FiU 1978/79:4
Finansutskottets betänkande
1978/79: 4
med anledning av motioner om principerna för det ekonomiska
systemet, m. m.
I detta betänkande behandlas motionerna
1977/78: 651 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) vari hemställs
att riksdagen uttalar sig för en demokratisk nationalisering med
den inriktning som anges i motionen,
1977/78:1431 av Karl Erik Olsson m. fl (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen
anförs om det av FN-besluten om en ny ekonomisk världsordning föranledda
behovet av en ny inriktning av produktion och struktur hos det
svenska näringslivet,
1977/78: 1432 av Karl Erik Olsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående inriktningen av produktion och struktur inom svenskt
näringsliv.
Motionerna
I motionen 651 framhålls att Sverige har en välutvecklad och teknologiskt
högt stående industriapparat, en välutbildad och yrkeskunnig
arbetarklass, god tillgång på viktiga råvaror och naturresurser samt ett
högt teknologiskt kunnande. Men detta används enligt motionärerna nu
inte på ett rationellt sätt och framför allt inte för folkets bästa, eftersom
naturtillgångar och företag är underställda storkapitalet och dess kortsiktiga
vinstintressen. Enligt motionärerna måste monopolens nyckelpositioner
övertas av samhället och ställas under demokratisk ledning och
kontroll. En demokratisk nationalisering måste genomföras som görs så
omfattande att den bestämmer samhällsekonomins utveckling.
De statliga ingrepp i ägandet som skett har enligt motionärerna i stor
utsträckning berört krisdrabbade branscher och företag. Stora statliga
resurser har enligt motionärerna satts in för att klara driften — oftast
utan att samhället har skaffat sig bestämmande och ägande. Motionärerna
anser att statligt övertagande är ett bättre alternativ som på sikt
innebär att de krisdrabbade branscherna kan räddas och utvecklas och
sysselsättningen därmed garanteras för de anställda. Motionärerna menar
vidare att också de branscher som går bra måste vara aktuella för
förstatligande. Dessa branscher skulle kunna tillföra samhället ökade
1 Riksdagen 1978/79. 5 sami. Nr 4
FiU 1978/79: 4 2
t liv,... £ -*1 j ^
resurser för utveckling, arbete och minskade skattebördor på det arbetande
folket.
I motionen understryks bankernas, betydelse. -Enligt motionärerna kontrolleras
via bankerna näringslivets uppbyggnad och produktionsinriktning,
om företag skall vara kvar eller läggas ner, om pengar skall investeras
i Sverige eller utomlands och därmed också hundratusentals arbetare
skall ha arbete eller bli arbetslösa.
Motionärerna föreslår riksdagen att uttala sig för framläggandet av en
plan som innebär att följande näringsgrenar överförs i samhällets ägo:
Bank-och försäkringsväsendet t '' : ■ i • - ' ■ - , v
Den privata olje-och bensinhandeln
Läkemedelsindustrin
Energisektorn
De avgörande delarna av verkstadsindustrin
Den privata livsmedelsindustrin
Kemiska industrin
Byggnads- och materialindustrin
Bilindustrin
Handelsstål- och speciälstålindustrin .. ■ ;
Gruvnäringen • . ■ ,
Tekoindustrin ..v , ’ . . • . -i ■. : ■ si *.....
Varvs- och rederinäringen
Glasindustrin
Trä- och massaindustrin
Krigsmaterialindustrin
Allt tal om ersättning till finansgrupperna skall enligt motionärerna
avvisas.
I motionen 1431 hänvisas till de ramar för en ny ekonomisk världsordning
som fastslagits av FN. Enligt motionärerna saknas det konsekvensbeslut
inom landet som behövs för att vi själva skall kunna leva upp
till deklarationen om en ny ekonomisk världsordning.
Motionärerna pekar på den snabba strukturomvandlingen under 1900-talet i vårt land, där utvecklingen gått mot stordrift, centraliserad produktionsstruktur
och befolkningskoncentration och medfört avsevärda
miljöproblem. Detta är enligt motionärerna till betydande del ett resultat
av att samhället fört en politik för att vårt näringsliv i så hög utsträckning
som möjligt skall kunna anpassas till den internationella arbetsfördelningen.
