AU 1978/79:34
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1978/79:34
med anledning av propositionen 1978/79:131 om ADB i arbetsförmedlingen
m. m. jämte motioner
1 betänkandet behandlas propositionen 1978/79:131 om ADB i arbetsförmedlingen
m. m. samt sex med anledning av propositionen väckta motioner.
Propositionen
1 propositionen föreslår regeringen - efter föredragning av statsrådet
Wirtén - att riksdagen skall
dels antaga förslaget till
1. lag om ändring i lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att
anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen,
dels godkänna
2. de riktlinjer för sökning och bevakningsmatchning av lediga platser med
ADB-teknik som har förordats i propositionen,
3. de riktlinjer för organisation m. m. avdistriktsarbetsnämndernasom har
förordats i propositionen,
dels
4. till B 1. Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1979/80 under tolfte
huvudtiteln utöver i prop. 1978/79:100, bil. 15 föreslaget förslagsanslag
anvisa ytterligare 23 100 000 kr.
Propositionens lagförslag har följande lydelse:
Förslag till
I.ag om ändring i lagen (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla
ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen
Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelserna till lagen
(1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den
offentliga arbetsförmedlingen skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft den dag Denna lag träder i kraft den dag
regeringen bestämmer. regeringen bestämmer.
Regeringen får föreskriva att lagen Regeringen eller, efter regeringens
1 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 34
AU 1978/79:34
2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
skall tillämpas endast beträffande bestämmande, arbetsmarknadsstyrel
visst
eller vissa län. sen får föreskriva att lagen skall
tillämpas endast beträffande visst
eller vissa län.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Motionerna
1978/79:2239 av Erik Hovhammar m. fl. (m)
I motionen yrkas att riksdagen
1. med avslag på förslaget om ytterligare utbyggnad av systemet med
obligatorisk platsanmälan hos regeringen anhåller om en kostnadsanalys av
berört system,
2. avslår propositionens förslag om permanent inordning av
distriktsarbetsnämnderna i arbetsmarknadsverkets reguljära organisation,
samt
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
uppläggningen av den fortsatta verksamheten med användningen av ADB
inom arbetsförmedlingen.
1978/79:2335 av Erik Hovhammar m. fl. (m)
I motionen yrkas - under hänvisning till vad som anförts i motionen
1978/79:2239-att riksdagen avslår förslaget i propositionen 1978/79:131 att
till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1979/80 under tolfte huvudtiteln
utöver i propositionen 1978/79:100 bil. 15 föreslaget förslagsanslag anvisa
ytterligare 23 100 000 kr.
1978/79:2336 av Johan Olsson (c)
I motionen yrkas att riksdagen
1. beslutar avslå lag om ändring i lagen (1976:157) om skyldighet för
arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen,
2. beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om att låta den allmänna platsanmälan fortsätta som en begränsad
försöksverksamhet,
3. beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om begränsning av försöksverksamheten med söknings- och bevakningsmatchning
till 20 terminaler,
4. till B 1. Arbetsmarknadsservice anvisar ett i förhållande till propositionen
med 11,9 milj. kr. sänkt anslag om 11 210 000 kr.
AU 1978/79:34
3
1978/79:2337 av Lennart Pettersson (s)
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att
1. ökad registrering av arbetsgivar-och arbetsplatsuppgifter i arbetsförmedlingens
datasystem bör övervägas,
2. de anställdas inflytande när det gäller utformningen av datasystemen bör
säkerställas och att ekonomiska resurserna avsättas så att datateknisk
expertis kan ställas till de anställdas förfogande i systemarbetet,
3. utgångspunkten för den fortsatta försöksverksamheten med datasystemet
skall vara att de centrala enheterna förläggs utanför Stockholm och då
lämpligen inom en sysselsättningssvag region,
4. försöksverksamheten bör organiseras på ett sådant sätt att möjligheterna
för svensk dataindustri att konkurrera vid senare upphandling av maskinvara
underlättas.
1978/79:2338 av Bo Turesson (m)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar
1. att med ändring av regeringens förslag till B 1. Arbetsmarknadsservice
för budgetåret 1978/79 under tolfte huvudtiteln utöver i propositionen
1978/79:100, bilaga 15 föreslaget förslagsanslag
a. anvisa ytterligare 21 000 000 kr. för i propositionen 1978/79:131 angivna
syften,
b. anvisa ytterligare 2 000 000 kr. för i nyss nämnda motion föreslagna
datoriserade specialförmedlingar dels för handikappade, dels för ungdom,
2. att som sin mening ge regeringen till känna att den aviserade
upphandlingen av datorer bör avse s. k. minidatorer och att dessa bör
upphandlas antingen i en variant med en till tre minidatorer per länsarbetsnämnd
eller i en variant med en lokal minidator per större förmedling,
3. att som sin mening uttala att även Sverige bör tillåta organisationstillhöriga
eller privata, i båda fallen avgiftsbelagda platsförmedlingar baserade på
s. k. datorstödd selektiv delgivning av lediga platser.
Motiveringen till yrkandena återfinns i motionen 1978/79:2324, som
behandlas av finansutskottet (FiU 1978/79:34).
1978/79:2339 av Lars Werner m. fl. (vpk)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar
1. att ikraftträdandebestämmelserna till lagen (1976:157) om skyldighet för
arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen får
följande lydelse:
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.
2. att hos regeringen begära förslag till anslag för inrättande av 150 nya
tjänster som arbetsförmedlare med uppgift att förstärka den "manuella”
arbetsförmedlingsverksamheten,
3. att hos regeringen begära förslag till förslagsanslag för arbetsförmedlarpersonalutbildning
på betald arbetstid i den utsträckning personalens fackliga
organisationer finner vara nödvändig.
