FiU 1978/79: 23

Finansutskottets betänkande
1978/79: 23

med anledning av i propositionen 1978/79:100 framlagda förslag
om vissa anslag för budgetåret 1979/80 inom ckonomidepartementets
verksamhetsområde jämte motioner

I detta betänkande behandlar utskottet

propositionen 1978/79: 100 bilaga 10 Ekonomidepartementet med
undantag för Litt. B Centrala myndigheter m. m. punkterna B 8—10,
vilka delar behandlas av näringsutskottet, samt

motionerna 1978/79: 239, 493, 1110, 1116, 1700 och 2104.

SJUNDE HUVUDTITELN
Ekonomidepartementet m. m.

1. Ekonomidepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
i propositionen 1978/79: 100 bilaga 10 (ekonomidepartementet) under
punkterna A 1—A 4 (s. 7—8) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisar

1. till Ekonomidepartementet ett förslagsanslag av 8 691 000 kr.,

2. till Ekonomiska attachéer ett förslagsanslag av 1 751 000 kr.,

3. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,

4. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 160 000 kr.

Centrala myndigheter m. m.

2. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser. Regeringen
har under punkten B 1 (s. 10—42)

1. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen
om statistikproduktionen vid statistiska centralbyrån,

2. föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att vid statistiska
centralbyrån inrätta en tjänst för överdirektör med beteckningen Cp
och dra in en tjänst som planeringschef,

3. föreslagit riksdagen att till Statistiska centralbyrån: Statistik, register
och prognoser för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag
av 204 925 000 kr.

I motionen 1978/79: 239 av Sten Svensson m. fl. (m) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att förevarande motion överlämnas
till delegationen för företagens uppgiftslämnande m. m. för beaktande,

1 Riksdagen 1978/79. 5 sami. Nr 23

FiU 1978/79: 23

2. att riksdagen beslutar uttala att företagen bör få ersättning för det
arbete som de åläggs genom sin uppgiftsskyldighet.

I motionen 1978/79: 493 av Kurt Hugosson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen måtte besluta att i skrivelse till regeringen begära att en
parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att utreda den statliga
statistikens innehåll i enlighet med vad som anförts i förevarande motion.

I motionen 1978/79: 1116 av Åke Gillström (s) hemställs att riksdagen
måtte besluta att som sin mening ge regeringen till känna att i
kommande budgetproposition utrymme bör beredas för SCB att medverka
i det projekt som förberetts om uppföljning av individualstatistik
i grundskolan.

I motionen 1978/79: 1700 av andre vice talmannen Tage Magnusson
m. fl. (m) hemställs att riksdagen beslutar att anslaget till statistiska
centralbyrån reduceras med ett belopp motsvarande kostnaderna för
partisympatiundersökningarna.

I motionen 1978/79: 2104 av Kjell-Olof Feldt m. fl. (s) hemställs
att riksdagen beslutar

1. att anhålla att regeringen ger riksrevisionsverket i uppdrag att utveckla
ett system för löpande studier och prognoser avseende inkomstoch
förmögenhetsfördelningen i samhället,

2. att till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för
budgetåret 1979/80 under VII. huvudtiteln anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag med 480 000 kr. förhöjt förslagsanslag av
205 405 000 kr.

Propositionen

Behandlingen av statistiska centralbyråns (SCB) anslagsframställning
för budgetåret 1979/80 har enligt föredraganden präglats av stor restriktivitet
vid prövningen av framförda förslag till utbyggnad av statistikproduktionen.
Den restriktiva hållningen har varit motiverad av
bl. a. angelägenheten av att hålla nere företagens och medborgarnas
uppgiftslämnande. Därtill kommer att budgetarbetet i år av finansiella
skäl måste kännetecknas av stor återhållsamhet.

Föredraganden framhåller att det är en viktig uppgift för SCB att,
parallellt med bevakningen av nya behov, fortlöpande bevaka och lämna
förslag till tänkbara besparingar i verksamheten. I SCB:s konsolideringsprocess
bör enligt föredraganden ingå att pröva i vad mån omprioriteringar
kan ske såväl mellan befintlig och ny statistik som mellan olika
ämnesområden, detta sagt mot bakgrund av att statistiken successivt
måste anpassas till de nya eller ändrade behov som följer av samhällsutvecklingen.

