AU 1978/79:5

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1978/79:5

med anledning av motion om redovisning av fackföreningsavgift vid
utbetalning av garantibelopp enligt lagen om statlig lönegaranti vid
konkurs

Motionen

I motionen 1977/78:614 av Maj-Lis Landberg m. fl. (s) anförs:

Fackföreningarna har i allt större utsträckning överenskommelser med
arbetsgivaren att denne från lönen drar och redovisar fackföreningsavgiften.

När ett företag går i konkurs övertas utbetalningarna av den statliga
lönegarantin och bevakning utförs av konkursförvaltare hos länsstyrelsen.
Trots att fullmakter och bevakning på fackföreningsavgiften översänts till
länsstyrelsen, anser länsstyrelsen det ej vara en uppgift för den att handlägga
dessa avdrag.

Med hänvisning till det anförda yrkar motionärerna att riksdagen beslutar
anmoda regeringen att ta sådant initiativ att länsstyrelserna åläggs att
redovisa fackföreningsavgifterna till resp. fackförening i samband med
utbetalning av lön enligt statlig lönegaranti i de fall denna skyldighet är
reglerad i kollektivavtal för det företag utbetalningen avser.

Gällande rätt m. m.

Enligt lagen (1970:741, ändrad 1975:1250 och 1261) om statlig lönegaranti
vid konkurs svarar staten för betalningen av arbetstagares fordran hos
arbetsgivare som har försatts i konkurs. Garantin omfattar dels löne- och
pensionsfordringar, dels vissa konkursansöknings- och konkurskostnader.
Beträffande löne- och pensionsfordringar gäller följande regler: Fordringen
skall ha förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen,vilket bl. a. innebärattden
inte får vara äldre än ett år räknat från det konkursansökan gjordes.
Lönegarantin omfattar också lön under uppsägningstid av högst sex månader.
Garantin är för varje arbetstagare begränsad till ett belopp motsvarande
tolv gånger det vid konkursbeslutet aktuella basbeloppet enligt lagen om
allmän försäkring.

När garantibelopp enligt lagen betalas ut inträder staten i arbetstagarens
rätt mot konkursgäldenären. Utbetalningarna ombesörjs av länsstyrelserna.

Rätt till betalning tillkommer enligt 11 § lagen i princip enbart arbetstagaren
och inte den som förvärvat lönefordringen från honom. Tidigare fanns
bara ett undantag från denna princip. Denna undantagsregel, som fortfarande
gäller, innebär att garantin omfattar även lönefordran som efter konkursbe -

I Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 5

Äcrutffc/^s11'

2

slutet överlåtits till arbetstagarens fackliga organisation eller, till fond i vars
förvaltning organisationen deltar. Efter en lagändring (prop. 1975/76:19, InU
1975/76:25) täcker garantin också bl. a. facklig medlemsavgift under förutsättning
att avgiften fpre toonk^trsefMnneMUits men inte betalats ut av
arbetsgivaren. Syftet med lagändringen var att hindra att arbetstagare blir
tvingad att betala sin medlemsavgift två gånger.

Som nyss nämnts är länsstyrelse utbetalningsmyndighet. Länsstyrelsen
har därvid att fullgöra arbetsgivares skyldigheter i fråga om skatteavdrag,
beslut om införsel eller utmätning i lön och kontrolluppgifter för inkomsttaxering
(18 § lönegarantikungörelsen, 1970:745). Närmare föreskrifter om
tillämpningen av lönegarantikungörelsen utfärdas av riksskatteverket (RSV).
I skrivelse den 8 november 1977 till LO-förbundens Rättsskydds AB om
lönegaranti och fackföreningsavgift har RSV uttalat som sin uppfattning att
det inte föreligger någon skyldighet för länsstyrelse att inom ramen för
lönegarantibestämmelserna innehålla och utbetala medlemsavgift till facklig
organisation. Verket nämner dock att arbetstagare genom fullmakt kan
uppdra åt länsstyrelse att dra av och betala ut belopp motsvarande den
fackliga avgiften.

