FöU 1978/79:23

Försvarsutskottets betänkande
1978/79:23

med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt avser anslag
m. m. för budgetåret 1979/80 inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde och propositionen 1978/79:138 jämte motioner -

I betänkandet behandlas förslag som regeringen - efter föredragning av
försvarsministern, statsrådet Lars De Geer - har förelagt riksdagen i
propositionerna 1978/79:100 bilaga 7 och 1978/79:138 (försvarsdepartementet).
Vidare behandlas motionerna 1978/79:250, 251, 353, 354, 421-424, 504,
592,594, 595,693,694,696, 865,867,1217,1219,1784,1785 och 1793-som
väcktes under den allmänna motionstiden - samt motionerna 1978/79:2241,
2242, 2253, 2254, 2271, 2296 och 2297, väckta med anledning av propositionen
1978/79:138. En sammanställning av alla motionsyrkanden finns i bilaga
1.

Näringsutskottet har avgett yttrande över propositionen 1978/79:138 jämte
motioner. Yttrandet fogas till betänkandet som bilaga 2.

1. Säkerhets- och försvarspolitiken

Regeringen har i propositionen 1978/79:100 bilaga 7 -i det följande kallad
budgetpropositionen -(s. 9-12) berett riksdagen tillfälle att yttra sig över vad
föredragande statsrådet har anfört om säkerhets- och försvarspolitiken.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern redovisar sin bedömning av den internationella utvecklingen
under det senaste året och lämnar förslag om inriktningen av
säkerhets- och försvarspolitiken.

Den politiska avspänningsprocess som i flera år har kännetecknat
förhållandet mellan de båda supermakterna och militärblocken utgår från en
ömsesidig önskan att befästa samlevnaden i fred och undvika varje
utveckling som kan leda till ett för båda parter förödande kärnvapenkrig.
Avspänningsprocessen har dock inte följts av någon minskning av vare sig
kärnvapenstyrkor eller konventionella styrkor. Kärnvapenkapprustningen
fortsätter och även de konventionella vapnen genomgår en snabb teknisk
utveckling.

Föredragande statsrådet redogör också för förhandlingarna beträffande
nedrustning m. m. under det gångna året.

De mest akuta konflikthärdarna i världen finns enligt statsrådets mening
alltjämt i Mellersta Östern,södra och östra Afrika samt Indokina. Beträffande

1 Riksdagen 1978/79. 10 sami. Nr 23

FöU 1978/79:23

vårt närområde uttalar han att den militära uppbyggnad som har skett på
Kolahalvön och de successiva förändringarna i de marina styrkeförhållandena
på Nordkalotten främst bör ses i ett globalt strategiskt sammanhang. De
påverkar dock även situationen i Norden. Från våra grannländer har på nytt
getts uttryck för den viktiga roll som en fast svensk utrikes- och försvarspolitik
spelar för att vidmakthålla stabiliteten i det nordiska området.

Beslut har fattats om att från den 1 juli 1979 utvidga det svenska
territorialhavets bredd från 4 till 12 nautiska mil. Detta innebär vissa fördelar
från svensk försvarssynpunkt i fred och under neutralitetstillstånd men också
vissa ökade förpliktelser.

Sammanfattningsvis anser försvarsministern att utvecklingen under det
gångna året inte ger anledning till någon förändring av Sveriges säkerhetsoch
försvarspolitik.

Motionerna

1978/79:594 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt avser yrkandena 1 och 10,
nämligen

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den svenska säkerhetspolitiken,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning rörande civilmotstånd.

1978/79:595 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt avser yrkandena 2 och 3,
nämligen

2. att riksdagen uttalar sig för omedelbara nedskärningar och inskränkningar
av den militära verksamheten i enlighet med vad som föreslagits i
motionen,

3. att riksdagen med ändring i propositionen 1978/79:100 beslutarom en
sänkning av försvarskostnaderna för budgetåret 1979/80 med minst 2
miljarder kronor.

1978/79:694 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) såvitt avser
yrkandena

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för försvarspolitiken som anges i
motionen,

2. att riksdagen i enlighet härmed uttalar sig för en minskning av
försvarskostnaderna med 50 procent.

1978/79:867 av Evert Svensson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning i syfte att skapa förutsättningar för ett
forskningsprogram om civilmotstånd.

1978/79:1217 av Gösta Bohman m. fl. (m) såvitt avser yrkandena 1 och 3,
nämligen

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad

FöU 1978/79:23

som i motionen 1978/79:1108 anförs om säkerhets- och försvarspolitiken,

3. att riksdagen beslutar att insatserna för försvarsinformation ökas.

1978/79:1785 av Sven Johansson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar hos
regeringen anhålla att en utredningsgrupp tillsätts med uppgift att göra en
allmän översyn av försvarets inriktning och resursanvändning.

Utskottet

1977 års försvarsbeslut (prop. 1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr 1976/
77:311) innebär att Sveriges säkerhetspolitik - som syftar till att
bevara landets frihet och oberoende - kommer till uttryck i den alliansfria
politiken, stödd av ett folkligt förankrat totalförsvar, och i strävandena att
minska riskerna för krig och konflikter i världen. Vår säkerhetspolitik formas
genom en samverkan mellan utrikespolitiken, försvarspolitiken, vår politik i
internationella nedrustningsfrågor, handelspolitiken och biståndspolitiken.

Den svenska försvarspolitiken syftar till att försvaret vid en konflikt
i Europa mellan stormaktsblocken skall ha sådan styrka, sammansättning
och beredskap att hot, påtryckningar eller angrepp mot Sverige inte av någon
kan bedömas vara lönsamt. Totalförsvaret har i så fall den önskade
fredsbevarande förmågan. Totalförsvaret är ett uttryck för vår vilja att slå vakt
om nationens säkerhet och oberoende. Det är därför en hela folkets
angelägenhet och bygger på att varje medborgare efter förmåga bidrar till
landets försvar.

Kombinationen av en fast, förtroendeingivande utrikespolitik och ett efter
våra förhållanden starkt försvar skall inge omvärlden respekt för Sveriges
neutralitetsvilja och förmåga att stå emot påtryckningar och andra aggressiva
handlingar. Det måste stå klart för alla att vi dels för en konsekvent alliansfri
politik som syftar till neutralitet i händelse av krig i vår omvärld, dels
målmedvetet skapar sådana försvarsresurser som ingen kan bortse från i ett
krigsläge. Våra långsiktiga försvarsbeslut är ett uttryck för denna målmedvetenhet.

Motionerna 595 (vpk) och 694 (apk) innehåller yrkanden om en väsentlig
förändring av försvarspolitiken. Den militära delen av totalförsvaret föreslås
bli kraftigt beskuren. Yrkanden i samma motioner om att 1978 års
försvarskommitté skall inrikta sitt arbete på sådana förändringar har nyligen
avslagits av riksdagen (FöU 1978/79:14). Liksom tidigare anser utskottet att
ett militärt försvar av det slag som skisseras i motionerna inte skulle motsvara
de krav som vår säkerhetspolitik ställer. Motionsyrkandena bör avslås.

Säkerhets- och försvarspolitiken tas också upp i partimotionerna 594 från
socialdemokraterna och 1217 (1108) från moderata samlingspartiet.

Socialdemokraterna betonar i sin motion att det finns starka skäl för vårt
landau intensifiera insatserna för en fredlig utveckling i världen. Som viktiga
delar i en konfliktavvärjande och fredsbevarande säkerhetspolitik anges en
fast och alliansfri utrikespolitik, en aktiv biståndspolitik och en handelspolitik

FöU 1978/79:23

som med beaktande av kraven för vår försörjningsberedskap kan utformas för
att överbrygga klyftor mellan nationer. Till säkerhetspolitiken hör också ett
totalförsvar. Stabiliteten i vår del av världen främjas av att Sverige har ett efter
våra förhållanden starkt och balanserat totalförsvar. Totalförsvaret skall -tillsammans med säkerhetspolitikens övriga instrument - genom sin
sammansättning och styrka kunna avhålla från hot och angrepp men också
kunna möta sådana. I försvarsplaneringen måste beaktas olika tänkbara
situationer som vårt land kan ställas inför.

I motionen 594 framhålls att den allmänna värnplikten kan ge det militära
försvaret bredd och kvalitet men också är en viktig garanti för att försvarsmakten
blir föremål för folklig insyn, kontroll och påverkan. Vidare påpekas
att totalförsvaret inte kan undantas från samhällsekonomisk och statsfinansiell
bedömning. Eftersom det enligt motionärerna krävs en stark
sparsamhet beträffande försvarsutgifterna förordar de en annan omfattning
och avvägning av resurserna till totalförsvaret. Grundläggande för försvarsviljan
är enligt deras uppfattning att det för landet som helhet förs en politik
som återvinner framtidstron, återskapar tryggheten i det svenska samhället
och stöder samhällssolidariteten.

Moderata samlingsparitet betonar i sin motion sambandet mellan inrikespolitiken
och utrikespolitiken. Säkerhetspolitiskt lever vi - trots vår alliansfrihet
- i ett tillstånd av starkt beroende av supermakterna. Våra möjligheter
att med utsikt till framgång hävda vår neutralitet i händelse av krig eller kris i
vår omvärld beror till mycket stor del på balansen mellan dessa. På samma
sätt som händelser utanför vårt land omedelbart griper in i vår vardag,
påverkar inhemska förhållanden möjligheterna att hävda våra intressen och
våra ideal utanför Sveriges gränser. Den politiska stabiliteten i Sverige och
uppslutningen bakom huvuddragen i vår utrikes- och försvarspolitik har en
väsentlig betydelse när det gäller att övertyga omvärlden om vår beslutsamhet
att i alla lägen verkligen leva upp till våra deklarationer.

Utvecklingen mot ett beroende mellan stater och regioner innebär enligt
motionärerna att kraven på vår utrikes-, försvars- och handelspolitik i
framtiden kommer att skärpas väsentligt Motionärerna motiverar och
stryker under den svenska alliansfria politiken. Beträffande dens. k. nordiska
balansen hävdas att de grundläggande dragen i den säkerhetspolitiska bilden i
det nordeuropeiska och nordatlantiska området under senaste årtiondena har
undergått en genomgripande förändring. Området har successivt kommit att
spela en alltmer central roll i de båda supermakternas strategiska tänkande.
Den politiska och militära bevakningen av Norden har intensifierats. Detta
behöver enligt motionärerna inte medföra att stabiliteten rubbas. Men det
kräver - framhåller motionärerna - ett aktsamt, bestämt och målmedvetet
utrikes- och försvarspolitiskt agerande från alla nordiska länders sida. Med
sin alliansfrihet och sitt läge mitt i Norden är Sveriges ansvar då inte mindre
än andra nordiska länders.

I motionen 1217 framhålls vidare att det är ett starkt svenskt intresse att

FöU 1978/79:23

principerna i slutakten från konferensen om säkerhet och samarbete i Europa
i Helsingfors 1975 förs vidare till praktisk politik i alla berörda länder. Sverige
bör ge ett aktivt stöd åt Förenta nationerna och bedriva en realistisk
nedrustningspolitik. Den bör ha sin utgångspunkt i säkerhetspolitiken.
Strävan bör vara att komma med förslag som är sakligt underbyggda och
politiskt realistiska. Det kan finnas anledning att i ökad utsträckning rikta
uppmärksamheten mot rustningssituationen i Europa och i Nordeuropa.

Utskottet anser att inriktningen av säkerhets- och försvarspolitiken enligt
1977 års försvarsbeslut bör gälla även i fortsättningen. 1 partimotionerna 594
(s) och 1217 (m) yrkas att riksdagen skall göra särskilda uttalanden i ämnet.
Enligt utskottets mening har utvecklingen sedan riksdagen senast tog
ställning i denna fråga (FöU 1977/78:19, rskr 1977/78:240) inte varit sådan att
det är motiverat med några särskilda uttalanden. Motionsyrkandena bör
avslås.

I motionen 1785 (c) förordas en allmän översyn av försvarets inriktning och
resursanvändning. Utskottet påminner om att 1978 års försvarskommitté
kan sägas ha till uppdrag att göra en sådan översyn. Motionen bör avslås.

I motionerna 594 (s) och 867 (s) finns yrkanden om utredning rörande s. k.
civilmotstånd. Enligt motionen 594 bör man, parallellt med annat
utredningsarbete som kan beröra civilmotstånd, klarlägga förutsättningarna
för ett genomförande av sådant motstånd. Även enligt motionen 867 bör en
kunskapsuppbyggnad kunna ske utan hinder av andra undersökningar.
Motionärerna efterlyser ett forskningsprogram om civilmotstånd.

Frågan om innebörden och värdet av civilmotstånd behandlades av
riksdagen senast i samband med 1977 års försvarsbeslut. Utskottet framhöll
(FöU 1976/77:13 s. 24)att enbart ett vapenlöst motstånd vore helt otillräckligt
som stöd för vår säkerhetspolitik. Däremot skulle det kunna komma i fråga
som komplement till väpnat försvar. Utskottet ansåg att de folkrättsliga
förutsättningarna för icke-militära motståndsformer behövde klarna innan
ett särskilt utredningsarbete kunde påbörjas.

Utskottet har inhämtat att frågan om civilmotstånd och om fortsatt
utredningsarbete kring detta behandlas av 1978 års försvarskommitté (jfr
FöU 1977/78:19 s. 4-5) som avser att beröra den redan i sitt första
delbetänkande sommaren 1979. Något uttalande från riksdagens sida är
därför inte påkallat.

Motionen 1217 (m) innehåller ett yrkande om att insatserna för
försvarsinformation skall ökas. I denna del hänvisar utskottet till
riksdagens beslut vid riksmötet 1976/77 (FöU 1976/77:13 s. 28-29 och 32,
rskr 1976/77:311). Genom beslutet anmodades regeringen att låta se över mål
och medel beträffande informationen om vår säkerhetspolitik och försvarspolitik.
Regeringen har ålagt 1978 års försvarskommitté att göra översynen.
På kommitténs uppdrag studeras dessa frågor av en särskild expertgrupp.
Kommittén räknar med att lämna ett särskilt betänkande i ämnet under våren
1980.

FöU 1978/79:23

Utskottet anser liksom tidigare att det i fred behövs en allsidig information
om vår omvärld och vår säkerhetspolitik samt om säkerhetspolitikens mål,
medel och möjligheter. Det är önskvärt att varje vuxen medborgare har någon
kännedom om den svenska säkerhetspolitiken och om syftet med totalförsvaret.
Eftersom det pågår utredningsarbete bör riksdagen nu inte göra något
ytterligare uttalande. Motionen 1217 bör därför avslås i denna del.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:595, yrkandena 2 och
3, och 1978/79:694, yrkandena 1 och 2, om minskning av
försvarskostnaderna m. m.,

2. att riksdagen med avslag på motionerna 1978/79:594, yrkandet
1, och 1978/79:1217, yrkandet 1, lämnar utan erinran vad
föredragande statsrådet har anfört om säkerhets- och försvarspolitiken,

3. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1785 om en allmän
översyn av försvarets inriktning och resursanvändning,

4. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:594, yrkandet 10, och
1978/79:867 om utredning rörande civilmotstånd,

5. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1217, yrkandet 3, om
insatserna för försvarsinformation.

2. Verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret
1977/78

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 18-26) berett riksdagen tillfälle att
ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten inom det
militära försvaret under budgetåret 1977/78.

Utskottet

Myndigheterna har enligt utfärdade anvisningar lämnat årsredovisningar
för budgetåret 1977/78.1 propositionen lämnas en sammanfattande redogörelse
för hur myndigheternas uppgifter har genomförts och tilldelade resurser
använts samt om orsakerna till eventuella störningar i den planerade
verksamheten.

Utskottet har inte något att erinra med anledning av vad försvarsministern
har anfört om verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret
1977/78 och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

FöU 1978/79:23

3. Verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret
1978/79

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 27) berett riksdagen tillfälle att ta
del av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten inom det
militära försvaret under budgetåret 1978/79.

Utskottet

Verksamheten under innevarande budgetår bedrivs enligt de riktlinjer som
finns angivna i propositionen 1977/78:100 (FöU 1977/78:19, rskr 1977/
78:240).

Utskottet har inte något att erinra med anledning av vad försvarsministern
har anfört om verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret
1978/79 och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

4. Det militära försvarets fortsatta utveckling

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 60-78) föreslagit riksdagen att
godkänna de riktlinjer för det militära försvarets utveckling som föredragande
statsrådet har angett.

Under denna punkt behandlas också planeringsfrågor som föredragande
statsrådet har tagit upp i propositionen 1978/79:138 om vissa anslagsfrågor
m. m. rörande försvaret.

Föredragande statsrådet

Grunderna för det militära försvarets fortsatta utveckling fastställdes
genom 1977 års försvarsbeslut (prop. 1976/77:74 bil. l,FöU 1976/77:13, rskr
1976/77:311). Försvarsministern anser att dessa grunder alltjämt skall ligga
fast. Han berör därefter kostnadsutvecklingen och myndigheternas planering
samt uttalar att ambitionerna i försvarsbeslutet inte kan till alla delar fullföljas
i den ekonomiska nivå som har angetts i beslutet. Det blir nödvändigt att
uppskjuta viss verksamhet som i försvarsbeslutet var avsedd att genomföras
eller påbörjas under den period som beslutet omfattar. Hans bedömning, att
planernas materiella innehåll sannolikt överstiger vad som kan visa sig
möjligt att realisera, utmynnar i slutsatsen att man måste iaktta stor
försiktighet när det gäller nya utgiftsåtaganden. Det är, uttalar försvarsministern,
angeläget att behålla en hög grad av handlingsfrihet inför nästa
försvarsbeslut.

Försvarsministern tar härefter ställning till utvecklingen av avvägningsprogram
och funktioner. Vid redogörelsen i budgetpropositionen berörs
bl. a.

FöU 1978/79:23

O antalet moderniserade infanteribrigader
O infanteriförbandens operativa rörlighet
O handlingsfrihet att organisera s. k. mekaniserade brigader
O utveckling av en ny lätt pansarvärnsrobot
O anskaffning av tunga pansarvärnsrobotar
O hemvärnets modernisering
o anskaffning av sjörobotar med medellång räckvidd
O materiel för minröjningsförband
O utveckling och anskaffning av u-båtar av typ A 17
o värnpliktsutbildningen
O ökad samverkan och medinflytande
O tillgång på befäl i krigsorganisationen
O de frivilliga försvarsorganisationerna
o personalfrågor

O förtidsavgången av flygförare till flygbolagen
O utvecklingen av antalet anställda inom försvaret

O åtgärder för att motverka kostnadsstegringarna inom fredsorganisatio nen O

rationaliseringsverksamheten och försvarets rationaliseringsinstituts roll
O utveckling av datamaskinstödda informationssystem
O finansieringsform vid anskaffning av datamaskinutrustning
O långsiktiga förändringar inom försvarsmaterielindustrin
o den ekonomiska planeringsramen för perioden 1979/80-1983/84.

I propositionen 1978/79:138 behandlas frågan om framtida anskaffning av
attack- och skolflygplan samt berörs vissa robotfrågor. Försvarsministern
uttalar att ingenting har kommit fram som ger anledning till annan avvägning
mellan det militära försvarets olika delar än den som lades fast genom 1977
års försvarsbeslut. Det finns därför inte några förutsättningar för att göra
sådana omplaneringar inom försvarsmakten att en utveckling av flygplan
B3LA kan genomföras utan att planeringsramen för det militära försvaret
höjs väsentligt. Utveckling och anskaffning av detta flygplan bör därför enligt
försvarsministerns mening inte komma i fråga.

Som framgår av propositionen (s. 30-33) har regeringen även övervägt en
variant av flygplan B3LA med benämningen SK 38/A 38. Enligt försvarsministern
pekar den analys som har gjorts inom regeringskansliet på att ett
genomförande av detta projekt kräver betydande framtida ramhöjningar, om
inte försvarsmakten samtidigt omstruktureras kraftigt. Långsiktiga och
omfattande ekonomiska åtaganden från statsmakternas sida för försvaret är
nödvändiga om flygplan SK 38/A 38 skall fl rum i en balanserad
försvarsstruktur. Vid en samlad bedömning kan försvarsministern inte finna
det försvarbart att statsmakterna binder sig för att utveckla ett projekt som
kan komma att äventyra förutsättningarna för att på lång sikt upprätthålla ett
balanserat försvar. Han förordar därför att det pågående arbetet med att
utveckla flygplan SK 38/A 38 avbryts.

FöU 1978/79:23

I propositionen orienterar försvarsministern om sin syn på behovet av
studier och undersökningar innan man kan ta ställning till kvarstående frågor
om utveckling och anskaffning av nya flygplan. Beslutet att inte utveckla och
tillverka flygplanen B3LA eller SK 38/A 38 medför enligt hans mening att
nuvarande organisation för utveckling, produktion och drift av flygplanssystem
bör omprövas och minskas. Strukturomvandlingen bör påbörjas snarast.
Härvid är det nödvändigt att samordna resurserna inom industrin, förvaltningen
och de militära verkstäderna. Personalminskningar blir nödvändiga.
Inom den statliga sektorn berörs främst försvarets materielverk, försvarets
forskningsanstalt, flygtekniska försöksanstalten och förenade fabriksverken.

Försvarsministern anmäler att han också avser att ta upp frågan om
relationerna mellan försvarets materielverk och industrin i ett vidare
perspektiv. Detta rör inte endast anskaffningen av flygmateriel.

Motionerna

Beträffande planeringsfrågor behandlar utskottet följande motioner,
varav de tre förstnämnda väcktes under den allmänna motionstiden och
övriga med anledning av propositionen 1978/79:138.

1978/79:594 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt avser yrkandet 2 att riksdagen
godkänner de riktlinjer för det militära försvarets fortsatta utveckling som
angetts i motionen.

1978/79:693 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller att frågan om ”samhällstjänst” för både män och kvinnor
blir föremål för överväganden, bl. a. från jämställdhetssynpunkt.

1978/79:1217 av Gösta Bohman m. fl. (m) såvitt avser yrkandet 2 att
riksdagen beslutar att ett nytt lätt attackplansystem utvecklas och tillverkas
inom landet.

1978/79:2241 av Gösta Bohman m. fl. (m) såvitt avser yrkandet 3 att
riksdagen som sin mening uttalar att de operativa krav för attackflygersättning
som lades fast i 1977 års försvarsbeslut samt i flygindustrikommitténs
betänkande ligger fast.

1978/79:2242 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen med ändring av propositionen 1978/79:138 beslutar att allt
utvecklingsarbete av flygplan JA 37 till nya versioner, A 20 eller andra,
omedelbart avbryts,

2. att riksdagen beslutar att frågan om lätta attack- och skolflygplan löses
enligt i motionen angivna riktlinjer,

3. att riksdagen som sin mening uttalar att fortsatt anskaffning av JA 37
Viggen avbryts efter andra delserien.

FöU 1978/79:23

4. att riksdagen hos regeringen begär att ett program för omställning från
militär till civil produktion inom krigsmaterielindustrin snarast utarbetas,

5. att riksdagen uttalar att personalen vid Saab-Scania under omställningsprocessen
till annan produktion skall garanteras anställning vid företaget.

1978/79:2253 av Olof Palme m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för den framtida flygplansanskaffningen som
angivits i motionen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
robotindustriell verksamhet m. m.,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utredningsarbetet beträffande flygplansindustrins m. m. framtida struktur,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utredningsarbetet rörande försvarets materielverk.

1978/79:2254 av Olof Palme m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en plan för omställning till ökad civil produktion inom
flygindustrin i enlighet med vad som anförts i motionen.

