FiU 1978/79: 50

Finansutskottets betänkande
1978/79: 50

angående inkomster på statsbudgeten för budgetåret 1979/80, m. m.,
jämte motion

I bilaga 2 till propositionen 1978/79:100 (budgetpropositionen) har
regeringen såvitt nu är i fråga föreslagit riksdagen att dels medge att
avsättning av kommunalskattemedel sker till budgetutjämningsfonden
för budgetåret 1979/80, dels för budgetåret 1979/80, i avvaktan på slutliga
förslag i kompletteringspropositionen i enlighet med vad som förordats
i bilagan,

a) beräkna driftbudgetens inkomster,

b) beräkna förändringar i anslagsbehållningar,

c) beräkna förändringar i dispositionen av rörliga krediter.

I propositionen 1978/79:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten
för budgetåret 1979/80, m. m. (kompletteringspropositionen)
har regeringen såvitt nu är i fråga föreslagit riksdagen att dels godkänna
i propositionen framlagd beräkning av förändringarna i anslagsbehållningarna
för budgetåret 1979/80, dels godkänna i propositionen framlagd
beräkning av förändringarna i dispositionen av rörliga krediter för
budgetåret 1979/80, dels godkänna beräkning av driftbudgetens inkomster
för budgetåret 1979/80 enligt vid propositionen fogad specifikation.

I motionen 1978/79: 2692 av Olof Palme m. fl. s) hemställs såvitt nu
är i fråga att riksdagen beslutar korrigera regeringens inkomstberäkning
i budgeten för 1979/80 på sätt som anförts i motionen.

Kapitalbudgetens finansiering har utskottet behandlat i sitt betänkande
1978/79: 49 angående investeringsplan och investeringsstater för budgetåret
1979/80.

Utskottet

Driftbudgetens inkomster. Inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret
1979/80 beräknas i kompletteringspropositionen till 126 182,7 milj.
kr., vilket innebär en ökning jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen
med 2 751,4 milj. kr. Ökningen förklaras främst av en snabbare
tillväxt av lönesumman än vad som tidigare antagits.

Allmänt gäller för statsinkomsterna självfallet att de är beroende av
vilka skatteregler och andra författningar som gäller. I övrigt styrs inkomsterna
främst av hur lönesumman utvecklas. Inkomstberäkningarna

1 Riksdagen 1978/79. 5 sami. Nr 50

FiU 1978/79: 50

i det reviderade budgetförslaget bygger på antagandet att den totala
lönesumman ökar med 8,6 % mellan åren 1978 och 1979. För första
halvåret 1980 har ökningen satts till 8 % i årstakt. Detta innebär uppjusteringar
med en halv procentenhet för år 1979 och med en procentenhet
för år 1980 jämfört med de antaganden som låg till grund för
inkomstberäkningarna i budgetpropositionen.

Antagandena om lönesummans ökning ligger väl i linje med den bedömning
av den ekonomiska utvecklingen i vårt land som utskottet gjort
i betänkandet FiU 1978/79: 40. Det bör dock framhållas att någon säker
bedömning självfallet inte kan göras. Lönestegringstakten påverkas
bl. a. av om prisutvecklingen kan hållas inom den i de centrala avtalen
mellan SAF—LO—PTK angivna gränsen om 5 % t. o. m. utgången av
oktober månad, över vilken förhandlingar om kompensation utlöses.
För tiden efter oktober 1979 föreligger inga centrala avtal. Den totala
lönesummans ökning påverkas också av sysselsättningsutvecklingen.
Även i detta hänseende är det i nuvarande konjunkturläge svårt att göra
någon säker bedömning. Sammanfattningsvis finner utskottet inte anledning
att göra andra antaganden än de som gjorts i propositionen men
understryker osäkerheten i bedömningarna.

I fråga om skattereglerna innebär riksdagens beslut att förutsättningarna
för inkomstberäkningarna i några avseenden har ändrats. Under
inkomsttiteln Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter
m. m. har i regeringens beräkningar hänsyn tagits till förslagen
i propositionen 1978/79: 160 om förändringar i inkomstskatten. Riksdagen
har avslagit dessa förslag, vilket föranleder en uppräkning av inkomsterna
med ca 850 milj. kr.