FiU 1978/79: 23

I årets anslagsframställning har SCB redovisat de slutliga resultaten
av den översyn som har genomförts beträffande möjligheterna till ökad
självfinansierad uppdragsverksamhet. I tre fall har en överföring från
anslags- till uppdragsfinansiering bedömts möjlig. Det från kostnadssynpunkt
viktigaste förslaget avser undersökningarna om hushållens inköpsplaner,
som f. n. kostar ca 3,3 milj. kr. I princip anser SCB att
uppdragsfinansierad statistikproduktion kan vara lämpligt om användningen
av statistiken är knuten till en eller några få uppdragsgivare och
det allmänna intresset av statistiken är ringa. Föredraganden delar
detta synsätt i stort. SCB bör enligt föredraganden även i fortsättningen
noggrant undersöka i vad mån det är möjligt att överföra statistikproduktion
från anslags- till uppdragsfinansiering. SCB bör redovisa sina
förslag till sådan överföring i sina anslagsframställningar.

För anslaget Statistik, register och prognoser beräknar föredraganden
medelsbehovet till totalt 204,9 milj. kr., vilket innebär en ökning med
8,9 milj. kr. Bortses från kompensation för pris- och löneökningar
med knappt 17 milj. kr. innebär förslaget en minskning av medelstilldelningen
med ca 8 milj. kr. Fördelningen på delprogram resp. på
löpande verksamhet, s. k. intermittenta undersökningar samt utvecklingsarbete
framgår av sammanställningarna.

Föredraganden biträder SCB:s förslag om indragning av en tjänst
som planeringschef och utökning med en tjänst som överdirektör.

Frågan om företagens och enskildas uppgiftslämnande har sedan
länge varit föremål för uppmärksamhet i skilda sammanhang, framhåller
föredraganden. På senare år har flera åtgärder vidtagits som
syftar till att få ner uppgiftslämnandet. Delegationen för företagens
uppgiftslämnande — DEFU — har till uppgift att under en treårsperiod
lägga grunden för en fortlöpande bevakning av uppgiftslämnandet.
I delegationens arbete ingår bl. a. att inom några särskilda sektorer
i detalj gå igenom uppgiftsinsamlingen för att se om man kan avvara,
förenkla eller samordna lämnandet av uppgifter. Huvuduppgiften för
den i mars 1977 tillsatta SCB-utredningen är att i samma syfte och i

1977/78 1978/79 1979/80
Utfall Anvisat Beräknar

1 000-tals kronor

SCB Föredraganden -

Löpande verksamhet
Intermittenta undersökningar
Utvecklingsarbete
Retroaktiv lön

170 998 176 296 200 279 189 496

8 337 8 354 3 997 3 691

14 344 11 373 16 219 11 738

2 921 — — —

Summa 196 600 196 023 220 495 204 925

FiU 1978/79: 23

Delprogram 1 000-tals kronor	1977/78 Utfall	1978/79 Anvisat	1979/80 Beräknar SCB	Före- dragan- den
1) Extern samordning 2) Jordbruk och skördeskadeskydd	2 535	2 297	2 563	2 408
m. m.	39 726	35 716	39 692	38 637
Därav under X huvudtiteln	(27 705)	(26 902)	(28 711)	(28 551)
3) Industri och byggnadsverksamhet 4) Handel, servicenäringar och	14 166	15 202	16 682	16 261
priser 5) Bostäder, andra byggnader och	15 007	17 118	18 347	18 155
fastigheter 6) Samhällsekonomi och offentlig	12 357	13 453	14 328	14 222
förvaltning	22 061	23 312	26 548	25 611
7) Arbetsmarknad	26 229	25 800	30 051	29 196
8) Befolkning och hushåll Därav folk- och bostadsräkning	34 109	27 481	23 913	22 258
1975/1980	(10 262)	(200)	(200)	(200)
9) Rätts- och socialväsende	10 531	11 548	12 162	12418
10) Utbildning, forskning och kultur 11) Befolknings-, yrkes- och	14 437	14 041	16313	14 712
utbildningsprognoser	4 651	5 342	6 106	5 761
12) Bibliotek och information m. m.	8 423	8 195	9 942	9 088
13) Arkiv 14) Standardisering, gemensam me-todutveckling och projektbundet	6 989	6 464	7 391	6 990
utvecklingsarbete	20 425	17 156	23 423	17 959
Därav utvecklingsarbete Ofördelade kostnader som motsvaras	(14 344)	(11 373)	(16 219)	(11 738)
av intäkter	1 873	2 168	2 306	2 306
Retroaktiv lön	2 921	—	—	—
Summa kostnader	236 440	225 293	249 767	235 982
Avgår intäkter Tillkommer div. gemensamma	39 840	29 270	31 217	31 0571
kostnader	—	—	1 945	—
Summa	196 600	196 023	220 495	204 925

