Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Försvarsutskottets betänkande

1978/79:23

med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt avser anslag m. m. för budgetåret 1979/80 inom försvarsdepartementets verksamhetsområde och propositionen 1978/79:138 jämte motio­ner

1 betänkandet behandlas förslag som regeringen - efter föredragning av försvarsministern, statsrådet Lars De Geer - har förelagt riksdagen i propositionerna 1978/79:100 bilaga 7 och 1978/79:138 (försvarsdepartemen­tet). Vidare behandlas motionerna 1978/79:250, 251, 353, 354,421-424, 504, 592,594,595,693,694,696,865,867,1217, 1219,1784,1785 och 1793-som väcktes under den allmänna motionstiden-samt motionerna 1978/79:2241, 2242, 2253, 2254, 2271, 2296 och 2297, väckta med anledning av propositio­nen 1978/79:138. En sammanställning av alla motionsyrkanden finns i bilaga I.

Näringsulskotlel har avgelt yttrande över propositionen 1978/79:138 jämte motioner. Yttrandet fogas till betänkandet som bilaga 2.

1. Säkerhets- och försvarspolitiken

Regeringen har i propositionen 1978/79:100 bilaga 7 - i del följande kallad budgetpropositionen -(s. 9-12) berett riksdagen tillfälle att yttra sig över vad föredragande statsrådet har anfört om säkerhets- och försvarspolitiken.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern redovisar sin bedöm ning av den internationella utveck­lingen under del senaste året och lämnar förslag om inriktningen av säkerhets- och försvarspolitiken.

Den politiska avspänningsprocess som i flera år har kännetecknat förhållandel mellan de båda supermakterna och militärblocken utgår från en ömsesidig önskan att befästa samlevnaden i fred och undvika varje utveckling som kan leda lill ett för båda parter förödande kärnvapenkrig. Avspänningsprocessen har dock inte följts av någon minskning av vare sig kärnvapenslyrkor eller konventionella styrkor, Kärnvapenkapprusiningen fortsätter och även de konventionella vapnen genomgår en snabb teknisk utveckling.

Föredragande statsrådet redogör också för förhandlingarna beträffande nedrustning m, m, under del gångna året.

De mest akuta konflikthärdarna i världen finns enligt statsrådets mening alltjämt i Mellersta Östern,södra och östra Afrika samt Indokina, Beträffande

1 Riksdagen 1978/79. 10 saml. Nr 23

FÖU 1978/79:23

 

FÖU 1978/79:23                                                        2

vårt närområde uttalar han att den militära uppbyggnad som har skett på Kolahalvön och de successiva förändringarna i de marina styrkeförhållan­dena på Nordkalotten främst bör ses i ett globalt strategiskt sammanhang. De påverkar dock även situationen i Norden, Från våra grannländer har på nytt getts uttryck för den viktiga roll som en fast svensk utrikes- och försvars­politik spelar för alt vidmakthålla stabiliteten i del nordiska området.

Beslut har fattals om au från den I juli 1979 utvidga det svenska terrilorialhavels bredd från 4 till 12 nautiska mil. Detta innebär vissa fördelar från svensk försvarssynpunkt i fred och under neulralitetslillstånd men också vissa ökade förpliktelser.

Sammanfattningsvis anser försvarsministern att utvecklingen under det gångna året inte ger anledning lill någon förändring av Sveriges säkerhets-och försvarspolitik.

Motionerna

1978/79:594 av Olof Palme m, fi, (s) såvitt avser yrkandena 1 och 10, nämligen

1, att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen
anförts om den svenska säkerhetspolitiken,

10, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning rörande civilmolslånd,

1978/79:595 av Lars Werner m. fl, (vpk) såvitt avser yrkandena 2 och 3, nämligen

2,   att riksdagen uttalar sig för omedelbara nedskärningar och inskränk­ningar av den militära verksamheten i enlighet med vad som föreslagits i motionen,

3,   att riksdagen med ändring i propositionen 1978/79:100 beslutar om en sänkning av försvarskostnaderna för budgetåret 1979/80 med minst 2 miljarder kronor,

1978/79:694 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) såvitt avser yrkandena

1,   att riksdagen godkänner de riktlinjer för försvarspolitiken som anges i motionen,

2,   att riksdagen i enlighet härmed ullalar sig för en minskning av försvarskoslnaderna med 50 procent,

1978/79:867 av Evert Svensson m, fl, (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning i syfte att skapa förutsättningar för ett forskningsprogram om civilmolslånd,

1978/79:1217 av Gösta Bohman m, fl, (m)såviit avser yrkandena I och 3, nämligen 1, att riksdagen beslutaratt som sin mening ge regeringen till känna vad

 

FöU 1978/79:23                                                        3

som i motionen 1978/79:1108 anförs om säkerhets- och försvarspolitiken, 3, att riksdagen beslutar all insatserna för försvarsinformation ökas,

1978/79:1785 av Sven Johansson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla att en utredningsgrupp tillsätts med uppgift att göra en allmän översyn av försvarets inriktning och resursanvändning.

Utskottet

1977 års försvarsbeslut (prop, 1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr 1976/ 77:311) innebär att Sveriges säkerhetspolitik- som syftar till all bevara landets frihet och oberoende - kommer lill uttryck i den alliansfria politiken, stödd av ett folkligt förankrat totalförsvar, och i strävandena att minska riskerna för krig och konfiikter i väriden. Vår säkerhetspolitik formas genom en samverkan mellan utrikespolitiken, försvarspolitiken, vår politik i internationella nedrustningsfrågor, handelspolitiken och biståndspolitiken.

Den svenska försvarspolitiken syftar lill aU försvaret vid en konflikt i Europa mellan stormaktsblocken skall ha sådan styrka, sammansättning och beredskap att hot, påtryckningar eller angrepp mot Sverige inte av någon kan bedömas vara lönsamt. Totalförsvaret har i så fall den önskade fredsbevarande förmågan. Totalförsvaret är ett uttryck för vår vilja att slå vakt om nationens säkerhet och oberoende. Del är därför en hela folkets angelägenhet och bygger på att varje medborgare efter förmåga bidrar till landels försvar.

Kombinationen av en fast, förtroendeingivande utrikespolitik och ett efter våra förhållanden starkt försvar skall inge omväriden respekt för Sveriges neutraliietsvilja och förmåga att stå emot påtryckningar och andra aggressiva handlingar. Det måste slå klart för alla att vi dels för en konsekvent alliansfri politik som syftar till neutralitet i händelse av krig i vår omvärld, dels målmedvetet skapar sådana försvarsresurser som ingen kan bortse från i ett krigsläge. Våra långsiktiga försvarsbeslut är ett uttryck för denna målmed­vetenhet.

Motionerna 595 (vpk) och 694 (apk) innehåller yrkanden om en väsentlig förändring av försvarspolitiken. Den militära delen av totalförsvaret föreslås bli kraftigt beskuren. Yrkanden i samma motioner om att 1978 års försvarskommitté skall inrikta sitt arbete på sådana förändringar har nyligen avslagits av riksdagen (FöU 1978/79:14). Liksom tidigare anser utskoltet att ett militärt försvar av det slag som skisseras i motionerna inte skulle motsvara de krav som vår säkerhetspolitik ställer. Motionsyrkandena bör avslås.

Säkerhets- och försvarspolitiken tas också upp i partimotionerna 594 från socialdemokraterna och 1217 (1108) från moderata samlingspartiet.

Socialdemokraterna betonar i sin motion att det finns starka skäl för vårt land att intensifiera insatserna för en fredlig utveckling i världen. Som viktiga delar i en konfiiktavvärjande och fredsbevarande säkerhetspolitik anges en fast och alliansfri utrikespolitik,en aktiv biståndspolitik och en handelspolitik

 

FÖU 1978/79:23                                                        4

som med beaktande a v kraven för vår försörjningsberedskap kan utformas för alt överbrygga klyftor mellan nationer. Till säkerhetspolitiken hör också ett totalförsvar. Stabiliteten i vår del av väriden främjas av att Sverige har ett efter våra förhållanden starkt och balanserat totalförsvar. Totalförsvaret skall -tillsammans med säkerhetspolitikens övriga instrument - genom sin sammansättning och styrka kunna avhålla från hot och angrepp men också kunna möta sådana. I försvarsplaneringen måste beaktas olika tänkbara situationer som vårt land kan ställas inför.

1 motionen 594 framhålls au den allmänna värnplikten kan ge det militära försvaret bredd och kvalitet men också är en viktig garanti för att försvars­makten blir föremål för folklig insyn, kontroll och påverkan. Vidare påpekas att totalförsvaret inte kan undantas från samhällsekonomisk och stats-finansiell bedömning. Eftersom del enligt motionärerna krävs en stark sparsamhel beträffande försvarsutgifterna förordar de en annan omfattning och avvägning av resurserna lill totalförsvaret. Grundläggande för försvars­viljan är enligt deras uppfattning all det för landet som helhei förs en politik som återvinner framtidstron, återskapar tryggheten i det svenska samhället och stöder samhällssolidariteten.

Moderata samlingsparitet betonar i sin motion sambandet mellan inrikes­politiken och utrikespolitiken. Säkerhetspolitiskt lever vi - trots vår allians­frihet - i ett tillstånd av starkt beroende av supermakterna. Våra möjligheter att med utsikt till framgång hävda vår neutralitet i händelse av krig eller kris i vår omvärid beror till myckel stor del på balansen mellan dessa. På samma sätt som händelser utanför vårt land omedelbart griper in i vår vardag, påverkar inhemska förhållanden möjligheterna alt hävda våra intressen och våra ideal utanför Sveriges gränser. Den politiska stabiliielen i Sverige och uppslutningen bakom huvuddragen i vår utrikes- och försvarspolitik har en väsentlig betydelse när del gäller all övertyga omväriden om vår beslut­samhet att i alla lägen verkligen leva upp till våra deklarationer.

Utvecklingen mot ett beroende mellan stater och regioner innebär enligt motionärerna att kraven på vår utrikes-, försvars- och handelspolitik i framtiden kommer att skärpas väsentligt Motionärerna motiverar och stryker under den svenska alliansfria politiken. Beträffande den s. k. nordiska balansen hävdas att de grundläggande dragen i den säkerhetspolitiska bilden i det nordeuropeiska och nordallantiska området under senaste årtiondena har undergått en genomgripande förändring. Området har successivt kommit att spela en alltmer central roll i de båda supermakternas strategiska tänkande. Den politiska och militära bevakningen av Norden har intensifierats. Delta behöver enligt motionärerna inte medföra att stabiliteten rubbas. Men del kräver - framhåller motionärerna - ett akisamt, bestämt och målmedvetet utrikes- och försvarspolitiskt agerande från alla nordiska länders sida. Med sin alliansfrihet och sitt läge mitt i Norden är Sveriges ansvar då inte mindre än andra nordiska länders.

I motionen 1217 framhålls vidare att del är ett starkt svenskt intresse att

 

FöU 1978/79:23                                                        5

principerna i slutakten från konferensen om säkerhet och samarbete i Europa i Helsingfors 1975 förs vidare till praktisk politik i alla berörda länder. Sverige bör ge ett aktivt stöd åt Förenta nationerna och bedriva en realistisk nedrustningspolitik. Den bör ha sin utgångspunkt i säkerhetspolitiken. Strävan bör vara att komma med förslag som är sakligt underbyggda och politiskt realistiska. Det kan finnas anledning att i ökad utsträckning rikta uppmärksamheten mot rustningssituationen i Europa och i Nordeuropa.

Utskottet anser alt inriktningen av säkerhels- och försvarspolitiken enligt 1977 års försvarsbeslut bör gälla även i fortsättningen. I parlimotionerna 594 (s) och 1217 (m) yrkas att riksdagen skall göra särskilda uttalanden i ämnet. Enligt utskottets mening har utvecklingen sedan riksdagen senast tog ställning i denna fråga (FöU 1977/78:19, rskr 1977/78:240) inte varit sådan att det är motiverat med några särskilda uttalanden. Motionsyrkandena bör avslås.

1 motionen 1785 (c) förordas en allmän översy n av försvarets inriktning och resursanvändning. Utskottet påminner om ati 1978 års försvarskommitté kan sägas ha till uppdrag att göra en sådan översyn. Motionen bör avslås.

1 motionerna 594 (s) och 867 (s) finns yrkanden om utredning rörande s. k. civilmolslånd. Enligt motionen 594 bör man, parallellt med annat utredningsarbete som kan beröra civilmolslånd, klarlägga förutsättningarna för ett genomförande av sådant motstånd. Även enligt motionen 867 bör en kunskapsuppbyggnad kunna ske utan hinder av andra undersökningar. Motionärerna efterlyser ett forskningsprogram om civilmotstånd.

Frågan om innebörden och värdet av civilmolslånd behandlades av riksdagen senast i samband med 1977 års försvarsbeslut. Utskottet framhöll (FöU 1976/77:13 s. 24)aU enbart eu vapenlöst motstånd vore helt otillräckligt som stöd för vår säkerhetspolitik. Däremot skulle det kunna komma i fråga som komplement till väpnat försvar. Utskottet ansåg att de folkrättsliga förutsättningarna för icke-militära motståndsformer behövde klarna innan ett särskilt utredningsarbete kunde påbörjas.

Utskottet har inhämtat att frågan om civilmotstånd och om fortsatt utredningsarbete kring detta behandlas av 1978 års försvarskommitté Gfr FöU 1977/78:19 s. 4-5) som avser att beröra den redan i sitt första delbetänkande sommaren 1979. Något uttalande från riksdagens sida är därför inte påkallat.

Motionen 1217 (m) innehåller ett yrkande om att insatserna för försvarsinformation skall ökas. I denna del hänvisar utskottet till riksdagens beslut vid riksmötet 1976/77 (FöU 1976/77:13 s. 28-29 och 32, rskr 1976/77:311). Genom beslutet anmodades regeringen att låta se över mål och medel beträffande informationen om vår säkerhetspolitik och försvars­politik. Regeringen har ålagt 1978 års försvarskommitté alt göra översynen. På kommitténs uppdrag studeras dessa frågor av en särskild expertgrupp. Kommittén räknar med att lämna ett särskilt betänkande i ämnet under våren 1980.

 

FÖU 1978/79:23                                                        6

Utskottet anser liksom tidigare alt det i fred behövs en allsidig information om vår omvärld och vår säkerhetspolitik samt om säkerhetspolitikens mål, medel och möjligheter. Det är önskvärt att varje vuxen medborgare har någon kännedom om den svenska säkerhetspolitiken och om syftet med totalför­svaret. Eftersom det pågår utredningsarbete bör riksdagen nu inte göra något ytteriigare uttalande. Motionen 1217 bör därför avslås i denna del.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1.    alt riksdagen avslår motionerna 1978/79:595, yrkandena 2 och 3, och 1978/79:694, yrkandena 1 och 2, om minskning av försvarskoslnaderna m. m.,

2.    att riksdagen med avslag på motionerna 1978/79:594, yrkandet I, och 1978/79:1217, yrkandet I, lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört om säkerhets- och försvars­politiken,

3.    att riksdagen avslår motionen 1978/79:1785 om en allmän översyn av försvarets inriktning och resursanvändning,

4.    att riksdagen avslår motionerna 1978/79:594, yrkandet 10, och 1978/79:867 om utredning rörande civilmotstånd,

5.    att riksdagen avslår motionen 1978/79:1217, yrkandet 3, om insatserna för försvarsinformalion.

2. Verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret

1977/78

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 18-26) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten inom del militära försvaret under budgetåret 1977/78.

Utskottet

Myndigheterna har enligt utfärdade anvisningar lämnat årsredovisningar för budgetåret 1977/78.1 propositionen lämnas en sammanfallande redogö­relse för hur myndigheternas uppgifter har genomförts och tilldelade resurser använts samt om orsakerna lill eventuella störningar i den planerade verksamheten.

Utskottet har inte något att erinra med anledning av vad försvarsministern har anfört om verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret 1977/78 och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

 

FÖU 1978/79:23                                                                   7

3. Verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret 1978/79

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 27) berett riksdagen tillfälle all ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret 1978/79.

Utskottet

Verksamheten under innevarande budgetår bedrivs enligt de riktlinjer som finns angivna i propositionen 1977/78:100 (FöU 1977/78:19, rskr 1977/ 78:240).

Utskottet har inte något att erinra med anledning av vad försvarsministern har anfört om verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret 1978/79 och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen lill handlingarna.

4. Det militära försvarets fortsatta utveckling

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 60-78) föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer för det militära försvarets utveckling som föredragan­de statsrådet har angett.

Under denna punkt behandlas också planeringsfrågor som föredragande statsrådet har tagit upp i propositionen 1978/79:138 om vissa anslagsfrågor m. m. rörande försvaret.

Föredragande statsrådet

Grunderna för det militära försvarets fortsatta utveckling fastställdes genom 1977 års försvarsbeslut (prop. 1976/77:74 bil. l,FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311). Försvarsministern anser att dessa grunder alltjämt skall ligga fast. Han berör därefter kostnadsutvecklingen och myndigheternas planering saml uttalaratt ambitionerna i försvarsbeslutet inte kan till alla delar fullföljas i den ekonomiska nivå som har angetts i beslutet. Del blir nödvändigt att uppskjuta viss verksamhet som i försvarsbeslutet var avsedd att genomföras eller påbörjas under den period som beslutet omfattar. Hans bedömning, att planernas materiella innehåll sannolikt överstiger vad som kan visa sig möjligt att realisera, utmynnar i slutsatsen att man måste iaktta stor försiktighet när det gäller nya utgiflsåtaganden. Del är, uttalar försvars­ministern, angeläget att behålla en hög grad av handlingsfrihet inför nästa försvarsbeslut.

Försvarsministern tar härefter ställning till utvecklingen av avvägnings-program och funktioner. Vid redogörelsen i budgetpropositionen berörs bl. a.

 

FöU 1978/79:23                                                   8

o antalet moderniserade infanteribrigader o infanleriförbandens operativa rörlighet O handlingsfrihet all organisera s. k. mekaniserade brigader O utveckling av en ny lätt pansarvärnsrobot O anskaffning av tunga pansarvärnsrobotar o hemvärnets modernisering

o anskaffning av sjörobotar med medellång räckvidd O materiel för minröjningsförband O utveckling och anskaffning av u-båtar av typ A 17 O värnpliklsulbildningen o ökad samverkan och medinfiytande o tillgång på befäl i krigsorganisationen O de frivilliga försvarsorganisationerna O personalfrågor

O förtidsavgången av fiygförare till flygbolagen O utvecklingen av antalet anställda inom försvaret o åtgärder för att motverka koslnadsslegringarna inom fredsorganisaiio­nen o rationaliseringsverksamhelen och försvarets rationaliseringsinstituts roll o utveckling av datamaskinstödda informationssystem o finansieringsform vid anskaffning av datamaskinutrusining O långsiktiga förändringar inom försvarsmaterielinduslrin O den ekonomiska planeringsramen för perioden 1979/80-1983/84.

I propositionen 1978/79:138 behandlas frågan om framlida anskaffning av attack- och skolflygplan samt berörs vissa robotfrågor. Försvarsministern utlalaralt ingenting har kommit fram som geranledning lill annan avvägning mellan det militära försvarels olika delar än den som lades fast genom 1977 års försvarsbeslut. Det finns därför inte några förutsättningar för alt göra sädana omplaneringar inom försvarsmakten att en utveckling av flygplan B3LA kan genomföras utan att planeringsramen för det militära försvaret höjs väsentligt. Utveckling och anskaffning av detta flygplan bör därför enligt försvarsministerns mening inte komma i fråga.

Som framgår av propositionen (s. 30-33) har regeringen även övervägt en variant av flygplan B3LA med benämningen SK 38/A 38. Enligt försvars­ministern pekar den analys som har gjorts inom regeringskansliet på att ett genomförande av detta projekt kräver betydande framtida ramhöjningar, om inte försvarsmakten samtidigt omstruktureras kraftigt. Långsiktiga och omfattande ekonomiska åtaganden från statsmakternas sida för försvaret är nödvändiga om flygplan SK 38/A 38 skall fä rum i en balanserad försvarsstruktur. Vid en samlad bedömning kan försvarsministern inte finna det försvarbart att statsmakterna binder sig för att utveckla ett projekt som kan komma alt äventyra förutsättningarna för att på lång sikt upprätthålla ett balanserat försvar. Han förordar därför att det pågående arbetet med alt utveckla flygplan SK 38/A 38 avbryts.

 

FÖU 1978/79:23                                                        9

I propositionen orienterar försvarsministern om sin syn på behovet av studier och undersökningar innan man kan ta ställning lill kvarstående frågor om utveckling och anskaffning av nya flygplan. Beslutet att inte utveckla och tillverka flygplanen B3LA eller SK 38/A 38 medför enligt hans mening att nuvarande organisation för utveckling, produktion och drift av flygplanssys-tem bör omprövas och minskas. Strukturomvandlingen bör påbörjas snarast. Härvid är det nödvändigt att samordna resurserna inom industrin, förvalt­ningen och de militära verkstäderna. Personalminskningar blir nödvändiga. Inom den statliga sektorn berörs främst försvarets materielverk, försvarets forskningsanstalt, flygtekniska försöksanstalten och förenade fabriksver­ken.

Försvarsministern anmäler alt han också avser att ta upp frågan om relationerna mellan försvarets materielverk och industrin i ett vidare perspektiv. Detta rör inte endast anskaffningen av flygmateriel.

Motionerna

Beträffande planeringsfrågor behandlar utskottet följande motioner, varav de tre förstnämnda väcktes under den allmänna motionstiden och övriga med anledning av propositionen 1978/79:138.

1978/79:594 av Olof Palme m. fl. (s) såviu avser yrkandet 2 au riksdagen godkänner de riktlinjer för del militära försvarets fortsatta utveckling som angetts i motionen.

1978/79:693 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas all riksdagen hos regeringen anhåller att frågan om "samhällstjänst" för både män och kvinnor blir föremål för överväganden, bl. a. från jämställdhetssynpunkt.

1978/79:1217 av Gösta Bohman m. fl. (m) såvitt avser yrkandet 2 att riksdagen beslutar att ett nytt lätt allackplansystem utvecklas och tillverkas inom landet.

1978/79:2241 av Gösta Bohman m. fi. (m) såvitt avser yrkandet 3 all riksdagen som sin mening uttalar att de operativa krav för atlackfiygersätt-ning som lades fast i 1977 års försvarsbeslut saml i fiygindustrikommiiiéns betänkande ligger fast.

1978/79:2242 av Lars Werner m. fi. (vpk) vari yrkas

1.   att riksdagen med ändring av propositionen 1978/79:138 beslutar att allt utvecklingsarbete av flygplan JA 37 lill nya versioner, A 20 eller andra, omedelbart avbryts,

2.   att riksdagen beslutaratt frågan om lätta attack- och skolflygplan löses enligt i motionen angivna riktlinjer,

3.   att riksdagen som sin mening uttalar att fortsatt anskaffning av JA 37 Viggen avbryts efter andra delserien.

 

FÖU 1978/79:23                                                       10

4.   att riksdagen hos regeringen begäran ett program för omställning från militär till civil produktion inom krigsmaterielindustrin snarast utarbetas,

5.   att riksdagen utlalaralt personalen vid Saab-Scania under omställnings­processen till annan produktion skall garanteras anställning vid förelaget.

1978/79:2253 av Olof Palme m. fi. (s) vari yrkas att riksdagen

1.   godkänner de riktlinjer för den framtida flygplansanskaffningen som angivits i motionen,

2.   som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförts om robolinduslriell verksamhet m. m.,

3.   som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförts om utredningsarbetet beträffande flygplansinduslrins m. m. framlida struktur,

4.   som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredningsarbetet rörande försvarets materielverk.

1978/79:2254 av Olof Palme m. fi. (s) vari yrkas au riksdagen hos regeringen begär en plan för omställning lill ökad civil produktion inom fiygindustrin i enlighet med vad som anförts i motionen.

1978/79:2271 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar uttala all utvecklingen av projektet SK 38/A 38 skall fullföljas.

1978/79:2296 av Georg Danell (m)och Per-Olof Strindberg (m) vari yrkas alt riksdagen beslutar alt avslå regeringens förslag att nu ytteriigare låta utreda organisation och uppgifter för försvarets materielverk.

