Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1978/79:34

med anledning av propositionen 1978/79:131 om ADB i arbetsför­medlingen m. m. jämte motioner

I betänkandet behandlas propositionen 1978/79:131 om ADB i arbetsför­medlingen m. m. samt sex med anledning av propositionen väckta motio­ner.

Propositionen

I proposiiionen föreslår regeringen - efter föredragning av statsrådet Wirtén - atl riksdagen skall dels antaga förslaget lill

1.     lag om ändring i lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att
anmäla ledig plals till den offentliga arbetsförmedlingen,

dels godkänna

2.  de riktlinjer för sökning och bevakningsmatchning av lediga platser med ADB-teknik som har förordats i proposiiionen,

3.  de riktlinjer för organisalion m. m. av dislriktsarbetsnämnderna som har förordats i propositionen,

dels

4.     till B I. Arbeismarknadsservice för budgetåret 1979/80 under tolfte
huvudtiteln utöver i prop. 1978/79:100, bil. 15 föreslaget förslagsanslag
anvisa ytteriigare 23 100 000 kr.

Propositionens lagförslag har följande lydelse:

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla

ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen

Härigenom föreskrivs alt ikraftträdandebestämmelserna till lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den dag Denna lag träder i kraft den dag
regeringen bestämmer.           regeringen bestämmer

Regeringen får föreskriva alt lagen        Regeringen eller, efter regeringens

Riksdagen 1978/79. 18 saml. Nr 34

AU 1978/79:34

 

AU 1978/79:34                                                          2

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse-

skall  tillämpas endast  belräffande     bestämmande, arbeismarknadsstyrel-
vissl eller vissa län.                sen  får  föreskriva  alt  lagen  skall

tillämpas endast  beträffande  visst

eller vissa län.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Motionerna

1978/79:2239 av Erik Hovhammar m. fi. (m) I moiionen yrkas alt riksdagen

1. med avslag på förslaget om ytterligare utbyggnad av systemet med
obligatorisk platsanmälan hos regeringen anhåller om en kostnadsanalys av
berört system,

2.  avslår propositionens förslag om permanent inordning av
dislriktsarbetsnämnderna i arbetsmarknadsverkets reguljära organisation,
samt

3.     som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförls om
uppläggningen av den fortsatta verksamheten med användningen av ADB
inom arbetsförmedlingen.

1978/79:2335 av Erik Hovhammar m. fi. (m)

I motionen yrkas - under hänvisning till vad som anförts i motionen 1978/79:2239-au riksdagen avslår förslaget ipropositionen 1978/79:131 aU till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1979/80 under tolfte huvudtiteln utöver i proposiiionen 1978/79:100 bil. 15 föreslaget förslagsanslag anvisa ytteriigare 23 100 000 kr.

1978/79:2336 av Johan Olsson (c) I motionen yrkas alt riksdagen

1.  beslutar avslå lag om ändring i lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare atl anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen,

2.  beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om att låta den allmänna platsanmälan fortsätta som en begränsad försöksverksamhet,

3.  beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om begränsning av försöksverksamheten med söknings- och bevak­ningsmatchning lill 20 terminaler,

4.  lill B 1. Arbeismarknadsservice anvisar ett i förhållande till propositio­nen med 11,9 milj. kr. sänkt anslag om 11 210 000 kr.

 

AU 1978/79:34                                                          3

1978/79:2337 av Lennart Pettersson (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna atl

1.     ökad registrering av arbelsgivar- och arbetsplatsuppgifter i arbetsförmed­
lingens datasystem bör övervägas,

2.  de anställdas infiy lande närdet gäller utformningen av datasystemen bör säkerställas och att ekonomiska resurserna avsättas så att datateknisk expertis kan ställas till de anställdas förfogande i systemarbetet,

3.  utgångspunkten för den fortsatta försöksverksamheten med datasyste­met skall vara atl de centrala enheterna förläggs utanför Stockholm och då lämpligen inom en sysselsättningssvag region,

4.  försöksverksamheten bör organiseras på ett sådant sätt att möjligheterna försvensk dataindustri alt konkurrera vid senare upphandling av maskinvara underlättas.

1978/79:2338 av Bo Turesson (m) I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1.    atl med ändring av regeringens förslag till B I. Arbetsmarknadsservice
för budgetåret 1978/79 under tolfte huvudtiteln utöver i propositionen
1978/79:100, bilaga 15 föreslaget förslagsanslag

a.     anvisa ytterligare 21 000 000 kr. för i propositionen 1978/79:131 angivna
syften,

b.     anvisa ytterligare 2 000 000 kr. för i nyss nämnda motion föreslagna
datoriserade specialförmedlingar dels för handikappade, dels för ungdom,

2. atl som sin mening ge regeringen till känna alt den aviserade
upphandlingen av datorer bör avse s. k. minidatorer och all dessa bör
upphandlas antingen i en variant med en lill tre minidatorer per länsarbets­
nämnd eller i en variant med en lokal minidator per större förmedling,

3.     att som sin mening uttala att även Sverige bör tillåta organisationstill­
höriga eller privata, i båda fallen avgiftsbelagda platsförmedlingar baserade på
s. k. datorstödd .selektiv delgivning av lediga platser.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motionen 1978/79:2324, som behandlas av finansutskottet (FiU 1978/79:34).

1978/79:2339 av Lars Werner m. fi. (vpk)

1 motionen yrkas att riksdagen beslular

l.att ikraftträdandebestämmelserna lill lagen (1976:157)om skyldighet för arbetsgivare alt anmäla ledig plats lill den offentliga arbetsförmedlingen får följande lydelse:

Denna lag träder i kraft den 1 juli f979.