1 Härav utgör 200 000 kr. medel från anslaget Statistiska centralbyrån: Folkoch
bostadsräkning 1975/1980 under sjunde huvudtiteln och 28 551 000 kr.
medel från anslaget Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.
under tionde huvudtiteln. Vidare utgör 422 000 kr. intäkter från försäljning av
publikationer och 1 884 000 kr. ersättning till statistiska centralbyrån från
socialstyrelsen, byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen för vissa kostnader för
det gemensamma biblioteket i kvarteret Garnisonen.

nära samarbete med DEFU granska ett antal av SCB:s statistikprodukter.

I propositionen redovisas de förslag till lättnader i uppgiftslämnarbördan
som SCB-utredningen lagt fram i sitt delbetänkande (Ds E
1978: 2) Minskade uppgiftskrav på företag. I delbetänkandet har utredningen
redovisat sin granskning av åtta av SCB:s statistikprodukter i
vilka företag är uppgiftslämnare. Utredningens förslag har störst bety -

FiU 1978/79: 23

delse för den kortperiodiska statistiken över löner och sysselsättning,
metallstatistiken och stålstatistiken.

Föredraganden understryker vikten av att åtgärder vidtas på en bred
front för att minska företagens uppgiftslämnarbörda men framhåller
samtidigt att de uppgifter som inhämtas ofta fyller väsentliga informationsbehov.
Det kan därför uppstå awägningsproblem där det — såvitt
avser SCB:s verksamhetsområde — gäller att väga samhällets behov
av statistik på skilda områden mot de besvär och kostnader som
drabbar uppgiftslämnarna. Denna avvägning är ofta vansklig, framhåller
föredraganden, och kan inte göras en gång för alla utan måste
upprepas regelbundet, eftersom förutsättningarna i olika avseenden
ändras efter hand.

Föredraganden förordar, mot bakgrund av SCB-utredningens förslag
och remissyttrandena häröver, vissa begränsningar av lönesumme- och
sysselsättningsstatistiken för byggnadsarbetare och av metallstatistiken.

Motionerna

I motionen 239 anförs att det är en stor olägenhet att företagen
tvingas lämna samma uppgifter vid ett flertal tillfällen och till allt fler
mottagare under ett verksamhetsår. Många skäl talar enligt motionärerna
för en samordnad insamling av åtminstone de s. k. basuppgifterna.
En tänkbar lösning är att låta en myndighet svara för insamlandet av
alla basuppgifter, varefter alla övriga myndigheter — såväl statliga som
kommunala — bör hänvisas till denna instans. Motionärerna anger
länsstyrelserna som lämpliga att ansvara för insamlingen av basuppgifter,
vilken skulle kunna ske genom att företagen upprättar en ”uppgiftsdeklaration”
vid den tidpunkt på året då företagen har att inge
den ekonomiska deklarationen. Delegationen för företagens uppgiftslämnande
(DEFU) bör enligt motionärerna undersöka huruvida det är
möjligt att införa den angivna formen av ”uppgiftsdeklaration” samt
utarbeta förslag till särskilda regler för vidarebefordran av uppgifter till
andra myndigheter.

Motionärerna anför vidare att det bästa sättet att komma åt problemet
med de ökande blanketterna är att — utöver den föreslagna
samordningen av insamlandet av basuppgifter -— införa en ersättning
till företagen för uppgiftslämnandet. Motionärerna föreslår att riksdagen
uttalar att sådan ersättning bör utgå.

I motionen 493 föreslås att riksdagen hos regeringen begär att en
parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att utreda den statliga
statistikens innehåll. Motionärerna noterar bl. a. att producenterna av
statlig statistik, bland dem SCB, fortlöpande följer behoven av statistik.
Sådana behovsinventeringar kan i och för sig göras mer omfattande och
djupgående, anför motionärerna, som dock anser det viktigt att man

FiU 1978/79: 23

med längre intervaller gör en genomgång på central nivå av statistikbehoven
på olika basområden. Samhällsutvecklingen motiverar omprövning
av statistik, skapar behov av ny statistik och kräver nya bedömningar
av statistikens roll och användning på olika områden. Eftersom
det är i riksdagen beslut fattas om vilken statistik som skall produceras
bör enligt motionärerna en eventuell utredning av statistikens innehåll
bli parlamentarisk. Utredningen skulle enligt motionärerna konkret behandla
statistiken på varje behovsområde i fråga om såväl den statistik
som f. n. framställs som nya statistikbehov på olika områden. Den
borde även överväga statistikens roll i samhället, långsiktiga planer
för utveckling av statistiken och den framtida beslutsprocessen för
statistiken.

