FöU 1978/79:8

Försvarsutskottets betänkande
1978/79:8

med anledning av propositionen 1978/79:1 om ersättning för anordnande
av skyddsrum m. m.

1 betänkandet behandlas de förslag som regeringen - efter föredragning av
försvarsministern, statsrådet Eric Kronmark - har förelagt riksdagen i
propositionen 1978/79:1 (försvarsdepartementet).

rropositionen

Regeringen har i propositionen föreslagit riksdagen att

1. antaga inom försvarsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring
i civilförsvarslagen (1960:74),

2. godkänna de av föredragande statsrådet förordade riktlinjerna för
ersättning för skyddsrumsbyggande m. m.

1 propositionen föreslås att i civilförsvarslagen (1960:74) tas in bestämmelser
om beräkning av ersättning till dem som åläggs att anordna
skyddsrum i samband med att ny anläggning eller byggnad uppförs.
Ersättning skall utgå enligt i lagen angivna grunder och avse de särskilda
kostnaderna för att anordna, vårda och underhålla skyddsrummet. I
propositionen föreslås vidare att den i civilförsvarslagen intagna bestämmelsen
om skyldighet att till staten betala skyddsrumsavgift för ny anläggning
eller byggnad som uppförs i skyddsrumsort skall utgå. Skyddsrummen
kommer därigenom efter den 1 juli 1979 helt att finansieras av statliga
medel.

Det vid propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse.

1 Riksdagen 1978/79. 10 sami. Nr 8

FöU 1978/79:8

Förslag till

Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

Härigenom föreskrivs i fråga om civilförsvarslagen (1960:74)1
dels att 56 § skall upphöra att gälla,

dels att 53 § 1 morn., 55, 80 och 83 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

53 §

1 mom. Uppföres ny anläggning eller byggnad inom skyddsrumsort på
mark, som är avsedd för annat ändamål än gata, torg, park eller annan allmän
plats, är anläggningens eller byggnadens ägare skyldig att inrätta och
utrusta skyddsrum, som skall anordnas i anläggningen eller byggnaden på
grund av beslut enligt 27 §.

Den som med nyttjanderätt innehar fastighet eller byggnad eller del
därav må ej hindra ägaren att där inrätta skyddsrum.

Den som äger anläggning eller byggnad, i vilken skyddsrum anordnats
enligt första stycket, är skyldig att vårda och underhålla skyddsrummet
och dess utrustning.

Den som anordnar skyddsrum Den som anordnar skyddsrum

enligt första stycket äger rätt att av enligt första stycket äger rätt att av

statsmedel utfå ersättning härför. statsmedel utfå ersättning härför

Denna ersättning beräknas med enligt de grunder som angivas i

hänsyn till antalet platser i skydds- 55 §. Ersättningen bestämmes av

rummet och normalkostnaden för länsstyrelsen och utbetalas när

att anordna, vårda och underhålla slutbesiktning av skyddsrummet

en skyddsrumsplats. Ersättningen har ägt rum.

bestämmes av länsstyrelsen och
utbetalas när slutbesiktning av
skyddsrummet har ägt rum.

Vad i denna paragraf sägs om uppförande av ny anläggning eller byggnad
skall även gälla tillbyggnad av befintlig anläggning eller byggnad.

Uppföres inom skyddsrumsort
ny anläggning eller byggnad, är anläggningens
eller byggnadens ägare
skyldig att till staten utgiva
skyddsrumsavgift enligt vad nedan
sägs. Avgift utgår dock ej för byggnad
som i sin helhet är avsedd för
bostadsändamål.

Skyddsrumsavgiften utgår efter

Ersättning enligt 53 § utgår för
särskilda kostnader för att anordna
skyddsrummet. Sådana kostnader
kunna avse förstärkning av
byggnadsstomme samt anskaffning
och iordningsställande av särskilda
dörrar och karmar, luckor
och andra tillslutningsanordningar,
ventilationssystem, gasfång och

1 Lagen omtryckt 1975:712.

FöU 1978/79:8

Nuvarande lydelse

en viss procentsats av det enligt
tredje stycket beräknade grundvärdet
och bestämmes av länsstyrelsen.

Grundvärdet beräknas med hänsyn
till det största antal personer,
som under dag eller natt i allmänhet
vistas i anläggningen eller byggnaden
under fredstid, och normalkostnaden
för att anordna, vårda
och underhålla en skyddsrumsplats.
Är anläggningen eller byggnaden
delvis avsedd för bostadsändamål,
beräknas grundvärdet
dock endast för den del av anläggningen
eller byggnaden som är avsedd
för annat än bostadsändamål.