1978/79:2271 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar uttala att utvecklingen av projektet SK. 38/A 38 skall fullföljas.

1978/79:2296 av Georg Danell (m) och Per-Olof Strindberg (m) vari yrkas
att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att nu ytterligare låta
utreda organisation och uppgifter för försvarets materielverk.

1978/79:2297 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar

1. att studierna och utvecklingsarbetet rörande flygplansanskaffningen
under 1980-talet i fortsättningen i första hand skall inriktas på en anskaffning
av ett nytt skol- och övningsplan med attackförmåga i enlighet med vad som
har anförts i motionen,

2. att begära att regeringen låter närmare belysa problemen i samband med
eventuell svensk import av militära flygplan från utlandet,

3. att slutgiltigt beslut om antalet Jaktviggen i den svenska flygvapenorganisationen
skall anstå till 1982 års försvarsbeslut,

4. att begära att regeringen låter närmare belysa kostnaderna för underhållsorganisationen
för Viggensystemet, om nytillverkningen av flygplan
upphör i Sverige,

5. att begära att regeringen inom ramen för en statlig flygkommission låter
utforma förslag till en strategi på lång sikt för svensk flygindustri med sikte på
att få till stånd ökad produktion av flygplan, flygplansdelar och närbesläktade
produkter för civilt bruk och på så sätt bevara utvecklad teknologi och trygga
sysselsättningen.

FöU 1978/79:23

Beträffande personalfrågor behandlar utskottet följande motioner.

1978/79:250 av Ulla Ekelund (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning om försvarets personalpolitik.

1978/79:421 av Erik Glimnér m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller att frågan om utvärdering av genomförda strukturförändringar
inom försvarsmakten snarast utreds samt att förslag lämnas till ev.
framtida åtgärder i enlighet med motionens syften.

1978/79:423 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m, s, c, fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen
anförts angående behovet av förstärkning av personalvårdsresurserna inom
armén.

Beträffande värnpliktsutbildning m. m. behandlar utskottet
följande motioner.

1978/79:251 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt avser yrkandena 4-6, nämligen 4.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om genomförandet av förslagen i betänkandet Utökat
värnpliktsinflytande,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om påskyndande av värnpliktsinflytandekommitténs arbete,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredningsarbetet kring utbildningsfrågor.

1978/79:696 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt avser yrkandena 1-3 och
5-6, nämligen

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om att den särskilda
militära bestraffningsrätten avskaffas,

2. att riksdagen uttalar sig för att full yttranderätt och fullständiga fackliga
rättigheter för de värnpliktiga i enlighet med motionens riktlinjer måste
införas,

3. att riksdagen uttalar sig för att arbetstiden för de värnpliktiga förkortas
och regleras i enlighet med vad som anges i motionen,

5. att riksdagen uttalar sig för att den militära sjukvården ”civiliseras” i
enlighet med motionens riktlinjer,

6. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande att de
civila bestämmelserna för arbetarskydd skall gälla utan inskränkningar också
inom den militära sektorn.

FöU 1978/79:23

Utskottet

Planeringsfrågor

Utveckling och anskaffning av materiel måste ske enligt långsiktiga planer.
För många objekt går lång tid från beställningen till utvecklingsarbetets
avslutande eller leveransen av materiel. Verksamheten inriktas med hjälp av
beställningsbemyndiganden medan dess takt skall bestämmas av tillgången
på betalningsmedel.

Skillnaden mellan dittills lämnade bemyndiganden och anvisade betalningsmedel
vid en viss tidpunkt kallas bemyndigandeskuld. Förhållandet
mellan bemyndigandeskulden vid budgetårsskifte och tillgången på betalningsmedel
- inkl. prisregleringsmedel - under budgetåret före
budgetårsskiftet kallas bemyndigandekvot.

Försvarsministern behandlar i budgetpropositionen de ekonomiska förutsättningarna
för planering och framhåller som angeläget att behålla en hög
grad av handlingsfrihet inför nästa försvarsbeslut. Ett
uttryck för graden av handlingsfrihet finns i förhållandet mellan lämnade
beställningsbemyndiganden och anvisade medel för utveckling och anskaffning
av materiel. Bemyndigandekvoterna behandlades i samband med 1977
års försvarsbeslut. Utskottet (FöU 1976/77:13 s. 70-7Danförde att en ökning
av bemyndigandeskulder och bemyndigandekvoter är naturlig vid ett nytt
försvarsbeslut och framhöll att den genomsnittliga kvoten borde minska
under de närmaste åren. Frågan har även berörts vid riksmötet 1977/78 (FöU
1977/78:19 s. 9-10) och under det nu pågående riksmötet (FöU 1978/
79:12).

Utskottet har sammanställt uppgifter om bemyndigandeskulder och
bemyndigandekvoter i enlighet med följande tabell. För tid efter den 30 juni

Utveckling och anskaffning av materiel (bemyndigandeskulder i milj. kr.)	Armé- förband	Marin- förband	Flyg- vapen- förband	Genom- snittlig kvot
Bemyndigandeskuld 1976-06-30	1 767	1 378	3 497
Bemyndigandekvot samma dag	2,02	3,14	1,92	2,16
Bemyndigandeskuld 1977-06-30	2516	1 867	3 633
Bemyndigandekvot samma dag	2,96	4,01	1,91	2,49
Bemyndigandeskuld 1978-06-30	3 026	2618	6 373
Bemyndigandekvot samma dag	2,44	4,24	2,88	2,95
Beräknad bemyndigandeskuld
1979-06-30	3 673	1 969	6 365
Beräknad bemyndigandekvot samma dag	3,64	2,78	2,35	2,71
Beräknad bemyndigandeskuld
1980-06-30	3715	2 320	6 080
Beräknad bemyndigandekvot samma dag	3,11	3,04	2,31	2,66

FöU 1978/79:23

1978 bygger uppgifterna på senaste beräkningar i försvarsdepartementet om
fördelning av prisregleringsmedel.

Som framgår av tabellen var den genomsnittliga kvoten 2,95 vid utgången
av det första året i försvarsbeslutsperioden och beräknas därefter minska.

Flertalet motioner som utskottet behandlar i detta sammanhang tar upp
frågan om framtida anskaffning av attack- och skolfl
y gpl a n .

I den socialdemokratiska partimotionen 594, som väcktes under den
allmänna motionstiden, framhålls som nödvändigt att riksdagen nu definitivt
tar ställning och säger ett slutgiltigt nej till en svensk utveckling av ett lätt
attack/skolflygplan. Annars finns det, menar motionärerna, en betydande
risk för att vi inte kan behålla principen med värnpliktssystemet.

Den försvarsekonomi som förordas i motionen 594 medför att det militära
försvaret kommer att förfoga över mindre anslag. Enligt motionärerna
skärper detta kravet på en god planering. En fortsatt begränsning av antalet
anställda inom försvaret betecknas som ofrånkomlig. Säkerhetspolitiska,
tekniska och ekonomiska motiv talar enligt motionen för att ännu mer än
tidigare omstrukturera det militära försvaret till ett folkförsvar, som tar till
vara de möjligheter som den tekniska utvecklingen ger.

I partimotionen 1217(m)-även den väckt under allmänna motionstiden -förordas att ett nytt lätt attackplansystem utvecklas och tillverkas inom
landet. Enligt motionärerna är B3LA att föredra framför såväl A 20 som
SK 38/A 38. I ett val mellan A 20 och SK 38/A 38 innebär dock det senare
projektet att flertalet av de operativa och ekonomiska fördelar som B3LA
innebär kan uppnås och det är därför, enligt motionärerna, att föredra framför
A 20.

I motionen 1217 hävdas att en civil svensk flygindustri inte är möjlig utan
militär produktion och att sådan produktion inte är möjlig mer än under ett
kortare övergångsskede utan stöd av egen utvecklingsverksamhet. Ett beslut
att lägga ned den svenska flygplanutvecklingen innebär på sikt en allvarlig
försvagning av vårt försvar i dess helhet och förlust av de teknologiskt mest
avancerade delarna av vårt näringsliv.

Partimotionen 2241 (m) innehåller yrkanden om beställningsbemyndigande
för utvecklingsarbete för SK 38/A 38, om anslag till Flygvapenförband:
Forskning och utveckling som överstiger regeringens förslag med ca 242 milj.
kr. samt om ett uttalande av riksdagen som bekräftar tidigare bedömningar
angående attackflygets betydelse för invasionsförsvaret.

Motionärerna anser att flygplanfrågan måste ses i det säkerhetspolitiska
sammanhang som perspektivplanen för det militära försvaret, etapp 1,
beskriver. Om vårt framtida försvar skall kunna fylla en väsentlig säkerhetspolitisk
funktion så måste det enligt motionärerna innehålla ett betydande
inslag av förband med hög beredskap, stor rörlighet och betydande slagkraft.

FöU 1978/79:23

Härvid behövs ett starkt flygvapen och inom det ett slagkraftigt attackflygplan.

Enligt moderata samlingspartiet visar överbefälhavarens redovisning och
de ytterligare uppgifter som därefter har kommit fram, att det är möjligt att
inrymma en utveckling och produktion av SK 38/A 38-systemet inom båda
de ekonomiska ramar som överbefälhavaren har jämfört med. Det tillskott
över den fiktiva ramen 2 om ca 600 milj. kr. under tolv år, som ÖB
ursprungligen angav, kan enligt motionärerna sannolikt helt reduceras
genom borttagande av vissa kostnader för avveckling av flygindustrin och
genom en samordning av marinens och flygvapnets anskaffning av en
framtida sjömålsrobot.

Om ett balanserat försvar skall kunna upprätthållas i framtiden krävs enligt
motionen 2241 successiva höjningar av den nominella ramen för att bevara
försvarets köpkraft. Detta innebär inte att försvarsutgifternas belastning på
samhällsekonomin ökar, utan den kommer med all sannolikhet att fortsätta
minska i alla de nivåer som har studerats i perspektivplaneringen.

Vänsterpartiet kommunisterna hävdar i partimotionen 2242 att ett beslut
om avbrytande av allt utvecklingsarbete för flygplan B3LA/SK 38/A 38 är en
första nödvändig anpassning till en annan försvarsstruktur för Sverige.
Flygvapnets roll i det nationella försvaret måste radikalt omprövas. Stora,
dyrbara flygplansystem ger enligt motionärerna inte den försvarseffekt som
motsvarar kostnaderna. Vi bör därför snarast avveckla alla medeltunga
flygplan av typ Viggen och dess eventuella efterföljare. Ytterligare utvecklingsarbete
på JA 37 i denna riktning bör skyndsamt avbrytas. Flygplanet
SAAB 105 bör kunna användas för lätta attackdivisioner. För flygindustrin
kommer att bli nödvändigt med en snabb omställning från militär till civil
produktion. För detta krävs ett särskilt program.

I den socialdemokratiska partimotionen 2253 noteras med tillfredsställelse
att regeringens förslag i flygplanfrågan nära ansluter till den linje som
socialdemokraterna har drivit i flera år. I motionen tillstyrks därför att man
avbryter alla utvecklingsarbeten på B3LA och SK 38/A 38. Det kommer
enligt motionärerna inte att finnas utrymme för nya kostsamma utvecklingsprojekt
beträffande flygplan. De fortsatta studierna bör enligt motionärerna
utgå från att man utnyttjar de kostnader som har lagts ner i Viggensystemet
samtidigt som man gör ansträngningar för att skaffa ett svensktillverkat
skolflygplan som kan förses med lämplig beväpning. Ökad vikt bör läggas vid
olika inhemska robotprojekt. För att skaffa sysselsättning till de anställda i
flygplanindustrin krävs betydligt större insatser än som har redovisats av
regeringen. Motionärerna föreslår ökade satsningar på den tekniska forskningen.
Arbetet med en omstrukturering av flygindustrin bör enligt deras
mening bedrivas snabbt och under parlamentarisk medverkan.

I motionen 2253 tar man också upp regeringens avsikt att utreda försvarets
materielverks framtida roll. Enligt motionärerna bör prövningen gälla hur
man skall kunna organisera en samordnande funktion för att beställa och

FöU 1978/79:23

upphandla försvarsmateriel. De förordar att arbetet sker i en offentlig
utredning.

I partimotionen 2254 (s) yrkas att riksdagen begär en plan för omställning
till ökad civil produktion inom flygindustrin.

I motionen 2271 (m) understryker man att en kvalificerad svensk
försvarsindustri har betydelse för trovärdigheten av den alliansfria utrikespolitiken.
Motionärerna ställer frågan om det är möjligt att i ett krisläge
importera sådana flygplan som vi behöver. Med hänvisning också till
näringspolitiska och samhällsekonomiska synpunkter anser motionärerna att
riksdagen bör uttala att utveckling av projektet SK 38/A 38 skall fullföljas.

Motionen 2296 (m) syftar till att pågående omorganisation och utredningsarbete
beträffande försvarets materielverk först måste avslutas innan man
fattar beslut om nya översyner.

I centerns partimotion 2297 påpekas att en nedläggning av den svenska
flygindustrin medför ett ökat beroende av andra stater, främst stormakter.
Samtidigt bortfaller den fond av avancerat teknologiskt kunnande som en
egen flygindustri alltid utgör. Enligt motionärerna behöver Sverige ett starkt
svenskt luftförsvar med kvalificerat jaktflyg. Vidare behövs attackflyg, som
förenar hög beredskap med möjligheter till snabb insats mot mål i luften, till
sjöss och på marken.

Enligt motionärerna är det omöjligt att på grundval av propositionen 138
avgöra vilken lösning på flygplanfrågan som folkpartiregeringen slutgiltigt
tänker sig. Huvudalternativet måste enligt motionärerna vara att fortsätta att
inom landet försöka utveckla ett lätt flygplan som fyller 1980-talets behov.
Det redan genomförda utredningsarbetet visar att det inte går att rymma vare
sig A 20, B3LA eller SK 38/A 38 inom den nuvarande försvarsramen.
Motionärerna föreslår därför att de fortsatta studierna och utvecklingsarbetet
inriktas på en anskaffning av ett nytt lätt skol- och övningsplan med
attackförmåga. Flygplanet bör vara ännu enklare än B3LA och SK 38/A 38.
För att hålla nere utvecklingskostnaderna bör planet kunna baseras delvis på
erfarenheter från flygplan SAAB 105 (SK 60), delvis på det arbete som redan
har lagts ner på ett nytt attack- och skolflygplansystem. Man bör sträva efter
att bl. a. sjömålsrobot skall ingå i utrustningen. För att planet skall kunna
utnyttjas i attackuppdrag måste det kunna förses med erforderliga motmedel.

Frågan om vilka flygplan som skall ersätta det medeltunga flygplanet AJ 37
(Attackviggen) och skolflygplanet SK 60 när de går ut ur organisationen har
utretts i flera omgångar. Utredningsarbetet har särskilt inriktats mot att
undersöka möjligheterna att utveckla och anskaffa ett inhemskt lätt attackoch
skolflygplan. Medel har också anvisats för utvecklingsarbeten härför. 1
propositionen föreslås nu att pågående arbete med att utveckla flygplanen
B3LA och SK 38/A 3 8-som är en variant av B3LA - avbryts. Samma
uppfattning finns i de socialdemokratiska partimotionerna 594 och 2253.

FöU 1978/79:23

Partimotionerna 1217 (m) och 2241 (m)samt motionen 2271 (m) syftar till att
utvecklingen av flygplan SK 38/A 38 tvärtom skall fullföljas. Enligt
utskottets mening är det inte försvarbart att statsmakterna binder sig för att
utveckla projekt som kan komma att äventyra förutsättningarna för att på
lång sikt upprätthålla ett balanserat försvar. Utskottet ansluter sig därför till
uppfattningen att pågående utvecklingsarbeten med B3LA och SK 38/A 38
skall avbrytas. Berörda yrkanden i motionerna 1217,2241 och 2271 bör enligt
utskottets mening avslås.

Det är nödvändigt att nu lägga fast vissa bestämda riktlinjer för
statsmakternas fortsatta handlande i flygplanfrågan.

Beträffande Viggensystemet framhålls i propositionen 1978/79:138
att möjligheterna till och konsekvenserna av alternativ med varierande antal
Jaktviggendivisioner och divisioner med vidareutvecklade Jaktviggen bör
granskas i den fortsatta planeringen. Det anförs vidare att det är nödvändigt
att undersöka om någon form av vidareutvecklad Jaktviggen kan fylla ett
väsentligt operativt behov på en godtagbar ekonomisk nivå. Till dess att detta
har klarlagts bör enligt propositionen visst utvecklingsarbete på Jaktviggen
fortgå under budgetåret 1979/80. I motionen 2253 (s) anförs att de fortsatta
studierna bör utgå ifrån att i Viggensystemet nedlagda resurser utnyttjas,
antingen genom en vidareutveckling av Jaktviggen eller genom en förlängning
av Jaktviggenserien. Det sägs vidare i motionen att det bör vara fråga om
ett begränsat studie- och utvecklingsarbete.

En naturlig handlingslinje är att utnyttja de resurser som redan har lagts
ned i Viggensystemet. Utskottet delar uppfattningen i propositionen och i
motionen 2253 (s) att det därvid måste bli fråga om ett begränsat studie- och
utvecklingsarbete. En vidareutveckling av Jaktviggen till flygplan A 20 med
den kvalitet som överbefälhavaren har funnit önskvärd från operativa
utgångspunkter kan alltså inte komma i fråga. Utskottet konstaterar att något
beslut om det slutliga antalet Viggenflygplan inte bör fattas nu. Flygplan till 8
divisioner har beställts, varav ett visst antal med avbeställningsmöjlighet.
Ställningstagande till ytterligare beställningar eller eventuell avbeställning
behövs inte under budgetåret 1979/80. Det är heller inte påkallat att - som
föreslås i motionen 2297 (c)-särskilt besluta om hur länge frågan om antalet
Jaktviggen skall lämnas öppen. I det fortsatta studiearbetet bör belysas frågan
om hur många Viggendivisioner som det är tekniskt och ekonomiskt möjligt
att anskaffa samt frågan om det är lämpligt med en viss begränsad
modifiering av Jaktviggen och i så fall för hur många divisioner. Det slutliga
antalet jakt- och attackdivisioner får avgöras när de ytterligare studier som
regeringen uppdragit åt överbefälhavaren att göra redovisats och när
industrins kostnadsåtaganden klarlagts. Utskottet tillstyrker att man under
1979/80 fortsätter en viss utveckling av Jaktviggen för att möjliggöra
attackbeväpning.

Beträffande skolflygplan konstateras i propositionen 1978/79:138 att
flygvapnet har behov av nya skolflygplan under senare delen av 1980-talet

FöU 1978/79:23

eller början av 1990-talet. Det bör enligt propositionen prövas om dessa
flygplan också kan ges en beväpning. I motionen 2253 (s) sägs att huvuduppgiften
för skolflygplanet är utbildning men att det dock bör kunna förses
med lämplig beväpning. Det anförs vidare att en anskaffning av det behövliga
antalet skolflygplan bör ske inom landet. En möjlighet som enligt motionen
ter sig naturlig är att på nytt ta upp arbetet med att modernisera flygplan 105
för denna uppgift.

I fråga om flygvapnets behov av nya skolflygplan konstaterar utskottet -mot bakgrund bl. a. av de ekonomiska analyser som har angetts i propositionen
- att huvuduppgiften för detta plan måste vara behovet för utbildningsändamål.
Detta tillsammans med det begränsade ekonomiska utrymmet
leder fram till slutsatsen att studier som innebär en mera omfattande
nyutveckling av inhemska plan inte kan komma i fråga. Utskottet anser det
vara önskvärt att skolflygplanet liksom nu kan ges viss beväpning men att
detta inte bör vara styrande för planets utformning.

Regeringen har den 5 april 1979 utfärdat kompletterande anvisningar
avseende det militära försvarets planering för perioden 1980/81 - 1984/85.
Överbefälhavaren får därvid i uppdrag att undersöka frågan om anskaffning
av beväpnade skolflygplan. Utgångspunkten är behovet av flygplan för
utbildningsändamål. Överbefälhavaren bör enligt anvisningarna pröva om
beväpnade sådana flygplan kan fylla ett väsentligt operativt behov på
godtagbar ekonomisk nivå. Som ett alternativ skall redovisas en anskaffning
vid svensk industri av ett nytt skolflygplan med viss beväpning. Som ett
andra alternativ skall förutsättas ett skolflygplan med mycket begränsad
beväpning och till ett antal som begränsas av utbildningsuppgiften. Vidare
skall ett referensalternativ med ett obeväpnat skolflygplan redovisas.

I det beslutsunderlag rörande systemen B3LA och SK 38/A 38 som tagits
fram av myndigheterna förutsätts att utbildningsuppgiften löses med hjälp av
ett kombinerat lätt attackflygplan/skolflygplan. Något underlag som kan
ligga till grund för beslut nu rörande utformningen av ett beväpnat
skolflygplan föreligger inte, vare sig vad gäller den operativa användningen
eller de ekonomiska förutsättningarna. Det är därför inte möjligt att nu ta
ställning till den närmare utformningen av ett skolflygplan. Detta är - som
framgår av propositionen - heller inte nödvändigt eftersom en ersättning av
nuvarande skolflygplan inte behövs förrän tidigast i slutet av 1980-talet.
Utskottet kan konstatera att planeringsdirektiven till överbefälhavaren leder
till att statsmakterna får ett tillräckligt beslutsunderlag avseende alternativa
skolflygplanssystem. Synpunkterna i motionen 2253 (s) bör därmed vara
tillgodosedda.

Utskottet erinrar om att 1978 års försvarskornmitté bl. a. har till uppgift att
granska alternativa möjligheter till anskaffning av jaktflygplan, luftvärnsrobotar
och andra luftförsvarskomponenter samt att lämna förslag om den
framtida avvägningen mellan skilda åtgärder för luftförsvar. I del 1 av den
senaste perspektivplanen för det militära försvaret har överbefälhavaren

2 Riksdagen 1978/79. 10 sami. Nr 23

FöU 1978/79:23

redovisat vissa synpunkter i dessa frågor. Regeringen har i sitt uppdrag till
överbefälhavaren den 5 april 1979 angett som en utredningsfråga förutsättningarna
för en ny flygplanplattform. Utskottet finnér det vara värdefullt att
överbefälhavaren tar fram ett underlag som närmare belyser frågeställningar
som är centrala för luftförsvaret.

Av det sagda framgår att utskottet avstyrker bifall till motionen 2242,
yrkandena 1-3 (vpk), liksom till yrkandena 1 och 2 i motionen 2297 (c).

Vad utskottet har anfört om inriktningen av studie- och utvecklingsarbetet
för flygvapenförband under nästa budgetår bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

I propositionen anmäler försvarsministern (s. 34-35) att han avser att ta
initiativ tillutredningsarbete dels angående samordning av resurserna
för utveckling, produktion och drift av flygplansystem, dels beträffande
relationerna mellan försvarets materielverk och industrin i ett vidare
perspektiv. Dessa frågor tas upp i motionerna 2253 (s), 2296 (m) och 2297
(c).

Näringsutskottet har i sitt yttrande till försvarsutskottet med tillfredsställelse
noterat vad som i propositionen 1978/79:138 anförs om den tillämnade
utredningen angående samordning av industrins, förvaltningens och de
militära verkstädernas resurser för utveckling, produktion och drift av
flygplansystem. Enligt näringsutskottets majoritet finns inte anledning för
riksdagen att - som föreslås i motionen 2253 (s) - ge regeringen närmare
anvisningar om hur utredningsarbetet skall bedrivas.