1* Riksdagen 1978/79. 18 sand. Nr 34
AU 1978/79:34
4
4. att hos regeringen hemställa om utarbetande av föreskrifter för de s. k.
modellkontoren, av vilka framgår att endast arbetsförmedlarpersonal med
tystnadsplikt äger rätt att ta del av uppgifter om den arbetssökandes
personliga förhållanden och detta endast vid det kontor där den arbetssökande
är registrerad.
Utskottet
I den föreliggande propositionen 131 och i anslutning till den väckta
motionen behandlas frågor om arbetsförmedlingens verksamhetsformer. Det
gäller utbyggnad av s. k. allmän platsanmälan att omfatta hela landet och
riktlinjer för fortsatta försök med databaserad sökning och bevakningsmatchning
av lediga platser, däribland försök med s. k. modellkontor i Södermanlands
län. Vidare behandlas frågan om att permanenta de på försök införda
distriktsarbetsnämnderna.
Allmän platsanmälan
Allmän platsanmälan regleras i lagen (1976:157) om skyldighet för
arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen.
Enligt lagen är arbetsgivarna skyldiga att anmäla lediga platser som skall
tillsättas genom extern rekrytering. Anmälan skall göras innan arbetsgivaren
vidtar annan åtgärd för anställning. Skyldighet föreligger också att göra
anmälan om att ledig plats har blivit tillsatt eller av annan anledning inte
längre är aktuell. Anmälningsskyldigheten omfattar inte alla typer av lediga
platser. Förutom platser som är avsedda att tillsättas genom intern rekrytering
undantas korttidsanställningar, befattningar i företagsledande eller
därmed jämförlig ställning m. m. Anmälningsskyldighet för statliga anställningar
regleras inte i lagen utan i förordningen (1976:1019) om lediganmälan
av statlig anställning.
Lagen är så konstruerad att den ger regeringen möjlighet att föreskriva att
den skall gälla endast för visst eller vissa län. Avsikten härmed var att
obligatorisk platsanmälan skulle införas successivt i landet. Den 1 oktober
1976 började systemet tillämpas i Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län
och den 1 november 1977 utvidgades lagens giltighet till att omfatta
Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Från den 1 mars 1978 gäller
lagen även i Jönköpings, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Värmlands
län. Regeringen har med stöd av lagen utfärdat förordningar härom.
Föredragande statsrådet anmäler i propositionen att han avser att senare
föreslå regeringen att införa allmän platsanmälan i hela landet. Han räknar
med att detta kan ske med början tidigast den 1 oktober 1979. Hittills har
alltså regeringen förordnat om utbyggnaden av verksamheten. Föredragande
statsrådet anser att det i fortsättningen bör överlåtas på arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) att bestämma den takt i vilken lagen om allmän platsanmälan
AU 1978/79:34
5
skall tillämpas i återstående delar av landet. Som skäl härför anför han att
utbyggnaden måste anpassas till vad tillgängliga ekonomiska och personella
resurser medger och att AMS har bäst möjlighet att bedöma detta. Den till
AMS delegerade beslutanderätten föreslås komma till lagtekniskt uttryck
genom att inte bara regeringen utan, efter regeringens bestämmande, även
AMS får föreskriva att lagen skall tillämpas beträffande visst eller vissa län.
Det lagförslag som har fogats till propositionen har detta innehåll.
En vidgad tillämpning av lagen medför ökade kostnader för att framställa
platslistor. Med hänsyn härtill begärs att anslaget Arbetsmarknadsservice för
nästa budgetår förstärks med 3 milj. kr.
I två motioner, 2239 av Erik Hovhammar m. fl. (m) och 2336 av Johan
Olsson (c), yrkas avslag på propositionens förslag om vidgad tillämpning av
allmän platsanmälan. Erik Hovhammar m. fl. anför att den fortlöpande
utvärdering av systemet som har bedrivits inte har syftat till att fastställa om
fördelarna med systemet står i rimlig proportion till kostnaderna. De vill
därför att regeringen skall göra en kostnadsanalys. Även Johan Olsson anser
att beslutsunderlaget behöver förbättras. Allmän platsanmälan bör enligt
honom även i fortsättningen bedrivas som en begränsad försöksverksamhet.
En grundläggande förutsättning för att arbetsförmedlingen på bästa sätt
skall kunna fullgöra sina uppgifter gentemot arbetssökande och arbetsgivare
är att förmedlingen vid varje tidpunkt har en så fullständig överblick som
möjligt över utbudet av lediga platser. Avsikten har hela tiden varit att
obligatorisk platsanmälan skall omfatta hela landet. Utbyggnadstakten skulle
bero på erfarenheterna och de resurser som stod till buds.
Lagen har nu i successivt ökad omfattning prövats i drygt tre år.
Erfarenheterna är goda, och några egentliga nackdelar har inte kunnat
påvisas. Det kan tilläggas att lagen visserligen f. n. tillämpas i endast tio län
men att den ändå redan i praktiken täcker större delen av det samlade
platsutbudet i landet. Utskottet ansluter sig till den i propositionen framförda
uppfattningen att åtgärder nu bör vidtas för att införa lagen i hela landet i
enlighet med vad som förutsattes vid dess tillkomst. Såsom framhålls i
propositionen bör man även i fortsättningen studera utfallet av lagens
tillämpning och därvid särskilt uppmärksamma dess effekter för olika
intressenter.
Som följd av detta ställningstagande avstyrker utskottet de yrkanden om
avslag på vidgning av allmän platsanmälan som framställs i motionerna 2239
och 2336.