Utskottet räknar inte med det belopp av 1 000 milj. kr. som beräkningsmässigt
förts upp för att täcka in förslag som regeringen avser
lägga fram i höst i syfte att nå en totalfinansiering av reformeringen av
inkomstskatten och av de statliga bidragen till kommuner och landstingskommuner.
Härigenom är också motionen 2692 (yrkande 4) tillgodosedd.

Viss påverkan på inkomstskattetiteln har också skatteutskottets förslag
i betänkandet SkU 1978/79: 53 att avslå regeringens förslag i prop.
1978/79: 199 om särskilt avdrag för vissa skogsuttag.

Sammantaget föreslår utskottet att inkomsttiteln Skatt på inkomst
och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. räknas ner med
100 milj. kr. jämfört med regeringens förslag. Utskottet har därvid i
likhet med föredraganden antagit att de ändrade reglerna för beskattning
av företag inte föranleder något nämnvärt bortfall av statsinkomster
under budgetåret 1979/80.

Riksdagen har vid sin behandling av regeringens förslag om höjning
av stämpelskatten beslutat om ikraftträdande den 1 juli 1979 i stället för
den 1 januari 1980 som föreslogs i propositionen. Utskottet räknar till

FiU 1978/79: 50

följd härav upp inkomsttiteln Stämpelskatt och stämpelavgift med 300
milj. kr.

Skatteutskottet avstyrker i betänkandet SkU 1978/79: 44 regeringens
förslag i propositionen 1978/79: 115 om höjning av energiskatten. Finansutskottet
räknar till följd härav ner inkomsttiteln Energiskatt med
150 milj. kr.

Riksdagen har avslagit regeringens förslag till sänkning av försäljningsskatten
på motorfordon. Detta ger ca 100 milj. kr. mer i statsinkomster
än vad som blivit fallet om regeringens förslag bifallits. Regeringen
har emellertid i inkomstberäkningen inte tagit hänsyn till detta
sitt förslag, varför utskottet inte förordar någon ändring av ifrågavarande
inkomsttitel.

Sammantaget innebär utskottets förslag en uppräkning av inkomsterna
på driftbudgeten med 50 milj. kr. jämfört med kompletteringspropositionen.

Utskottet tillstyrker att riksdagen medger att avsättning av kommunalskattemedel
sker till budgetutjämningsfonden för budgetåret 1979/80.

I propositionen förordar föredraganden en teknisk omläggning av
redovisningen under inkomsttiteln Pensionsmedel m. m. Utskottet har
inget att erinra mot denna.

I detta sammanhang anför föredraganden synpunkter på vissa andra
frågor som rör lönekostnadspålägget och som sammanhänger med anslagskonsekvenserna
vid sjukfrånvaro. Föredraganden noterar bl. a. att
anslagsmässiga problem kan uppkomma vid mindre myndigheter, om
personalfrånvaron är onormalt stor. Detta har uppmärksammats av utbildningsutskottet
vad gäller forskningsanslagen (UbU 1975/76: 10).
Riksdagen har på utbildningsutskottets förslag hemställt om åtgärder i
syfte att komma till rätta med den belastning som en onormal personalfrånvaro
kan medföra.

Föredraganden redogör för de möjligheter som finns att undanröja
eventuella anslagsmässiga olägenheter av onormal sjukfrånvaro. Föredraganden
finner inte anledning att ändra nuvarande ordning för reglering
av myndigheternas produktionsbortfall i sådana situationer. De enstaka
problem som kan uppstå bör enligt föredraganden kunna lösas
genom tillämpning av redan befintliga metoder.