Beträffande resurserna för flygplansystem instämmer försvarsutskottet i
försvarsministerns bedömning att en strukturomvandling är angelägen och
bör utredas. Som anges i motionen 2297 (c) är det inte minst fråga om att hålla
nere de framtida underhållskostnaderna för Viggensystemet. Utskottet delar
uppfattningen i motionen 2253 (s) att utredningen bör bedrivas snabbt och
med parlamentarisk medverkan.

Näringsutskottet har i sitt yttrande inte gått in på rollfördelningen mellan
försvarets materielverk och industrin i ett vidare perspektiv. I denna del finns
det enligt försvarsutskottets mening skäl att samordna kommande arbete
med annat utrednings- och organisationsarbete som gäller materielverket och
redan pågår. Med hänsyn till betydelsen av dessa frågor är det naturligt att
arbetet sker i en offentlig utredning.

Vad utskottet med anledning av propositionen och motionerna 2253,2296
och 2297 har anfört om kommande utredningsarbete bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Industriministern har i december 1978 tillkallat en delegation för beredning
av frågor om civilt utnyttjandeav flygindustriella resurser
m . m . Vidare har regeringen i februari 1979 beslutat att en särskild utredare
skall tillkallas med uppdrag att utarbeta långsiktiga alternativa produktionsoch
sysselsättningsplaner inom de delar av försvarsmaterielindustrin som

FöU 1978/79:23

inte omfattas av den nämnda delegationens arbete. En utgångspunkt för
uppdraget är enligt direktiven riksdagens begäran år 1978 om en planering av
alternativ produktion för försvarsmaterielindustrin.

Frågor om omställning från militär till civil produktion tas upp i flera
motioner. I parti motionerna från vänsterpartiet kommunisterna (mot. 2242)
och socialdemokraterna (mot. 2254) efterlyser man ett program resp. en plan
för sådan omställning. Centerpartiet (mot. 2297) önskar att regeringen inom
ramen för en statlig flygkommission låter utforma förslag till en strategi på
lång sikt för svensk flygindustri.

Näringsutskottets majoritet ansluter sig i denna del till vad som anges i
motionen 2253 (s), nämligen att forskning, utveckling och produktion måste
inriktas på ett brett register av tekniskt kvalificerade produkter. Enligt
näringsutskottets mening svarar endast en sådan planering som begärs i
motionen 2254 (s) mot de krav som måste ställas. Till utskottets yttrande i
denna del finns två avvikande meningar. I den ena (m, fp) påpekas att
riksdagen den 28 mars 1979 på näringsutskottets förslag avslog motionen
1978/79: i005 (vpk)enligt vilken riksdagen skulle hos regeringen begära att ett
program skyndsamt utarbetas för civilt utnyttjande av de resurser som kan
frigöras genom en nedskärning av krigsmaterielproduktionen. Motionen tog
särskilt sikte på flygindustrins situation. Enligt denna avvikande mening har
det efter den 28 mars inte inträffat någonting som ger anledning till annan
bedömning. Enligt den andra avvikande meningen (c) bör riksdagen ta fasta
på vad som anförs i motionen 2297 (c) om att en strategi på lång sikt för den
svenska flygindustrin i första hand bör ta sikte på att utveckla produktionen
av flygplan och flygplansdelar för civilt bruk.

Försvarsutskottet konstaterar att riksdagen helt nyligen har avslagit
motionsförslag om att ett program för övergång från militär till civil
produktion skall utarbetas (NU 1978/79:29). Näringsutskottet hänvisade i det
sammanhanget till den delegation och den särskilda utredare som skall
bearbeta frågor av detta slag.

Utskottet vill för sin del understryka vikten av aktiva samhälleliga insatser
på detta område. Det är angeläget att regeringen låter utarbeta ett program för
omställning till civil produktion inom flygindustrin. Vad utskottet nu har
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

FöU 1978/79:23

Liksom näringsutskottet kan försvarsutskottet inte biträda yrkandet i
motionen 2242 (vpk) om en anställningsgaranti för personal vid Saab-Scania
AB. Detta motionsyrkande bör avslås.

I propositionen påpekar försvarsministern (s. 35) att valet av anskaffningsalternati
v för attack- och skolflygplan har stor betydelse även för den svenska
industrins förmåga att i framtiden utveckla och tillverka mer kvalificerade
robotsystem än lätta pansarvärns- och luftvärnsrobotar. 1 motionen 2253
(s) förordas att den aktuella frågan om anskaffning av sjömålsrobotar för
marinen löses så att man främjar en inhemsk tillverkning av kvalificerade
robotar. Vidare önskar motionärerna att riksdagen kommer att föreläggas
förslag om den robotindustriella verksamheten på sikt.

Näringsutskottet delar uppfattningen att robotindustriell verksamhet
utgör en intressant del av det program för vidgade aktiviteter inom
flygplansindustrin som nu förbereds. Sedan flygindustrikommitténs betänkande
i ämnet (Ds Fö 1979:1) nu har lagts fram utgår näringsutskottet från att
frågan om svensk robottillverkning snarast prövas och att regeringen därefter
förelägger riksdagen resultaten av denna prövning. Något särskilt uttalande
av riksdagen i enlighet med motionen 2253, yrkandet 2, finner näringsutskottet
inte skäl att föreslå.

Regeringen har i dagarna tagit ställning i frågan om anskaffning av
sjömålsrobotar för marinen och flygvapnet. Syftet med yrkandet i motionen
2253 (s) synes därigenom vara tillgodosett. Riksdagen bör därför inte göra
något uttalande om hur man lämpligen slår vakt om den svenska industrins
förmåga att i framtiden utveckla och producera kvalificerade robotsystem
eller om när förslag i ämnet bör föreläggas riksdagen. Yrkandet 2 i motionen
2253 (s) bör alltså avslås.

Motionen 693 (m)tar upp frågan om en ”samhällstjänst” för både män och
kvinnor.

I samband med 1977 års försvarsbeslut underströks att totalförsvaret bör
vara så uppbyggt att det är en hela folkets angelägenhet. Varje medborgare
bör beredas tillfälle att efter sin förmåga bidra till landets försvar. Gällande
lagar om plikttjänstgöring vid beredskap och krig kan sägas innebära att vi
under dessa speciella förhållanden tillämpar en form av totalförsvarsplikt.

1978 års försvarskommitté är ålagd att ägna särskild uppmärksamhet åt frågor
om plikttjänstgöring och är oförhindrad att överväga även långtgående
förändringar. Något utredningsarbete därutöver är utskottet inte berett att
förorda med anledning av motionen 693.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner de riktlinjer för det militära
försvarets utveckling som försvarsministern har angett i budgetpropositionen.
Detta innebär att utskottet avstyrker bifall till motionen 594, yrkandet 2 i
denna del.

FöU 1978/79:23

Personalfrågor

I budgetpropositionen behandlar försvarsministern vissa personalfrågor i
anslutning till en redogörelse för beslutade ändringar av försvarsmaktens
fredsorganisation (s. 68-73). Han bedömer att den nettominskning med 3 900
anställda som har satts upp som mål för perioden september 1972 till
september 1979 kommer att kunna uppnås. Han anger vidare att överbefälhavaren
för perioden mars 1978 till juni 1984 planerar en nettominskning om
3 600 anställda. Överbefälhavaren har uppgett att organisatoriskt underlag
saknas för en betydande del av minskningen under periodens senare del och
bedömt att personalen under 1980-talet kan behöva minskas i lägre takt än
f. n. Försvarsministern biträder den personalplanering som överbefälhavaren
har redovisat.

Utskottet har nyligen i betänkandet 1978/79:22 understrukit att det är
nödvändigt att dämpa utvecklingen av kostnaderna för fredsorganisationen.
Överbefälhavarens strävan efter ytterligare personalminskning ligger i linje
med statsmakternas önskemål och kan därför biträdas också av utskottet.
Utskottet vill dock understryka att självfallet även andra besparingsmöjligheter
inom fredsorganisationen än personalminskningar måste tas till
vara.

I motionen 421 (c) uppges att försvarets personalvårdsnämnd i en skrivelse
till försvarsministern har behandlat problem för vissa utsatta personalgrupper
till följd av personalminskningar och organisationsändringar. Det är enligt
motionärerna viktigt att man får en riktig kartläggning och utvärdering av hur
personalen upplever de organisationsändringar som har skett och som pågår.
Detta bör, anser de, ske genom en särskild utredning som också bör lämna
förslag till eventuella framtida åtgärder.

I motionen 423 (m, s, c, fp) framhåller motionärerna att de genomförda
personalminskningarna inom försvarsmakten har medfört en ökad belastning
främst på personalfunktionen och på personalvårdsorganisationen.
Enligt motionärernas mening bör den rimliga bedömningen vara att ju längre
och hårdare personalminskningskraven drivs, desto nödvändigare är det med
ökade personalvårdsresurser för att kunna bistå och hjälpa de människor som
drabbas.

Utskottet anser att i motionerna 421 och 423 behandlas mycket väsentliga
frågor. Det är viktigt att problem som drabbar de anställda vid omorganisationer
löses på bästa tänkbara sätt.

För att hjälpa personal inom försvarsmakten i samband med omorganisationer
har olika åtgärder vidtagits. Bl. a. har antalet personalvårdskonsulenter
ökats med ca 20 % under de fyra senaste budgetåren. Vidare har försvarets
personalnämnd sedan många år tillbaka haft olika möjligheter att på ett
smidigt sätt möta personalproblemen i samband med de omfattande
organisationsändringar som har skett inom försvarsmakten.

Genom regleringsbrev för budgetåret 1978/79 har försvarsstabens perso -

FöU 1978/79:23

nalvårdsbyrå fått i uppdrag att inrikta verksamheten mot åtgärder som syftar
till att förbättra personalens arbetsförhållanden. Det kan i sammanhanget
också erinras om att den skrivelse från försvarets personalvårdsnämnd till
regeringen som åberopas i motionen 421 f. n. handläggs inom
försvarsdepartementet. Den har remitterats till försvarets personalnämnd,
statens personalnämnd och de fackliga huvudorganisationerna som
därigenom blir i tillfälle att lägga fram sina synpunkter i frågan.

Utskottet anser en utredning av det slag som föreslås i motionen 421 inte
behövas med hänsyn till det arbete med arbetsmiljöfrågor som pågår vid
försvarsstabens personalvårdsbyrå och i försvarsdepartementet. Utskottet
anser att detta arbete är mycket viktigt. Genom arbetet torde också komma
fram underlag för att bedöma de krav på ökade personalvårdsresurser som har
förts fram i motionen 423. I avvaktan på resultaten av detta arbete och med
hänsyn till vad som redan har gjorts inom området bör riksdagen avslå
motionerna 421 och 423.

Motionen 250 (c) tar upp en annan fråga med anknytning till personalpolitiken
inom försvarsmakten. Motionärerna ser ett samband mellan å ena
sidan det omfattande flyttande som sedan länge har varit förknippat med den
militära yrkeskarriären och å andra sidan svårigheterna att rekrytera militär
personal och ökningen av förtidsavgångarna bland den anställda personalen.
De anser den tidpunkt vara nådd då kravet på rörlighet på allvar ställs mot
andra berättigade krav från officersfamiljernas sida. Frågan är, menar de, av
sådan vikt att den bör utredas.

Den fråga som motionärerna behandlar har genom de senaste årens
samhällsutveckling blivit mycket aktuell. Genom att båda makarna i de flesta
familjer numera förvärvsarbetar har problemen kring byte av bostadsort blivit
större än de har varit tidigare. En ökad tendens att lösa bostadsfrågan genom
köp av enfamiljsfastigheter bidrar också till att minska benägenheten att
flytta. Den militära organisationen har självfallet inte kunnat vara opåverkad
av denna utveckling. Utskottet finnér det därför vara naturligt att man
beaktar denna ändring i familjens levnadsmönster även vid personalplaneringen
inom försvarsmakten och eftersträvar en begränsning av flyttningarna
för den militära personalen. Överbefälhavaren har också inför utskottet
uppgivit sig vara starkt medveten om den minskade flyttningsbenägenheten
och sagt sig komma att beakta de senaste årens erfarenheter vid utformningen
av den nya befålsordningen (prop. 1977/78:24, FöU 1977/78:10, rskr
1977/78:179). Det bör i sammanhanget erinras om att överbefälhavaren
kommer att få ökade resurser att handlägga personalfrågorna genom den
förstärkta personalfunktionen i den nya försvarstabsorganisationen (prop.
1977/78:63, FöU 1977/78:9, rskr 1977/78:174).

Med hänsyn till att det alltså redan finns förutsättningar för att i den
framtida personalpolitiken beakta sådana utvecklingstendenser som motionärerna
har tagit fasta på anser utskottet det inte nödvändigt med en särskild
utredning av dessa frågor. Motionen 250 bör därför avslås. Utskottet vill dock

FöU 1978/79:23

påpeka att flyttningar till en viss grad torde bli ofrånkomliga även i framtiden
för dem som väljer militäryrket. Den kvalificerade personalen måste ges en
bred kompetens och erfarenhet genom växlande arbetsuppgifter. Rekryteringen
till centrala och högre regionala staber och olika chefsbefattningar
inom organisationen medför också behov av flyttningar. Inte minst den
militära skolorganisationen förutsätter rörlighet hos den personal som
utbildar och utbildas inom denna.

Värnpliktsutbildning m. m.

Motionen 251 (s) innehåller yrkanden som rör de värnpliktigas medinflytande
(yrkandena 4-6). Motionärerna anser att det utredningsarbete och den
försöksverksamhet inom detta område som den socialdemokratiska regeringen
tog initiativet till inte har fullföljts av den borgerliga trepartiregeringen på
ett riktigt sätt. Den kommitté som denna regering tillsatte för att utreda
hithörande frågor (värnpliktsinflytandekommittén) har enligt deras mening
inriktats på fel uppgifter. De anser också att kommittén bör påskynda sitt
arbete.

Utskottet behandlade utförligt frågor om de värnpliktigas medinflytande i
samband med 1977 års försvarsbeslut (FöU 1976/77:13 s. 60-62). Därvid
anförde utskottet bl. a. att det var angeläget att de värnpliktiga ges inflytande
över vissa utbildningsfrågor. Även i betänkandet FöU 1977/78:19 (s. 16)
uppehöll sig utskottet vid denna fråga. Med hänvisning till bl. a. den
arbetande värnpliktsinflytandekommittén avstyrkte utskottet i nämnda
betänkanden bifall till socialdemokratiska motionsyrkanden med i huvudsak
samma innehåll som de nu aktuella. Värnpliktsinflytandekommittén beräknas
redovisa resultatet av sitt arbete under augusti månad innevarande år.
Utskottet vidhåller sin uppfattning att resultatet av kommitténs arbete bör
avvaktas och avstyrker bifall till motionen 251 i denna del.

Även motionen 696 (vpk) avser frågor med anknytning till förhållanden
under värnpliktsutbildningen. Bl. a. yrkas att de värnpliktiga skall få
fullständiga fackliga rättigheter (yrkandet 2). Motioner med samma syfte har
tidigare i olika sammanhang avslagits av riksdagen (FöU 1975/76:12 och 22,
FöU 1976/77:13 s. 58-59 och FöU 1977/78:19 s. 16). Utskottet anser att även
beträffande denna fråga bör resultatet av värnpliktsinflytandekommitténs
arbete avvaktas och motionsyrkandet avslås.

Motionärerna upprepar också ett tidigare yrkande om förkortning och
reglering av timantalet i utbildningsveckorna under de värnpliktigas grundutbildning
(yrkandet 3). Utskottet har behandlat denna fråga i bl. a.
betänkandet FöU 1976/77:13 (s. 59-60). Utskottet ansåg att faktorer av
betydelse för ett normalt sådant timantal borde studeras inom ramen för den
utredning om värnpliktsutbildningen som förordades i samma betänkande.
1978 års försvarskommitté har numera fått denna utredningsuppgift. Utskottet
anser att frågan bör bedömas mot bakgrund av resultatet av

FöU 1978/79:23

försvarskommitténs arbete och motionen 696 avslås även i denna del.

Motionen 696 tar också upp en annan tidigare behandlad fråga - den
militära sjukvården i fred. Motionärerna anser att den försöksverksamhet
med egensjukskrivning som f. n. pågår på förbanden omedelbart bör utvidgas
till alla militära enheter. Vidare måste systemet med militära tjänsteläkare
enligt motionärerna helt avskaffas och den militära sjukvården ställas under
landstingens huvudmannaskap.

Överbefälhavaren har numera föreskrivit att försöksverksamheten med
egensjukskrivning skall omfatta all värnpliktig personal. Riksdagen fastställde
vidare åren 1977 (prop. 1977/78:139, FöU 1977/78:27, rskr 1977/78:354)
vissa riktlinjer för organisationen av försvarsmaktens hälso- och sjukvård i
fred, som bl. a. innebar en strävan på sikt mot en organisation av det slag
motionärerna förordar (FöU 1977/78:27 s. 6). Utskottet kan alltså konstatera
att motionens syfte i denna del redan blivit tillgodosett i viss utsträckning.

I motionen 696 yrkas vidare att riksdagen hos regeringen hemställer om
förslag att den särskilda militära bestraffningsrätten avskaffas (yrkandet 1).
Det militära ansvarssystemet överses f. n. av en statlig kommitté. Riksdagen
bör i avvaktan på resultatet av översynen avslå motionen även i denna
del.

Slutligen innehåller motionen 696 ett yrkande om arbetarskyddets
tillämpning på de värnpliktiga. Utskottet erinrar om att riksdagen så sent som
hösten 1978 antog den nya arbetsmiljölag (prop. 1976/77:149, SoU 1977/78:1,
rskr 1977/78:18), som reglerar bl. a. skyddet för tjänstgörande värnpliktiga. I
samband därmed prövades och avslogs motionsyrkanden med i huvudsak
samma innehåll som det nu framförda. Motionen 696 bör avslås även i denna
del.

Utskottets hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

beträffande Jlygplanfrdgor m. m.

1. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:1217, yrkandet 2,
1978/79:2241, yrkandet 3, och 1978/79:2271 om beslut eller
uttalanden med inriktning på att flygplan SK 38/A 38 skall
utvecklas,

2. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2242, yrkandena 1-3, om
flygplan JA 37 och om framtida anskaffning av attack- och
skolflygplan,

3. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2297, yrkandet 3, om
tidpunkten för slutgiltigt beslut om antalet flygplan JA 37,

4. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:138 och
motionerna 1978/79:594, yrkandet 2 i denna del, och 1978/
79:2253, yrkandet 1, samt med avslag på motionen 1978/

FöU 1978/79:23

79:2297, yrkandena 1 och 2, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört om riktlinjer för studie- och
utvecklingsarbete för flygvapenförband under budgetåret 1979/
80,

5. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:138 och
motionerna 1978/79:2253, yrkandena 3 och 4,1978/79:2296 och
1978/79:2297, yrkandet 4, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört om kommande utredningsarbete,

6. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:138 och
motionerna 1978/79:2242, yrkandet 4, 1978/79:2254 och 1978/
79:2297, yrkandet 5, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört om ytterligare åtgärder för civilt
utnyttjande av industriella resurser,

7. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2242, yrkandet 5, om
anställningsgaranti för viss personal,

8. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2253, yrkandet 2, om
robotindustriell verksamhet,

beträffande övriga planeringsfrågor

9. att riksdagen avslår motionen 1978/79:693 om ”samhällstjänst”
för män och kvinnor,

10. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:100 och med
avslag på motionen 1978/79:594, yrkandet 2 i denna del,
godkänner de riktlinjer för det militära försvarets fortsatta
utveckling som föredragande statsrådet har angett,

beträffande personalfrågor

11. att riksdagen avslår motionen 1978/79:250 om utredning av
försvarets personalpolitik,

12. att riksdagen avslår motionen 1978/79:421 om utvärdering av
genomförda strukturförändringar inom försvarsmakten,

13. att riksdagen avslår motionen 1978/79:423 om förstärkningar
av personalvårdsresurserna inom armén,

beträffande värnpliktsutbildning m. m.

14. att riksdagen avslår motionen 1978/79:251, yrkandena 4-6, om
de värnpliktigas medinflytande m. m.,

15. att riksdagen avslår motionen 1978/79:696, yrkandena 1-3 samt
5 och 6.

5. Förmåner åt värnpliktiga m. fl.

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 79-81) föreslagit riksdagen att

1. antaga i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i familjebidragslagen
(1978:520),

FöU 1978/79:23

2. godkänna vad föredragande statsrådet har förordat om förmåner åt
värnpliktiga m. fl.

Motionerna

1978/79:251 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt avser yrkandena 2-3 och 7,
nämligen

2. att riksdagen beslutar att dagersättningen höjs med 2 kr. per dag till 16
kr.,

3. att riksdagen beslutar att familjepenningen för barn höjs med 90 kr. per
månad till 540 kr. per månad,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel för de värnpliktigas särskilda behov.

1978/79:424 av Ivan Svanström (c) och Bengt Bengtsson (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar hos regeringen anhålla att helt fria hemresor för värnpliktiga
införs fr. o. m. den 1 juli 1979.

1978/79:504 av Roland Brännström (s) och Lilly Hansson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande ersättning vid mönstring.

1978/79:696 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt avser yrkandet 4 i denna del,
att riksdagen uttalar sig för att de ekonomiska villkoren för de värnpliktiga
förbättras i enlighet med vad som anges i motionen.

1978/79:865 av Lilly Hansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till åtgärder i syfte att det särskilda familjebidragssystemet
för de värnpliktiga överförs till kommunernas socialnämnder.

1978/79:1784 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) såvitt avser
yrkandet 1 att riksdagen beslutar att dagersättningen höjs med 6 kr. per dag
till 20 kr.

Utskottet

Inom ramen för gällande system för förmåner till värnpliktiga m. fl. (prop.
1975:37, FöU 1975:18, rskr 1975:195 och prop. 1975/76:134, FöU 1975/76:37,
rskr 1975/76:326) har det gjorts succesiva förbättringar. Det beslut i detta
syfte som riksdagen fattade under föregående riksmöte (prop. 1977/78:100
bil. 7, FöU 1977/78:19, rskr 1977/78:240) ökade de årliga kostnaderna med
drygt 37 milj. kr. I budgetpropositionen föreslås förbättringar av
värnpliktsförmånerna till en kostnad av 40 milj. kr. för år. Förslagen gäller
höjning av dagersättningen och utryckningsbidraget. Även beträffande de

FöU 1978/79:23

familjesociala förmånerna och de värnpliktigas reseförmåner förordas vissa
förbättringar.

Riksdagen har redan beslutat om höjning avutryckningsbidraget
(FöU 1978/79:16, rskr 1978/79:173). Detta utgår fr. o. m. den 1 januari 1979
med 1 500 kr.

Dagersättningen föreslås med hänsyn till det allmänna kostnadsläget
höjas från 14 till 15 kr. Detta innebär att den sammanlagda kostnadsersättningen
-dagersättningen och tillägg till dagersättningen-blir (15 + 15)30
kr. fr. o. m. 231:a t. o. m. 300:e tjänstgöringsdagen. För tjänstgöringstid
därefter blir den sammanlagda kostnadsersättningen per dag (15 + 30) 45
kr.

I några motioner föreslås höjningar av dagersättningen utöver regeringens
förslag. I den socialdemokratiska partimotionen 251 yrkas att den höjs med
ytterligare 1 kr. till 16 kr. Motionen 696 (vpk) innehåller förslag om en höjning
till lägst 30 kr. 1 motionen 1784 (apk) förordas en höjning till 20 kr. (yrkandet
1).