I motionen 1116 anförs att skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet
och SCB i samverkan har planerat ett nytt s. k. individualstatistikprojekt.
I budgetpropositionen har SCB inte tilldelats medel på
sådant sätt att dess medverkan i projektet kan inrymmas. Då man anser
det synnerligen angeläget att det planerade projektet kommer till stånd
föreslår motionären att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att i kommande budgetproposition utrymme bör beredas för SCB
att medverka i det förberedda projektet.

I motionen 1700 anförs att det inte bör ankomma på statsmakterna
att finansiera politiska opinionsundersökningar åt de politiska partierna,
varför anslagen för SCB:s partisympatiundersökningar bör utgå.

I motionen 2104 anförs att intresset för inkomst- och förmögenhetsfördelningen
i Sverige och dess utveckling över tiden har ökat under
senare år. Delvis är detta enligt motionärerna en följd av de internationellt
sett höga ambitioner för fördelningspolitiken som många grupper
har i vårt land. Samtidigt har den ekonomiska utvecklingen i Sverige
under de senaste åren i vissa avseenden gjort bilden mer komplicerad
och svåröverskådlig. Den ekonomiska stagnationen 1977—1978
och de historiskt sett snabba prisstegringarna under de senaste åren
har, anför motionärerna, lett till betydande omfördelningar av inkomster
och förmögenheter, som delvis varit oförutsedda och i alla händelser
svåra att överblicka. Genom att utrymmet för allmänna standardstegringar
sannolikt kommer att vara begränsat under 1980-talet kommer
fördelningsfrågorna enligt motionärerna att ställas i fokus för intresset
på ett annat sätt än under 1950- och 1960-talen, då en utjämning kunde
genomföras parallellt med standardförbättringar för alla stora grupper.

Motionärerna pekar på att inte minst under den senaste 10-årsperioden
olika studier — såväl löpande som av engångskaraktär — har genomförts
för att belysa inkomst- och förmögenhetsfördelningen och
dess utveckling i vårt land. Motionärerna framhåller att i de befintliga

FiU 1978/79: 23

undersökningarna emellertid genomgående studeras endast historiska
förhållanden och att de uppgifter som publiceras vanligen är flera år
gamla. Detta ser motionärerna som mycket otillfredsställande med tanke
på att såväl den breda allmänheten som de politiska partierna, arbetsmarknadens
organisationer, massmedia m. fl. förmodligen är speciellt
intresserade av utvecklingen under de senare åren och även av
vad som kan väntas ske under den närmaste framtiden. Av denna anledning
föreslår motionärerna att det snarast utvecklas ett system för
studier av inkomst- och förmögenhetsutvecklingen i vårt land, som förmår
att belysa vad som har skett under nyss förfluten tid och vad som
kan bedömas ske under t. ex. det närmast följande året.

När det gäller vilken myndighet som skall ha huvudansvaret för att
utföra undersökningarna har motionärerna valt riksrevisionsverket
(RRV). Orsaken är att RRV har ett gott basmaterial från sina taxeringsstatistiska
undersökningar och dessutom redan har utvecklat en
prognosverksamhet på inkomstområdet. Arbetet bör ske i nära samverkan
med institutet för social forskning (SOFI) och SCB och eventuellt
även med företrädare för ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet
och den samhällsekonomiska forskningen.

Dessutom föreslår motionärerna att SCB beviljas ytterligare 480 000
kr. under budgetåret 1979/80 för en intermittent utbyggnad av de löpande
inkomstfördelningsundersökningarna med uppgifter om förmögenheternas
fördelning och sammansättning bland fysiska personer.
Kostnaden för utbyggnaden beräknas till brutto 600 000 kr. vart femte
år. Eftersom SCB kan begränsa den löpande statistiken med en årlig
besparing om 120 000 kr., uppkommer långsiktigt ingen merkostnad.
Motionärerna hänvisar till att finansutskottet i sitt betänkande 1978/
79: 5 har uttalat stöd för en sådan omläggning av förmögenhetsstatistiken.

