AU 1978/79:31

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1978/79:31

med anledning av dels propositionen 1978/79:100 bilaga 15 såvitt
avser anslag till Kontant stöd vid arbetslöshet, dels propositionen
1978/79:135 om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,
m. m., jämte motioner

1 detta betänkande behandlas regeringens förslag i dels propositionen
1978/79:100 bilaga 15 (arbetsmarknadsdepartementet) såvitt avser anslag för
budgetåret 1979/80 till Kontant stöd vid arbetslöshet, dels propositionen
1978/79:135 (arbetsmarknadsdepartementet) om ändring i lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring, m. m.

Vidare tar utskottet upp till behandling tre under allmänna motionstiden i
år väckta motioner om allmän arbetslöshetsförsäkring och vidgad rätt till
arbetslöshetsersättning samt fyra motioner väckta i anslutning till propositionen
135.

Propositionerna

1978/79:100 bilaga 15

I propositionsbilagan föreslår regeringen - efter föredragning av statsrådet
Wirtén-under punkten B 5 (s. 86-89) att riksdagen skall till Kontant stöd vid
arbetslöshet för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 985 229 000
kr.

1978/79:135

I propositionen föreslår regeringen - likaså efter föredragning av statsrådet
Wirtén - att riksdagen skall
dels anta de inom arbetsmarknadsdepartementet upprättade förslagen
till

1. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

2. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

dels

3. till Kontant stöd vid arbetslöshet för budgetåret 1979/80 under tolfte
huvudtiteln utöver i propositionen 1978/79:100 bil. 15 föreslaget förslagsanslag
anvisa ytterligare 48 600 000 kr.,

4. till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1979/80 under
tolfte huvudtiteln utöver i propositionen 1978/79:100 bil. 15 föreslaget anslag
anvisa ytterligare 150 000 000 kr.

Propositionens lagförslag har följande lydelse:

1 Riksdagen 1978/79. 18 sami Nr 31

AU 1978/79:31

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse
17 §'

Nuvarande lydelse

Dagpenning får utges i dagpenningklasser
om 70, 80, 90, 100, 110,
120, 130, 140, 150, 160, 170 och 180
kronor. Erkänd arbetslöshetskassa
beslutar om försäkrads placering i
dagpenningklass. Arbetsmarknadsstyrelsen
kan föreskriva att gällande
lägsta dagpenningklass ej längre
skall tillämpas.

Dagpenning får utges i dagpenningklasser
om 80,90,100,110, 120,
130, 140, 150, 160, 170, 180, 190 och
195 kronor. Erkänd arbetslöshetskassa
beslutar om försäkrads placering
i dagpenningklass. Arbetsmarknadsstyrelsen
kan föreskriva att gällande
lägsta dagpenningklass ej längre
skall tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd Härigenom

föreskrivs att 18 § lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd
skall ha nedan angivna lydelse.

18 §2

Kontant arbetsmarknadsstöd ut- Kontant arbetsmarknadsstöd utgår
med 65 kronor för dag. går med 75 kronor för dag.

Till den som söker deltidsarbete eller i annat fall är arbetslös under del av
vecka utgår arbetsmarknadsstöd med det antal ersättningsdagar per vecka
som följer av en av regeringen fastställd omräkningstabell.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

1 Senaste lydelse 1978:228.

2 Senaste lydelse 1978:229.

AU 1978/79:31

Motionerna

Under allmänna motionstiden väckta motioner

1978/79:671 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag om
allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, finansierad genom arbetsgivaravgifter.

1978/79:1038 av Stig Gustafsson m. fl. (s)

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar hos regeringen begära att förslag till
lag om allmän arbetslöshetsförsäkring snarast föreläggs riksdagen.

1978/79:1539 av Wivi-Anne Cederqvist m. fl. (s)

1 motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
ersättning från arbetslöshetskassa även bör utgå i sådana fall då de
arbetssökande är förhindrade ta erbjudet arbete till följd av att kommunal
barnomsorg inte kan erbjudas.

Med anledning av propositionen 1978/79:135 väckta motioner

1978/79:2225 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk)

1 motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om inrättandet av tre nya
dagpenningklasser på 190, 200 och 210 kr. som införs i arbetslöshetsförsäkringen
från den 1 juli 1979,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att det kontanta arbetsmarknadsstödet
höjs från 65 till 150 kr. från den 1 juli 1979.

1978/79:2295 av Bengt Fagerlund m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen antar följande

AU 1978/79:31

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
skall ha nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17 §‘

Dagpenning får utges i dagpenningklasser
om 80,90,100,110, 120,
130, 140, 150, 160, 170,180,190, 200
och 210 kronor. Erkänd arbetslöshetskassa
beslutar om försäkrads
placering i dagpenningklass. Arbetsmarknadsstyrelsen
kan föreskriva
att gällande lägsta dagpenningklass
ej längre skall tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

2. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförts om särskilt
stimulansbidrag vid arbetsmarknadsutbildning,

3. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförts om ändrade regler
för finansiering av grundbidraget till den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen,

4. att riksdagen

a. till Kontant stöd vid arbetslöshet för budgetåret 1979/80 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 250 000 000
kr. minskat anslag,

b. till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1979/80 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
220 000 000 kr. förhöjt anslag.

