad (s), Börje Stensson (fp), Åke Wictorsson (s), Arne Andersson i Ljung (m), Håkan Strömberg (s), Rune Johnsson i Mölndal (c), Anders Dahlgren (c), Karl-Erik Svartberg (s), Sven Eric Lorentzon (m) och Wivi-Anne Radesjö (s).

 

JoU 1978/79:36                                                                   13

Reservationer

Styrning av animalieproduktionens utbyggnad

1. Einar Larsson, Bertil Jonasson, Rune Johnsson i Mölndal och Anders Dahlgren (alla c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Litskotiet vill" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att del genom 1977 års riksdagsbeslut om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken m. m. öppnades möjligheter att genom särskilda åtgärder åstadkomma en styrning av animalieproduktionens utbyggnad. Riksdagens beslut innebäratt differentierade avgifter skall tas ut inom slaktsvins- och äggproduktionen i lägen dä prislryckande överskott föreligger.

Differentieringen skall utformas sä all de större producenterna får bära en högre andel av exportkostnaden. Differentieringen bör utformas så alt den blir ett effektivt instrument för att begränsa de större företagens utbyggnad. Den bör därför göras trappstegsformad. Med stöd av riksdagsbeslutet uppdrog regeringen ät jordbruksnämnden att fastställa avgiftsuttaget, varvid föreskrevs att nämnden borde bedriva arbetet så all avgift om möjligt kunde börja tas ut från den I januari 1979. Detta uppdrag har endast fullföljts i vad avser värphöns. I fråga om fläsk har något system inte utarbetats, vilket innebär att det kan dröja länge innan differentierade avgifter för svin kan införas. Utskottet vill i likhet med motionärerna i motionen 469 understryka alt ett sådant dröjsmål inte är godtagbart. I likhet med jordbruksministern anser utskottet det angeläget att arbetet med att ta fram ett effektivt fungerande system med differentierade avgifter inom fläskproduktionen bör bedrivas skyndsamt.

Vid riksdagens prövning av de Jordbrukspolitiska riktlinjerna diskuterades också frågan om etableringskontroll inom animalieproduktionen. Något beslut om införande av en dylik kontroll fattades dock inte. Utskottet vill emellertid ifrågasätta om inte erfarenheterna numera motiverar au det av riksdagen godkända systemet med differentierade avgifter kompletteras med en etableringskontroll, baserad på en jordbrukspoliiisk bedömning. En sådan etableringskontroll, som också bör omfatta broilerproduktionen, bör bygga på en särskild lag. Syftet med lagen bör vara alt hindra att produktionen av svin, ägg och broiler koncentreras till ett fåtal stora enheter och att uppnå all familjelanibrukei i'första hand får del av det marknadsutrymrne som finns. Utskottet har härvid samma bedömning som redovisas i moiionen 469 och som också ges uttryck för i motionen 756 i förevarande del.

Utskoilet föreslär således alt riksdagen antar det förslag lill lagom reglering av produktionen av svin, fjäderfä eller ägg som framlagts i moiionen 469.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

 

JoU 1978/79:36                                                       14

dels utskottels hemställan under 4 a bort ha följande lydelse:

4. a. med bifall lill motionen 1978/79:469 och med anledning av motionen 1978/79:756, yrkandet 2, antar förslag lill lag om reglering av produktionen av svin, fjäderfä och ägg med i härvid fogad bilaga angiven lydelse,

2. Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Åke Wictorsson,
Håkan Strömberg, Kari-Erik Svartberg och Wivi-Anne Radesjö (alla s) anser
att

dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "överskott uppträder" bort ha följande lydelse:

Föregen del vill utskottet framhålla att det givelvis är viktigt att del syslem med differentierade avgifter som genomförs i överensstämmelse med riksdagens beslut inte får en utformning som på ett frän såväl allmänt samhällsekonomiska som enskilda synpunkter olämpligt sätl lägger hinder i vägen för verksamheten vid rationella och välskötta förelag.

Utskottet anser det därför angeläget att erfarenheterna av denna form av produktionsbegränsning inom äggproduklionen snarast utvärderas för att ge bättre underlag för kommande val av metoder, när det gäller att uppnå en bättre planerad produktion och en bättre hushållning med resurser. Som nämnts i propositionen har Jordbruksnämnden i arbetet med att finna etl smidigt system med differentierade produktionsavgifter på fläsk mött större svårigheter än vad man tidigare kunnat förutse. Därvid har också de i motionen 1449 omnämnda rabatterna till stora leverantörer, som de produ-cenlkooperativa slakteriföreningarna tillämpar, varit en medverkande faktor till den del de kunnat motverka intentionerna bakom den differentiering av slaktdjursavgiften som riksdagen på förslag från framförallt centerpartiet beslöt i samband med 1977 års beslut om jordbrukspolitiken. Utskoilet anser därför att noggranna överväganden måste föregå utarbetandet av det system med differentierade produktionsavgifier på fläsk som man avseratt verkställa när prislryckande överskoll finns på marknaden.