För att undvika utgiftsökningar föreslår motionärerna i motionen
1978/79: 2105 att anslaget under X. huvudtiteln Administration av permanent
skördeskadeskydd m. m. räknas ned med 480 000 kr., vilket
bör kunna ske genom att begränsa SCB:s utvecklingsarbete med lantbruksstatistiken
med detta belopp i avvaktan på förslag från de utredningar
som f. n. undersöker SCB:s lantbruksstatistik.

Utskottet

Förslagen i propositionen rörande anslag till SCB innebär att den
tidigare inledda konsolideringsprocessen fortsätter. Utskottet delar föredragandens
uppfattning att tidigare anförda skäl för en restriktiv hållning
till förslag om utbyggnad av statistikproduktionen fortfarande äger
giltighet. Utskottet ansluter sig också till uppfattningen att uppdragsfinansiering
av statistikproduktionen kan vara lämplig om användningen
av statistiken är knuten till en eller några få uppdragsgivare och

FiU 1978/79: 23

det allmänna intresset av statistiken är ringa. SCB bör, som föredraganden
anför, även i fortsättningen noggrant undersöka i vad mån det är
möjligt att överföra statistikproduktion från anslags- till uppdragsfinansiering.

I anslutning till ställningstagandet till SCB-utredningens förslag anför
föredraganden vissa allmänna synpunkter på frågan om företagens och
enskildas uppgiftslämnande. Bl. a. framhålls vikten av att åtgärder vidtas
på bred front för att minska företagens uppgiftslämnarbörda. Föredraganden
framhåller samtidigt att de uppgifter som inhämtas ofta
fyller väsentliga informationsbehov.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat frågan om uppgiftslämnandet.
En utförlig behandling skedde i betänkandet FiU 1976/
77: 25. I detta betänkande underströk utskottet att uppgiftsinhämtandets
omfattning i hög grad var att se som ett awägningsproblem, där värdet
av den insamlade informationen måste vägas bl. a. mot kostnaderna för
uppgiftslämnarna. Utskottet instämmer således i vad föredraganden nu
anför i denna fråga.

Uppgiftslämnandet behandlas även i motionen 239. Motionärerna
föreslår dels att ett system för samordnad insamling av vissa basuppgifter
från företagen utreds, dels att riksdagen skall uttala sig för att
företagen får ersättning för uppgiftslämnandet.

Enligt vad utskottet inhämtat pågår redan inom statskontoret en utredning
om behovet av samordning avseende registrering av data om
företag och organisationer. Bl. a. utreds frågan om ett register med basuppgifter
om företag. Arbetet sker i kontakt med såväl SCB som
delegationen för företagens uppgiftslämnande (DEFU). Inom SCB arbetar
man sedan länge med det centrala företagsregistret och andra
projekt som har nära anknytning till frågeställningen. Med hänsyn till
pågående utredningsarbete finner utskottet det inte lämpligt att också
DEFU startar särskilt utredningsarbete.

Även frågan om ersättning till uppgiftslämnarna har utskottet behandlat
vid tidigare tillfällen. I betänkandet FiU 1976/77: 3 framhöll
utskottet bl. a. att offentlig statistik i hög grad är en samhällsservice till
allmänhet och näringsliv. Uppgiftslämnarna blir därmed, direkt eller indirekt,
också konsumenter av statistiken. Utskottet fann det likväl rimligt
att för- och nackdelarna med ett ersättningssystem belystes närmare
men framhöll att ersättningsfrågan blir av mindre betydelse om åtgärder
genomförs som åstadkommer en minskning av uppgiftslämnandet.
DEFU har enligt sina direktiv bl. a. till uppgift att genomföra en utredning
av ersättningsfrågan. Mot bakgrund härav och med erinran om
att huvuddelen av företagens uppgiftslämnande avser skatter, tullar
och socialförsäkringsavgifter bör riksdagen enligt utskottets mening inte
nu göra något uttalande i frågan.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 239.

FiU 1978/79: 23

I motionen 493 föreslås att en parlamentarisk utredning tillsätts med
uppgift att utreda den statliga statistikens innehåll. Motionärerna hänvisar
till att SCB:s styrelse i särskild skrivelse till regeringen föreslagit
detsamma. Styrelsen har, i likhet med motionärerna, framhållit att det
är viktigt att det med längre intervaller görs en genomgång på central
nivå av statistikbehoven på olika basområden. Föredraganden har med
anledning av skrivelsen i propositionen anfört att han för egen del kan
hålla med om att det kan finnas skäl för att i någon form se över
statistikproduktionen. Framställningen från SCB:s styrelse är f. n. föremål
för överväganden inom ekonomidepartementet. Föredraganden
avser att ta ställning till förslaget om en utredning när remissbehandlingen
avslutats av tre betänkanden rörande SCB:s verksamhet. Betänkandena
behandlar frågan om SCB:s uppgiftsinsamling, behovet av
framtida folk- och bostadsräkningar och frågan om SCB:s behov av
datorkapacitet fram till mitten av 1980-talet.