2.  att hos regeringen begära förslag till anslag för inrättande av 150 nya tjänster som arbetsförmedlare med uppgift att förstärka den "manuella" arbetsförmedl ingsverksamhelen,

3.  atl hos regeringen begära förslag lill förslagsanslag förarbelsförmedlar-personalutbildning på betald arbetstid iden utsträckning personalens fackliga organisationer finner vara nödvändig,

1* Riksdagen 1978/79. 18 .saml. Nr 34

 

AU 1978/79:34                                                         4

4. att hos regeringen hemställa om utarbetande av föreskrifter för de s. k. modellkontoren, av vilka framgår atl endast arbetsförmedlarpersonal med tystnadsplikt äger rätt all ta del av uppgifter om den arbetssökandes personliga förhållanden och delta endast vid del konior där den arbetssökan­de är registrerad.

Utskottet

I den föreliggande proposiiionen 131 och i anslutning till den väckta moiionen behandlas frågorom arbetsförmedlingens verksamhetsformer. Del gäller utbyggnad av s. k. allmän platsanmälan att omfatta hela landet och riktlinjer för fortsatta försök med daiabaserad sökning och bevakningsmatch­ning av lediga platser, däribland försök med s. k. modellkontor i Söderman­lands län. Vidare behandlas frågan om atl permanenta de på försök införda dislriktsarbetsnämnderna.

Allmän platsanmälan

Allmän platsanmälan regleras i lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen. Enligt lagen är arbetsgivarna skyldiga alt anmäla lediga platser som skall tillsättas genom extern rekrytering. Anmälan skall göras innan arbetsgivaren vidtar annan åigärd för anställning. Skyldighet föreligger också att göra anmälan om att ledig plats har blivit tillsatt eller av annan anledning inte längre är aktuell. Anmälningsskyldigheten omfattar inte alla typer av lediga platser. Förutom platser som är avsedda alt tillsättas genom intern rekryte­ring undantas korttidsanställningar, befattningar i företagsledande eller därmed jämföriig ställning m. m. Anmälningsskyldighet förstatliga anställ­ningar regleras inte i lagen utan i förordningen (1976:1019) om lediganmälan av statlig anställning.

Lagen är så konstruerad alt den ger regeringen möjlighet atl föreskriva att den skall gälla endast för visst eller vissa län. Avsikien härmed var att obligatorisk platsanmälan skulle införas successivt i landet. Den 1 oktober 1976 böriade syslemet tillämpas i Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län och den I november 1977 utvidgades lagens giltighet lill alt omfatta Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Från den 1 mars 1978 gäller lagen även i Jönköpings, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Värmlands län. Regeringen har med stöd av lagen utfärdat förordningar härom.

Föredragande statsrådet anmäler i propositionen att han avser att senare föreslå regeringen atl Införa allmän platsanmälan i hela landet. Han räknar med atl detta kan ske med början tidigast den 1 oktober 1979. Hittills har alltså regeringen förordnat om utbyggnaden av verksamheten. Föredragande statsrådet anser all det i fonsättningen bör överlåtas på arbetsmarknadssty­relsen (AMS) att bestämma den lakt i vilken lagen om allmän platsanmälan

 

AU 1978/79:34                                                         5

skall tillämpas i återstående delar av landet. Som skäl härför anför han atl utbyggnaden måste anpassas lill vad tillgängliga ekonomiska och personella resurser medger och atl AMS har bäst möjlighet att bedöma delta. Den lill AMS delegerade beslutanderätten föreslås komma lill lagtekniskt uttryck genom att inte bara regeringen utan, efter regeringens bestämmande, även AMS får föreskriva atl lagen skall tillämpas belräffande visst eller vissa län. Det lagförslag som har fogats till proposiiionen har delta innehåll.

En vidgad tillämpning av lagen medför ökade kostnader för att framställa platslistor. Med hänsyn härtill begärs atl anslaget Arbetsmarknadsservice för nästa budgetår förstärks med 3 milj. kr.

I två motioner, 2239 av Erik Hovhammar m. fi. (m) och 2336 av Johan Olsson (c), yrkas avslag på propositionens förslag om vidgad tillämpning av allmän platsanmälan. Erik Hovhammar m. fi. anför att den fortlöpande utvärdering av systemet som har bedrivits inte har syftat till att fastställa om fördelarna med systemet står i rimlig proportion till kostnaderna. De vill därför att regeringen skall göra en kostnadsanalys. Även Johan Olsson anser alt beslutsunderlaget behöver förbättras. Allmän platsanmälan bör enligt honom även i fortsättningen bedrivas som en begränsad försöksverksam­het.

En grundläggande förutsättning för alt arbetsförmedlingen på bästa sätt skall kunna fullgöra sina uppgifter gentemot arbetssökande och arbetsgivare är att förmedlingen vid varie lidpunkt har en så fullständig överblick som möjligt över utbudet av lediga platser. Avsikien har hela liden varit atl obligatorisk platsanmälan skall omfatta hela landet. Utbyggnadstakten skulle bero på erfarenheterna och de resurser som stod till buds.

Lagen har nu i successivt ökad omfattning prövats i drygt tre år. Erfarenheterna är goda, och några egentliga nackdelar har inte kunnat påvisas. Det kan tilläggas att lagen visserligen f. n. tillämpas i endast tio län men att den ändå redan i praktiken läcker större delen av det samlade platsutbudet i landet. Utskottet ansluter sig till den i propositionen framförda uppfattningen alt åtgärder nu bör vidtas för att införa lagen i hela landet i enlighet med vad som förutsattes vid dess tillkomst. Såsom framhålls i propositionen bör man även i fortsättningen studera utfallet av lagens tillämpning och därvid särskill uppmärksamma dess effekter för olika intressenter.

Som följd av detta ställningstagande avstyrker utskottet de yrkanden om avslag på vidgning av allmän platsanmälan som framställs i motionerna 2239 och 2336.