Utgångspunkten för världshandeln måste enligt motionärerna vara att
varje land skall utnyttja sina resurser på ett bättre sätt och på det viset
tära mindre på övriga länders resurser. Ett maximalt utnyttjande av lokala
resurser utifrån ekologiska grunder och en hög grad av vidare
-
FiU 1978/79: 4
3
förädling lokalt måste åstadkommas, detta från såväl hushållnings- sorn
försörjningssynpunkt. En struktur baserad på lokal produktion — lokal
konsumtion är enligt motionärerna den för samhället fördelaktigaste
strukturen.
Motionärerna anser att, på samma sätt som det från olika synpunkter
är nödvändigt att slå fast vikten äv en hög nationell jordbruksproduktion,
en målsättning för varje samhällssektor och dess produktionskapacitet
måste upprättas i varje land. Motionärerna tar inte avstånd
från handel länder emellan men menar att världshandeln måste ges en
social inriktning.
Det är enligt motionärerna angeläget att ta fram en teknik som har sin
utgångspunkt i småskalig produktion. Produktionen måste också vara
behovsrelaterad och underordnas ekologins lagar.
I motionen 1432 anförs att samhällsutvecklingen i den industrialiserade
världen länge har präglats av kraven på ständigt ökad ekonomisk
tillväxt och materiell standardstegring för den egna befolkningen. Under
senare år har emellertid bristen på sociala, ekologiska och globala
hänsyn i denna utveckling enligt motionärerna blivit alltmer uppenbar.
Reaktionen mot en ensidig produktionsstruktur med allt fler onödiga
varor har växt sig stark. I stället reses krav på en mer behovsinriktad
produktion grundad på en medveten samhällsplanering. Motionärerna
understryker att det i dag nästan helt saknas styrmedel för att bromsa
en mindre angelägen produktion och stimulera en socialt motiverad och
ekologiskt mer acceptabel inriktning på produktionen. Sådana åtgärder
måste enligt motionärerna till. Produktionen måste styras in på sådant
som vi vet att samhället är i behov av och som i övrigt uppfyller sociala
och miljömässiga krav. Motionärerna anser vidare att arbetet måste få
ett högre värde och ges ett rikare innehåll. Initiativ, fantasi och skaparkraft
måste få ökat utrymme. De verksamma i företagen måste få ökat
inflytande också över vad som produceras och på vilket sätt detta sker.
Motionärerna pekar på det arbete med att ta fram alternativa produktionsplaner
som bedrivits och bedrivs av anställda vid krisdrabbade
företag runtom i Europa. Enligt motionärerna skulle en mer behovsinriktad
och socialt och ekologiskt motiverad produktion för angelägna
samhällsmål kunna ge såväl arbete som arbetstillfredsställelse åt ett ökat
antal människor. Samtidigt skulle det också kunna vara ett delsvar på
den ekologiska krisen, misshushållningen med energi- och naturresurser
och sociala problem i samhället.
En nödvändig utgångspunkt är enligt motionärerna en decentraliserad
utformning, där beslutanderätten inom ramen för en nationell hushållningsplanering
läggs på de enskilda företagen liksom på lokal och regional
nivå. Samarbetet mellan producenter och konsumenter måste också
FiU 1978/79: 4
4
öka för att man skall få en bättre uppfattning om vilka produkter som
skall produceras. Motionärerna framhåller vidare behovet av en utvecklad
s. k. miljöanalys, vilket innebär att man analyserar effekterna av såväl
bruket av en produkt som själva produktionsprocessen.
Enligt motionärerna bör det arbete som pågår inom industridepartementet
avseende nödvändiga strukturförändringar och långsiktig målsättning
för svenskt näringsliv i väsentlig del utgå från en mer behovsinriktad
produktion.
Utskottet
Utvecklingen, inte minst under senare år, har visat att staten i vissa
lägen kan behöva ta på sig ett direkt ägaransvar för företag. I vårt land
har sådana lösningar emellertid hittills valts endast i sådana fall där statligt
ägande är den bästa eller den enda lösningen på konkreta problem.