I propositionen föreslås vidare att maximibeloppet för familjepenningen
höjs från 990 till 1 020 kr. per månad för maka och från 450 till 480
kr. per månad för barn. Förslaget förutsätter en ändring av familjebidragslagen
(1978:520). Regeringens ändringsförslag framgår av bilaga 7.1 till
propositionen.

Även när det gäller de familjesociala förmånerna framförs i motionen 251
(s) förslag som innebär förbättringar i förhållande till regeringens förslag.
Enligt motionärerna bör familjepenningen för barn beräknas till högst 540 kr.
per månad (yrkandet 3).

Beträffande d e värnpliktigas re se fö r m å n e r vill utskottet erinra
om att riksdagen föregående riksmöte fattade ett beslut som innebar att vissa
värnpliktiga får fria sovplatser i samband med ytterligare en hemresa per
kalendermånad (prop. 1977/78:100 bil. 7, FöU 1977/78:19, rskr 1977/78:240).
Föredragande statsrådet anmäler i budgetpropositionen att begränsningen till
ytterligare en hemresa har visat sig skapa administrativt merarbete. De
faktiska möjligheterna att resa hem uppger han vara begränsade med hänsyn
till tjänstgöringens uppläggning m. m. samt tillgången på sovplatser. Det är,
anser han, inte lämpligt eller nödvändigt att behålla begränsningen till
ytterligare en hemresa. Han förordar därför att ifrågavarande värnpliktiga får
fria sovplatser vid samtliga hemresor. Han bedömer att denna förbättring kan
genomföras inom ramen för tilldelade medel.

Frågan om helt fria resor för de värnpliktiga har tidigare yrkats i ett flertal
motioner. Yrkandet återkommer även i år i motionerna 424 (c) och 696 (vpk).
Enligt motionen 424 bör denna förmån utgå fr. o. m. den 1 juli 1979.
Motionärerna föreslåratt de värnpliktiga tilldelas ett frikort för resor med SJ:s
tåg och bussar som gäller hela utbildningstiden. I motion 696 hävdar
motionärerna att de värnpliktiga bör ha fria resor med statliga och kommu -

FöU 1978/79:23

nala kommunikationsmedel samt fjärrekryterade värnpliktiga dessutom fria
flygresor.

Under föregående riksmöte begärde riksdagen på förslag av utskottet att
regeringen skulle låta utreda de unga värnpliktigas ekonomiska förhållanden
(FöU 1977/78:19, rskr 1977/78:240). Försvarsministern uppger i budgetpropositionen
att regeringen i juni 1978 givit överbefälhavaren i uppdrag att i
samarbete med statistiska centralbyrån göra en sådan undersökning. Utskottet
bedömer att resultatet av undersökningen - som skall redovisas för
regeringen senast den 15 september 1980 - kommer att utgöra ett värdefullt
faktamaterial för prioriteringar och beslut när det gäller de värnpliktigas
förmåner. I avvaktan härpå vill utskottet inte nu förorda några ändringar av
dessa förmåner utöver vad som föreslås i propositionen. Beträffande de
värnpliktigas reseförmåner pågår dessutom inom försvarsdepartementet en
översyn av det nuvarande systemet. Motionerna 251, yrkandena 2 och 3,424,
696 i här berörda delar och 1784 bör avslås av riksdagen.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att i propositionen 1978/
79:111 om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati m. m., bilaga 3, har
regeringen på föredragning av försvarsministern anmält att den överväger
vissa ytterligare ändringar av reseförmånerna för de värnpliktiga. Försvarsministern
räknar med ytterligare en fri resa per kalendermånad under
grundutbildningen. I samband därmed skall de s. k. rabattresorna upphöra.
Försvarsministern föreslår också att fardkostersättning, som utbetalas vid
långa fria resor, inte heller skall utgå sedan en andra fri resa per kalendermånad
har införts. Han anseratt möjligheten att få fria sovplatser har medfört
att denna ersättning har minskat i betydelse. Utskottet behandlar denna del
av propositionen 1978/79:111 i betänkandet FöU 1978/79:25.

Under anslaget Vissa ersättningar m. m. har för innevarande budgetår
beräknats 800 000 kr. för bidrag till värnpliktiga och deras
anhöriga för särskilda behov som inte kan tillgodoses inom ramen
för gällande familjebidragsförfattningar och inte heller bedöms kunna
avhjälpas i annan ordning. Medlen fördelas av försvarsstabens personalvårdsbyrå.
I budgetpropositionen föreslår försvarsministern att förbanden i
fortsättningen skall ha ansvaret för att sådana behov blir tillgodosedda. Av
den anledningen bör medel för ändamålet i stället budgeteras under
försvarsgrenarnas anslag till ledning och förbandsverksamhet. I motionen
251, yrkandet 7, utgår motionärerna från att hittills tillämpad praxis skall vara
normgivande för den fortsatta tillämpningen. En besvärsmöjlighet måste
enligt deras mening sannolikt också finnas, i vaije fall i ett inledande skede.
De anser att försvarsstabens personalvårdsbyrå är ett lämpligt forum för
sådana besvär. Motionärerna understryker också betydelsen av att regeringen
i god tid ger anvisningar för verksamheten.

Enligt vad utskottet har inhämtat kommer regeringen att under våren
utfärda riktlinjer för förbandens handläggning som ligger i linje med den
praxis som har tillämpats hittills. I detta sammanhang kommer också

FöU 1978/79:23

besvärsmöjligheten att regleras. Därmed torde det huvudsakliga syftet med
motionsyrkandet bli tillgodosett.

Utskottet behandlar i detta sammanhang också motionerna 504 (s) och 865
(s).

I motionen 504 yrkas att ersättning enligt samma regler som gäller för
värnpliktiga vid repetitionsutbildning skall gälla för värnpliktiga som inställer
sig till mönstring (inskrivning). En sådan ordning skulle enligt deras
uppfattning vara av särskild betydelse för värnpliktiga i Nedre Norrlands och
Övre Norrlands militärområden. Dessa värnpliktiga måste i regel vara borta
två dagar från utbildning eller arbete när de mönstrar.

Enligt gällande bestämmelser är den som inställer sig till inskrivningsförrättning
berättigad till dagersättning, fri resa, fri förplägnad, fri inkvartering
och fri sjukvård. Förmånerna är alltså desamma som utgår under grundutbildningen.
Motionärernas förslag innebär att de värnpliktiga vid mönstringen
får ersättning enligt ett annat system än det som kommer att gälla under
den följande grundutbildningen. Detta framstår som omotiverat. Ersättningen
vid repetitionsutbildningen är avsedd att ge den värnpliktige ersättning för
hans inkomst av förvärvsarbete. Många värnpliktiga har ingen sådan inkomst
vid den ålder då de är skyldiga att mönstra. Detta skulle få till följd att
värnpliktiga vid ett och samma mönstringstillfälle skulle få ersättning med
mycket varierande belopp beroende på om de har arbetsanställning eller inte.
Utskottet kan inte tillstyrka en sådan ordning. Motionen 504 bör avslås.

I motionen 865 framhåller motionärerna att den nya familjebidragslagstiftning
som trädde i kraft den 1 juli 1978 vid den praktiska tillämpningen har
medfört avsevärda dröjsmål vid utbetalningen av familjebidragen. De
framför olika argument för att slopa det särskilda familjebidragssystemet för
värnpliktiga och i stället föra över ansvaret till de kommunala socialhjälpsnämnderna.
Detta skulle enligt deras mening för de värnpliktiga innebära
inte bara en smidigare och snabbare handläggning av bidragsansökningarna
utan också ge bättre likformighet och följsamhet med penningutvecklingen.

Motionen torde vara betingad bl. a. av att försvarets civilförvaltning hösten
1978 hade en stor balans på familjebidragsärenden som starkt försenade
handläggningen av dessa ärenden. Balansen uppkom till följd av svårigheter
vid lagstiftningens ikraftträdande samtidigt med myndighetens flyttning till
Karlstad. Enligt vad utskottet har inhämtat är denna balans numera
avarbetad och familjebidragsärendena har en normal handläggningstid som
inte överstiger 14 dagar och oftast är omkring en vecka. Undantagsvis kan
handläggningen av svårutredda fall ta över en månad.

Om man helt skulle slopa de särskilda familjesociala förmånerna för de
värnpliktiga skulle detta medföra försämringar för dem som inte kan
accepteras. Att till kommunerna föra över endast det administrativa ansvaret
med i huvudsak i övrigt oförändrade bestämmelser skulle också det medföra
olägenheter. Bl. a. kan befaras att kommunerna skulle tillämpa olika normer

FöU 1978/79:23

med följd att värnpliktiga under likartade betingelser skulle fl olika förmåner.
Med hänsyn också till att den gällande lagstiftningen har tillämpats endast
under kort tid anser utskottet att motionen 865 bör avslås.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:100 och med
avslag på motionen 1978/79:251, yrkandet 3, antar följande som
Regeringens förslag betecknade förslag till lag om ändring i
familjebidragslagen (1978:520):

Härigenom föreskrivs att 9 § familjebidragslagen (1978:520) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Familjepenning beräknas för månad
till högst 450 kronor för barn och
till högst 990 kronor för annan
person. Familjepenning förden som
uppbär ersättning för vård som avses
i 7 § 7 eller för den som har rätt till
underhållsbidrag, som tjänstepliktig
är skyldig att utge, får dock ej överstiga
ersättningens eller bidragets
belopp för månad.

Regeringens förslag

Familjepenning beräknas för månad
till högst 480 kronor för barn och
till högst 1 020 kronor för annan
person. Familjepenning för den som
uppbär ersättning för vård som avses
i 7 § 7 eller för den som har rätt till
underhållsbidrag, som tjänstepliktig
är skyldig att utge, får dock ej överstiga
ersättningens eller bidragets
belopp för månad.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

2. att riksdagen med avslag på motionerna 1978/79:251, yrkandet
2, 1978/79:696, yrkandet 4 i denna del, och 1978/79:1784,
yrkandet 1, godkänner vad föredragande statsrådet i propositionen
1978/79:100 har förordat rörande dagersättningen till
värnpliktiga m. fl.,

3. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:424 och 1978/79:696,
yrkandet 4 i denna del, om fria resor för värnpliktiga,

4. att riksdagen avslår motionen 1978/79:504 om ersättningen till
värnpliktig vid inskrivning,

5. att riksdagen avslår motionen 1978/79:865 om det särskilda
familjebidragssystemet för värnpliktiga,

6. att riksdagen avslår motionen 1978/79:251, yrkandet 7, rörande
medel för de värnpliktigas särskilda behov,

7. att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet i övrigt har
förordat om förmåner åt värnpliktiga m. fl.

FöU 1978/79:23

6. Ramberäkning för budgetåret 1979/80 m. m. - militära försvaret Regeringen

har i budgetpropositionen (s. 84-88) föreslagit riksdagen att

1. för budgetåret 1979/80 fastställa utgiftsramen för det militära försvaret
till 13 lil 955 000 kr. i prisläget februari 1978,

2. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret
för budgetåret 1979/80 med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

3. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret
för budgetåret 1979/80 med den del av ökade kostnader för vissa förmåner åt
värnpliktiga som överstiger vad nettoprisindex ger,

4. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret
för budgetåret 1979/80 på grund av över- eller underutnyttjande av
utgiftsramen för budgetåret 1978/79,

5. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1979/80 medge överskridande
av utgiftsramen för det militära försvaret om det behövs av konjunktur-
eller beredskapsskäl.

Motionerna

1978/79:422 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar uttala att försvaret skall ges full kompensation för de prisstegringar
det drabbas av.

1978/79:594 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt avser yrkandena 3-5, nämligen 3.

att riksdagen beslutar fastställa utgiftsramen för det militära försvaret
för budgetåret 1979/80 till 12 703 910000 kr., i prisläge februari 1978,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändringar av bemyndiganderamar och betalningsmedel för
budgetåret 1979/80,

5. att riksdagen avslår regeringens hemställan om bemyndigande att
justera utgiftsramen fördet militära försvaret för budgetåret 1979/80 med den
del av ökade kostnader för förmåner åt värnpliktiga vilken överstiger vad
nettoprisindex ger.

1978/79:1219 av Bertil Johansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen, i syfte att hålla nere försvarsanslagen, hos regeringen
begär att 1978 års försvarskommitté eller - om så erfordras - en särskild
utredning får i uppdrag att utreda om vissa kostnader som nu redovisas inom
försvarsdepartementets område bör överföras till andra områden,

2. att riksdagen beslutar föreslå regeringen att finansieringen av de sociala
kostnaderna för värnpliktiga (och civilförsvarspliktiga) under deras tjänstgöring
hänförs till socialhuvudtiteln.

FöU 1978/79:23

Utskottet

Regeringens förslag till utgiftsram för det militära försvaret budgetåret
1979/80 överensstämmer med planeringsramen enligt 1977 års försvarsbeslut.
Budgettekniska förändringar och prisomräkning har gjorts på vanligt
sätt. Utgiftsramen föreslås uppgå till 13 lil 955 000 kr. i prisläget februari
1978.

I partimotionen 594 (s) föreslås att utgiftsramen för det militära försvaret i
samma prisläge skall bestämmas till 12 703 910 000 kr.

Liksom beträffande planeringsramen för femårsperioden godtar utskottet
att utgiftsramen 1979/80 bestäms i enlighet med regeringens förslag. Det
innebär att utskottet avstyrker bifall till yrkandena 3 och 4 i motionen
594.

I enlighet med försvarsbeslutet och på samma sätt som för innevarande
budgetår bör regeringen för budgetåret 1979/80 bemyndigas att justera
utgiftsramen för bl. a. den del av ökade kostnader för vissa förmåner åt
värnpliktiga som överstiger vad nettoprisindex ger. Yrkandet 5 i motionen
594 bör därför avslås av riksdagen.

I motionen 422 (m) föreslås att försvaret skall ges full kompensation för de
prisstegringar det drabbas av. För det militära försvaret och civilförsvaret
gäller att pris- och lönestegringar kompenseras med ledning av utvecklingen
av nettoprisindex (NPI). Skillnaden mellan NPI-utveckling och faktisk
utveckling av priser och löner skall mötas genom att man i planeringen av det
ekonomiska utrymmet avsätter särskilda reserver (priskilar och lönekilar).
Gällande system bekräftades genom 1977 års försvarsbeslut efter en värdering
av dess fördelar och nackdelar av 1974 års försvarsutredning. En ny
prövning av systemet bör inte ske förrän i samband med nästa långsiktiga
beslut om bl. a. det militära försvarets och civilförsvarets fortsatta inriktning.
1978 års försvarskommitté är oförhindrad att överväga planerings- och
resursfrågor av det slag som tas upp i motionen 422. Överbefälhavaren anser
att ett nytt priskompensationssystem är nödvändigt. Han avser att senare
redovisa erfarenheterna av nuvarande system och föreslå åtgärder. Med
hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen bör avslås.

Motionen 1219 (c) syftar främst till att finansieringen av sociala kostnader
för värnpliktiga och civilförsvarspliktiga skall föras över från försvarets
huvudtitel till socialhuvudtiteln. Utskottet kan inte finna att en sådan
ändring medför några fördelar eller att frågor av detta slag behöver utredas.
Motionen bör avslås.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:100 och med
avslag på motionen 1978/79:594, yrkandena 3 och 4, för
budgetåret 1979/80 fastställer utgiftsramen för det militära
försvaret till 13 111 955 000 kr. i prisläget februari 1978,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramen för

Föll 1978/79:23

det militära försvaret för budgetåret 1979/80 med hänsyn till
prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:100 och med
avslag på motionen 1978/79:594, yrkandet 5, bemyndigar
regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för
budgetåret 1979/80 med den del av ökade kostnader för vissa
förmåner åt värnpliktiga som överstiger vad nettoprisindex
ger,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramen för
det militära försvaret för budgetåret 1979/80 på grund av övereller
underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1978/
79,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret
1979/80 medge överskridande av utgiftsramen för det militära
försvaret om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl,

6. att riksdagen avslår motionen 1978/79:422 om systemet för
priskompensation till försvaret,

7. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1219 om överföring av
vissa sociala kostnader, m. m.

7. Anslagsfrågor för det militära försvaret

Regeringen har i budgetpropositionen och i propositionen 1978/79:138
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1979/80 anvisa medel, lämna beställningsbemyndiganden
m. m. enligt följande sammanställning.

Anslag

Belopp (kr.)

Fjärde huvudtiteln

Al. Försvarsdepartementet (prop.

1978/79:100 bil. 7 s. 90)

A 2. Vissa nämnder m. m. (prop.
1978/79:100 bil. 7 s. 91-94)

A 3. Kommittéer m. m. (prop.

1978/79:100 bil. 7 s. 94)

A 4. Extra utgifter (prop. 1978/

79:100 bil. 7 s. 95)

A 5. Reglering av prisstegringar för
det militära försvaret (prop.
1978/79:100 bil. 7 s. 95-97)

förslagsanslag

uppdrag

förslagsanslag

reservationsanslag

förslagsanslag

20 900 000

2 000 0001
12 700 000

4 100 000

1 000 000

400 000 000

'Avser uppdrag åt fullmäktige i riksgäldskontoret att under budgetåret 1979/80 ikläda
staten garanti för lån till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum med sammanlagt högst
2 000 000 kr.

3 Riksdagen 1978/79. 10 sami. Nr 23

FöU 1978/79:23

Anslag

Belopp (kr.)

ArméfÖrband:

Bl. Ledning och förbandsverk samhetfprop.

1978/79:100 bil.
7 s. 98-103)

B 2. Materielanskaffning (prop.

1978/79:100 bil 7 s. 104-107)

B 3. Iståndsättning av befästning ar

och kaserner (prop. 1978/
79:100 bil. 7 s. 107-111)

B 4. Forskning och utveckling

(prop. 1978/79:100 bil. 7
s. 111-113)

Marinförband:

C 1. Ledning och förbandsverk samhet(prop.

1978/79:100 bil.
7 s. 114-119)

C 2. Materielanskaffning (prop.

1978/79:100 bil. 7
s. 119-122)

C 3. Iståndsättning av befästning ar

och kaserner (prop. 1978/
79:100 bil. 7 s. 123-125)

C 4. Forskning och utveckling

(prop. 1978/79:100 bil. 7
s. 125-127)

Flygvapenförband:

D 1. Ledning och förbandsverk samhet(prop.

1978/79:100 bil.
7 s. 128-133)

D 2. Materielanskaffning (prop.

1978/79:138 s. 2-6)

D 3. Iståndsättning av befästning ar

och kaserner (prop. 1978/
79:100 bil. 7 s. 134-136)

D 4. Forskning och utveckling

(prop. 1978/79:138 s. 6-36)

E 1. Försvarsstaben (prop. 1978/

79:100 bil. 7 s. 138-143)

E2. Arméstaben (prop. 1978/

79:100 bil. 7 s. 143-147)

E 3. Marinstaben (prop. 1978/

79:100 bil. 7 s. 147-151)

E 4. Flygstaben (prop. 1978/

79:100 bil. 7 s. 151-154)

E 5. Militärområdesstaber m. m.

(prop. 1978/79:100 bil. 7
s. 155-162)

förslagsanslag

bemyndigande

förslagsanslag

bemyndigande

förslagsanslag

bemyndigande

förslagsanslag

bemyndigande

förslagsanslag

bemyndigande

förslagsanslag

bemyndigande

förslagsanslag

3 412 000 000

1 128 000 000
999 500 000

89 700 000

110 000 000
92 000 000

1 080 000 000

1 049 000 000
631 000 000

25 250 000

65 200 000
47 500 000

1 880 000 000

2 032 000 000
1 977 000 000

40 000 000

320 000 000
418 200 000

81 000 000

48 800 000

40 100 000

48 500 000

261 500 000

FöU 1978/79:23

Anslag

Belopp (kr.)

Krigsorganisation för vissa staber
m. m.:

E 6. Ledning och förbandsverk samhet(prop.

1978/79:100 bil.

7 s. 162-164)

E 7. Materielanskaffning m. m.

(prop. 1978/79:100 bil. 7
s. 165-166)

E 8. Central och högre regional

ledning: Iståndsättning av befästningar
och kaserner (prop.
1978/79:100 bil. 7
s. 167-169)

F 1. Försvarets civilförvaltning

(prop. 1978/79:100 bil. 7

s. 170-173)

F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse

(prop. 1978/79:100 bil. 7

s. 173-176)

F 3. Fortifikationsförvaltningen

(prop. 1978/79:100 bil. 7

s. 177-181)

F 4. Försvarets materielverk (prop.
1978/79:100 bil. 7
s. 181-188)

F 5. Gemensam försvarsforskning

(prop. 1978/79:100 bil. 7

s. 188-193)

F 6. Försvarets radioanstalt (prop.

1978/79:100 bil. 7
s. 194-195)

F 7. Värnpliktsverket (prop. 1978/

79:100 bil. 7 s. 195-200)

F 8. Försvarets

rationaliseringsinstitut (prop.
1978/79:100 bil. 7
s. 200-205)

F 9. Försvarshögskolan (prop.

1978/79:100 bil. 7
s. 205-208)

F 10. Militärhögskolan (prop. 1978/
79:100 bil. 7 s. 208-213)

F 11. Försvarets gymnasieskola
(prop. 1978/79:100 bil. 7
s. 213-216)

F12. Försvarets förvaltningsskola
(prop. 1978/79:100 bil. 7
s. 216-219)

F13. Försvarets brevskola (prop.
1978/79:100 bil. 7
s. 219-223)

förslagsanslag

bemyndigande

förslagsanslag

bemyndigande

förslagsanslag

bemyndigande

förslagsanslag

10 200 000

52 900 000
62 900 000

1 800 000
40 550 000
20 000 000
76 100 000

650 000 000
455 600 000

235 700 000
6000 000

115 800 000
63 800 000

26 900 000

2 140 000
21 800 000

3 300 000

4 450 000
2 550 000

FöU 1978/79:23

Anslag

Belopp (kr.)

F 14.

F 15.

F 16.

F 17.

F 18.

F 19.

F 20.

F 21.

F 22.

Statens hundskola (prop.
1978/79:100 bil. 7
s. 223-228)

Krigsarkivet (prop. 1978/

79:100 bil. 7 s. 228-231)
Statens försvarshistoriska
museer (prop. 1978/79:100 bil.
7 s. 231-237)

Anskaffning av fortifikatorisk
materiel m. m. (prop. 1978/
79:100 bil. 7 s. 237-239)
Försvarets datacentral (prop.
1978/79:100 bil. 7
s. 239-242)

Frivilliga försvarsorganisationer
m. m.
(prop. 1978/79:100 bil. 7

s. 242-245)

Insatsberedskap m. m. (prop.
1978/79:100 bil. 7 s.

245-246)

Viss gemensam verksamhet
(prop. 1978/79:100 bil. 7

s. 247-249)

Vissa ersättningar m. m.