Som ovan nämnts föreslås att det skall överlåtas på AMS att bestämma den takt i vilken lagen skall göras tillämplig i återstående delar av landet. Det i propositionen framlagda lagförslaget har till syfte alt göra en sådan ordning möjlig. Mot delta förslag reses invändningar från två håll.

I konsekvens med sin ovan redovisade uppfattning att allmän plalsanmä-lan bör fortgå som en begränsad försöksverksamhet yrkar Johan Olsson (c) i

 

AU  1978/79:34                                                        6

moiionen 2336 alt lagförslaget skall avslås. Vpk yrkar i partimotionen 2339 att lagen görs generellt tillämplig i hela landet redan den 1 juli i år. Partiet lägger fram ett eget lagförslag härom. Förslaget innebär sålunda att även vpk yrkar avslag på proposilionens lagförslag.

Enligl utskottels mening har föredragande statsrådet anfört goda skäl för atl det skall ankomma på AMS att svara för det faktiska genomförandel av statsmakternas principbeslut om införande av lagen i hela landet med början den I oktober i år. Praktiska och organisatoriska skäl talar mot atl man, som vpk vill, i ett slag inför lagen i resten av landet redan den 1 juli. Allmän platsanmälan måste förberedas på de förmedlingskontor som berörs av åtgärden och kombineras med omfattande informationsinsatser till arbetsgi­varna. Med del anförda biträder utskottet lagförslaget i proposiiionen och avstyrker följaktligen de aktuella yrkandena i motionerna 2336 och 2339.

Ett generellt införande av allmän platsanmälan medför ökade kostnader för arbetsförmedlingarnas framställning av platslistor. Dessa kostnader är redan i dag betydande, och för nästa budgetår har i budgetpropositionen beräknats ett belopp om 60,5 milj. kr., vilket belopp enligt den föreliggande propositionen bör ökas med 3 milj. kr. 1 framliden kan del visa sig möjligt alt ersätta platslislorna med ett daiaterminalsyslem av den typ som behandlas i följande avsnitt. Under de närmaste åren framöver kommer platslislorna att förbli ett nödvändigt hjälpmedel förarbetsförmedlarnaoch deras kunder. Detärdärför angeläget att man prövar möjligheterna att sänka kostnaderna för atl framställa och distribuera listorna. Denna sak berörs i moiionen 2239 av Erik Hovhammar m. fi. (m), där man pekar på att exempelvis Dataföretaget Kockums Computer Systems AB har tagit fram material som tyder på atl det är möjligt att göra betydande kostnadsbesparingar. Frågan behandlas också i proposiiionen. Utskottet vill för sin del understryka betydelsen av att man prövar varie möjlighet att genom ändrade metoder och olika slag av förenklingar göra besparingar i framställningen av plalslislor.

Försök med ADB i förmedlingsarbetet

Inom arbetsförmedlingen pågår praktiska prov med ADB-assisterad sökning och bevakningsmatchning av lediga platser. Med sökning menas atl förmedlaren med hjälp av en dataterminal kan söka fram plalsförslag i en platsbas där uppgifter finns lagrade om lediga platser. Vid sökningen utnyttjas samma uppgifter om lediga platser som används för att producera platslistor. Bevakningsmatchning innebär atl de arbetssökandes önskemål om lämpliga arbeten bevakas fortlöpande. Den sökandes förutsättningar och villkor jämförs på maskinell väg med alla nya platser som inrapporteras till arbetsförmedlingen.

Proven startade budgetåret 1976/77. De pågår f n. vid 15 förmedlingskon­tor, som disponerar sammanlagt 20 dataterminaler.

AMS ingav på hösten 1978 en skrivelse lill regeringen med förslag om

 

AU 1978/79:34                                                         7

utvidgade försök. Samtidigt överiämnade styrelsen en rapport om utfallet av vissa försök med sökning och bevakningsmatchning. Med anledning av AMS förslag förordar föredragande statsrådet en inte oväsentlig utökning av de pågående försöken. Han anser atl arbetsförmedlingen bör få disponera ytteriigare 70 terminaler och beräknar härför ett belopp av 12,4 milj. kr. För den särskilda försöksverksamhet som beskrivs i del närmast följande avsnittet skall tillkomina ytteriigare 60 terminaler.

Både AMS och föredragande statsrådet understryker atl man i dag inte kan ta ställning till hur ett fullt utbyggt terminalsyslem för platsförmedlingen skall se ut. Den rapport som utarbetats inom styrelsen anses av styrelsen själv liksom av föredragande statsrådet inte utgöra tillräcklig grund för ett sådant ställningslagande.

Den föreslagna utbyggnaden av försöksverksamheten ifrågasätts i tre av de föreliggande moiionerna. Erik Hovhammar m. fi. (m) anför i motionen 2239 atl det i princip finns anledning att bejaka utvecklingen mot en ökad användning av ADB-tekniken i arbetsförmedlingen. Molionärerna motsätter sig emellertid atl försöken nu skall vidgas. De vill först ha en bättre redovisning av kostnader och effekter. Dessutom vill de att olika dataföretag skall ha möjlighet aU lägga in anbud med förslag lill systemlösningar och servicetjänster. Johan Olsson (c) anser i motionen 2336 att den föreslagna utbyggnaden är för stor och att den bör begränsas till 20 terminaler. Också Bo Turesson (m) hävdar i motionen 2338 att försöken inte bör prövas i så stor skala som föreslagits. En del (2 milj. kr.) av det i proposiiionen beräknade beloppet bör användas för särskild verksamhel, nämligen prov med datori­serade specialförmedlingar för ungdomar och handikappade.