1978/79:2340 av Knut Wachtmeister m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om skärpta tillämpningsföreskrifter när erbjudet
arbete avvisas.

1978/79:2341 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen godkänner följande ändrade grunder för arbetsmarknadsutbildningen
att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1979: att alla som genomgår

1 Senaste lydelse 1978:228.

AU 1978/79:31

arbetsmarknadsutbildning erhåller 175 kr. per dag under fem dagar per
vecka,

2. att riksdagen beslutar att 18 § lagen (1973:37Dom kontant arbetsmarknadsstöd
skall ha följande lydelse att gälla fr. o. m. den 1 juli 1979:

Regeringens förslag Motionärernas förslag

18 §

Kontant arbetsmarknadsstöd ut- Kontant arbetsmarknadsstöd utgår
med 75 kronor för dag. går med 120 kronor för dag.

Till den som regeringen fastställd omräkningstabell.

3. att riksdagen beslutar att 17 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
skall ha nedan angivna lydelse att gälla fr. o. m. den 1 juli 1979:

Regeringens förslag Motionärernas förslag

Dagpenning får utges i dagpenningklasser
om 80, 90,100,110,120,
130, 140, 150, 160, 170, 180, 190 och
195 kronor. Erkänd arbetslöshetskassa
beslutar om försäkrads placering
i dagpenningklass. Arbetsmarknadsstyrelsen
kan föreskriva att gällande
lägsta dagpenningklass ej längre
skall tillämpas.

Dagpenning får utges i dagpenningklasser
om 90, 100, 110, 120,
130,140,150, 160, 170, 180, 190,200
och 210 kronor. Erkänd arbetslöshetskassa
beslutar om försäkrads
placering i dagpenningklass. Arbetsmarknadsstyrelsen
kan föreskriva
att gällande lägsta dagpenningklass
ej längre skall tillämpas.

Utskottet

1 betänkandet behandlas frågor om förbättringar av ersättningarna inom
arbetslöshetsförsäkringen, det kontanta arbetsmarknadsstödet vid arbetslöshet
och utbildningsbidraget vid arbetsmarknadsutbildning. Dessutom tas
upp frågor om en allmän arbetslöshetsförsäkring och om vissa allmänna
villkor för arbetslöshetsersättning.

Arbetslöshetsersättningens belopp

Den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen förbättrades i olika avseenden
genom beslut av 1973 års riksdag. Bl. a. höjdes ersättningsbeloppen väsentligt
den 1 januari 1974 genom införandet av nya dagpenningklasser mellan 40 och
130 kr. Den 1 januari 1977 tillkom tre nya dagpenningklasser om 140,150 och
160 kr. Samtidigt slopades den lägsta klassen. Den 1 juli 1978 inrättades
ytterligare två dagpenningklasser om 170 och 180 kr., varjämte de två lägsta
klasserna om 50 och 60 kr. utgick.

I propositionen föreslås nu att fr. o. m. den 1 juli 1979 skall inrättas två nya
dagpenningklasser om 190 och 195 kr. Förslaget bygger på en framställning

AU 1978/79:31

från arbetslöshetskassornas samorganisation och däröver inhämtade yttranden
från arbetsmarknadsstyrelsen och parterna på arbetsmarknaden.

Propositionens förslag innebär emellertid inte att framställningen från
kassornas samorganisation helt har tillgodosetts. Samorganisationen begärde
nämligen att det skulle inrättas dagpenningklasser om 190, 200 och 210 kr.
Utveckligen av basbeloppet hade enligt samorganisationens mening motiverat
en högsta dagpenning om 200 kr. redan fr. o. m. halvårsskiftet 1978.
Genom att 180 kr. utgör en alltför dålig kompensation för stora grupper av
försäkrade har kassorna i stor utsträckning omedelbart gått upp till försäkringens
högsta dagpenningklass. F. n. omfattas nära 65 % av de försäkrade av
den högsta dagpenningen. Framställningen har i den delen fått stöd i
partimotionen 2225 från arbetarpartiet kommunisterna, den socialdemokratiska
motionen 2295 och partimotionen 2341 från vänsterpartiet kommunisterna.