1978/79:2297 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari yrkas all riksdagen beslutar

1.   att studierna och utvecklingsarbetet rörande flygplansanskaffningen under 1980-talet i fortsättningen i första hand skall inriktas på en anskaffning av eit nytt skol- och övningsplan med altackförmåga i enlighet med vad som har anförts i motionen,

2.   att begära alt regeringen låter närmare belysa problemen i samband med eventuell svensk import av militära flygplan från utlandet,

3.   att slutgiltigt beslut om antalet Jaklviggen i den svenska fiygvapenor-ganisationen skall anslå till 1982 års försvarsbeslut,

4.   att begära att regeringen låter närmare belysa kostnaderna för under­hållsorganisationen för Viggensystemet, om nytillverkningen av fiygplan upphör i Sverige,

5.   att begära alt regeringen inom ramen fören statlig flygkommission låter utforma förslag till en strategi på lång sikt försvensk flyginduslri med sikte på alt la till stånd ökad produktion av fiygplan, flygplansdelaroch närbesläktade produkter för civilt bruk och på så sätt bevara utvecklad teknologi och trygga sysselsättningen.

 

FöU 1978/79:23                                                       11

Beträffande persona I frågor behandlar utskoltet följande motioner.

1978/79:250 av Ulla Ekelund (c)och Gunnar Björk i Gävle (c) vari yrkas au riksdagen hos regeringen begär en utredning om försvarets personalpoli­tik.

1978/79:421 av Erik Glimnér m. fl. (c) vari yrkas au riksdagen hos regeringen anhåller att frågan om utvärdering av genomförda strukturför­ändringar inom försvarsmakten snarast utreds samt att förslag lämnas till ev. framlida åtgärder i enlighet med motionens syften.

1978/79:423 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m, s, c, fp) vari yrkas aU riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts angående behovet av förstärkning av personalvårdsresurserna inom armén.

Beträfliinde värnpliktsutbildning m. m. behandlar utskottet följande motioner.

1978/79:251 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt avser yrkandena 4-6, nämli­gen

4.   alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om genomförandet av förslagen i betänkandet Utökat värnpliktsinflytande,

5.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om påskyndande av värnpliktsinflytandekommilténs arbete,

6.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredningsarbetet kring utbildningsfrågor.

1978/79:696 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt avser yrkandena 1-3 och 5-6, nämligen

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om att den särskilda
militära bestraffningsrätten avskaffas,

2.   alt riksdagen ullalar sig för all full yttranderätt och fullständiga fackliga rättigheter för de värnpliktiga i enlighet med motionens riktlinjer måste införas,

3.   att riksdagen uttalar sig för att arbetstiden för de värnpliktiga förkortas och regleras i enlighet med vad som anges i motionen,

 

5.   all riksdagen uttalar sig för all den militära sjukvården "civiliseras" i enlighet med motionens riktlinjer,      ,

6.   att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande att de civila bestämmelserna för arbetarskydd skall gälla ulan inskränkningar också inom den militära sektorn.

 

FöU 1978/79:23                                                                   12

Utskottet

Planeringsfrågor

Utveckling och anskaffning av materiel måste ske enligt långsiktiga planer. För många objekt går lång lid från beställningen lill utvecklingsarbetets avslutande eller leveransen av materiel. Verksamheten inriktas med hjälp av beställningsbemyndiganden medan dess takt skall bestämmas av tillgången på betalningsmedel.

Skillnaden mellan dittills lämnade bemyndiganden och anvisade betal­ningsmedel vid en viss tidpunkt kallas bemyndigandeskuld. Förhållandet mellan bemyndigandeskulden vid budgetårsskifte och tillgången pä betal­ningsmedel - inkl. prisregleringsmedel - under budgetåret före budgetårsskiftet kallas bemyndigandekvot.

Försvarsministern behandlar i budgetpropositionen de ekonomiska förut­sättningarna för planering och framhåller som angeläget alt behålla en hög grad av handlingsfrihet inför nästa försvarsbeslut. Ett uttryck för graden av handlingsfrihet finns i förhållandet mellan lämnade beställningsbemyndiganden och anvisade medel för utveckling och anskaff ning av materiel. Bemyndigandekvoterna behandlades i samband med 1977 års försvarsbeslut. Utskottel(FöU 1976/77:l3s. 70-71) anförde aU en ökning av bemyndigandeskulder och bemyndigandekvoter är naturiig vid eU nyU försvarsbeslut och framhöll att den genomsnittliga kvoten borde minska underde närmaste åren. Frågan haräven berörtsvid riksmötet I977/78(FÖU 1977/78:19 s. 9-10) och under del nu pågående riksmötet (FöU 1978/ 79:12).

Utskottet har sammanställt uppgifter om bemyndigandeskulder och bemyndigandekvoter i enlighet med följande tabell. För lid efter den 30 juni

 

Utveckling och anskaffning

Armé-

Marin-

Flyg-

Genom-

av materiel

förband

förband

vapen-

snittlig

(bemyndigandeskulder

 

 

förband

kvot

i milj. kr,)

 

 

 

 

Bemyndigandeskuld 1976-06-30

1 767

1378

3 497

 

Bemyndigandekvot samma dag

2,02

3,14

1,92

2,16

Bemyndigandeskuld 1977-06-30

2516

1867

3 633

 

Bemyndigandekvot samma dag

2,96

4,01

1,91

2,49

Bemyndigandeskuld 1978-06-30

3 026

2618

6 373

 

Bemyndigandekvot samma dag

2,44

4,24

2,88

2,95

Beräknad bemyndigandeskuld

 

 

 

 

1979-06-30

3 673

1969

6 365

 

Beräknad bemyndigandekvot

 

 

 

 

samma dag

3,64

2,78

2,35

2,71

Beräknad bemyndigandeskuld

 

 

 

 

1980-06-30

3715

2 320

6 080

 

Beräknad bemyndigandekvot

 

 

 

 

samma dag

3.11

3,04

2,31

2,66

 

FöU 1978/79:23                                                       13

1978 bygger uppgifterna på senaste beräkningar i försvarsdepartementet om fördelning av prisregleringsmedel.

Som framgår av tabellen var den genomsnittliga kvoten 2,95 vid utgången av det första året i försvarsbeslutsperioden och beräknas därefter minska.

Flertalet motioner som utskottet behandlar i detta sammanhang tar upp frågan om framtida anskaffning av attack- och skol­flygplan.

1 den socialdemokratiska parlimotionen 594, som väcktes under den allmänna motionstiden, framhålls som nödvändigt att riksdagen nu definitivt tar ställning och säger ett slutgiltigt nej till en svensk utveckling av ett lätt attack/skolfiygplan. Annars finns del, menar motionärerna, en betydande risk för att vi inte kan behålla principen med värnpliktssysiemel.

Den försvarsekonomi som förordas i motionen 594 medför att det militära försvaret kommer att förfoga över mindre anslag. Enligt motionärerna skärper detta kravet på en god planering. En fortsatt begränsning av antalet anställda inom försvaret betecknas som ofrånkomlig. Säkerhetspolitiska, tekniska och ekonomiska motiv talar enligt motionen för att ännu mer än tidigare omstrukturera det militära försvaret till ett folkförsvar, som tar lill vara de möjligheter som den tekniska utvecklingen ger.

I parlimotionen 12l7(m)-även den väckt under allmänna motionstiden -förordas all ett nytt lätt allackplansystem utvecklas och tillverkas inom landet. Enligt motionärerna är B3LA att föredra framför såväl A 20 som SK 38/A 38. I ett val mellan A 20 och SK 38/A 38 innebär dock det senare projektet att fiertalet av de operativa och ekonomiska fördelar som B3LA innebär kan uppnås och det är därför, enligt motionärerna, att föredra framför A 20.

I motionen 1217 hävdas att en civil svensk fiygindustri inte är möjlig utan militär produktion och att sådan produktion inte är möjlig mer än under ett kortare övergångsskede utan stöd av egen utvecklingsverksamhet. Ett beslut att lägga ned den svenska fiygplanutvecklingen innebär på sikt en allvarlig försvagning av vårt försvar i dess helhet och förlust av de teknologiskt mest avancerade delarna av vårt näringsliv.

Parlimotionen 2241 (m) innehåller yrkanden om beställningsbemyndigan­de för utvecklingsarbete för SK 38/A 38, om anslag lill Flygvapenförband: Forskning och utveckling som överstiger regeringens förslag med ca 242 milj. kr. samt om ett uttalande av riksdagen som bekräftar tidigare bedömningar angående attackfiygets betydelse för invasionsförsvaret.

Motionärerna anser att flygplanfrågan måste ses i del säkerhetspolitiska sammanhang som perspektivplanen för det militära försvaret, etapp I, beskriver. Om vårt framtida försvar skall kunna fylla en väsentlig säkerhets­politisk funktion så måste del enligt motionärerna innehålla ett betydande inslag av förband med hög beredskap, stor rörlighet och betydande slagkraft.

 

FÖU 1978/79:23                                                       14

Härvid behövs ett starkt flygvapen och inom det ett slagkraftigt attackflyg­plan.

Enligt moderata samlingspartiet visar överbelalhavarens redovisning och de ytteriigare uppgifter som därefter har kommit fram, alt del är möjligt att inrymma en utveckling och produktion av SK 38/A 38-systemet inom båda de ekonomiska ramar som överbefälhavaren har jämfört med. Del tillskott över den fiktiva ramen 2 om ca 600 milj. kr. under tolv år, som ÖB ursprungligen angav, kan enligt motionärerna sannolikt helt reduceras genom borttagande av vissa kostnader för avveckling av fiygindustrin och genom en samordning av marinens och flygvapnets anskaffning av en framtida sjömålsrobot.

Om ett balanserat försvarskall kunna upprätthållas i framtiden krävs enligt motionen 2241 successiva höjningar av den nominella ramen för att bevara försvarets köpkraft. Detta innebär inte att försvarsutgifternas belastning på samhällsekonomin ökar, utan den kommer med all sannolikhet att fortsätta minska i alla de nivåer som har studerats i perspeklivplaneringen.

Vänsterpartiet kommunisterna hävdar i partimotionen 2242 all ett beslut om avbrytande av allt utvecklingsarbete för flygplan B3LA/SK 38/A 38 är en första nödvändig anpassning till en annan försvarsstruktur för Sverige. Flygvapnets roll i det nationella försvaret måste radikalt omprövas. Stora, dyrbara flygplansystem ger enligt motionärerna inte den försvarseffekt som motsvarar kostnaderna. Vi bör därför snarast avveckla alla medeltunga flygplan av typ Viggen och dess eventuella efterföljare. Ytterligare utveck­lingsarbete på JA 37 i denna riktning bör skyndsamt avbrytas. Flygplanet SAAB 105 bör kunna användas för lätta attackdivisioner. För flyginduslrin kommer att bli nödvändigt med en snabb omställning från militär till civil produktion. För detta krävs ett särskilt program.

1 den socialdemokratiska partimotionen 2253 noteras med tillfredsställelse all regeringens förslag i fiygplanfrågan nära ansluter till den linje som socialdemokraterna har drivit i fiera år, I motionen tillstyrks därför att man avbryter alla utvecklingsarbeten på B3LA och SK 38/A 38, Del kommer enligt motionärerna inte alt finnas utrymme för nya kostsamma utvecklings­projekt beträffande fiygplan. De fortsatta studierna bör enligt motionärerna utgå från alt man utnyttjar de kostnader som har lagts ner i Viggensystemet samtidigt som man gör ansträngningar för att skaffa ett svensktillverkat skolfiygplan som kan förses med lämplig beväpning. Ökad vikt bör läggas vid olika inhemska roboiprojekt. För att skaffa sysselsättning till de anställda i flygplanindustrin krävs betydligt större insatser än som har redovisats av regeringen. Motionärerna föreslår ökade satsningar på den tekniska forsk­ningen. Arbetet med en omstrukturering av fiygindustrin bör enligt deras mening bedrivas snabbt och under pariamentarisk medverkan,

I motionen 2253 tar man också upp regeringens avsikt att utreda försvarets materielverks framtida roll. Enligt motionärerna bör prövningen gälla hur man skall kunna organisera en samordnande funktion för alt beställa och

 

FÖU 1978/79:23                                                       15

upphandla försvarsmateriel. De förordar all arbetet sker i en offentlig utredning,

I partimotionen 2254 (s) yrkas att riksdagen begären plan för omställning till ökad civil produktion inom flygindustrin,

1 motionen 2271 (m) understryker man att en kvalificerad svensk försvarsindustri har betydelse för trovärdigheten av den alliansfria utrikespo­litiken. Motionärerna ställer frågan om det är möjligt att i ett krisläge importera sådana flygplan som vi behöver. Med hänvisning också till näringspolitiska och samhällsekonomiska synpunkter anser motionärerna att riksdagen bör uttala att utveckling av projektet SK 38/A 38 skall fullföl­jas.

Motionen 2296 (m) syftar till att pågående omorganisation och utrednings­arbete beträffande försvarets materielverk först måste avslutas innan man fattar beslut om nya översyner.

I centerns partimotion 2297 påpekas att en nedläggning av den svenska flygindustrin medför ett ökat beroende av andra stater, främst stormakter. Samtidigt bortfaller den fond av avancerat teknologiskt kunnande som en egen flyginduslri alltid utgör. Enligt motionärerna behöver Sverige ett starkt svenskt luftförsvar med kvalificerat jaktfiyg. Vidare behövs attackfiyg, som förenar hög beredskap med möjligheter till snabb insats mot mål i luften, till sjöss och på marken.

Enligt motionärerna är det omöjligt alt på grundval av propositionen 138 avgöra vilken lösning på flygplanfrågan som folkpartiregeringen slutgiltigt tänker sig. Huvudalternativet måste enligt motionärerna vara alt fortsätta att inom landet försöka utveckla ett lätt flygplan som fyller 1980-ialets behov. Det redan genomförda utredningsarbetet visar all det inte går att rymma vare sig A 20, B3LA eller SK 38/A 38 inom den nuvarande försvarsramen. Motionärerna föreslår därför att de fortsatta studierna och utvecklingsarbetet inriktas på en anskaffning av ett nytt lätt skol- och övningsplan med attackförmåga. Flygplanet bör vara ännu enklare än B3LA och SK 38/A 38, För att hålla nere utvecklingskostnaderna bör planet kunna baseras delvis på erfarenheter från fiygplan SAAB 105 (SK 60), delvis på det arbete som redan har lagts ner på ett nytt attack- och skolfiygplansyslem. Man bör sträva efter att bl. a. sjömålsrobot skall ingå i utrustningen. För au planet skall kunna utnyttjas i attackuppdrag måste det kunna förses med erforderiiga motme-del.

Frågan om vilka fiygplan som skall ersätta det medeltunga fiygplanei AJ 37 (Atiackviggen) och skolflygplanet SK 60 när de går ut ur organisationen har utretts i flera omgångar. Utredningsarbetet har särskilt inrikiats mot att undersöka möjligheterna all utveckla och anskaffa eu inhemskt lätt attack-och skolflygplan. Medel har också anvisats för utvecklingsarbeten härför. 1 propositionen föreslås nu att pågående arbete med att utveckla flygplanen B3LA och SK 38/A 38- som är en variant av B3LA - avbryts. Samma uppfattning finns i de socialdemokratiska pauimolionerna 594 och 2253.

 

FÖU 1978/79:23                                                       16

Partimotionerna 1217 (m) och 2241 (m) samt motionen 2271 (m) syftar lill att utvecklingen av fiygplan SK 38/A 38 tvärtom skall fullföljas. Enligt utskottets mening är del inte försvarbart att statsmakterna binder sig för att utveckla projekt som kan komma alt äventyra förutsättningarna för att på lång sikt upprätthålla ett balanserat försvar. Utskottet ansluter sig därför till uppfattningen att pågående utvecklingsarbeten med B3LA och SK 38/A 38 skall avbrytas. Berörda yrkanden i motionerna 1217, 2241 och 2271 bör enligt utskottets mening avslås.

Det är nödvändigt att nu lägga fast vissa bestämda riktlinjer för statsmakternas fortsatta handlande i flygplanfrågan.

Beträffande Viggensystemet framhålls i propositionen 1978/79:138 att möjligheterna lill och konsekvenserna av alternativ med varierande antal Jaklviggendivisioner och divisioner med vidareutvecklade Jaklviggen bör granskas i den fortsatta planeringen. Det anförs vidare att det är nödvändigt att undersöka om någon form av vidareutvecklad Jaklviggen kan fylla ett väsentligt operativt behov på en godtagbar ekonomisk nivå. Till dess att detta har klariagts bör enligt propositionen visst utvecklingsarbete på Jaklviggen fortgå under budgetåret 1979/80. 1 motionen 2253 (s) anförs alt de fortsalla studierna bör utgå ifrån att i Viggensystemet nedlagda resurser utnyttjas, antingen genom en vidareutveckling av Jaklviggen eller genom en föriäng-ning av Jaktviggenserien. Det sägs vidare i motionen att det bör vara fråga om ett begränsat studie- och utvecklingsarbete.

En naturiig handlingslinje är att utnyttja de resurser som redan har lagts ned i Viggensystemet. Utskoltet delar uppfattningen i propositionen och i motionen 2253 (s) att det därvid måste bli fråga om eu begränsat studie- och utvecklingsarbete. En vidareutveckling av Jaklviggen till fiygplan A 20 med den kvalitet som överbefälhavaren har funnit önskvärd från operativa utgångspunkter kan alltså inte komma i fråga. Utskottet konstaterar alt något beslut om det slutliga antalet Viggenflygplan inte bör fattas nu. Flygplan till 8 divisioner har beställts, varav ett visst antal med avbeställningsmöjlighet. Ställningstagande lill ytterligare beställningar eller eventuell avbeställning behövs inte under budgetåret 1979/80, Det är heller inte påkallat att - som föreslås i motionen 2297 (c)-särskilt besluta om hur länge frågan om antalet Jaklviggen skall lämnas öppen, I det fortsatta studiearbetet bör belysas frågan om hur många Viggendivisioner som det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att anskaffa samt frågan om del är lämpligt med en viss begränsad modifiering av Jaklviggen och i så fall för hur många divisioner. Det slutliga antalet jakl- och attackdivisioner lår avgöras när de ytterligare studier som regeringen uppdragit ål överbefälhavaren alt göra redovisats och när industrins kostnadsåtaganden klariagts. Utskottet tillstyrker all man under 1979/80 fortsätter en viss utveckling av Jaklviggen för att möjliggöra atiackbeväpning.

Beträffande skolflygplan konstateras i propositionen 1978/79:138 att fiygvapnet har behov av nya skolfiygplan under senare delen av 1980-lalet

 

FÖU 1978/79:23                                                       17

eller början av 1990-talet. Det bör enligt propositionen prövas om dessa fiygplan också kan ges en beväpning, I motionen 2253 (s) sägs att huvud­uppgiften för skolfiygplanet är utbildning men att det dock bör kunna förses med lämplig beväpning. Det anförs vidare att en anskaffning av del behövliga antalet skolflygplan bör ske inom landet. En möjlighet som enligt motionen ter sig naturlig är att på nytt ta upp arbetet med att modernisera flygplan 105 för denna uppgift,

I fråga om flygvapnets behov av nya skolfiygplan konstaterar utskottet -mot bakgrund bl, a, av de ekonomiska analyser som har angetts i proposi­tionen -att huvuduppgiften för detta plan måste vara behovet för utbild­ningsändamål. Detta tillsammans med del begränsade ekonomiska utrym­met leder fram till slutsatsen att studier som innebär en mera omfattande nyutveckling av inhemska plan inte kan komma i fråga. Utskottet anser det vara önskvärt att skolfiygplanet liksom nu kan ges viss beväpning men att detta inte bör vara styrande för planets utformning.

Regeringen har den 5 april 1979 utfärdat kompletterande anvisningar avseende det militära försvarets planering för perioden 1980/81 - 1984/85, Överbefälhavaren får därvid i uppdrag att undersöka frågan om anskaffning av beväpnade skolfiygplan. Utgångspunkten är behovet av fiygplan för utbildningsändamål. Överbefälhavaren bör enligt anvisningarna pröva om beväpnade sådana fiygplan kan fylla ett väsentligt operativt behov på godtagbar ekonomisk nivå. Som ett alternativ skall redovisas en anskaffning vid svensk industri av ett nytt skolfiygplan med viss beväpning. Som ett andra alternativ skall förutsättas ett skolfiygplan med mycket begränsad beväpning och lill ett antal som begränsas av utbildningsuppgiften. Vidare skall ett referensalternaliv med ett obeväpnat skolfiygplan redovisas,

I det beslutsunderiag rörande systemen B3LA och SK 38/A 38 som tagits fram av myndigheterna förutsätts att utbildningsuppgiften löses med hjälp av ett kombinerat lätt attackfiygplan/skolflygplan. Något underlag som kan ligga till grund för beslut nu rörande utformningen av ett beväpnat skolfiygplan föreligger inte, vare sig vad gäller den operativa användningen eller de ekonomiska förutsättningarna. Del är därför inte möjligt att nu ta ställning till den närmare utformningen av ett skolfiygplan. Detta är - som framgår av propositionen - heller inte nödvändigt eftersom en ersättning av nuvarande skolfiygplan inte behövs förrän tidigast i slutet av 1980-lalet, Utskoltet kan konstatera all planeringsdirektiven till överbefälhavaren leder till att statsmakterna får ett tillräckligt beslutsunderlag avseende alternativa skolfiygplanssystem. Synpunkterna i motionen 2253 (s) bör därmed vara tillgodosedda.

Utskottet erinrar om att 1978 års försvarskommitté bl, a, har till uppgift att granska alternativa möjligheter till anskaffning av jaktflygplan, luftvärnsro­botar och andra luftförsvarskomponenier saml att lämna förslag om den framtida avvägningen mellan skilda åtgärder för luftförsvar, 1 del 1 av den senaste perspektivplanen för det militära försvaret har överbefälhavaren

2 Riksdagen 1978/79. 10 saml. Nr 23

 

FÖU 1978/79:23                                                       18

redovisat vissa synpunkter i dessa frågor. Regeringen har i sitt uppdrag lill överbefälhavaren den 5 april 1979 angett som en utredningsfråga förulsäii-ningarna fören ny fiygplanplattform. Utskottet finner det vara värdefullt alt överbefälhavaren tar fram ett underiag som närmare belyser frågeställningar som är centrala för luftförsvaret.

Av det sagda framgår att utskottet avstyrker bifall till motionen 2242, yrkandena 1-3 (vpk), liksom till yrkandena 1 och 2 i motionen 2297 (c).

Vad utskottet har anfört om inriktningen av studie- och utvecklingsarbetet för fiygvapenförband under nästa budgetår bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna,

1 propositionen anmäler försvarsministern (s, 34-35) alt han avser au ta initiativ till u t red n i n g sa r be te dels angående samordning av resurserna för utveckling, produktion och drift av fiygplansystem, dels beträffande relationerna mellan försvarels materielverk och industrin i ett vidare perspektiv. Dessa frågor tas upp i motionerna 2253 (s), 2296 (m) och 2297 (c),

Näringsutskotlel har i sitt yttrande till försvarsutskottet med tillfredsstäl­lelse noterat vad som i propositionen 1978/79:138 anförs om den lillämnade utredningen angående samordning av industrins, förvaltningens och de militära verkstädernas resurser för utveckling, produktion och drift av fiygplansystem. Enligt näringsulskoltets majoritet finns inte anledning för riksdagen att - som föreslås i motionen 2253 (s) - ge regeringen närmare anvisningar om hur utredningsarbetet skall bedrivas.

Beträffande resurserna för fiygplansystem instämmer försvarsutskotiei i försvarsministerns bedömning all en strukturomvandling är angelägen och bör utredas. Som anges i motionen 2297 (c) är det inte minst fråga om all hålla nere de framtida underhållskostnaderna för Viggensystemet, Utskoltet delar uppfattningen i motionen 2253 (s) att utredningen bör bedrivas snabbi och med parlamentarisk medverkan,

Näringsutskotlel har i sitt yttrande inie gått in på rollfördelningen mellan försvarets materielverk och industrin i ett vidare perspektiv. 1 denna del finns del enligt försvarsutskottets mening skäl att samordna kommande arbete med annat utrednings- och organisationsarbete som gäller materielverket och redan pågår. Med hänsyn till betydelsen av dessa frågor är det naturligt att arbetet sker i en offentlig utredning.