Föredragande statsrådet baserar sitt förslag om utbyggnaden av försöks­verksamheten på att han har blivit övertygad om atl användningen av ADB-teknik i platsförmedlingen i varje fall på sikt är en förutsättning för atl arbetsförmedlingen skall kunna erbjuda både arbetssökande och arbetsgivare den service de har rätt att fordra. Det kan påpekas alt LO, TCO och förmedlingstjänslemännens fackliga organisation vid arbetsmarknadsverket (ST-AMS) i skrivelse till regeringen i december 1978 har understrukit att samhället inte till rimliga kostnader kan tillhandahålla en väl fungerande arbetsförmedling med information om lediga platser i hela landet om inte datateknik las lill hjälp.

Utskottet har samma mening, men utskottet delar också uppfattningen att det är nödvändigt med en fortsatt försöksverksamhet innan man bestämmer sig för ett fullt utbyggt, permanent terminalsystem. Ett sådant syslem är kostnadskrävande, må vara att andra alternativ kan visa sig än dyrare, det medför ingripande organisationsåtgärder och påverkar i hög grad förmed­lingspersonalens arbetssituation. Som framhålls i propositionen är det därför viktigt atl försöksverksamheten utvärderas med avseende på ekonomiska konsekvenser i vid mening, service till arbetssökande, personalens arbetssi­tuation m. m. Man måste också beakta möjligheterna till förenklingar i

 

AU 1978/79:34                                                         8

systemet och därvid jämföra olika terminalsyslem på marknaden med de syslem som i dag används inom arbetsmarknadsverket. Utskottet instämmer häri och konstaterar samtidigt att önskemålen i de ovan redovisade motionerna om utvärdering av kostnader och effekter m. m. därmed är i allt väsentligt tillgodosedda. Motionerna i dessa delar behöver således inte föranleda någon åtgärd.

En försöksverksamhet som skall ge statsmakterna erforderligt besluts­underlag i frågor av den räckvidd det här gäller kan inte bedrivas i så blygsam omfattning som sker i dag. Som tidigare nämnts disponeras f n. endast 20 dataterminaler. Propositionens förslag om ytterligare 70 terminaler för förmedlingsorganisalionen i stort och 60 terminaler för den särskilda försöksverksamheten i Södermanlands län måste betraktas som måttfullt. En utbyggnad av denna storlek behövs för att ge möjlighet till prov i mer realistisk skala. Avsevärt fier arbetssökande kan få stöd av mer avancerad förmedlingsservice än nu är fallet. Betydligt fter förmedlingsljänslemän får tillfälle atl bli förtrogna med ADB-teknikens möjligheter, och terminalerna bör av del skälet fördelas på distrikiskonloren med visst hänsynstagande till kontorens storlek.

Del ovan anförda innebär att utskottet biträder proposilionens förslag till utbyggnad av försöksverksamheten och att moiionerna 2239 och 2336 avstyrks i molsvarande delar. Yrkandei i motionen 2338 alt man nu skall starta försök med datoriserade specialförmedlingar är utskottet inte berett atl tillstyrka.

De föreliggande motionerna tar också upp en rad andra frågor som sammanhänger med den fortsatta försöksverksamheten.

Vpk ställer sig i motionen 2339 positivt till atl försöksverksamheten byggs ut. Men enligt vpk ger ADB-baserad förmedling en bättre betjäning av främsi tjänstemanna- och akademikergrupper, dvs. arbetssökande med längre utbildning. För korttidsutbildade, handikappade m. ft. behövs en kraftig personalförstärkning för "manuell" förmedling. Regeringen bör därför lägga fram förslag till anslag som gör del möjligt att inrätta ytterligare 150 tjänster för förmedlingsverksamhet av det slagel.

Utskottet utesluter inte atl ADB-assisterad förmedling har sådana effekter som vpk gör gällande. Utan alt gå närmare in härpå kan utskottet instämma i att tillgång till nya tekniska resurser inte ersätter behovet av personal på förmedlingssidan. Arbetsförmedlingen har sedan början av 1970-lalet varje år tillförts betydande personalförstärkningar, och utskottet räknar med att frågan om framför allt platsförmedlingens personalresurser kommer alt aktualiseras i kommande budgetarbete.

I samma motion yrkar vpk att regeringen skall lägga fram förslag om att medel skall ställas lill förfogande för utbildning av förmedlingspersonalen i den utsträckning de anställdas fackliga organisationer finner nödvändig. Vpk vill undvika att terminalerna kommer att betjänas av speciella operatörer. Den utbildning det här är fråga om bör ske på betald arbetstid.

 

AU 1978/79:34                                                          9

Den utvidgade försöksverksamheten har, som ovan sagts, bl. a. till uppgift att förbättra förmedlingspersonalens möjligheter att bli förtrogen med den nya tekniken. t)el är utomordentligt viktigt atl personalen får utbildning i den lakt som tekniken introduceras på förmedlingskonloren. Medel för personal­utbildning anvisas åriigen och finns upptagna även i den budget för arbetsmarknadsverket som riksdagen nyligen antagit (AU 1978/79:21). Om dessa medel visar sig otillräckliga, har regeringen möjlighet att medge erforderligt överskridande utan atl först hänvända sig till riksdagen.

Med anledning av motionskravet all utbildningen skall vara förlagd till betald arbetstid skall tilläggas atl del statliga medbestämmandeavtalet stipulerar atl all personalutbildning skall bedrivas i tjänsten.

Med hänsyn till det anförda bör motionen 2339 inte föranleda någon åigärd i nu behandlade delar.

Personalfrågor tas upp från en annan aspekt i motionen 2337 av Lennart Pettersson (s). Han framhåller atl de anställdas inflytande måste säkerställas när datasystemet utformas och att medel bör avsättas lill dataieknisk expertis till stöd åt de anställda.

