FiU 1978/79: 29

Finansutskottets betänkande
1978/79:29

med anledning av propositionen 1978/79:128 om en allmän folk- och
bostadsräkning år 1980, m. m., jämte motion

I propositionen 1978/79: 128 har regeringen (ekonomidepartementet) efter
föredragning av statsrådet Ingemar Mundebo föreslagit riksdagen att
dels antaga i propositionen framlagda förslag till lag om allmän folk- och
bostadsräkning år 1980,
dels på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1979/80
anvisa

1. till Folk- och bostadsräkning 1980 ett förslagsanslag av 11 300000 kr.,

2. till Folk- och bostadsräkning 1980: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag
av 1000 kr.

Det i propositionen framlagda lagförslaget har följande lydelse:

Förslag till

Lag om allmän folk- och bostadsräkning år 1980

Härigenom föreskrivs följande.

1 § För framställning av statistik för samhällsplanering, forskning och
allmän information samt för kontroll av folkbokföringen äger allmän folkoch
bostadsräkning rum år 1980. Räkningen genomförs av statistiska centralbyrån
med hjälp av automatisk databehandling.

Till folk- och bostadsräkningen lämnas personuppgift och bostadsuppgift
enligt denna lag. Uppgifterna skall lämnas vid den tidpunkt och avse
förhållanden under den tidrymd som fastställs av statistiska centralbyrån,
därvid i fråga om bostadsuppgift samråd skall äga rum med riksskatteverket.

2 § Personuppgift skall lämnas av den som är född år 1964 eller tidigare
och som är bosatt här i landet under den tid undersökningen avser.

Bostadsuppgift skall lämnas av den som vid tiden för undersökningen
äger här i landet belägen fastighet med byggnad i vilken finns bostadslägenhet.
Har flera byggnader som är belägna på en fastighet samma ägare
som fastigheten, lämnas bostadsuppgift gemensamt för byggnaderna.

Vad som anges i andra stycket om ägare av byggnad gäller även den som
arrenderar fastighet på vilken det finns byggnad med bostadslägenhet och
den som innehar sådan fastighet med tomträtt.

3 § Personuppgift lämnas på personblankett, som jämte anvisningar,
fastställs av statistiska centralbyrån efter samråd med datainspektionen.
Staten tillhandahåller blanketterna samt portofria svarskuvert.

1 Riksdagen 1978/79. 5 sami. Nr 29

FiU 1978/79:29

2

Sammanboende makar får lämna personuppgifter gemensamt på en personblankett.

Uppgifterna skrivs under av den som lämnar uppgiften. Denne svarar
för uppgifternas riktighet.

4 § Personuppgift skall innehålla följande uppgifter, nämligen
namn och personnummer,

församling och fastighetsbeteckning,
utdelnings- och ortsadress,
förvärvsarbete eller annan sysselsättning,

namn på arbetsgivarens företag och huvudsaklig verksamhet vid arbetsplatsen,

arbetsplatsens adress och kommuntillhörighet,

innehavare av bostaden,

hushållets storlek och sammansättning.

5 § Bostadsuppgift inhämtas från den allmänna fastighetstaxeringen
1981. För fastighet med en bostad lämnas uppgift på fastighetstaxeringsblankett
och för fastighet med flera bostäder på särskild lägenhetsförteckning.
Uppgifterna avser

A. för fastighet med byggnad som innehåller bostadslägenhet, uppgift om
län, kommun och församling där fastigheten är belägen,

fastighetens beteckning,

ägarens namn och postadress samt

ägarekategori

B. för byggnad med bostadslägenhet, utöver uppgifterna under A., uppgift
om

byggnadsnummer,

fastighetstyp,

hustyp,

huruvida mer än hälften av byggnadens våningsyta upptas av annat än bostad,

byggnadsår och ombyggnadsår samt
förekomst av vatten, avlopp och centralvärme

C. för varje bostadslägenhet, uppgift om
upplåtelseform,

antal bostadsrum,

antal rum som används endast till annat än bostad,

förekomsten av kök eller kokvrå, bad- eller duschrum och vattenklosett,

lägenhetsinnehavarens namn samt

lägenhetsnummer

D. för ej upplåten bostadslägenhet, uppgift om orsaken härtill.

6 § För folk- och bostadsräkningen får, förutom de uppgifter som avses i
4 och 5 §§, inhämtas uppgifter om

fastighets tätortstillhörighet från länsstyrelsernas register över fastighetstaxering,

koordinater för fastigheter från centralnämnden för fastighetsdata,
personnummer, civilstånd, kyrkobokföringsort, kyrkobokföringsfastighet,
utdelnings- och ortsadress, samhörighetsbeteckning, medborgarskap

FiU 1978/79:29

3

och födelseland från statistiska centralbyråns register över totalbefolkningen,

företags namn och form, antal arbetsställen och arbetsställenas namn,
storlek, sektortillhörighet, belägenhet och näringsgrenskod från statistiska
centralbyråns centrala företagsregister.