De förslag som väckts i motionen 651 är dock av annat slag och bygger
enligt utskottets mening på ett dogmatiskt betraktelsesätt. Ett förstatligande
av dels alla krisdrabbade branscher, dels alla framgångsrika
branscher, alltså i praktiken ett förstatligande av större delen av det
svenska näringslivet, skulle radikalt förändra grunden för vårt ekonomiska
system. Detta är också motionens uttryckliga syfte.
Förslag om att förstatliga enskilda branscher, däribland flera av de
branscher som nämns i motionen 651, har i olika sammanhang prövats
av riksdagen och därvid avvisats. De skäl som åberopats för att avvisa
dessa förslag äger självfallet fortfarande giltighet.
Motionärerna har anfört att någon ersättning till kapitalägarna inte
bör komma i fråga. Utskottet vill erinra om bestämmelserna i 2 kap. 18 §
regeringsformen. Där stadgas att varje medborgare skall vara tillförsäkrad
ersättning enligt grunder som bestämmes i lag för det fall att hans
egendom tages i anspråk genom expropriation eller annat sådant förfogande.
Utskottet avstyrker motionen 651.
Motionerna 1431 och 1432 är likartade till sitt innehåll. De berör de
krav genomförandet av en ny ekonomisk världsordning ställer på vårt
land och de krav som ställs på produktion och struktur inom svenskt
näringsliv, om produktionen underordnas ekologins lagar. I båda motionerna
anförs att vårt internationella beroende behöver minskas och att
produktionen skall vara behovsrelaterad.
Utskottet behandlade vid förra riksmötet två motioner av delvis
samma karaktär som de nu aktuella. Motionerna berörde dels vilka
krav en ny ekonomisk världsordning ställer på vårt land, dels hur ekologins
övergripande krav skall beaktas. I sitt av riksdagen godkända betänkande
(FiU 1977/78: 5) anförde utskottet då bl. a.:
FiU 1978/79:4
5
Rent allmänt kan om de båda motionerna sägas att de tar upp frågor
som är av grundläggande betydelse för vår framtid, både nationellt och
globalt. Dessa frågor spänner över vida fält av samhällelig verksamhet
och är också föremål för ett stort intresse från statsmakternas sida. På
det allmänna, övergripande och långsiktiga planet försiggår en betydande
verksamhet inom främst sekretariatet för framtidsstudier. Här har
bl. a. råvaru- och energifrågor varit föremål för intresse. Vidare finns
på olika delområden en omfattande utredningsverksamhet som berör
problem som tas upp i motionerna. Här kan bl. a. pekas på det energipolitiska
området där ett flertal offentliga utredningar arbetar. Allmänt
gäller dock att arbetet sker på varje område för sig. Det kan gälla energipolitik,
trafikpolitik, industripolitik, jordbrukspolitik, skattepolitik, bostadspolitik
etc. Vid de överväganden och den långsiktiga planering som
görs inom dessa skilda områden har givetvis de synpunkter motionärerna
anför sin självklara plats. Utskottet vill också peka på att de skärpta
kraven på hushållning med ändliga naturresurser har lett till en fysisk
riksplanering som nu befinner sig i ett genomförandeskede. Ett omfattande
arbete sker också på miljöpolitikens område. När det gäller frågan
om global jämlikhet kan framhållas att Sverige gjort aktiva insatser i
FN, vid den s. k. nord—syd-dialogen och vid de olika UNCTAD-konferenserna.
Utskottet har förståelse för syftet med de motioner som här behandlas.
Samtidigt ställer sig utskottet mycket tveksamt till värdet av allmänna
uttalanden av det slag som förordas i motionerna.
Utskottet finner att vad utskottet sålunda anfört har relevans även
vid en bedömning av motionerna 1431 och 1432. Tilläggas kan att regeringen
i februari 1978 tillsatte en naturresurs- och miljöutredning (Dir.
1978: 7) som bl. a. har i uppgift att ge riktlinjer för en miljöpolitik som
bygger på en ekologisk grundsyn. Dessutom har ett nytt projekt påbörjats
vid sekretariatet för framtidsstudier under rubriken ”Sverige i en
ny ekonomisk världsordning”.