Utskouet föreslåratt riksdagen med bifall till motionen 1449,yrkandena 3 och 4, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet sålunda anföri.

dels utskottets hemställan under 4 b bort ha följande lydelse:

4. b. med bifall till moiionen 1978/79:1449, yrkandena 3 och 4, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

3. Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Åke Wictorsson,
Håkan Strömberg, Karl-Erik Svartberg och Wivi-Anne Radesjö (alla s) anser

 

JoU 1978/79:36                                                        15

att - på skäl som anförts i moiionen 2135 - utskottets hemställan under 9 b

bort ha följande lydelse:

9. b. med anledning av regeringens förslag och med bifall lill motionen 1978/79:2135, yrkandet 3, lill Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område for budgeiårel 1979/80 anvisar ell förslagsanslag av 3 737 000 000.,

Särskilt yttrande

Etableringskontroll

Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Åke Wictorsson, Håkan Strömberg, Karl-Erik Svanberg och Wivi-Anne Radesjö (alla s) anför:

Den svenska jordbrukspolitiken skall som huvudmål ha att trygga vår livsmedelsförsörjning. Detta skall ske i en långsiktig och planerad hushåll­ning med de naturresruser som utnyttjas i Jordbruket och under hänsyn till miljön. Produktionen skall bedrivas rationellt och ge dem som arbetar i jordbruket en med Jämförbara grupper likvärdig standard samtidigt som konsumenterna tillförsäkras livsmedel av god kvalitet till rimliga priser.

Den svenska jordbruksproduktionen garanteras, i syfte alt uppnå dessa mål, en prisnivå som överstiger den lill vilken import av vissa livsmedel kan ske samtidigt som i princip hela den svenska marknaden förbehålls det svenska jordbruket. Prisnivån på de svenska jordbruksprodukterna fastställs efter överläggningar mellan företrädare för producenter och konsumenter. Under efterkrigstiden har det pris- och regleringssystem som byggts upp inte kunnat förhindra uppkomsten av betydande överskott på vissa Jordbruks­produkter, vilka tenderar att öka. Dessa överskott måste avsättas på världsmarknaden till priser som inte oväsentligt understiger vad som behövs för att ge producenterna täckning för deras kostnader och nödvändiga arbetsersättningar. Kostnaderna för all avsätta dessa överskott påverkar därför i ell längre perspektiv livsmedelsprisernas utveckling även i vårt land.

lett läge med en besvärande utveckling av överskottsproduktionen kan del från konsumentsynpunkt vara nödvändigt att tillämpa någon form av etableringskontroll för att med dess hjälp åstadkomma en planerad hushåll­ning inom Jordbruket för att därmed bättre uppnå de mål vi ställer upp för jordbrukspolitiken. Sådana åtgärder får dock inte ha till syfte att primärt gynna och slå vakt om en viss företagsform. Syftet måste framförallt vara att uppnå en rationell jordbruksproduktion och så låga livsmedelspriser som möjligt under hänsynstagande till de allmänna mål för jordbrukspolitiken som vi inledningsvis redovisat. Därför har vi inte kunnat ansluta oss till den form av etableringskontroll som föreslås i moiionen 469.

 

JoU 1978/79:36                                                                   16

Bilaga

1 reservationen 1 framlagt lagförslag

Förslag till

Lag om reglering av produktionen av svin, fjäderfä ocb ägg

1    § Om det är påkallat från jordbrukspoliiisk synpunkt att reglera produk­tionen av svin, fjäderfä eller ägg får regeringen föreskriva att nybyggnad av anläggning för sådan produktion ej får ske ulan särskill tillstånd. Sådan föreskrift kan begränsas till att avse viss tid, anläggningar av viss storlek eller viss del av landet.

2    § Regeringen får överlåta åt förvaltningsmyndighet att meddela föreski ift som avses i 1 §.

3 § Med nybyggnad förstås i denna lag
uppförande av helt ny byggnad,

till- eller påbyggnad av förut befintlig byggnad,

inredande till anläggning som avses i 1 S av byggnad som förut har varit använd till annat ändamål.

4 § Fråga om tillstånd prövas av regeringen eller förvaltningsmyndighet
som regeringen bestämmer.

Tillstånd kan förenas med villkor.

5 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen utövas av förvaltningsmyndighet som rege­
ringen bestämmer.

Tillsynsmyndighet får meddela föreläggande eller förbud som behövs för all denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall efterievas. I beslut om föreläggande eller förbud får vite sällas ut.

6   § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrift eller villkor som har meddelats med stöd av denna lag dömes till böter.

7   § Utbyte av brott som avses i 6 S skall förklaras förverkat, om det ej är uppenbart obilligt.

Denna lag träder i kraft den 1 Juli 1979.

GOTAB 62250   Stockholm 1979