I proposiiionen framhålls atl utvecklingsarbetet måste läggas upp på ett sådant sätt alt olika intressenter, bl. a. personalen på arbetsförmedlingarna, får insyn i och infiytande på systemels utformning. Det kan i sammanhanget erinras om att förmedlingspersonalens fackliga organisalion inom arbets­marknadsverket (ST-AMS) står bakom den förutnämnda skrivelsen till regeringen om användningen av datateknik i förmedlingsarbeiei. Enligt vad utskottet inhämtat deltar personalen i beredningsgrupper på regional och central nivå. En löntagarkonsult slår dessutom sedan två år till personalens förfogande på heltid i arbetet med datafrågorna. Något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionen i den delen synes mot bakgrund av det anförda inte vara påkallat.

Lennart Pettersson anser vidare i samma motion att man bör överväga en bättre balans i uppgiftsregisireringen mellan vad som registreras beträffande å ena sidan de arbetssökande och å andra sidan arbetsplatserna. Uppgifter om arbetsplatserna bör i ökad utsträckning byggas in i databanken. Detta skulle enligt motionären bl. a. kunna leda till ett ökat tryck på arbetsgivarna att förbättra förhållandena på dåliga arbetsplatser.

Arbetsförmedlingen saknar f. n. ett arbetsgivarregister. Med datateknikens hjälp i kombination med en allmän plaisanmälan öppnas möjligheter att skapa ett landsomfattande register. Början görs i Södermanlands län i samband med den försöksverksamhet som skall startas där. Utskottet utgår från alt arbetsmarknadsverket i det fortsatta utredningsarbetet närmare överväger behovet av de uppgifter som behövs för att de arbetssökande skall få en så långt möjligt allsidig information om förhållandena på de arbetsplat­ser som anvisas. Självfallet bör man därvid arbeta i nära kontakt med arbetstagarnas och  arbetsgivarnas organisationer.  Med  del  anförda  får

 

AU 1978/79:34                                                        10

motionen i förevarande del anses besvarad, och den bör sålunda inte föranleda någon åigärd.

Upphandlingsfrågor, som har berörts redan i del föregående i samband med behandlingen av ett av yrkandena i motionen 2239 av Erik Hovhammar m. fi. (m), tas också upp i Lennart Petterssons ovannämnda motion och i moiionen 2338 av Bo Turesson (m).

Den upphandling som närmast förestår vid bifall lill propositionens förslag avser 130 terminaler. Upphandlingen ombesörjs av statskontoret. Lennart Pettersson pekar på atl svensk dataindustri ligger väl framme när det gäller tillverkning och utvecklingsarbete beträffande terminaler. Han yrkar atl försöksverksamheten organiseras på sådant sätt att den underlättar möjlighe­terna Jör svensk dalaindustri att konkurrera vid senare upphandling av maskinvara.

Enligl utskottets mening är det betydelsefullt alt synpunkter av det slag motionären har anfört noga beaktas vid den jämförelse mellan olika terminalsyslem som har förutsatts ske i samband med den fortsatta utvärderingen av försöksverksamheten. Med hänsyn till vad utskottet nu och tidigare i betänkandet har anfört synes inte erforderiigt att vidta någon åigärd med anledning av moiionen 2337 i aktuell del.

Bo Turesson (m) förordar i sin motion ett datasystem uppbyggt på minidatorer. Han tänker sig alt vae länsarbetsnämnd tilldelas 1-3 datorer, alternativt en lokal dator på varje större förmedlingskontor. Ett sådant system är enligt hans mening att föredra framför ett generellt system. Kravspecifi­kationerna vid kommande upphandling bör därför utformas så, atl även leverantörer av minidatorer kan delta.

Utskottet är inte berett all på grundval av motionen uttala sig om uppläggningen av den framlida systemutformningen. Med hänsyn härtill och lill att syftet med den fortsatta försöksverksamheten bl. a. är att jämföra olika system med det som f. n. prövas inom arbetsmarknadsverket bör motionen 2338 i förevarande del inte föranleda någon åtgärd.

I samma motion föreslår Bo Turesson att möjlighet öppnas Kr avgiftsbelagd Jörmedling, baserad på dataurval av tidningarnas platsannonser. Sådan förmedling skulle enligl motionären kunna startas av personalorganisationer, tidningar eller privata dataföretag.

Utskottet erinrar om gällande restriktioner mot att bedriva avgiftsbelagd förmedling. Sådan verksamhet som bedrivs i vinstsyfte är förbjuden. Motionsförslagel avstyrks.

Frågan om lokalisering av framtida centrala datorenheter för arbetsmark­nadsverkels behov las upp i motionen 2337 av Lennart Pettersson (s). Motionären förespråkar att sådana enheter av regionalpolitiska skäl förläggs utanför Stockholm och då lämpligen inom en sysselsätlningssvag region.

Den av motionären aktualiserade frågan är uppmärksammad i propositio­nen, där det framhålls all datordriften i ett kommande utbyggt system av bl. a. regionalpolitiska skäl bör spridas geografiskt. Utskottet instämmer häri.

 

AU 1978/79:34                                                         11

Med hänsyn härtill är det inte belräffande detta motionsyrkande påkallat med någon åtgärd.

Modellkontor

Under denna rubrik föreslås i propositionen alt försök med s. k. modell­kontor startas i Södermanlands län. Avsikten med försöken är atl pröva terminalsystemet i en platsförmedlingsmelodik som lar hänsyn till alla de möjligheter som ADB-tekniken kan ge. Terminaler kommer sålunda atl användas för så många arbetsmoment som möjligt, och nuvarande platslistor slopas. Som tidigare nämnts behövs för modellkontoren ett tillskott av 60 terminaler. Kostnaden för försöksverksamheten beräknas för nästa budgetår till 7,7 milj. kr.