Socialdemokraterna åberopar till stöd för sitt yrkande att samorganisationens
förslag har tillstyrkts av en i princip enig remissopinion. Regeringens
förslag innebär enligt motionärernas uppfattning en påtaglig urholkning av
kontantstödet vid arbetslöshet i förhållande till de relationer som gällde
mellan ersättningarna från arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen
efter 1973 års reform. Även apk och vpk hänvisar till utfallet av remissbehandlingen
av samorganisationens framställning och framhåller att de ökade
levnadsomkostnaderna gör höjningen motiverad. Apk anser att samorganisationens
förslag är ett minimikrav.

Som ovan nämnts inrättades två nya dagpenningklasser så sent som den 1
juli 1978. Propositionens förslag är baserat på den allmänna löneutvecklingen
sedan dess. Hänsyn har även tagits till det förhållandet att det beräknas ta viss
tid innan en allmän arbetslöshetsförsäkring kan träda i kraft. Med hänvisning
till det sagda godtar utskottet propositionens förslag om nya dagpenningklasser
och avstyrker följaktligen de tre motionerna i motsvarande delar.

Propositionen innebär vidare att den lägsta dagpenningklassen om 70 kr.
slopas. Lägsta klassen blir därigenom i fortsättningen 80 kr. Förslaget
tillstyrks av utskottet.

Det kontanta arbetsmarknadsstödet för icke försäkrade, som var 35 kr. då det
infördes den 1 januari 1974, utgår sedan den 1 juli 1978 med 65 kr. per dag. I
propositionen föreslås att beloppet höjs till 75 kr. per dag fr. o. m. den 1 juli
1979. I överensstämmelse med de principer för att bestämma det statliga
stödet till arbetslöshetskassorna i form av grundbidrag som fastställdes i
samband med 1973 års reform av arbetslöshetsförsäkringen får förslaget som
konsekvens att även detta bidrag höjs från 65 till 75 kr. för varje utgiven
dagpenning.

Den i propositionen föreslagna höjningen av det kontanta arbetsmarknadsstödet
är enligt apk och vpk helt otillräcklig. Den svarar på intet sätt mot
dagens levnadsomkostnader. Apk yrkar därför i motionen 2225 att beloppet

AU 1978/79:31

fastställs till 150 kr., medan vpk:s motsvarande yrkande i motionen 2341 är
120 kr.

Propositionens förslag om höjning till 75 kr. per dag utgör en anpassning till
ersättningsnivån inom arbetslöshetsförsäkringen med tillämpning av hittills
gällande princip att storleken av det kontanta arbetsmarknadsstödet bör
bestämmas med hänsyn till utgående ersättningar från arbetslöshetskassorna.
Utskottet tillstyrker med hänvisning härtill propositionen och avstyrker
de aktuella yrkandena från apk och vpk. Det bör i sammanhanget noteras att
inte i någon av de båda motionerna har berörts de finansieringsproblem som
är förbundna med partiernas förslag om höjd ersättning från arbetslöshetsförsäkringen
och det kontanta arbetsmarknadsstödet.

Utbildningsbidraget

Grunderna för det ekonomiska stödet vid arbetsmarknadsutbildning,
utbildningsbidraget, fastställdes av 1975 års riksdag. Dessa grunder innebär att
bidraget är knutet till ersättningsbeloppen inom kontantstödet vid arbetslöshet.
Ändras dessa belopp är regeringen bemyndigad att anpassa utbildningsbidraget
i anslutning härtill.

Utbildningsbidraget består av dagpenning och stimulansbidrag. Sistnämnda
bidrag utgår med fast belopp om f. n. 10 kr. per dag. Dagpenningbeloppet
bestäms av om kursdeltagaren har rätt till ersättning från arbetslöshetskassa
eller ej. Även deltagarens ålder har betydelse i sammanhanget.

I propositionen anmäls att regeringen fr. o. m. den 1 juli i år ämnar höja
dagpenningdelen av utbildningsbidraget på följande sätt. Till kursdeltagare
som-oavsett ålder-är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa utgår
dagpenning med f. n. lägst 140 och högst 180 kr. per dag. För dessa deltagare
är avsikten att höja dagpenningen till 155 resp. 195 kr. per dag. Fördem som
inte har rätt till ersättning från arbetslöshetskassa och är över 20 år eller som -oavsett ålder - har vårdnaden om eller fullgör underhållsskyldighet mot eget
barn föreslås en höjning från nuvarande 140 till 155 kr. per dag. För andra
ungdomar under 20 år bör dagpenning höjas från 65 till 75 kr. per dag.

