AU 1978/79:38

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1978/79:38

med anledning av motioner om ökat inflytande för de anställda i
företagen

Utskottet behandlar i detta betänkande de med anledning av propositionen
1978/79:123 om riktlinjer för industripolitiken, m. m. väckta motionerna
1978/79:2216, yrkandet 4, av Nils Hörberg (fp) och 1978/79:2427, yrkandet 8,
av Olof Palme m. fl. (s).

Motionerna

1978/79:2216 av Nils Hörberg (fp)

I motionen, yrkandet 4, hemställs att riksdagen, utöver de förslag som
propositionen innehåller, hos regeringen begär att förslag om ökad representation
för de anställda enligt lagarna om anställdas rätt att utse styrelserepresentation
i företagen föreläggs riksdagen.

Motionärerna anför i denna fråga:

Sedan 1973 har vi lagen om rätt förde anställda till styrelserepresentation.
Lagen förbättrades efter tre försöksår så att från 1976 hårde anställda i företag
med minst 25 anställda rätt att utse två ledamöter i företagets styrelse och en
suppleant för varje sådan styrelseledamot.

De förestående strukturrationaliseringarna inom näringslivet under ett
långt och betydelsefullt omläggningsskede gör det rimligt att denna minoritetsrepresentation
för de anställda ökas. Dessa bör få större inflytande i frågor
om investeringar, produktutveckling, produktionsinriktning, marknadsföring
m. m. i anslutning till att kraven på de anställda ökar i fråga om
anpassning till nya arbetsuppgifter, arbetsmetoder och verksamhetsorter. Ett
jämnare fördelat beslutsansvar mellan aktieägare och anställda har länge varit
ett önskemål och en översyn av aktiebolagslagen i detta syfte har flera gånger
begärts i riksdagen, bl. a. i motionen 1975:2168.

I avvaktan på en sådan omläggning av aktiebolagslagen att beslutsansvaret
kan jämnt fördelas mellan ägare och anställda via någon form av förvaltningsråd
e. d. bör de särskilda lagarna (1976:351) om styrelserepresentation
för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar och (1976:355) om
styrelserepresentation för de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag
ändras så att de anställda får rätt att utse t. ex. 40 % av antalet ledamöter i
resp. styrelse dock minst nu gällande antal två.

1978/79:2427 av Olof Palme m. fl. (s)

1 motionen, yrkandet 8, hemställs att riksdagen beslutaratt som sin mening
ge regeringen till känna vad som i motionen anförs beträffande löntagarkonsulter.

1 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 38

AU 1978/79:38

2

Motionärerna anför bl. a.:

Möjligheterna att utnyttja löntagarkonsulter är ibland i praktiken av
avgörande betydelse, när det gäller att ge de anställda underlag för ett
ställningstagande i frågor som rör ett enskilt företag eller en företagsgrupp.
Frågan om löntagarkonsulter är f. n. föremål för förhandlingar mellan
arbetsmarknadens parter.

Vi vill från socialdemokratisk sida understryka att frågan om de anställdas
rätt att utnyttja sig av löntagarkonsulter, om den inte kan på ett tillfredsställande
sätt lösas avtalsvägen, enligt vår uppfattning måste bli föremål för
lagstiftning. Detta bör ges regeringen till känna.

Utskottet

Motionärerna tar upp två frågor som rör de anställdas inflytande i
företagen. Nils Hörberg (fp) vill få till stånd ett ökat inflytande genom
styrelserepresentation för de anställda och socialdemokraterna aktualiserar
frågan om lagstiftning angående löntagarkonsulter.

Enligt lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i
aktiebolag och ekonomiska föreningar har arbetstagarna rätt att under vissa
förutsättningar utse två ledamöter jämte suppleanter i företagets styrelse.
Som förutsättning gäller bl. a. att företaget skall ha minst 25 anställda.
Avgörandet om styrelserepresentation skall inrättas tillkommer lokal arbetstagarorganisation
som är bunden av kollektivavtal och som representerar
minst hälften av de anställda. Om det finns flera kollektivavtalsbundna
organisationer skall de tillsammans organisera minst hälften av arbetstagarna.
Styrelserepresentanter utses av de nämnda organisationerna. För moderföretag
i koncerner och för företag med endast en styrelserepresentant utsedd
av stämman gäller särskilda regler.

För banker och försäkringsbolag finns en särskild lag (1976:355) om
styrelserepresentation. Principerna i denna lag är desamma som för aktiebolag
och ekonomiska föreningar.

Regler om arbetstagarrepresentanter i företagens styrelser infördes år 1973
genom en provisorisk lag. Efter viss utvärdering reformerades reglerna 1976
och permanenta lagar infördes. Dessa trädde i kraft den 1 juli samma år.