De föreslagna försöken i Södermanlands län har lämnats utan erinran i de föreliggande motionerna, och utskottet tillstyrker att de kommer till stånd som ett moment i försöksverksamheten med ADB-teknik i förmedlingsar­beiei.

Vpk berör i motionen 2339 utnyttjandet av registrerade uppgifter om arbetssökande vid modellkontoren. Endast förmedlingspersonal med tyst­nadsplikt vid de konior där sökanden är anmäld bör enligt motionärerna ha rätt att ta del av uppgifter om de sökandes personliga förhållanden. Under inga förhållanden skall arbetsgivare få komma åt sådana uppgifter. Riksdagen bör hemställa hos regeringen om att föreskrifter av delta slag utfärdas.

I ett dataregister får endast tas in sådana personuppgifter som med beaktande av integritetsaspekterna kan godkännas av datainspektionen. Föreskrifter om de register som skall upprättas vid försöken med modell­kontor har utfärdats av dalainspektionen i början av detta år. Föreskrifterna gäller bl. a. säkerhet och kontroll. Med anledning av vad som anförts i motionen bör vidare framhållas atl uppgifter om arbetssökande endast får tas fram på terminal vid det konior där den sökande är inskriven. Del kan tilläggas alt datainspektionen i ett tidigare beslut har föreskrivit att ADB-regislrering av personuppgifter endast får ske med den arbetssökandes medgivande.

På grund av del ovan anförda bör moiionen 2339 inte föranleda någon åtgärd i nu behandlade del.

Distriktsarbetsnämnderna

Sedan år 1977 pågår försök med distrikisarbetsnämnder, knutna till arbetsförmedlingens distrikiskontor. I proposiiionen föreslås att dessa nämn­der permanentas och blir en del av arbetsmarknadsverkets reguljära organi­sation. I samband därmed föreslås också att en särskild dislriktsarbetsnämnd inrättas på Gotland. F. n. fungerar länsarbetsnämnden där som dislrikts­arbetsnämnd.

 

AU 1978/79:34                                                        12

Beträffande distriktsarbetsnämndernas sammansättning anmäls att avsik­ten är att SACO/SR, som f n. är företrädd på orter med universitet eller högskola, i forlsällningen skall bli representerad i samtliga nämnder. Vidare anmäls att det i vissa distrikt kan bli aktuellt att låta en av de två arbetsgivariedamöterna företräda annan arbetsgivarorganisation än Svenska arbetsgivareföreningen.

Erik Hovhammar m. fi. (m) yrkar i motionen 2239 avslag på förslaget om att permanenta distriktsarbetsnämnderna. Frågan bör enligt motionärernas mening anstå i avvaktan på utfallet av aktuell utredningsverksamhet.

Propositionens förslag bygger på en framställning från AMS. Inom Styrelsen har frågan beretts av en arbetsgrupp med representanter för arbetsmarknadens parter och Svenska kommunförbundet. Förslaget öppnar möjlighet till ytteriigare decentralisering av uppgifter och befogenheter och är ägnat alt undanröja en viss oklarhet som har uppstått om nämndernas uppgifter och ansvarsområden. Med avstyrkande av det föreliggande motionsyrkandei ansluter sig utskottet till vad som har förordals i proposi­tionen i det aktuella avsnittet.

Anslagsfrågor

Riksdagen har den 21 mars i år under tolfte huvudtiteln till B 1. Arbetsmarknadsservice för nästa budgetår anvisat ett förslagsanslag av 885 961000 kr. (prop. 1978/79:100 bilaga 15, AU 1978/79:21, rskr 1978/ 79:202).

I den nu framlagda propositionen begärs atl ytterligare 23,1 milj. kr. skall anvisas under anslaget, varav 3,0 milj. kr. för ökade kostnader för att framställa plalslislor på grund av införande av allmän plaisanmälan i hela landet, 12,4 milj. kr. för utvidgade försök med sökning och bevaknings­matchning av lediga platser och 7,7 milj. kr. för verksamheten med modellkontor i Södermanlands län.

Med hänvisning lill ställningstagandena i motionen 2239 yrkar Erik Hovhammar m. fi. (m) i moiionen 2335 att propositionens förslag om alt höja anslaget skall avslås. Johan Olsson (c) yrkar i motionen 2336 att anslagshöj­ningen skall begränsas till 11 210 000 kr. som en konsekvens av övriga förslag i samma motion. I motionen 2338 av Bo Turesson (m) yrkas alt 21 milj. kr. anvisas för de syften som har angetts i propositionen och 2 milj. kr. för de i motionen föreslagna försöken med datoriserade specialförmedlingar. Som följd av ställningstagandena i det föregående avstyrker utskottet motionsförslagen beträffande medelsanvisningen. Den i propositionen begärda anslagsförsiärkningen tillstyrks däremot. Utskottet kommer därför atl nedan hemställa att riksdagen - med ändring av sill nyligen fattade beslut - till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsan­slag av (885 961 000 -f 23 100 000) 909 061 000 kr.