Vad utskottet med anledning av propositionen och motionerna 2253,2296 och 2297 har anfört om kommande utredningsarbete bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Industriministern har i december 1978 tillkallat en delegation för beredning avfrågoromci vil t utnyttjandeav flyginduslriella resurser m , m , Vidare har regeringen i februari 1979 beslutat att en särskild utredare skall tillkallas med uppdrag all utarbeta långsiktiga alternativa produktions-och sysselsällningsplaner inom de delar av försvarsmaterielinduslrin som

 

FÖU 1978/79:23                                                       19

inte omfattas av den nämnda delegationens arbete. En utgångspunkt för uppdraget är enligt direktiven riksdagens begäran år 1978 om en planering av alternativ produktion för försvarsmaterielinduslrin.

Frågor om omställning från militär till civil produktion tas upp i fiera motioner, I parlimotionerna från vänsterpartiet kommunisterna (mot, 2242) och socialdemokraterna (mot, 2254) efterlyser man ett program resp, en plan för sådan omställning. Centerpartiet (mot, 2297) önskar att regeringen inom ramen för en statlig fiygkommission låter utforma förslag till en strategi på lång sikt för svensk fiygindustri.

Näringsutskottets majoritet ansluter sig i denna del till vad som anges i motionen 2253 (s), nämligen att forskning, utveckling och produktion måste inriktas på ett brett register av tekniskt kvalificerade produkter. Enligt näringsutskottets mening svarar endast en sådan planering som begärs i motionen 2254 (s) mot de krav som måste ställas. Till utskottets yttrande i denna del finns två avvikande meningar, 1 den ena (m, fp) påpekas att riksdagen den 28 mars 1979 på näringsutskottets förslag avslog motionen 1978/79: i005 (vpk)enligt vilken riksdagen skulle hos regeringen begära aU eu program skyndsamt utarbetas för civilt utnyttjande av de resurser som kan frigöras genom en nedskärning av krigsmaterielproduktionen. Motionen tog särskilt sikte på fiygindustrins situation. Enligt denna avvikande mening har det efter den 28 mars inte inträffat någonting som ger anledning ull annan bedömning. Enligt den andra avvikande meningen (c) bör riksdagen ta fasta på vad som anförs i motionen 2297 (c) om att en strategi på lång sikt för den svenska fiygindustrin i första hand bör ta sikte på att utveckla produktionen av flygplan och flygplansdelar för civilt bruk.

Försvarsutskottet konstaterar att riksdagen helt nyligen har avslagit motionsförslag om att ett program för övergång från militär till civil produktion skall utarbetas (NU 1978/79:29), Näringsutskottet hänvisade i det sammanhanget till den delegation och den särskilda utredare som skall bearbeta frågor av detta slag.

Enligt försvarsutskottets mening finns det i både motionen 2253 (s) och motionen 2297 (c) synpunkter som utskottet kan biträda, 1 en strävan att öka inslagen av produktion för civila ändamål är det naturligt att en fiygplansin-dustri i första hand anstränger sig att utveckla produktionen av fiygplan och fiygplansdelar för civilt bruk. För andra industrier med krigsmaterielproduk-lion bör man på samma sätt koncentrera sina strävanden mot civila teknikområden där man främst har förmåga och konkurrenskraft. Därtill kommer att industrierna måste göra allvariiga ansträngningar att bredda sin verksamhet mot olika tekniskt kvalificerade produkter. Det har nyligen beslutats om en delegation och en särskild utredare för sådana frågor.

Utskottet vill för sin del understryka vikten av aktiva samhälleliga insatser på detta område. Det är angeläget att regeringen låter utarbeta ett program för omställning till civil produktion inom fiygindustrin. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

 

FÖU 1978/79:23                                                      20

Liksom näringsutskottet kan försvarsutskottet inte biträda yrkandet i motionen 2242 (vpk) om en anställningsgaranti för personal vid Saab-Scania AB. Detta motionsyrkande bör avslås.

I propositionen påpekar försvarsministern (s. 35) att valet av anskaffnings­alternativ för attack- och skolfiygplan har stor betydelse även för den svenska industrins förmåga att i framliden utveckla och tillverka mer kvalificerade robotsystemän lätta pansarvärns- och luftvärnsrobotar. I motionen 2253 (s) förordas att den aktuella frågan om anskaffning av sjömålsrobolar för marinen löses så all man främjar en inhemsk tillverkning av kvalificerade robotar. Vidare önskar motionärerna att riksdagen kommer att föreläggas förslag om den robotindustriella verksamheten på sikt.

Näringsutskotlel delar uppfattningen alt robolinduslriell verksamhet utgör en intressant del av det program för vidgade aktiviteter inom fiygplansindustrin som nu förbereds. Sedan fiygindustrikommiiiéns betän­kande i ämnet (Ds Fö 1979:1) nu har lagts fram utgår näringsutskotlel från alt frågan om svensk roboilillverkning snarast prövas och att regeringen därefter förelägger riksdagen resultaten av denna prövning. Något särskilt uttalande av riksdagen i enlighet med motionen 2253, yrkandet 2, finner näringsul-skottet inte skäl att föreslå.

Regeringen har i dagarna tagit ställning i frågan om anskaffning av sjömålsrobolar för marinen och fiygvapnet. Syftet med yrkandet i motionen 2253 (s) synes därigenom vara tillgodosett. Riksdagen bör därför inte göra något uttalande om hur man lämpligen slår vakt om den svenska industrins förmåga att i framtiden utveckla och producera kvalificerade robotsystem eller om när förslag i ämnet bör föreläggas riksdagen. Yrkandet 2 i motionen 2253 (s) bör alltså avslås.

Motionen 693 (m) tar upp frågan om en "samhällstjänst" för både män och kvinnor.

1 samband med 1977 års försvarsbeslut underströks att totalförsvaret bör vara så uppbyggt att det är en hela folkels angelägenhet. Varje medborgare bör beredas tillfälle att efter sin förmåga bidra till landets försvar. Gällande lagar om plikttjänstgöring vid beredskap och krig kan sägas innebära att vi under dessa speciella förhållanden tillämpar en form av totalförsvarsplikt. 1978 års försvarskommitté är ålagd alt ägna särskild uppmärksamhet åt frågor om plikttjänstgöring och är oförhindrad att överväga även långtgående förändringar. Något utredningsarbete därutöver är utskottet inte berett att förorda med anledning av motionen 693.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner de riktlinjer för det militära försvarets utveckling som försvarsministern har angett i budgetpropositio­nen. Detta innebär alt utskottet avstyrker bifall till motionen 594, yrkandet 2 i denna del.

 

FÖU 1978/79:23                                                       21

Personalfrågor

I budgetpropositionen behandlar försvarsministern vissa personalfrågor i anslutning till en redogörelse för beslutade ändringar av försvarsmaktens fredsorganisation (s. 68-73). Han bedömer au den neitominskning med 3 900 anställda som har satts upp som mål för perioden september 1972 lill september 1979 kommer att kunna uppnås. Han anger vidare att överbefäl­havaren för perioden mars 1978 lill juni 1984 planerar en neitominskning om 3 600 anställda. Överbefälhavaren har uppgell all organisatoriskt underiag saknas för en betydande del av minskningen under periodens senare del och bedömt att personalen under 1980-talet kan behöva minskas i lägre takt än f n. Försvarsministern biträder den personalplanering som överbefälhavaren har redovisat.

Utskottet har nyligen i betänkandet 1978/79:22 understrukit att det är nödvändigt alt dämpa utvecklingen av kostnaderna för fredsorganisationen. Överbefälhavarens strävan efter ytteriigare personalminskning ligger i linje med statsmakternas önskemål och kan därför biträdas också av utskottet. Utskottet vill dock understryka att självfallet även andra besparingsmöjlig­heter inom fredsorganisationen än personalminskningar måste tas till vara.

I motionen 421 (c) uppges att försvarets personalvårdsnämnd i en skrivelse lill försvarsministern har behandlat problem för vissa utsatta personalgrupper lill följd av personalminskningar och organisalionsändringar. Det är enligt motionärerna viktigt att man faren riktig kartläggning och utvärdering av hur personalen upplever de organisationsändringar som har skett och som pågår. Detta bör, anser de, ske genom en särskild utredning som också bör lämna förslag till eventuella framtida åtgärder.

1 motionen 423 (m, s, c, fp) framhåller motionärerna att de genomförda personalminskningarna inom försvarsmakten har medfört en ökad belast­ning främst på personalfunktionen och på personalvårdsorganisationen. Enligt motionärernas mening börden rimliga bedömningen vara att ju längre och hårdare personalminskningskraven drivs, desto nödvändigare är det med ökade personalvårdsresurser för att kunna bistå och hjälpa de människor som drabbas.

Utskottet anser alt i motionerna 421 och 423 behandlas myckel väsentliga frågor. Det är viktigt att problem som drabbar de anställda vid omorganisa­tioner löses på bästa tänkbara sätt.

För att hjälpa personal inom försvarsmakten i samband med omorganisa­tioner har olika åtgärder vidtagits. Bl, a, har antalet personalvårdskonsulenter ökats med ca 20 % under de fyra senaste budgetåren. Vidare har försvarets personalnämnd sedan många år tillbaka haft olika möjligheter alt på ett smidigt sätt möta personalproblemen i samband med de omfattande organisationsändringar som har skett inom försvarsmakten.

Genom regleringsbrev för budgetåret 1978/79 har försvarsstabens perso-

 

FÖU 1978/79:23                                                      22

nalvårdsbyrå fått i uppdrag att inrikta verksamheten mot åtgärder som syftar till att förbättra personalens arbetsförhållanden. Det kan i sammanhanget också erinras om att den skrivelse från försvarets personalvårdsnämnd till regeringen som åberopas i motionen 421 f. n, handläggs inom försvarsdepartementet. Den har remitterats till försvarets personalnämnd, statens personalnämnd och de fackliga huvudorganisationerna som därigenom blir i tillfälle att lägga fram sina synpunkter i frågan.

Utskottet anser en utredning av del slag som föreslås i motionen 421 inte behövas med hänsyn till del arbete med arbetsmiljöfrågor som pågår vid försvarsstabens personalvärdsbyrå och i försvarsdepartementet. Utskottet anser att detta arbete är myckel viktigt. Genom arbetet torde också komma fram underlag för att bedöma de krav på ökade personal värdsresurser som har förts fram i motionen 423. I avvaktan på resultaten av detta arbete och med hänsyn till vad som redan har gjorts inom området bör riksdagen avslå motionerna 421 och 423.

Motionen 250 (c) tar upp en annan fråga med anknytning till personalpo­litiken inom försvarsmakten. Motionärerna ser ett samband mellan å ena sidan det omfattande fiyttande som sedan länge har varit förknippat med den militära yrkeskarriären och å andra sidan svårigheterna att rekrytera militär personal och ökningen av förtidsavgångarna bland den anställda personalen. De anser den lidpunkt vara nådd då kravet på röriighet på allvar ställs mot andra berättigade krav från officersfamiljernas sida. Frågan är, menar de, av sådan vikt att den bör utredas.

Den fråga som motionärerna behandlar har genom de senaste årens samhällsutveckling blivit mycket aktuell. Genom att båda makarna i de flesta familjer numera förvärvsarbetar har problemen kring byte av bostadsorl blivit större än de har varit tidigare. En ökad tendens alt lösa bostadsfrågan genom köp av enfamiljsfastigheter bidrar också lill alt minska benägenheten att flytta. Den militära organisationen har självfallet inte kunnat vara opåverkad av denna utveckling. Utskoltet finner det därför vara naturiigt att man beaktar denna ändring i familjens levnadsmönster även vid personalplaner­ingen inom försvarsmakten och eftersträvar en begränsning av fiyttningarna för den militära personalen. Överbefälhavaren har också inför utskoltet uppgivit sig vara starkt medveten om den minskade fiyttningsbenägenheten och sagt sig komma all beakta de senaste årens erfarenheter vid utformning­en av den nya befälsordningen (prop. 1977/78:24, FöU 1977/78:10, rskr 1977/78:179). Del bör i sammanhanget erinras om att överbefälhavaren kommer att få ökade resurser att handlägga personalfrågorna genom den förstärkta personalfunktionen i den nya försvarstabsorganisationen (prop. 1977/78:63, FöU 1977/78:9, rskr 1977/78:174).

Med hänsyn lill att det alltså redan finns förutsättningar för att i den framtida personalpolitiken beakta sådana utvecklingstendenser som motio­närerna har tagit fasta på an.ser utskottet del inte nödvändigt med en särskild utredning av dessa frågor. Motionen 250 bör därför avslås. Utskottet vill dock

 

FÖU 1978/79:23                                                       23

påpeka att flyttningar till en viss grad torde bli ofrånkomliga även i framliden för dem som väljer militäryrket. Den kvalificerade personalen måste ges en bred kompetens och erfarenhet genom växlande arbetsuppgifter. Rekryte­ringen till centrala och högre regionala staber och olika chefsbefattningar inom organisationen medför också behov av flyttningar. Inte minst den militära skolorganisationen förutsätter rörlighet hos den personal som utbildar och utbildas inom denna.

Värnpllklsutbildning m. m.

Motionen 251 (s) innehåller yrkanden som rör de värnpliktigas medinfly-tande (yrkandena 4-6), Motionärerna anser att det utredningsarbete och den försöksverksamhet inom detta område som den socialdemokratiska regering­en tog initiativet lill inte har fullföljts av den borgeriiga ireparliregeringen på ett rikligt sätt. Den kommitté som denna regering tillsatte för alt utreda hithörande frågor (värnpliktsinfiytandekommittén) har enligt deras mening inriktats på fel uppgifter. De anser också att kommittén bör påskynda sitt arbete.

Utskottet behandlade utföriigt frågor om de värnpliktigas medinfiytande i samband med 1977 års försvarsbeslut (FöU 1976/77:13 s. 60-62). Därvid anförde utskottet bl. a, alt det var angeläget alt de värnplikuga ges infiytande över vissa utbildningsfrågor. Även i betänkandet FöU 1977/78:19 (s, 16) uppehöll sig utskottet vid denna fråga. Med hänvisning till bl, a, den arbetande värnpliktsinfiytandekommittén avstyrkte utskottet i nämnda betänkanden bifall lill socialdemokratiska motionsyrkanden med i huvudsak samma innehåll som de nu aktuella, Värnpliktsinfiytandekommittén beräk­nas redovisa resultatet av sitt arbete under augusti månad innevarande år. Utskottet vidhåller sin uppfattning alt resultatet av kommitténs arbete bör avvaktas och avstyrker bifall lill motionen 251 i denna del.

Även motionen 696 (vpk) avser frågor med anknytning till förhållanden under värnpliklsutbildningen. Bl. a. yrkas att de värnpliktiga skall få fullständiga fackliga rättigheter (yrkandet 2). Motioner med samma syfte har tidigare i olika sammanhang avslagits av riksdagen (FöU 1975/76:12 och 22, FöU l976/77:l3s. 58-59 och FöU 1977/78:19 s. 16). Utskottet anser aU även beträffande denna fråga bör resultatet av värnpliktsinflytandekommitléns arbete avvaktas och motionsyrkandei avslås.

Motionärerna upprepar också ett tidigare yrkande om förkortning och reglering av timantalet i utbildningsveckorna under de värnpliktigas grund­utbildning (yrkandet 3). Utskottet har behandlat denna fråga i bl. a. betänkandet FöU 1976/77:13 (s. 59-60). Utskottet ansåg au faktorer av betydelse för ett normalt sådant timantal borde studeras inom ramen för den utredning om värnpliklsutbildningen som förordades i samma betänkande. 1978 års försvarskommitté har numera fåu denna utredningsuppgift. Utskot­tet   anser   att   frågan   bör   bedömas   mot   bakgrund   av   resultatet   av

 

FÖU 1978/79:23                                                       24

försvarskommitténs arbete och motionen 696 avslås även i denna del.

Motionen 696 tar också upp en annan tidigare behandlad fråga - den militära sjukvården i fred. Motionärerna anser all den försöksverksamhet med egensjukskrivning som f n. pågår på förbanden omedelbart bör utvidgas till alla militära enheter. Vidare måste systemet med militära tjänsteläkare enligt motionärerna helt avskaffas och den militära sjukvården ställas under landstingens huvudmannaskap.

Överbefälhavaren har numera föreskrivit att försöksverksamheten med egensjukskrivning skall omfatta all värnpliktig personal. Riksdagen fastställ­de vidare åren 1977 (prop. 1977/78:139, FöU 1977/78:27, rskr 1977/78:354) vissa riktlinjer för organisationen av försvarsmaktens hälso- och sjukvård i fred, som bl. a. innebar en strävan på sikt mot en organisation av det slag motionärerna förordar (FöU 1977/78:27 s. 6). Utskottet kan alltså konstatera alt motionens syfte i denna del redan blivit tillgodosett i viss utsträck­ning.

I motionen 696 yrkas vidare att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag att den särskilda militära bestraffningsrätten avskaffas (yrkandet 1). Del militära ansvarssysiemet överses f n. av en statlig kommitté. Riksdagen bör i avvaktan på resultatet av översynen avslå motionen även i denna del.

Slutligen innehåller motionen 696 ett yrkande om arbetarskyddets tillämpning på de värnpliktiga. Utskottet erinrar om att riksdagen så sent som hösten 1978 antog den nyaarbetsmiljölag (prop. 1976/77:149, SoU 1977/78:1, rskr 1977/78:18), som reglerar bl. a. skyddet för tjänstgörande värnpliktiga. I samband därmed prövades och avslogs motionsyrkanden med i huvudsak samma innehåll som det nu framförda. Motionen 696 bör avslås även i denna del.

Utskottets hemställan

Med hänvisning lill del anförda hemställer utskottet be\.r'affar\de flygplanfrågor m. m.

1.     alt riksdagen avslår motionerna 1978/79:1217, yrkandet 2, 1978/79:2241, yrkandet 3, och 1978/79:2271 om beslut eller uttalanden med inriktning på att flygplan SK 38/A 38 skall utvecklas,

2.     att riksdagen avslår motionen 1978/79:2242, yrkandena 1-3, om flygplan JA 37 och om framtida anskaffning av attack- och skolfiygplan,

3.     aU riksdagen avslår motionen 1978/79:2297, yrkandet 3, om tidpunkten för slutgiltigt beslut om antalet fiygplan JA 37,

4.     att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:138 och motionerna 1978/79:594, yrkandet 2 i denna del, och 1978/ 79:2253, yrkandet 1, saml med avslag på motionen 1978/

 

FÖU 1978/79:23                                                       25

79:2297, yrkandena 1 och 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om riktlinjer för studie- och utvecklingsarbete för fiygvapenförband under budgetåret 1979/ 80,

5.    att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:138 och motionerna 1978/79:2253, yrkandena 3 och 4,1978/79:2296 och 1978/79:2297, yrkandet 4, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om kommande utredningsarbe­te,

6.    alt riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:138 och motionerna 1978/79:2242, yrkandet 4, 1978/79:2254 och 1978/ 79:2297, yrkandet 5, som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet har anfört om ytterligare åtgärder för civilt utnyttjande av industriella resurser,

7.    att riksdagen avslår motionen 1978/79:2242, yrkandet 5, om anställningsgaranli för viss personal,

8.    att riksdagen avslår motionen 1978/79:2253, yrkandet 2, om robotindustriell verksamhet,

beträffande övriga planeringsfrågor

9. att riksdagen avslår motionen 1978/79:693 om "samhälls­
tjänst" för män och kvinnor,

10. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:100 och med
avslag på motionen 1978/79:594, yrkandet 2 i denna del,
godkänner de riktlinjer för det militära försvarets fortsatia
utveckling som föredragande statsrådet har angett,

beträffande personalfrågor

11.    att riksdagen avstår motionen 1978/79:250 om utredning av försvarets personalpolitik,

12.    att riksdagen avslår motionen 1978/79:421 om utvärdering av genomförda strukturförändringar inom försvarsmakten,

13.    att riksdagen avslår motionen 1978/79:423 om förstärkningar av personalvårdsresurserna inom armén,

beträffande värnpliktsutbildning m. m.

14.    att riksdagen avslår motionen 1978/79:251, yrkandena 4-6, om de värnpliktigas medinfiytande m. m.,

15.    att riksdagen avslår motionen 1978/79:696, yrkandena 1-3 saml 5 och 6.

5. Förmåner åt värnpliktiga m. fl.

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 79-81) föreslagit riksdagen att 1. antaga i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i familjebi­dragslagen (1978:520),

 

FÖU 1978/79:23                                                      26

2. godkänna vad föredragande statsrådet har förordat om förmåner åt värnpliktiga m. fi.

Motionerna

1978/79:251 av Olof Palme m. fi. (s) såvitt avser yrkandena 2-3 och 7, nämligen

2.   att riksdagen beslutar att dagersättningen höjs med 2 kr. per dag till 16 kr.,

3.   att riksdagen beslutar att familjepenningen för barn höjs med 90 kr. per månad till 540 kr, per månad,

7, alt riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförts om medel för de värnpliktigas särskilda behov,

1978/79:424 av Ivan Svanström (c) och Bengt Bengtsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla att helt fria hemresor för värn­pliktiga införs fr, o, m, den 1 juli 1979,

1978/79:504 av Roland Brännström (.s) och Lilly Hansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande ersättning vid mönstring,

1978/79:696 av Lars Werner m, fl, (vpk) såvitt avser yrkandet 4 i denna del, all riksdagen uttalar sig för att de ekonomiska villkoren för de värnpliktiga förbättras i enlighet med vad som anges i motionen,

1978/79:865 av Lilly Hansson m. fl, (s) vari yrkas alt riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder i syfte att det särskilda familjebidrags­systemet för de värnpliktiga överförs till kommunernas socialnämnder,

1978/79:1784 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) såvitt avser yrkandet 1 att riksdagen beslutar alt dagersättningen höjs med 6 kr, per dag till 20 kr.

Utskottet

Inom ramen för gällande system för förmåner till värnpliktiga m, fl, (prop, 1975:37, FöU 1975:18, rskr 1975:195 och prop, 1975/76:134, FöU 1975/76:37, rskr 1975/76:326) har det gjorts succesiva förbättringar. Det beslut i detta syfte som riksdagen fattade under föregående riksmöte (prop. 1977/78:100 bil. 7, FöU 1977/78:19, rskr 1977/78:240) ökade de åriiga kostnaderna med drygt 37 milj. kr. I budgetpropositionen föreslås förbättringar av värnpliktsförmånerna lill en kostnad av 40 milj, kr, för år. Förslagen gäller höjning av dagersättningen och utryckningsbidragel. Även beträffande de

 

FÖU 1978/79:23                                                       27

familjesociala förmånerna och de värnpliktigas reseförmåner förordas vissa förbättringar.

Riksdagen har redan beslutat om höjning av utryckningsbidragel (FöU 1978/79:16, rskr 1978/79:173), Detta utgår fr, o, m, den I januari 1979 med 1 500 kr.

Dagersättningen föreslås med hänsyn till det allmänna kostnadslä­get höjas från 14 lill 15 kr. Detta innebär att den sammanlagda kostnadser­sättningen-dagersättningen och tillägg lill dagersättningen-blir(15 -I- 15)30 kr. fr. o. m. 23l:a t. o, m, 300:e tjänstgöringsdagen. För tjänstgöringstid därefter blir den sammanlagda kostnadsersättningen per dag (15-1- 30) 45 kr,

1 några motioner föreslås höjningar av dagersättningen utöver regeringens förslag, I den socialdemokratiska partimotionen 251 yrkas att den höjs med ytterligare I kr, till 16 kr, Motionen 696 (vpk) innehåller förslag om en höjning till lägst 30 kr, 1 motionen 1784 (apk) förordas en höjning till 20 kr. (yrkandet 1).

I propositionen föreslås vidare att maximibeloppet för familjepen­ningen höjs från 990 till I 020 kr, per månad för maka och från 450 till 480 kr. per månad för barn. Förslaget förutsätter en ändring av familjebidragsla­gen (1978:520). Regeringens ändringsförslag framgår av bilaga 7.1 lill propositionen.

Även när det gäller de familjesociala förmånerna framförs i motionen 251 (s) förslag som innebär förbättringar i förhållande till regeringens förslag. Enligt motionärerna bör familjepenningen för barn beräknas till högst 540 kr. per månad (yrkandet 3).