Beträffande arbetssituationen på länsstyrelserna vid handläggningen av
utbetalningsärendena har RSV anfört följande i remissyttrande den 1
december 1977 över konkurslagskommitténs delbetänkande Konkursförvaltning
(SOU 1977:29):

Trycket på länsstyrelserna i utbetalningsdelen är idag mycket hårt. På flera
länsstyrelser i län, där företagskonkurser med många arbetstagare inträffat,är
också personalsituationen ansträngd. För att tillgodose arbetstagarnas rättmätiga
intresse att få lön i rätt tid måste länsstyrelserna i samråd med
konkursförvaltaren i vissa situationer finna praktiska lösningar som delvis
går vid sidan av den ordning som gällande lagstiftning anvisar. RSV har med
hänsyn till lönegarantilagstiftningens syfte och de komplikationer för
konkursförvaltningen en försenad löneutbetalning kan innebära i flera fall
sanktionerat sådana lösningar. Enligt RSV föreligger ett starkt behov att
lagstiftningen ses över i berörda avseenden. Förslagsvis kunde dels konkursförvaltaren
ges möjlighet att använda tillgängliga medel för att utbetala löner
som omfattas av lönegarantin, dels länsstyrelsen ges möjlighet att utan en
tyngande administrativ ordning förskottera lönegarantimedel till ett
konkursbo som saknar egna medel.

Utskottet

Vid arbetsgivares konkurs garanteras arbetstagarnas löner enligt bestämmelser
som har meddelats i lagen om statlig lönegaranti vid konkurs och
lönegarantikungörelsen. Lönegarantisystemet började tillämpas år 1971. Det
ändrades hösten 1975 på en råd punkter efter en översyn gjord inom
arbetsmarknadsdepartementet.

När lönegarantin träder i funktion betalas garantibeloppen (lönerna) ut av
länsstyrelsen. I vissa kollektivavtal har överenskommits att arbetsgivaren

AU 1978/79:5

3

skall medverka vid uppbörden av facklig medlemsavgift. I den föreliggande
motionen 614 av Maj-Lis Landberg m. fl. (s) kritiseras att länsstyrelserna vid
utbetalning av garantibelopp inte anser det vara en uppgift för dem att
handlägga uppbördsärenden av det slaget. Motionärerna yrkar att regeringen
skall anmodas att ta initiativ av innebörd att länsstyrelserna åläggs att
redovisa fackliga medlemsavgifter till resp. fackförening vid utbetalning av
garantibelopp. Det förutsätts härvid att den tidigare arbetsgivarens skyldighet
att göra avdrag på lön för avgiften är reglerad i kollektivavtal.

I ett fall omfattas fackliga medlemsavgifter av lönegarantisystemet,
nämligen om arbetsgivaren före konkursen innehållit men inte redovisat
avgifter till den fackliga organisationen. I övrigt gäller vid utbetalning av
garantibelopp att länsstyrelserna endast har att fullgöra arbetsgivares skyldigheter
i fråga om skatteavdrag, beslut om införsel eller utmätning i lön och
kontrolluppgifter för inkomsttaxeringen.

För motionärernas önskemål om att vidga länsstyrelsernas åligganden talar
att det har blivit en allt vanligare ordning att arbetsgivarna i kollektivavtal tar
på sig uppgiften att ombesörja uppbörd av fackliga medlemsavgifter. Det är
givetvis önskvärt för de fackliga organisationerna att denna för dem smidiga
uppbördsform inte upphör då medlemmarna får lön i form av garantibelopp
från länsstyrelse. Den enskilde medlemmen bör ha samma intresse, men för
honom har saken en särskild betydelse. Fackföreningsavgiften inkluderar
nämligen avgift till arbetslöshetskassan. Om en kassamedlem under två
månader underlåter att betala kassaavgiften skall han anses ha trätt ut ur
kassan. Innebörden härav är att arbetstagaren vid arbetslöshet kan gå miste
om kassaersättning, om han har förbisett att han själv måste betala
fackföreningsavgiften när han får sin lön från länsstyrelsen.

Frågan har emellertid flera aspekter, bl. a. länsstyrelsernas praktiska
möjligheter att i dag ta på sig de vidgade uppgifter som har förordats av
motionärerna. Som framgår av yttrandet från riksskatteverket är trycket på
länsstyrelserna i utbetalningsärendena redan i dag mycket hårt.

Utskottet har inhämtat att man inom arbetsmarknadsdepartementet
överväger att ta upp lönegarantisystemet till ny granskning mot bakgrund av
de praktiska problem som framkommit. Utskottet utgår från att även nu
behandlade fråga om fackföreningsavgifter tas upp till prövning i samband
med en sådan översyn. Med hänvisning härtill synes det inte erforderligt med
något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionen.

Utskottet hemställer

att motionen 1977/78:614 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 17 oktober 1978

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
EVA WINTHER

AU 1978/79:5

4

Närvarande: Eva Winther (fp), Bengt Fagerlund (s), Jan-lvan Nilsson (c),
Gördis Hörnlund (s), Allan Gustafsson (c), Erik Johansson i Simrishamn (s),
Ingrid Ludvigsson (s), Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp), Pär Granstedt
(c), Frida Berglund (s), Margaretha af Ugglas (m), Sune Johansson (s) och Lars
Ulander (s).

GOTAB S8588 Slockholm 1978