AU 1978/79:3

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1978/79:3

med anledning av motioner om anställningsskydd

I detta betänkande behandlas två motioner, vari yrkas att riksdagen skall
göra ändringar i lagen om anställningsskydd. Ändringsyrkandena i den ena
motionen gäller reglerna om uppsägning och avskedande m. m. och i den
andra anställningsskyddet för långtidssjuka.

Motionsyrkandena

Uppsägning och avskedande m. m.

1977/78:834 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen uttalar

a) att deltagande i arbetskonflikt, oavsett sådan är lag- eller avtalsstridig,
aldrig kan utgöra saklig grund för uppsägning eller avsked,

b) att samarbetssvårigheter med arbetsgivaren eller med arbetskamrater,
olovlig bortovaro, ordervägran, olämpligt uppträdande etc. endast i utomordentligt
sällsynta fall kan läggas till grund för uppsägning,

2. att riksdagen med bifall till motionen beslutar anta följande förslag till
Lag om ändring i lagen om anställningsskydd (1972:4) 1,3,5,10,11,13,20,38
och 39 §§ att gälla fr. o. m den 1 juli 1978.

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

1§

Denna lag enskild tjänst.

Lagen gäller ej

1. arbetstagare med jämförlig ställning,

2. arbetstagare som arbetsgivarens familj,

3. arbetstagare som arbetsgivarens hushåll,

4. arbetstagare som av arbets- 4. Utgår.
marknadsmyndighet meddelats arbetslöshetshjälp
i form av beredskapsarbete,
arkivarbete eller musikerhjälp

eller som anvisats arbete i verkstad
inom arbetsvärden.

1 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 3

AU 1978/79:3

Nuvarande lydelse

Avtal som
Utan hinder av forsta stycket får
avvikelse från 5 § andra stycket, 11,
15, 22, 24-30 §§, 31 § första stycket,

32 § första och tredje styckena samt

33 § göras med stöd av kollektivavtal
som på arbetstagarsidan slutits eller
godkänts av organisation som är att
anse som huvudorganisation enligt
lagen (1936:506) om förenings- och
förhandlingsrätt.

Motionärernas förslag

den delen.

Utan hinder av forsta stycket för
avvikelse med stöd av kollektivavtal
som på arbetstagarsidan slutits eller
godkänts av organisation enligt lagen
(1936:506) om förenings- och förhandlingsrätt
göras beträffande 5 § tredje
stycket, 11 § om avtalet avser mer än
sex månaders uppsägningstid, 15, 22,
24-30 §§, 31 § första stycket, 32 §
första och tredje styckena samt 5 §
andra stycket. Avtal om 5 § andra
stycket får träffas först efter godkännande
av arbetsmarknadsstyrelsen.

Anställning gäller

Avtal om att anställning skall avse
viss tid, viss säsong eller visst arbete
för träffas endast om det föranledes
av arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet.
Avtal om anställning för
viss tid för dock träffas, om avtalet
gäller praktikarbete eller vikariat.

har avtalats.

Avtal om att anställning skall gälla
viss tid, viss säsong eller visst arbete
för träffas endast om det föranledes
av arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet.
Sådant avtal skall dock
för att vara giltigt godkännas av
arbetsmarknadsstyrelsen. Avtal om
anställning för viss tid för dock träffas,
om avtalet gäller praktikarbete
eller vikariat.

10 §

Uppsägningsbeskedet skall vanlig adress.

Underrättelse om uppsägning skall
samtidigt lämnas till facklig organisation
som avses i 32 §.

Uppsägning från semestern upphörde.

För såväl
Arbetstagare som vid uppsägningen
har varit anställd hos arbetsgivaren
de senaste sex månaderna eller
sammanlagt minst tolv månader

en månad.

Arbetstagare som vid uppsägningen
har varit anställd hos arbetsgivaren
de senaste sex månaderna eller
sammanlagt minst tolv månader

11 §

AU 1978/79:3

Nuvarande lydelse

under de senaste två åren har rätt till
en uppsägningstid av
två månader, om han har fyllt 25
år,

tre månader, om han har fyllt 30 år,
fyra månader, om han har fyllt 35
år,

fem månader, om han har fyllt 40
år,

sex månader, om han har fyllt 45
år.