Utskottet vill, utan att ta upp någon grundläggande diskussion av innehållet
i de båda motionerna, göra ytterligare några kommentarer.
I en av motionerna anförs att en nödvändig utgångspunkt för arbetet
med att ge produktionen en ny inriktning och struktur måste vara en
decentraliserad utformning. Det finns enligt utskottets mening en motsättning
mellan detta uttalande och de krav på långtgående central styrning
som motionerna i praktiken innebär. I motionen 1431 hävdas t. ex.
att världshandeln måste ges en social inriktning, vilket skulle kräva en
omfattande planering och styrning av världshandeln. Det finns också
anledning att stryka under att rörelser mot ökad protektionism och begränsning
av världshandeln enligt utskottets mening är tendenser som
kan vara skadliga och därför bör bekämpas.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1431 och 1432.
FiU 1978/79: 4
6
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 651,
2. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1431,
3. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1432.
Stockholm den 19 oktober 1978
På finansutskottets vägnar
BJÖRN MOLIN
Närvarande: Björn Molin (fp), Knut Wachtmeister (m), Torsten Gustafsson
(c), Paul Jansson (s), Arne Pettersson (s), Anton Fågelsbo (c),
Arne Gadd (s), Sven-Olof Träff (m), Per-Axel Nilsson (s), Karl Erik
Olsson (c), Rune Rydén (m), Maj-Lis Landberg (s), Holger Bergqvist
(fp), Karin Flodström (s) och Per Olof Håkansson (s).
Särskilt yttrande
av Karl Erik Olsson (c) som anför:
I motionerna 1977/78: 1431 och 1977/78: 1432 anförs bl. a. att förutsättningen
för en ny inriktning och struktur på produktionen är en decentraliserad
samhällsstruktur. Utskottet hävdar i sitt utlåtande att det
finns en motsättning i detta uttalande och de ”krav på en långtgående
central styrning som motionerna i praktiken innebär”.
Detta påstående är enligt min mening ogrundat. Det är givet att övergripande
politiska beslut måste fattas, vilka anger viljeinriktning och målsättning
för vårt politiska handlande. För att uppfylla dessa krav krävs
effektivare styrmedel för att insatta åtgärder skall få avsedd effekt. Det
är inte fråga om att centralt fatta detaljreglerande beslut.
Vidare påstås att en social inriktning av världshandeln skulle kräva
en omfattande styrning och planering. Utskottet framhåller även att
tendenser till ökad protektionism och begränsningar av den fria världshandeln
är skadliga och måste bekämpas.
Argumenteringen från utskottet bygger uppenbarligen på missuppfattningar.
Strävanden att ge världshandeln en mera social inriktning innebär
inte att vi skall bygga upp handelsbarriärer av olika slag. Den innebär
att vi skall försöka ha ett handelsutbyte som tillgodoser väsentliga
behov för exempelvis utvecklingsländerna. Dessa länder behöver sannolikt
hjälp och stöd att kunna motstå världsomfattande företag med strävanden
att skapa ekonomi- och näringsstrukturer som tillgodoser dessa
företags behov av marknader. Det innebär emellertid inte krav på en
ökad protektionism.
Kravet på en social inriktning av världshandeln och en utjämning
FiU 1978/79: 4
7
mellan fattiga och rika länder kan emellertid leda till begränsningar i den
fria världshandeln som innebär att vi och andra rika industriländer måste
avstå vissa fördelar. I motsats till vad utskottet i betänkandets sista mening
uttalar är det min uppfattning att denna typ av begränsningar inte
får bekämpas.
Sedan motionerna väcktes har, som utskottet påpekar, dels en utredning
tillsatts om den framtida naturresurs- och miljöpolitiken, med uppgift
att ge riktlinjer för en miljöpolitik som bygger på en ekologisk
grundsyn, dels vid sekretariatet för framtidsstudier ett projekt påbörjats
under rubriken ”Sverige i en ny ekonomisk världsordning”. Mot
denna bakgrund har jag, trots de invändningar mot vissa formuleringar
jag här redovisat, kunnat acceptera utskottets ställningstagande.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 78004S