Beträffande de värnpliktigas rese förmåner vill utskoltet erinra om alt riksdagen föregående riksmöte fattade ett beslut som innebar att vissa värnpliktiga flr fria sovplatser i samband med ytteriigare en hemresa per kalendermånad (prop. 1977/78:100 bil. 7, FöU 1977/78:19, rskr 1977/78:240). Föredragande statsrådet anmäler i budgetpropositionen att begränsningen till ytterligare en hemresa har visat sig skapa administrativt merarbete. De faktiska möjligheterna alt resa hem uppger han vara begränsade med hänsyn till tjänstgöringens uppläggning m. m. samt tillgången på sovplatser. Det är, anser han, inte lämpligt eller nödvändigt att behålla begränsningen lill ytteriigare en hemresa. Han förordar därför att ifrågavarande värnpliktiga får fria sovplatser vid samtliga hemresor. Han bedömer all denna förbättring kan genqmföras inom ramen för tilldelade medel.

Frågan om helt fria resor för de värnpliktiga har tidigare yrkats i ett flertal motioner. Yrkandet återkommer även i år i motionerna 424 (c) och 696 (vpk). Enligt motionen 424 bör denna förmån utgå fr. o. m. den I juli 1979. Motionärerna föreslår att de värnpliktiga tilldelas ett frikort för resor med SJ:s tåg och bussar som gäller hela utbildningstiden. I motion 696 hävdar motionärerna att de värnpliktiga bör ha fria resor med statliga och kommu-

 

FÖU 1978/79:23                                                       28

nala kommunikationsmedel samt fjärrekryterade värnpliktiga dessutom fria flygresor.

Under föregående riksmöte begärde riksdagen på förslag av utskottet att regeringen skulle låta utreda de unga värnpliktigas ekonomiska förhållanden (FöU 1977/78:19, rskr 1977/78:240). Försvarsministern uppger i budgetpro­positionen att regeringen i juni 1978 givit överbefälhavaren i uppdrag att i samarbete med statistiska centralbyrån göra en sådan undersökning. Utskot­tet bedömer att resultatet av undersökningen - som skall redovisas för regeringen senast den 15 september 1980 - kommer all utgöra elt värdefullt faktamaterial för prioriteringar och beslut när del gäller de värnpliktigas förmåner. I avvaktan härpå vill utskottet inte nu förorda några ändringar av dessa förmåner utöver vad som föreslås i propositionen. Beträffande de värnpliktigas reseförmåner pågår dessutom inom försvarsdepartementet en översyn av det nuvarande systemet. Motionerna 251, yrkandena 2 och 3,424, 696 i här berörda delar och 1784 bör avslås av riksdagen.

Utskoltet vill i detta sammanhang erinra om att i propositionen 1978/ 79:111 om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati m. m., bilaga 3, har regeringen på föredragning av försvarsministern anmält att den överväger vissa ytterligare ändringar av reseförmånerna för de värnpliktiga. Försvars­ministern räknar med ytteriigare en fri resa per kalendermånad under grundutbildningen. 1 samband därmed skall de s. k. rabattresorna upphöra. Försvarsministern föreslår också att färdkosiersältning, som utbetalas vid långa fria resor, inte heller skall utgå sedan en andra fri resa per kalender­månad har införts. Han anser att möjlighetenatt fa fria sovplatser har medfört all denna ersättning har minskat i betydelse. Utskottet behandlar denna del av propositionen 1978/79:111 i betänkandet FöU 1978/79:25.

Under anslaget Vissa ersättningar m. m. har för innevarande budgetår beräknats 800 000 kr. för bidrag lill värnpliktiga och deras anhöriga för särskilda behov som inte kan tillgodoses inom ramen för gällande familjebidragsförfaltningar och inte heller bedöms kunna avhjälpas i annan ordning. Medlen fördelas av försvarsstabens personal­vårdsbyrå. I budgetpropositionen föreslår försvarsministern alt förbanden i fortsättningen skall ha ansvaret för att sådana behov blir tillgodosedda. Av den anledningen bör medel för ändamålet i stället budgeteras under försvarsgrenarnas anslag till ledning och förbandsverksamhet. I motionen 251, yrkandet 7, utgår motionärerna från att hittills tillämpad praxis skall vara normgivande för den fortsatta tillämpningen. En besvärsmöjlighet måste enligt deras mening sannolikt också finnas, i varje fall i ett inledande skede. De anser att försvarsstabens personalvårdsbyrå är ett lämpligt forum för sådana besvär. Motionärerna understrykerockså betydelsen av att regeringen i god lid ger anvisningar för verksamheten.

Enligt vad utskottet har inhämtat kommer regeringen att under våren utfärda riktlinjer för förbandens handläggning som ligger i linje med den praxis som har tillämpats hittills.  I detta sammanhang kommer också

 

FÖU 1978/79:23                                                      29

besvärsmöjligheten all regleras. Därmed torde del huvudsakliga syftet med motionsyrkandet bli tillgodosett.

Utskottet behandlar i detta sammanhang också motionerna 504 (s) och 865 (s).

I motionen 504 yrkas att ersättning enligt samma regler som gäller för värnpliktiga vid repetitionsutbildningskall gälla för värnpliktiga som inställer sig lill mönstring (inskrivning). En sådan ordning skulle enligt deras uppfattning vara av särskild betydelse för värnpliktiga i Nedre Norriands och Övre Norrlands militärområden. Dessa värnpliktiga måste i regel vara borta två dagar från utbildning eller arbete när de mönstrar.

Enligt gällande bestämmelser är den som inställer sig till inskrivningsför­rättning berättigad till dagersättning, fri resa, fri förplägnad, fri inkvartering och fri sjukvård. Förmånerna är alltså desamma som utgår under grundut­bildningen. Motionärernas förslag innebär att de värnpliktiga vid mönstring­en får ersättning enligt ett annat system än del som kommer att gälla under den följande grundutbildningen. Detta framstår som omotiverat. Ersättning­en vid repetitionsutbildningen är avsedd all ge den värnpliktige ersättning för hans inkomst av förvärvsarbete. Många värnpliktiga har ingen sådan inkomst vid den ålder då de är skyldiga alt mönstra. Detta skulle få till följd alt värnpliktiga vid ett och samma mönslringstillfälle skulle få ersättning med mycket varierande belopp beroende på om de har arbelsanställning eller inte. Utskottet kan inte tillstyrka en sådan ordning. Motionen 504 bör avslås.

I motionen 865 framhåller motionärerna att den nya familjebidragslagsiift-ning som trädde i kraft den 1 juli 1978 vid den praktiska tillämpningen har medfört avsevärda dröjsmål vid utbetalningen av familjebidragen. De framför olika argument för att slopa det särskilda familjebidragssystemet för värnpliktiga och i stället föra över ansvaret till de kommunala socialhjälps­nämnderna. Detta skulle enligt deras mening för de värnpliktiga innebära inte bara en smidigare och snabbare handläggning av bidragsansökningarna utan också ge bättre likformighet och följsamhei med penningutveckling­en.

Motionen torde vara betingad bl. a. av att försvarets civilförvaltning hösten 1978 hade en stor balans på familjebidragsärenden som starkt försenade handläggningen av dessa ärenden. Balansen uppkom till följd av svårigheter vid lagstiftningens ikraftträdande samtidigt med myndighetens flyttning till Karlstad. Enligt vad utskottet har inhämtat är denna balans numera avarbetad och familjebidragsärendena har en normal handläggningstid som inte överstiger 14 dagar och oftast är omkring en vecka. Undantagsvis kan handläggningen av svårutredda fall ta över en månad.

Om man helt skulle slopa de särskilda familjesociala förmånerna för de värnpliktiga skulle detta medföra försämringar för dem som inte kan accepteras. Alt till kommunerna föra över endast det administrativa ansvaret med i huvudsak i övrigt oförändrade bestämmelser skulle också del medföra olägenheter. Bl. a. kan befaras att kommunerna skulle tillämpa olika normer

 

FÖU 1978/79:23                                                      30

med följd alt värnpliktiga under likartade betingelser skulle fä olika förmåner. Med hänsyn också till alt den gällande lagstiftningen har tillämpats endast under kort tid anser utskottet att motionen 865 bör avslås. Med hänvisning till det anförda hemställer utskoltet

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:100 och med avslag på motionen 1978/79:251, yrkandet 3, antar följande som Regeringens förslag betecknade förslag till lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520):

Härigenom föreskrivs att 9 § familjebidragslagen (1978:520) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Regeringens förslag

9                                         §
Familjepenning beräknas för må- Familjepenning beräknas för må­
nad till högst 450 kronor för barn och nad till högst 480 kronor för barn och
till högst 990 kronor för annan lill högst 1020 kronor för annan
person. Familjepenning för den som person. Familjepenning för den som
uppbär ersättning för vård som avses uppbär ersättning för vård som avses
i 7 § 7 eller för den som har rätt till i 7 § 7 eller för den som har rätt till
underhållsbidrag, som tjänstepliklig underhållsbidrag, som tjänstepliktig
är skyldig att utge, får dock ej över- är skyldig att utge, får dock ej över­
stiga ersättningens eller bidragets stiga ersättningens eller bidragels
belopp för månad.                               belopp för månad.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

2.     alt riksdagen med avslag på motionerna 1978/79:251, yrkandet 2, 1978/79:696, yrkandet 4 i denna del, och 1978/79:1784, yrkandet 1, godkänner vad föredragande statsrådet i propositio­nen 1978/79:100 har förordat rörande dagersättningen till värnpliktiga m. fl.,

3.     au riksdagen avslår motionerna 1978/79:424 och 1978/79:696, yrkandet 4 i denna del, om fria resor för värnpliktiga,

4.     att riksdagen avslår motionen 1978/79:504 om ersättningen till värnpliktig vid inskrivning,

5.     alt riksdagen avslår motionen 1978/79:865 om del särskilda familjebidragssyslemet för värnpliktiga,

6.     att riksdagen avslår motionen 1978/79:251, yrkandet 7, rörande medel för de värnpliktigas särskilda behov,

7.     att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet i övrigt har förordat om förmåner ål värnpliktiga m. fl.

 

FÖU 1978/79:23                                                                  31

6. Ramberäkning för budgetåret 1979/80 m. m. - militära försva­ret

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 84-88) föreslagit riksdagen alt

1. för budgetåret 1979/80 fastställa utgiftsramen för del militära försvaret
till 13 111 955 000 kr. i prLsläget februari 1978,

2.   bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1979/80 med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisin­dex,

3.   bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen fördet militära försvaret för budgetåret 1979/80 med den del av ökade kostnader för vissa förmåner åt värnpliktiga som överstiger vad nettoprisindex ger,

4.   bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen fördel militära försvaret för budgetåret 1979/80 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1978/79,

5.   bemyndiga regeringen att under budgetåret 1979/80 medge överskri­dande av utgiftsramen för det militära försvaret om det behövs av konjunk­tur- eller beredskapsskäl.

Motionerna

1978/79:422 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar uttala alt försvaret skall ges full kompensation förde prisstegringar det drabbas av,

1978/79:594 av Olof Palme m, fl, (s) såvitt avser yrkandena 3-5, nämli­gen

3,   att riksdagen beslutar fastställa utgiftsramen för del militära försvaret för budgetåret 1979/80 till 12 703 910 000 kr,, i prisläge februari 1978,

4,   att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförts om förändringar av bemyndiganderamar och betalningsmedel för budgetåret 1979/80,

5,   att riksdagen avslår regeringens hemställan om bemyndigande att justera utgiftsramen fördet militära försvaret för budgetåret 1979/80 med den del av ökade kostnader för förmåner åt värnpliktiga vilken överstiger vad neltoprisindex ger,

1978/79:1219 av Bertil Johansson (c) vari yrkas

1,   alt riksdagen, i syfte att hålla nere försvarsanslagen, hos regeringen begär att 1978 års försvarskommitté eller - om så erfordras - en särskild utredning får i uppdrag att utreda om vissa kostnader som nu redovisas inom försvarsdepartementets område bör överföras till andra områden,

2,   att riksdagen beslutar föreslå regeringen att finansieringen av de sociala kostnaderna för värnpliktiga (och civilförsvarspliktiga) under deras tjänstgö­ring hänförs till socialhuvudliteln.

 

FÖU 1978/79:23                                                       32

Utskottet

Regeringens förslag lill utgiftsram för det militära försvaret budgetåret 1979/80 överensstämmer med planeringsramen enligt 1977 års försvars­beslut. Budgettekniska förändringar och prisomräkning har gjorts på vanligt sätt. Utgiftsramen föreslås uppgå till 13 111 955 000 kr, i prisläget februari 1978,

I partimotionen 594 (s) föreslås att utgiftsramen för del militära försvaret i samma prisläge skall bestämmas till 12 703 910 000 kr.

Liksom beträffande planeringsramen för femårsperioden godtar utskottet alt utgiftsramen 1979/80 bestäms i enlighet med regeringens förslag. Del innebär alt utskottet avstyrker bifall till yrkandena 3 och 4 i motionen 594,

I enlighet med försvarsbeslutet och på samma sätt som för innevarande budgetår bör regeringen för budgetåret 1979/80 bemyndigas alt justera utgiftsramen för bl, a, den del av ökade kostnader för vissa förmåner åt värnpliktiga som överstiger vad nettoprisindex ger. Yrkandet 5 i motionen 594 bör därför avslås av riksdagen,

I motionen 422 (m) föreslås att försvaret skall ges full kompensation för de prisstegringar det drabbas av. För det militära försvaret och civilförsvaret gäller att pris- och lönestegringar kompenseras med ledning av utvecklingen av nettoprisindex (NPl), Skillnaden mellan NPl-utveckling och faktisk utveckling av priser och löner skall mötas genom att man i planeringen av det ekonomiska utrymmet avsätter särskilda reserver (priskilar och lönekilar). Gällande system bekräftades genom 1977 års försvarsbeslut efter en värde­ring av dess fördelar och nackdelar av 1974 års försvarsutredning. En ny prövning av systemet bör inte ske förrän i samband med nästa långsiktiga beslut om bl, a, det militära försvarets och civilförsvarets fortsatta inriktning, 1978 års försvarskommitté är oförhindrad att överväga planerings- och resursfrågor av det slag som tas upp i motionen 422, Överbefälhavaren anser alt ett nytt priskompensationssyslem är nödvändigt. Han avser att senare redovisa erfarenheterna av nuvarande system och föreslå åtgärder. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen bör avslås.

Motionen 1219 (c) syftar främst till alt finansieringen av sociala kostnader för värnpliktiga och civilförsvarspliktiga skall föras över från försvarets huvudtitel till socialhuvudliteln. Utskottet kan inte finna att en sådan ändring medför några fördelar eller att frågor av delta slag behöver utredas. Motionen bör avslås.

Med hänvisning lill det anförda hemställer utskottet

1.    att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:100 och med avslag på motionen 1978/79:594, yrkandena 3 och 4, för budgetåret 1979/80 fastställer utgiftsramen för det militära försvaret till 13 111 955 000 kr. i prislägel februari 1978,

2.    att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramen för

 

FÖU 1978/79:23                                                                     33

det militära försvaret för budgetåret 1979/80 med hänsyn till prisutvecklingen enligt neltoprisindex,

3.    att riksdagen med bifall lill propositionen 1978/79:100 och med avslag på motionen 1978/79:594, yrkandet 5, bemyndigar regeringen att justera utgiftsramen fördet militära försvaret för budgetåret 1979/80 med den del av ökade kostnader för vissa förmåner ål värnpliktiga som överstiger vad nettoprisindex ger,

4.    att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1979/80 på grund av över-eller underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1978/ 79,

5.    att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1979/80 medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl,

6.    att riksdagen avslår motionen 1978/79:422 om systemet för priskompensation lill försvaret,

7.    att riksdagen avslår motionen 1978/79:1219 om överföring av vissa sociala kostnader, m. m.

7. Anslagsfrågor för det militära försvaret

Regeringen har i budgetpropositionen och i propositionen 1978/79:138 föreslagit riksdagen att för budgetåret 1979/80 anvisa medel, lämna beställ­ningsbemyndiganden m. m. enligt följande sammanställning.

Anslag                                                                           Belopp (kr.)

Fjärde huvudtiteln

Al.     Försvarsdepartementet (prop.

förslagsanslag

20 900 000

uppdrag förslagsanslag

2 000 000' 12 700 000

förslagsanslag

4X00000

reservationsanslag

1 000 000

förslagsanslag

1 400 000 000

1978/79:100 bil. 7 s. 90) A 2.     Vissa nämnder m. m. (prop.

1978/79:100bil. 7s. 91-94)

A 3.     Kommittéer    m. m,    (prop.

1978/79:100 bil. 7 s. 94) A 4.     Extra   utgifter  (prop,   1978/

79:100 bil. 7s. 95) A 5.     Regleringav prisstegringarför

det militära försvaret (prop.

1978/79:100 bil. 7 s. 95-97)

'Avser uppdrag åt fullmäktige i riksgäldskontoret att under budgetåret 1979/80 ikläda staten garanti för lån lill Stiftelsen Gällöfsla kurscentrum med sammanlagt högst

2  000 000 kr.

3  Riksdagen 1978/79. 10 saml. Nr 23

 

FÖU 1978/79:23

34

 

Anslag

Belopji (kr.)

 

B 2.

B 3.

B 4.

Arméförband:

Ledning och förbandsverk­samhet (prop. 1978/79; 100 bil, 7 s, 98-103)

Materielanskaffning (prop. 1978/79:100 bil 7 s. 104-107)

Iståndsätining av befästning­ar och kaserner (prop. 1978/ 79:100 bil. 7 s. 107-111) Forskning och utveckling (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 111-113)

förslagsanslag

bemyndigande förslagsanslag

förslagsanslag

bemyndigande förslagsanslag

3 412 000 000

1 128 000 000 999 500 000

89 700 000

110 000 000 92 000 000

 

C 2.

C 3,

C 4.

Marinförband;

Ledning   och   förbandsverk-

samhel (prop. 1978/79; 100 bil.

7s. 114-119)

Materielanskaffning      (prop.

1978/79:100 bil. 7

s. 119-122)

Iståndsätining av befästning­ar och kaserner (prop. 1978/ 79:100 bil. 7s. 123-125) Forskning och utveckling (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 125-127)

förslagsanslag

bemyndigande förslagsanslag

förslagsanslag

bemyndigande förslagsanslag

1 080 000 000

I 049 000 000 631000 000

25 250 000

65 200 000 47 500 000

 

D2,

D3.

D4

E2.

E3.

E4,

E5.

Flygvapenförband: Ledning   och   förbandsverk­samhet (prop. 1978/79; 100 bil. 7s, 128-133)

Materielanskaffning      (prop. 1978/79;138s. 2-6)

Iståndsätining av befästning­ar och kaserner (prop. 1978/ 79;IOObil. 7 s. 134-136) Forskning    och    utveckling (prop. 1978/79:138 s. 6-36)

Försvarsstaben 79;100bil. 7 s. Armésiaben 79;100bil. 7s Marinstaben 79; 100 bil. 7s Flygstaben

(prop. 1978/ , 138-143)

(prop.  1978/ . 143-147)

(prop. 1978/ , 147-151) (prop.  1978/

79;l00bil. 7 s. 151-154) Militärområdesstaber    m. (prop.    1978/79:100    bil. s. 155-162)

förslagsanslag

bemyndigande förslagsanslag

förslagsanslag

bemyndigande förslagsanslag

förslagsanslag

förslagsanslag

förslagsanslag

förslagsanslag

förslagsanslag

1 880 000 000

2 032 000 000 1 977 000 000

40 000 000

320 000 000 418 200 000

81000 000

48 800 000

40 100 000

48 500 000

261 500 000

 

FÖU 1978/79:23

35

 

Anslag

Belopp (kr.)

 

Krigsorganisation för vissa sta m. m.;

E 6. Ledning och förbandsverk­samhet (prop. 1978/79; 100 bil. 7s. 162-164)

E 7. Materielanskaffning m. m. (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 165-166)

E 8.     Central  och   högre   regional ledning; Iståndsätining av be­fästningar och kaserner (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 167-169)

Fl. Försvarets civilförvaltning (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 170-173)

F2. Försvarets sjukvårdsstyrelse (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 173-176)

F 3,      Fortifikationsförvaltningen

(prop. 1978/79:100 bil, 7 s, 177-181)

F4,      Försvarets materielverk (prop, 1978/79:100 bil, 7 s. 181-188)

F 5. Gemensam försvarsforskning (prop. 1978/79:100 bil, 7 s. 188-193)

F 6,      Försvarels radioanstalt (prop.

1978/79:100 bil. 7

s. 194-195) F7.      Värnpliklsverkel (prop. 1978/

79:100 bil. 7 s. 195-200) F 8.      Försvarets

rationaliseringsinstitut (prop.

1978/79:100 bil. 7

s. 200-205) F 9.      Försvarshögskolan (prop.

1978/79:100 bil. 7

s. 205-208) F 10.    Militärhögskolan (prop. 1978/

79; 100 bil. 7 s. 208-213) Fil.    Försvarets       gymnasieskola

(prop.     1978/79:100    bil.    7

s. 213-216) F 12.    Försvarets   förvaltningsskola

(prop,    1978/79:100    bil,    7

s. 216-219) F 13.    Försvarets   brevskola   (prop.

1978/79:100 bil. 7

s. 219-223)

ber

förslagsanslag

bemyndigande förslagsanslag

förslagsanslag förslagsanslag förslagsanslag förslagsanslag

bemyndigande förslagsanslag

förslagsanslag bemyndigande

förslagsanslag förslagsanslag

förslagsanslag

förslagsanslag förslagsanslag

förslagsanslag

förslagsanslag

förslagsanslag

10 200 000

52 900 000 62 900 000

I 800 000

40 550 000

20 000 000

76 100 000

650 000 000 455 600 000

235 700 000 6 000 000

115 800 000 63 800 000

26 900 000

2 140 000 21800 000

3 300 000

4   450 000
2 550 000

 

FÖU 1978/79:23

36

 

Anslag

Belopp (kr.)

 

F 14.

F15. F16.

F17.

F18.

F19.

F20. F2I.

F22. F23.

Statens     hundskola    (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 223-228)

Krigsarkivet    (prop.     1978/ 79:100 bil. 7 5.228-231) Statens försvarshistoriska museer(prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 231-237)

Anskaffning av fortifikalorisk materiel m. m. (prop,  1978/ 79:100 bil. 7 s. 237-239) Försvarets datacentral (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 239-242) Frivilliga för­svarsorganisationer       m. m. (prop.    1978/79:100   bil.    7 s. 242-245)

Insatsberedskap m. m. (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 245-246)

Viss gemensam verksamhet (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 247-249)

Vissa ersättningar m. m. (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 249-253)

Gemensamma'   myndigheter m. m.: Iståndsätining av be­fästningar och kaserner (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 253-255)

Statens allmänna Jästighelsfond

II          5.     Gemensamma   myndigheter

m. m.: Anskaffning av an­läggningar för försvarets forskningsanstalt (prop. 1978/ 79:100 bil. 7 s. 256-258)

Försvarets faslighetsfond

III        1.    Arméförband:     Anskaffning

av anläggningar (prop. 1978/ 79:100 bil. 7 s. 259-272)

III 2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar (prop. 1978/ 79:100 bil. 7 s. 273-279)

III 3.    Flygvapenförband:   Anskaff­ning av anläggningar (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 279-290)

förslagsanslag förslagsanslag

förslagsanslag

förslagsanslag

förslagsanslag

förslagsanslag förslagsanslag

bemyndigande förslagsanslag

förslagsanslag

förslagsanslag

investeringsanslag

investeringsanslag investeringsanslag

investeringsanslag

740 000 4 400 000

6 700 000

6 400 000

1000

50 600 000 58 300 000

860 000 13 650 000

48 424 000

5 000 000

7 000 000

250 000 000

99 600 000

131000 000

 

FÖU 1978/79:23                                                                      37

Anslag                                                                           Belopp (kr.)