Som ovan nämnts föreslås att det skall överlåtas på AMS att bestämma den
takt i vilken lagen skall göras tillämplig i återstående delar av landet. Det i
propositionen framlagda lagförslaget har till syfte att göra en sådan ordning
möjlig. Mot detta förslag reses invändningar från två håll.
I konsekvens med sin ovan redovisade uppfattning att allmän platsanmälan
bör fortgå som en begränsad försöksverksamhet yrkar Johan Olsson (c) i
AU 1978/79:34
6
motionen 2336 att lagförslaget skall avslås. Vpk yrkar i partimotionen 2339 att
lagen görs generellt tillämplig i hela landet redan den 1 juli i år. Partiet lägger
fram ett eget lagförslag härom. Förslaget innebär sålunda att även vpk yrkar
avslag på propositionens lagförslag.
Enligt utskottets mening har föredragande statsrådet anfört goda skäl för
att det skall ankomma på AMS att svara för det faktiska genomförandet av
statsmakternas principbeslut om införande av lagen i hela landet med början
den 1 oktober i år. Praktiska och organisatoriska skäl talar mot att man, som
vpk vill, i ett slag inför lagen i resten av landet redan den 1 juli. Allmän
platsanmälan måste förberedas på de förmedlingskontor som berörs av
åtgärden och kombineras med omfattande informationsinsatser till arbetsgivarna.
Med det anförda biträder utskottet lagförslaget i propositionen och
avstyrker följaktligen de aktuella yrkandena i motionerna 2336 och 2339.
Ett generellt införande av allmän platsanmälan medför ökade kostnader för
arbetsförmedlingarnas framställning av platslistor. Dessa kostnader är redan i
dag betydande, och för nästa budgetår har i budgetpropositionen beräknats ett
belopp om 60,5 milj. kr., vilket belopp enligt den föreliggande propositionen
bör ökas med 3 milj. kr. I framtiden kan det visa sig möjligt att ersätta
platslistorna med ett dataterminalsystem av den typ som behandlas i följande
avsnitt. Under de närmaste åren framöver kommer platslistorna att förbli ett
nödvändigt hjälpmedel för arbetsförmedlarna och deras kunder. Det är därför
angeläget att man prövar möjligheterna att sänka kostnaderna för att
framställa och distribuera listorna. Denna sak berörs i motionen 2239 av Erik
Hovhammar m. fl. (m), där man pekar på att exempelvis Dataföretaget
Kockums Computer Systems AB har tagit fram material som tyder på att det
är möjligt att göra betydande kostnadsbesparingar. Frågan behandlas också i
propositionen. Utskottet vill för sin del understryka betydelsen av att man
prövar varje möjlighet att genom ändrade metoder och olika slag av
förenklingar göra besparingar i framställningen av platslistor.
Försök med ADB i förmedlingsarbetet
Inom arbetsförmedlingen pågår praktiska prov med ADB-assisterad
sökning och bevakningsmatchning av lediga platser. Med sökning menas att
förmedlaren med hjälp av en dataterminal kan söka fram platsförslag i en
platsbas där uppgifter finns lagrade om lediga platser. Vid sökningen
utnyttjas samma uppgifter om lediga platser som används för att producera
platslistor. Bevakningsmatchning innebär att de arbetssökandes önskemål
om lämpliga arbeten bevakas fortlöpande. Den sökandes förutsättningar och
villkor jämförs på maskinell väg med alla nya platser som inrapporteras till
arbetsförmedlingen.
Proven startade budgetåret 1976/77. De pågår f. n. vid 15 förmedlingskontor,
som disponerar sammanlagt 20 dataterminaler.
AMS ingav på hösten 1978 en skrivelse till regeringen med förslag om
AU 1978/79:34
7
utvidgade försök. Samtidigt överlämnade styrelsen en rapport om utfallet av
vissa försök med sökning och bevakningsmatchning. Med anledning av AMS
förslag förordar föredragande statsrådet en inte oväsentlig utökning av de
pågående försöken. Han anser att arbetsförmedlingen bör få disponera
ytterligare 70 terminaler och beräknar härför ett belopp av 12,4 milj. kr. För
den särskilda försöksverksamhet som beskrivs i det närmast följande
avsnittet skall tillkomma ytterligare 60 terminaler.
Både AMS och föredragande statsrådet understryker att man i dag inte kan
ta ställning till hur ett fullt utbyggt terminalsystem för platsförmedlingen
skall se ut. Den rapport som utarbetats inom styrelsen anses av styrelsen själv
liksom av föredragande statsrådet inte utgöra tillräcklig grund för ett sådant
ställningstagande.
Den föreslagna inbyggnaden av försöksverksamheten ifrågasätts i tre av de
föreliggande motionerna. Erik Hovhammar m. fl. (m) anför i motionen 2239
att det i princip finns anledning att bejaka utvecklingen mot en ökad
användning av ADB-tekniken i arbetsförmedlingen. Motionärerna motsätter
sig emellertid att försöken nu skall vidgas. De vill först ha en bättre
redovisning av kostnader och effekter. Dessutom vill de att olika dataföretag
skall ha möjlighet att lägga in anbud med förslag till systemlösningar och
servicetjänster. Johan Olsson (c) anser i motionen 2336 att den föreslagna
utbyggnaden är för stor och att den bör begränsas till 20 terminaler. Också Bo
Turesson (m) hävdar i motionen 2338 att försöken inte bör prövas i så stor
skala som föreslagits. En del (2 milj. kr.) av det i propositionen beräknade
beloppet bör användas för särskild verksamhet, nämligen prov med datoriserade
specialförmedlingar för ungdomar och handikappade.
