AU 1978/79:4

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1978/79:4

med anledning av motion om meritvärdet av anställning utomlands Motionen 1

motionen 1977/78:1355 av Alf Wennerfors m. fl. (m, c, fp) yrkas att
riksdagen hos regeringen begär utredning av frågan vilket meritvärde
tjänstgöring utomlands skall ha vid tillsättande av offentlig tjänst i
Sverige.

Motionärerna pekar på att det ligger i vårt lands intresse att kvalificerade
svenskar tjänstgör i de internationella organen. En förutsättning härför är
emellertid att ett sådant internationellt engagemang inte medför väsentliga
nackdelar i merit-, löne- och pensionshänseende vid hemkomsten till Sverige
efter avslutat uppdrag utomlands, framhålls vidare. Att så är fallet i dag
belyses i motionen. Motionärerna begär därför en översyn av situationen för
hemvändande svenskar efter tjänstgöring utomlands. Det förutsätts att
representanter för de anställdas organisationer medverkar i en sådan
översyn.

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från Landsorganisationen
i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Centralorganisationen
SACO/SR och Styrelsen för internationell utveckling (SIDA).

LO, vars yttrande utformats av Statsanställda» Förbund, är medvetet om
att det föreligger vissa svårigheter att på ett tillfredsställande sätt återföra
utlandstjänstgörande svenskar till den svenska arbetsmarknaden och att vid
återkomsten värdera utlandstjänstgöringen t. ex. ur meritsynpunkt. LO
finner det därför riktigt att problemen blir föremål för utredning, men
framhåller samtidigt att frågor om meritvärdering, löneinplacering osv. på det
statliga området numera är helt öppna för avtalsreglering. Sådana frågor bör
därför enligt LO:s uppfattning lösas genom parternas försorg och inte bli
föremål för offentlig utredning.

I TCO:s yttrande, som utformats av dess statstjänstemannasektion (TCOS),
framhålls att TCO-S och till TCO-S anslutna förbund vid flera tillfällen
aktualiserat frågor om återanpassning till den svenska arbetsmarknaden av
svenskar som haft internationella uppdrag och om utlandsuppdragens
meritvärde. Av yttrandet framgår vidare att det i samband med förhandlingar
under mars månad 1978 med statens förhandlingsråd om den biståndspolitiska
propositionen (prop. 1977/78:135) yrkades att regeringen skulle tillsätta

1 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 4

AU 1978/79:4

2

en arbetsgrupp för att under medverkan av berörda personalorganisationer
utreda dessa frågor. Yrkandet föranledde sedermera en skrivelse från
utrikesdepartementet till arbetsmarknadsdepartementet.

TCO tillstyrker att de i motionen väckta frågorna utreds och anser att en
sådan utredning inte bör begränsas till att avse endast meritvärdet vid
tillsättning av offentlig tjänst utan omfatta även frågor om återanpassning till
den svenska arbetsmarknaden efter utlandstjänstgöring. För lärare, som
tjänstgjort inom utländskt skolväsende, blir frågan om meritvärdering av
tjänstgöringen föremål för individuell prövning. Enligt TCO:s mening bör
man även i framtiden tillämpa en sådan ordning. Om utlandstjänsten är
jämförbar med svensk lärartjänst eller tjänsten i merithänseende kan anses ha
ett särskilt värde bör ärendet behandlas och avgöras i generös anda.

TCO-S fäster slutligen uppmärksamheten på 1974 års lärarutbildningsutrednings
(LUT 74) förslag ”Betygsättning i lärarutbildning och meritvärdering
vid tillsättning av tjänst i skolväsendet”. Enligt detta förslag kommer
bl. a. meritgrunden ”annan yrkesverksamhet” att få ökad betydelse. TCO
förutsätter att sådan lärares tjänstgöring utomlands, som ej är lärartjänst,
därvid kommer att bedömas som ”annan yrkesverksamhet”. Den närmare
avvägningen mellan kriterierna lärartjänstgöring och ”annan yrkesverksamhet”
förutsätts bli föremål för förhandlingar innan förslaget kan träda i
kraft.

