FiU 1978/79:3

Finansutskottets betänkande
1978/79:3

med anledning av motion om den ekonomiska redovisningen vid
kommunala verk

I motionen 1977/78:655 av Nils Erik Wååg m. fl. (s) hemställs att riksdagen
med hänsyn till konsumenternas intresse hos regeringen begär översyn av
principerna för den ekonomiska redovisningen vid kommunala verk.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från riksrevisionsverket och
Svenska kommunförbundet.

I motionen anförs att kommunala renhållnings-, el-, vatten- och avloppsverk
tilldrar sig en naturlig uppmärksamhet då kommunalmännen söker
utarbeta en årsbudget med lägsta möjliga skatt. Då kommunerna fastställer
inkomststaterna för sina verk bortser man enligt motionärerna lätt från att
skattebetalare och förbrukare av verkens tjänster inte är samma grupp,
särskilt om hänsyn tas till skattens storlek och förbrukningens storlek hos den
enskilde. 1 kommunallagens anda skall dock verkens inkomster bygga på
självkostnaden, och någon vinst att ersätta skatteuttag skall inte förekomma,
framhåller motionärerna.

Den ekonomiska redovisningen, sådan den tillämpas vid flertalet kommunala
verk, medför enligt motionärerna att verksrörelsens ekonomi inte kan
utan särskild utredning skiljas från kommunens ekonomi i övrigt, så att en
objektiv bild av verkens resultat framstår. Härigenom kan uppstå en oavsedd
och delvis dold kommunal beskattning av konsumenterna.

Motionärerna påpekar att vissa tekniska verk och kraftverk har infört en
från den övriga förvaltningen avskild ekonomisk redovisning av liknande
slag som den som tillämpas av aktiebolagen, s. k. sluten redovisning.

Eftersom det allmänt använda redovisningssystemet bygger på en rekommendation
från dåvarande Svenska stadsförbundet av år 1956 anser motionärerna
en omprövning nu vara på tiden.

Yttranden över motionen från riksrevisionsverket och Svenska kommunförbundet
återfinns som bilaga till betänkandet.

Utskottet

Enligt vad som anförs i motionen medför den ekonomiska redovisningen,
sådan den tillämpas vid flertalet kommunala verk, att verksrörelsens
ekonomi inte utan särskild utredning kan skiljas från kommunens ekonomi i
övrigt, så att en objektiv bild av verkens resultat framstår. Härigenom kan det
bli svårt eller omöjligt att kontrollera att inte vinster i de kommunala verkens

1 Riksdagen 1978/79. 5 samt. Nr 3

FiU 1978/79:3

2

verksamheter ersätter skatteuttag. Motionärerna menar att det allmänt
använda redovisningssystemet är föråldrat och bör omprövas.

Riksrevisionsverket och Svenska kommunförbundet har i yttranden över
motionen framhållit att en utveckling av de kommunala redovisningsprinciperna
skett fortlöpande, bl. a. dokumenterat i skrifter från Kommunförbundet
1973 och 1976. En tillämpning av Kommunförbundets rekommendationer
med de tillägg som gjorts under senare år bör enligt vad som anförs i
yttrandena göra det möjligt att ta fram den objektiva bild av de kommunala
verkens resultat som efterlyses i motionen.

Riksrevisionsverket påpekar att frågan om tvingande regler beträffande
sluten redovisning av de kommunala verkens ekonomi har prövats av flera
utredningar under senare år. Utredningarna har avvisat tanken på lagstadgad
skyldighet för kommuner att införa sluten redovisning.

Kommunförbundet avvisar bestämt förslag som skulle innebära en
ytterligare reglering av kommunernas drätselförvaltning. Detta gör förbundet
bl. a. mot bakgrund av att det f. n. pågår statliga utredningar i syfte att
utmönstra detaljföreskrifter för kommunal verksamhet.

Mot bakgrund av vad riksrevisionsverket och Kommunförbundet anfört i
sina yttranden avstyrker utskottet motionen 655.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1977/78:655.