Föredragande statsrådet baserar sitt förslag om utbyggnaden av försöksverksamheten
på att han har blivit övertygad om att användningen av
ADB-teknik i platsförmedlingen i varje fall på sikt är en förutsättning för att
arbetsförmedlingen skall kunna erbjuda både arbetssökande och arbetsgivare
den service de har rätt att fordra. Det kan påpekas att LO, TCO och
förmedlingstjänstemännens fackliga organisation vid arbetsmarknadsverket
(ST-AMS) i skrivelse till regeringen i december 1978 har understrukit att
samhället inte till rimliga kostnader kan tillhandahålla en väl fungerande
arbetsförmedling med information om lediga platser i hela landet om inte
datateknik tas till hjälp.
Utskottet har samma mening, men utskottet delar också uppfattningen att
det är nödvändigt med en fortsatt försöksverksamhet innan man bestämmer
sig för ett fullt utbyggt, permanent terminalsystem. Ett sådant system är
kostnadskrävande, må vara att andra alternativ kan visa sig än dyrare, det
medför ingripande organisationsåtgärder och påverkar i hög grad förmedlingspersonalens
arbetssituation. Som framhålls i propositionen är det därför
viktigt att försöksverksamheten utvärderas med avseende på ekonomiska
konsekvenser i vid mening, service till arbetssökande, personalens arbetssituation
m. m. Man måste också beakta möjligheterna till förenklingar i
AU 1978/79:34
8
systemet och därvid jämföra olika terminalsystem på marknaden med de
system som i dag används inom arbetsmarknadsverket. Utskottet instämmer
häri och konstaterar samtidigt att önskemålen i de ovan redovisade
motionerna om utvärdering av kostnader och effekter m. m. därmed är i allt
väsentligt tillgodosedda. Motionerna i dessa delar behöver således inte
föranleda någon åtgärd.
En försöksverksamhet som skall ge statsmakterna erforderligt beslutsunderlag
i frågor av den räckvidd det här gäller kan inte bedrivas i så blygsam
omfattning som sker i dag. Som tidigare nämnts disponeras f. n. endast 20
dataterminaler. Propositionens förslag om ytterligare 70 terminaler för
förmedlingsorganisationen i stort och 60 terminaler för den särskilda
försöksverksamheten i Södermanlands län måste betraktas som måttfullt. En
utbyggnad av denna storlek behövs för att ge möjlighet till prov i mer
realistisk skala. Avsevärt fler arbetssökande kan få stöd av mer avancerad
förmedlingsservice än nu är fallet. Betydligt fler förmedlingstjänstemän får
tillfälle att bli förtrogna med ADB-teknikens möjligheter, och terminalerna
bör av det skälet fördelas på distriktskontoren med visst hänsynstagande till
kontorens storlek.
Det ovan anförda innebär att utskottet biträder propositionens förslag till
utbyggnad av försöksverksamheten och att motionerna 2239 och 2336
avstyrks i motsvarande delar. Yrkandet i motionen 2338 att man nu skall
starta försök med datoriserade specialförmedlingar är utskottet inte berett att
tillstyrka.
De föreliggande motionerna tar också upp en råd andra frågor som
sammanhänger med den fortsatta försöksverksamheten.
Vpk ställer sig i motionen 2339 positivt till att försöksverksamheten byggs
ut. Men enligt vpk ger ADB-baserad förmedling en bättre betjäning av främst
tjänstemanna- och akademikergrupper, dvs. arbetssökande med längre
utbildning. För korttidsutbildade, handikappade m. fl. behövs en kraftig
personalförstärkning för ”manuell” förmedling. Regeringen bör därför lägga
fram förslag till anslag som gör det möjligt att inrätta ytterligare 150 tjänster
för förmedlingsverksamhet av det slaget.
Utskottet utesluter inte att ADB-assisterad förmedling har sådana effekter
som vpk gör gällande. Utan att gå närmare in härpå kan utskottet instämma i
att tillgång till nya tekniska resurser inte ersätter behovet av personal på
förmedlingssidan. Arbetsförmedlingen har sedan början av 1970-talet varje år
tillförts betydande personalförstärkningar, och utskottet räknar med att
frågan om framför allt platsförmedlingens personalresurser kommer att
aktualiseras i kommande budgetarbete.
I samma motion yrkar vpk att regeringen skall lägga fram förslag om att
medel skall ställas till förfogande för utbildning av förmedlingspersonalen i
den utsträckning de anställdas fackliga organisationer finnér nödvändig. Vpk
vill undvika att terminalerna kommer att betjänas av speciella operatörer.
Den utbildning det här är fråga om bör ske på betald arbetstid.
AU 1978/79:34
9
Den utvidgade försöksverksamheten har, som ovan sagts, bl. a. till uppgift
att förbättra förmedlingspersonalens möjligheter att bli förtrogen med den
nya tekniken. Det är utomordentligt viktigt att personalen får utbildning i den
takt som tekniken introduceras på förmedlingskontoren. Medel för personalutbildning
anvisas årligen och finns upptagna även i den budget för
arbetsmarknadsverket som riksdagen nyligen antagit (AU 1978/79:21). Om
dessa medel visar sig otillräckliga, har regeringen möjlighet att medge
erforderligt överskridande utan att först hänvända sig till riksdagen.
Med anledning av motionskravet att utbildningen skall vara förlagd till
betald arbetstid skall tilläggas att det statliga medbestämmandeavtalet
stipulerar att all personalutbildning skall bedrivas i tjänsten.
Med hänsyn till det anförda bör motionen 2339 inte föranleda någon åtgärd
i nu behandlade delar.
Personalfrågor tas upp från en annan aspekt i motionen 2337 av Lennart
Pettersson (s). Han framhåller att de anställdas inflytande måste säkerställas
när datasystemet utformas och att medel bör avsättas till datateknisk expertis
till stöd åt de anställda.