 

AU 1978/79:34                                                                       13

Utskottets hem.ställan

Utskottet hemställer

1. beträffande införande av allmän platsanmälan i hela landet att
riksdagen med bifall till vad som förordas i propositionen
1978/79:131 avslår moiionerna 1978/79:2239, yrkandei 1, och
1978/79:2336. yrkandet 2,

2.     atl riksdagen med avslag på motionerna 1978/79:2336, yrkandet l.och 1978/79:2339, yrkandet 1, antar det genom propositionen framlagda /Ö/i/fl,!;/ //// lag om ändring i lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats lill den offentliga arbetsförmedlingen,

3.     beträffande utbyggda försök med sökning och bcvakningsnwich-niiig av lediga platser att riksdagen med bifall till propositionens förslag avslår motionerna 1978/79:2239, yrkandet 3, 1978/ 79:2336, yrkandei 3, och 1978/79:2338, yrkandet 1 i motsvaran­de del,

4.     beträffande personaiförstärkning till arbetsförmedlingen, ni. ni. atl moiionen 1978/79:2339, yrkandena 2 och 3, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

5.     belräffande de anställdas inflytande på sysiemuijörinning att motionen 1978/79:2337, yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens åigärd,

6.     beträffande registrering av uppgifter om arbetsplatser alt motio­nen 1978/79:2337, yrkandei 1, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

7.     beträffande svensk dataindustris mojligheter att konkurrera vid upphandling att motionen 1978/79:2337, yrkandet 4, inte föran­leder någon riksdagens åigärd,

8.     beträffande användning av minidatorer atl motionen 1978/ 79:2338, yrkandet 2. inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

9.     beträffande viss avgiftsbelagd Jörmedling att riksdagen avslår motionen 1978/79:2338, yrkandei 3.

10.            beträffande lokalisering av centrala datorenheler att motionen
1978/79:2337, yrkandet 3, inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

11.            beträffande utnyttjandet av registrerade uppgifter om arbetssö­
kande atl moiionen 1978/79:2339, yrkandet 4, inte föranleder
någon riksdagens åtgärd.

12.            att riksdagen godkänner de riktlinjer Jör sökning och bevaknings-
matchning av lediga platser med ADB-teknik som har förordats i
propositionen, i den mån frågan inte harbehandlats i föregående
punkter.

 

AU 1978/79:34                                                        14

13.    att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2239, yrkandei 2, godkänner de riktlinjer för organisation m. m. av distrikts­arbetsnämnderna som har förordats i proposiiionen,

14.    alt riksdagen - med ändring av tidigare beslut' - med bifall till proposilionens förslag samt med avslag på motionerna 1978/ 79:2335, 1978/79:2336, yrkandei 4, och 1978/79:2338, yrkandet 1 i motsvarande del, lill Arbetsmarknadsseivice för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 909 061 000 kr.

Slockholm den 19 april 1979

På arbetsmarknadsulskotteis vägnar ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Bengt Fagerlund (s), Gördis Hörnlund (s), Allan Gustafsson (c), Erik Johansson i Simrishamn (s), Filip Fridolfsson (m), Ingrid Ludvigsson (s), Arne Fransson (c), Bernt Nilsson (s), iredje vice talmannen Kari Erik Eriksson (fp). Pär Granstedt (c), Frida Berglund (s), Sten Svensson (m) och Rune Johnsson i Mölndal (c).

Reservationer

Filip Fridolfsson (m) och Sten Svensson (m) har avgivit följande reserva­tioner:

1. Införande av allmän platsanmälan (mom. 1)

Reservanterna anser

dels atl den del av utskottets yttrande på s. 5 som böriar "En grundläg­gande" och slutar "och 2336" bort ha följande lydelse:

När syslemet ined allmän platsanmälan infördes på försök utgick man från att systemet successivt skulle införas i hela landet. Men takten i utbyggnaden gjordes beroende av erfarenheterna av försöken. En viss utvärderingsverk­samhet har bedrivits fortlöpande. Den har hittills i huvudsak visat den självklara effekten au antalet anmälda lediga platser vid arbetsförmedlingar­na har ökat. Däremot har man inte kunnat fastställa om fördelarna med systemet står i rimlig proportion till de dryga kostnaderna och den ökade byråkratin. Det har inte kunnat påvisas om själva förmedlingsarbeiei effektiviseras, i. ex. genom atl de arbetssökande snabbare finner en anställ-

'Prop.  1978/79:100 bilaga 15 punkten B 1, AU  1978/79:21  res. 9, rskr 1978/ 79:202.

 

AU 1978/79:34                                                        15

ning eller vakanstiderna hos företagen blir kortare. Del är sådana i sammanhanget relevanta sakförhållanden som först behöver klarläggas innan man kan ta ställning lill om syslemet med allmän plaisanmälan bör byggas ut. Möjligheterna all med nya tekniska grepp sänka kostnaderna för att producera och distribuera platslislorna bör också prövas.

Också av ett annat skäl bör man inte nu bygga ut den allmänna platsanmälan. Systemet medför att arbetsförmedlingen behöver ytterligare personal för administrativa uppgifter. Situationen är emellertid den alt det mot bakgrunden av arbetsmarknadsverkets personalexpansion under 1970-talet är angeläget all höja verkningsgraden inom ramen för tillgängliga personalresurser. Det innebär atl verksamheten måste få en starkare inriktning på del direkta förmedlingsarbeiei. Administrativa arbetsuppgifter bör däremot begränsas. Synpunkter av detta slag ligger bakom de initiativ som utskottet nyligen har tagit för att få till stånd en översyn av arbetsmark­nadsverkets organisation och arbetsuppgifter. Det kan här erinras om att ett enhälligt utskott i betänkandet AU 1978/79:20 aktualiserat frågan om en bred, pariamentarisk utredning med uppgift att se över verkets organisation m. m. Därutöver har utskottet, likaledes enhälligt, hos riksdagens revisorer föreslagit en granskning av verkets personalfrågor m. m.

Av de skäl som här har angivits är utskottet inte berett att tillstyrka atl den allmänna plaisanmälan införs i hela landet. Utskottet intar alltså samma ståndpunkt i denna fråga som motionerna 2239 och 2336.

dels atl utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

I. beträffande införande av allmän platsanmälan i hela landet atl riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:2239, yrkandet 1, och 1978/79:2336, yrkandei 2, avslår vad som förordas i propositionen 1978/79:131.