SACO/SR framhåller i sitt yttrande att svenskar som arbetat utomlands vid
sin återkomst till Sverige ofta erfar att deras internationella erfarenheter har
lågt meritvärde på den svenska arbetsmarknaden. SACO/SR delar motionärernas
uppfattning att frågan vilket meritvärde tjänstgöring utomlands skall
ha vid tillsättning av offentlig tjänst i Sverige bör utredas. SACO/SR förordar
dock att även andra problem tas upp, såsom frågorna om anställningstrygghet
och pensionsvillkor. När det gäller lärare och skolledare som tjänstgör
utomlands bör frågan inte brytas ur det sammanhang där den naturligt hör
hemma, nämligen i den aviserade översynen av hela meritvärderingssystemet
vid tillsättning av tjänst som lärare i skolväsendet. Svenska Civilekonomföreningen
markerar i ett särskilt yttrande att en utredning även bör
beakta förhållandena inom den enskilda sektorn.

SIDA, som i sitt yttrande inte tar direkt ställning till motionärernas krav på
en översyn av meritvärderingsfrågan,erinrar inledningsvis om att verket har i
uppdrag att undersöka olika vägar att förbättra dokumentationen av anställningar
i biståndsverksamhet och redovisa förslag i frågan till regeringen.
Verket anför nu att man arbetat med dokumentationsfrågan från olika
utgångspunkter men att man hittills inte kunnat komma fram till en lösning i
den riktning som förutsattes i budgetpropositionen år 1975.

Dokumentationen av uppdragen inom det bilaterala biståndet kan enligt
SIDA tidsmässigt indelas i två delar.

Den första delen utgörs av den dokumentation som kan erhållas innan
uppdraget påbörjas och som är grunden till rekryteringsarbetet. Den kan

AU 1978/79:4

3

också utgöra underlag för en myndighets förhandsbesked rörande uppdragets
meritvärde. Inom SIDA används dessutom informationsmaterialet till hjälp
vid lönesättning och pensionsberäkning, för bedömning av behov av
språkutbildning och eventuell kompletterande fackutbildning.

Av yttrandet framgår vidare att SIDA:s dokumentation vid starten av en
rekrytering utgörs av en arbetsbeskrivning som utarbetats av aktuell
myndighet/projekt i mottagarlandet i samråd med det svenska biståndskontoret.
Denna arbetsbeskrivning utgör huvuddokumentet i den fortsatta
behandlingen av ärendet. Inför behandlingen i den tili SIDA knutna
lönedelegationen utförs en sammanfattande befattningsvärdering och jämförelser
med liknande tjänster såväl inom den svenska arbetsmarknaden som
inom biståndsverksamheten.

Den andra delen utgörs enligt SIDA av den dokumentation som kan
erhållas under och efter avslutat uppdrag. Den kan bestå av biståndskontorets
rapporter från arbetsplatsbesök. Den kan också bestå av den anställdes egna
rapporter om sitt arbete. Intyg, omfattande mer eller mindre fullständig
beskrivning av arbetsuppgifterna, kan utfärdas av vederbörande överordnade
inom mottagarmyndigheten/organisationen samt i en del fall av biståndskontoret.
Tjänstgöringsintyg omfattande tjänstens benämning och
kontraktstid utfärdas av SIDA i Stockholm. För två yrkesgrupper gäller mer
formbunden meritbedömning, nämligen för läkare och lärare.

SIDA framhåller vidare att skicklighetsbegreppet, som främst avser den
sökandes personliga förmåga, kompetens och lämplighet, har fått allt större
betydelse i biståndssammanhang. Vid urval av sökande till u-landsuppdrag
tar SIDA således största hänsyn till personlighetsmässig flexibilitet, anpassnings-
och kontaktförmåga etc. Ett u-landsuppdrag bör därför enligt SIDA:s
uppfattning ur skicklighetssynpunkt helt jämställas med tjänstgöring på
jämförbar nivå i Sverige. Genom den noggranna prövning av tjänstens
innehåll och nivå som SIDA:s lönedelegation gör föreligger enligt verket inga
svårigheter att avgöra hur ett biståndsuppdrag ligger i förhållande till den
svenska arbetsmarknaden.