I propositionen framhålls att utvecklingsarbetet måste läggas upp på ett
sådant sätt att olika intressenter, bl. a. personalen på arbetsförmedlingarna,
får insyn i och inflytande på systemets utformning. Det kan i sammanhanget
erinras om att förmedlingspersonalens fackliga organisation inom arbetsmarknadsverket
(ST-AMS) står bakom den förutnämnda skrivelsen till
regeringen om användningen av datateknik i förmedlingsarbetet. Enligt vad
utskottet inhämtat deltar personalen i beredningsgrupper på regional och
central nivå. En löntagarkonsult står dessutom sedan två år till personalens
förfogande på heltid i arbetet med datafrågorna. Något initiativ från
riksdagens sida med anledning av motionen i den delen synes mot bakgrund
av det anförda inte vara påkallat.
Lennart Pettersson anser vidare i samma motion att man bör överväga en
bättre balans i uppgftsregistreringen mellan vad som registreras beträffande å
ena sidan de arbetssökande och å andra sidan arbetsplatserna. Uppgifter om
arbetsplatserna bör i ökad utsträckning byggas in i databanken. Detta skulle
enligt motionären bl. a. kunna leda till ett ökat tryck på arbetsgivarna att
förbättra förhållandena på dåliga arbetsplatser.
Arbetsförmedlingen saknar f. n. ett arbetsgivarregister. Med datateknikens
hjälp i kombination med en allmän platsanmälan öppnas möjligheter att
skapa ett landsomfattande register. Början görs i Södermanlands län i
samband med den försöksverksamhet som skall startas där. Utskottet utgår
från att arbetsmarknadsverket i det fortsatta utredningsarbetet närmare
överväger behovet av de uppgifter som behövs för att de arbetssökande skall
få en så långt möjligt allsidig information om förhållandena på de arbetsplatser
som anvisas. Självfallet bör man därvid arbeta i nära kontakt med
arbetstagarnas och arbetsgivarnas organisationer. Med det anförda får
AU 1978/79:34
10
motionen i förevarande del anses besvarad, och den bör sålunda inte
föranleda någon åtgärd.
Upphandlingsfrågor, som har berörts redan i det föregående i samband
med behandlingen av ett av yrkandena i motionen 2239 av Erik Hovhammar
m. fl. (m), tas också upp i Lennart Petterssons ovannämnda motion och i
motionen 2338 av Bo Turesson (m).
Den upphandling som närmast förestår vid bifall till propositionens förslag
avser 130 terminaler. Upphandlingen ombesörjs av statskontoret. Lennart
Pettersson pekar på att svensk dataindustri ligger väl framme när det gäller
tillverkning och utvecklingsarbete beträffande terminaler. Han yrkar att
försöksverksamheten organiseras på sådant sätt att den underlättar möjligheterna
för svensk dataindustri att konkurrera vid senare upphandling av
maskinvara.
Enligt utskottets mening är det betydelsefullt att synpunkter av det slag
motionären har anfört noga beaktas vid den jämförelse mellan olika
terminalsystem som har förutsatts ske i samband med den fortsatta
utvärderingen av försöksverksamheten. Med hänsyn till vad utskottet nu och
tidigare i betänkandet har anfört synes inte erforderligt att vidta någon åtgärd
med anledning av motionen 2337 i aktuell del.
Bo Turesson (m) förordar i sin motion ett datasystem uppbyggt på
minidatorer. Han tänker sig att varje länsarbetsnämnd tilldelas 1-3 datorer,
alternativt en lokal dator på varje större förmedlingskontor. Ett sådant system
är enligt hans mening att föredra framför ett generellt system. Kravspecifikationerna
vid kommande upphandling bör därför utformas så, att även
leverantörer av minidatorer kan delta.
Utskottet är inte berett att på grundval av motionen uttala sig om
uppläggningen av den framtida systemutformningen. Med hänsyn härtill och
till att syftet med den fortsatta försöksverksamheten bl. a. är att jämföra olika
system med det som f. n. prövas inom arbetsmarknadsverket bör motionen
2338 i förevarande del inte föranleda någon åtgärd.
I samma motion föreslår Bo Turesson att möjlighet öppnas för avgiftsbelagd
förmedling, baserad på dataurval av tidningarnas platsannonser. Sådan
förmedling skulle enligt motionären kunna startas av personalorganisationer,
tidningar eller privata dataföretag.
Utskottet erinrar om gällande restriktioner mot att bedriva avgiftsbelagd
förmedling. Sådan verksamhet som bedrivs i vinstsyfte är förbjuden.
Motionsförslaget avstyrks.
Frågan om lokalisering av framtida centrala datorenheter för arbetsmarknadsverkets
behov tas upp i motionen 2337 av Lennart Pettersson (s).
Motionären förespråkar att sådana enheter av regionalpolitiska skäl förläggs
utanför Stockholm och då lämpligen inom en sysselsättningssvag region.
Den av motionären aktualiserade frågan är uppmärksammad i propositionen,
där det framhålls att datordriften i ett kommande utbyggt system av
bl. a. regionalpolitiska skäl bör spridas geografiskt. Utskottet instämmer häri.
AU 1978/79:34
11
Med hänsyn härtill är det inte beträffande detta motionsyrkande påkallat med
någon åtgärd.
Modellkontor
Under denna rubrik föreslås i propositionen att försök med s. k. modellkontor
startas i Södermanlands län. Avsikten med försöken är att pröva
terminalsystemet i en platsförmedlingsmetodik som tar hänsyn till alla de
möjligheter som ADB-tekniken kan ge. Terminaler kommer sålunda att
användas för så många arbetsmoment som möjligt, och nuvarande platslistor
slopas. Som tidigare nämnts behövs för modellkontoren ett tillskott av 60
terminaler. Kostnaden för försöksverksamheten beräknas för nästa budgetår
till 7,7 milj. kr.