Motionärernas förslag

under de senaste två åren har rätt till
en uppsägningstid av
minst sex månader.

A v tal om annan uppsägningstid får
träffas endast om avtalet gäller längre
uppsägningstid än vad som sägs i andra
stycket.

13 §

Från lön som utgår på grund av 12 § Utgår.
första stycket får arbetsgivaren avräkna
inkomst som arbetstagaren under
den tid lönen avser har förvärvat i
annan anställning. Rätt till avräkning
föreligger också beträffande inkomst
som arbetstagaren under nämnda tid
uppenbarligen kunde ha förvärvat i
annan anställning som han skäligen
bort godta. Utbildningsbidrag, som
utgår av statsmedel vid arbetsmarknadsutbildning
får avräknas, i den
mån bidraget avser samma tid som
lönen och arbetstagaren har blivit
berättigad till bidraget efter uppsägningen.

20 §

Besked om vanliga adress.

Underrättelse om avsked skall samtidigt
lämnas till facklig organisation
som avses i 32 §.

Avskedande sker semestern upphörde.

1* Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 3

AU 1978/79:3

Nuvarande lydelse

Arbetstagare, som under anställningstiden
har varit permitterad mer
än två veckor i följd eller sammanlagt
mer än 30 dagar under samma kalenderår,
har rätt till lön och andra
anställningsförmåner för överskjutande
permitteringstid, såvida ej permitteringen
är en följd av att arbetet
är säsongbetonat eller annars till sin
natur icke sammanhängande.

Förmåner som mo

Om anställningsförmån

Motionärernas förslag

Arbetstagare, som under anställningstiden
blir permitterad har rätt
till lön och andra anställningsförmåner
för permitteringstiden, såvida
ej permitteringen är en följd av att
arbetet är säsongbetonat eller annars
till sin natur icke sammanhängande.

ide tillämpning,
icke sammanhängande.

Åsidosätter arbetsgivare

Underlåter arbetstagare

Vid bedömande om och i vad mån
skada har uppstått skall hänsyn tagas
även till arbetstagarorganisations intresse
av att lagens bestämmelser
iakttages i förhållande till organisationens
medlemmar samt till övriga
omständigheter av annan än rent
ekonomisk betydelse. Ersättning för
skada som avser tid efter anställningens
upphörande bestämmes högst
till belopp som avses i 39 §.

Om det med hänsyn till skadans
storlek eller andra omständigheter är
skäligt, kan skadeståndets belopp
nedsättas i förhållande till vad som
annars skulle ha utgått. Fullständig
befrielse från skadeståndsskyldighet
kan också äga rum.

uppkommen skada.

Vid bedömande om och i vad mån
skada har uppstått skall hänsyn tagas
även till arbetstagarorganisations intresse
av att lagens bestämmelser
iakttages i förhållande till organisationens
medlemmar samt till övriga
omständigheter av annan än rent
ekonomisk betydelse. Ersättning av
annat slag än lön och andra anställningsförmåner
för brott mot denna lag
utgår med minst 10 000 kronor till
arbetstagaren och till facklig organisation
som avses i 32 §.

Om det med hänsyn till skadans
storlek eller andra omständigheter är
skäligt, kan skadeståndets belopp
nedsättas i förhållande till vad som
annars skulle ha utgått.

AU 1978/79:3

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

39 §

Åsidosätter arbetsgivaren anses upplöst.

1 fall hos arbetsgivaren.

I stället 60 år.

Vid beräkning extra anställningsmånader.

Skadestånd som avses i denna para - Utgår.

graf får ej i något fall utgå med fler
månadslöner än som motsvarar antalet
påbörjade anställningsmånader
hos arbetsgivaren.

Anställningsskydd för långtidssjuka

1977/78:1344 av Eric Marcusson m. fl. (s)

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar anta följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen om anställningsskydd

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

33 §

Detsamma gäller, om arbetsgivaren
vill att arbetstagare skall lämna
anställningen när han får rätt till hel
förtidspension eller helt sjukbidrag
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

Underrättelse skriftligen.

Arbetstagare äga rum.