SIDA, som sålunda ännu inte slutfört sitt uppdrag angående dokumentation
av biståndsuppdrag, anser nu att hittills gjorda överväganden tyder på att
det inte är via alltmer utförlig dokumentation som frågan kan lösas.
Möjligheterna att framskaffa utförlig dokumentation kommer för närvarande
att förbli begränsade, fortsätter verket. Det gäller SIDA:s bilaterala uppdrag
men i ännu högre grad FN-uppdrag. Härtill kommer enligt SIDA:s yttrande
att bedömning av en persons skicklighet, av hur en sökande till en tjänst på
den svenska arbetsmarknaden skaffat sin kompetens genom utbildning,
tidigare anställningar, livserfarenhet m. m. aldrig kan formaliseras. Det gäller
vare sig anställningarna varit förlagda inom eller utom Sverige. Mycket beror
på vilken tjänst som söks, på synsättet inom den arbetsplats som rekryteringen
avser samt på den som gör urvalet bland de sökande. Många
institutioner och företag i Sverige har i dag erfarenhet av och kontakter med

AU 1978/79:4

4

utland och u-land. De har därigenom lättare att dra slutsatser av hur en f. d.
biståndsarbetare förkovrat sig under sin utlandstjänstgöring. De som inte har
sådan erfarenhet har svårare att värdera ett u-landsuppdrag. SIDA:s erfarenheter
tyder på att i sådana situationer är inte mängden information om ulandsuppdraget
av avgörande betydelse, utan synsättet hos den som bedömer
kandidaterna till en tjänst. SIDA kommer att ytterligare överväga vad som
kan göras för att minska dessa problem. F. n. undersöks om det är möjligt att
göra ett fåtal mycket utförliga beskrivningar av typiska organisatoriska och
administrativa förhållanden i en u-landsmyndighet. Att utarbeta en sådan
beskrivning ställer stora krav på inlevelse hos författaren och beskrivningen
måste vara mycket levande för att hos en i u-landsfrågor obevandrad person
skapa en föreställning om arbetsförhållandena i ett u-land. Det är alltså ett
försök att beskriva vad som är generellt i arbetssituationen i u-land i stället för
att försöka beskriva varje befattning.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om meritvärdet av utlandstjänst vid återanställning i Sverige har
tidigare behandlats av riksdagen. Olika aspekter av frågan har varit föremål
för diskussion och ställningstagande i riksdagen. (Se bl. a. SoU 1974:30, InU
1975:4, UU 1975/76:14, AU 1976/77:8, AU 1977/78:2 samt UU 1978/
79:1.)

I arbetsmarknadsutskottets betänkande 1977/78:2 ges en kort sammanfattning
av frågans tidigare behandling. Utskottet konstaterar bl. a. att man i
tidigare sammanhang inte ansett sig kunna godta, att man vid tjänsteårsberäkning
jämställer enskild anställning med tjänstgöring hos staten. Att bryta
mot den principen skulle nämligen enligt utskottets bedömning kunna leda
till konsekvenser vid tjänstgöring på andra områden. Utskottet betonade
emellertid att u-landstjänstgöring kan få betydelse vid bedömningen av
vederbörandes skicklighet och på det sättet bli befordringsgrund. Utskottet
framhöll därefter att det för sådan tillgodoräkning är av stor betydelse hur
dokumentationen av den enskilda tjänstgöringen ordnas. Utskottet har här
hänvisat till att föredragande statsrådet i propositionen 1975:1 förutsatte att
SIDA skulle undersöka olika vägar att förbättra dokumentationen av
anställningar i biståndsverksamhet och komma in till regeringen med förslag
därom. Med denna motivering har arbetsmarknadsutskottet avstyrkt tidigare
motioner i frågan. Riksdagen har följt utskottet.

I samband med behandlingen av propositionen 1977/78:135 om riktlinjer
för internationellt utvecklingssamarbete m. m. hade utrikesutskottet under
våren att ta ställning till den socialdemokratiska partimotionen 1977/78:1912,
vari bl. a. framhålls att regeringen bör överväga hur arbete inom FNsystemets
ram skall kunna ges meritvärde vid återanställning i vårt land efter
avslutad internationell tjänstgöring (UU 1978/79:1).

Utrikesutskottet hänvisar inledningsvis till tidigare riksdagsbehandling av

AU 1978/79:4

5

frågan samt till att arbetsmarknadsutskottet under hösten kommer att
behandla ett liknande yrkande. Utskottet framhåller vidare:

Såsom framgår av propositionen 135, är svårigheter med meritvärdering ett
av de problem som försvårar också expertrekryteringen från näringslivet.