Som ovan redovisats har socialdemokraterna yrkat att det inom arbetslöshetsförsäkringen
skall inrättas ytterligare dagpenningklasser om 190,200 och
210 kr. Socialdemokraterna påpekar i sin motion 2295 att ett genomförande av
deras förslag får konsekvenser när de nya beloppen för utbildningsbidrag skall
fastställas. De tillägger att det ankommer på regeringen att med tillämpning
av gällande grunder anpassa bidraget efter riksdagens beslut om dagpenning
inom arbetslöshetsförsäkringen, och de ställer därför inte något yrkande i
motionen om dagpenningen inom utbildningsbidraget. Med anledning av
vad som har anförts i motionen i förevarande del kan utskottet sålunda
begränsa sig till att hänvisa till sitt tidigare i betänkandet gjorda ställningstagande
till dagpenningbeloppen inom arbetslöshetsförsäkringen. Vpk

AU 1978/79:31

upprepar i motionen 2341 tidigare framförda krav på ett enhetligt utbildningsbidrag
(se bl. a. motion 1977/78:1821, AU 1977/78:32 s. 7). Utskottet
vidhåller å sin sida uppfattningen att nuvarande samband mellan utbildningsbidraget
och ersättningen vid arbetslöshet tills vidare bör behållas i
enlighet med de principer som riksdagen fastställde år 1975 (prop. 1975:45,
InU 1975:14). Motionen avstyrks alltså även i denna del.

Det stimulansbidrag som ingår i utbildningsbidraget utgjorde ursprungligen
10 kr. per dag men höjdes den 1 januari 1978 till 15 kr. för att den 1 juli samma
år åter sänkas till 10 kr. (prop. 1977/78:130, AU 1977/78:32). I propositionen
förutsätts att bidraget även efter den 1 juli 1979 skall utgå med 10 kr. per
dag.

Socialdemokraterna yrkar att bidraget skall utgå med 15 kr. per dag fr. o. m.
den 1 juli 1979.

Med hänsyn till de förbättringar som har föreslagits beträffande utbildningsbidragets
dagpenningbelopp saknas motiv för att även höja stimulansbidraget.
Utskottet ansluter sig därför till propositionens förslag och avstyrker
motionen i den aktuella delen.

Finansieringsfrågor

Utskottet behandlar härefter de anslagsfrågor som aktualiseras av de ovan
redovisade förslagen.

Vad först beträffar medelsbehovet för kontant stöd vid arbetslöshet har
regeringen i årets budgetproposition (bilaga 15 punkten B 5) begärt ett
förslagsanslag av 985 229 000 kr. Bidragen till arbetslöshetskassorna och det
kontanta arbetsmarknadsstödet finansieras dels av anslagsmedel, dels av
medel från den av arbetsgivaravgifter finansierade arbetslöshetsfonden.

Kostnaderna för de i propositionen 135 föreslagna förbättringarna av
dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen och av det kontanta arbetsmarknadsstödet
(KAS) kan på grund av osäkerheten om den framtida
ersättningsnivån och arbetslöshetens omfattning inte beräknas annat än
överslagsmässigt. Ett införande av två nya dagpenningklasser i försäkringen
kan leda till en inte oväsentlig ökning av den genomsnittliga dagpenningen
under nästa budgetår. Vid en nivå för den genomsnittliga dagpenningen på
180 kr. kan statens stöd till arbetslöshetskassorna under budgetåret 1979/80
beräknas öka med 36,6 milj. kr. Den föreslagna höjningen av det kontanta
arbetsmarknadsstödet kan beräknas medföra ökade kostnader med ca 12
milj. kr. I propositionen 135 föreslås därför att anslaget för nästa budgetår
räknas upp med 48,6 milj. kr. i förhållande till budgetpropositionens
förslag.

Socialdemokraterna, som yrkat att dagpenningsystemet inom arbetslöshetsförsäkringen
byggs ut i vidare mån än som förordats av regeringen, finner
det oaktat en anslagsuppräkning inte vara påkallad. Tvärtom anser de att
anslaget kan sänkas med 250 milj. kr. i förhållande till förslaget i propositio -

AU 1978/79:31

nen 135. Motionärerna hänvisar till att arbetslöshetsfonden i dagsläget
redovisaren behållning överstigande 1 000 milj. kr. och att fonden sannolikt
kommer att växa. Mot den bakgrunden föreslår socialdemokraterna en
ändrad finansiering av grundbidraget till kassorna. Det bidraget utgår per
ersättningsdag för kassorna med samma belopp som det kontanta arbetsmarknadsstödet.
Kostnaderna för grundbidraget täcks f. n. till två tredjedelar
av medel från arbetslöshetsfonden och i övrigt från det ovannämnda anslaget.
Socialdemokraterna förordar att grundbidraget i fortsättningen helt ersätts av
medel från arbetslöshetsfonden.

Utskottet kan inte biträda socialdemokraternas förslag som innebär ett
alltför kraftigt ingrepp i fonden. Motionsyrkandet avstyrks således.

Utskottet har i det föregående ställt sig bakom förslagen i propositionen 135
om ändrade ersättningsbelopp inom det kontanta stödet vid arbetslöshet och
samtidigt avstyrkt motionsyrkanden i ämnet av s, vpk och apk. De
beräkningar av medelsbehovet under anslaget Kontant stöd vid arbetslöshet
som redovisats dels i budgetpropositionen, dels i propositionen 135 lämnas av
utskottet utan erinran. Anslaget bör alltså för nästa budgetår föras upp med
(985 229 000 + 48 600 000) 1 033 829 000 kr.