Vad i denna paragraf sägs om
uppförande av ny anläggning eller
byggnad skall även gälla

1. till- eller påbyggnad av befintlig
anläggning eller byggnad,

2. ombyggnad av befintlig anläggning
eller byggnad,

3. inredande helt eller delvis
av befintlig anläggning eller byggnad
till väsentligen annat ändamål
än det vartill anläggningen eller
byggnaden förut varit använd.

Om åtgärd som avses i fjärde
stycket ej medför att anläggningen
eller byggnaden kan beräknas kvarstå
under avsevärt längre tid än
eljest skulle ha skett, skall skyddsrumsavgift
utgå endast till den del
som svarar mot det ökade skyddsbehov
som uppkommer genom åtgärden.

Om särskilda skäl föreligga, må
länsstyrelsen meddela befrielse
från skyldighet att utgiva skyddsrumsavgift.

Byggnadslov må ej utnyttjas innan
skyldighet att erlägga skyddsrumsavgift
fullgjorts.

Föreslagen lydelse

annan särskild utrustning samt reservutgångar.
Ersättning utgår
även för vård och underhåll av
skyddsrummet.

Ersättningen utgår med ett
grundbelopp och tillägg till
grundbeloppet. Grundbeloppet
och tillägget fastställes av regeringen.

Grundbeloppet utgöres av en
fast del, som är lika stor för varje
skyddsrum, och en rörlig del som
beräknas efter antalet platser i
skyddsrummet. Vid fastställande
av grundbelopp skall beaktas om
den del av byggnaden, i vilken
skyddsrummet har anordnats,
skulle ha utförts utan bärande
väggar av betong om skyddsrum
ej hade anordnats i byggnaden.

Tillägg till grundbeloppet kan
utgå för kostnader som erfordras
för att skyddsrummet under fredstid
skall kunna användas för annat
än skyddsrumsändamål. Sådana
kostnader kunna avse särskilda anordningar
för att kunna tillsluta
dörrar, fönster och andra öppningar.
Tillägg kan också utgå
för kostnader för särskilda åtgärder
som vidtagas för förstärkningar
mot ras eller på grund av särskilt
besvärliga grundläggningsförhållanden.

Vid bestämmande av ersättningens
storlek skall grundbelopp och
tillägg till grundbeloppet anpassas
till kostnadsläget i skyddsrumsorten
vid tidpunkten för skyddsrummets
slutbesiktning enligt
grunder som regeringen bestämmer.

Om ägare av anläggning eller
byggnad ej är redovisningsskyldig
enligt lagen (1968:430) om mer -

FöU 1978/79:8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

värdeskatt, skall grundbeloppet
och tillägg till grundbeloppet uppräknas
med sex tiondelar av den
vid tidpunkten för skyddsrummets
slutbesiktning gällande skattesatsen
enligt 13 § lagen om mervärdeskatt.

Om tillämpningen av andra —
fjärde stycket med hänsyn till
skyddsrummets utförande leder
till att ersättningen i visst fall
blir uppenbart obillig för den
ersättningsberättigade, får ersättningen
bestämmas till högre belopp
enligt föreskrifter som meddelas
av regeringen eller myndighet
som regeringen utser.

80 §

Den som underlåter att i förväg inhämta länsstyrelsens godkännande i
fall, då så skall ske enligt 33 §, dömes till böter.

Det åligger den vilken gjort sig skyldig till underlåtenhet, som avses i
första stycket, att i enlighet med länsstyrelsens anvisningar ändra vad
som redan utförts. Samma skyldighet åvilar den som åsidosatt föreskrift,
vilken meddelats av länsstyrelsen vid prövning enligt 33 §.

Den som utnyttjar byggnadslov
utan att ha erlagt skyddsrumsavgift
enligt 55 § dömes till böter.

83 §2

Över beslut av civilförsvarschef eller polismyndighet i ärende, som avses
i denna lag, må besvär anföras hos länsstyrelsen, om ej annat följer av
69 §. Talan mot kommunal myndighets beslut enligt 27 och 32 §§ föres

hos länsstyrelsen genom besvär.

Mot länsstyrelses beslut om
kostnadsfördelning enligt 49 eller
54 §, om ersättning enligt 53 §
och skyddsrumsavgift enligt 55 §
eller om föreläggande av vite vid
underlåtenhet att fullgöra skyldighet
enligt 15 § föres talan hos
kammarrätten genom besvär. I
samma ordning föres talan mot

Mot länsstyrelses beslut om
kostnadsfördelning enligt 49 eller
54 §, om ersättning enligt 53 §
eller om föreläggande av vite vid
underlåtenhet att fullgöra skyldighet
enligt 15 § föres talan hos
kammarrätten genom besvär. 1
samma ordning föres talan mot
beslut, som länsstyrelse enligt

2 Senastelydelse 1978:263.

FöU 1978/79:8

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

beslut, som länsstyrelse enligt
denna lag eller med stöd därav
utfärdade bestämmelser i särskilt
fall meddelat om föreläggande,
föreskrift, tillstånd eller godkännande
i vad angår inrättande,
utrustning, vård eller underhåll av
skyddsrum, dock ej beslut enligt
31 §.

denna lag eller med stöd därav
utfärdade bestämmelser i särskilt
fall meddelat om föreläggande,
föreskrift, tillstånd eller godkännande
i vad angår inrättande,
utrustning, vård eller underhåll av
skyddsrum, dock ej beslut enligt
31 §.