Ill 4. Central och högre regional
ledning: Anskaffning av an­
läggningar (prop. 1978/79:100
bil. 7 s. 290-295)             investeringsanslag         40 000 000

III 5. Gemensamma myndigheter
m. m.: Anskaffning av an­
läggningar (prop. 1978/79:100
bil. 7 s. 295-301)             investeringsanslag          21000000

Statens datamaskin/ond, försvarets detfond IX 1.    Anskaffning av datamaskiner

(prop.    1978/79:100    bil.    7

s. 302-305)                              investeringsanslag          14 800 000

bemyndigande                                                                20 000 000

Motionerna

1978/79:353 av Bengt Kindbom (c) såvitt avser yrkandet 2 all riksdagen beslutar att avslå föreslaget anslag, propositionen 1978/79:100 bil. 7, III 1 Arméförband: Anskaffning av anläggningar om 7 milj. kr. lill nytt skjulfält till Skövde garnison.

1978/79:354 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1.   att riksdagen hemställer hos regeringen om förslag lill omorganisation av underrättelsetjänsten till elt civilt organ, som skall lyda direkt under försvarsdepartementet,

2.   alt riksdagen beslutar om organisation av underrättelsenämnden, som innebär representation rör samtliga riksdagspartier samt att nämnden görs ansvarig inför riksdagen och dess konstitutionsutskott,

3.   att riksdagen, om yrkandena under punkterna 1 och 2 inte bifalls, avslår yrkandet i budgetpropositionen bil. 7 p. F 20 om Insatsberedskap m. m. på 58 300 000 kr.

1978/79:1793 av Hans Wachtmeister (m)och Olle Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen i samband med behandlingen av delprogrammet Frivilliga försvarsorganisationer m. m. uttalar sig för att lill den frivilliga skylterörelsen utgående statsbidrag över fjärde huvudtiteln ökas med minst 10 96.

1978/79:2241 av Gösta Bohman m. fl. (m) såvitt avser yrkandena

I. all riksdagen bemyndigar regeringen all medge att utvecklingsarbete

under anslaget Flygvapenförband för SK 38/A 38 för verksamheten under

resterande del av försvarsbeslutsperioden t. o. m. 1981/82 flr beställas inom

en   kostnadsram  av   1600 000 000  kr., bemyndigandet avser alt  läcka

 

FÖU 1978/79:23                                                       38

utvecklingen av flygplan SK 38/A 38 saml tillhörande beväpnings- och motmedelsutrustning,

2. att riksdagen till Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 660 500 000 kr.

Utskottet

Yrkandena i motionen 2241 (m) syftar till att riksdagen skall ställa resurser till förfogande för utveckling av flygplanet SK 38/A 38. Avsikten är att uppräkningen av anslaget Flygvapen förband: Forskning och utveckling med 242,3 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag skall finansieras genom en motsvarande minskning av anslaget Flygvapen­förband: Materiel a nskaffni ng för näsia budgetår.

Utskottet har i det föregående tagit ställning för att SK 38/A 38 inte utvecklas. Utskottet föreslår därför alt riksdagen avslår motionen 2241, yrkandena 1 och 2.

Fr. o. m. den 1 juli 1978 utgår statsbidrag till den frivilliga skylterörelsen åter från fjärde huvudtiteln. För innevarande budgetår utgår statsbidrag lill Skytteförbundens överstyrelse och Skytterörelsens ungdomsorganisation med 6 milj. kr. under anslaget Friv il liga förs varsorganisationer m. m. (prop. 1977/78:100 bil. 7, FöU 1977/78:19, rskr 1977/78:240). I samråd med chefen för utbildningsdepartementet förordar försvarsministern i budgetpropositionen all Skytterörelsens ungdomsorganisation fr. o. m. den 1 juli 1979 erhåller bidrag enligt förordningen (1971:388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer och att medel för verksamheten därmed beräknas under nionde huvudtiteln. Utskottet har ingen erinran mot detta förslag. Överföringen medför att utgiftsramen fördet militära försvaret minskas med 215 000 kr.

1 motionen 1978/79:1793 (m, c) yrkas att det statsbidrag till den frivilliga skylterörelsen som utgår över Qärde huvudtiteln ökas med minst 10 96. Del är, hävdar motionärerna, nödvändigt med minst denna uppräkning för att behålla skytterörelsens verksamhet på nuvarande nivå.

Riksdagen har många gånger framhållit betydelsen av den frivilliga försvarsverksamheten. Bl. a. i samband med behandlingen av regeringens förslag om nya förmåner för frivilligpersonal m. fi. (prop. 1976/77:49, FöU 1976/77:8, rskr 1976/77:153) underströk utskottet frivilligförsvarets betydel­se som komplement till övriga försvarsansträngningar. Dess insatser när det gäller att sprida kunskap om och intresse för totalförsvaret framhölls också vara betydelsefulla. Utskottet anser det mot den bakgrunden vara viktigt att tillräckliga medel ställs lill förfogande för frivilligverksamhelen. Det är emellertid också nödvändigt alt väga de olika frivilligorganisalionernas behov av medel mot vad som behövs för andra angelägna uppgifter inom försvaret. Enligt vad utskottet har inhämtat pågår f n. inom försvarsstaben en översyn som syftar lill att pröva hur resurserna bör fördelas lill olika

 

FÖU 1978/79:23                                                       39

frivilligorganisationer. Den avses kunna läggas till grund för arbetet med budgeten för budgetåret 1980/81. Utskoltet anser att riksdagen i avvaktan därpå inte bör göra något uttalande i enlighet med vad som yrkas i motionen 1793.

Utskottet har beträffande delprogrammet och anslaget Insatsbered­skap inhämtat upplysningar om överbefälhavarens förslag och försvarsministerns ställningstaganden utöver vad som framgår av budget­propositionen (s. 246). I motionen 354 (vpk) finns yrkanden rörande den militära underrättelsetjänsten motsvarande dem som framfördes i anslutning till ifrågavarande anslag i budgetpropositionerna 1977 och 1978. Utskottet har i sina betänkanden med anledning av dessa båda propositioner föreslagit avslag på motionsyrkandena (FöU 1976/77:9 s. 11 och FöU 1977/78:19 s. 30-31). Utskoltet vidhåller med hänvisning härtill sin uppfattning att den nuvarande organisationsformen är ändamålsenlig och att detsamma gäller nuvarande ordning för insyn och kontroll. Riksdagen bör därför inte heller för budgetåret 1979/80 vägra all ställa medel lill förfogande för de viktiga ändamål som anslaget avser. Motionen 354 bör alltså avslås till alla delar.

På anslaget Arméförband: Anskaffning av anläggningar under försvarets fastighetsfond anvisas medel för bl. a. markförvärv för övnings- och skjutfält m. m. I en investeringsplan som är bifogad budget­propositionen och som enligt försvarsministern bör ligga lill grund för medelsanvisningen beräknas för budgetåret 1979/80 7 milj. kr. för markan­skaffning för del nya skjulfältel för Skövde garnison (prop. 1978/79:5, FöU 1978/79:9, rskr 1978/79:56). I motionen 1978/79:353 (c) yrkas att riksdagen inte skall anvisa dessa medel.

Motionen 353 väcktes med anledning av propositionen 1978/79:70 om markförvärv för ett nytt övnings- och skjutfält för Hallands regemente (I 16). Motionen innehöll också vissa andra yrkanden, bl. a. att i avvaktan på resultatet av vissa undersökningar vidare åtgärder för anskaffning av skjutfält för Skövde garnison skulle avbrytas. Dessa yrkanden har avslagits av riksdagen i samband med dess beslut om markanskaffningen för I I6:s övnings- och skjulfält (FöU 1978/79:20, rskr 1978/79:236). Det nu behand­lade yrkandet bör också avslås med hänvisning till att riksdagen i angivet sammanhang har avslagit motionärens förslag att avbryta anskaffningen av skjutlaltet för Skövde garnison.

Beträffande anslaget Vissa ersättningar m. m.har utskottet under punkten 5 i det föregående godtagit en överföring av 800 000 kr. från detta anslag till försvarsgrenarnas anslag till ledning och förbandsverksamhet. Beloppet är avsett att användas för bidrag till värnpliktiga och deras anhöriga för särskilda behov som inte kan tillgodoses inom ramen för gällande familjebidragsförfattningar och inte heller bedöms kunna avhjälpas i annan ordning.

 

FÖU 1978/79:23                                                                     40

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet i fråga om fjärde huvudtiteln

1,    all riksdagen lill Försvarsdepartementet för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 20 900 000 kr.,

2,    att riksdagen beträffande Vissa nämnder m. m.

a,                 uppdrar ät fullmäktige i riksgäldskontoret att under budget­
året 1979/80 ikläda staten garanti för lån lill Stiftelsen Gällöfsla
kurscentrum med sammanlagt högst 2 000 000 kr,,

b,                   för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
12 700 000 kr,,

3,    att riksdagen lill Kommittéer m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar elt förslagsanslag av 4 100 000 kr,,

4,    att riksdagen till fx/ra (////fe/för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr,,

5,    att riksdagen till Reglering av prisstegringar för det militära försvaret för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 1400 000 000 kr,,

6,    au riksdagen lill Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 3 412 000 000 kr,,

7,    att riksdagen beträffande Arméförband: Materielanskaffning

a.                  bemyndigar regeringen att medge att beställningar av mate­
riel m, m, för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av
1 128 000 000 kr,,

b,                  för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
999 500 000 kr,,

8,    att riksdagen till Arméförband: Iståndsätining av befästningar och kaserner för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 89 700 000 kr,,

9,    att riksdagen beträffande Arméförband: Forskning och utveck­ling

a.                  bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete för
arméförband för beställas inom en kostnadsram av 110 000 000
kr,,

b,                  för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
92 000 000 kr,,

10, att riksdagen till Marinförband: Ledning ochförbandsverksamhet
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
1080 000 000 kr.,

11. att riksdagen beträffande Marinförband: Materielanskaffning
a. bemyndigar regeringen att medge att beställningar av mate­
riel m. m. för marinförband för läggas ut inom en kostnadsram
av 1049 000 000 kr.,

 

FöU 1978/79:23                                                       41

b. för budgetåret 1979/80 anvisar elt förslagsanslag av 631000 000 kr.,

12.    att riksdagen till Marinförband: Isiåndsättning av befästningar och kaserner för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 25 250 000 kr.,

13.   alt riksdagen beträffande Marinförband: Forskning och utveck­ling

a.              bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete för
marinförband för beställas inom en kostnadsram av 65 200 000
kr.,

b.              för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
47 500 000 kr.,

14.    att riksdagen till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverk­samhet för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 1 880 000 000 kr.,

15.   att riksdagen beträffande FlygvapenJÖrband: Materielanskaff­ning

a.             bemyndigar regeringen att medge att beställningar av mate­
riel m. m. för fiygvapenförband för läggas ut inom en kostnads­
ram av 2 032 000 000 kr.,

b.             för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
1977 000 000 kr.,

16.    att riksdagen till Flygvapen förband: Iståndsätining av befästning­ar och kaserner för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.,

17.    att riksdagen beträffande Flygvapenförband: Forskning och utveckling med bifall lill propositionen 1978/79:138 och med avslag på motionen 1978/79:2241, yrkandena 1 och 2

a.              bemyndigar regeringen att medge alt utvecklingsarbete för
fiygvapenförband för beställas inom en kostnadsram av
320 000 000 kr.,

b.              för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
418 200 000 kr.,

18.    att riksdagen till Försvarsstaben för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 81 000 000 kr.,

19.    att riksdagen lill Arméstaben för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 48 800 000 kr.,

20.    att riksdagen lill Marinstaben för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 40 100 000 kr.,

21.    att riksdagen till Flygstaben för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 48 500 000 kr.,

22.    att riksdagen lill Militärområdesstaber m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar elt förslagsanslag av 261 500 000 kr..

 

FÖU 1978/79:23                                                                     42

23.    att riksdagen till Krigsorganisation för vissa staber in. m.: Ledning och föibandsverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 10 200 000 kr.,

24.    att riksdagen lill Krigsorganisation för vi.ssa staber in. m.: Mate­rielanskaffning ni. m.

a.                  bemyndigar regeringen alt medge att beställningar av mate­
riel m. m. för vissa staber får läggas ul inom en kostnadsram av
52 900 000 kr.,

b.                  för budgetåret 1979/80 anvisar elt förslagsanslag av
62 900 000 kr.,

25.    att riksdagen till Central och högre regional ledning: Iståndsäti­ning av befästningar och kaserner för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av I 800 000 kr.,

26.    att riksdagen till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1979/ 80 anvisar ett förslagsanslag av 40 550 000 kr.,

27.    att riksdagen till Försvarets sjukvårdssiyrelse för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 20 000 000 kr.,

28.    alt riksdagen till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1979/ 80 anvisar ett förslagsanslag av 76 100 000 kr.,

29.    alt riksdagen beträffande Försvarets materielverk

a.                  bemyndigar regeringen all medge alt för budgetåret 1979/80
förnödenheter för fredsutbildningen får beställas så alt vid varje
tillfälle en kostnadsram av 650 000 000 kr. inte överskrids,

b.                  för budgetåret 1979/80 anvisar elt förslagsanslag av
455 600 000 kr.,

30.            alt riksdagen beträffande Gemensam försvarsforskning

a,                  för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
235 700 000 kr.,

b.                  bemyndigar regeringen att under budgetåret 1979/80 medge
alt materiel för forskningsändamål beställs inom en kostnads­
ram av 6 000 000 kr.,

31.    att riksdagen till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 115 800 000 kr.,

32.    all riksdagen till Värnpliktsverket för budgetåret 1979/80 anvisar eu förslagsanslag av 63 800 000 kr.,

33.    all riksdagen lill Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 26 900 000 kr.,

34.    alt riksdagen till Försvarshögskolan för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 2 140 000 kr.,

35.    alt riksdagen till Militärhögskolan för budgetåret 1979/80 anvi­sar ett förslagsanslag av 21 800 000 kr,,

36.    att riksdagen till Försvarets gymnasieskola för budgetåret 1979/ 80 anvisar ett förslagsanslag av 3 300 000 kr,,

 

FÖU 1978/79:23                                                      43

37.    all riksdagen till Försvarets förvaltningsskola för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 4 450 000 kr.,

38.    alt riksdagen till Försvarets brevskola för budgetåret 1979/80 anvisar elt förslagsanslag av 2 550 000 kr.,

39.    att riksdagen till Statens hundskola för budgetåret 1979/80 anvisar elt förslagsanslag av 740 000 kr.,

40.    att riksdagen till Krigsarkivet för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 4 400 000 kr.,

41. au riksdagen till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 6 700 000 kr.,

42.    au riksdagen till Anskaffning av förtif kalorisk materiel m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 6 400 000 kr.,

43.    all riksdagen till Försvarets datacentral för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av I 000 kr.,

44.    alt riksdagen med bifall lill propositionen 1978/79:100 och med avslag på motionen 1978/79:1793 till Frivilliga för­svarsorganisationer m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 50 600 000 kr.,

45.    att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:100 och med avslag på motionen 1978/79:354 till Insatsberedskap m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 58 300 000 kr.,

46.   att riksdagen beträffande Viss gemensam verksamhet

a.              bemyndigar regeringen alt medge att beställningar m. m. av
krigskartor för läggas ut inom en kostnadsram av 860 000
kr.,

b.              för budgetåret 1979/80 anvisar elt förslagsanslag av
13 650 000 kr.,

47.    att riksdagen till Vissa ersättningar in. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 48 424 000 kr.,

48.    att riksdagen lill Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsäti­ning av befästningar och kaserner för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.,

i fråga om statens allmänna fastighetsfond

49. att riksdagen till Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning
av anläggningar för försvarets forskningsanstalt för budgetåret
1979/80 anvisar elt investeringsanslag av 7 000 000 kr.,

i fråga om försvarets fastighetsfond

50. all riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:100 och med
avslag på motionen 1978/79:353, yrkandet 2, lill Arméförband:
Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1979/80 anvisar ett
investeringsanslag av 250 000 000 kr..

 

FÖU  1978/79:23                                                     44

51. att riksdagen lill Mailnförband: Anskaffning av anläggningar för
budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 99 600 000
kr.,

52.    att riksdagen till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 131 000 000 kr.,

53.    att riksdagen till Central och högre regional ledning: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1979/80 anvisar ett investerings­anslag av 40000000 kr.,

54.    att riksdagen lill Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar förbudge\.åre\ 1979/80 anvisar ett investerings­anslag av 21 000 000 kr.,

i fråga om statens datamaskinfond, försvarets delfond

55.         alt riksdagen beträffande Anskaffning av datamaskiner

a.              för budgetåret  1979/80 anvisar ett investeringsanslag av
14 800 000 kr.,

b.              medger att datamaskinutrusining beställs till en kostnad av -
utöver tidigare medgivet belopp - högst 20 000 000 kr.

8. Verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret 1977/78

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 306-309) berett riksdagen tillfälle att la del av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret 1977/78.

Utskottet

Civilförsvarsslyrelsen har lämnat årsredovisning för budgetåret 1977/78.1 propositionen lämnas en sammanfattande redogörelse för denna. Utskottet har inte något att erinra med anledning av vad försvarsministern har anfört om verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret 1977/78 och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

9. Verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret 1978/79

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 310) berett riksdagen tillfälle alt ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret 1978/79.

 

FÖU 1978/79:23                                                       45

Utskottet

Verksamheten under innevarande budgetår bedrivs enligt de riktlinjer som finns angivna i propositionen 1977/78:100 (FöU 1977/78:19, rskr 1977/ 78:240).

Utskottet har inte något all erinra med anledning av vad försvarsministern har anfört om verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret 1978/79 och hemställer

alt riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

10. Civilförsvarets fortsatta utveckling

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 322-329) föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer för civilförsvarets fortsatta utveckling som föredra­gande statsrådet har angett.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern godtar den principiella avvägning beträffande utveck­lingen av verksamheten inom civilförsvaret som civilförsvarsstyrelsen har redovisat i sin programplan för perioden 1978/79-1982/83. Han uttalar aU en viss omplanering dock kan visa sig nödvändig under perioden men framhål­ler alt det alltjämt bör vara en stark strävan att behålla den inriktning av verksamheten som förutsattes i 1977 års försvarsbeslut.

I fråga om de olika delarna i programplanen berör försvarsministern bl. a.

o del ekonomiska utrymmet för investeringar i en ny utbildnings- och

övningsanläggning för civilförsvaret i Skövde o anskaffningsprogrammet för skyddsmasker O självskyddsutbildningen O försöken med information till allmänheten.

Försvarsministern behandlar därefter olika frågor om skyddsrum. Fr. o. m. 1 juli 1979 gäller nya regler för skyddsrumsbyggandel. Förberedel­serna för tillämpningen av de nya reglerna är i huvudsak avslutade.

Frågan om skyddsrummens kvalitet, dvs. förmåga att skydda mot olika slags verkningar av stridsmedel, behandlades i samband med 1977 års försvarsbeslut (prop. 1976/77:74 bil. 1 s. 278, FöU 1976/77:13 s. 83). Skyddsrum skall i första hand skydda mot brand, byggnadsras,sprängverkan och splitter och vara försett med anordning för luftrening. Skyddsrum skall också ge visst skydd mot radioaktivt nedfall och mot den långvariga luftstötvågen från kärnvapen.

Civilförsvarsstyrelsen har utarbetat nya tekniska bestämmelser för skydds­rum (TB 78). De nya reglerna innebär att skyddsrummen blir motståndskraf­tiga mot byggnadsras och att tak och väggar för ett sådant utförande att de i

 

FÖU 1978/79:23

46

rimlig grad skyddar mot sprängverkan, strålning och brand. Strålningsnivån från radioaktivt nedfall, beräknas inne i skyddsrummen vara högst en fyrtiondel av nivån i del fria. Skyddsrummen utförs så att de kan tillslutas lillräckligl tält och förses med renad luft lill skydd mot kemiska och biologiska stridsmedel. Skyddsrummen skall förses med lämpligt anordnade reservuigångar.

Civilförsvarsstyrelsen har på utskouets begäran framställt följande bild som starkt förenklat åskådliggör de nya bestämmelserna.

SKYDDSRUM tb78

SKYDDAR MOT

•STÖTVÅG       »BRAND      'RADIOAKTIV  STRÅLNING

•SPLITTER     'RAS         »BC-STRIDSMEDEL

GASFANG     TORR-                                         MONTERBAR      FRISKIUFTS =

SKYDDSRUMSDÖRR                       KtOSETT      PEtARE         AGGREGAT     RESERV-

UTGÅNG

BYGGNAD  MED STOMME AV  BETONG

Försvarsministern delar civilförsvarsstyrelsens uppfattning all ramen för planeringen av .skyddsrumsbyggandet under den aktuella femårsperioden bör vara oförändrat 187 milj. kr. för budgetår i prislägel februari 1978.

Civilförsvarsslyrelsen undersöker f n. vilka åtgärder och organisationsfor-

 

FÖU 1978/79:23                                                       47

mer som kan vara lämpliga för att förbättra situationen i områden som har brist på skyddsrum. I detta sammanhang överväger civilförsvarsstyrelsen också vilken ambitionsnivå och organisation m. m. som kan vara lämplig för att vidmakthålla och förbättra del befintliga skyddsrumsbeståndet.

Försvarsministern anger vidare ekonomiska planeringsramar för perioden 1979/80-1983/84 dels för verksamheten utom skyddsrum, dels för skydds-rumsverksamhelen.

Motionerna

1978/79:592 av Ulla Ekelund (c) i vilken yrkas all riksdagen hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas för att uppnå balans mellan tillverkningen av skyddsmasker och barnskydd.

1978/79:594 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt gäller yrkandena 6, 7 och 8, nämligen

6.   alt riksdagen under anslaget Civilförsvar (försvarsdepartementet) för budgetåret 1979/80 för i motionen angivet ändamål anvisar ytterligare I 100 000 kr.,

7.   att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1978/79 medge civilförsvarsslyrelsen all för i motionen angivet ändamål överskrida utgifts­ramen för civilförsvaret utan au detta påverkar utgiftsramen för budgetåret 1979/80,

8.   all riksdagen begär alt regeringen ger civilförsvarsstyrelsen i uppdrag att komma med förslag lill en utökad utbildning för civilförsvaret i syfte att nedbringa kön av vapenfria tjänstepliktiga.

Utskottet

Utskottet anser liksom försvarsministern au det alltjämt bör vara en stark strävan all behålla den inriktning av verksamheten som förutsattes i 1977 års försvarsbeslut.

I motionen 594 (s) finns yrkanden som syftar till att flera vapenfria skall grundutbildas inom civilförsvaret. Merkostnader härför förutsätts inträffa under både innevarande och nästa budgetår. 1 särskild motion (mot. 668) har socialdemokraterna föreslagit att anslaget Tolalförsvarsverksamhet inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde under nästa budgetår skall ökas med 2,5 milj. kr. för ändamålet. Motionen 668 har avslagits av riksdagen (AU 1978/79:21, rskr 1978/79:202) med hänvisning till att antalet ijänsigöringsdagar för vapenfria ökar kraftigt redan enligt regeringens förslag.

Huvudalternativet för den vapenfria tjänsten är utbildning och tjänstgöring inom civilförsvaret. Utskottet anser liksom tidigare det vara angeläget att man skapar ökade möjligheter till tjänstgöring för vapenfria tjänstepliktiga (jfr

 

FÖU 1978/79:23                                                      48

FöU 1977/78:28 s. 19). Förändringar av del slag som har föreslagils i motionen 668 bör dock vara prövade i samråd mellan de ansvariga myndigheterna och av regeringen innan riksdagen tar ställning. Regeringen har den 19 april 1979 uppdragit åt civilförsvarsstyrelsen alt inom ramen för tilldelade medel under budgetåret 1979/80 planera för och genomföra en försöksvis långtidsutbildning av vapenfria tjänslepliktiga. Myndigheten skall också planera för försök med långtidsutbildning för vapenfria under budget­året 1980/81. Med hänvisning härtill och till alt anslaget Totalförsvarsverk­samhet har beräknats för en ökning av ulbildningsramen från 500 000 till 600 000 tjänstgöringsdagar för vapenfria avstyrker utskottet bifall till motionsyrkandena 6-8 i motionen 594.

Motionen 592 (c) syftar till att tillverkningen av skyddsmasker och barnskydd skall ske på sådant sätt alt man når balans i tillgången på de båda slagen av skydd. Regeringen har den 8 mars 1979 lämnat anvisningar för civilförsvarels planering för perioden 1980/81-1984/85 och anslagsframställ­ningar för budgetåret 1980/81. Enligt anvisningarna skall eftersträvas att skyddet av barn inte blir eftersatt i förhållande till skyddet av vuxna. Utskottet anser att motionen 592 tar upp en viktig fråga. Eftersom regeringen nu har gett anvisning för planeringen i den riktning som motionären förordar bör riksdagen inte göra något uttalande enligt motionen.