När det gäller finansieringen av kostnaderna för att höja utbildningsbidraget
vid arbetsmarknadsutbildning bör erinras om att riksdagen redan den 21
mars i år anvisat medel under det för ändamålet avsedda anslaget, Bidrag till
arbetsmarknadsutbildning. Anslaget fördes upp för nästa budgetår med i
budgetpropositionen begärt belopp 1 988 668 000 kr. (prop. 1978/79:100, bil.
15 punkten B 2, AU 1978/79:21, rskr 1978/79:202). I propositionen 135 begär
regeringen nu att anslaget på grund av de aviserade bidragshöjningarna
förstärks med 150 milj. kr.

Socialdemokraterna beräknar ett ökat medelsbehov för utbildningsbidraget
om 220 milj. kr. på grund av förslagen i motionen 2295 och yrkar att
anslaget förstärks med det beloppet. Som följd av ställningstagandena i det
föregående till socialdemokraternas förslag avstyrker utskottet deras förslag
om medelsanvisning. Den i propositionen 135 begärda anslagsförstärkningen
tillstyrks däremot. Utskottet kommer därför i det följande att hemställa att
riksdagen - med ändring av sitt nyligen fattade beslut - till Bidrag till
arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1979/80 anvisar ett anslag om
(1 988 668 000 + 150 000 000) 2 138 668 000 kr.

Allmän arbetslöshetsförsäkring

I partimotionen 671 från vpk liksom i motionen 1038 från Stig Gustafsson
m. fl. (s), båda väckta under allmänna motionstiden, yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att förslag om allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
skyndsamt föreläggs riksdagen. I vpk-motionen yrkas därjämte, att
försäkringen skall finansieras genom arbetsgivaravgifter.

1974 års utredning om en allmän arbetslöshetsförsäkring (ALF-utredning -

AU 1978/79:31

en) har under år 1978 lagt fram sitt betänkande med förslag till en allmän
arbetslöshetsförsäkring. Förslaget bereds f. n. i regeringskansliet. Som svar på
en fråga av Gustaf Lorentzon (vpk) om när regeringen kommer att förelägga
riksdagen förslag på grundval av ALF-utredningens betänkande har
statsrådet Wirtén den 18 december 1978 sagt, att regeringen avser att lägga
fram en proposition så att den kan behandlas under höstriksdagen i år.
Utskottet har under hand inhämtat, att man räknar med att tidsprogrammet
kommer att kunna hållas. Formerna för försäkringens finansiering kommer
att vara en av huvudfrågorna i sammanhanget. Med hänsyn till att förslag om
en allmän arbetslöshetsförsäkring kan väntas inom kort bör motionerna inte
föranleda någon åtgärd.

Avstängning från arbetslöshetsersättning

En arbetslös som inte kan ta erbjudet arbete eller utbildning på grund av
svårigheter för kommunen att ordna barnomsorgen går miste om ersättning
från erkänd arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd. Denna
tillämpning av reglerna om avstängning från ersättning kritiseras i den
likaledes under allmänna motionstiden väckta motionen 1539 av Wivi-Anne
Cederqvist m. fl. (s). Motionärerna yrkar att ersättning från arbetslöshetskassa
även utgår i sådana fall då de arbetssökande är förhindrade att ta erbjudet
arbete därför att kommunal barnomsorg inte kan erbjudas.

Som utskottet påpekat i tidigare sammanhang(InU 1975/76:6 s. lOoch AU
1977/78:32 s. 11) är tillämpningen av lagstiftningen om arbetslöshetsförsäkring
och kontant arbetsmarknadsstöd baserad på principen att rätt till
ersättning förutsätter att sökanden står till arbetsmarknadens förfogande.
Hur de praktiska reglerna skall utformas i anslutning till denna princip har
behandlats i ALF-utredningens betänkande. Utskottet utgår från att det i
motionen behandlade problemet tas upp i det beredningsarbete som nu pågår
och som syftar till att införa en allmän arbetslöshetsförsäkring. Motionen bör
därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Sist i detta betänkande tar utskottet upp motionen 2340 av Knut
Wachtmeister m. fl. (m) med begäran om översyn av de regler som gäller vid
avvisning av erbjuder arbete. Enligt motionärerna händer det att arbetssökande
försöker undvika att ta ett erbjudet arbete och i stället ”utnyttjar den
frikostiga arbetslöshetsersättningen”. Motionärerna vill att förmedlingarna
skall få skärpta tillämpningsföreskrifter.