(prop. 1978/79:100 bil. 7
s. 249-253)

F 23. Gemensamma myndigheter
m. m.: Iståndsättning av befästningar
och kaserner (prop.
1978/79:100 bil. 7
s. 253-255)

Statens allmänna fastighetsfond
II5. Gemensamma myndigheter

m. m.: Anskaffning av anläggningar
för försvarets
forskningsanstalt (prop. 1978/
79:100 bil. 7 s. 256-258)

Försvarets fastighetsfond
III 1. Arméförband: Anskaffning

av anläggningar (prop. 1978/
79:100 bil. 7 s. 259-272)

III 2. Marinförband: Anskaffning

av anläggningar (prop. 1978/
79:100 bil. 7 s. 273-279)

III 3. Flygvapenförband: Anskaff ning

av anläggningar (prop.
1978/79:100 bil. 7
s. 279-290)

förslagsanslag

bemyndigande

förslagsanslag

investeringsanslag

i n vesteri ngsanslag
investeringsanslag

investeringsanslag

740 000
4 400 000

6 700 000

6 400 000

1 000

50 600 000
58 300 000

860 000
13 650 000

48 424 000

5 000 000

7000 000

250 000 000
99 600 000

131 000 000

FöU 1978/79:23

Anslag		Belopp (kr.)
III 4. Central och högre regional ledning: Anskaffning av an-läggningar (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 290-295)	investeringsanslag	40 000 000
III 5. Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av an-läggningar (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 295-301)	investeringsanslag	21 000 000
Statens datamaskinfond, försvarets delfond IX 1. Anskaffning av datamaskiner (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 302-305) investeringsanslag	14 800 000
	bemyndigande	20 000 000

Motionerna

1978/79:353 av Bengt Kindbom (c) såvitt avser yrkandet 2 att riksdagen
beslutar att avslå föreslaget anslag, propositionen 1978/79:100 bil. 7, III 1
Arméförband: Anskaffning av anläggningar om 7 milj. kr. till nytt skjutfalt
till Skövde garnison.

1978/79:354 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hemställer hos regeringen om förslag till omorganisation
av underrättelsetjänsten till ett civilt organ, som skall lyda direkt under
försvarsdepartementet,

2. att riksdagen beslutar om organisation av underrättelsenämnden, som
innebär representation för samtliga riksdagspartier samt att nämnden görs
ansvarig inför riksdagen och dess konstitutionsutskott,

3. att riksdagen, om yrkandena under punkterna 1 och 2 inte bifalls, avslår
yrkandet i budgetpropositionen bil. 7 p. F 20 om Insatsberedskap m. m. på
58 300 000 kr.

1978/79:1793 av Hans Wachtmeister (m)och Olle Eriksson (c) vari yrkas att
riksdagen i samband med behandlingen av delprogrammet Frivilliga
försvarsorganisationer m. m. uttalar sig för att tillden frivilliga skytterörelsen
utgående statsbidrag över fjärde huvudtiteln ökas med minst 10 96.

1978/79:2241 av Gösta Bohman m. fl. (m) såvitt avser yrkandena

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete
under anslaget Flygvapenförband för SK 38/A 38 för verksamheten under
resterande del av försvarsbeslutsperioden t. o. m. 1981/82 får beställas inom
en kostnadsram av 1 600 000 000 kr., bemyndigandet avser att täcka

FöU 1978/79:23

utvecklingen av flygplan SK 38/A 38 samt tillhörande beväpnings- och
motmedelsutrustning,

2. att riksdagen till Flygvapenförband: Forskning och utveckling för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 660 500 000 kr.

Utskottet

Yrkandena i motionen 2241 (m) syftar till att riksdagen skall ställa resurser
till förfogande för utveckling av flygplanet SK 38/A 38. Avsikten är att
uppräkningen av anslaget Flygvapenförband: Forskning och
utveckling med 242,3 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag skall
finansieras genom en motsvarande minskning av anslaget Flygvapenförband:
Materielanskaffning för nästa budgetår.

Utskottet har i det föregående tagit ställning för att SK 38/A 38 inte
utvecklas. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionen 2241,
yrkandena 1 och 2.

Fr. o. m. den 1 juli 1978 utgår statsbidrag till den frivilliga skytterörelsen
åter från fjärde huvudtiteln. För innevarande budgetår utgår statsbidrag till
Skytteförbundens överstyrelse och Skytterörelsens ungdomsorganisation
med 6 milj. kr. under anslaget Frivilliga försvarsorganisationer
m. m. (prop. 1977/78:100 bil. 7, FöU 1977/78:19, rskr 1977/78:240). I
samråd med chefen för utbildningsdepartementet förordar försvarsministern
i budgetpropositionen att Skytterörelsens ungdomsorganisation fr. o. m. den
1 juli 1979 erhåller bidrag enligt förordningen (1971:388) om statsbidrag till
ungdomsorganisationer och att medel för verksamheten därmed beräknas
under nionde huvudtiteln. Utskottet har ingen erinran mot detta förslag.
Överföringen medför att utgiftsramen för det militära försvaret minskas med
215 000 kr.

1 motionen 1978/79:1793 (m, c) yrkas att det statsbidrag till den frivilliga
skytterörelsen som utgår över fjärde huvudtiteln ökas med minst 10 %. Det
är, hävdar motionärerna, nödvändigt med minst denna uppräkning för att
behålla skytterörelsens verksamhet på nuvarande nivå.

Riksdagen har många gånger framhållit betydelsen av den frivilliga
försvarsverksamheten. Bl. a. i samband med behandlingen av regeringens
förslag om nya förmåner för frivilligpersonal m. fl. (prop. 1976/77:49, FöU
1976/77:8, rskr 1976/77:153) underströk utskottet frivilligförsvarets betydelse
som komplement till övriga försvarsansträngningar. Dess insatser när det
gäller att sprida kunskap om och intresse för totalförsvaret framhölls också
vara betydelsefulla. Utskottet anser det mot den bakgrunden vara viktigt att
tillräckliga medel ställs till förfogande för frivilligverksamheten. Det är
emellertid också nödvändigt att väga de olika frivilligorganisationernas
behov av medel mot vad som behövs för andra angelägna uppgifter inom
försvaret. Enligt vad utskottet har inhämtat pågår f. n. inom försvarsstaben
en översyn som syftar till att pröva hur resurserna bör fördelas till olika

FöU 1978/79:23

frivilligorganisationer. Den avses kunna läggas till grund för arbetet med
budgeten för budgetåret 1980/81. Utskottet anser att riksdagen i avvaktan
därpå inte bör göra något uttalande i enlighet med vad som yrkas i motionen
1793.

Utskottet har beträffande delprogrammet och anslaget Insatsberedskap
inhämtat upplysningar om överbefälhavarens förslag och
försvarsministerns ställningstaganden utöver vad som framgår av budgetpropositionen
(s. 246). I motionen 354 (vpk) finns yrkanden rörande den
militära underrättelsetjänsten motsvarande dem som framfördes i anslutning
till ifrågavarande anslag i budgetpropositionerna 1977 och 1978. Utskottet har
i sina betänkanden med anledning av dessa båda propositioner föreslagit
avslag på motionsyrkandena (FöU 1976/77:9 s. 11 och FöU 1977/78:19
s. 30-31). Utskottet vidhåller med hänvisning härtill sin uppfattning att den
nuvarande organisationsformen är ändamålsenlig och att detsamma gäller
nuvarande ordning för insyn och kontroll. Riksdagen bör därför inte heller för
budgetåret 1979/80 vägra att ställa medel till förfogande för de viktiga
ändamål som anslaget avser. Motionen 354 bör alltså avslås till alla delar.

På anslaget A rmé fö rba n d : Anskaffning av anläggningar
under försvarets fastighetsfond anvisas medel för bl. a. markförvärv för
övnings- och skjutfält m. m. I en investeringsplan som är bifogad budgetpropositionen
och som enligt försvarsministern bör ligga till grund för
medelsanvisningen beräknas för budgetåret 1979/80 7 milj. kr. för markanskaffning
för det nya skjutfältet för Skövde garnison (prop. 1978/79:5, FöU
1978/79:9, rskr 1978/79:56). I motionen 1978/79:353 (c) yrkas att riksdagen
inte skall anvisa dessa medel.

Motionen 353 väcktes med anledning av propositionen 1978/79:70 om
markförvärv för ett nytt övnings- och skjutfalt för Hallands regemente (I 16).
Motionen innehöll också vissa andra yrkanden, bl. a. att i avvaktan på
resultatet av vissa undersökningar vidare åtgärder för anskaffning av skjutfält
för Skövde garnison skulle avbrytas. Dessa yrkanden har avslagits av
riksdagen i samband med dess beslut om markanskaffningen för I 16:s
övnings- och skjutfalt (FöU 1978/79:20, rskr 1978/79:236). Det nu behandlade
yrkandet bör också avslås med hänvisning till att riksdagen i angivet
sammanhang har avslagit motionärens förslag att avbryta anskaffningen av
skjutfältet för Skövde garnison.

Beträffande anslaget Vissa ersättningar m. m. har utskottet under
punkten 5 i det föregående godtagit en överföring av 800 000 kr. från detta
anslag till försvarsgrenarnas anslag till ledning och förbandsverksamhet.
Beloppet är avsett att användas för bidrag till värnpliktiga och deras anhöriga
för särskilda behov som inte kan tillgodoses inom ramen för gällande
familjebidragsförfattningar och inte heller bedöms kunna avhjälpas i annan
ordning.

FöU 1978/79:23

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
i fråga om fjärde huvudtiteln

1. att riksdagen till Försvarsdepartementet för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 20 900 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande Vissa nämnder m. m.

a. uppdrar åt fullmäktige i riksgäldskontoret att under budgetåret
1979/80 ikläda staten garanti för lån till Stiftelsen Gällöfsta
kurscentrum med sammanlagt högst 2 000 000 kr.,

b. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
12 700 000 kr.,

3. att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 4 100 000 kr.,

4. att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1979/80 anvisar ett
reservationsanslag av 1 000 000 kr.,

5. att riksdagen till Reglering av prisstegringar för det militära
försvaret för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
1 400 000 000 kr.,

6. att riksdagen till Arméförband: Ledning ochförbandsverksamhet
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
3 412 000 000 kr.,

7. att riksdagen beträffande Arméförband: Materielanskajfning

a. bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel
m. m. för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av
1 128 000 000 kr.,

b. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
999 500 000 kr.,

8. att riksdagen till Arméförband: Iståndsättning av befästningar och
kaserner för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
89 700 000 kr.,

9. att riksdagen beträffande Arméförband: Forskning och utveckling a.

bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete för
arméförband får beställas inom en kostnadsram av 110 000 000
kr.,

b. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
92 000 000 kr.,

10. att riksdagen till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
1 080 000 000 kr.,

11. att riksdagen beträffande Marinförband: Materielanskaffning

a. bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel
m. m. för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram
av 1 049 000 000 kr.,

FöU 1978/79:23

b. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
631 000 000 kr.,

12. att riksdagen till Marinförband: fståndsättning av befästningar
och kaserner för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
25 250 000 kr.,

13. att riksdagen beträffande Marinförband: Forskning och utveckling a.

bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete för
marinförband får beställas inom en kostnadsram av 65 200 000
kr.,

b. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av

47 500 000 kr.,

14. att riksdagen till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksanihet
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
1 880 000 000 kr.,

15. att riksdagen beträffande Flygvapenförband: Materielanskaffning a.

bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel
m. m. för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram
av 2 032 000 000 kr.,

b. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av

1 977 000 000 kr.,

16. att riksdagen till Flygvapenförband: Istdndsättning av befästningar
och kaserner förbudgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag
av 40 000 000 kr.,

17. att riksdagen beträffande Flygvapenförband: Forskning och
utveckling med bifall till propositionen 1978/79:138 och med
avslag på motionen 1978/79:2241, yrkandena 1 och 2

a. bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete för
flygvapenförband får beställas inom en kostnadsram av
320 000 000 kr.,

b. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av

418 200 000 kr.,

18. att riksdagen till Försvarsstaben för budgetåret 1979/80 anvisar
ett förslagsanslag av 81 000 000 kr.,

19. att riksdagen till Arméstaben för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 48 800 000 kr.,

20. att riksdagen till Marinstaben för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 40 100 000 kr.,

21. att riksdagen till Flygstaben för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 48 500 000 kr.,

22. att riksdagen till MHitärområdesstaber m. m. för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 261 500 000 kr.,

FöU 1978/79:23

23. att riksdagen till Krigsorganisation förvissa staber m. m.: Ledning
och förbandsverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 10 200 000 kr.,

24. att riksdagen till Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaffning
m. tn.

a. bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel
m. m. för vissa staber får läggas ut inom en kostnadsram av
52 900 000 kr.,

b. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
62 900 000 kr.,

25. att riksdagen till Central och högre regional ledning: Iståndsättning
av befästningar och kaserner för budgetåret 1979/80 anvisar
ett förslagsanslag av 1 800 000 kr.,

26. att riksdagen till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1979/
80 anvisar ett förslagsanslag av 40 550 000 kr.,

27. att riksdagen till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 20 000 000 kr.,

28. att riksdagen till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1979/
80 anvisar ett förslagsanslag av 76 100 000 kr.,

29. att riksdagen beträffande Försvarets materielverk

a. bemyndigar regeringen att medge att för budgetåret 1979/80
förnödenheter för fredsutbildningen får beställas så att vid varje
tillfälle en kostnadsram av 650 000 000 kr. inte överskrids,

b. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av

455 600 000 kr.,

30. att riksdagen beträffande Gemensam försvarsforskning

a. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av

235 700 000 kr.,

b. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1979/80 medge
att materiel för forskningsändamål beställs inom en kostnadsram
av 6 000 000 kr.,

31. att riksdagen till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 115 800 000 kr.,

32. att riksdagen till Värnpliktsverket för budgetåret 1979/80 anvisar
ett förslagsanslag av 63 800 000 kr.,

33. att riksdagen till Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 26 900 000 kr.,

34. att riksdagen till Försvarshögskolan för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 2 140 000 kr.,

35. att riksdagen till Militärhögskolan för budgetåret 1979/80 anvisar
ett förslagsanslag av 21 800 000 kr.,

36. att riksdagen till Försvarets gymnasieskola för budgetåret 1979/
80 anvisar ett förslagsanslag av 3 300 000 kr.,

FÖL 1978/79:23

37. att riksdagen till Försvarets förval tn i niskala för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 4 450 000 kr.,

38. att riksdagen till Försvarets brevskola för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 2 550 000 kr.,

39. att riksdagen till Statens hundskola för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 740 000 kr.,

40. att riksdagen till Krigsarkivet för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 4 400 000 kr.,

41. att riksdagen till Statensförsvarshistoriska museer för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 6 700 000 kr.,

42. att riksdagen till Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m. för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 6 400 000
kr.,

43. att riksdagen till Försvarets datacentral för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

44. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:100 och med
avslag på motionen 1978/79:1793 till Frivilliga försvarsorganisationer
m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 50 600 000 kr.,

45. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:100 och med
avslag på motionen 1978/79:354 till Insatsberedskap m. m. för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 58 300 000
kr.,

46. att riksdagen beträffande Viss gemensam verksamhet

a. bemyndigar regeringen att medge att beställningar m. m. av
krigskartor får läggas ut inom en kostnadsram av 860 000
kr.,

b. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
13 650 000 kr.,

47. att riksdagen till Vissa ersättningar m. m. förbudgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 48 424 000 kr.,

48. att riksdagen till Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning
av befästningar och kaserner för budgetåret 1979/80 anvisar
ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.,

i fråga om statens allmänna fastighetsfond

49. att riksdagen till Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning
av anläggningar för försvarets forskningsanstalt för budgetåret
1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 7 000 000 kr.,

i fråga om försvarets fastighetsfond

50. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:100 och med
avslag på motionen 1978/79:353, yrkandet 2, till Arméförband:
Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1979/80 anvisar ett
investeringsanslag av 250 000 000 kr..

FöU 1978/79:23

51. att riksdagen till Marinförband: Anskaffning av anläggningar för
budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 99 600 000
kr.,

52. att riksdagen till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar
för budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag av
131 000 000 kr.,

53. att riksdagen till Central och högre regional ledning: Anskaffning
av anläggningar för budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag
av 40 000 000 kr.,

54. att riksdagen till Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning
av anläggningar för budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag
av 21 000 000 kr.,

i fråga om statens datamaskinfond, försvarets delfond

55. att riksdagen beträffande Anskaffning av datamaskiner

a. för budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag av
14 800 000 kr.,

b. medger att datamaskinutrustning beställs till en kostnad av -utöver tidigare medgivet belopp - högst 20 000 000 kr.

8. Verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret 1977/78

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 306-309) berett riksdagen tillfälle
att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten inom
civilförsvaret under budgetåret 1977/78.

Utskottet

Civilförsvarsstyrelsen har lämnat årsredovisning för budgetåret 1977/78.1
propositionen lämnas en sammanfattande redogörelse för denna. Utskottet
har inte något att erinra med anledning av vad försvarsministern har anfört
om verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret 1977/78 och
hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

9. Verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret 1978/79

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 310) berett riksdagen tillfälle att ta
del av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten inom
civilförsvaret under budgetåret 1978/79.

FöU 1978/79:23

Utskottet

Verksamheten under innevarande budgetår bedrivs enligt de riktlinjer som
finns angivna i propositionen 1977/78:100 (FöU 1977/78:19, rskr 1977/
78:240).

Utskottet har inte något att erinra med anledning av vad försvarsministern
har anfört om verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret 1978/79
och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

10. Civilförsvarets fortsatta utveckling

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 322-329) föreslagit riksdagen att
godkänna de riktlinjer för civilförsvarets fortsatta utveckling som föredragande
statsrådet har angett.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern godtar den principiella avvägning beträffande utvecklingen
av verksamheten inom civilförsvaret som civilförsvarsstyrelsen har
redovisat i sin programplan för perioden 1978/79-1982/83. Han uttalar att en
viss omplanering dock kan visa sig nödvändig under perioden men framhåller
att det alltjämt bör vara en stark strävan att behålla den inriktning av
verksamheten som förutsattes i 1977 års försvarsbeslut.

1 fråga om de olika delarna i programplanen berör försvarsministern
bl. a.

O det ekonomiska utrymmet för investeringar i en ny utbildnings- och

övningsanläggning för civilförsvaret i Skövde
O anskaffningsprogrammet för skyddsmasker
O självskyddsutbildningen
O försöken med information till allmänheten.

Försvarsministern behandlar därefter olika frågor om skyddsrum.
Fr. o. m. 1 juli 1979 gäller nya regler för skyddsrumsbyggandet. Förberedelserna
för tillämpningen av de nya reglerna är i huvudsak avslutade.

Frågan om skyddsrummens kvalitet, dvs. förmåga att skydda mot olika
slags verkningar av stridsmedel, behandlades i samband med 1977 års
försvarsbeslut (prop. 1976/77:74 bil. 1 s. 278, FöU 1976/77:13 s. 83).
Skyddsrum skall i första hand skydda mot brand, byggnadsras, sprängverkan
och splitter och vara försett med anordning för luftrening. Skyddsrum skall
också ge visst skydd mot radioaktivt nedfall och mot den långvariga
luftstötvågen från kärnvapen.

Civilförsvarsstyrelsen har utarbetat nya tekniska bestämmelser för skyddsrum
(TB 78). De nya reglerna innebär att skyddsrummen blir motståndskraftiga
mot byggnadsras och att tak och väggar får ett sådant utförande att de i

FöU 1978/79:23

rimlig grad skyddar mot sprängverkan, strålning och brand. Strålningsnivån
från radioaktivt nedfall beräknas inne i skyddsrummen vara högst en
fyrtiondel av nivån i det fria. Skyddsrummen utförs så att de kan tillslutas
tillräckligt tätt och förses med renad luft till skydd mot kemiska och
biologiska stridsmedel. Skyddsrummen skall förses med lämpligt anordnade
reservutgångar.

Civilförsvarsstyrelsen har på utskottets begäran framställt följande bild
som starkt förenklat åskådliggör de nya bestämmelserna.

SKYDDSRUM tb?8

SKYDDAR MOT

•STÖTVÅG ‘BRAND -RADIOAKTIV STRÅLNING

•SPLITTER ‘RAS ‘BC-STRID SM EDEL

FRISKLUFTS - *

AGGREGAT RESERV -

MONTERBAR

PELARE

FÄNG TORRKLOSETT -

SKYDDSRUMSDORR

UTGÅNG

BYGGNAD MED STOMME AV BETONG

Försvarsministern delar civilförsvarsstyrelsens uppfattning att ramen för
planeringen av skyddsrumsbyggandet under den aktuella femårsperioden
bör vara oförändrat 187 milj. kr. för budgetår i prisläget februari 1978.
Civilförsvarsstyrelsen undersöker f. n. vilka åtgärder och organisationsfor -

FöU 1978/79:23

mer som kan vara lämpliga för att förbättra situationen i områden som har
brist på skyddsrum. I detta sammanhang överväger civilförsvarsstyrelsen
också vilken ambitionsnivå och organisation m. m. som kan vara lämplig för
att vidmakthålla och förbättra det befintliga skyddsrumsbeståndet.

Försvarsministern anger vidare ekonomiska planeringsramar för perioden
1979/80-1983/84 dels för verksamheten utom skyddsrum, dels för skyddsrumsverksamheten.

Motionerna

1978/79:592 av Ulla Ekelund (c) i vilken yrkas att riksdagen hos regeringen
anhåller att åtgärder vidtas för att uppnå balans mellan tillverkningen av
skyddsmasker och barnskydd.

1978/79:594 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt gäller yrkandena 6, 7 och 8,
nämligen

6. att riksdagen under anslaget Civilförsvar (försvarsdepartementet) för
budgetåret 1979/80 för i motionen angivet ändamål anvisar ytterligare
1 100 000 kr.,

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1978/79 medge
civilförsvarsstyrelsen att för i motionen angivet ändamål överskrida utgiftsramen
för civilförsvaret utan att detta påverkar utgiftsramen för budgetåret
1979/80,

8. att riksdagen begär att regeringen ger civilförsvarsstyrelsen i uppdrag att
komma med förslag till en utökad utbildning för civilförsvaret i syfte att
nedbringa kön av vapenfria tjänstepliktiga.

Utskottet

Utskottet anser liksom försvarsministern att det alltjämt bör vara en stark
strävan att behålla den inriktning av verksamheten som förutsattes i 1977 års
försvarsbeslut.

I motionen 594 (s) finns yrkanden som syftar till att flera vapenfria skall
grundutbildas inom civilförsvaret. Merkostnader härför förutsätts inträffa
under både innevarande och nästa budgetår. I särskild motion (mot. 668) har
socialdemokraterna föreslagit att anslaget Totalförsvarsverksamhet inom
arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde under nästa budgetår
skall ökas med 2,5 milj. kr. för ändamålet. Motionen 668 har avslagits av
riksdagen (AU 1978/79:21, rskr 1978/79:202) med hänvisning till att antalet
tjänstgöringsdagar för vapenfria ökar kraftigt redan enligt regeringens
förslag.

Huvudalternativet förden vapenfria tjänsten är utbildning och tjänstgöring
inom civilförsvaret. Utskottet anser liksom tidigare det vara angeläget att
man skapar ökade möjligheter till tjänstgöring för vapenfria tjänstepliktiga Gfr

FöU 1978/79:23

FöU 1977/78:28 s. 19). Förändringar av det slag som har föreslagits i
motionen 668 bör dock vara prövade i samråd mellan de ansvariga
myndigheterna och av regeringen innan riksdagen tar ställning. Regeringen
har den 19 april 1979 uppdragit åt civilförsvarsstyrelsen att inom ramen för
tilldelade medel under budgetåret 1979/80 planera för och genomföra en
försöksvis långtidsutbildning av vapenfria tjänstepliktiga. Myndigheten skall
också planera för försök med långtidsutbildning för vapenfria under budgetåret
1980/81. Med hänvisning härtill och till att anslaget Totalförsvarsverk -samhet har beräknats för en ökning av utbildningsramen från 500 000 till
600 000 tjänstgöringsdagar för vapenfria avstyrker utskottet bifall till
motionsyrkandena 6-8 i motionen 594.

