AU 1978/79: 9

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1978/79: 9

med anledning av motioner om systematisering av den arbetsrättsliga
lagstiftningen

Motionerna

1977/78: 825 av Joakim Ollén (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att en utredning
tillsätts med uppgift att framlägga förslag till arbetsrättsbalk.

1977/78:1322 av Bernt Ekinge (fp)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförs om översyn av den arbetsrättsliga lagstiftningen.

Tidigare riksdagsbehandling

Vid 1975 års riksmöte väcktes en motion av Bernt Ekinge (fp) om
sammanförande av den arbetsrättsliga lagstiftningen till en arbetsbalk.

Inrikesutskottet, som behandlade motionen, anförde i sitt av riksdagen
godkända betänkande 1975/76: 13:

Det utförda och pågående lagstiftningsarbetet har aktualiserat olika
samordningsproblem, och utskottet delar motionärernas uppfattning att
det är berättigat med en systematisk genomgång av lagstiftningen för att
uppnå ökad överskådlighet och enhetlighet. Utskottet är emellertid inte
för dagen berett att ha en bestämd uppfattning om i vilka former en
sådan översyn av lagstiftningen skall göras. En möjlighet är att anförtro
uppdraget till den utredning som kan väntas bli tillsatt för vissa återstående
frågor i anslutning till den väntade arbetsdemokratireformen.

Utskottet utgår från att den av motionärerna aktualiserade frågan övervägs
av regeringen utan någon särskild begäran från riksdagens sida.

Utskottet

De båda förevarande motionerna har samma syfte, nämligen att ett
utredningsarbete skall sättas i gång med sikte på att sammanföra den
arbetsrättsliga lagstiftningen till ett enhetligt lagverk, en arbetsbalk. Motionärerna
anser att det höga tempot på senare år inom lagstiftningen
på det arbetsrättsliga området medfört brister i lagarna bl. a. i fråga om
systematik och samordning. Joakim Ollén påpekar vikten av att regler
utformas så att de är begripliga och lätta att tillämpa med hänsyn till
att de berör vardagen och arbetet för det stora flertalet människor.

1 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 9

AU 1978/79: 9

2

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns behov av viss
översyn av den arbetsrättsliga lagstiftningen. Den snabba utvecklingen
inom detta rättsområde har av naturliga skäl medfört problem bl. a. av
samordningsnatur. Huvuddelen av problemen torde dock inte i första
hand vara att hänföra till lagarnas utformning utan hänger samman med
svårigheten att informera om regler på områden som tidigare inte omfattats
av lagstiftning.

Utskottet är inte övertygat om att problemen bör angripas genom att
man i dag tillsätter en ny utredning som går igenom lagarna på hela det
arbetsrättsliga fältet. Ett sådant arbete måste nämligen bli mycket krävande
och tidsödande. Det är tveksamt om de systematiska vinster som
kan uppnås står i rimlig proportion till de insatser som krävs. Här
kan anmärkas att de arbetsrättsliga lagarna i dag beräknas omfatta ca
1 000 paragrafer. Motionärerna har inte närmare diskuterat vilka ämnesområden
de anser bör ingå i ett större lagverk. Härom fick väl en
utredning ge närmare besked. Utskottet vill i sammanhanget framhålla
att utifrån önskemålen om lättillgänglighet och enhetlighet det ingalunda
är säkert att det är en fördel att i en och samma lag sammanföra bestämmelser
om exempelvis kollektivavtal, arbetsmiljö och semester. Det
är vidare så att arbetsrätten är i en dynamisk fas där fortsatta snabba
förändringar kan bli aktuella. Det är uppenbart att det föreligger särskilda
svårigheter att i ett sådant skede bearbeta hela rättsområdet.

Utskottet vill för sin del förorda att man i en mindre skala tar sig an
de av motionärerna påtalade problemen. Brister i lagregler och samordningsproblem
lagar emellan bör angripas inom olika delområden.
Denna arbetsmetod används redan i dag. Ett exempel är direktiven till
anställningsskyddskommittén. Kommittén har bl. a. fått i uppgift att
göra en lagteknisk översyn och därvid bl. a. undersöka i vad mån reglerna
om varsel m. m kan samordnas med förhandlingsreglerna i medbestämmandelagen.
Ett annat exempel är uppdraget till 1978 års semesterkommitté.
Det sagda innebär inte att man bör avstå från att i ett
längre perspektiv diskutera systematiska frågor. Medbestämmandelagen,
som bl. a. innesluter regler från tre tidigare centrala arbetsrättsliga lagar,
är ett exempel på att det kan vara ändamålsenligt att sammanföra regler
till ett större lagverk.

Utskottet vill slutligen på nytt framhålla att en stor del av de svårigheter
motionärerna berör hänger samman med problemet att informera
om ny lagstiftning. Mycket står att vinna genom att regler publiceras i
lämpliga antologier med kommentarer och detaljerade register. Stora
insatser har gjorts och görs på detta område. Inte minst arbetsmarknadens
organisationer har sammanställt informationsmaterial för att på
olika nivåer upplysa om arbetsrättsliga regler. Informationens utformning
är otvivelaktigt en nyckelfråga i sammanhanget. Det är också viktigt
att man i lagar och avtal använder ett enkelt och lättbegripligt språk.

AU 1978/79: 9

3

Med det anförda har utskottet besvarat de båda motionerna som inte
bör leda till något initiativ från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

att motionerna 1977/78: 825 och 1977/78: 1322 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 24 oktober 1978

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Bengt Fagerlund (s), Torsten Stridsman
(c), Birger Nilsson (s), Gördis Hörnlund (s), Allan Gustafsson (c), Erik
Johansson i Simrishamn (s), Ingrid Ludvigsson (s), Arne Fransson (c),
Bernt Nilsson (s), tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp), Margaretha
af Ugglas (m), Anna-Greta Leijon (s), Olof Johansson (c) och Eric
Hägelmark (fp).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780058