7 § Statistiska centralbyrån får med hjälp av automatisk databehandling
använda ytterligare uppgifter tillsammans med uppgifterna för folk- och
bostadsräkningen för sådana statistiska ändamål som anges i 1 § endast enligt
beslut eller tillstånd som avses i datalagen (1973: 289).

8 § Det åligger kommun att lämna information om folk- och bostadsräkningen.
Kommunen skall också biträda vid distributionen av blanketterna
för personuppgift och bostadsuppgift samt vid upprättandet och insamlingen
av dessa uppgifter.

Kommunen svarar för att de insamlade uppgifterna granskas och i berett
skick överlämnas för fortsatt bearbetning till statistiska centralbyrån.

Kommunen skall uppdra åt särskilt granskningsorgan att handha de göromål
som avses i denna paragraf. Kommun kan tillsammans med en eller
flera andra kommuner efter samråd med statistiska centralbyrån inrätta ett
gemensamt granskningsorgan.

9 § Kommunen skall .utse en granskningsledare och en ställföreträdare
för denne. Vidare skall kommunen sörja för att granskningspersonalen utbildas
för sina arbetsuppgifter.

10 § Granskningsledaren eller den som utses av denne får av uppgiftsskyldig
inhämta upplysningar rörande förhållanden som omfattas av uppgiftsskyldigheten.

11 § Har personuppgift eller bostadsuppgift ej lämnats inom föreskriven
tid eller lämnas ej upplysningar som har begärts enligt 10 § får granskningsledaren
eller statistiska centralbyrån anmana den uppgiftsskyldige att
fullgöra sin skyldighet.

Innan anmaning utfärdas, bör den uppgiftsskyldige, om detta kan ske
utan olägenhet, på lämpligt sätt erinras om skyldigheten att lämna föreskrivna
uppgifter och upplysningar.

Om anmaningen ej efterkoms, kan länsstyrelsen på granskningsledarens
eller statistiska centralbyråns begäran vid vite förelägga den uppgiftsskyldige
att fullgöra sin skyldighet. Vite får ej bestämmas under etthundra kronor
eller över ettusen kronor. Fråga om utdömande av vite avgörs av länsrätten.

Beslut om vitesföreläggande och beslut om utdömande av vite överklagas
genom besvär hos kammarrätten.

12 § Statistiska centralbyrån och kommunens granskningsorgan skall
tillse att den uppgiftsskyldige ej betungas onödigt.

13 § Folkbokföringsmyndighet har rätt att i enlighet med anvisningar
från statistiska centralbyrån ta del av personuppgift och lägenhetsförteckning
för kontroll av folkbokföringen. Sådan kontroll får göras med hjälp av
automatisk databehandling endast enligt beslut eller tillstånd enligt datalagen
(1973:289).

FiU 1978/79:29

4

14 § Den som tagit befattning med uppgifter som avses i denna lag får ej
obehörigen yppa dess innehåll.

15 § Anvisningar om förfarandet vid folk- och bostadsräkningen lämnas
av riksskatteverket och statistiska centralbyrån i vad anvisningarna rör
länsstyrelserna, de lokala skattemyndigheterna och pastorsämbetena samt
i övrigt av statistiska centralbyrån.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I motionen 1978/79:2363 av Kjell-Olof Feldt m. fl. (s) hemställs att
riksdagen

1. beslutar att uppgift om yrke skall ingå i 1980 års folk- och bostadsräkning,

2. ger regeringen till känna vad som i övrigt anförts i motionen.
Propositionen

I propositionen föreslås att en ny allmän folk- och bostadsräkning (FoB)
genomförs under år 1980. Undersökningen är begränsad i förhållande till
1975 års FoB. En nyhet är att bostadsdata föreslås inhämtade i samband
med att uppgifter under hösten 1980 tas in till 1981 års allmänna fastighetstaxering.
Uppgifter om hushållens storlek och sammansättning tas in via
en blankett till allmänheten. På blanketten lämnas också uppgifter om
sysselsättning och arbetsplats. Arbetet med 1980 års FoB leds av statistiska
centralbyrån (SCB), som för ändamålet föreslås få ett anslag av 11,3 milj.
kr. till förfogande under nästa budgetår. Statens sammanlagda kostnader
för undersökningen beräknas preliminärt uppgå till ca 57 milj. kr.