De föreslagna försöken i Södermanlands län har lämnats utan erinran i de
föreliggande motionerna, och utskottet tillstyrker att de kommer till stånd
som ett moment i försöksverksamheten med ADB-teknik i förmedlingsarbetet.
Vpk berör i motionen 2339 utnyttjandet av registrerade uppgifter om
arbetssökande vid modellkontoren. Endast förmedlingspersonal med tystnadsplikt
vid de kontor där sökanden är anmäld bör enligt motionärerna ha
rätt att ta del av uppgifter om de sökandes personliga förhållanden. Under
inga förhållanden skall arbetsgivare få komma åt sådana uppgifter. Riksdagen
bör hemställa hos regeringen om att föreskrifter av detta slag utfärdas.
I ett dataregister får endast tas in sådana personuppgifter som med
beaktande av integritetsaspekterna kan godkännas av datainspektionen.
Föreskrifter om de register som skall upprättas vid försöken med modellkontor
har utfärdats av datainspektionen i början av detta år. Föreskrifterna
gäller bl. a. säkerhet och kontroll. Med anledning av vad som anförts i
motionen bör vidare framhållas att uppgifter om arbetssökande endast får tas
fram på terminal vid det kontor där den sökande är inskriven. Det kan
tilläggas att datainspektionen i ett tidigare beslut har föreskrivit att ADBregistrering
av personuppgifter endast får ske med den arbetssökandes
medgivande.
På grund av det ovan anförda bör motionen 2339 inte föranleda någon
åtgärd i nu behandlade del.
Distriktsarbetsnämnderna
Sedan år 1977 pågår försök med distriktsarbetsnämnder, knutna till
arbetsförmedlingens distriktskontor. I propositionen föreslås att dessa nämnder
permanentas och blir en del av arbetsmarknadsverkets reguljära organisation.
I samband därmed föreslås också att en särskild distriktsarbetsnämnd
inrättas på Gotland. F. n. fungerar länsarbetsnämnden där som distriktsarbetsnämnd.
AU 1978/79:34
12
Beträffande distriktsarbetsnämndernas sammansättning anmäls att avsikten
är att SACO/SR, som f. n. är företrädd på orter med universitet eller
högskola, i fortsättningen skall bli representerad i samtliga nämnder. Vidare
anmäls att det i vissa distrikt kan bli aktuellt att låta en av de två
arbetsgivarledamöterna företräda annan arbetsgivarorganisation än Svenska
arbetsgivareföreningen.
Erik Hovhammar m. fl. (m) yrkar i motionen 2239 avslag på förslaget om
att permanenta distriktsarbetsnämnderna. Frågan bör enligt motionärernas
mening anstå i avvaktan på utfallet av aktuell utredningsverksamhet.
Propositionens förslag bygger på en framställning från AMS. Inom
styrelsen har frågan beretts av en arbetsgrupp med representanter för
arbetsmarknadens parter och Svenska kommunförbundet. Förslaget öppnar
möjlighet till ytterligare decentralisering av uppgifter och befogenheter och är
ägnat att undanröja en viss oklarhet som har uppstått om nämndernas
uppgifter och ansvarsområden. Med avstyrkande av det föreliggande
motionsyrkandet ansluter sig utskottet till vad som har förordats i propositionen
i det aktuella avsnittet.
Anslagsfrågor
Riksdagen har den 21 mars i år under tolfte huvudtiteln till B 1.
Arbetsmarknadsservice för nästa budgetår anvisat ett förslagsanslag av
885 961 000 kr. (prop. 1978/79:100 bilaga 15, AU 1978/79:21, rskr 1978/
79:202).
I den nu framlagda propositionen begärs att ytterligare 23,1 milj. kr. skall
anvisas under anslaget, varav 3,0 milj. kr. för ökade kostnader för att
framställa platslistor på grund av införande av allmän platsanmälan i hela
landet, 12,4 milj. kr. för utvidgade försök med sökning och bevakningsmatchning
av lediga platser och 7,7 milj. kr. för verksamheten med
modellkontor i Södermanlands län.
Med hänvisning till ställningstagandena i motionen 2239 yrkar Erik
Hovhammar m. fl. (m) i motionen 2335 att propositionens förslag om att höja
anslaget skall avslås. Johan Olsson (c) yrkar i motionen 2336 att anslagshöjningen
skall begränsas till 11 210 000 kr. som en konsekvens av övriga förslag
i samma motion. I motionen 2338 av Bo Turesson (m) yrkas att 21 milj. kr.
anvisas för de syften som har angetts i propositionen och 2 milj. kr. för de i
motionen föreslagna försöken med datoriserade specialförmedlingar. Som
följd av ställningstagandena i det föregående avstyrker utskottet
motionsförslagen beträffande medelsanvisningen. Den i propositionen
begärda anslagsförstärkningen tillstyrks däremot. Utskottet kommer därför
att nedan hemställa att riksdagen - med ändring av sitt nyligen fattade beslut
- till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag
av (885 961 000 + 23 100 000) 909 061 000 kr.