Motionen 592 (c) syftar till att tillverkningen av skyddsmasker och
barnskydd skall ske på sådant sätt att man når balans i tillgången på de båda
slagen av skydd. Regeringen har den 8 mars 1979 lämnat anvisningar för
civilförsvarets planering för perioden 1980/81-1984/85 och anslagsframställningar
för budgetåret 1980/81. Enligt anvisningarna skall eftersträvas att
skyddet av barn inte blir eftersatt i förhållande till skyddet av vuxna.
Utskottet anser att motionen 592 tar upp en viktig fråga. Eftersom regeringen
nu har gett anvisning för planeringen i den riktning som motionären förordar
bör riksdagen inte göra något uttalande enligt motionen.

Utskottet tillstyrker bifall till regeringens förslag och hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1978/79:594, yrkandena 6-8,

2. att riksdagen avslår motionen 1978/79:592,

3. att riksdagen godkänner de riktlinjer för civilförsvarets fortsatta
utveckling som föredragande statsrådet har angett.

11. Ramberäkning för budgetåret 1979/80 m. m. - civilförsvaret

Utskottet - som behandlat motionen 1978/79:422 under punkten 6 - har
inte något att erinra mot vad regeringen har föreslagit i budgetpropositionen
(s. 330-333) och hemställer

1. att riksdagen för budgetåret 1979/80 fastställer utgiftsramen för
civilförsvar utom skyddsrum till 236 090 000 kr. och utgiftsramen
för skyddsrum till 60 000 000 kr., båda i prisläget februari
1978,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramarna
för civilförsvaret för budgetåret 1979/80 med hänsyn till
prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramarna
för civilförsvaret för budgetåret 1979/80 på grund av över- eller
underutnyttjande av utgiftsramarna för budgetåret 1978/79,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret
1979/80 medge överskridande av utgiftsramarna för civilförsvaret
om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

FöU 1978/79:23

12. Anslagsfrågor för civilförsvaret

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit riksdagen att för budgetåret
1979/80 anvisa medel och lämna beställningsbemyndiganden m. m.
enligt följande sammanställning.

Anslag		Belopp (kr.)
Fjärde huvudtiteln A 6. Reglering av prisstegringar för civilförsvaret (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 335-336)	förslagsanslag	32 000 000
G 1. Civilförsvar (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 337-345)	bemyndigande
	(materiel)	36 000 000
	bemyndigande (statsbidrag för anläggningar för krigsorg.)	35 500 000
	förslagsanslag	217 390 000
G 2. Civilförsvar: Skyddsrum (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 345-347)	bemyndigande	258 900 000
	förslagsanslag	60 000 000
Statens allmänna Jastighetsfond 11 6. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 348-352)	investeringsanslag	18 700 000

Utskottet - som har behandlat yrkandet 6 i motionen 594 (s) under punkten
10 - tillstyrker regeringens förslag och hemställer
i fråga om fjärde huvudtiteln

1. att riksdagen till Reglering av prisstegringar för civilförsvaret för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 32 000 000
kr.,

2. att riksdagen beträffande Civilförsvar

a. bemyndigar regeringen att medge att civilförsvarsmateriel
beställs inom en kostnadsram av 36 000 000 kr.,

b. bemyndigar regeringen att medge att statsbidrag utgår för
anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation
inom en kostnadsram av 35 500 000 kr.,

c. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
217 390 000 kr.,

3. att riksdagen beträffande Civilförsvar: Skyddsrum

a. bemyndigar regeringen att medge att statsbidrag utgår för
anskaffning av skyddsrum för befolkningen inom en kostnadsram
av 258 900 000 kr.,

4 Riksdagen 1978/79. 10 sami. Nr 23

FöU 1978/79:23

b. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
60 000 000 kr.,
i fråga om statens allmänna fastighetsfond

4. att riksdagen till Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar för
budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 18 700 000
kr.

13. Övrigt totalförsvar m. m.

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 353-355) berett riksdagen tillfälle
att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om övrigt totalförsvar
m. m.

Propositionen

Med övrigt totalförsvar avses de delar av totalförsvaret som inte omfattas
av det militära försvaret, civilförsvaret och det ekonomiska försvaret. Denna
försvarsverksamhet bedrivs av olika myndigheter. Medel för verksamheten
anvisas under särskilda anslag eller delar av anslag. Dessa redovisas i en
särskild tabell (s. 353).

Den fortsatta utvecklingen av de olika verksamheter som övrigt totalförsvar
omfattar anmäls dels såvitt gäller försvarsdepartementets verksamhetsområde
av försvarsministern i bilaga 7 till budgetpropositionen, dels
av annat ansvarigt statsråd i vederbörande departements bilaga till propositionen.

De sammanlagda kostnaderna över statsbudgeten för verksamheten inom
övrigt totalförsvar uppgår för budgetåret 1979/80 enligt förslagen i budgetpropositionen
till 266 milj. kr.

Försvarsministern - som i fred svarar för samordningen av totalförsvaret -anser att de förslag som lämnas står i överenstämmelse med den inriktning
som har angetts i 1977 års försvarsbeslut.

Han berör också vissa anslag, som varken avser det militära försvaret,
civilförsvaret eller övrigt totalförsvar men som tillhör försvarsdepartementets
verksamhetsområde. Dessa anslag har i budgetpropositionen för nästa
budgetår tagits upp med sammanlagt 133 250 000 kr.

Utskottet

Utskottet har inte något att erinra med anledning av vad försvarsministern
har anfört om övrigt totalförsvar m. m. och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

Föll 1978/79:23

14. Anslagsfrågor för övrigt totalförsvar

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit riksdagen att för budgetåret
1979/80 beträffande till övrigt totalförsvar hänförda anslag inom
försvarsdepartementets verksamhetsområde anvisa medel och lämna beställningsbemyndigande
enligt följande sammanställning.

Anslag		Belopp (kr.)
Fjärde huvudtiteln H 1. Beredskapsnämnden för psyko-t logiskt försvar (prop. 1978/ 79:100 bil. 7 s. 356-359)	förslagsanslag	2 415 000
H 5. Signalskydd (prop. 1978/79: 100 bil. 7 s. 369-371)	bemyndigande	260 000
	förslagsanslag	2 400 000
H 6. Vissa teleanordningar (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 371-372)	förslagsanslag	5 720 000
H 7. Hyror m. m. för vissa skydds-rumsanläggningar (prop. 1978/ 79:100 bil. 7 s. 372-374)	förslagsanslag	4 375 000
H 8. Identitetsbrickor (prop. 1978/ 79:100 bil. 7 s. 375-376)	förslagsanslag	715000
Statens allmänna fastighets/ond 11 7. Anskaffning av vissa skydds-rumsanläggningar (prop. 1978/ 79:100 bil. 7 s. 377-378)	investeringsanslag	1 000

Utskottet

Till försvarsutskottet har hänförts de anslag inom området Övrigt totalförsvar
som anmäls i budgetpropositionens bilaga 7. Under dessa anslag tas i
budgetpropositionen upp sammanlagt 15 626 000 kr. Utskottet har ingen
erinran mot vad regeringen har föreslagit i denna del.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

i fråga om fjärde huvudtiteln

1. att riksdagen till Beredskapsnämndenför psykologiskt försvar för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 2 415 000
kr.,

2. att riksdagen beträffande Signalskydd

ä. bemyndigar regeringen att medge att beställningar av signalskyddsmateriel
får läggas ut inom en kostnadsram av 260 000
kr.,

b. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
2 400 000 kr.,

3. att riksdagen till K/sso teleanordningar för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 5 720 000 kr..

Föll 1978/79:23

4. att riksdagen till Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 4 375 000
kr.,

5. att riksdagen till Identitetsbrickor för budgetåret 1979/80 anvisar
ett förslagsanslag av 715 000 kr.,

i fråga om statens allmänna fastighetsfond

6. att riksdagen till Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar för
budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 1 000
kr.

15. Övriga anslagsfrågor

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit riksdagen att för budgetåret
1979/80 beträffande vissa anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde,
som varken hör till det militära försvaret, civilförsvaret eller
övrigt totalförsvar, anvisa medel enligt följande sammanställning.

Anslag		Belopp (kr.)
Fjärde huvudtiteln H 2. Beredskapsstyrka för FN-tjänst (prop. 1978/79: 100 bil. 7 s. 360-362)	förslagsanslag	18 750 000
H 3. Viss anskaffning för militära anläggningar m. m. (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 362-365)	förslagsanslag	2 500 000
H 4. Flygtekniska försöksanstalten (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 365-368)	förslagsanslag	2 000 000
Försvarets fastighetsfond lil 6. Anskaffning av vissa militära anläggningar (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 379-383)	investeringsanslag	35 000 000
Fonden för förlag till statsverket VII 1. Vissa projekteringskostnader (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 384)	investeringsanslag	75 000 000

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del och hemställer
i fråga om fjärde huvudtiteln

1. att riksdagen till Beredskapsstyrka för FN-tjänst för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 18 750 000 kr.,

2. att riksdagen till U/ss anskaffningfor militära anläggningar m. m.
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 2 500 000
kr.,

FöU 1978/79:23

3. att riksdagen till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.,

i fråga om försvarets fastighetsfond

4. att riksdagen till Anskaffning av vissa militära anläggningar för
budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 35 000 000
kr.,

i fråga om fonden för förlag till statsverket

5. att riksdagen till Vissa projekteringskostnader för budgetåret
1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 75 000 000 kr.

Stockholm den 26 april 1979

På försvarsutskottets vägnar

PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Bengt Gustavsson (s), Erik Glimnér(c), Eric
Holmqvist (s), Georg Pettersson (c), Gusti Gustavsson (s), Gudrun Sundström
(s). Gunnar Björk i Gävle (c), Roland Brännström (s), Gunnar Oskarson
(m), Åke Gustavsson (s), Evert Hedberg (s), Bertil Johansson (c), Bertil
Dahlén (fp) och Eric Hägelmark (fp).

Reservationer

1. Säkerhets- och försvarspolitiken (punkten 1)

Bengt Gustavsson, Eric Holmqvist, Gusti Gustavsson, Gudrun Sundström,
Roland Brännström, Åke Gustavsson och Evert Hedberg (alla s)
anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 5 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”motionsyrkandena bör avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att 1977 års beslut om inriktningen av Sveriges säkerhetsoch
försvarspolitik bör fortsätta att gälla, utan annan ändring än den som vid
riksdagsbehandlingen föreslogs i den socialdemokratiska partimotionen
1976/77:1504 och i försvarsutskottets betänkande 1976/77:13 stöddes i
reservationerna 1 och 2 av utskottets socialdemokratiska ledamöter.

Enligt utskottets mening bör åtgärder som syftar till nedrustning och
avspänning i världen - och därmed bidrar till att öka omvärldens förtroende
för Sveriges vilja att förebygga konflikter - ges ökad vikt i landets
säkerhetspolitik. Sådana åtgärder bör anses vara lika viktiga som ansträngningarna
att behålla försvarskapacitet.

Det nordiska området har betydande strategiskt intresse. För att stabiliteten
i Norden skall kunna bevaras bör därför alla berörda stater i området vara

FöU 1978/79:23

varsamma med ändringar i sin politik för den aktuella regionen.

Med bifall till motionen 594 i denna del bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna vad motionärerna har anfört om den svenska säkerhetspolitiken.

dels att utskottets hemställan (s. 6) i momentet 2 bort ha följande
lydelse:

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:100,
med avslag på motionen 1978/79:1217, yrkandet 1, samt med
bifall till motionen 1978/79:594, yrkandet 1, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen 1978/79:594 har anförts
om den svenska säkerhetspolitiken.

2. Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkten 4)- utveckling av
flygplan SK 38/A 38

Per Petersson (m) och Gunnar Oskarson (m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 15 börjar ”Frågan om”
och på s. 16 slutar ”mening avslås” bort ha följande lydelse:

Om vårt framtida militära försvar skall kunna fylla en väsentlig säkerhetspolitisk
funktion så måste det innehålla ett avsevärt inslag av förband med
hög beredskap, stor rörlighet och betydande slagkraft. Ett starkt flygvapen,
och inom det ett slagkraftigt attackflygsystem, har stor betydelse för den
krigsavhållande förmågan och för möjligheterna till kraftutveckling om vi
trots allt skulle bli angripna.

Utvecklingen och produktionen av stridsflygplan inom landet har markerat
uppriktigheten i den svenska politiken för alliansfrihet och oberoende men
också inneburit ett verksamt bidrag till vårt lands internationellt sett höga
teknologiska kompetens. Utan en inhemsk flygindustri hade det med all
sannolikhet inte varit möjligt att bygga upp det försvar vi har i dag.

Ett beslut att inte utveckla flygplanet SK 38/A 38 eller ett flygplan på minst
samma kvalitetsnivå innebär att vårt land nu avstår från möjligheterna att
behålla en fullständig inhemsk kompetens att utveckla stridsflygplan. För ett
sådant beslut krävs enligt utskottets mening synnerligen starka ekonomiska
skäl.

Försvarsministerns bedömning att det inte är försvarbart att besluta om
utveckling av flygplanet SK 38/A 38 bygger på förutsättningen att de
ekonomiska villkoren för det militära försvaret kommer att innebära
sjunkande köpkraft i samma takt som under 1970-talet. Vid en utveckling
som tillåts fortgå enligt den lägre av överbefälhavarens två hypotetiska
ekonomiska ramar minskar det militära försvarets andel av bruttonationalprodukten
till marknadspris under en 20-årsperiod från f. n. ca 3 96 till
omkring 2 %. Endast med en så osannolik förutsättning kan det vara befogat
att hysa oro för att flygplanet SK 38/A 38 äventyrar förutsättningarna för att

FöU 1978/79:23

på lång sikt upprätthålla ett balanserat försvar. Enligt utskottets mening visar
en rimlig bedömning av de ekonomiska förutsättningarna på lång sikt att
projektet SK 38/A 38 ryms inom en alltjämt balanserad struktur på det
militära försvaret.

Av det sagda framgår att utskottet förordar att flygplanet SK 38/A 38 - ett
lätt, modernt och bränsleekonomiskt skol- och attackflygplan som motsvarar
de operativa kraven under 1990-talet - utvecklas för senare anskaffning.

Utskottet kommer i det följande att lämna förslag om beställningsbemyndigande
och anslagsmedel för utveckling av SK 38/A 38.

Vad utskottet har anfört om utveckling av flygplanet SK 38/A 38 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 24) i momentet 1 bort ha följande
lydelse:

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:138 samt
med bifall till motionerna 1978/79:1217, yrkandet 2, 1978/
79:2241, yrkandet 3, och 1978/79:2271 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört om utveckling av
flygplan SK 38/A 38.

3. Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkten 4) - riktlinjer för
studie- och utvecklingsarbete för flygvapenförband

Erik Glimnér, Georg Pettersson, Gunnar Björk i Gävle och Bertil
Johansson (alla c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 16 börjar ”Beträffande
Viggensystemet” och på s. 18 slutar ”motionen 2297 (c)” bort ha
följande lydelse:

Beträffande Viggensystemet framhålls i propositionen 1978/79:138
att möjligheterna till och konsekvenserna av alternativ med varierande antal
Jaktviggendivisioner och divisioner med vidareutvecklade Jaktviggen bör
granskas i den fortsatta planeringen. Det anförs vidare att det är nödvändigt
att undersöka om någon form av vidareutvecklad Jaktviggen kan fylla ett
väsentligt operativt behov på en godtagbar ekonomisk nivå. Till dess att detta
har klarlagts bör enligt propositionen visst utvecklingsarbete på Jaktviggen
fortgå under budgetåret 1979/80. 1 motionen 2253 (s) anförs att de fortsatta
studierna bör utgå ifrån att i Viggensystemet nedlagda resurser utnyttjas,
antingen genom en vidareutveckling av Jaktviggen med attackuppgifter eller
genom en förlängning av Jaktviggenserien. Det sägs vidare i motionen att det
bör vara fråga om ett begränsat studie- och utvecklingsarbete. I motionen
2297 (c) yrkas att slutgiltigt beslut om antalet Jaktviggen i den svenska
flygvapenorganisationen skall anstå till 1982 års försvarsbeslut.

Utskottet konstaterar att något beslut om det slutliga antalet Viggenflygplan
inte bör fattas nu. Flygplan till 8 divisioner har beställts, varav ett visst

FöU 1978/79:23

antal med avbeställningsmöjlighet. Ställningstagande till ytterligare beställningar
eller eventuell avbeställning behövs inte under nästa budgetår.
Kvarstående arbeten, typförbättringar och modifieringar av Jaktviggen
kommer att kräva relativt betydande insatser under budgetåret 1979/80.1 det
fortsatta studiearbetet bör belysas frågan om hur många Viggendivisioner
som det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att anskaffa samt frågan om det är
lämpligt med en viss begränsad modifiering av Jaktviggen och i så fall för hur
många divisioner. Förmåga att bära sjömålsrobot kan också undersökas som
alternativ till sjömålsrobot på skolflygplan.

Utskottet anser i likhet med motionen 2297 (c) att slutgiltigt beslut om
antalet jaktdivisioner bör anstå till 1982 års försvarsbeslut. Riksdagen bör ge
regeringen detta till känna.

Beträffande skolflygplan konstateras i propositionen 1978/79:138 att
flygvapnet har behov av nya skolflygplan under senare delen av 1980-talet
eller början av 1990-talet. Det bör enligt propositionen prövas om dessa
flygplan också kan ges en beväpning så att de kan användas för vissa
attackuppgifter. I motionen 2253 (s) sägs att huvuduppgiften för skolflygplanet
är utbildningsuppgiften men att det dock självklart bör förses med
lämplig beväpning. Det anförs vidare att en anskaffning av det behövliga
antalet skolflygplan bör ske inom landet. En möjlighet som enligt motionen
ter sig naturlig är att ta upp arbete med att modernisera flygplan 105 för denna
uppgift. I motionen 2297(c) föreslås att fortsatta studier och utvecklingsarbete
inriktas på en anskaffning av ett nytt skol- och övningsflygplan som skall
kunna lösa attackuppgifter. Ett mål bör enligt motionen vara att bl. a.
sjömålsrobot skall kunna ingå i beväpningen. Flygplanet bör grundas på
erfarenheterna av flygplan 105 och även utnyttja det kunnande som har
vunnits genom arbetet på nytt attack- och skolflygplansystem. De fortsatta
studierna skall grunda sig på den beskrivning som finns i motionen 2297 (c).
Planet bör vara tvåmotorigt. Till skillnad mot flygplan 105 bör planet vara i
tandemutförande. Planet bör - fortfarande enligt motionen 2297 - vara
anpassat efter vårt nuvarande bassystem, och även motorerna förutsätts bli
tillverkade i Sverige.

Regeringen har den 5 april 1979 utfärdat kompletterande anvisningar
avseende det militära försvarets planering för perioden 1980/81-1984/85.
Överbefälhavaren får därvid i uppdrag att undersöka frågan om anskaffning
av beväpnade skolflygplan. Utgångspunkten är behovet av flygplan för
utbildningsändamål. Överbefälhavaren bör enligt anvisningarna pröva om
ett större antal sådana flygplan för bl. a. attackuppgifter kan fylla ett väsentligt
operativt behov på godtagbar ekonomisk nivå. Som ett alternativ skall
redovisas en anskaffning vid svensk industri av ett nytt skolflygplan med viss
beväpning och där förmåga att bära sjömålsrobot bör förutsättas. Som ett
andra alternativ skall förutsättas ett skolflygplan med mycket begränsad
beväpning och till ett antal som begränsas av utbildningsuppgiften. Vidare
skall ett referensalternativ med ett obeväpnat skolflygplan redovisas.

FöU 1978/79:23

Utskottet kan konstatera att behov av nya skolflygplan föreligger vid slutet
av 1980-talet om de nuvarande lätta attackdivisionerna bibehålls och
användningen av de befintliga 105-flygplanen inte under deras återstående
livslängd ändras till enbart utbildningsändamål. Utskottet finnér inte skäl
föreligga att nu överväga en sådan ändring av dessa flygplans nuvarande
användning i krigsorganisationen.

1 det beslutsunderlag rörande systemen B3LA och SK 38/A 38 som tagits
fram av myndigheterna förutsätts att utbildningsuppgiften löses med hjälp av
ett kombinerat lätt attackflygplan/skolflygplan. Något underlag som kan
ligga till grund för beslut nu rörande utformningen av ett skolflygplan med
attackuppgifter föreligger inte, vare sig vad gäller den operativa användningen
eller de ekonomiska förutsättningarna. Utskottet beklagar i och för sig
detta. Det är därför inte möjligt att nu ta ställning till den närmare
utformningen av ett beväpnat skolflygplan. Det är angeläget att det
erforderliga underlaget tas fram och att överbefälhavaren snarast utför de
operativa, tekniska och taktiska studier som är nödvändiga för kommande
beslut.

Utskottet konstaterar att det inte nu är aktuellt att besluta om något
beställningsbemyndigande avseende skolflygplansystem. Däremot bör, som
utskottet framhållit ovan, tiden utnyttjas för att åstadkomma ett tillfredsställande
beslutsunderlag rörande framtida skolflygplananskaffning. Ett
sådant beslutsunderlag måste möjliggöra en stridsekonomisk och operativ
värdering av olika alternativ och innehålla ett tillfredsställande kostnadsunderlag
genom offerter från berörda industrier. Det bör i sammanhanget
klarläggas vilka modifieringar i förhållande till nuvarande flygplan 105 som är
nödvändiga och rimliga med hänsyn till den tekniska utvecklingen från den
tidpunkt då detta flygplan konstruerades och den tidpunkt då behov av nya
skolflygplan föreligger. Under denna tidsrymd har det gjorts och väntas
betydande tekniska framsteg i fråga om bl. a. motorer, nya material och
elektronik, vilket för samma uppgift möjliggör lättare flygplan än tidigare.

Utskottet kan vidare konstatera att regeringens planeringsanvisningar till
överbefälhavaren innehåller ett alternativ som tillgodoser de synpunkter
rörande nytt skolflygplansystem som framförs i motionen 2297 (c). Det
fortsatta studiearbetet skall enligt utskottets mening i huvudsak avse detta
alternativ, eftersom det till skillnad från andra lösningar inte tidigare blivit
noggrant analyserat. Detta innebär att skolflygplanet får en kvalitet som
bestäms med utgångspunkt i utbildningsändamålet och avsedd förmåga att
fullgöra uppgifter som är anpassade till lätta attackflygplan. Till beväpningen
skall höra förmåga att bära sjömålsrobotar. Med denna huvudinriktning av
det fortsatta planerings- och utvecklingsarbetet bör berörda svenska industrier
tas i anspråk för uppgifter som på sikt bevarar en betydande del av deras
tekniska kompetens och ger sysselsättning för deras personal.

Genom att planeringsanvisningarna till överbefälhavaren innehåller även

FöU 1978/79:23

andra alternativ bör man få en tillfredsställande grund för beslut om framtida
planeringsinriktning.

dels att utskottets hemställan (s. 24) i momenten 3 och 4 bort ha följande
lydelse:

3. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2297, yrkandet 3,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört om tidpunkten för slutgiltigt beslut om antalet flygplan
JA 37,

4. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:138,
med bifall till motionen 1978/79:2297, yrkandena 1 och 2, samt
med avslag på motionerna 1978/79:594, yrkandet 2 i denna del,
och 1978/79:2253, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört om riktlinjer för studie- och
utvecklingsarbete för flygvapenförband under budgetåret 1979/
80.

4. Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkten 4) - riktlinjer för
studie- och utvecklingsarbete för flygvapenförband

Per Petersson (m) och Gunnar Oskarson (m) anser- under förutsättning av
bifall till reservationen 2 -

dels att den del av utskottets anförande som på s. 16 börjar "Det är
nödvändigt” och på s. 18 slutar ”budgetår bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna” bort ha följande lydelse:

I det föregående har utskottet tagit ställning för att flygplanet SK 38/A 38
utvecklas för senare anskaffning. Ett riksdagsbeslut härom innebär bl. a. att
man bevarar den tekniska kompetensen inom svensk flygindustri, vilket är
betydelsefullt både för vår framtida försvarsförmåga och för tekniskt
kunnande över huvud taget i vårt land. De motioner som behandlar fortsatt
studie-, planerings- och utvecklingsarbete i ett läge då SK 38/A 38 inte
utvecklas bör enligt utskottets mening avslås.

dels att utskottets hemställan (s. 24-25) i momentet 4 bort ha följande
lydelse:

4. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:594, yrkandet 2 i
denna del, 1978/79:2253, yrkandet l,och 1978/79:2297, yrkandena
1 och 2, om riktlinjer för studie- och utvecklingsarbete för
flygvapenförband under budgetåret 1979/80.

5. Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkten 4) - civilt utnyttjande
av industriella resurser

Per Petersson (m), Gunnar Oskarson (m), Bertil Dahlén (fp) och Eric
Hägelmark (fp) anser

FöU 1978/79:23

dels att den del av utskottets anförande som på s. 19 börjar ”Enligt
försvarsutskottets mening” och på s. 20 slutar ”motionsyrkande bör avslås”
bort ha följande lydelse:

Enligt försvarsutskottets mening finns det i både motionen 2253 (s) och
motionen 2297 (c) synpunkter som utskottet kan biträda. I en strävan att öka
inslagen av produktion för civila ändamål är det naturligt att en flygplansindustri
i första hand anstränger sig att utveckla produktionen av flygplan och
flygplansdelar för civilt bruk. För andra industrier med krigsmaterielproduktion
bör man på samma sätt koncentrera sina strävanden mot teknikområden
där man främst har förmåga och konkurrenskraft. Detta utesluter inte att
industrierna gör allvarliga ansträngningar att bredda sin verksamhet mot
olika tekniskt kvalificerade produkter. Eftersom det nyligen har beslutats om
en delegation och en särskild utredare för sådana frågor anser utskottet att det
nu inte finns tillräckliga skäl för riksdagen att besluta om ytterligare åtgärder.
Liksom näringsutskottet kan försvarsutskottet inte biträda yrkandet i
motionen 2242 (vpk) om en anställningsgaranti för personal vid Saab-Scania
AB. De nu berörda yrkandena i motionerna 2242, 2254 och 2297 bör
avslås.

dels att utskottets hemställan (s. 25) i momentet 6 bort ha följande
lydelse:

6. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:2242, yrkandet 4,
1978/79:2254 och 1978/79:2297, yrkandet 5, om ytterligare
åtgärder för civilt utnyttjande av industriella resurser.

6. Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkten 4) - riktlinjer för
planeringsperioden

Bengt Gustavsson, Eric Holmqvist, Gusti Gustavsson, Gudrun Sundström,
Roland Brännström, Åke Gustavsson och Evert Hedberg (alla s)
anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 20 börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar "i denna del” bort ha följande lydelse:

Beträffande riktlinjer för det militära försvarets utveckling vill utskottet
ansluta sig till vad som har anförts i den socialdemokratiska partimotionen
594. Detta innebär bl. a. att den ekonomiska planeringsramen för perioden
1979/80-1983/84 bestäms med utgångspunkt i ett basbelopp för nästa
budgetår som uppgår till 12 682 635 000 kr. (prisläge februari 1978), i stället för
13 027 905 000 kr. som regeringen föreslår.

dels att utskottets hemställan (s. 25) i momentet 10 bort ha följande
lydelse:

10. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:100 och
med bifall till motionen 1978/79:594, yrkandet 2 i denna del.

FöU 1978/79:23

godkänner de riktlinjer för det militära försvarets fortsatta
utveckling som har angetts i motionen 1978/79:594.

7. Förmåner åt värnpliktiga m. fl. (punkten 5)

Bengt Gustavsson, Eric Holmqvist, Gusti Gustavsson, Gudrun Sundström,
Roland Brännström, Åke Gustavsson och Evert Hedberg (alla s)
anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 28 börjar ”Under
föregående” och slutar ”avslås av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Under föregående riksmöte begärde riksdagen på förslag av utskottet att
regeringen skulle låta utreda de unga värnpliktigas ekonomiska förhållanden
(FöU 1977/78:19, rskr 1977/78:240). Försvarsministern uppger i budgetpropositionen
att regeringen i juni 1978 har givit överbefälhavaren i uppdrag att i
samarbete med statistiska centralbyrån göra en sådan undersökning. Utskottet
bedömer att resultatet av undersökningen - som skall redovisas för
regeringen senast den 15 september 1980- kommer att utgöra ett värdefullt
faktamaterial för prioriteringar och beslut när det gäller de värnpliktigas
förmåner. De senaste årens kostnadsutveckling motiverar dock att man i
avvaktan på undersökningsresultatet redan den 1 juli 1979 genomför de
förbättringar av dagersättningen och familjepenningen som föreslås i motionen
251.1 övrigt biträder utskottet regeringens förslag till förbättringar av de
värnpliktigas förmåner. Yrkandena om höjd dagersättning i motionerna 696
och 1784 bör därför avslås liksom de yrkanden om helt fria resor för de
värnpliktiga som finns i motionerna 424 och 696.

dels att utskottets hemställan (s. 30) i momenten 1 och 2 bort ha följande
lydelse:

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:100 och
med bifall till motionen 1978/79:251, yrkandet 3, antar följande
som Utskottets förslag betecknade förslag till lag om ändring i
familjebidragslagen (1978:520):

Härigenom föreskrivs att 9 Ij familjebidragslagen (1978:520) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Familjepenning beräknas för må- Familjepenning beräknas för månad
till högst 450 kronor för barn och nåd till högst 540 kronor för barn och

till högst 990 kronor för annan per- till högst I 020 kronor för annan

son. Familjepenning för den som person. Familjepenning för den som

uppbär ersättning för vård som avses uppbär ersättning för vård som avses

i 7 § 7 eller för den som har rätt till i 7 § 7 eller för den som har rätt till

FöU 1978/79:23

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

underhållsbidrag, som tjänstepliktig underhållsbidrag, som tjänstepliktig

är skyldig att utge, får dock ej över- är skyldig att utge, får dock ej överstiga
ersättningens eller bidragets be- stiga ersättningens eller bidragets belopp
för månad. lopp för månad.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

2. att riksdagen rörande höjning av dagersättningen till värnpliktiga
m. fl. med anledning av propositionen 1978/79:100
samt med avslag på motionerna 1978/79:696, yrkandet 4 i
denna del, och 1978/79:1784, yrkandet 1, bifaller motionen
1978/79:251, yrkandet 2.

8. Ramberäkning för budgetåret 1979/80 m. m. - militära försvaret (punkten
6)

Bengt Gustavsson, Eric Holmqvist, Gusti Gustavsson, Gudrun Sundström,
Roland Brännström, Åke Gustavsson och Evert Hedberg (alla s)
anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 32 börjar ”Liksom
beträffande” och slutar ”avslås av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Liksom beträffande planeringsramen för femårsperioden förordar utskottet
att utgiftsramen för budgetåret 1979/80 bestäms enligt förslaget i den
socialdemokratiska partimotionen 594, yrkandena 3 och 4.

Ramen bör alltså bestämmas till 12 703 910 000 kr. i prisläge februari 1978.
Det bör ankomma på regeringen att anpassa utnyttjandet av betalningsmedel
och beställningsbemyndiganden under olika anslag efter denna utgiftsram.

Under innevarande budgetår har regeringen ett bemyndigande av riksdagen
att justera utgiftsramen för bl. a. den del av ökade kostnader för vissa
förmåner åt värnpliktiga som överstiger vad nettoprisindex ger. Utskottet
delar uppfattningen i motionen 594 (s) att ett motsvarande bemyndigande
inte bör lämnas för nästa budgetår. Yrkandet 5 i motionen bör därför bifallas
av riksdagen.

dels att utskottets hemställan (s. 32-33) i momenten 1 och 3 bort ha följande
lydelse:

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:100 och
med bifall till motionen 1978/79:594, yrkandena 3 och 4, för
budgetåret 1979/80 fastställer utgiftsramen för det militära
försvaret till 12 703 910 000 kr. i prisläget februari 1978 samt
begär att regeringen anpassar utnyttjandet av betalningsmedel
och beställningsbemyndiganden efter denna utgiftsram,

3. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:594, yrkandet 5,

FöU 1978/79:23

avslår regeringens förslag om bemyndigande att justera utgiftsramen
för det militära försvaret för budgetåret 1979/80 med den
del av ökade kostnader för vissa förmåner åt värnpliktiga som
överstiger vad nettoprisindex ger.

9. Anslagsfrågor för det militära försvaret (punkten 7)

Per Petersson (m) och Gunnar Oskarson (m) anser- under förutsättning av
bifall till reservationen 2 -

dels att den del av utskottets anförande som på s. 38 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”yrkandena 1 och 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tagit ställning för att SK 38/A 38 utvecklas
för senare anskaffning. Utskottet föreslår därför att riksdagen bifaller
motionen 2241, yrkandena 1 och 2. Ökningen av anslaget Flygvapenförband:
Forskning och utveckling med 242,3 milj. kr. skall ske inom utgiftsramen för
det militära försvaret och förutsätter att regeringen låser samma belopp under
anslaget Flygvapenförband: MaterielanskafTning.

dets att utskottets hemställan (s. 41) i momentet 17 bort ha följande
lydelse:

17. att riksdagen beträffande Flygvapenjorband: Forskning och
utveckling med anledning av propositionen 1978/79:138 och
med bifall till motionen 1978/79:2241, yrkandena 1 och 2,

a. bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete för
flygvapenförband får beställas inom en kostnadsram av
1 920 000 000 kr.,

b. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
660 500 000 kr.

Särskilda yttranden

1. Ramberäkning för budgetåret 1979/80 m. m. - militära försvaret (punkten
6)

av Per Petersson (m) och Gunnar Oskarson (m).

Prisregleringen av försvarsutgifterna grundades under budgetåren 1959/
60-1968/69 på ett särskilt beräknat försvarsindex. Enligt beslut år 1969
utnyttjades under budgetåren 1969/70-1971/72 i stället nettoprisindex (NPI)
för prisregleringen. Enligt försvarsbesluten 1972 och 1977 förutsätts prisregleringen
av utgifterna för det militära försvaret och civilförsvaret fortsättningsvis
ske med hjälp av NPI. Även om riksdagen varje år fattar beslut om
att utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret skall justeras
med hänsyn till prisutvecklingen enligt NPI så är denna metod i realiteten
fastslagen att gälla t. o. m. budgetåret 1981/82. Förtid därefter finns det enligt

FöU 1978/79:23

vår mening anledning att på nytt överväga metoden för att kompensera för
ändringar av priser och löner.

Enligt överbefälhavaren visar erfarenheterna av systemet med priskompensation
efter NPI klart att det ger otillräcklig ersättning, i synnerhet för
löneökningar. Vidare försvårar det enligt hans mening försvarets planering
genom de svårigheter att förutse köpkraftsutvecklingen som det medför.
Även civilförsvarsstyrelsen har uttryckt bekymmer över nuvarande priskompensationssystem.
Vi påminner om att expertutredningen angående
prisreglering av försvarsutgifterna (EPAF) i sitt betänkande (Ds Fö 1975:2)
redovisade att NPI förden studerade perioden 1969/70-1973/74 utvecklades
långsammare än de sammanvägda priserna inom det militära försvaret.
Utredningen fann bl. a. att kravet på stabilitet i försvarsplaneringen talar för
prisreglering på basis av prisrörelserna inom försvaret.

Utvecklingen av det militära försvaret och civilförsvaret bör grundas på en
säkerhetspolitisk bedömning. Det finns nu en tendens att utvecklingen i
stället bestäms av hur NPI utvecklas i förhållande till den faktiska förändringen
av priser och löner för försvaret. När vi ser effekterna både för
krigsorganisation och fredsverksamhet kan skillnaden inte längre betraktas
som ett incitament för önskvärda rationaliseringar.

2. Ramberäkning för budgetåret 1979/80 m. m. - militära försvaret (punkten
6)

av Gunnar Oskarson (m) och Bertil Johansson (c).

Vi finnér att både rationella och sociala skäl talar för att de sociala
kostnaderna för de värnpliktiga och deras familjer hänförs till socialhuvudtiteln.
Den nödvändiga fortlöpande förbättringen av de värnpliktigas sociala
förmåner skulle ske smidigare om de utformades, administrerades och
budgeterades via socialdepartementet. Det skulle bli lättare att reglera
värnpliktsförmånerna om man slipper att jämföra dem med materiel. En
överflyttning av värnpliktssociala kostnader från försvars- till socialbudgeten
medför bl. a. den positiva effekten att såväl politiska som kanske främst
militära beslutsfattare inte tvingas att ställa sådana kostnader mot materielanslagen.
Onekligen skulle det också innebära att man slog vakt om den
allmänna värnplikten. Fördagen kan förslagen i motionen 1219 inte biträdas,
men vi är starkt övertygade om att de framdeles är värda en allvarlig
prövning.

FöU 1978/79:23

Bilaga 1 Behandlas i betänkandet

utsk. reserv,

hemst. nr

Sammanställning av motionsyrkanden p

Vackla under den allmänna motionstiden

1978/79:250 av Ulla Ekelund (c) och Gunnar Björk i Gävle (c)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
försvarets personalpolitik.

1978/79:251 av Olof Palme m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen

2. beslutar att dagersättningen höjs med 2 kr. per dag till 16
kr.,

3. beslutar att familjepenningen för barn höjs med 90 kr. per
månad till 540 kr. per månad,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om genomförandet av förslagen i betänkandet Utökat
värnpliktsinflytande,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om påskyndande av värnpliktsinflytandekommitténs
arbete,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredningsarbetet kring utbildningsfrågor,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel för de värnpliktigas särskilda behov.

1978/79:353 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar avslå föreslaget anslag, propositionen 1978/79:100,
bil. 7, III 1. ArméfÖrband: Anskaffning av anläggningar om 7
milj. kr. till nytt skjutfält för Skövde garnison (yrkandet 2).

1978/79:354 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hemställer hos regeringen om förslag till
omorganisation av underrättelsetjänsten till ett civilt organ,
som skall lyda direkt under försvarsdepartementet,

2. att riksdagen beslutar om en omorganisation av underrättelsenämnden,
som innebär representation för samtliga riksdagspartier,
samt att nämnden görs ansvarig inför riksdagen och
dess konstitutionsutskott,

3. att riksdagen, om yrkandena under punkterna 1 och 2 inte
bifalls, avslår yrkandet i budgetpropositionen bil. 7, p. F 20 om
Insatsberedskap m. m. på 58 300 000 kr.

FöU 1978/79:23

Behandlas i betänkandet
utsk. reserv,

hemst. nr

P 1978/79:421

av Erik Glimnér m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen 4

hos regeringen anhåller att frågan om utvärdering av genomförda
strukturförändringar inom försvarsmakten snarast utreds
samt att förslag lämnas till ev. framtida åtgärder i enlighet med
motionens syften.

1978/79:422 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) vari yrkas att 6

riksdagen beslutar uttala att försvaret skall ges full kompensation
för de prisstegringar det drabbas av.

1978/79:423 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m,s, c, fp) vari yrkas 4

att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförts angående behovet av förstärkning av
personalvårdsresurserna inom armén.

1978/79:424 av Ivan Svanström (c)och Bengt Bengtsson (c) vari 5

yrkas att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla att helt fria
hemresor för värnpliktiga införs fr. o.m. den 1 juli 1979.

1978/79:504av Roland Brännström(s)och Lilly Hansson(s) vari 5

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts beträffande ersättning vid mönstring.

1978/79:592 av Ulla Ekelund (c) vari yrkas att riksdagen hos 10

regeringen anhåller att åtgärder vidtas för att uppnå balans
mellan tillverkningen av skyddsmasker och barnskydd.

1978/79:594 av Olof Palme m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i 1 1

motionen anförts om den svenska säkerhetspolitiken,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för det militära 4 3,4,6

försvarets fortsatta utveckling som angetts i motionen,

3. att riksdagen beslutar fastställa utgiftsramen för det 6 8

militära försvaret för budgetåret 1979/80 till 12 703 910000 kr.,i

prisläge februari 1978,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i 6 8

motionen anförts om förändringar av bemyndiganderamar och
betalningsmedel för budgetåret 1979/80,

5. att riksdagen avslår regeringens hemställan om bemyndi- 6 8

gande att justera utgiftsramen för det militära försvaret för

5 Riksdagen 1978/79. 10 sami. Nr 23

FöU 1978/79:23

Behandlas i betänkandet
utsk. reserv,

hemst. nr

P budgetåret

1979/80 med den del av ökade kostnader för
förmåner åt värnpliktiga vilken överstiger vad nettoprisindex
ger,

6. att riksdagen under anslaget Civilförsvar (för- 10
svarsdepartementet) för budgetåret 1979/80 för i motionen
angivet ändamål anvisar ytterligare 1 100 000 kr.,

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 10
1978/79 medge civilförsvarsstyrelsen att för i motionen angivet
ändamål överskrida utgiftsramen för civilförsvaret utan att
detta påverkar utgiftsramen för budgetåret 1979/80,

8. att riksdagen begäran regeringen ger civilförsvarsstyrelsen 10
i uppdrag att komma med förslag till en utökad utbildning för
civilförsvaret i syfte att nedbringa kön av vapenfria tjänsteplik tiga,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad 1

i motionen anförts om utredning rörande civilmotstånd.

1978/79:595 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen uttalar sig för omedelbara nedskärningar och 1
inskränkningar av den militära verksamheten i enlighet med

vad som föreslagits i motionen,

3. att riksdagen med ändring i propositionen 1978/79:100 1
beslutar om en sänkning av försvarskostnaderna för budgetåret
1979/80 med minst 2 miljarder kronor.

1978/79:693 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att 4

riksdagen hos regeringen anhåller att frågan om ”samhällstjänst”
för både män och kvinnor blir föremål för överväganden,
bl. a. från jämställdhetssynpunkt.

1978/79:694 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari
yrkas

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för försvarspolitiken 1
som anges i denna motion,

2. att riksdagen i enlighet härmed uttalar sig för en minskning 1
av försvarskostnaderna med 50 procent.

1978/79:696 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om att 4
den särskilda militära bestraffningsrätten avskaffas,

FöU 1978/79:23

Behandlas i betänkandet

2. att riksdagen uttalar sig för att full yttranderätt och
fullständiga fackliga rättigheter för de värnpliktiga i enlighet
med motionens riktlinjer måste införas,

3. att riksdagen uttalar sig för att arbetstiden för de värnpliktiga
förkortas och regleras i enlighet med vad som anges i
motionen,

4. att riksdagen uttalar sig för att de ekonomiska villkoren för
de värnpliktiga förbättras i enlighet med vad som anges i
motionen,

5. att riksdagen uttalar sig för att den militära sjukvården
”civiliseras” i enlighet med motionens riktlinjer,

6. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande
att de civila bestämmelserna för arbetarskydd skall
gälla utan inskränkningar också inom den militära sektorn.

ujsk.

hemst.

P -

reserv.

1978/79:865 av Lilly Hansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till åtgärder i syfte att det särskilda
familjebidragssystemet förde värnpliktiga överförs till kommunernas
socialnämnder.

1978/79:867 av Evert Svensson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en utredning i syfte att skapa förutsättningar
för ett forskningsprogram om civilmotstånd.

1978/79:1217 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari yrkas att
riksdagen

1. beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad 1

som i motionen anförs om säkerhets- och försvarspolitiken,

2. beslutar att ett nytt lätt attackplansystem utvecklas och 4

tillverkas inom landet,

3. beslutar att insatserna för försvarsinformation ökas. 1

1978/79:1219 av Bertil Johansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen, i syfte att hålla nere försvarsanslagen, hos
regeringen begär att 1978 års försvarskommitté eller - om så
erfordras - en särskild utredning får i uppdrag att utreda om
vissa kostnader som nu redovisas inom försvarsdepartementets
område bör överföras till andra områden,

2. att riksdagen beslutar föreslå regeringen att finansieringen
av de sociala kostnaderna för värnpliktiga (och civil -

Föll 1978/79:23

försvarspliktiga) under deras tjänstgöring hänförs till socialhuvudtiteln.

1978/79:1784 av Rolf Hagel (apk)och Alf Lövenborg (apk) vari
yrkas att riksdagen beslutar att dagersättningen höjs med 6 kr.
per dag till 20 kr. (yrkandet 1).

1978/79:1785 av Sven Johansson (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar hos regeringen anhålla att en utredningsgrupp tillsätts
med uppgift att göra en allmän översyn av försvarets inriktning
och resursanvändning.

1978/79:1793 av Hans Wachtmeister (m) och Olle Eriksson (c)
vari yrkas att riksdagen i samband med behandlingen av
delprogrammet Frivilliga försvarsorganisationer m. m. uttalar
sig för att till den frivilliga skytterörelsen utgående statsbidrag
över fjärde huvudtiteln ökas med minst 10 %.

Väckta med anledning av propositionen 1978/79:138

1978/79:2241 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete
under anslaget Flygvapenförband för SK 38/A 38
för verksamheten under resterande del av försvarsbeslutsperioden
t.o.m. 1981/82 får beställas inom en
kostnadsram av 1 600 000 000 kr., bemyndigandet avser att
täcka utvecklingen av flygplan SK 38/A 38 samt tillhörande
beväpnings- och motmedelsutrustning,

2. att riksdagen till Flygvapenförband: Forskning och utveckling
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
660 500 000 kr.,

3. att riksdagen som sin mening uttalar att de operativa krav
för attackflygersättning som lades fast i 1977 års försvarsbeslut
samt i flygindustrikommitténs betänkande ligger fast.

1978/79:2242 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen med ändring av propositionen 1978/79:138
beslutar att allt utvecklingsarbete av flygplan JA 37 till nya
versioner, A 20 eller andra, omedelbart avbryts,

FöU 1978/79:23

Behandlas i betänkandet

utsk. reserv,

hemst. nr

P -

2. att riksdagen beslutar att frågan om lätta attack- och 4
skolflygplan löses enligt i motionen angivna riktlinjer,

3. att riksdagen som sin mening uttalar att fortsatt anskaff- 4
ning av JA 37 Viggen avbryts efter andra delserien,

4. att riksdagen hos regeringen begär att ett program för 4 5

omställning från militär till civil produktion inom krigsmateriel industrin

snarast utarbetas,

5. att riksdagen uttalar att personalen vid Saab-Scania under 4
omställningsprocessen till annan produktion skall garanteras
anställning vid företaget.

1978/79:2253 av Olof Palme m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för den framtida flygplansanskaff- 4 3,4

ningen som angivits i motionen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 4
anförts om robotindustriell verksamhet m. m.,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 4
anförts om utredningsarbetet beträffande flygplansindustrins

m. m. framtida struktur,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 4
anförts om utredningsarbetet rörande försvarets materielverk.

1978/79:2254 av Olof Palme m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen 4 5

hos regeringen begär en plan för omställning till ökad civil
produktion inom flygindustrin i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1978/79:2271 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) vari yrkas att 4 2

riksdagen beslutar uttala att utvecklingen av projektet SK 38/

A 38 skall fullföljas.