I propositionen framhålls att SCB avses få vissa utredningsuppdrag som
syftar till att i framtiden genomföra folk- och bostadsräkningar utan insamling
av uppgifter via blankett till allmänheten.

Motionen

I motionen 2363 av Kjell-Olof Feldt m.fl. föreslås att uppgift om yrke
skall ingå i FoB 80. Motionärerna anför att en mycket stark remissopinion
har påvisat det breda användningsområdet för yrkesuppgifter. Särskilt stor
vikt anser man uppgifterna ha inom det arbetsmedicinska området.

Eftersom yrkesbetingad och annan miljöbetingad cancer uppträder först
lång tid efter exponeringen för det cancerframkallande ämnet, är det enligt
motionärerna särskilt angeläget att ha tillgång till miljöuppgifter som belyser
den ursprungliga exponeringen. Om yrkesuppgifter inte tas med i FoB
80 skulle detta kunna innebära begränsningar i möjligheterna att genomföra
undersökningar om bl. a. miljöbelastningens inverkan på hälsan. Man
framhåller att en reducering av kostnaderna för yrkesskador med några
procent genom ökad kunskap om arbetsmiljörisker kan innebära avse -

Fil) 1978/79:29

5

värda samhällsekonomiska vinster, förutom de rent mänskliga aspekterna.

Om yrkesuppgifter tas med i FoB 80 med samma detaljeringsgrad som i
FoB 75 skulle detta kosta 7 milj. kr. i 1977 års prisläge, varav drygt 4 milj.
kr. faller på kommunerna. Man anser det dock böra övervägas om inte en
något mindre detaljerad uppläggning är tillräcklig. För budgetåret 1979/80
räknar motionärerna inte med någon fördyring utöver regeringens förslag.

Utskottet

Vid den senaste folk- och bostadsräkningen som genomfördes 1975 (FoB
75) användes delvis ny insamlings- och bearbetningsteknik, varigenom
allmänhetens uppgiftslämnande kunde begränsas i förhållande till 1970 års
FoB. Sedan dess har en utredning undersökt möjligheterna att helt övergå
till undersökningsmetoder som ej kräver allmänhetens medverkan. Det har
därvid befunnits möjligt att ytterligare minska allmänhetens uppgiftslämnande,
men vissa uppgifter, främst rörande hushållens storlek och sammansättning,
har inte visat sig möjliga att erhålla från andra källor. Då
dessa uppgifter är av central betydelse för bl. a. kommunernas bostadsplanering
har föredraganden ansett det nödvändigt att även år 1980, trots
de olägenheter och kostnader det innebär, inhämta uppgifter genom blankett
till hushållen. SCB avses få i uppdrag att utreda förutsättningarna att i
framtiden ta fram även hushållsuppgifterna via registerbearbetningar.

Behovet av detaljerad statistik för exempelvis befolkningsprognoser och
bostadsbyggnadsprogram är enligt utskottets mening av sådan art att en
totalundersökning 1980 är motiverad. Då något annat sätt att samla in vissa
av de erforderliga uppgifterna än genom att uppgifter inhämtas via blankett
till allmänheten ännu inte finns anser även utskottet att en folk- och
bostadsräkning bör genomföras 1980. Utskottet har därvid tagit hänsyn till
att bostadsuppgifter kan insamlas i samband med deklarationen till den
allmänna fastighetstaxeringen 1980, varigenom kraven på hushållens uppgiftslämnande
nedbringas avsevärt. I likhet med föredraganden finner utskottet
det lämpligt att samtidigt inhämta vissa uppgifter om sysselsättningen
på blanketten.

I motionen 2363 (s) hemställs att uppgift om yrke skall ingå i 1980 års
folk- och bostadräkning.