Syftet med lagstiftningen om styrelserepresentation för de anställda är att
tillförsäkra dessa insyn och inflytande i företagens ledning. Detta är
emellertid inte det enda sättet att nå dessa mål. Medbestämmandelagen, som
tillkom samtidigt som lagstiftningen om styrelserepresentation reformerades,
har öppnat nya möjligheter för de anställda att få inflytande på olika
nivåer i företagen. Man har nu fått viss erfarenhet av hur den nya
lagstiftningen fungerar och viss utvärdering pågår. Arbetslivscentrum bedriver
sålunda forskning bl. a. inom medbestämmandeområdet. Inom ramen
för det forskningsarbetet kommer lagarna om styrelserepresentation att
utvärderas från skilda utgångspunkter. Visst material i frågan väntas bli
publicerat redan i höst.

AU 1978/79:38

3

Enligt utskottets uppfattning bör man avvakta något innan man tar
ställning till frågan om ändring i lagarna om styrelserepresentation. Bl. a. kan
det finnas skäl att ta del av det utredningsmaterial som kan väntas komma
fram genom arbetslivscentrums verksamhet. Även sambandet med förslag
om ändringar i aktiebolagslagen (se AU 1976/77:32 s. 13) måste beaktas i
sammanhanget. Med hänvisning till det anförda är utskottet inte berett
föreslå att riksdagen i dag skall begära förslag om ändringar i den aktuella
lagstiftningen. Motionsyrkandet härom bör alltså avslås.

De anställdas möjligheter att anlita egen ekonomisk expertis (löntagarkonsulter)
för att granska företagens verksamhet och ge de anställda underlag för
bedömningar har hittills reglerats genom avtal. Verksamheten, som inleddes
med ett avtal mellan SAF, PTK och LO, har successivt byggts ut och finns nu
reglerad bl. a. i medbestämmandeavtalen på de statliga och kooperativa
områdena. Som motionärerna framhåller torde frågan vara uppe i de
förhandlingarom ett medbestämmandeavtal som pågår mellan SAF och de
anställdas organisationer.

Utskottet är för sin del inte berett att som motionärerna begär föreslå något
uttalande av riksdagen om lagstiftning för den händelse frågan inte på ett
”tillfredsställande sätt kan lösas avtalsvägen”. Resultatet av förhandlingarna
bör på vanligt sätt avvaktas. Utskottet vill emellertid påpeka att det förslag till
ny förtroendemannalag som föreligger i form av lagrådsremiss men som ännu
inte resulterat i proposition till riksdagen innehåller viss reglering av de
fackliga organisationernas rätt att anlita bl. a. konsulter på det ekonomiska
området.

Utskottet hemställer

1. beträffande styrelserepresentation för anställda att riksdagen
avslår motionen 1978/79:2216, yrkandet 4,

2. beträffande lagstiftning om löntagarkonsulter att riksdagen avslår
motionen 1978/79:2427, yrkandet 8.

Stockholm den 4 maj 1979

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Näivarande: Elver Jonsson (fp), Bengt Fagerlund (s), Jan-lvan Nilsson (c). Alf
Wennerfors(m), Birger Nilsson (s), Gördis Hörnlund (s). Allan Gustafsson (c),
Erik Johansson i Simrishamn (s), Ingrid Ludvigsson (s). Bernt Nilsson (s),
tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp). Pär Granstedt (c). Frida
Berglund (s) och Sten Svensson (m).

AU 1978/79:38

4

Reservation
Lagstiftning om löntagarkonsulter (mom. 2)

Bengt Fagerlund, Birger Nilsson, Gördis Hörnlund, Erik Johansson i
Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Berni Nilsson och Frida Berglund (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar ”Utskottet är” och
slutar "ekonomiska området” bort ha följande lydelse:

För att de anställda skall tillförsäkras ett effektivt inflytande i företagen är
det av vitalt intresse att de får möjlighet att anlita löntagarkonsulter. För den
händelse denna fråga inte på ett tillfredsställande sätt kan lösas avtalsvägen
bör regering och riksdag snabbt föranstalta om lagstiftning. Detta är särskilt
angeläget sedan regeringen misslyckats med att lösa den för de anställda så
viktiga frågan om en ny förtroendemannalag.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande lagstiftning om löntagarkonsulter att riksdagen med
bifall till motionen 1978/79:2427, yrkandet 8, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Styrelserepresentation för anställda (mom. 1)

Bengt Fagerlund, Birger Nilsson, Gördis Hörnlund, Erik Johansson i
Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund (alla s)
anför:

Vi delar utskottets uppfattning att man inte i dag har underlag för att begära
direkta ändringar i lagstiftningen om styrelserepresentation förde anställda.
Det finns skäl som talar för att man först avvaktar viss utvärdering som sker
inom bl. a. arbetslivscentrum.

Vi vill emellertid betona att det är nödvändigt att öka de anställdas
inflytande i företagsledningsfrågor. En väg härför är ökad styrelserepresentation.
I det sammanhanget måste också samhällets representation i företagens
styrelser vägas in.

GOT AB 62136 Slockholm 1979