I övrigt föres talan mot länsstyrelses beslut enligt denna lag hos regeringen
genom besvär, om ej annat följer av 69 §. Detsamma gäller i fråga
om talan mot civilförsvarsstyrelsens beslut enligt lagen.

Talan må icke föras mot beslut, som meddelats enligt 19, 34,35, 37
eller 58 §.

Under högsta civilförsvarsberedskap så ock eljest när särskilda skäl
äro därtill må myndighet, som meddelat beslut enligt denna lag, förordna
att beslutet omedelbart skall lända till efterrättelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1 979.

FöU 1978/79:8

Utskottet

Vid 1975 års riksmöte beslutades en genomgripande omarbetning av
reglerna om skyddsrum i civilförsvarslagen (1960:74, omtryckt 1975:712,
ändrad senast 1978:263). Anordnandet av skyddsrum fick en fast anknytning
till kommunernas planering av bebyggelsen och kommunerna fick ansvar för
att skyddsrummen anordnas på ett ändamålsenligt sätt (prop. 1975:21, FöU
1975:17, rskr 1975:174).

De nya bestämmelserna skall, med vissa undantag enligt övergångsbestämmelserna,
tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1979. Fastighetsägare som åläggs
att anordna skyddsrum har enligt 1975 års riksdagsbeslut rätt att få ersättning
för detta av statsmedel. Ersättningen skall beräknas med hänsyn till antalet
platser i skyddsrummet och normalkostnaden för att anordna, vårda och
underhålla en skyddsrumsplats. Enligt 56 § civilförsvarslagen skall normalkostnaden
bestämmas i särskild lag.

De nya reglerna innebär alltså att skyddsrummen skall finansieras över
statsbudgeten. Den som uppför ny anläggning eller byggnad i en skyddsrumsort
skall dock betala den del av skyddsrumskostnaden, s. k. skyddsrumsavgift,
som är att hänföra till anläggningens eller byggnadens behov av
skyddsrumsplatser. Bestämmelserna om skyddsrumsavgift avser inte bara
nybyggnad utan också ombyggnad m. m. För det behov av skyddsrum som
avser bostäder skall skyddsrumsavgift inte tas ut. Bostadsbyggandet avlastas
härigenom alla skyddsrumskostnader.

Med utgångspunkt i förslag från skyddsrumsutredningen anger föredragande
statsrådet vissa riktlinjer beträffande systemet för ersättning för
skyddsrumsbyggande m. m.

Olägenheterna med det system för att beräkna och ta ut skyddsrumsavgifter
som infördes genom 1975 års riksdagsbeslut - men ännu inte börjat
tillämpas - har visat sig bli så stora att systemet enligt föredragande
statsrådets mening inte bör behållas. Han föreslår därför att civilförsvarslagen
ändras så att skyldighet att betala skyddsrumsavgift inte skall föreligga.
Utskottet - som vid riksdagsbehandlingen år 1975 godtog systemet med en
särskild skyddsrumsavgift (FöU 1975:17 s. 32) - delar uppfattningen om de
olägenheter med systemet som efter hand blivit uppenbara. Utskottet
tillstyrker därför att systemet med skyddsrumsavgift slopas. Skyddsrumsbyggandet
blir därigenom i sin helhet finansierat av statliga medel.

Riktlinjer för beräkning av ersättning för skyddsrumskostnad redovisas i
propositionen på s. 27-36. Riktlinjerna syftar till schabloniserade ersättningar
med möjlighet till vissa särskilda schablontillägg. Utskottet har inte någonting
att erinra mot vad som anförs i denna del eller mot författningsförslagen.

Föredragande statsrådet tar också upp vissa övriga frågor, bland dem frågan
om underhållsbesiktning av skyddsrum. Denna fråga behandlades av
riksdagen i samband med 1977 års försvarsbeslut (FöU 1976/77:13 s. 125, rskr
1976/77:311). Med hänsyn till den betydelse för befolkningens överlevnad

FöU 1978/79:8

som skyddsrummen kan få i krig och till de stora investeringar som har gjorts
och kommer att göras i skyddsrum ansåg riksdagen det vara väsentligt att
skyddsrummens standard kontrolleras genom fortlöpande underhållsbesiktningar.
Föredragande statsrådet redogör nu för olika faktorer av betydelse i
denna fråga och förklarar sig f. n. inte beredd att föreslå några ytterligare
åtgärder för en fortlöpande underhållsbesiktning av skyddsrumsbeståndet.