Även utskottet anser att skäl kan finnas för att göra en mera samlad
översyn av statistikproduktionen. Med hänsyn till att den i motionen
väckta frågan redan är föremål för överväganden inom ekonomidepartementet
bör emellertid enligt utskottets mening något uttalande
från riksdagens sida nu inte göras. Motionen 493 avstyrks.

I motionen 1116 föreslås att riksdagen skall ge regeringen till känna
att i kommande budgetproposition utrymme bör beredas för SCB att
medverka i det projekt som förberetts om uppföljning av individualstatistik
i grundskolan.

I sitt av riksdagen godkända betänkande FiU 1978/79: 20 har utskottet
bl. a. anfört att uttalanden som binder regeringen inför budgetarbeten
avseende kommande budgetår inte bör göras. Utan att i sak ta
ställning till behovet av den statistik som behandlas i motionen 1116
avstyrker utskottet därför motionsyrkandet.

I motionen 1700 föreslås att anslagen för SCB:s partisympatiundersökningar
skall utgå.

Utskottet behandlade frågan om anslag för partisympatiundersökningarna
senast i betänkandet FiU 1977/78: 20. Utskottet ansåg då att
partisympatiundersökningarna borde komma till utförande även i framtiden.
Utskottet fann det vara ett värde i sig att det görs flera olika
politiska opinionsmätningar. Partisympatiundersökningarnas särskilda
värde ligger, anförde utskottet vidare, bl. a. i att deras resultat redovisas
i sin helhet på ett likvärdigt sätt för alla intresserade. Metoder och redovisning
är underkastade offentlig insyn. Det stora urvalet ger möjlighet
till djupare analyser och nedbrytning på skilda medborgargrupper.
Materialet är också tillgängligt för ytterligare bearbetning. Då SCB hade
visat att en uppdragsfinansiering varken var lämplig eller möjlig förordade
utskottet en fortsatt anslagsfinansiering av undersökningarna,
vilket också blev riksdagens beslut.

FiU 1978/79: 23

Frågan om anslagsfinansiering av partisympatiundersökningama har
enligt utskottets mening inte i något avseende förändrats sedan riksdagen
senast behandlade den. Utskottet vidhåller därför sin tidigare uppfattning
och avstyrker motionen 1700.

I motionen 2104 förordas dels att ett system utvecklas för löpande
studier och prognoser avseende inkomst- och förmögenhetsfördelningen
i samhället, dels att SCB beviljas ytterligare 480 000 kr. under budgetåret
1979/80 för en intermittent utbyggnad av de löpande inkomstfördelningsundersökningarna
med uppgifter om förmögenheternas fördelning
och sammansättning bland fysiska personer.

Utskottet har senast i betänkandet FiU 1978/79: 5 behandlat frågan
om statistiken över inkomst- och förmögenhetsfördelningen. Utskottet
konstaterade då att det är angeläget att bättre än hittills kunna följa
förmögenhetsutvecklingen i vårt Iand, bl. a. för att få underlag för
politiska beslut. I enlighet med vad utskottet sålunda tidigare uttalat vill
utskottet nu instämma i motionärernas uppfattning att det vore av stort
värde, såväl för den breda allmänheten som för de politiska partierna,
arbetsmarknadens organisationer, massmedia m. fl., att fortlöpande ha
tillgång till i vart fall ungefärliga uppskattningar av förändringar i inkomst-
och förmögenhetsfördelning för de närmast bakomliggande åren
och prognoser för det närmast följande året. Utskottet tillstyrker därför
att ett arbete inleds med att utveckla ett dylikt system för studier av inkomst-
och förmögenhetsutvecklingen i vårt land.

Motionärerna har förordat att riksrevisionsverket (RRV) skall ha
huvudansvaret för det föreslagna utvecklingsarbetet. Som motionärerna
framhållit är det tre myndigheter som har den främsta kunskapen på
det aktuella området, nämligen RRV, SCB och institutet för social forskning
(SOFI). Utskottet anser för sin del att det bör ankomma på regeringen
att avgöra i vilka former arbetet skall ske och vilken myndighet
som skall ha huvudansvaret för detsamma.