Utskottet tillstyrker bifall till regeringens förslag och hemställer

1.    all riksdagen avslår motionen 1978/79:594, yrkandena 6-8,

2.    att riksdagen avslår motionen 1978/79:592,

3.    att riksdagen godkänner de riktlinjer för civilförsvarets fortsatta utveckling som föredragande statsrådet har angett.

II. Ramberäkning för budgetåret 1979/80 m. m. - civilförsvaret

Ulskotiei - som behandlat motionen 1978/79:422 under punkten 6 - har inte något att erinra mot vad regeringen har föreslagit i budgetpropositionen (s. 330-333) och hemställer

1. att riksdagen för budgetåret 1979/80 fastställer utgiftsramen för
civilförsvar utom skyddsrum lill 236 090 000 kr. och utgiftsra­
men för skyddsrum till 60 000 000 kr., båda i prisläget februari
1978,

2.    au riksdagen bemyndigar regeringen all justera utgiftsramarna för civilförsvaret för budgetåret 1979/80 med hänsyn till prisutvecklingen enligt neltoprisindex,

3.    all riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramarna för civilförsvaret för budgetåret 1979/80 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramarna för budgetåret 1978/79,

4.    att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1979/80 medge överskridande av utgiftsramarna för civil­försvaret om det behövs av konjunktur- elle; beredskapsskäl.

 

FÖU 1978/79:23

49

12. Anslagsfrågor för civilförsvaret

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit riksdagen all för budget­året 1979/80 anvisa medel och lämna beställningsbemyndiganden m. m. enligt följande sammanställning.

Anslag

Belopp (kr.)

Fjärde huvudtiteln

A 6.

G 2.

Reglering av prisstegringar för civilförsvaret (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 335-336) Civilförsvar (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 337-345)

Civilförsvar: Skyddsrum (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 345-347)

förslagsanslag

bemyndigande

(materiel)

bemyndigande

(statsbidrag för

anläggningar för

krigsorg.)

förslagsanslag

bemyndigande förslagsanslag

32 000 000

36 000 000

35 500 000 217 390 000

258 900 000 60 000 000

 

Statens allmänna faslighetsfond

Il 6.       Civilförsvar: Anskaffning av

anläggningar (prop. 1978/79:100

bil. 7 s. 348-352)

investeringsanslag

18 700 000

Utskoltet - som har behandlat yrkandet 6 i motionen 594 (s) under punkten 10 - tillstyrker regeringens förslag och hemställer i fråga om fjärde huvudtiteln

1.    att riksdagen till Reglering av prisstegringar JÖr civilförsvaret for budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 32 000 000 kr.,

2.    att riksdagen beträffande Civilförsvar

a.              bemyndigar regeringen att medge au civilförsvarsmateriel
beställs inom en kostnadsram av 36 000 000 kr.,

b.              bemyndigar regeringen att medge att statsbidrag utgår för
anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisa­
tion inom en kostnadsram av 35 500 000 kr.,

c.              för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
217 390 000 kr.,

3.           att riksdagen beträffande Civilförsvar: Skyddsrum

a. bemyndigar regeringen att medge att statsbidrag utgår för anskaffning av skyddsrum för befolkningen inom en kostnads­ram av 258 900 000 kr..

4 Riksdagen 1978/79. 10 saml. Nr 23

 

FÖU 1978/79:23                                                      50

b. för   budgetåret   1979/80   anvisar   ett   förslagsanslag   av

60 000 000 kr., i fråga om statens allmänna fastighetsfond 4.   alt riksdagen till Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar för

budgetåret 1979/80 anvisareil investeringsanslag av 18 700 000

kr.

13. Övrigt totalförsvar m. m.

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 353-355) berett riksdagen lillflille att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om övrigt totalförsvar m. m.

Propositionen

Med övrigt totalförsvar avses de delar av totalförsvaret som inte omfattas av del militära försvaret, civilförsvaret och det ekonomiska försvaret. Denna försvarsverksamhet bedrivs av olika myndigheter. Medel för verksamheten anvisas under särskilda anslag eller delar av anslag. Dessa redovisas i en särskild tabell (s. 353).

Den fortsatta utvecklingen av de olika verksamheter som övrigt totalför­svar omfattar anmäls dels såvitt gäller försvarsdepartementels verk­samhetsområde av försvarsministern i bilaga 7 till budgetpropositionen, dels av annat ansvarigt statsråd i vederbörande departements bilaga lill proposi­tionen.

De sammanlagda kostnaderna över statsbudgeten för verksamheten inom övrigt totalförsvar uppgår för budgetåret 1979/80 enligt förslagen i budget­propositionen till 266 milj. kr.

Försvarsministern - som i fred svarar för samordningen av totalförsvaret -anser att de förslag som lämnas står i överensiämmelse med den inriktning som har angetts i 1977 års försvarsbeslut.

Han berör också vissa anslag, som varken avser det militära försvaret, civilförsvaret eller övrigt totalförsvar men som tillhör försvarsdepartementels verksamhetsområde. Dessa anslag har i budgetpropositionen för nästa budgetår tagits upp med sammanlagt 133 250 000 kr.

Utskottet

Utskottet har inte något att erinra med anledning av vad försvarsministern har anfört om övrigt totalförsvar m. m. och hemställer

alt riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

 

FÖU 1978/79:23                                                                  51

14. Anslagsfrågor för övrigt totalförsvar

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit riksdagen att för budget­året 1979/80 beträffande till övrigt totalförsvar hänförda anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde anvisa medel och lämna beställ­ningsbemyndigande enligt följande sammanställning.

Anslag

Belopp (kr.)

 

Fjärde huvudtiteln

H 1.       Beredskapsnämnden för psyko-4       logiskt försvar (prop. 1978/ 79:100 bil. 7 s. 356-359) H 5.      Signalskydd (prop. 1978/79: 100 bil. 7 s. 369-371)

H 6.       Vissa teleanordningar (prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 371-372)

H 7. Hyror m. m. för vissa skydds­rumsanläggningar (prop. 1978/ 79:100 bil. 7 s. 372-374)

H 8.       Identitetsbrickor (prop. 1978/ 79:100 bil. 7 s. 375-376)

Statens allmänna fastighetsfond II 7.       Anskaffning av vissa skydds­rumsanläggningar (prop. 1978/ 79:100 bil. 7 s. 377-378)

 

förslagsanslag

2 415 000

bemyndigande förslagsanslag

260 000 2 400 000

förslagsanslag

5 720 000

förslagsanslag

4 375 000

förslagsanslag

715 000

investeringsanslag

1000

Utskottet

Till försvarsutskottet har hänförts de anslag inom området Övrigt total­försvar som anmäls i budgetpropositionens bilaga 7. Under dessa anslag tas i budgetpropositionen upp sammanlagt 15 626 000 kr. Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen har föreslagit i denna del.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet i fråga om fjärde huvudtiteln

1. att riksdagen till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar för
budgetåret 1979/80 anvisar eu förslagsanslag av 2 415 000
kr.,

2.              att riksdagen beträffande Signalskydd

a.                  bemyndigar regeringen att medge att beställningar av signal-
skyddsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram av 260 000
kr.,

b.                  för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
2 400 000 kr.,

3. att riksdagen tili Vissa teleanordningar för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 5 720 000 kr..

 

FÖU 1978/79:23

52

4.     alt riksdagen till Hyror m. m. for vissa skyddsrumsanläggningar för budgetåret 1979/80 anvisar elt förslagsanslag av 4 375 000 kr.,

5.     all riksdagen till Identitetsbrickor för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 715 000 kr.,

i fråga om statens allmänna fastighetsfond

6. att riksdagen lill Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar för
budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 1 000
kr.

15. Övriga anslagsfrågor

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit riksdagen att för budget­året 1979/80 beträffande vissa anslag inom försvarsdepartementets verksam­hetsområde, som varken hör lill del militära försvaret, civilförsvaret eller övrigt totalförsvar, anvisa medel enligt följande sammanställning.

 

Anslag

 

 

Belopp (kr.)

Fjärde ,

huvudtiteln

 

 

H 2.

Beredskapsstyrka för FN-tjänst (prop. 1978/79:

 

 

 

100 bil. 7 s. 360-362)

förslagsanslag

18 750 000

H 3.

Viss anskaffning för militära anläggningar m. m. (prop. 1978/79:100 bil. 7

 

 

 

s. 362-365)

förslagsanslag

2 500 000

H 4.

Flygtekniska försöksanstalten (prop. 1978/79:100 bil. 7

 

 

 

s. 365-368)

förslagsanslag

2 000 000

Försvarets fastighetsfond

 

 

III 6.

Anskaffning av vissa militära anläggningar (prop. 1978/79:100

 

 

 

bil. 7 s. 379-383)

investeringsanslag

35 000 000

Fonden för förlag till statsverket

 

 

VII  1.

Vissa projekteringskostnader

 

 

 

(prop. 1978/79:100 bil. 7 s. 384)

investeringsanslag

75 000 000

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del och hemställer i fråga om Qärde huvudtiteln

1.    att riksdagen lill Beredskapsstyrka för FN-tjänst för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 18 750 000 kr.,

2.    att riksdagen till Viss anskaffningför militära anläggningar m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 2 500 000 kr..

 

FÖU 1978/79:23                                                       53

3. att riksdagen till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.,

i fråga om försvarets faslighetsfond

4. att riksdagen till Anskaffning av vissa militära anläggningar för
budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 35 000 000
kr.,

i fråga om fonden för föriag lill statsverket

5. att riksdagen till Vissa projekteringskostnader för budgetåret
1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 75 000 000 kr.

Stockholm den 26 april 1979

På försvarsutskottets vägnar PER PETERSSON

Näiyarande: Per Petersson (m), Bengt Gustavsson (s), Erik Glimnér (c), Eric Holmqvist (s), Georg Pettersson (c), Gusti Gustavsson (s), Gudrun Sund­ström (s), Gunnar Björk i Gävle (c), Roland Brännström (s), Gunnar Oskarson (m), Åke Gustavsson (s), Evert Hedberg (s), Bertil Johansson (c), Bertil Dahlén (fp) och Eric Hägelmark (fp).

Reservationer

I. Säkerhets- och försvarspolitiken (punkten 1)

Bengt Gustavsson, Eric Holmqvist, Gusti Gustavsson, Gudrun Sund­ström, Roland Brännström, Äke Gustavsson och Evert Hedberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 5 börjar "Utskottet anser" och slutar "motionsyrkandena bör avslås" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att 1977 års beslut om inriktningen av Sveriges säkerhets-och försvarspolitik bör fortsätta att gälla, utan annan ändring än den som vid riksdagsbehandlingen föreslogs i den socialdemokratiska partimotionen 1976/77:1504 och i försvarsutskottets betänkande 1976/77:13 stöddes i reservationerna 1 och 2 av utskottets socialdemokratiska ledamöter.

Enligt utskottets mening bör åtgärder som syftar till nedrustning och avspänning i väriden - och därmed bidrar till att öka omvärldens förtroende för Sveriges vilja att förebygga konflikter - ges ökad vikt i landets säkerhetspolitik. Sådana åtgärder bör anses vara lika viktiga som ansträng­ningarna alt behålla försvarskapacitet.

Det nordiska området har betydande strategiskt intresse. För att stabilite­ten i Norden skall kunna bevaras bör därför alla berörda stater i området vara

 

FÖU 1978/79:23                                                       54

varsamma med ändringar i sin politik för den aktuella regionen.

Med bifall lill motionen 594 i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad motionärerna har anfört om den svenska säker­hetspolitiken.

dels att utskouets hemställan (s. 6) i momentet 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:100, med avslag på motionen 1978/79:1217, yrkandet I, samt med bifall till motionen 1978/79:594, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 1978/79:594 har anförts om den svenska säkerhetspolitiken.

2. Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkten 4) - utveckling av flygplan SK 38/A 38

Per Petersson (m) och Gunnar Oskarson (m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 15 börjar "Frågan om" och på s. 16 slutar "mening avslås" bort ha följande lydelse:

Om vårt framlida militära försvar skall kunna fylla en väsentlig säkerhets­politisk funktion så måste det innehålla eu avsevärt inslag av förband med hög beredskap, stor rörlighet och betydande slagkraft. Ett starkt fiygvapen, och inom det ett slagkraftigt atlackfiygsystem, har stor betydelse för den krigsavhållande förmågan och för möjligheterna till kraftutveckling om vi trots allt skulle bli angripna.

Utvecklingen och produktionen av stridsflygplan inom landet har marke­rat uppriktigheten i den svenska politiken för alliansfrihet och oberoende men också inneburit ett verksamt bidrag till vårt lands internationellt sett höga teknologiska kompelens. Ulan en inhemsk flyginduslri hade del med all sannolikhet inte varit möjligt att bygga upp det försvar vi har i dag.

Ett beslut att inte utveckla flygplanet SK 38/A 38 eller ett flygplan på minst samma kvalitetsnivå innebär alt vårt land nu avstår från möjligheterna all behålla en fullständig inhemsk kompetens att utveckla stridsflygplan. För ett sådant beslut krävs enligt utskottets mening synnerligen starka ekonomiska skäl.

Försvarsministerns bedömning att det inte är försvarbart att besluta om utveckling av flygplanet SK 38/A 38 bygger på förutsättningen att de ekonomiska villkoren för det militära försvaret kommer att innebära sjunkande köpkraft i samma takt som under 1970-talet. Vid en utveckling som tillåts fortgå enligt den lägre av överbefälhavarens två hypotetiska ekonomiska ramar minskar det militära försvarels andel av bruttonational­produkten lill marknadspris under en 20-årsperiod från f n. ca 3 % lill omkring 2 %. Endast med en så osannolik förutsättning kan det vara befogat att hysa oro för alt flygplanet SK 38/A 38 äventyrar förutsättningarna för att

 

FÖU 1978/79:23                                                       55

på lång siki upprätthålla ett balanserat försvar. Enligt utskottets mening visar en rimlig bedömning av de ekonomiska förutsältningarna på lång sikt all projektet SK 38/A 38 ryms inom en alltjämt balanserad struktur på det militära försvaret.

Av del sagda framgår au utskoltet förordar att flygplanet SK 38/A 38 - eu lätt, modernt och bränsleekonomiski skol- och attackfiygplan som motsvarar de operativa kraven under 1990-ialet - utvecklas för senare anskaffning.

Utskottet kommer i det följande att lämna förslag om beställningsbemyn­digande och anslagsmedel för utveckling av SK 38/A 38.

Vad utskottet har anfört om utveckling av flygplanet SK 38/A 38 bör riksdagen som sin mening ge regeringen lill känna.

dels att utskottets hemställan (s. 24) i momentet I bort ha följande lydelse:

I. alt riksdagen med anledning av propositionen l978/79:l38samt med biföll till motionerna 1978/79:1217, yrkandet 2, 1978/ 79:2241, yrkandet 3, och 1978/79:2271 som sin mening ger regeringen till känna vad ulskotiei har anfört om utveckling av flygplan SK 38/A 38.

3. Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkten 4) - riktlinjer för studie- och utvecklingsarbete för flygvapenförband

Erik Glimnér, Georg Pettersson, Gunnar Björk i Gävle och Bertil Johansson (alla c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 16 börjar "Beträffande Viggensystemet" och på s. 18 slutar "motionen 2297 (c)" bort ha följande lydelse;

Beträffande Viggensystemet framhålls i propositionen 1978/79:138 att möjligheterna till och konsekvenserna av alternativ med varierande antal Jaklviggendivisioner och divisioner med vidareutvecklade Jaklviggen bör granskas i den forlsaila planeringen. Det anförs vidare att del är nödvändigt all undersöka om någon form av vidareutvecklad Jaklviggen kan fylla eu väsentligt operativt behov på en godtagbarekonomisk nivå. Till dess au detta har klarlagts bör enligt propositionen visst utvecklingsarbete på Jaklviggen fortgå under budgetåret 1979/80. I motionen 2253 (s) anförs att de fortsatta studierna bör utgå ifrån att i Viggensystemet nedlagda resurser utnyttjas, antingen genom en vidareutveckling av Jaklviggen med altackuppgifter eller genom en förlängning av Jaktviggenserien. Det sägs vidare i motionen att det bör vara fråga om ett begränsat studie- och utvecklingsarbete. 1 motionen 2297 (c) yrkas att slutgiltigt beslut om antalet Jaklviggen i den svenska fiygvapenorganisaiionen skall anstå till 1982 års försvarsbeslut.

Ulskotiei konstaterar att något beslut om det slutliga antalet Viggenflyg­plan inte bör fallas nu. Flygplan till 8 divisioner har beställts, varav elt visst

 

FÖU 1978/79:23                                                       56

antal med avbeställningsmöjlighet. Ställningstagande till ytterligare beställ­ningar eller eventuell avbeställning behövs inte under nästa budgetår. Kvarstående arbeten, lypförbättringar och modifieringar av Jaklviggen kommeratl kräva relativt betydande insatser under budgetåret 1979/80.1 det fortsatta studiearbetet bör belysas frågan om hur många Viggendivisioner som det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att anskaffa saml frågan om del är lämpligt med en viss begränsad modifiering av Jaklviggen och i så fall för hur många divisioner. Förmåga att bära sjömålsrobot kan också undersökas som alternativ lill sjömålsrobot på skolfiygplan.

Utskottet anser i likhet med motionen 2297 (c) alt slutgiltigt beslut om antalet jaktdivisioner bör anslå lill 1982 års försvarsbeslut. Riksdagen bör ge regeringen detta till känna.

Beträffande skolflygplan konstateras i propositionen 1978/79:138 att flygvapnet har behov av nya skolflygplan under senare delen av 1980-talet eller början av 1990-talel. Det bör enligt propositionen prövas om dessa flygplan också kan ges en beväpning så all de kan användas för vissa attackuppgifter. I motionen 2253 (s) sägs att huvuduppgiften för skol­flygplanet är utbildningsuppgiften men att del dock självklart bör förses med lämplig beväpning. Det anförs vidare att en anskaffning av det behövliga antalet skolfiygplan bör ske inom landet. En möjlighet som enligt motionen ter sig naturlig är att ta upp arbete med att modernisera fiygplan 105 för denna uppgift. I motionen 2297(c) föreslås att fortsatta studier och utvecklingsarbete inriktas på en anskaffning av elt nytt skol- och övningsfiygplan som skall kunna lösa altackuppgifter. Ett mål bör enligt motionen vara att bl. a. sjömålsrobot skall kunna ingå i beväpningen. Flygplanet bör grundas på erfarenheterna av flygplan 105 och även utnyttja det kunnande som har vunnits genom arbetet på nytt attack- och skolflygplansystem. De fortsatta studierna skall grunda sig på den beskrivning som finns i motionen 2297 (c). Planet bör vara tvåmotorigt. Till skillnad mot flygplan 105 bör planet vara i landemutförande. Planet bör - fortfarande enligt motionen 2297 - vara anpassat efter vårt nuvarande bassystem, och även motorerna förutsätts bli tillverkade i Sverige.

Regeringen har den 5 april 1979 utfärdat kompletterande anvisningar avseende det militära försvarets planering för perioden 1980/81-1984/85. Överbefälhavaren får därvid i uppdrag att undersöka frågan om anskaffning av beväpnade skolflygplan. Utgångspunkten är behovet av flygplan för utbildningsändamål. Överbefälhavaren bör enligt anvisningarna pröva om ett större antal sådana flygplan för bl. a. attackuppgifter kan fylla ett väsentligt operativt behov på godtagbar ekonomisk nivå. Som ett alternativ skall redovisas en anskaffning vid svensk industri av ett nytt skolflygplan med viss beväpning och där förmåga att bära sjömålsrobot bör förutsättas. Som ett andra alternativ skall förutsättas ett skolfiygplan med mycket begränsad beväpning och till ett antal som begränsas av utbildningsuppgiften. Vidare skall ett referensalternaliv med elt obeväpnat skolfiygplan redovisas.

 

FÖU 1978/79:23                                                       57

Utskottet kan konstatera att behov av nya skolflygplan föreligger vid slutet av 1980-talet om de nuvarande lätta altackdivisionerna bibehålls och användningen av de befintliga 105-fiygplanen inte under deras återstående livslängd ändras till enbart utbildningsändamål. Utskoltet finner inte skäl föreligga alt nu överväga en sådan ändring av dessa fiygplans nuvarande användning i krigsorganisationen.

1 det beslutsunderlag rörande systemen B3LA och SK 38/A 38 som tagits fram av myndigheterna förutsätts au utbildningsuppgiften löses med hjälp av ett kombinerat lätt atlackfiygplan/skolfiygplan. Något underlag som kan ligga till grund för beslut nu rörande utformningen av ett skolfiygplan med atlackuppgifter föreligger inte, vare sig vad gäller den operativa användning­en eller de ekonomiska förutsältningarna. Utskottet beklagar i och för sig detta. Det är därför inte möjligt all nu ta ställning till den närmare utformningen av ett beväpnat skolfiygplan. Det är angeläget att det erforderliga underlaget tas fram och att överbefälhavaren snarast utför de operativa, tekniska och taktiska studier som är nödvändiga för kommande beslut.

Utskottet konstaterar att det inte nu är aktuellt att besluta om något beställningsbemyndigande avseende skolfiygplansyslem. Däremot bör, som utskottet framhållit ovan, tiden utnyttjas för all åstadkomma ett tillfreds­ställande beslutsunderlag rörande framtida skolflygplananskaffning. Elt sådant beslutsunderlag måste möjliggöra en siridsekonomisk och operativ värdering av olika alternativ och innehålla ett tillfredsställande kosinadsun-derlag genom offerter från berörda industrier. Del bör i sammanhanget klarläggas vilka modifieringar i förhållande till nuvarande fiygplan 105 som är nödvändiga och rimliga med hänsyn till den tekniska utvecklingen från den tidpunkt då detta fiygplan konstruerades och den tidpunkt då behov av nya skolflygplan föreligger. Under denna lidsrymd har del gjorts och väntas betydande tekniska framsteg i fråga om bl. a. motorer, nya material och elektronik, vilket för samma uppgift möjliggör lättare fiygplan än tidigare.

Uiskotiet kan vidare konstatera att regeringens planeringsanvisningar till överbefälhavaren innehåller ett alternativ som tillgodoser de synpunkter rörande nytt skolfiygplansyslem som framförs i motionen 2297 (c). Det fortsatta studiearbetet skall enligt utskottels mening i huvudsak avse detta alternativ, eftersom det till skillnad från andra lösningar inte tidigare blivit noggrant analyserat. Detta innebär att skolfiygplanet får en kvalitet som bestäms med utgångspunkt i utbildningsändamålet och avsedd förmåga alt fullgöra uppgifter som är anpassade till lätta altackfiygplan. Till beväpningen skall höra förmåga alt bära sjömålsrobolar. Med denna huvudinriktning av det fortsatta planerings- och utvecklingsarbetet bör berörda svenska indu­strier las i anspråk för uppgifter som på sikt bevarar en betydande del av deras tekniska kompetens och ger sysselsättning för deras personal.

Genom alt planeringsanvisningarna till överbefälhavaren innehålleräven

 

FÖU 1978/79:23                                                       58

andra alternativ bör man faen tillfredsställande grund för beslut om framlida planeringsinriktning.

dels att utskottets hemställan (s. 24) i momenten 3 och 4 bort ha följande lydelse:

3.    att riksdagen med bifall lill motionen 1978/79:2297, yrkandet 3, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om tidpunkten för slutgiltigt beslut om antalet fiygplan JA 37,

4.    att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:138, med bifall till motionen 1978/79:2297, yrkandena I och 2, samt med avslag på motionerna 1978/79:594, yrkandet 2 i denna del, och 1978/79:2253, yrkandet I, som sin mening ger regeringen till känna vad ulskotiei har anfört om riktlinjer för siudie- och utvecklingsarbete för fiygvapenförband under budgetåret 1979/ 80.

4. Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkten 4) - riktlinjer för
studie- och utvecklingsarbete för flygvapenförband

Per Petersson (m) och GunnarOskarson (m) anser-under förutsätining av bifall lill reservationen 2 -

dels att den del av utskottets anförande som på s. 16 börjar "Det är nödvändigt" och på s. 18 slutar "budgetår bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna" bon ha följande lydelse:

I det föregående har utskottet lagii ställning för att flygplanet SK 38/A 38 utvecklas för senare anskaffning. Ett riksdagsbeslut härom innebär bl. a. au man bevarar den tekniska kompetensen inom svensk fiygindustri, vilket är betydelsefullt både för vår framlida försvarsförmåga och för tekniskt kunnande över huvud taget i vårt land. De motioner som behandlar fortsatt studie-, planerings- och utvecklingsarbete i ett läge då SK 38/A 38 inte utvecklas bör enligt utskottels mening avslås.

dels all utskottets hemställan (s. 24-25) i momentet 4 bort ha följande lydelse;

4. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:594, yrkandet 2 i denna del, 1978/79:2253, yrkandet l,och 1978/79:2297, yrkan­dena 1 och 2, om riktlinjer för studie- och utvecklingsarbete för fiygvapenförband under budgetåret 1979/80.

5. Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkten 4) - civilt utnytt­
jande av industriella resurser

Per Petersson (m), Gunnar Oskarson (m), Bertil Dahlén (fp) och Eric Hägelmark (fp) anser

 

FÖU 1978/79:23                                                       59

dels att den del av utskottets anförande som på s. 19 börjar "Enligt försvarsutskottets mening" och på s. 20 slutar "motionsyrkande bör avslås" bort ha följande lydelse:

Enligt försvarsutskottets mening finns det i både motionen 2253 (s) och motionen 2297(c)synpunkter som utskottet kan biträda. I en strävan att öka inslagen av produktion för civila ändamål är det naturligt att en fiygplansin-dusiri i första hand anstränger sig att utveckla produktionen av fiygplan och fiygplansdelar för civilt bruk. För andra industrier med krigsmaterielproduk-tion bör man på samma sätt koncentrera sina strävanden mot teknikområden där man främst har förmåga och konkurrenskraft. Detta utesluter inte att industrierna gör allvarliga ansträngningar att bredda sin verksamhet mot olika tekniskt kvalificerade produkter. Eftersom det nyligen har beslutats om en delegation och en särskild utredare för sådana frågoranser utskottet alt det nu inte finns tillräckliga skäl för riksdagen att besluta om ytteriigare åtgärder. Liksom näringsutskotlel kan försvarsutskottet inte biträda yrkandet i motionen 2242 (vpk) om en anställningsgaranti för personal vid Saab-Scania AB. De nu berörda yrkandena i motionerna 2242, 2254 och 2297 bör avslås.

dels att utskottets hemställan (s. 25) i momentet 6 bon ha följande lydelse:

6. au riksdagen avslår motionerna 1978/79:2242, yrkandet 4, 1978/79:2254 och 1978/79:2297, yrkandet 5, om ytteriigare åtgärder för civilt utnyttjande av industriella resurser.

6. Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkten 4) - riktlinjer för planeringsperioden

Bengt Gustavsson, Eric Holmqvist, Gusti Gustavsson, Gudrun Sund­ström, Roland Brännström, Åke Gustavsson och Evert Hedberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 20 börjar "Utskottet tillstyrker" och slutar "i denna del" bort ha följande lydelse:

Beträffande riktlinjer för det militära försvarets utveckling vill utskottet ansluta sig till vad som har anförts i den socialdemokratiska partimotionen 594. Detta innebär bl. a. att den ekonomiska planeringsramen för perioden 1979/80-1983/84 bestäms med utgångspunkt i ett basbelopp för nästa budgetår som uppgår lill 12 682 635 000 kr. (prisläge februari 1978), i stället för 13 027 905 000 kr. som regeringen föreslår.

dels att utskottets hemställan (s. 25) i momentet 10 bort ha följande lydelse:

10.   alt riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:100 och med bifall till motioner) 1978/79:594, yrkandet 2 i denna del.

 

FÖU 1978/79:23                                                       60

godkänner de riktlinjer för del militära försvarets fortsatta utveckling som har angetts i motionen 1978/79:594.

7. Förmåner åt värnpliktiga m. fl. (punkten 5)

Bengt Gustavsson, Eric Holmqvist, Gusti Gustavsson, Gudrun Sund­ström, Roland Brännström, Åke Gustavsson och Evert Hedberg (alla s) anser

dels alt den del av utskottets anförande som på s. 28 börjar "Under föregående" och slutar "avslås av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Under föregående riksmöte begärde riksdagen på förslag av utskottet att regeringen skulle låta utreda de unga värnpliktigas ekonomiska förhållanden (FöU 1977/78:19, rskr 1977/78:240). Försvarsministern uppger i budgetpro­positionen all regeringen i juni 1978 har givit överbefälhavaren i uppdrag att i samarbete med statistiska centralbyrån göra en sådan undersökning. Utskot­tet bedömer att resultatet av undersökningen - som skall redovisas för regeringen senast den 15 september 1980- kommer all utgöra ett värdefullt faktamaterial för prioriteringar och beslut när del gäller de värnpliktigas förmåner. De senaste årens kostnadsutveckling motiverar dock att man i avvaktan på undersökningsresultatet redan den I juli 1979 genomför de förbättringar av dagersättningen och familjepenningen som föreslås i motio­nen 251.1 övrigt biträder ulskotiei regeringens förslag till förbättringar av de värnpliktigas förmåner. Yrkandena om höjd dagersättning i motionerna 696 och 1784 bör därför avslås liksom de yrkanden om helt fria resor för de värnpliktiga som finns i motionerna 424 och 696.

dels att utskottets hemställan (s. 30) i momenten 1 och 2 bort ha följande lydelse:

I. all riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:100 och med bifall lill motionen 1978/79:251, yrkandet 3, antar följande som Utskottets förslag betecknade förslag till lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520):

Härigenom föreskrivs att 9 S familjebidragslagen (1978:520) skall hanedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Utskottets förslag

9 5
Familjepenning beräknas för må- Familjepenning beräknas för må­
nad till högst 450 kronor för barn och nad lill högst 540 kronor för barn och
lill högst 990 kronor för annan per- till högst / 020 kronor för annan
son. Familjepenning för den som person. Familjepenning för den som
uppbär ersättning för vård som avses uppbär ersättning för vård som avses
i 7 !; 7 eller för den som har rätt till i 7 i; 7 eller för den som har rätt till

 

FÖU 1978/79:23                                                      61

Nuvarande lydelse                               Utskottets förslag

underhållsbidrag, som tjänstepliktig underhållsbidrag, som tjänstepliktig
är skyldig att utge, får dock ej över- är skyldig att utge, fr dock ej över­
stiga ersättningens eller bidragets be- stiga ersättningens eller bidragets be­
lopp för månad.                                      lopp för månad.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

2. att riksdagen rörande höjning av dagersättningen till värn­pliktiga m. fi. med anledning av propositionen 1978/79:100 samt med avslag på motionerna 1978/79:696, yrkandet 4 i denna del, och 1978/79:1784, yrkandet 1, bifaller motionen 1978/79:251, yrkandet 2.

8. Ramberäkning för budgetåret 1979/80 m. m. - militära försvaret (punk­ten 6)

Bengt Gustavsson, Eric Holmqvist, Gusti Gustavsson, Gudrun Sund­ström, Roland Brännström, Åke Gustavsson och Evert Hedberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 32 börjar "Liksom beträffande" och slutar "avslås av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Liksom beträffande planeringsramen för femårsperioden förordar utskot­tet alt utgiftsramen för budgetåret 1979/80 bestäms enligt förslaget i den socialdemokratiska partimotionen 594, yrkandena 3 och 4.

Ramen bör alltså bestämmas till 12 703 910 000 kr. i prisläge februari 1978. Det bör ankomma på regeringen att anpassa utnyttjandet av betalningsmedel och beställningsbemyndiganden under olika anslag efter denna utgifts­ram.

Under innevarande budgetår har regeringen ett bemyndigande av riksda­gen att justera utgiftsramen för bl. a. den del av ökade kostnader för vissa förmåner åt värnpliktiga som överstiger vad nettoprisindex ger. Utskottet delar uppfattningen i motionen 594 (s) att ett motsvarande bemyndigande inte bör lämnas för nästa budgetår. Yrkandet 5 i motionen bör därför bifallas av riksdagen.

dels all utskottets hemställan (s. 32-33) i momenten 1 och 3 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:100 och med bifall till motionen 1978/79:594, yrkandena 3 och 4, för budgetåret 1979/80 fastställer utgiftsramen för det militära försvaret till 12 703 910 000 kr. i prisläget februari 1978 samt begär att regeringen anpassar utnyttjandet av betalningsmedel och beställningsbemyndiganden efter denna utgiftsram, 3.  alt riksdagen med bifall till motionen 1978/79:594, yrkandet 5,

 

FÖU 1978/79:23                                                       62

avslår regeringens förslag om bemyndigande att justera utgifts­ramen för det militära försvaret för budgetåret 1979/80 med den del av ökade kostnader för vissa förmåner åt värnpliktiga som överstiger vad neltoprisindex ger.

9. Anslagsfrågor för det militära försvaret (punkten 7)

Per Petersson (m)och GunnarOskarson (m) anser- under förutsätining av bifall till reservationen 2 -

dels att den del av utskottels anförande som på s. 38 börjar "Utskottet har" och slutar "yrkandena 1 och 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i del föregående tagit ställning för au SK 38/A 38 utvecklas för senare anskaffning. Utskottet föreslår därför att riksdagen bifaller motionen 2241, yrkandena 1 och 2. Ökningen av anslaget Flygvapenförband: Forskning och utveckling med 242,3 milj. kr. skall ske inom utgiftsramen för det militära försvaret och förutsätter alt regeringen låsersamma belopp under anslaget Flygvapenförband: Materielanskaffning.

dels att utskottets hemställan (s. 41) i momentet 17 bort ha följande lydelse:

17. att riksdagen beträffande Flygvapen förband: Forskning och utveckling med anledning av propositionen 1978/79:138 och med bifall till motionen 1978/79:2241, yrkandena 1 och 2,

a.              bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete för
fiygvapenförband får beställas inom en kostnadsram av
1920 000 000 kr.,

b.               för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
660 500 000 kr.

Särskilda yttranden

1. Ramberäkning för budgetåret 1979/80 m. m. - militära försvaret (punk­ten 6)

av Per Petersson (m) och Gunnar Oskarson (m).

Prisregleringen av försvarsutgifterna grundades under budgetåren 1959/ 60-1968/69 på ett särskilt beräknat försvarsindex. Enligt beslut år 1969 utnyttjades under budgetåren 1969/70-1971/72 i stället nettoprisindex (NPI) för prisregleringen. Enligt försvarsbesluten 1972 och 1977 förutsätts prisreg­leringen av utgifterna för det militära försvaret och civilförsvaret fortsätt­ningsvis ske med hjälp av NPI. Även om riksdagen varje år fattar beslut om att utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret skall justeras med hänsyn till prisutvecklingen enligt NPI så är denna metod i realiteten fastslagen att gälla t. o. m. budgetåret 1981/82. För tid därefter finns det enligt

 

FÖU 1978/79:23                                                       63

vår mening anledning att på nytt överväga metoden för att kompensera för ändringar av priser och löner.

Enligt överbefälhavaren visar erfarenheterna av systemet med priskom-pensalion efter NPI klart alt del ger otillräcklig ersättning, i synnerhet för löneökningar. Vidare försvårar det enligt hans mening försvarets planering genom de svårigheter all förutse köpkraftsulvecklingen som del medför. Även civilförsvarsslyrelsen har uttryckt bekymmer över nuvarande pris-kompensationssystem. Vi påminner om alt expertutredningen angående prisreglering av försvarsutgifterna (EPAF) i sitt betänkande (Ds Fö 1975:2) redovisade all NPI för den studerade perioden 1969/70-1973/74 utvecklades långsammare än de sammanvägda priserna inom det militära försvaret. Utredningen fann bl. a. all kravet på stabilitet i försvarsplaneringen talar för prisreglering på basis av prisrörelserna inom försvaret.

Utvecklingen av det militära försvaret och civilförsvaret bör grundas på en Säkerhetspolitisk bedömning. Det finns nu en tendens att utvecklingen i Stället bestäms av hur NPI utvecklas i förhållande till den faktiska föränd­ringen av priser och löner for försvaret. När vi ser effekterna både för krigsorganisation och fredsverksamhei kan skillnaden inte längre betraktas som ett incitament för önskvärda rationaliseringar.

2. Ramberäkning för budgetåret 1979/80 m. m. - militära försvaret (punk­ten 6)

av Gunnar Oskarson (m) och Bertil Johansson (c).

Vi finner att både rationella och sociala skäl talar för all de sociala kostnaderna för de värnpliktiga och deras familjer hänförs till socialhuvud­liteln. Den nödvändiga fortlöpande förbättringen av de värnpliktigas sociala förmåner skulle ske smidigare om de utformades, administrerades och budgeterades via socialdepartementet. Det skulle bli lättare att reglera värnplikisförmånerna om man slipper au jämföra dem med materiel. En överfiy Ilning av värnpliktssociala kostnader från försvars- lill socialbudgeten medför bl. a. den positiva effekten au såväl politiska som kanske främst militära beslutsfattare inte tvingas alt ställa sådana kostnader mot maieriel-anslagen. Onekligen skulle det också innebära alt man slog vakt om den allmänna värnplikten. För dagen kan förslagen i motionen 1219 inte biträdas, men vi är starkt övertygade om au de framdeles är värda en allvarlig prövning.

 

FÖU 1978/79:23

64

 

Sammanställning av motionsyrkanden

Bilaga I        Behandlas i betänkandet
utsk.     reserv,

hemst.      nr P-

Väckta under den allmänna motionstiden

1978/79:250 av Ulla Ekelund (c) och Gunnar Björk i Gävle (c)        4 vari yrkas all riksdagen hos regeringen begär en utredning om försvarets personalpolitik.

1978/79:251 av Olof Palme m. fi. (s) vari yrkas au riksdagen

2.  beslutar all dagersättningen höjs med 2 kr. per dag till 16      5 kr.,

3.  beslutar att familjepenningen för barn höjs med 90 kr. per     5 månad till 540 kr. per månad,

4.  som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen        4 anförts om genomförandet av förslagen i betänkandet Utökat värnpliktsinfiytande,

5.  som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen        4 anförts om påskyndande av värnpliktsinfiylandekommitténs arbete,

6.  som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen        4 anförts om utredningsarbetet kring utbildningsfrågor,

7.  som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen        5 anförts om medel för de värnpliktigas särskilda behov.

1978/79:353 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas all riksdagen         7

beslutar avslå föreslaget anslag, propositionen 1978/79:100, bil. 7, III 1. Arméförband: Anskaffning av anläggningar om 7 milj. kr. lill nytt skjutfäll för Skövde garnison (yrkandet 2).

1978/79:354 av Lars Werner m. fi. (vpk) vari yrkas

1.  att riksdagen hemställer hos regeringen om förslag till omorganisation av underrättelsetjänsten till ett civilt organ, som skall lyda direkt under försvarsdepartementet,

2.  att riksdagen beslutar om en omorganisation av underrät­telsenämnden, som innebär representation för samtliga riks­dagspartier, saml att nämnden görs ansvarig inför riksdagen och dess konstitutionsutskott,

3.  all riksdagen, om yrkandena under punkterna 1 och 2 inte bifalls, avslår yrkandet i budgetpropositionen bil. 7, p. F 20 om Insat.sberedskap m. m. på 58 300 000 kr.

 

FÖU 1978/79:23

65

Behandlas i betänkandet
utsk.                                                                                             reserv,

hemst.       nr P.

1978/79:421 av Erik Glimnér m. fi. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att frågan om utvärdering av genom­förda strukturförändringar inom försvarsmakten snarast utreds samt att förslag lämnas till ev. framlida åtgärder i enlighet med motionens syften.

1978/79:422 av Per-Olof Strindberg m. fi. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar uttala att försvaret skall ges full kompensa­tion för de prisstegringar det drabbas av.

1978/79:423 av Per-Olof Strindberg m. fi. (m, s, c, fp) vari yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts angående behovet av förstärkning av personalvårdsresurserna inom armén.

1978/79:424 av Ivan Svanström (c) och Bengt Bengtsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla att helt fria hemresor för värnpliktiga införs fr. o.m. den 1 juli 1979.

1978/79:504 av Roland Brännström (s)och Lilly Hansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande ersättning vid mönstring.

1978/79:592 av Ulla Ekelund (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas för att uppnå balans mellan tillverkningen av skyddsmasker och barnskydd.

10

 

1978/79:594 av Olof Palme m. fi. (s) vari yrkas

1.     att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den svenska säkerhetspolitiken,

2.    att riksdagen godkänner de riktlinjer för det militära försvarets fortsatta utveckling som angetts i motionen,

3.    att riksdagen beslutar fastställa utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1979/80 till 12 703 910 000 kr., i prisläge februari 1978,

 

4.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar av bemyndiganderamar och betalningsmedel för budgetåret 1979/80,

5.  att riksdagen avslår regeringens hemställan om bemyndi­gande att justera utgiftsramen för det militära försvaret för

5 Riksdagen 1978/79. 10 saml. Nr 23

1        1

4       3,4,6

6       8

 

FÖU 1978/79:23                                                      66

Behandlas i betänkandet
utsk.                                                                          reserv,

hemst.       nr P.

budgetåret 1979/80 med den del av ökade kostnader för förmåner ål värnpliktiga vilken överstiger vad nettoprisindex ger,

6.  alt    riksdagen    under    anslaget    Civilförsvar    (för-      10
svarsdepartementei) för budgetåret  1979/80 för i motionen
angivet ändamål anvisar ytteriigare 1 100 000 kr.,

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret      10
1978/79 medge civilförsvarsstyrelsen att för i motionen angivet
ändamål överskrida utgiftsramen för civilförsvaret utan att
delta påverkar utgiftsramen för budgetåret 1979/80,

8.    alt riksdagen begär att regeringen ger civilförsvarsslyrelsen      10
i uppdrag alt komma med förslag till en utökad utbildning för
civilförsvaret i syfte att nedbringa kön av vapenfria tjänsleplik­
tiga,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad        ' i motionen anförts om utredning rörande civilmotstånd.

1978/79:595 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

2.    att riksdagen uttalar sig för omedelbara nedskärningar och        1
inskränkningar av den militära verksamheten i enlighet med

vad som föreslagits i motionen,

3.    att riksdagen med ändring i propositionen 1978/79:100        1
beslutar om en sänkning av försvarskostnaderna för budgetåret
1979/80 med minst 2 miljarder kronor.

1978/79:693 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att        4 riksdagen hos regeringen anhåller alt frågan om "samhälls­tjänst" förbåde män och kvinnor blirföremål för överväganden, bl. a. från jämställdheissynpunkt.

1978/79:694 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari yrkas

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för försvarspolitiken        I som anges i denna motion,

2. att riksdagen i enlighet härmed uttalar sig fören minskning        1 av försvarskoslnaderna med 50 procent.

1978/79:696 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om att       4 den särskilda militära bestraffningsrätten avskaffas.

 

FÖU 1978/79:23

67

 

2.  att riksdagen uttalar sig för att full yttranderätt och fullständiga fackliga rättigheter för de värnpliktiga i enlighet med motionens riktlinjer måste införas,

3.  att riksdagen uttalar sig för att arbetstiden för de värn­pliktiga förkortas och regleras i enlighet med vad som anges i motionen,

4.  att riksdagen uttalar sig för att de ekonomiska villkoren för de värnpliktiga förbättras i enlighet med vad som anges i motionen,

5.  att riksdagen uttalar sig för att den militära sjukvården "civiliseras" i enlighet med motionens riktlinjer,

6.  att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag inne­bärande att de civila bestämmelserna för arbetarskydd skall gälla ulan inskränkningar också inom den militära sektorn.

1978/79:865 av Lilly Hansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder i syfte att del särskilda familjebidragssystemet för de värnpliktiga överförs till kommu­nernas socialnämnder.

1978/79:867 av Even Svensson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning i syfte att skapa förutsätt­ningar för ett forskningsprogram om civilmotstånd.

1978/79:1217 av Gösta Bohman  m. fi. (m) vari yrkas au riksdagen

1.  beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om säkerhets- och försvarspolitiken,

2.  beslutar att ett nytt lätt allackplansystem utvecklas och tillverkas inom landet,

3.  beslutar att insatserna för försvarsinformation ökas.

1978/79:1219 av Bertil Johansson (c) vari yrkas

1.  att riksdagen, i syfte att hålla nere försvarsanslagen, hos regeringen begär att 1978 års försvarskommitté eller - om så erfordras - en särskild utredning får i uppdrag att utreda om vissa kostnader som nu redovisas inom försvarsdepartementets område bör överföras till andra områden,

2.  att riksdagen beslutar föreslå regeringen att finansieringen av   de   sociala   kostnaderna   för   värnpliktiga   (och   civil-

Behandlas i betänkandet
ujsk.      reserv,

hemst.       nr P-

 

FÖU 1978/79:23

68

 

försvarspliktiga) under deras tjänstgöring hänförs till socialhu­vudtiteln.

1978/79:1784 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari yrkas att riksdagen beslutar att dagersättningen höjs med 6 kr. per dag till 20 kr. (yrkandet I).

1978/79:1785 av Sven Johansson (c) vari yrkas alt riksdagen beslutar hos regeringen anhålla att en utredningsgrupp tillsätts med uppgift au göra en allmän översyn av försvarets inriktning och resursanvändning.

1978/79:1793 av Hans Wachtmeister (m) och Olle Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen i samband med behandlingen av delprogrammet Frivilliga försvarsorganisationer m. m. uttalar sig för att till den frivilliga skylterörelsen utgående statsbidrag Över fjärde huvudtiteln ökas med minst 10 %.

Väckta med anledning av propositionen 1978/79:138

1978/79:2241 av Gösta Bohman m. fi. (m) vari yrkas

1.     all riksdagen bemyndigar regeringen att medge att utveck­
lingsarbete under anslaget Flygvapenförband för SK 38/A 38
för verksamheten under resterande del av för­
svarsbeslutsperioden t. o.m. 1981/82 får beställas inom en
kostnadsram av I 6(X)000 000 kr., bemyndigandet avser att
täcka utvecklingen av fiygplan SK 38/A 38 samt tillhörande
beväpnings- och motmedelsutrustning,

2.  att riksdagen lill Flygvapenförband: Forskning och utveck­ling för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 660 500 000 kr.,

3.  all riksdagen som sin mening uttalar att de operativa krav för atiackfiygersätlning som lades fast i 1977 års försvarsbeslut samt i flyginduslrikommitténs betänkande ligger fast.

1978/79:2242 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. alt riksdagen med ändring av propositionen 1978/79:138 beslutar att allt utvecklingsarbete av fiygplan JA 37 till nya versioner, A 20 eller andra, omedelbart avbryts.

Behandlas i belänkandet
utsk.     reserv,

hemst.       nr P-

 

FÖU 1978/79:23

69

Behandlas i betänkandet
ulsk.                                                                           reserv,

hemst.       nr P-

2.  att riksdagen beslutar att frågan om lätta attack- och skolfiygplan löses enligt i motionen angivna riktlinjer,

3.  all riksdagen som sin mening ullalar att fortsatt anskaff­ning av JA 37 Viggen avbryts efter andra delserien,

4.  alt riksdagen hos regeringen begär att elt program för omställning från militär till civil produktion inom krigsmateriel­industrin snarast utarbetas,

5.  att riksdagen uttalar att personalen vid Saab-Scania under omställningsprocessen till annan produktion skall garanteras anställning vid företaget.

1978/79:2253 av Olof Palme m. fi. (s) vari yrkas att riksdagen

1.  godkänner de riktlinjer för den framtida fiygplansanskaff-ningen som angivits i motionen,

2.  som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om robotindustriell verksamhet m. m.,

3.  som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredningsarbetet beträffande fiygplansindustrins m. m. framtida struktur,

4.  som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredningsarbetet rörande försvarets materiel­verk.

3,4

1978/79:2254 av Olof Palme m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en plan för omställning lill ökad civil produktion inom fiygindustrin i enlighet med vad som anförts i motionen.

1978/79:2271 av Per-Olof Strindberg m. fi. (m) vari yrkas alt riksdagen beslutar uttala att utvecklingen av projektet SK 38/ A 38 skall fullföljas.