AU 1978/79:34
13
Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande införande av allmän platsanmälan i hela landet att
riksdagen med bifall till vad som förordas i propositionen
1978/79:131 avslår motionerna 1978/79:2239, yrkandet l,och
1978/79:2336, yrkandet 2,
2. att riksdagen med avslag på motionerna 1978/79:2336, yrkandet
l,och 1978/79:2339, yrkandet 1, antar det genom propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1976:157) om
skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den
offentliga arbetsförmedlingen,
3. beträffande inbyggda försök med sökning och bevakningsmatchning
av lediga platser att riksdagen med bifall till propositionens
förslag avslår motionerna 1978/79:2239, yrkandet 3, 1978/
79:2336, yrkandet 3, och 1978/79:2338, yrkandet 1 i motsvarande
del,
4. beträffande personalförstärkning till arbetsförmedlingen, m. m.
att motionen 1978/79:2339, yrkandena 2 och 3, inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,
5. beträffande de anställdas inflytande på systemutformning att
motionen 1978/79:2337, yrkandet 2, inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,
6. beträffande registrering av uppgifter om arbetsplatser att motionen
1978/79:2337, yrkandet 1, inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,
7. beträffande svensk dataindustris möjligheter att konkurrera vid
upphandling att motionen 1978/79:2337, yrkandet 4, inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,
8. beträffande användning av minidatorer att motionen 1978/
79:2338, yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,
9. beträffande viss avgiftsbelagd förmedling att riksdagen avslår
motionen 1978/79:2338, yrkandet 3,
10. beträffande lokalisering av centrala datorenheter att motionen
1978/79:2337, yrkandet 3, inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.
11. beträffande utnyttjandet av registrerade uppgifter om arbetssökande
att motionen 1978/79:2339, yrkandet 4, inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,
12. att riksdagen godkänner de riktlinjer för sökning och bevakningsmatchning
av lediga platser med ADB-teknik som har förordats i
propositionen, i den mån frågan inte har behandlats i föregående
punkter.
AU 1978/79:34
14
13. att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2239, yrkandet
2, godkänner de riktlinjer för organisation m. m. av distriktsarbetsnämnderna
som har förordats i propositionen,
14. att riksdagen - med ändring av tidigare beslut1 - med bifall till
propositionens förslag samt med avslag på motionerna 1978/
79:2335,1978/79:2336, yrkandet 4, och 1978/79:2338, yrkandet
1 i motsvarande del, till Arbetsmarknadsservice för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 909 061 000 kr.
Stockholm den 19 april 1979
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON
Närvarande: Elver Jonsson (fp), Bengt Fagerlund (s), Gördis Hörnlund (s),
Allan Gustafsson (c), Erik Johansson i Simrishamn (s), Filip Fridolfsson (m),
Ingrid Ludvigsson (s), Arne Fransson (c), Bernt Nilsson (s), tredje vice
talmannen Karl Erik Eriksson (fp), Pär Granstedt (c), Frida Berglund (s), Sten
Svensson (m) och Rune Johnsson i Mölndal (c).
Reservationer
Filip Fridolfsson (m) och Sten Svensson (m) har avgivit följande reservationer:
1.
Införande av allmän platsanmälan (mom. 1)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”En grundläggande”
och slutar ”och 2336” bort ha följande lydelse:
När systemet med allmän platsanmälan infördes på försök utgick man från
att systemet successivt skulle införas i hela landet. Men takten i utbyggnaden
gjordes beroende av erfarenheterna av försöken. En viss utvärderingsverksamhet
har bedrivits fortlöpande. Den har hittills i huvudsak visat den
självklara effekten att antalet anmälda lediga platser vid arbetsförmedlingarna
har ökat. Däremot har man inte kunnat fastställa om fördelarna med
systemet står i rimlig proportion till de dryga kostnaderna och den ökade
byråkratin. Det har inte kunnat påvisas om själva förmedlingsarbetet
effektiviseras, t. ex. genom att de arbetssökande snabbare finnér en anställ
iProp.
1978/79:100 bilaga 15 punkten B 1, AU 1978/79:21 res. 9, rskr 1978/
79:202.
AU 1978/79:34
15
ning eller vakanstiderna hos företagen blir kortare. Det är sådana i
sammanhanget relevanta sakförhållanden som först behöver klarläggas
innan man kan ta ställning till om systemet med allmän platsanmälan bör
byggas ut. Möjligheterna att med nya tekniska grepp sänka kostnaderna för
att producera och distribuera platslistorna bör också prövas.
Också av ett annat skäl bör man inte nu bygga ut den allmänna
platsanmälan. Systemet medför att arbetsförmedlingen behöver ytterligare
personal för administrativa uppgifter. Situationen är emellertid den att det
mot bakgrunden av arbetsmarknadsverkets personalexpansion under 1970-talet är angeläget att höja verkningsgraden inom ramen för tillgängliga
personalresurser. Det innebär att verksamheten måste få en starkare
inriktning på det direkta förmedlingsarbetet. Administrativa arbetsuppgifter
bör däremot begränsas. Synpunkter av detta slag ligger bakom de initiativ
som utskottet nyligen har tagit för att få till stånd en översyn av arbetsmarknadsverkets
organisation och arbetsuppgifter. Det kan här erinras om att ett
enhälligt utskott i betänkandet AU 1978/79:20 aktualiserat frågan om en
bred, parlamentarisk utredning med uppgift att se över verkets organisation
m. m. Därutöver har utskottet, likaledes enhälligt, hos riksdagens revisorer
föreslagit en granskning av verkets personalfrågor m. m.
Av de skäl som här har angivits är utskottet inte berett att tillstyrka att den
allmänna piatsanmälan införs i hela landet. Utskottet intar alltså samma
ståndpunkt i denna fråga som motionerna 2239 och 2336.
dels att utskottets hemställan under I bort ha följande lydelse:
1. beträffande införande av allmän platsanmälan i hela landet att
riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:2239, yrkandet 1,
och 1978/79:2336, yrkandet 2, avslår vad som förordas i
propositionen 1978/79:131.