Föredraganden framhåller att uppgifter om yrke är nödvändiga i flera
sammanhang, bl. a. vid undersökningar av skaderisker på arbetsplatser
och andra miljöstudier. Behovet av en totalundersökning är dock enligt
föredraganden inte övertygande påvisat. Vidare är statistik över yrke som
framställts med utgångspunkt i uppgifter i tidigare folk- och bostadsräkningar
behäftad med relativt stora fel. SCB föreslås i propositionen få i
uppdrag att utreda möjligheterna att på andra sätt än genom folk- och
bostadsräkningar ta fram den statistik över yrke som kan behövas. Uppgift
om yrke föreslås därför inte ingå i FoB 80.

En bred remissopinion har förordat att uppgift om yrke tas med i FoB 80,

FiU 1978/79:29

6

bl. a. skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet, sysselsättningsutredningen,
arbetsmarknadsstyrelsen, miljödatanämnden, arbetarskyddsstyrelsen,
socialstyrelsen, LO, SACO/SR, TCO samt representanter
för forsknings- och planeringsverksamhet. Flera av dessa remissinstanser
pekar på yrkesuppgiftens betydelse inom det arbetsmedicinska området.

I remissyttranden påpekas bl. a. att yrkesuppgiften i folk- och bostadsräkningarna
är individrelaterad, vilket möjliggör sambearbetning med andra
register, såsom cancerregistret, dödsorsaksstatistik, medicinsk vårdstatistik,
missbildningsregistret m. m. Särskilt värdefull är härvid möjligheten
att vid sambearbetningen kunna använda yrkesuppgifter sedan lång tid
tillbaka eftersom det ofta dröjer mycket lång tid mellan kontakten med
farliga ämnen och symtom på därav betingad sjukdom. Denna möjlighet
användes bl. a. vid upptäckten av den höga förekomsten av viss form av
cancer bland arbetare som arbetat med asbest.

Uppgift om yrke samlades in och bearbetades vid folk- och bostadsräkningarna
1960, 1970 och 1975. Vid 1965 års undersökning bearbetades
yrkesuppgiften endast avseende ett urval på 3,3 % av befolkningen, varför
den inte kunnat utnyttjas i någon större utsträckning. FoB 60 har bl. a.
använts för sambearbetning med cancerregistret och statistik över dödsorsaker
1961 - 1970. FoB 70 och FoB 75 har hittills endast kunnat användas i
begränsad omfattning bl. a. för att kartlägga olika riskpopulationers storlek,
vilket varit till nytta bl. a. vid arbetarskyddsstyrelsens föreskriftsarbete.

Med hänsyn till den allt större uppmärksamhet som under de senaste
åren ägnats de risker som är förknippade med vissa yrken och arbetsmiljöer
är det enligt utskottets mening angeläget att möjligheterna att i framtiden
upptäcka och förebygga risker i arbetsmiljön inte försämras. Utskottet
förordar därför att uppgift om yrke tas med i 1980 års folk- och bostadsräkning.

Antalet uppgifter som i 1980 års folk- och bostadsräkning samlas in från
hushållen är starkt begränsat, bl. a. med hänsyn till att man tidigare fått en
låg svarsfrekvens. Detta är ett skäl till att utbildningsuppgifter inte ingår i
FoB 80. Att uppgift om yrke ingår torde däremot enligt utskottets mening
inte ha någon större påverkan på svarsfrekvensen.

Den i motionen angivna kostnaden för yrkesuppgiften i FoB 80, 7 milj.
kr. i 1977 års prisläge, hänför sig till den insamlings- och bearbetningsuppläggning
som föreslogs av FoB-utredningen. Denna uppläggning innebar
bl. a. att vissa uppgifter skulle insamlas från företagen och bearbetas av
riksskatteverket. Enligt vad utskottet inhämtat skulle kostnaden för yrkesuppgiften
i FoB 80 med den nu aktuella uppläggningen emellertid uppgå till
ca 12 milj. kr. i 1979 års prisläge, varav 3 milj. kr. faller på kommunerna.
Den övervägande delen av kostnaderna är bearbetningskostnader som för
statens del huvudsakligen faller på budgetåret 1981/82. Möjligheterna att
minska kostnaden genom en mindre detaljerad bearbetning av yrkesupp -

FiU 1978/79:29

7

gifterna är begränsade med hänsyn till syftet. Utskottet förutsätter att
bearbetningskostnaderna vid den aktuella tidpunkten kommer att vägas
mot andra utgifter för den statliga statistikproduktionen.