1978/79:2296 av Georg Danell (m) och Per-Olof Strindberg (m) vari yrkas alt riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att nu ytterligare låta utreda organisation och uppgifter för försva­rels materielverk.

1978/79:2297 av Thorbjörn Fälldin m. fi. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar

 

FÖU 1978/79:23                                                      70

Behandlas i betänkandet
utsk.                                                                                             reserv,

hemsl.       nr P-

1.                                                                            att studierna och utvecklingsarbetet rörande fiygplansan-        4                                                       3,4
skaffningen under 1980-lalei i fortsättningen i första hand skall

inriktas på en anskaffning av ett nytt skol- och övningsplan med attackförmåga i enlighet med vad som har anförts i motio­nen,

2.                                                                            all begära all regeringen låter närmare belysa problemen 14                                                               3,4
samband med eventuell svensk import av militära fiygplan från

utlandet,

3.  all slutgiltigt besluta om antalet Jaklviggen i den svenska        4      3 flygvapenorganisationen skall anstå till   1982 års försvars­beslut,

4.  all begära att regeringen låter närmare belysa kostnaderna        4 för underhållsorganisationen för Viggensystemet, om nytill­verkningen av flygplan upphör i Sverige,

5. att begära all regeringen inom ramen för en statlig        4    5
flygkommission låter utforma förslag till en strategi på lång sikt

för svensk flygindustri med sikte på att få tiil stånd ökad produktion av flygplan, flygplansdelar och närbesläktade produkter för civilt bruk och på så sätt bevara utvecklad teknologi och trygga sysselsättningen.

 

FÖU 1978/79:23                                                                  71

Bilaga 2

Näringsutskottet.s yttrande

1978/79:4 y

över propositionen 1978/79:138 om vissa anslagsfrågor m. m. röran­de försvaret jämte motioner

Till försvarsutskottet

Försvarsutskottet har berett näringsutskotlel tillfälle att yttra sig över propositionen 1978/79:138 om vissa anslagsfrågor m. m. rörande försvaret, såvitt avser framtida anskaffning av attack- och skolflygplan (s. 26-35), jämte motioner. Hemställan i den nämnda delen av propositionen avser uteslutan­de beställningsbemyndigande och medelsanvisning med hänsyn till flygva­penförbandens malerielbehov. Näringsutskotlel har funnit anledning all yttra sig över de motioner som gäller omställning lill ökad civil produktion inom flygindustrin, utredningsarbete i övrigt beträffande denna industri, anställningsgaranti för personal vid Saab-Scania AB och robotindustriell verksamhet. Härvid utgår näringsutskotlel från förutsättningen att de militära flygplansbeslällningarna kommer att minska, i huvudsak på det sätt som anges i propositionen. I de angivna ämnena får näringsutskottet anföra följande.

Plan för omställning till ökad civil produktion inom flygindustrin

I tre motioner föreslås upprättande av en plan eller ett program för omställning lill ökad civil produktion inom flyginduslrin eller inom krigs­materielindustrin i dess helhet.

I motionen 1978/79:2254 av Olof Palme m. fl. (s) är yrkandet att riksdagen hos regeringen skall begära en plan för omställning till civil produktion i enlighet med vad samma motionärer har anfört i motionen 1978/79:2253. I denna kritiseras att regeringen, när det gäller alternativ till nuvarande produktion inom flygindustrin, "som enda alternativ tar upp delegationen [I 1978:09] för alt bereda frågor om civilt utnyttjande av flygindustriella resurser". Motionärerna kräver mera vittgående näringspolitiska insatser i anslutning till statsmakternas beslut beträffande försvarets fiygplansanskaff-ning. De förespråkar också utvidgat forsknings- och utvecklingsarbete och föreslår därvid att man prövar möjligheten att bilda utvecklingsbolag för satsningar på projekt som inte kommer lill utförande vid nu verksamma företag. Del omställningsprogram som motionärerna efterlyser skall syfta till all klara sysselsättningen för de anställda i fiygindustrin.

Eftersom Saab-Scania AB:s fiygdivision och Volvo Flygmotor AB utgör delar av stora koncerner bör egna satsningar av företagen kombinerade med statliga stödåtgärder kunna leda fram till en gradvis ökad civil produktion.

 

FÖU 1978/79:23                                                      72

sägs i motionen 1978/79:2297 av Thorbjörn Fälldin m. fi. (c). Motionärerna vill att riksdagen skall begära att regeringen inom ramen för en statlig flygkommission låter utforma förslag till en strategi på lång sikt för svensk flygindustri med sikte på att få till stånd ökad produktion av flygplan, flygplansdelar och närbesläktade produkter för civilt bruk och på så sätt bevara utvecklad teknologi och trygga sysselsättningen.

Tillsättandet av den nyssnämnda delegationen (I 1978:09) är ett steg i rätt riktning, anförs i motionen 1978/79:2242 av Lars Werner m. fi. (vpk). Detsamma gäller den utredning om samordning av resurserna för utveckling, produktion och drift av flygplanssystem som försvarsministern aviserar i propositionen. Ingendera av dessa åtgärder är dock, menar motionärerna, tillräcklig för att åstadkomma den snabba omställning från militär lill civil produktion som är nödvändig inom flygindustrin. Motionärernas yrkande i detta sammanhang är att riksdagen hos regeringen begär all ett program för omställning från militär till civil produktion inom krigsmaterielindustrin snarast utarbetas.

De tre nämnda motionerna kan förefalla alt i här aktuella delar ha likartad innebörd. I själva verket är emellertid skillnaden mellan dem avsevärd. Motionen 1978/79:2242 (vpk) vidgar på elt i sammanhanget obefogat sätt frågan till att gälla krigsmaterielindustrin i dess helhet. Det nyss återgivna yrkandet i denna motion avstyrks av näringsutskotlel. Likaså avstyrker näringsutskotlet motionen 1978/79:2297 (c) i angiven del. Den nya verksam­het som behövs inom flygindustrin tycks där sökas helt på de civila flygprodukternas område. En sådan inskränkning ter sig inte rimlig. I stället måste, som närmare anges i motionen 1978/79:2253 (s), forskning, utveckling och produktion inriktas på ett brett register av tekniskt kvalificerade produkter. Endast därigenom kan de stora mänskliga och materiella resurser som fiygindustrin förfogar över tillvaratas fullt ut och säker sysselsättning skapas för framtiden. Fackklubbarna vid Saab-Scanias fiygdivision i Linkö­ping har den 2 april 1979 vid en uppvaktning för regeringen framlagt förslag till produktområden där satsningar borde göras. Sådana områden är bl. a. rymdteknik, undervattensteknik, civil elektronik inkl. syslem för datorstödd konstruktion, energisystem och materialforskning. Näringsutskotlet vill understryka betydelsen av att det fortsatta utredningsarbetet rörande fiygin­dustrin läggs upp efter riktlinjer som tillgodoser de anställdas väl underbygg­da önskemål. Sysselsättningen inom branschen måste tryggas på lång sikt. Regeringens åtgärd att tillsätta en delegation för att undersöka möjligheterna till alternativ sysselsättning inom fiygindustrin är enligt näringsutskottets mening otillräcklig. Endast en sådan planering som begärs i motionen 1978/79:2254 (s) svarar mot de krav som måste ställas. Näringsutskottet tillstyrker således denna motion.

 

FÖU 1978/79:23                                                      73

Visst utredningsarbete rörande fiygindustrin

Försvarsministern anmäler i propositionen att han avser att ta initiativ till en utredning om samordning av industrins, förvaltningens och de militära verkstädernas resurser för utveckling, produktion och drift av fiygplanssy-stem. Till deUa meddelande anknyter ett yrkande i motionen 1978/79:2253 (s), enligt vilket riksdagen bör som sin mening ge regeringen lill känna vad i motionen anförts om utredningsarbetet beträffande fiygplansindustrins m. m. framtida struktur. Motionärerna kritiserar regeringen för dröjsmål med all ta upp frågan. Vad som nu behöver utredas är, säger de, inte om en samordning skall äga rum utan hur den skall genomföras. Arbetet, som förutom flygindustrin berör ett stort antal statliga organ, måste, säger motionärerna, utföras under medverkan av företrädare för såväl företagen och de anställdas organisationer som allmänna intressen. Motionärerna räknar också med parlamentarisk medverkan i utredningen. De uttalar slutligen att arbetet måste bedrivas snabbt, så att riksdagen under nästa riksmöte kan få ta ställning till riktlinjer för den avsedda samordningen.

Näringsutskottet noterar med tillfredsställelse vad som i propositionen anförs om den tillämnade utredningen. Det finns enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen alt nu, som föreslås i motionen 1978/79:2253 (s), ge regeringen närmare anvisningar om hur detta utredningsarbete skall bedrivas. Näringsutskottet utgår från att regeringen och försvarsministern vid sina beslut rörande utredningen på sedvanligt sätt tar skälig hänsyn till de olika intressenlgrupperna och alt ett snabbt resultat av utredningsarbetet eftersträvas. Det berörda motionsyrkandei avstyrks.

Anställningsgaranti för personal vid Saab-Scania AB

Näringsutskotlet har i det föregående uttalat sig om det i motionen 1978/79:2242 (vpk) framförda kravet på ett program för omställning från militär till civil produktion inom krigsmaterielindustrin. Ett anslutande yrkande i samma motion är att riksdagen skall uttala att personalen vid Saab-Scania skall garanteras anställning vid förelaget under omställnings­processen.

Detta yrkande avstyrker näringsutskottet med hänvisning till vad arbets­marknadsutskottet nyligen (AU 1978/79:21 s. 22) enhälligt och med riksda­gens gillande har uttalat om ett förslag av vänsterpartiet kommunisterna om att en sysselsättningsgaranti skulle införas för anställda inom gruv- och stålbranscherna. Arbetsmarknadsutskottet åberopade principiella skäl mot garantier av detta slag. De nödvändiga omställningar som måste ske i vissa branscher bör givetvis genomföras i socialt acceptabla former, fortsatte arbetsmarknadsutskottet och pekade på att fiera stödformer, t. ex. 75-procenlsbidraget, har introducerats för att möjliggöra en sådan politik. Inom ramen för elt sådant stöd kan del vara möjligt att ge de anställda en viss

 

FÖU 1978/79:23                                                      74

garanti av åsyftat slag, sade arbetsmarknadsutskottet.

Näringsutskotlet vill i detta sammanhang också erinra om det utrednings­arbete med sikte på alternativ sysselsättning för personal inom fiygindustrin som har berörts i det föregående. Ett självklart mål för delta arbete är alt de anställdas krav på anställningstrygghet skall kunna tillgodoses inte genom statliga stödåtgärder utan genom lönsam ny produktion.

Robotindustriell verksamhet

En del av försvarsmalerielindustrin bör, anförs del i propositionen, inriktas mot utveckling och produktion av vissa av de mera kvalificerade robotar som planeras ingå i försvaret. Delta uttalande gjordes kort före del alt flygindu-strikommittén i mars framlade del 2 (Ds Fö 1979:1) av sitt belänkande, ägnad åt robotindustrin.

Den roboiindustriella verksamheten diskuteras i motionen 1978/79:2253 (s). Motionärerna - som räknar med all robotar framgent kommer alt spela en viktig roll i försvaret - betecknar del som väsentligt all den framtida robotanskaffningen bedöms samlat för hela försvaret. De anför också all en robotindustriell verksamhet bör kunna kombineras med de resurser som fordras för den framtida verksamheten inom flygplansområdet. Det är rimligt, säger motionärerna, alt förslag om den robotindustriella kompeten­sen på sikt föreläggs riksdagen sedan flyginduslrikommitténs betänkande har redovisats. De vill all riksdagen skall ge regeringen detta lill känna som sin mening.

Näringsutskotlel delar uppfattningen att robotindustriell verksamhet utgör en intressant del av det program för vidgade aktiviteter inom flygplansindustrin som nu förbereds. Militära och försvarsekonomiska bedömningar kommer naturligtvis att ha avgörande betydelse för flygindu-slrins möjligheter att belägga en del av sin kapacitet med roboilillverkning. Sedan flyginduslrikommitténs betänkande i ämnet nu har framlagts utgår näringsutskoltel från att frågan om svensk roboilillverkning snarast prövas och att regeringen därefter förelägger riksdagen resultaten av denna pröv­ning. Mot bakgrund av vad här sagts finner näringsutskotlet från sin utgångspunkt inte skäl att föreslå något särskilt uttalande av riksdagen i enlighet med det senast återgivna yrkandet i motionen 1978/79:2253 (s).

Slockholm den 23 april 1979

På näringsulskotlets vägnar INGVAR SVANBERG

 

FÖU 1978/79:23                                                       75

Närvarande: Ingvar Svanberg (.s). Bengt Sjönell (c), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Birgitta Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson (s). Ingegärd Oskarsson (c), Lennart Pettersson (s). Olle Wästberg i Stockholm (fp). Wivi-Anne Radesjö (s), Sven Eric Lorentzon (m) och Rune Johansson i Ljungby (s).

Avvikande meningar

1. beträffande plan för omställning till ökad civil produktion inom flygindustrin av Sven Andersson i Örebro (fp), Margaretha af Ugglas (m), Olle Wästberg i Stockholm (fp) och Sven Eric Lorentzon (m) som anser att den del av yttrandet under nu angiven rubrik som börjar med "De tre" och slutar med "denna motion" bort ha följande lydelse:

De tre motionerna tycks, .såvitt nu är i fråga, ha väsentligen likartad innebörd. Förespråkare inom näringsutskotlel för motionerna 1978/79:2254 (s) och 1978/79:2297(c) har visseriigen hävdat att de nyss angivna yrkandena i dessa är helt oförenliga och likaså oförenliga med det angivna yrkandet i motionen 1978/79:2242 (vpk), men utskottet finner inte deras resonemang övertygande. Vad del gäller är uppenbariigen i alla tre fallen att riksdagen skall göra en särskild framställning lill regeringen om alt en plan skall upprättas för omställning till ökad civil produktion inom flyginduslrin. Att yrkandet i motionen 1978/79:2242 (vpk) talarom krigsmaterielindustrin, inte speciellt om flygindustrin, synes mot bakgrund av yrkandets motivering inte ha någon avgörande betydelse.

1 sill den 13 mars 1979 avgivna betänkande NU 1978/79:29 med anledning av motioner om krigsmaterielindustrin har näringsutskotlet behandlat bl. a. en motion enligt vilken riksdagen skulle hos regeringen begära att ett program skyndsamt skulle utarbetas för civilt utnyttjande av de resurser som kan frigöras genom en nedskärning av krigsmaterielproduktionen. Denna motion log särskilt sikte på flyginduslrins situation. Del önskade program­met varenligt motionärerna motiverat bl. a. föralt trygga sys.selsäuningen för arbetare och tjänstemän inom denna industri. Näringsutskotlet påpekade att regeringen i december 1978 hade tillkallat den ovannämnda delegationen (1 1978:09) för beredning av frågor om civilt utnyttjande av flyginduslriella resurser och att den vidare i februari i år hade beslutat all en särskild utredare (I 1979:02) skulle tillkallas med uppgift att ge förslag till alternativ produk­tions- och sysselsäliningsplanering inom försvarsmaterielinduslrin i övrigt. Ulskoitels slutsats var all statsmakterna med uppmärksamhet följde utveck­lingen inom försvarsmalerielindustrin och att med hänsyn härtill en sådan begäran om utredning som motionärerna föreslog inte var påkallad. Med denna motivering avstyrkte ulskotiei enhälligt motionen. Riksdagen avslog motionen den 28 mars. Näringsutskoltel kan inte finna all det därefter har

 

FÖU 1978/79:23                                                       76

inträffat någonting som ger anledning till en annan bedömning. Den 19 april har näringsutskotlet i sill betänkande 1978/79:36 enhälligt tillstyrkt en väsentligt ökad statlig satsning på rymdverksamheten, vilken blir av särskilt stor betydelse för Saab-Scania AB. Det nämnda utredningsarbetet, vilket också presenteras i propositionen 1978/79:138, bör i övrigt - så mycket mer när det kompletteras med den i propositionen aviserade utredningen om samordning av resurserna för utveckling, produktion och drift av fiygplans-system - vara hel t till fyllest när det gäller statliga åtgärder för alt tillgodose de berättigade önskemålen om planering för ökad civil produktion inom fiygindustrin. Näringsutskoltel avstyrker alltså de tre nu berörda motionsyrkandena.

2. beträffande plan för nmställning till ökad civil produktion inom flygindustrin
av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Ingegärd Oskars­
son (alla c) som anser att den del av yttrandet under nu angiven rubrik som
börjar med "De tre" och slutar med "denna motion" bort ha följande
lydelse:

De tre nämnda motionerna kan förefalla att i här aktuella delar ha likartad innebörd. I själva verket är emellertid skillnaden mellan dem avsevärd. Motionen 1978/79:2242 (vpk) vidgar på ett i sammanhanget obefogat sätt frågan lill all gälla krigsmaterielindustrin i dess helhet. Del nyss återgivna yrkandet i denna motion avstyrks av näringsutskotlet. Likaså avstyrker näringsutskotlet motionen 1978/79:2254 (s). Den tycks syfta lill en långtgå­ende diversifiering av fiygindustrins verksamhet. Den ger emellertid ingen anvisning om hur denna utveckling skall finansieras och berör inte alls de problem som genom fiygindustrins inbrytning på nyaområden kan skapas för företag som redan är verksamma inom dessa. En strategi på lång sikt för den svenska flyginduslrin bör i stället, såsom anförs i motionen 1978/79:2297 (c), i första hand la sikte på alt utveckla produktionen av flygplan och flygplans­delar för civilt bruk. Regeringens åtgärd att tillsätta en delegation för att undersöka möjligheterna lill alternativ sysselsättning inom flygindustrin är enligt näringsulskoltets mening otillräcklig. En särskild statlig flygkommis­sion bör få i uppdrag att dra upp riktlinjer för flygindustrins framtid. Det program som den utarbetar skall ha lill syfte att bevara den utvecklade teknologi som flygindustrin förfogar över och alt trygga sysselsättningen inom branschen. Näringsutskotlet tillstyrker således motionen 1978/79:2297 (c) i den del som här är aktuell.

3. beträffande visst utredningsarbete rörande flygindustrin av Ingvar Svanberg,
Hugo Bengtsson. Arne Blomkvist, Lilly Hansson, Lennart Pettersson,
Wivi-Anne Radesjö och Rune Johansson i Ljungby (alla s) som anser att den
del av yttrandet under nu angiven rubrik som börjar med "Näringsutskoltel
noterar" och slutar med "motionsyrkande! avstyrks" bort ha följande
lydelse:

 

FÖU 1978/79:23                                                      77

Näringsutskoltel instämmer i den kritik som i motionen 1978/79:2253 (s) på denna punkt riktas mot regeringen. När en utredning om samordning av resurserna för utveckling, produktion och drift av flygplanssyslem nu äntligen kommer till stånd är det angeläget att motionärernas krav beträf­fande utredningens sammansättning och direktiv blir beaktade. Därför tillstyrker näringsutskoltel all riksdagen gör ett sådant uttalande om utredningsarbetet som föreslås i motionen.

Särskilt yttrande

av Margaretha af Ugglas (m) och Sven Eric Lorentzon (m):

Näringsutskoltel har som en förutsättning för sitt yttrande haft att det gäller au kompensera flyginduslrin föreil stort bortfall av militära flygplans-beställningar. Med denna förutsättning given gör vi de bedömningar som framgår av det föregående. Förutsättningen är emellertid enligt vår mening felaktig. Som framhålls i motionen 1978/79:2241 (m)bör riksdagens beslut i flygplansfrågan bli att arbetet på ati utveckla SK 38/A 38-projeklet skall fortsätta. Härigenom ändras flyginduslrins villkor radikalt jämfört med vad som följer av propositionens förslag. En ökad satsning på civil produktion kan ändå vara motiverad, men den framtvingas inte av ett beslut som, förutom att det i försvarspolitiskt avseende är oklokt, innebär all viktiga industripolitiska hänsyn åsidosätts.

 

FÖU 1978/79:23                                                                     78

Innehållsförteckning

SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIKEN

Föredragande statsrådet ............................................... ........ I

Motionerna......................................................................         2

Utskottet.........................................................................         3

VERKSAMHETEN INOM DET MILITÄRA FÖRSVARET UN­
DER BUDGETÅRET 1977/78.............................................. ....... 6

VERKSAMHETEN INOM DET MILITÄRA FÖRSVARET UN­
DER BUDGETÅRET 1978/79.............................................. ....... 7

DET MILITÄRA FÖRSVARETS FORTSATTA UTVECKLING

Föredragande statsrådet ............................................... ....... 7

Motionerna...................................................................... ....... 9

Utskoltet.......................................................................... ..... 12

Planeringsfrågor..............................................................       12

Handlingsfrihet inför nästa försvarsbeslut.......................       12

Framtida anskaffning av attack- och skolflygplan............       13

Visst utredningsarbete....................................................       18

Civilt utnyttjande av flygindustriella resurser..................       18

Robotsystem....................................................................       20

Personalfrågor.................................................................       21

Värnpliktsulbildning m. m.................................................       23

FÖRMÅNER ÅT VÄRNPLIKTIGA M. FL

Motionerna......................................................................       26

Utskottet.........................................................................       26

RAMBERÄKNING FÖR BUDGETÅRET 1979/80 M. M. - MILI­TÄRA FÖRSVARET

Motionerna......................................................................       31

Utskottet......................................................................... ..... 32

ANSLAGSFRÅGOR FÖR DET MILITÄRA FÖRSVARET

Regeringens förslag........................................................       33

Motionerna...................................................................... ..... 37

Utskottet.........................................................................       38

Flygvapenförband: Forskning och utveckling...................       38

Flygvapenförband: Materielanskaffning........................... ..... 38

Frivilliga försvarsorganisationer m. m..............................       38

Insalsberedskap..............................................................       39

Arméförband: Anskaffning av anläggningar.....................       39

Vissa ersättningar m. m...................................................       39

Hemställan......................................................................       40

VERKSAMHETEN   INOM  CIVILFÖRSVARET  UNDER  BUD­
GETÅRET 1977/78............................................................       44

VERKSAMHETEN   INOM  CIVILFÖRSVARET  UNDER  BUD­
GETÅRET 1978/79............................................................       44

CIVILFÖRSVARETS FORTSATTA UTVECKLING

Föredragande statsrådet ...............................................       45

Motionerna......................................................................       47

Utskottet.........................................................................       47

 

FÖU 1978/79:23                                                      79

RAMBERÄKNING FÖR BUDGETÅRET 1979/80 M. M. -
CIVILFÖRSVARET................................................         48

ANSLAGSFRÅGOR FÖR CIVILFÖRSVARET..................     49

ÖVRIGT TOTALFÖRSVAR M. M...............................     50

ANSLAGSFRÅGOR FÖR ÖVRIGT TOTALFÖRSVAR........     51

ÖVRIGA ANSLAGSFRÅGOR.....................................     52

RESERVATIONER

1.    Säkerhets- och försvarspolitiken (s)...................         53

2.    Det militära försvarets fortsatta utveckling

-    utveckling av flygplan SK 38/A 38 (m)..............         54

3. Det militära försvarets fortsatta utveckling

-    riktlinjer för studie- och utvecklingsarbete för flygvapenförband

(c)..................................................................        55

4. Del militära försvarets fortsatta utveckling

-    riktlinjer för siudie- och utvecklingsarbete för flygvapenförband

(m).................................................................        58

5. Det militära försvarets fortsatta utveckling

-    civilt utnyttjande av industriella resurser (m, fp)         58

6. Det militära försvarets fortsatta utveckling

-    riktlinjer för planeringsperioden (s)...................         59

7.    Förmåner åt värnpliktiga m. fl. (s)......................         60

8.    Ramberäkning för budgetåret 1979/80 m. m.

-    militära försvaret (s).....................................         61

9. Anslagsfrågor för det militära försvaret (m)..........        62

SÄRSKILDA YTTRANDEN

1. Ramberäkning för budgetåret 1979/80 m. m.

-    militära försvaret (m)....................................        62

2. Ramberäkning för budgetåret 1979/80 m. m.

-    militära försvaret (m, c).................................        63

Bilagor

1.   Sammanställning av motionsyrkanden..................        64

2.   Yttrande från näringsutskoltel (NU 1978/79:4 y)...         71

 

GOTAB 62088   Slockholm 1979