Stockholm den 12 oktober 1978

På finansutskottets vägnar
BJÖRN MOLIN

Näivarande: Björn Molin (fp), Axel Kristiansson (c), Knut Wachtmeister (m),
Knut Johansson (s), Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson (s), Arne Pettersson
(s), Anton Fågelsbo (c), Arne Gadd (s), Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c),
Anita Gradin(s),Rune Rydén (m), Holger Bergqvist (fp) och Karin Flodström

(s).

FiU 1978/79:3

3

Bilaga

Yttranden över motionen 1977/78:655
Riksrevisionsverket (1978-05-25)

Yttrande över motion 1977/78:655 ang. den ekonomiska redovisningen vid
kommunala verk

Riksrevisionsverket (RRV) begränsar sitt yttrande till vissa allmänna
synpunkter på de frågor som behandlas i motionen.

Något formellt hinder för en sluten redovisning av de kommunala verkens
ekonomi torde inte föreligga. Hittills har dock endast ett begränsat antal
kommuner infört en sådan redovisning. Frågan om tvingande regler i detta
avseende har diskuterats under senare år av bl. a. kommunalrättskommittén
(SOU 1965:40), kommunallagutredningen (SOU 1974:99) samt kommunalekonomiska
utredningen (SOU 1977:78). Dessa utredningar har dock avvisat
tanken på lagstadgad skyldighet för kommuner att införa sluten ekonomisk
redovisning för de kommunala verken.

RRVs principiella inställning är att varje verksamhets resultat klart skall
framgå av redovisningen. Detta krav kan uppfyllas exempelvis i form av
sluten ekonomisk redovisning men bör också kunna tillgodoses på annat sätt.

I samband med aktualisering av en taxehöjning bör t. ex. nödvändiga
uppgifter kunna tas fram ur redovisningen.

Inom Svenska kommunförbundet har sedan 1956 pågått ett kontinuerligt
utvecklingsarbete för att ta fram ett modernt och ändamålsenligt budgeterings-
och redovisningssystem för kommunerna. Detta arbete är dokumenterat,
exempelvis i skrifterna Internränta och avskrivning (1973) och Budgetering
i utveckling (1976) från kommunförbundet. En tillämpning av
kommunförbundets rekommendationer med de tillägg som gjorts under
senare år bör göra det möjligt att ta fram den objektiva bild av de kommunala
verkens resultat som efterlyses i motionen.

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektörens ställföreträdare
Gustafsson i närvaro av avdelningschefen Hammar, avdelningsdirektören
Markstedt samt förste revisorn Gandy, föredragande.

Åke Gustafsson

Eric Gandy

Svenska kommunförbundet (1978-05-26)

Den ekonomiska redovisningen vid kommunala verk

Riksdagens finansutskott har anhållit om Svenska kommunförbundets
yttrande över motion 1977/78:655 av Nils Erik Wååg m. fl. om den

FiU 1978/79:3

4

ekonomiska redovisningen vid kommunala verk. Förbundets styrelse vill
med anledning härav anföra följande.

Inledningsvis vill styrelsen erinra om statsmakternas ståndpunkt att frågor
som rör utformningen av kommunernas budget- och redovisningssystem
bäst hanteras av kommunerna själva och av deras organisationer. Därför ger
kommunallagen en mycket vid ram inom vilken kommunerna har möjligheter
att utforma sina hjälpmedel för drätselförvaltningen.

Det ligger i sakens natur att de administrativa systemen i kommunerna
fortlöpande måste omprövas och utvecklas. Kommunförbundet ser det som
en mycket väsentlig uppgift att nära följa utvecklingen inom drätselområdet
och föreslå förändringar i systemen allteftersom förutsättningarna för deras
tillämpning ändras.

Nedan lämnas en kortfattad redogörelse för de väsentligaste rekommendationerna
och anvisningarna beträffande budget- och redovisningssystemets
utformning som förbundet utgett.

Den i motionen omnämnda rekommendationen av år 1956 återfinns i
utredningen ”Kommunernas kapitalredovisning” som utarbetades av en
inom Svenska stadsförbundet utsedd kommitté, benämnd Kapitalredovisningskommittén.

Kapitalredovisningskommittén utvecklade och motiverade mera ingående
sitt förslag rörande affärsverkens ekonomiska redovisning i en promemoria
av den 4 juli 1958. Denna promemoria utarbetades med anledning av ett
förslag till principer för kapitalredovisning och budgetering för kommunala
affärsdrivande verk framlagt av Svenska gas- och elverksföreningarnas
littereringskommitté.