2. Utbyggda försök med sökning och bevakningsmatchning av lediga platser (mom. 3)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 böriar "Utskottet har" och på s. 8 slutar "att tillstyrka" bort ha följande lydelse:

Som framgår av vad utskottet anfört i avsnittet om allmän platsanmälan är det angeläget atl på olika sätt rationalisera verksamheten inom arbetsmark­nadsverket, så att resurser kan frigöras för förmedlingsarbeiei. ADB-tekniken kan i detta avseende vara en viktig faktor genom atl förmedlings­personalen med dess hjälp kan frigöras från vissa rulinbetonade uppgifter.

Om man vill gå vidare med en ökad användning av ADB-tekniken i förmedlingsarbeiei måste emellertid kostnadssidan bevakas hårdare. Kost­naderna för det planerade systemet för sökning och bevakningsmatchning av lediga platser kan befaras stiga på ett sätt som i dag inte kan förutses. Propositionens kostnadsredovisning är ofullständig och ger riksdagen dåliga

 

AU 1978/79:34                                                        16

möjligheter att överblicka de framlida ekonomiska konsekvenserna av ett beslut om utbyggnad av ADB-systemet. Kostnader och effekter behöver analyseras i en helt annan utsträckning än hittills skett innan man går vidare med nästa steg.

De nu pågående försöken görs i samarbete med statskontoret. Själva datordriften hyrs av en servicebyrå. I fortsättningen bör man utnyttja även fristående konsulter saml dataföretag som inte är direki involverade i de pågående försöken. Syftet härmed skall vara all få fram förslag lill alternativa och mindre kostnadskrävande lösningar. Del är vidare med tanke på del framtida valet av program och maskinutrustning särskill angeläget att olika dalaföretag kan medverka genom alt de får möjlighet atl lägga fram förslag till lösningar i fråga om system och servicetjänster m. m.

Det ovan anförda innebär att utskollel avstyrker proposilionens förslag om utbyggda försök med sökning och bevakningsmatchning av lediga platser. Uiskoltet är inte heller berett alt biträda det förslag lill en begränsad utbyggnad som har lagts fram i motionen 2336 eller förslaget om datoriserade specialförmedlingar i motionen 2338.

Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört om den fortsatta försöksverksamhetens uppläggning och utvärdering. dels alt utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3.   beträffande utbyggda försök med sökning och bevakningsmaich-

ning av lediga platser att

a) riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2239, yrkandet 3,

dels avslår proposilionens förslag och moiionen 1978/79:2336,

yrkandet 3, dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

b) motionen 1978/79:2338, yrkandei I i molsvarande del, inte

föranleder någon riksdagens åtgärd.

3. Riktlinjer för organisation m. m. av distriktsarbetsnämnderna (mom. 13)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som böar "Propositionens förslag" och slutar "aktuella avsnittet" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig lill vad .som anförs i motionen 2239 av Erik Hovhammar m. fl. (m), nämligen atl frågan om permanentning av distriktsarbetsnämnderna bör prövas först sedan en samlad bedömning kan göras av sysselsättningsutredningens slutbetänkande och resultatet av den utredningsverksamhet som har aktualiserats beträffande arbetsmarknads­verkets organisalion m. m. De pågående försöken med disiriktsarbetsnämn-der har f ö. pågått under en begränsad tid, och eti avgörande av frågan om nämndernas funktion och ställning inom verket kan anslå utan olägenhet.

 

AU 1978/79:34                                                          17

Utskottet avstyrker sålunda proposilionens förslag.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen med bifall till moiionen 1978/79:2239, yrkandet 2,
avslår de riktlinjer för organisation m. m. av distriktsarbetsnämn­
derna som har förordats i proposiiionen.

4. Anslagsfrågor (mom. 14)

Under förutsättning av bifall lill reservationerna 1 och 2 Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som böriar "Med hänvisning" och slutar "909 061 000 kr." bort ha följande lydelse;

Som följd av ställningstagandena i det föregående bör propositionens förslag om anslagsförslärkning med 23,1 milj. kr. avslås. Därmed biträder utskottet det avslagsyrkande som framställs i motionen 2335. Ställningsta­gandena innebär vidare att också de förslag till medelsanvisning som redovisats i motionerna 2336 och 2338 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande uppräkning av del JÖr budgetåret 1979/80 anvisade
anslaget Arbetsmarknadsseivice alt riksdagen med bifall lill
motionen 1978/79:2335 avslår dels propositionens förslag, dels
moiionerna 1978/79:2336, yrkandei 4, och 1978/79:2338,
yrkandet 1 i motsvarande del.

Särskih yttrande

Personalförstärkning till arbetsförmedlingen m. m. (mom. 4)

Bengt Fagerlund, Gördis Hörnlund, Erik Johansson i Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund (alla s) anför:

Med anledning av den föreliggande proposiiionen har vpk i sin partimoiion 2339 uttalat sig för atl arbetsförmedlingen bör förstärkas.

Även från socialdemokratisk sida anser vi atl förmedlingsorganisalionen bör tillföras ytterligare personal med uppgift atl slödja grupper av arbetssö­kande med särskilda svårigheter på arbetsmarknaden. Socialdemokraterna har senast i den i januari i år väckta partimolionen 667 krävt att arbetsmark­nadsverket skall tillföras 300 nya tjänster utöver det personaltillskott som föreslagits i årets budgetproposition. I samband med riksdagens behandling av betänkandet AU 1978/79:21 blev del yrkandet emellertid efter en ingående debatt om personalfrågorna avslaget av den borgerliga majoriteten. Med hänvisning härtill begränsar vi oss i del föreliggande ärendet om tekniska hjälpmedel i förmedlingsarbeiei m. m. till att erinra om vår principiella inställning i frågan om arbetsmarknadsverkels personalresur­ser.