Vill arbetsgivaren att arbetstagare
skall lämna anställningen när han
uppnår den gräns vid vilken han är
skyldig att avgå med ålderspension
eller, om sådan gräns icke finns, i
samband med att arbetstagaren fyller
67 år, skall han underrätta arbetstagaren
minst en månad i förväg.
Detsamma gäller, om arbetsgivaren
vill att arbetstagare skall lämna
anställningen när han får rätt till hel
förtidspension enligt lagen om allmän
försäkring.

AU 1978/79:3

Allmänt om lagen om anställningsskydd

Lagen (1974:12) om anställningsskydd antogs av 1973 års riksdag (prop.
1973:129, InU 36, rskr 351). Den trädde i kraft den 1 juli 1974.

Lagens syfte är att förbättra skyddet för bestående anställningar för i princip
alla kategorier arbetstagare.

Genom lagen lår arbetsgivarna vid nödvändiga omställningar på arbetsplatserna
ta större ansvar för arbetstagarna genom att i första hand söka
omplacera de anställda och i andra hand ta på sig ökat ekonomiskt ansvar vid
friställning av arbetskraft. Den tidigare gällande principen om arbetsgivarens
fria uppsägningsrätt har i lagen ersatts av krav på saklig grund för
uppsägning.

Vid permittering har arbetstagaren rätt till full lön i den mån permitteringen
varat viss tid.

Lagen innehåller också regler om den turordning som arbetsgivaren skall
iaktta vid uppsägning och permittering, regler om företrädesrätt vid återanställning
samt skyldighet att varsla och överlägga med arbetstagarorganisationer
i samband med bl. a. uppsägning, avskedande och permittering. Vidare
stadgas skadeståndsskyldighet för arbetsgivare som åsidosätter sina förpliktelser
enligt lagen.

Lagens regler är i väsentliga frågor tvingande och kan alltså inte i de
styckena sättas ur kraft genom avtal.

Lagen är sedan hösten 1977 föremål för översyn av anställningsskyddskommittén.

Uppsägning och avskedande m. m.

Motionen

I motionen 834 av Lars Werner m. fl. (vpk) anförs att de farhågor som vpk
framförde vid antagandet av lagen om anställningsskydd år 1973 har
besannats i allt väsentligt. Arbetsdomstolen har, framhålls det, i de avgörande
fallen tillmötesgått arbetsköparna i deras krav på rätt till uppsägningar
och avskedanden. Deltagande i strejk anses som saklig grund för både
uppsägning och avsked. Svårigheter att samarbeta med arbetsköpare eller
arbetskamrater liksom förseelser som anställd begått på fritid och straffats för
genom domstolsutslag i annan ordning har godtagits av arbetsdomstolen som
skäl för uppsägning.

De skadeståndsbelopp som dömts ut för brott mot lagen anses av
motionärerna vara för låga. Ett minimibelopp om 10 000 kr. bör införas i 38 §.
Sista meningen i 39 § bör utgå för att ge yngre arbetare med relativt kort
anställningstid ett säkrare anställningsskydd.

Vpk:s krav att de som anvisats beredskapsarbete, arkivarbete etc. bör
omfattas av lagen har visat sig välgrundat. Punkten 4 i 1 § bör alltså utgå.
Anledning saknas att från lön under uppsägningstid avräkna lön intjänad i

AU 1978/79:3

annan anställning eller utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning
enligt reglerna i 13 §. Denna paragraf bör därför utgå.

Arbetsköparnas möjligheter enligt 21 § till permitteringar bör beskäras.
Nuvarande regler ger möjligheter att infora korttidsvecka.

I 10 och 20 §§ bör göras tillägg av innebörd att besked om uppsägning eller
avskedande skall lämnas inte bara till arbetstagaren utan också till den
fackliga organisationen.

Reglerna i 5 § om tidsbegränsade anställningar ger enligt motionärerna
alltför stora möjligheter att avtala bort tillsvidareanställning. Sådant avtal bör
vara giltigt forst efter det att arbetsmarknadsstyrelsen har godkänt avtalet.

Avtal om andra uppsägningstider än som föreskrivs i 11 § bör endast få avse
längre uppsägningstider än sex månader. Dessutom bör föreskrivas att alla
oavsett ålder är berättigade till sex månaders uppsägning om anställningen
varat viss minsta tid.