Ett förslag till normalkontoplan för kommunal redovisning, K-planen,
presenterades år 1962 av kapitalredovisningskommittén. Erforderliga anvisningar
för kontoplanens praktiska tillämpning utgavs av förbundet år 1965.
Dessa anvisningar kompletteras fortlöpande med hänsyn till vunna erfarenheter
och ändrade förutsättningar. År 1973 gjorde förbundet en översyn av då
gällande kapitalredovisningsprinciper. Utredningsarbetet koncentrerades
kring principer och metoder för beräkning av avskrivning och intern ränta.
Vidare gjordes en fullständig översyn av de tillämpade avskrivningstiderna
för olika anläggningstillgångar varvid de motiv som legat till grund för
rekommendationerna om kapitaltjänstkostnadernas behandling inom den
affärsmässiga verksamheten preciserades. Dessutom lämnades rekommendationer
om den affärsmässiga verksamhetens budgetering och redovisning.

Utöver de ovan nämnda rekommendationerna som på ett mera genomgripande
sätt har behandlat affärsverksredovisningen har Kommunförbundet
utgivit rapporterna ”Budgetering i utveckling. Planering, budgetering,
redovisning 1977” och ”Redovisningsplan för kommuner (K-planen)

1978”.

I sammanhanget kan nämnas att Kommunförbundet nära följer ett inom

FiU 1978/79:3

5

Svenska Elverksföreningen bedrivet utredningsarbete som syftar till att
utarbeta en standardkontoplan för energiföretag. Slutligen vill styrelsen
hänvisa till en pågående översyn av det ADB-system för ekonomisk
redovisning som används i merparten av landets kommuner. Syftet med
översynen är främst att ytterligare anpassa nuvarande system till de krav på
redovisningsinformation som kan finnas i enskilda kommuner och förvaltningar.

Vad beträffar de i motionen antydda sakliga missförhållandena i kommunernas
redovisning vill styrelsen framhålla följande. De redovisningsprinciper
som av motionärerna påstås kunna resultera i en oavsedd och delvis
dold beskattning, har utförligt behandlats i förbundets utredning ”Avskrivning
och intern ränta”. Redovisning enligt dessa rekommendationer ger
enligt styrelsens uppfattning alla intressenter en fullgod information.
Metoden möjliggör sålunda full kontroll av att ingen ”dold skatt” uttas via
avgifterna.

Vid förbundets utformning av rekommendationer inom budget- och
redovisningsområdet har det varit en genomgående princip att behandla den
kommunala verksamheten som en helhet. Härigenom skapas en garanti för
ett sammanhållet och överskådligt system som underlättar kommunledningens
helhetsbedömning.

1 sista hand är det de enskilda kommunerna som, utifrån lokala krav och
önskemål, själva beslutar om hur budget- och redovisningssystemet skall
utformas. Styrelsen förutsätter därvid att utformningen sker med rimligt
hänsynstagande till såväl helhetsintresset som till affärsverkens särskilda
önskemål.

Helt naturligt pågår det i kommunerna och i deras organisationer en
fortlöpande diskussion om hur redovisningen inom den affärsmässiga
verksamheten skall utformas. Därvid har särskilt uppmärksammats metoden
att, utöver avskrivning på anskaffningsvärde, även beräkna ränta på
bruksvärde. Som tidigare nämnts sker det också ett kontinuerligt utvecklingsarbete
inom området och styrelsen ser det som naturligt att detta arbete
bedrivs i samarbete mellan berörda intressenter.

I samband med införandet av gällande vatten- och avloppslag avvisade
riksdagen förslag om att lagstiftningsvägen ingripa med detaljerade bestämmelser
rörande kommunernas affärsmässiga verksamhet. Med hänvisning
till vad som ovan anförts samt att det för närvarande pågår statliga
utredningar i syfte att utmönstra statliga detaljföreskrifter för kommunal
verksamhet vill styrelsen bestämt avvisa sådana förslag som skulle innebära
en ytterligare reglering av kommunernas drätselförvaltning.

Karl Boo

Björn Attersved

GOTAB 58522 Stockholm 1978