Utskottet behandlade en liknande motion i betänkandet 1978/79:21.
Utskottet slog därvid fast att det är ställt utom varje tvivel att det
överväldigande antalet arbetssökande har en stark önskan att få arbete. Det
kan emellertid finnas hinder av olika slag för en arbetssökande att ta visst
arbete, och en av arbetsmarknadspolitikens viktigaste uppgifter är därför att
undanröja sådana hinder. Utskottet erinrade vidare om att den som är
arbetslös är skyldig att ta erbjudet arbete som bedöms lämpligt, eljest skall

AU 1978/79:31

vederbörande avstängas från kontant ersättning eller andra arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Med hänvisning härtill och till att det från AMS sida
aviserats en skärpt attityd i frågan avstyrktes den då aktuella motionen.

Utskottet vidhåller sin tidigare redovisade inställning och vill endast
tillägga att det uppenbarligen förhåller sig så att både arbetsgivare och
arbetssökande i en del fall har önskemål som inte går att uppfylla. Det är en
viktig uppgift för förmedlingen att i sådana fall informera och söka ge parterna
en mer realistisk inställning så att platsutbudet och den arbetssökandes
anspråk passar bättre ihop. I sammanhanget kan också nämnas att en särskild
undersökning satts i gång i syfte att bringa klarhet i orsakerna till att unga
arbetslösa i en del fall inte tar erbjudna arbeten. Med hänvisning till det
anförda bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen att
riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:135 samt med
avslag på motionerna 1978/79:2225, yrkandet 1, 1978/79:2295,
yrkandet l,och 1978/79:2341, yrkandet 3, antar förslaget till lag
om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

2. beträffande kontant arbetsmarknadsstöd att riksdagen med bifall
till propositionen 1978/79:135 samt med avslag på motionerna
1978/79:2225, yrkandet 2, och 1978/79:2341, yrkandet 2, antar
förslaget till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd,

3. beträffande enhetligt utbildningsbidrag om 175 kr. per dag vid
arbetsmarknadsutbildning att riksdagen avslår motionen 1978/
79:2341, yrkandet 1,

4. beträffande höjt stimulansbidrag inom arbetsmarknadsutbildningen
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2295, yrkandet 2,

5. beträffande ändrad finansiering av grundbidraget till arbetslöshetskassorna
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2295,
yrkandet 3,

6. att riksdagen med anledning av dels propositionen 1978/79:100
bilaga 15, dels propositionen 1978/79:135 samt med avslag på
motionen 1978/79:2295, yrkandet 4 a, till Kontant stöd vid
arbetslöshet förbudgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
1 033 829 000 kr.,

7. att riksdagen - med ändring av tidigare beslut1 - med anledning
av propositionen 1978/79:135 samt med avslag på motionen
1978/79:2295, yrkandet 4 b, till Bidrag tillarbetsmarknadsutbild -

' Prop. 1978/79:100 bil. 15, punkten B 2, AU 1978/79:21 mom. 38, rskr 1978/79:202.

AU 1978/79:31

ning för budgetåret 1979/80 anvisar ett anslag av 2 138 668 000
kr.,

8. beträffande allmän arbetslöshetsförsäkring att motionerna 1978/
79:671 och 1978/79:1038 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

9. beträffande avstängning från arbetslöshetsersättning vid svårigheter
att ordna barntillsyn att motionen 1978/79:1539 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

10. beträffande skärpta tillämpningsföreskrifter för avstängning från
kontant stöd vid arbetslöshet att motionen 1978/79:2340 inte
föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 april 1979

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Bengt Fagerlund (s), Gördis Hörnlund (s),
Allan Gustafsson (c), Erik Johansson i Simrishamn (s), Filip Fridolfsson (m),
Ingrid Ludvigsson (s). Arne Fransson (c), Bernt Nilsson (s), tredje vice
talmannen Karl Erik Eriksson (fp), Pär Granstedt (c), Frida Berglund (s), Sten
Svensson (m) och Rune Johnsson i Mölndal (c).

Reservationer

Bengt Fagerlund, Gördis Hörnlund, Erik Johansson i Simrishamn, Ingrid
Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund (alla s) har till betänkandet
fogat reservationerna 1-4. Dessutom har en reservation - nr 5 - avgivits av
Gördis Hörnlund (s) ensam.

1. Dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen (mom. 1)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Sorn ovan” och
slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig bakom yrkandet i socialdemokraternas motion.
Dagpenningsystemet bör alltså byggas ut med ytterligare tre klasser om 190,
200 och 210 kr. i enlighet med vad arbetslöshetskassornas samorganisation,
arbetsmarknadsstyrelsen och de fackliga organisationerna har begärt. Propositionens
lagförslag bör ändras i enlighet härmed. Ställningstagandet innebär

AU 1978/79:31

samtidigt att utskottet även biträder de aktuella yrkandena i motionerna från
apk och vpk.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen att
riksdagen med anledning av förslaget i propositionen 1978/
79:135 samt med bifall till motionerna 1978/79:2225, yrkandet
1,1978/79:2295, yrkandet 1 och 1978/79:2341, yrkandet 3, antar
förslaget till lagom ändring i lagen(1973:370)om arbetslöshetsförsäkring
med den ändringen att 17 § lagen erhåller följande
som reservanternas förslag betecknade lydelse:

Regeringens .förslag Reservanternas .förslag

17 §'

Dagpenning får utges i dagpen- Dagpenning får utges i dagpenningklasser
om 80, 90,100, 110, 120, ningklasser om 80,90, 100, 110, 120,

130, 140, 150, 160, 170, 180, 190 och 130, 140, 150, 160,170, 180,190,200

195 kronor. Erkänd arbetslöshets- och 210 kronor. Erkänd arbetslöskassa
beslutar om försäkrads place- hetskassa beslutar om försäkrads

ring i dagpenningklass. Arbetsmark- placering i dagpenningklass. Arbets nadsstyrelsen

kan föreskriva att gäl- marknadsstyrelsen kan föreskriva

lande lägsta dagpenningklass ej läng- att gällande lägsta dagpenningklass

re skall tillämpas. ej längre skall tillämpas.

2. Stimulansbidraget inom arbetsmarknadsutbildningen (mom. 4)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar "Med hänsyn” och
slutar "aktuella delen” bort ha följande lydelse:

Stimulansbidraget är avsett att göra det mera fördelaktigt förden arbetslöse
att gå i arbetsmarknadsutbildning än att lyfta arbetslöshetsersättning.
Höjningen till 15 kr. per dag fr. o. m. den 1 januari 1978 gjordes uttryckligen
för att öka bidragets stimulanseffekt, se propositionen 1977/78:32 s. 12. Av
den propositionen framgår inte att höjningen var tänkt som en tillfällig
åtgärd. Det oaktat beslöt riksdagen efter förslag som kort därpå framfördes i
propositionen 1977/78:130 att åter sänka stimulansbidraget till 10 kr. per dag
fr. o. m. den 1 juli 1978. Några sakliga skäl för att man efter detta datum skulle
ha mindre behov av att stimulera till arbetsmarknadsutbildning låg inte till
grund för beslutet. 1 förevarande proposition (1978/79:135) förutsätts att
stimulansbidraget skall utgå med oförändrat belopp. Den utveckling som
penningvärdet undergått sedan bidraget ursprungligen fastställdes till 10 kr.

1 Senaste lydelse 1978:228.

AU 1978/79:31

motiverar en permanent höjning till 15 kr. per dag fr. o. m. den 1 juli 1979.
Utskottet tillstyrker alltså yrkandet härom i den socialdemokratiska motionen.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande höj! stimulansbidrag inom arbetsmarknadsutbildningen
att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2295, yrkandet
2, godkänner den av utskottet föreslagna höjningen av stimulansbidraget.

3. Finansieringen av det kontanta stödet vid arbetslöshet (mom. 5 och 6)

Under förutsättning av bifall till reservationen 1

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Socialdemokraterna,
som” och på s. 9 slutar ”1 033 829 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Socialdemokraterna anser att anslaget kan sänkas med 250 milj. kr. i
förhållande till förslaget i propositionen 135. Motionärerna hänvisar till att
arbetslöshetsfonden i dagsläget redovisaren behållning om 1 000 milj. kr. och
att fonden sannolikt kommer att växa. Mot den bakgrunden föreslår
socialdemokraterna en ändrad finansiering av grundbidraget till kassorna. Det
bidraget utgår per ersättningsdag för kassorna med samma belopp som det
kontanta arbetsmarknadsstödet. Kostnaderna för grundbidraget täcks f. n.
till två tredjedelar av medel från arbetslöshetsfonden och i övrigt från det
ovannämnda anslaget. Socialdemokraterna förordar att grundbidraget i
fortsättningen helt ersätts av medel från arbetslöshetsfonden.

Den behållning på drygt 1 000 milj. kr. som arbetslöshetsfonden redovisar i
dag är resultatet av slutredovisningen t. o. m. året 1976. Utvecklingen av den
totala lönesumman samt arbetslösheten bland kassamedlemmar åren 1977
och 1978 ger anledning att räkna med en fortsatt snabb tillväxt av fonden.
Även för tiden därefter kan överskottet i fonden antas fortsätta att växa.

Med hänsyn härtill biträder utskottet det socialdemokratiska förslaget att
kostnaderna förgrundbidraget till arbetslöshetskassorna i fortsättningen skall
helt täckas av medel från arbetslöshetsfonden. Regeringen bör underrättas
härom.