2. Utbyggda försök med sökning och bevakningsmatchning av lediga
platser (mom. 3)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet har” och
på s. 8 slutar ”att tillstyrka” bort ha följande lydelse:
Som framgår av vad utskottet anfört i avsnittet om allmän platsanmälan är
det angeläget att på olika sätt rationalisera verksamheten inom arbetsmarknadsverket,
så att resurser kan frigöras för förmedlingsarbetet. ADBtekniken
kan i detta avseende vara en viktig faktor genom att förmedlingspersonalen
med dess hjälp kan frigöras från vissa rutinbetonade uppgifter.
Om man vill gå vidare med en ökad användning av ADB-tekniken i
förmedlingsarbetet måste emellertid kostnadssidan bevakas hårdare. Kostnaderna
för det planerade systemet för sökning och bevakningsmatchning av
lediga platser kan befaras stiga på ett sätt som i dag inte kan förutses.
Propositionens kostnadsredovisning är ofullständig och ger riksdagen dåliga
AU 1978/79:34
16
möjligheter att överblicka de framtida ekonomiska konsekvenserna av ett
beslut om utbyggnad av ADB-systemet. Kostnader och effekter behöver
analyseras i en helt annan utsträckning än hittills skett innan man går vidare
med nästa steg.
De nu pågående försöken görs i samarbete med statskontoret. Själva
datordriften hyrs av en servicebyrå. I fortsättningen bör man utnyttja även
fristående konsulter samt dataföretag som inte är direkt involverade i de
pågående försöken. Syftet härmed skall vara att få fram förslag till alternativa
och mindre kostnadskrävande lösningar. Det är vidare med tanke på det
framtida valet av program och maskinutrustning särskilt angeläget att olika
dataföretag kan medverka genom att de får möjlighet att lägga fram förslag till
lösningar i fråga om system och servicetjänster m. m.
Det ovan anförda innebär att utskottet avstyrker propositionens förslag om
utbyggda försök med sökning och bevakningsmatchning av lediga platser.
Utskottet är inte heller berett att biträda det förslag till en begränsad
utbyggnad som har lagts fram i motionen 2336 eller förslaget om datoriserade
specialförmedlingar i motionen 2338.
Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört om den fortsatta
försöksverksamhetens uppläggning och utvärdering.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande inbyggda försök med sökning och bevakningsmatchning
av lediga platser att
a) riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2239, yrkandet 3,
dels avslår propositionens förslag och motionen 1978/79:2336,
yrkandet 3, dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
b) motionen 1978/79:2338, yrkandet 1 i motsvarande del, inte
föranleder någon riksdagens åtgärd.
3. Riktlinjer för organisation m. m. av distriktsarbetsnämnderna (mom.
13)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”Propositionens
förslag” och slutar ”aktuella avsnittet” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motionen 2239 av Erik
Hovhammar m. fl. (m), nämligen att frågan om permanentning av
distriktsarbetsnämnderna bör prövas först sedan en samlad bedömning kan
göras av sysselsättningsutredningens slutbetänkande och resultatet av den
utredningsverksamhet som har aktualiserats beträffande arbetsmarknadsverkets
organisation m. m. De pågående försöken med distriktsarbetsnämnder
har f. ö. pågått under en begränsad tid, och ett avgörande av frågan om
nämndernas funktion och ställning inom verket kan anstå utan olägenhet.
AU 1978/79:34
17
Utskottet avstyrker sålunda propositionens förslag.
dets att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2239, yrkandet 2,
avslår de riktlinjer för organisation m. ni. av distriktsarbetsnämnderna
som har förordats i propositionen.
4. Anslagsfrågor (mom. 14)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 2
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”Med
hänvisning” och slutar ”909 061 000 kr.” bort ha följande lydelse:
Som följd av ställningstagandena i det föregående bör propositionens
förslag om anslagsförstärkning med 23,1 milj. kr. avslås. Därmed biträder
utskottet det avslagsyrkande som framställs i motionen 2335. Ställningstagandena
innebär vidare att också de förslag till medelsanvisning som
redovisats i motionerna 2336 och 2338 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande uppräkning av det för budgetåret 1979/80 anvisade
anslaget Arbetsmarknadsservice att riksdagen med bifall till
motionen 1978/79:2335 avslår dels propositionens förslag, dels
motionerna 1978/79:2336, yrkandet 4, och 1978/79:2338,
yrkandet 1 i motsvarande del.
Särskilt yttrande
Personalförstärkning till arbetsförmedlingen m. m. (mom. 4)
Bengt Fagerlund, Gördis Hörnlund, Erik Johansson i Simrishamn, Ingrid
Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund (alla s) anför:
Med anledning av den föreliggande propositionen har vpk i sin partimotion
2339 uttalat sig för att arbetsförmedlingen bör förstärkas.
Även från socialdemokratisk sida anser vi att förmedlingsorganisationen
bör tillföras ytterligare personal med uppgift att stödja grupper av arbetssökande
med särskilda svårigheter på arbetsmarknaden. Socialdemokraterna
har senast i den i januari i år väckta partimotionen 667 krävt att arbetsmarknadsverket
skall tillföras 300 nya tjänster utöver det personaltillskott som
föreslagits i årets budgetproposition. I samband med riksdagens behandling
av betänkandet AU 1978/79:21 blev det yrkandet emellertid efter en
ingående debatt om personalfrågorna avslaget av den borgerliga majoriteten.
Med hänvisning härtill begränsar vi oss i det föreliggande ärendet om
tekniska hjälpmedel i förmedlingsarbetet m. m. till att erinra om vår
principiella inställning i frågan om arbetsmarknadsverkets personalresurser.