1978/79:2296 av Georg Danell (m)och Per-Olof Strindberg (m) 4

vari yrkas att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att
nu ytterligare låta utreda organisation och uppgifter för försvarets
materielverk.

1978/79:2297 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar

Föll 1978/79:23

Behandlas i betänkandet

utsk. reserv,

hemst. nr

P -

1. att studierna och utvecklingsarbetet rörande flygplansan- 4 3,4
skaffningen under 1980-talet i fortsättningen i forsta hand skall

inriktas på en anskaffning av ett nytt skol- och övningsplan med
attackförmåga i enlighet med vad som har anförts i motionen,

2. att begära att regeringen låter närmare belysa problemen i 4 3,4

samband med eventuell svensk import av militära flygplan från

utlandet,

3. att slutgiltigt besluta om antalet Jaktviggen i den svenska 4 3

flygvapenorganisationen skall anstå till 1982 års försvarsbeslut,

4. att begära att regeringen låter närmare belysa kostnaderna 4
för underhållsorganisationen för Viggensystemet, om nytillverkningen
av flygplan upphör i Sverige,

5. att begära att regeringen inom ramen för en statlig 4 5

flygkommission låter utforma förslag till en strategi på lång sikt

för svensk flygindustri med sikte på att få till stånd ökad
produktion av flygplan, flygplansdelar och närbesläktade
produkter för civilt bruk och på så sätt bevara utvecklad
teknologi och trygga sysselsättningen.

FöU 1978/79:23 71

Bilaga 2

Näringsutskottets yttrande
1978/79:4 y

över propositionen 1978/79:138 om vissa anslagsfrågor m. ni. rörande
försvaret jämte motioner

Till forsva rsu t sko it et

Försvarsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över
propositionen 1978/79:138 om vissa anslagsfrågor m. m. rörande försvaret,
såvitt avser framtida anskaffning av attack- och skolflygplan (s. 26-35), jämte
motioner. Hemställan i den nämnda delen av propositionen avser uteslutande
beställningsbemyndigande och medelsanvisning med hänsyn till flygvapenförbandens
materielbehov. Näringsutskottet har funnit anledning att
yttra sig över de motioner som gäller omställning till ökad civil produktion
inom flygindustrin, utredningsarbete i övrigt beträffande denna industri,
anställningsgaranti för personal vid Saab-Scania AB och robotindustriell
verksamhet. Härvid utgår näringsutskottet från förutsättningen att de
militära flygplansbeställningarna kommer att minska, i huvudsak på det sätt
som anges i propositionen. I de angivna ämnena får näringsutskottet anföra
följande.

Plan för omställning till ökad civil produktion inom flygindustrin

I tre motioner föreslås upprättande av en plan eiler ett program för
omställning till ökad civil produktion inom flygindustrin eller inom krigsmaterielindustri
i dess helhet.

I motionen 1978/79:2254 av Olof Palme m. fl. (s) är yrkandet att riksdagen
hos regeringen skall begära en plan för omställning till civil produktion i
enlighet med vad samma motionärer har anfört i motionen 1978/79:2253. I
denna kritiseras att regeringen, när det gäller alternativ till nuvarande
produktion inom flygindustrin, ”sorn enda alternativ tar upp delegationen
[1 1978:09] för att bereda frågor om civilt utnyttjande av flygindustriella
resurser”. Motionärerna kräver mera vittgående näringspolitiska insatser i
anslutning till statsmakternas beslut beträffande försvarets flygplansanskaffning.
De förespråkar också utvidgat forsknings- och utvecklingsarbete och
föreslår därvid att man prövar möjligheten att bilda utvecklingsbolag för
satsningar på projekt som inte kommer till utförande vid nu verksamma
företag. Det omställningsprogram som motionärerna efterlyser skall syfta till
att klara sysselsättningen för de anställda i flygindustrin.

Eftersom Saab-Scania AB:s flygdivision och Volvo Flygmotor AB utgör
delar av stora koncerner bör egna satsningar av företagen kombinerade med
statliga stödåtgärder kunna leda fram till en gradvis ökad civil produktion,

Föll 1978/79:23

sägs i motionen 1978/79:2297 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c). Motionärerna
vill att riksdagen skall begära att regeringen inom ramen för en statlig
flygkommission låter utforma förslag till en strategi på lång sikt för svensk
flygindustri med sikte på att få till stånd ökad produktion av flygplan,
flygplansdelar och närbesläktade produkter för civilt bruk och på så sätt
bevara utvecklad teknologi och trygga sysselsättningen.

Tillsättandet av den nyssnämnda delegationen (I 1978:09) är ett steg i rätt
riktning, anförs i motionen 1978/79:2242 av Lars Werner m. fl. (vpk).
Detsamma gäller den utredning om samordning av resurserna för utveckling,
produktion och drift av flygplanssystem som försvarsministern aviserar i
propositionen. Ingendera av dessa åtgärder är dock, menar motionärerna,
tillräcklig för att åstadkomma den snabba omställning från militär till civil
produktion som är nödvändig inom flygindustrin. Motionärernas yrkande i
detta sammanhang är att riksdagen hos regeringen begär att ett program för
omställning från militär till civil produktion inom krigsmaterielindustrin
snarast utarbetas.

De tre nämnda motionerna kan förefalla att i här aktuella delar ha likartad
innebörd. 1 själva verket är emellertid skillnaden mellan dem avsevärd.
Motionen 1978/79:2242 (vpk) vidgar på ett i sammanhanget obefogat sätt
frågan till att gälla krigsmaterielindustrin i dess helhet. Det nyss återgivna
yrkandet i denna motion avstyrks av näringsutskottet. Likaså avstyrker
näringsutskottet motionen 1978/79:2297 (c) i angiven del. Den nya verksamhet
som behövs inom flygindustrin tycks där sökas helt på de civila
flygprodukternas område. En sådan inskränkning ter sig inte rimlig. I stället
måste, som närmare anges i motionen 1978/79:2253 (s), forskning, utveckling
och produktion inriktas på ett brett register av tekniskt kvalificerade
produkter. Endast därigenom kan de stora mänskliga och materiella resurser
som flygindustrin förfogar över tillvaratas fullt ut och säker sysselsättning
skapas för framtiden. Fackklubbarna vid Saab-Scanias flygdivision i Linköping
har den 2 april 1979 vid en uppvaktning för regeringen framlagt förslag
till produktområden där satsningar borde göras. Sådana områden är bl. a.
rymdteknik, undervattensteknik, civil elektronik inkl. system för datorstödd
konstruktion, energisystem och materialforskning. Näringsutskottet vill
understryka betydelsen av att det fortsatta utredningsarbetet rörande flygindustrin
läggs upp efter riktlinjer som tillgodoser de anställdas väl underbyggda
önskemål. Sysselsättningen inom branschen måste tryggas på lång sikt.
Regeringens åtgärd att tillsätta en delegation för att undersöka möjligheterna
till alternativ sysselsättning inom flygindustrin är enligt näringsutskottets
mening otillräcklig. Endast en sådan planering som begärs i motionen
1978/79:2254 (s) svarar mot de krav som måste ställas. Näringsutskottet
tillstyrker således denna motion.

FöU 1978/79:23

Visst utredningsarbete rörande flvgindustrin

Försvarsministern anmäler i propositionen att han avser att ta initiativ till
en utredning om samordning av industrins, förvaltningens och de militära
verkstädernas resurser för utveckling, produktion och drift av flygplanssystem.
Till detta meddelande anknyter ett yrkande i motionen 1978/79:2253
(s), enligt vilket riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om utredningsarbetet beträffande flygplansindustrins
m. m. framtida struktur. Motionärerna kritiserar regeringen för dröjsmål med
att ta upp frågan. Vad som nu behöver utredas är, säger de, inte om en
samordning skall äga rum utan hur den skall genomföras. Arbetet, som
förutom flygindustrin berör ett stort antal statliga organ, måste, säger
motionärerna, utföras under medverkan av företrädare för såväl företagen
och de anställdas organisationer som allmänna intressen. Motionärerna
räknar också med parlamentarisk medverkan i utredningen. De uttalar
slutligen att arbetet måste bedrivas snabbt, så att riksdagen under nästa
riksmöte kan få ta ställning till riktlinjer för den avsedda samordningen.

Näringsutskottet noterar med tillfredsställelse vad som i propositionen
anförs om den tillämnade utredningen. Det finns enligt utskottets mening
inte anledning för riksdagen att nu, som föreslås i motionen 1978/79:2253 (s),
ge regeringen närmare anvisningar om hur detta utredningsarbete skall
bedrivas. Näringsutskottet utgår från att regeringen och försvarsministern
vid sina beslut rörande utredningen på sedvanligt sätt tar skälig hänsyn till de
olika intressentgrupperna och att ett snabbt resultat av utredningsarbetet
eftersträvas. Det berörda motionsyrkandet avstyrks.

Anställningsgaranti för personal vid Saab-Scania AB

Näringsutskottet har i det föregående uttalat sig om det i motionen
1978/79:2242 (vpk) framförda kravet på ett program för omställning från
militär till civil produktion inom krigsmaterielindustrin. Ett anslutande
yrkande i samma motion är att riksdagen skall uttala att personalen vid
Saab-Scania skall garanteras anställning vid företaget under omställningsprocessen.

Detta yrkande avstyrker näringsutskottet med hänvisning till vad arbetsmarknadsutskottet
nyligen (AU 1978/79:21 s. 22) enhälligt och med riksdagens
gillande har uttalat om ett förslag av vänsterpartiet kommunisterna om
att en sysselsättningsgaranti skulle införas för anställda inom gruv- och
stålbranscherna. Arbetsmarknadsutskottet åberopade principiella skäl mot
garantier av detta slag. De nödvändiga omställningar som måste ske i vissa
branscher bör givetvis genomföras i socialt acceptabla former, fortsatte
arbetsmarknadsutskottet och pekade på att flera stödformer, t. ex. 75-procentsbidraget, har introducerats för att möjliggöra en sådan politik. Inom
ramen för ett sådant stöd kan det vara möjligt att ge de anställda en viss

FöU 1978/79:23

garanti av åsyftat slag, sade arbetsmarknadsutskottet.

Näringsutskottet vill i detta sammanhang också erinra om det utredningsarbete
med sikte på alternativ sysselsättning för personal inom flygindustrin
som har berörts i det föregående. Ett självklart mål för detta arbete är att de
anställdas krav på anställningstrygghet skall kunna tillgodoses inte genom
statliga stödåtgärder utan genom lönsam ny produktion.

Robotindustriell verksamhet

En del av försvarsmaterielindustrin bör, anförs det i propositionen, inriktas
mot utveckling och produktion av vissa av de mera kvalificerade robotar som
planeras ingå i försvaret. Detta uttalande gjordes kort före det att flygindustrikommittén
i mars framlade del 2 (Ds Fö 1979:1) av sitt betänkande, ägnad
åt robotindustrin.

Den robotindustriella verksamheten diskuteras i motionen 1978/79:2253
(s). Motionärerna - som räknar med att robotar framgent kommer att spela en
viktig roll i försvaret - betecknar det som väsentligt att den framtida
robotanskaffningen bedöms samlat för hela försvaret. De anför också att en
robotindustriell verksamhet bör kunna kombineras med de resurser som
fordras för den framtida verksamheten inom flygplansområdet. Det är
rimligt, säger motionärerna, att förslag om den robotindustriella kompetensen
på sikt föreläggs riksdagen sedan flygindustrikommitténs betänkande har
redovisats. De vill att riksdagen skall ge regeringen detta till känna som sin
mening.

Näringsutskottet delar uppfattningen att robotindustriell verksamhet
utgör en intressant del av det program för vidgade aktiviteter inom
flygplansindustrin som nu förbereds. Militära och försvarsekonomiska
bedömningar kommer naturligtvis att ha avgörande betydelse för flygindustrins
möjligheter att belägga en del av sin kapacitet med robottillverkning.
Sedan flygindustrikommitténs betänkande i ämnet nu har framlagts utgår
näringsutskottet från att frågan om svensk robottillverkning snarast prövas
och att regeringen därefter förelägger riksdagen resultaten av denna prövning.
Mot bakgrund av vad här sagts finner näringsutskottet från sin
utgångspunkt inte skäl att föreslå något särskilt uttalande av riksdagen i
enlighet med det senast återgivna yrkandet i motionen 1978/79:2253 (s).

Stockholm den 23 april 1979

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

FöU 1978/79:23

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Hugo Bengtsson (s), Fritz
Börjesson (c), Arne Blomkvist (s). Sven Andersson i Örebro (fp). Birgitta
Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson (s). Ingegärd
Oskarsson (c), Lennart Pettersson (s). Olle Wästberg i Stockholm (fp),
Wivi-Anne Radesjö (s), Sven Eric Lorentzon (m) och Rune Johansson i
Ljungby (s).

Avvikande meningar

1. beträffande plan för omställning till ökad civil produktion inom ffygindustrin
av Sven Andersson i Örebro (fp), Margaretha af Ugglas (m), Olle Wästberg i
Stockholm (fp) och Sven Eric Lorentzon (m) som anser att den del av
yttrandet under nu angiven rubrik som börjar med ”De tre” och slutar med
"denna motion” bort ha följande lydelse:

De tre motionerna tycks, såvitt nu är i fråga, ha väsentligen likartad
innebörd. Förespråkare inom näringsutskottet för motionerna 1978/79:2254
(s)och 1978/79:2297 (c) har visserligen hävdat att de nyss angivna yrkandena i
dessa är helt oförenliga och likaså oförenliga med det angivna yrkandet i
motionen 1978/79:2242 (vpk), men utskottet finnér inte deras resonemang
övertygande. Vad det gäller är uppenbarligen i alla tre fallen att riksdagen
skall göra en särskild framställning till regeringen om att en plan skall
upprättas för omställning till ökad civil produktion inom flygindustrin. Att
yrkandet i motionen 1978/79:2242 (vpk) talar om krigsmaterielindustrin, inte
speciellt om flygindustrin, synes mot bakgrund av yrkandets motivering inte
ha någon avgörande betydelse.

I sitt den 13 mars 1979 avgivna betänkande NU 1978/79:29 med anledning
av motioner om krigsmaterielindustrin har näringsutskottet behandlat bl. a.
en motion enligt vilken riksdagen skulle hos regeringen begära att ett
program skyndsamt skulle utarbetas för civilt utnyttjande av de resurser som
kan frigöras genom en nedskärning av krigsmaterielproduktionen. Denna
motion tog särskilt sikte på flygindustrins situation. Det önskade programmet
var enligt motionärerna motiverat bl. a. för att trygga sysselsättningen för
arbetare och tjänstemän inom denna industri. Näringsutskottet påpekade att
regeringen i december 1978 hade tillkallat den ovannämnda delegationen
(I 1978:09) för beredning av frågor om civilt utnyttjande av flygindustriella
resurser och att den vidare i februari i år hade beslutat att en särskild utredare
(1 1979:02) skulle tillkallas med uppgift att ge förslag till alternativ produktions-
och sysselsättningsplanering inom försvarsmaterielindustrin i övrigt.
Utskottets slutsats var att statsmakterna med uppmärksamhet följde utvecklingen
inom försvarsmaterielindustrin och att med hänsyn härtill en sådan
begäran om utredning som motionärerna föreslog inte var påkallad. Med
denna motivering avstyrkte utskottet enhälligt motionen. Riksdagen avslog
motionen den 28 mars. Näringsutskottet kan inte finna att det därefter har

FöU 1978/79:23

inträffat någonting som ger anledning till en annan bedömning. Den 19 april
har näringsutskottet i sitt betänkande 1978/79:36 enhälligt tillstyrkt en
väsentligt ökad statlig satsning på rymdverksamheten, vilken blir av särskilt
stor betydelse för Saab-Scania AB. Det nämnda utredningsarbetet, vilket
också presenteras i propositionen 1978/79:138, bör i övrigt - så mycket mer
när det kompletteras med den i propositionen aviserade utredningen om
samordning av resurserna för utveckling, produktion och drift av flygplanssystem
- vara helt till fyllest när det gäller statliga åtgärder för att tillgodose de
berättigade önskemålen om planering för ökad civil produktion inom
flygindustrin. Näringsutskottet avstyrker alltså de tre nu berörda
motionsyrkandena.

2. beträffande plan för omställning till ökad civil produktion inom flygindustrin
av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Ingegärd Oskarsson
(alla c) som anser att den del av yttrandet under nu angiven rubrik som
börjar med ”De tre” och slutar med ”denna motion” bort ha följande
lydelse:

De tre nämnda motionerna kan förefalla att i här aktuella delar ha likartad
innebörd. I själva verket är emellertid skillnaden mellan dem avsevärd.
Motionen 1978/79:2242 (vpk) vidgar på ett i sammanhanget obefogat sätt
frågan till att gälla krigsmaterielindustrin i dess helhet. Det nyss återgivna
yrkandet i denna motion avstyrks av näringsutskottet. Likaså avstyrker
näringsutskottet motionen 1978/79:2254 (s). Den tycks syfta till en långtgående
diversifiering av flygindustrins verksamhet. Den ger emellertid ingen
anvisning om hur denna utveckling skall finansieras och berör inte alls de
problem som genom flygindustrins inbrytning på nyaområden kan skapas för
företag som redan är verksamma inom dessa. En strategi på lång sikt för den
svenska flygindustrin bör i stället, såsom anförs i motionen 1978/79:2297(c), i
första hand ta sikte på att utveckla produktionen av flygplan och flygplansdelar
för civilt bruk. Regeringens åtgärd att tillsätta en delegation för att
undersöka möjligheterna till alternativ sysselsättning inom flygindustrin är
enligt näringsutskottets mening otillräcklig. En särskild statlig flygkommission
bör få i uppdrag att dra upp riktlinjer för flygindustrins framtid. Det
program som den utarbetar skall ha till syfte att bevara den utvecklade
teknologi som flygindustrin förfogar över och att trygga sysselsättningen
inom branschen. Näringsutskottet tillstyrker således motionen 1978/79:2297
(c) i den del som här är aktuell.

3. beträffande visst utredningsarbete rörande flygindustrin av Ingvar Svanberg,
Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Lilly Hansson, Lennart Pettersson,
Wivi-Anne Radesjö och Rune Johansson i Ljungby (alla s) som anser att den
del av yttrandet under nu angiven rubrik som börjar med ”Näringsutskottet
noterar” och slutar med "motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande
lydelse:

FöU 1978/79:23

Näringsutskottet instämmer i den kritik som i motionen 1978/79:2253 (s)
på denna punkt riktas mot regeringen. När en utredning om samordning av
resurserna för utveckling, produktion och drift av flygplanssystem nu
äntligen kommer till stånd är det angeläget att motionärernas krav beträffande
utredningens sammansättning och direktiv blir beaktade. Därför
tillstyrker näringsutskottet att riksdagen gör ett sådant uttalande om
utredningsarbetet som föreslås i motionen.

Särskilt yttrande

av Margaretha af Ugglas (m) och Sven Eric Lorentzon (m):

Näringsutskottet har som en förutsättning för sitt yttrande haft att det
gäller att kompensera flygindustrin för ett stort bortfall av militära flygplansbeställningar.
Med denna förutsättning given gör vi de bedömningar som
framgår av det föregående. Förutsättningen är emellertid enligt vår mening
felaktig. Som framhålls i motionen 1978/79:2241 (m) bör riksdagens beslut i
flygplansfrågan bli att arbetet på att utveckla SK 38/A 38-projektet skall
fortsätta. Härigenom ändras flygindustrins villkor radikalt jämfört med vad
som följer av propositionens förslag. En ökad satsning på civil produktion kan
ändå vara motiverad, men den framtvingas inte av ett beslut som, förutom att
det i försvarspolitiskt avseende är oklokt, innebär att viktiga industri politiska
hänsyn åsidosätts.

FöU 1978/79:23

Innehållsförteckning

SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIKEN

Föredragande statsrådet 1

Motionerna 2

Utskottet 3

VERKSAMHETEN INOM DET MILITÄRA FÖRSVARET UNDER
BUDGETÅRET 1977/78 6

VERKSAMHETEN INOM DET MILITÄRA FÖRSVARET UNDER
BUDGETÅRET 1978/79 7

DET MILITÄRA FÖRSVARETS FORTSATTA UTVECKLING

Föredragande statsrådet 7

Motionerna 9

Utskottet 12

Planeringsfrågor 12

Handlingsfrihet inför nästa försvarsbeslut 12

Framtida anskaffning av attack- och skolflygplan 13

Visst utredningsarbete 18

Civilt utnyttjande av flygindustriella resurser 18

Robotsystem 20

Personalfrågor 21

Värnpliktsutbildning m. m 23

FÖRMÅNER ÅT VÄRNPLIKTIGA M. FL.

Motionerna 26

Utskottet 26

RAMBERÄKNING FÖR BUDGETÅRET 1979/80 M. M. - MILITÄRA
FÖRSVARET

Motionerna 31

Utskottet 32

ANSLAGSFRÅGOR FÖR DET MILITÄRA FÖRSVARET

Regeringens förslag 33

Motionerna 37

Utskottet 38

Flygvapenförband: Forskning och utveckling 38

Flygvapenförband: Materielanskaffning 38

Frivilliga försvarsorganisationer m. m 38

Insatsberedskap 39

Arméförband: Anskaffning av anläggningar 39

Vissa ersättningar m. m 39

Hemställan 40

VERKSAMHETEN INOM CIVILFÖRSVARET UNDER BUDGETÅRET
1977/78 44

VERKSAMHETEN INOM CIVILFÖRSVARET UNDER BUDGETÅRET
1978/79 44

CIVILFÖRSVARETS FORTSATTA UTVECKLING

Föredragande statsrådet 45

Motionerna 47

Utskottet 47

FöU 1978/79:23

RAMBERÄKNING FÖR BUDGETÅRET 1979/80 M. M. -CIVILFÖRSVARET 48

ANSLAGSFRÅGOR FÖR CIVILFÖRSVARET 49

ÖVRIGT TOTALFÖRSVAR M. M 50

ANSLAGSFRÅGOR FÖR ÖVRIGT TOTALFÖRSVAR 51

ÖVRIGA ANSLAGSFRÅGOR 52

RESERVATIONER

1. Säkerhets- och försvarspolitiken (s) 53

2. Det militära försvarets fortsatta utveckling

- utveckling av flygplan SK 38/A 38 (m) 54

3. Det militära försvarets fortsatta utveckling

- riktlinjer för studie- och utvecklingsarbete för flygvapenförband

4. Det militära försvarets fortsatta utveckling

- riktlinjer för studie- och utvecklingsarbete för flygvapenförband

(m) 58

5. Det militära försvarets fortsatta utveckling

- civilt utnyttjande av industriella resurser (m, fp) 58

6. Det militära försvarets fortsatta utveckling

- riktlinjer för planeringsperioden (s) 59

7. Förmåner åt värnpliktiga m. fl. (s) 60

8. Ramberäkning för budgetåret 1979/80 m. m.

- militära försvaret (s) 61

9. Anslagsfrågor för det militära försvaret (m) 62

SÄRSKILDA YTTRANDEN

1. Ramberäkning för budgetåret 1979/80 m. m.

- militära försvaret (m) 62

2. Ramberäkning för budgetåret 1979/80 m. m.

- militära försvaret (m,c) 63

Bilagor

1. Sammanställning av motionsyrkanden 64

2. Yttrande från näringsutskottet (NU 1978/79:4 y) 71

GOTAB 62088 Stockholm 1979