Utskottet anser liksom tidigare att investeringarna i skyddsrum måste
kompletteras med tillräckligt förutseende åtgärder för kontroll att skyddsrummen
behåller det avsedda skyddsvärdet. Av programplanen 1979/
80-1983/84 (s. 180-182) för civilförsvaret framgår att civilförsvarsstyrelsen
anser det angeläget att frågan om underhållsbesiktning av skyddsrum får en
långsiktig lösning. Civilförsvarsstyrelsen utreder f. n. lämpliga organisationsformer
för underhållsbesiktning av befintliga skyddsrum och för åtgärder
med anledning av fel i dessa. Styrelsen utreder samtidigt också organisationsformer
för bristtäckningsåtgärder i befintlig bebyggelse eftersom det
enligt styrelsens mening är troligt att det är rationellt med en gemensam
organisation för dessa ändamål.

I det nya systemet för finansiering av skyddsrum - liksom i det föregående
- åvilar det fastighetens ägare att svara för vård och underhåll av skyddsrummet
och dess utrustning. Skillnaden består i att det nya systemet
innefattar en engångsersättning vid skyddsrummets anordnande för framtida
vård och underhåll. Åtgärder som inte är att hänföra till vård eller underhåll
och inte beror på försummelse från fastighetsägarens sida skall inte ankomma
på denne att bekosta.

HSB:s riksförbund har i skrivelse till försvarsutskottet förordat att
underhåll och renovering av skyddsrum som anordnats enligt det äldre
systemet skall kunna ske med statsbidrag. Enligt riksförbundets mening bör
även prövas en möjlighet till retroaktiv ersättning från staten till bostadsföretag
som myndigheterna under senare år ålagt att reparera sina skyddsrum.

Utskottet vill inte förorda en ändring av kostnadsansvaret för underhållsåtgärder
i det äldre systemet enligt förslaget från HSB:s riksförbund. I det
äldre liksom i det nya systemet måste prövas i varje enskilt fall om
nödvändiga åtgärder är att hänföra till det ansvar för vård och underhåll som i
båda fallen vilar på skyddsrummets ägare. Moderniseringar och stora
renoveringar torde falla utanför detta ansvar och blir därmed bekostade av
statsmedel. Civilförsvarsstyrelsen har avsatt medel för sådana ändamål i
programplanen.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag i
propositionen 1978/79:1 och hemställer
att riksdagen

1. antar inom försvarsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i civilförsvarslagen (1960:74),

FöU 1978/79:8

2. godkänner de av föredragande statsrådet i propositionen förordade
riktlinjerna för ersättning för skyddsrumsbyggande
m. m.

Stockholm den 14 november 1978

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Bengt Gustavsson (s), Eric Holmqvist (s),
Georg Pettersson (c), Gusti Gustavsson (s), Gudrun Sundström (s), Roland
Brännström (s), Gunnar Oskarson (m), Åke Gustavsson (s), Ulla Ekelund (c),
Evert Hedberg (s), Hans Lindblad (fp), Olle Aulin (m) och Arne Remgård
(fp).

Särskilt yttrande

av Åke Gustavsson (s) angående kostnader för underhåll av skyddsrum.

Propositionen 1978/79:1 gäller ersättning för anordnande av skyddsrum
m. m. i det nya systemet för planering och finansiering av skyddsrum.
Regeringsförslagen berör inte kostnadsansvaret beträffande underhåll av
skyddsrum som har byggts enligt det äldre systemet.

I det nuvarande bostadsbeståndet finns ett stort antal skyddsrum som
fastighetsägaren måste underhålla. Som framhålls i skrivelsen till försvarsutskottet
från HSB:s riksförbund kan kostnader för renovering och underhåll
av skyddsrum bli kännbara. Direkt eller indirekt påverkas boendekostnaderna
av sådana åtgärder.

Som utskottet anför måste i det enskilda fallet prövas om en nödvändig
åtgärd är att hänföra till det ansvar som har lagts på fastighetsägaren.
Härutöver borde enligt min mening finnas utrymme för en prövning om
kostnaderna för underhållsåtgärder enligt fastighetsägarens ansvar av rättviseskäl
bör bestridas av statsmedel. För reparationer som myndigheterna
påbjudit under senare år borde också finnas möjlighet att lämna retroaktivt
statsbidrag.

GOTAB 58731 Stockholm 1978