När förhandlingar i enlighet med medbestämmandelagen fördes om den
nu aktuella propositionen 135, framförde de fackliga organisationerna
SACO/SR och TCO-S krav på att regeringen skulle tillsätta en arbetsgrupp för
att överväga frågor om återanpassning till den svenska arbetsmarknaden av
svenskar som varit anställda i internationella organ. Även frågor om
utlandsuppdragens meritvärdering borde enligt organisationerna behandlas
av gruppen.

Frågan har inte behandlats av biståndspolitiska utredningen men är
givetvis av betydelse även för den fortsatta rekryteringen av svensk personal
för biståndsverksamhet på fältet. Det bör därför finnas bestämda normer för
meritvärdering av biståndsarbete och motsvarande verksamhet i internationella
organisationer liksom en beredskap för att underlätta återanställning i
Sverige av sådan personal.

Utrikesdepartementet har under våren i en framställning till arbetsmarknadsdepartementet
fäst uppmärksamheten på denna fråga och föreslagit att
detta tillsätter en arbetsgrupp för studium av detta spörsmål. Utskottet har
erfarit att man inom arbetsmarknadsdepartementet är i färd med att upprätta
en sådan arbetsgrupp och konstaterar att frågan om meritvärdering är under
övervägande inom regeringskansliet på sätt som förordas i motionen
1912.

Motionen 1912 torde i denna del få anses besvarad med det anförda.

Riksdagen kommer att ta ställning till betänkandet inom kort.

Utskottet

Frågan om hur tjänstgöring utomlands skall värderas i merithänseende vid
tillsättande av offentlig tjänst i Sverige har i motioner aktualiserats ett flertal
gånger under senare år. Problemet torde vara störst vid övergång från icke
statlig tjänst utomlands, exempelvis inom internationellt organ, till statlig
tjänst i Sverige. Senast togs frågan, med anledning av en socialdemokratisk
partimotion, upp av utrikesutskottet i dess biståndspolitiska betänkande UU
1978/79:1, s. 83. Alf Wennerfors m. fl. (m, c, fp) yrkar nu i motionen 1977/
78:1355 att riksdagen hos regeringen skall begära utredning av frågan.
Motionärerna framhåller bl. a. att det ligger i vårt lands intresse att
kvalificerade svenskar tjänstgör i de internationella organen. De rådande
nackdelarna i merit-, löne- och pensionshänseende med sådana engagemang
bör därför undanröjas.

Motionen har remissbehandlats. De centrala fackliga organisationerna har
därvid ställt sig bakom motionärernas krav på översyn av frågan.

Utskottet har inhämtat att man inom regeringens kansli ämnar ta upp
frågor om återanpassning till den svenska arbetsmarknaden av svenskar som
varit anställda i internationella organ. Avsikten är att även frågor om
utlandsuppdragens meritvärdering skall tas med i detta sammanhang. Ett

AU 1978/79:4

6

utredningsarbete av detta slag har f. ö., som framgår av remissyttrandena,
begärts under MBL-forhandlingarna om den biståndspolitiska propositionen
1977/78:135.

Utskottet biträder motionärernas krav och förutsätter att det aviserade
utredningsarbetet kommer i gång utan dröjsmål. Utskottet utgår vidare från
att de fackliga organisationerna får inflytande i utredningsarbetet. I sak
innebär det anförda att motionen är tillgodosedd. Någon särskild åtgärd från
riksdagens sida är därför inte nödvändig.

Utskottet hemställer

att motionen 1977/78:1355 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 10 oktober 1978

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
EVA WINTHER

Närvarande: Eva Winther (fp), Bengt Fagerlund (s), Torsten Stridsman (c),
Allan Gustafsson (c), Erik Johansson i Simrishamn (s), Filip Fridolfsson (m),
Ingrid Ludvigsson (s), Arne Fransson (c), Bernt Nilsson (s), Elver Jonsson (fp),
Pär Granstedt (c), Frida Berglund (s), Margaretha af Ugglas (m), Anna-Greta
Leijon (s) och Sune Johansson (s).