Vad föredraganden anfört underställs inte riksdagens prövning genom
någon punkt i hemställan i propositionen. Utskottet har inte haft möjlighet
att i nu förevarande sammanhang pröva frågan. Utskottet vill
erinra om att socialförsäkringsutskottet i betänkandet SfU 1978/79: 8
behandlade en motion som tog upp de problem som finns vid sjuk- och
föräldraledighet för anställd personal vid forskningsprojekt som finansieras
med t. ex. gåvo- och donationsmedel. På socialförsäkringsutskottets
förslag avslogs motionen med hänvisning till den av riksdagen tidi -

FiU 1978/79: 50

gare begärda översynen. Vid innevarande riksmöte har riksdagen, på
grundval av utbildningsutskottets betänkande (UbU 1978/79: 44), begärt
att regeringen vid riksmötet 1979/80 för riksdagen redovisar de
undersökningar som gjorts för att finna en lösning på problemet.

Anslagsbehållningarnas utveckling. Frågan om anslagsbehållningarnas
utveckling har utskottet ingående behandlat i betänkandet FiU 1978/79:
40. Utskottet redovisar där skälen för att räkna med en minskning av
anslagsbehållningarna med 6 miljarder kr. under budgetåret 1979/80.
Regeringen har i kompletteringspropositionen räknat med en minskning
med 4 miljarder kr. Utskottet vill i likhet med föredraganden betona att
dessa beräkningar måste omges med betydande osäkerhctsmarginaler.

Dispositionen av rörliga krediter. Föredraganden räknar i det reviderade
budgetförslaget, liksom i budgetförslaget, med att dispositionen av
rörliga krediter ökar med 500 milj. kr. Utskottet har ingen annan mening.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. medger att avsättning sker av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden
för budgetåret 1979/80,

2. med anledning av propositionen 1978/79: 150 bilaga 2 moment
3 godkänner utskottets beräkning av förändringarna i anslagsbehållningarna
för budgetåret 1979/80,

3. godkänner i propositionen 1978/79: 150 framlagd beräkning
av förändringarna i dispositionen av rörliga krediter för budgetåret
1979/80,

4. med anledning av propositionen 1978/79: 150 bilaga 2 moment
6 och motionen 1978/79: 2692 yrkandet 4 beräknar driftbudgetens
inkomster för budgetåret 1979/80 enligt bilagda specifikation.

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 1 juni 1979

På finansutskottets vägnar
KJELL-OLOF FELDT

Närvarande: Kjell-Olof Feldt (s), Knut Johansson (s), Torsten Gustafsson
(c), Paul Jansson (s), Arne Pettersson (s), Anton Fågelsbo (c), Arne
Gadd (s), Knut Wachtmeister (m), Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård
(c), Anita Gradin (s), Karl Erik Olsson (c), Rune Rydén (m) och Holger
Bergqvist (fp).

FiU 1978/79: 50

Bilaga

Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1979/80

A Skatter, avgifter, m. m.

Skatter:
1

Skatt på inkomst, förmögenhet och
rörelse samt socialförsäkringsavgifter:
a Skatt på inkomst och förmögenhet
samt socialförsäkringsavgifter m. m.	56 600 000 000
b Kupongskatt	35 000 000
c Utskiftningsskatt och ersättningsskatt	4 000 000
d Skogsvårdsavgifter	18 100 000
e Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter	2 500 000
f Arvsskatt och gåvoskatt	490 000 000
g Lotterivinstskatt	395 000 000
h Stämpelskatt och stämpelavgift	1 380 000 000
Automobilskattemcdel:
a Bensinskatt	3 400 000 000
b Vägtrafikskatt	3 273 000 000
Allmän arbetsgivaravgift
Tullar och accisen
a Tullmedel	1 025 000 000
b Mervärdeskatt	32 600 000 000
c Särskilda varuskatter	521 000 000
d Försäljningsskatt på motorfordon	640 000 000
e Tobaksskatt	2 500 000 000
f Rusdrycksförsäljningsmedel av
partihandelsbolag	110 000 000
g Rusdrycksförsäljningsmedel av
detaljhandelsbolag	50 000 000
h Skatt på sprit	4 100 000 000
i Skatt på vin	870 000 000
j Skatt på malt- och läskedrycker	786 000 000
k Energiskatt	4 300 000 000
1 Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter 1 000
m Skatt på annonser och reklam	186 000 000
n Skatt på spel	60 000 000
o Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle	200 000
p Reseskatt	110 000 000