Det bör enligt utskottets mening understrykas att en förutsättning
för att man skall få fram användbar statistik och prognoser avseende
förändringar i inkomst- och förmögenhetsfördelningen är att man har
dels en acceptabel bild av fördelningen vid en viss tidpunkt — alltså
av basen för förändringar, dels en uppfattning om vilka faktorer som
bestämmer förändringarna (prisutveckling, förändringar av skatter och
bidrag m. m.). Bland annat av detta skäl är det också utskottets mening
att den av SCB föreslagna utbyggnaden av de löpande inkomstfördelningsundersökningarna
med uppgifter om förmögenheternas fördelning
och sammansättning bland fysiska personer bör komma till stånd.

För att undvika utgiftsökningar har motionärerna i motionen 2105,
som bereds av jordbruksutskottet, föreslagit att anslaget Administration
av permanent skördeskadeskydd m. m. under tionde huvudtiteln räknas

FiU 1978/79: 23

ned med 480 000 kr. Enligt vad utskottet inhämtat har jordbruksutskottet
emellertid beslutat avstyrka motionen 2105. Finansutskottet förordar
för sin del att en omdisposition i stället sker under förevarande anslag,
i första hand genom en minskning av medlen för utvecklingsarbete. Någon
uppräkning i förhållande till regeringens förslag bör således inte
ske. Det får ankomma på SCB att föreslå hur den erforderliga omdisponeringen
skall ske.

Vad utskottet anfört om dels ett system för löpande studier och
prognoser avseende inkomst- och förmögenhetsfördelningen i samhället,
dels dispositionen av medlen under förevarande anslag bör ges
regeringen till känna. Utskottet har i övrigt inget att erinra mot anslagsberäkningen
i propositionen.

Utskottet tillstyrker att regeringen bemyndigas att vid SCB inrätta
en tjänst som överdirektör och dra in en tjänst som planeringschef.

Utskottet hemställer

1. beträffande företagens uppgiftslämnande m. m. att riksdagen
avslår motionen 1978/79: 239,

2. beträffande utredning om den statliga statistikens innehåll att
riksdagen avslår motionen 1978/79: 493,

3. beträffande uppföljning av individualstatistiken i grundskolan
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1116,

4. beträffande studier och prognoser avseende inkomst- och förmögenhetsfördelningen
att riksdagen med anledning av motionen
1978/79: 2104 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande statistikproduktionen vid statistiska centralbyrån
att riksdagen med anledning av vad som anförts i propositionen
1978/79: 100 bilaga 10 punkten B 2 moment 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande inrättande av en överdirektörstjänst att riksdagen
bemyndigar regeringen att vid statistiska centralbyrån inrätta
en tjänst för överdirektör med beteckningen Cp och dra in en
tjänst som planeringschef,

7. beträffande anslaget att riksdagen med bifall till regeringens
förslag och med anledning av motionen 1978/79: 2104 yrkandet
2 samt med avslag på motionen 1978/79: 1700

a. till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
204 925 000 kr.,

b. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
beträffande dispositionen av anslaget.

3. Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 2 (s. 42—43) och hemställer

FiU 1978/79: 23

att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

4. Konjunkturinstitutet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 4 (s. 44—46) och hemställer

att riksdagen till Konjunkturinstitutet för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 10 210 000 kr.

5. Myntverket: Förvaltningskostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna B 5—B 7 (s. 46—49) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1979/80 anvisar

1. till Myntverket: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av
6 287 000 kr.,

2. till Myntverket: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av
1 000 kr.,

3. till Myntverket: Utrustning ett reservationsanslag av 755 000
kr.

Diverse

6. Lönsparande m. m. Regeringen har under punkten C 1 (s. 55—56)
föreslagit riksdagen att till Lönsparande m. m. för budgetåret 1979/80
anvisa ett förslagsanslag av lil 000 000 kr.

I motionen 1978/79: 1110 av Gösta Bohman m. fl. (m) hemställs —
med hänvisning till motiveringen i motionen 1978/79: 1108 avsnittet
Ett spritt ägande — att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder i
syfte att förbättra informationen om skattefondsparandet.

Utskottet

Från anslaget bestrids utgifter för olika former av lönsparande. Av
det föreslagna anslagsbeloppet avser 95 milj. kr. vinstutlottning inom
lönsparandet på vinstsparkonto, 12,5 milj. kr. statens kostnader för
sparpremiering inom samma sparform samt 3,5 milj. kr. information om
de tre lönsparformerna. Utskottet har inget att erinra mot anslagsberäkningen.