I det utredningsuppdrag som enligt föredraganden kommer att lämnas
till SCB är utgångspunkten att insamlandet av de uppgifter som hittills
ingått i folk- och bostadsräkningarna i framtiden skall kunna insamlas helt
utan att hushållen skall behöva lämna uppgifter. FoB 80 innebär ett väsentligt
steg i denna riktning. Det är enligt utskottets mening angeläget att
arbetet fullföljs så att de nya insamlingsmetoderna kan användas fullt ut
redan 1985 och att det då skall vara möjligt att via registerbearbetningar få
fram uppgifter även om yrke och utbildning.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:128 och
motionen 1978/79: 2363 antar vid propositionen fogat förslag till
lag om allmän folk- och bostadsräkning år 1980 med den ändring
att 4 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade
lydelse:

Regeringens förslag

4 § Personuppgift skall innehålla
följande uppgifter, nämligen
namn och personnummer,
församling och fastighetsbeteckning,

utdelnings- och ortsadress,
förvärvsarbete eller annan sysselsättning,

namn på arbetsgivarens företag och
huvudsaklig verksamhet vid arbetsplatsen,

arbetsplatsens adress och kommuntillhörighet,

innehavare av bostaden,
hushållets storlek och sammansättning.

Utskottets förslag

4 § Personuppgift skall innehålla
följande uppgifter, nämligen
namn och personnummer,
församling och fastighetsbeteckning,

utdelnings- och ortsadress,
förvärvsarbete eller annan sysselsättning,

yrke,

namn på arbetsgivarens företag och
huvudsaklig verksamhet vid arbetsplatsen,

arbetsplatsens adress och kommuntillhörighet,

innehavare av bostaden,
hushållets storlek och sammansättning.

2. att riksdagen med bifall till propositionen på driftbudgeten under
sjunde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 anvisar

a. till Folk- och bostadsräkning 1980 ett förslagsanslag av
11300000 kr.,

b. till Folk- och bostadsräkning 1980: Uppdragsverksamhet ett
förslagsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 17 april 1979
På finansutskottets vägnar

BJÖRN MOLIN

FiU 1978/79:29

Närvarande: Björn Molin (fp), Nils Åsling (c), Torsten Gustafsson (c), Paul
Jansson (s), Anton Fågelsbo (c), Arne Gadd (s), Knut Wachtmeister (m),
Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c), Anita Gradin (s), Olle Wästberg i
Stockholm (fp), Karin Flodström (s), Göthe Knutson (m) och Per Olof
Håkansson (s).

Reservation

av Knut Wachtmeister och Göthe Knutson (båda m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”En bred”
och på s. 7 slutar med ”statliga statistikproduktionen” bort ha följande
lydelse:

Den i motionen angivna kostnaden för yrkesuppgiften i FoB 80, 7 milj.
kr. i 1977 års prisläge, hänför sig till den insamlings- och bearbetningsuppläggning
som föreslogs av FoB-utredningen. Denna uppläggning innebar
bl. a. att vissa uppgifter skulle insamlas från företagen och bearbetas av
riksskatteverket. Enligt vad utskottet inhämtat skulle kostnaden för yrkesuppgiften
i FoB 80 med den nu aktuella uppläggningen emellertid uppgå till
ca 12 milj. kr. i 1979 års prisläge, varav 3 milj. kr. faller på kommunerna.
Den övervägande delen av kostnaderna är bearbetningskostnader som för
statens del huvudsakligen faller på budgetåret 1981/82. Möjligheterna att
minska kostnaden genom en mindre detaljerad bearbetning av yrkesuppgifterna
är begränsade med hänsyn till syftet.

FoB-utredningen har på basis av genomförda användaranalyser dragit
slutsatsen att de yrkesuppgifter som samlats in i samband med tidigare
folk- och bostadsräkningar inte utnyttjats i sådan utsträckning att de bör
finnas med i FoB 80. Kvalitetsundersökningar har dessutom visat att statistik
över yrke, som framställts med utgångspunkt i tidigare undersökningar,
varit behäftade med relativt stora fel. Utskottet anser därför i likhet med
föredraganden att skälen att låta uppgift om yrke ingå i FoB 80 ej är
tillräckligt starka för att motivera de jämförelsevis stora kostnader som det
här är fråga om. Utskottet avstyrker därför motionen 2363.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79: 128 och med
avslag på motionen 1978/79: 2363 antar vid propositionen fogat
förslag till lag om allmän folk- och bostadsräkning år 1980.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979