58 924 600 000

6 673 000 000
72 000 000

47 858 201 000 113 527 801 000

II Uppbörd i statens verksamhet:

1	Expeditionsavgifter	157 050 000
2	Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och
	uppbördsväsendet m. m.	69 218 000
3	Vattendomstolsavgifter	1 000 000
4	Inkomster vid kriminalvården	1 000 000
5	Avgifter för utrikesförvaltningens exportfrämjande åtgärder	400 000
6	Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet	32 500 000
7	Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen	29 055 000
8	Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium	1 800 000
9	Inkomster vid karolinska sjukhuset	536 200 000
10	Inkomster vid statens vårdanstalter för alkohol-
	missbrukare	200 000
11	Inkomster under anslaget kostnader för viss
	utbildning av handikappade	45 000
12	Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen	3 320 000

FiU 1978/79: 50

13 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskydds -

styrelsens och yrkesinspektionens verksamhet	53 200 000
14 Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, att
tillföras automobilskattemedlen	47 600 000
15 Körkortsavgifter	21 900 000
16 Avgifter för registrering av motorfordon	87 550 000
17 Försäljning av sjökort	4 450 000
18 Fyravgifter, farledsvaruavgifter	200 800 000
19 Lotsavgifter	30 000 000
20 Skeppsmätningsavgifter	1 700 000
21 Fartygsinspektionsavgifter	5 340 000
22 Inkomster vid Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut	43 550 000
23 Pensionsmedel m. m.	1 715 000 000
24 Inkomst av myntning	92 000 000
25 Avgifter för granskning av biograffilm	506 000
26 Inkomster vid riksantikvarieämbetet	8 444 000
27 Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning
inom skolväsendet	599 000
28 Inkomster vid lantbruksnämnderna	6 800 000
29 Inkomster vid statens jordbruksnämnd	1 504 000
30 Avgifter för växtskyddsinspektion m. m.	5 150 000
31 Avgifter vid köttbesiktning	18 600 000
32 Inkomster vid statens livsmedelsverk	2 100 000
33 Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt	9 400 000
34 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen	404 000
35 Inkomster av statens gruvegendom	12 000 000
36 Inkomster vid bergsstaten m. m.	4 300 000
37 Inkomster vid patent- och registrerings väsendet	81 150 000
38 Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register	6 489 000
39 Exekutionsavgifter	28 566 000
40 Restavgifter	87 840 000
41 Inkomster vid statens planverk	250 000
42 Ersättning för vissa komplementkostnader vid
vissa myndigheter m. m.	59 915 000

III Diverse inkomster:

1 Bötesmedel	96 170 000
2 Totalisatormedel	195 000 000
3 Tipsmedel	424 939 000
4 Lotterimedel	296 162 000
5 Räntor och amorteringar på energisparlån	170 200 000
6 Övriga diverse inkomster	207 000 000

B Inkomster av statens kapitalfonder

I Statens affårsverksfonder:

1 Postverket	50 000 000
2 Televerket	155 000 000
3 Statens järnvägar	1 000
4 Luftfartsverket	32 900 000
5 Förenade fabriksverken	43 900 000
6 Statens vattenfallsverk	1 125 000 000
7 Domänverket	45 000 000