I motionen 1110 föreslås att riksdagen hos regeringen anhåller om
åtgärder i syfte att förbättra informationen om skattefondsparandet. I
den motivering för yrkandet som återfinns i motionen 1108 hänvisar
motionärerna till att endast 10 % av det totala antalet sparare i det s. k.
värdesäkra lönsparandet har satt in sina sparmedel på skattefondkonto.
En orsak härtill kan enligt motionärerna vara att sparandet i aktier
uppfattas som en komplicerad sparform, varför man anser det ange -

FiU 1978/79: 23

läget att öka informationen om skattefondkontona i syfte att stimulera
till ett ökat aktiesparande.

Utskottet vill, i likhet med motionärerna, framhålla att det kan finnas
flera skäl till att fördelningen mellan sparande på skattesparkonto resp.
skattefondkonto blivit den som motionärerna anger. Utskottet vill i
sammanhanget erinra om att regeringen i september 1978 tillsatte en
särskild delegation med uppdrag att följa och analysera lönsparsystemet
(Dir. 1978: 84). I delegationens uppdrag ingår också att föreslå de ändringar
i sparsystemet som uppföljningen ger anledning till. Utskottet
har inhämtat att riksgäldskontorets lönsparkommitté f. n. lägger huvuddelen
av tillgängliga medel för information på information om lönsparandet
på skattefondkonto.

Något initiativ från riksdagens sida i denna fråga är enligt utskottets
mening inte erforderligt. Motionen 1110 avstyrks.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1110,

2. att riksdagen till Lönsparande m. m. för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av lil 000 000 kr.

Stockholm den 13 mars 1979

På finansutskottets vägnar
BJÖRN MOLIN

Närvarande: Björn Molin (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Knut Johansson
(s), Torsten Gustafsson (c), Arne Pettersson (s), Anton Fågelsbo (c),
Arne Gadd (s), Knut Wachtmeister (m), Per-Axel Nilsson (s), Anita
Gradin (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp), Rune Rydén (m), Maj-Lis
Landberg (s) och Axel Kristiansson (c).

Reservation

vid punkten 2 (Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser)
beträffande anslaget av Knut Wachtmeister och Rune Rydén (båda
m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
behandlade” och på s. 10 slutar med ”motionen 1700” bort ha följande
lydelse:

De politiska partierna som åtnjuter ett omfattande statligt ekonomiskt
stöd har inte visat sig vara villiga att betala SCB för fortsatta partisympatiundersökningar.
Enligt utskottets mening är dessa undersök -

FiU 1978/79: 23

ningar således inte av så stort värde för partierna att det motiverar de
relativt höga årliga kostnaderna för mätningarna. Mot bakgrund härav
tillstyrker utskottet motionen 1700. Anslaget bör med anledning härav
räknas ned med 1 350 000 kr.

dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande anslaget att riksdagen med anledning av regeringens
förslag och motionen 1978/79: 2104 yrkandet 2 samt
med bifall till motionen 1978/79: 1700

a. till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
203 575 000 kr,

b. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
beträffande dispositionen av anslaget.

Särskilt yttrande

vid punkten 2 (Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser)
beträffande anslaget av Kjell-Olof Feldt, Knut Johansson, Arne Pettersson,
Arne Gadd, Per-Axel Nilsson, Anita Gradin och Maj-Lis Landberg
(alla s) som anför:

Vi har i första hand ansett att anslaget Statistiska centralbyrån: Statistik,
register och prognoser bort räknas upp med 480 000 kr, motsvarande
kostnaderna för en intermittent utbyggnad av de löpande inkomstfördelningsundersökningama
med uppgifter om förmögenhetemas
fördelning och sammansättning bland fysiska personer. En besparing
av samma storleksordning är enligt vår mening möjlig att genomföra
genom en minskning av SCB:s utvecklingsarbete avseende lantbruksstatistiken,
vilket föreslagits i motionen 2105.

Då det i jordbruksutskottet visat sig finnas en majoritet för att avstyrka
motionen 2105 har vi kunnat godta en lösning som innebär att
den i motionen 2104 föreslagna utbyggnaden av de löpande inkomstfördelningsundersökningarna
kommer till stånd, men att utrymme härför
skapas genom en omdisposition inom nu förevarande anslag.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 197» 790095