Besparingen på statsbudgeten till följd av vad ovan förordats har i den
socialdemokratiska motionen uppskattningsvis beräknats till 250 milj. kr. för
nästa budgetår. Hänsyn har därvid tagits till höjda dagpenningersättningar.
Utskottet godtar denna beräkning. Den innebär att anslaget Kontant stöd vid
arbetslöshet för nästa budgetår kan sänkas med 201,4 milj. kr. i förhållande till
vad som har föreslagits i årets budgetproposition. Anslaget bör alltså föras
upp med (985 229 000-201 400 000) 783 829 000 kr.

AU 1978/79:31

dels att utskottets hemställan under 5 och 6 bort ha följande lydelse:

5. beträffande ändrad finansiering av grundbidraget till arbetslöshetskassorna
att riksdagen med bifall till motionen 1978/
79:2295, yrkandet 3, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

6. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2295, yrkandet
4 a, samt dels med anledning av propositionen 1978/79:100
bilaga 15, dels med avslag på propositionen 1978/79:135 i
förevarande del, till Kontant stöd vid arbetslöshet för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 783 829 000 kr.

4. Anslag till Bidrag tili arbetsmarknadsutbildning (mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 2
De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar "Socialdemokraterna
beräknar" och slutar ”2 138 668 000 kr." bort ha följande lydelse:
Socialdemokraterna beräknar ett ökat medelsbehov för utbildningsbidraget
om 220 milj. kr. på grund av förslagen i motionen 2295 och yrkar att
anslaget förstärks med det beloppet. Som följd av ställningstagandena i det
föregående biträder utskottet detta yrkande. Utskottet kommer därför i det
följande att hemställa att riksdagen - med ändring av sitt nyligen fattade
beslut - till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1979/80
anvisar ett anslag av (1 988 668 000 + 220 000 000) 2 208 668 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen - med ändring av tidigare beslut1 - med bifall till
motionen 1978/79:2295, yrkandet 4 b, samt med anledning av
propositionen 1978/79:135 till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning
för budgetåret 1979/80 anvisar ett anslag av 2 208 668 000
kr.

5. Avstängning från arbetslöshetsersättning (mom. 9)

Gördis Hörnlund (s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar "Som utskottet”
och slutar "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:

Tillämpningen av lagstiftningen om arbetslöshetsförsäkring och kontant
arbetsmarknadsstöd är baserad på principen att rätt till ersättning förutsätter
att sökanden står till arbetsmarknadens förfogande. Avsaknad av daghems '

Prop. 1978/79:100 bilaga 15 punkten B 2, AU 1978/79:21 mom. 38, rskr 1978/
79:202.

AU 1978/79:31

plats eller annan form av barntillsyn räknas enligt praxis inte som ”giltigt
hinder” för en arbetssökande att avvisa ett erbjudet lämpligt arbete. Den som
på grund av arbetslöshet förlorat daghemsplats kan därigenom hamna i den
onda cirkeln att ibland ha arbetserbjudande men ingen barntillsyn och ibland
barntillsyn men inget arbete. Av naturliga skäl är det framför allt den
kvinnliga arbetskraften som drabbas av rådande praxis, något som måste
anses högst otillfredsställande inte endast från social synpunkt utan också
från jämställdhetssynpunkt.

Frågan har varit aktuell i riksdagen i tidigare sammanhang (InU 1975/76:6
s. 5, AU 1977/78:32 s. 3) men då avvisats med hänvisning till att den faller
inom ramen för ALF-utredningens arbete på en lag om allmän arbetslöshetsförsäkring.
Denna förhalning av ett angeläget praktiskt problem har lett
till högst skiftande praxis hos de olika arbetsförmedlingarna: i många tall
avvaktar man att ge ett arbetserbjudande till dess sökanden kunnat ordna
barntillsyn, i andra fall tillämpar man reglerna strikt och vägrar den sökande
ersättning. Detta förhållande har i sin tur lett till en ökning av antalet
överklagningsärenden vid AMS försäkringsdelegation.

Som motionärerna framhållit bör det enda krav som ställs på en
arbetssökande vara att denne anmält sitt behov av barnomsorg till kommunen.
Kan omsorgen inte ordnas genom kommunens försorg, skall ersättning
utgå till dess detta kan ske. Utskottet ställer sig bakom motionärernas förslag.
En kommande reformering av arbetslöshetsförsäkringen kan inte tas till
intäkt för ett uppskov med att undanröja de otillfredsställande förhållanden
som nu råder. Regeringen bör därför skyndsamt uppdra åt arbetsmarknadsstyrelsen
att se över tillämpningsföreskrifterna till försäkringen på denna
punkt. Vad utskottet anfört på grund av motionen bör regeringen underrättas
om.

dets att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande avstängning från arbetslöshetsersättning vid svårigheter
att ordna barntillsyn att riksdagen med bifall till motionen
1978/79:1539 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

GOTAB 61981 Slockholm 1979