3 468 895 000

1 389 471 000
118 386 167 000

1 451 801 000

Rik sbank sfonden

650 000 000

FiU 1978/79: 50

III

Statens allmänna fastighets/ond:
1 Slottsbyggnadernas delfond	1 000
2 Kriminalvårdsstyrelsens ”	1 329 000
3 Beskickningsfastigheternas ”	23 981 000
4 Karolinska sjukhusets ”	45 442 000
5 Akademiska sjukhusets ”	14 241 000
6 Byggnadsstyrelsens ”	689 006 000
7 Generaltullstyrelsens ”	108 000	774 108 000
Försvarets fastighetsfond		151 444 000
Statens utläningsfonder:
1 Utrikesförvaltningens lånefond	360 000
2 Biståndsförvaltningens lånefond	110 000
3 Statens bosättningslånefond	14 000 000
4 Vattenkraftslånefonden	208 000
5 Luftfartslånefonden	2 333 000
6 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten	7 757 000
7 Statens lånefond för universitetsstudier	50 000
8 Studiemedelsfonden	40 000 000
9 Lånefonden för studentkårlokaler	160 000
10 Jordbrukets lagerhusfond	8 000
11 Kraftledningslånefonden	7 000
12 Egnahemslånefonden	210 000
13 Statens avdikningslånefond	1 150 000
14 Fiskerilånefonden	1 900 000
15 Lånefonden till främjande av beredning och
avsättning av fisk m. m.	246 000
16 Skogsväglånefonden	50 000
17 Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer	420 000
18 Lånefonden för bostadsbyggande	3 917 000 000
19 Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder	900 000
20 Lånefonden för kommunala markförvärv	75 000 000
21 Lånefonden för allmänna samlingslokaler	4 675 000
22 övriga utlåningsfonder	300 000	4 066 844 000
Fonden för låneunderstöd:
1 Kammarkollegiets delfond	75 000 000
2 Arbetsmarknadsstyrelsens ”	166 000 000
3 Bostadsstyrelsens ”	264 000
4 Riksbankens ”	5 000
5 Riksgäldskontorets ”	540 000	241 809 000
Fonden för statens aktier		91 432 000
Fonden för beredskapslagring		139 300 000
Statens pensionsfonder:
1 Folkpensioneringsfonden	95 000 000
2 Civila tjänstepensionsfonden	3 000 000
3 Militära tjänstepensionsfonden	376 000
4 Allmänna familjepensionsfonden	9 380 000
5 Statens pensionsanstalts pensionsfond	20 210 000
6 Pensionsfonden för vissa riksdagens verk	65 000	128 031 000
Diverse kapitalfonder:
1 Fonden för kreditgivning till utlandet	828 000
2 Naturvårdsfonden	4 741 000
3 övriga diverse kapitalfonder	146 208 000	151 777 000
	Summa kr.	7 846 546 000 126 232 713 000

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM TS7R

:. \VT$! ! ii I

v0() •'O! ' ■ ,

t iw, I : .

' OO . ’ :C i

■ ■ <0 <!■ 1:

' ■

.'i u \tuSÄ'V\ ,i , . ■ • i-.

., >i .■ :

•■■vj ■. .. filt ii',.

-w\

lii"-.’

; ... :■ ■

1 .

u <>f c

000"
ooo •>
oöuoo

. U (i (

vh) < <:
; u c ■

. V' :
t i.y , '

Or \'Ji i: : ‘itläéAy'1 ■■ i;!0 c

r- v / i '■i.

' ' ’ ■ ■ ■' ' Ij : . . <

i. iv.i ...ii' v :: : .

BölMloi ili!'- i-il-!, fi ->: !

t: .lil';', tili : I

■ - -

• . ... ' . - ; i-: : :

t y .0!

ii. ‘ ■ ' i:t. ■ >r,■ ■' rI

T iliffitl c ' • ' niblin :

i'.-,. r - . ‘ . - -la..,- i 'I

■ • - -

■■ . '' ■ -r

IL '

00IJ

:; -Vil'. A 0' . . - -"i
t ‘i.;; ' 'i.hii. 1 -i

; .i-.. . • . .-v ..

.■jV ■ ' t- ,■ - ••

(Ki.

•mc

i.-: ' ...

Ö-i0 i in)

BOO ■

• ■ s

l . i

r '-■!'» ; - - I 1. . lif/

: .

... »•/. *.r. r i't d

• .i. 0 ■'

1 .oo;
i ooo'sfi: o«

.i! i . -■ ,l- t'. ; i

: ; 5- ! \i 1