Avslutningsvis erinras om att de frågor som tagits upp i motionen även
tidigare har aktualiserats av vpk.

Tidigare riksdagsbehandling

Som motionärerna själva erinrat om har liknande yrkanden om ändringar i
lagen om anställningsskydd framställts tidigare från vpk-håll. Senast skedde
det i motionen 1976/77:891 av Karl Hallgren m. fl. (vpk). Motionen
behandlades av utskottet i betänkandet AU 1977/78:8. 1 enlighet med
utskottets hemställan avslogs motionen av riksdagen på hösten 1977.

Beträffande redovisning för lagens innebörd i aktuella delar, förarbeten och
tidigare riksdagsbehandling hänvisas dels till ovannämnda utskottsbetänkande,
dels till betänkandet AU 1976/77:5 med anledning av bl. a. motionen
1975/76:654 av Karl Hallgren m. fl. (vpk).

Uppsägningsskydd för långtidssjuka

Gällande rätt

Enligt 33 § lagen om anställningsskydd kan en arbetstagare med en
månads varsel tvingas att lämna sin anställning vid uppnådd pensionsålder
utan föregående uppsägning. Samma regler gäller om upphörande av
anställning för arbetstagare som beviljats helt sjukbidrag enligt lagen om
allmän försäkring.

Motionen

I motionen 1344 av Eric Marcusson m. fl. (s) anses otillfredsställande att
arbetstagare som beviljats sjukbidrag jämställs med dem som beviljats ålderseller
förtidspension i fråga om anställningsskydd. I stället bör samma regler

AU 1978/79:3

gälla för sjukbidragsberättigade som för dem som uppbär sjukpenning, dvs.
frånvaro på grund av sjukdom bör inte anses vara saklig grund för uppsägning
vare sig den sjuke uppbär sjukpenning eller helt sjukbidrag. Bestämmelserna i
33 § lagen om anställningsskydd bör ändras i enlighet härmed.

Tidigare riksdagsbehandling m. m.

I motionen 1975:1718 framställde Eric Marcusson (s) och Olle Göransson
(s) samma yrkande om ändring i 33 § lagen om anställningsskydd som i nu
föreliggande motion.

Med anledning härav anförde inrikesutskottet i betänkandet InU 1975/
76:18 (s. 6).

Utskottet ser positivt på förslaget. Det finns mycket som talar för att
anställningsskyddet för sjukbidragsberättigad bör förändras på det sätt
motionärerna tänker sig. En sådan reform skulle medföra bl. a. att en
arbetsgivare måste pröva omplaceringsmöjligheter och föra överläggningar
innan uppsägning kan ske. Det är uppenbart att en sådan ordning i många fall
måste vara till fördel för den anställde. Utskottet är emellertid inte berett att
utan närmare utredning tillstyrka en lagändring utan föreslår att regeringen i
lämpligt sammanhang tar upp den aktualiserade frågan och presenterar
förslag till lösning. Riksdagen bör underrätta regeringen om detta ställningstagande.

Vad utskottet anfört biträddes av riksdagen (rskr 1975/76:65).

Under allmänna motionstiden i januari 1977 väcktes två motioner om
anställningsskyddet för långtidssjuka. Dels återkom Eric Marcusson m. fl. (s)
i motionen 1976/77:226 med det tidigare framställda yrkandet om ändring i
lagen, dels begärdes i motionen 1976/77:543, yrkandet 16, av Olof Palme
m. fl. (s) att regeringen snarast skulle lägga fram förslag till förbättrat
anställningsskydd för långtidssjuka.

Arbetsmarknadsutskottet hänvisade i betänkandet AU 1977/78:8 till att
regeringen uppdragit åt anställningsskyddskommittén att behandla frågan.
Utskottet utgick från att kommittén snabbt redovisade sina överväganden i
denna del av uppdraget om det ansågs lämpligt med hänsyn till utredningsarbetet
i övrigt. Motionerna borde mot den bakgrunden inte föranleda någon
åtgärd. Utskottets socialdemokratiska företrädare reserverade sig häremot
och yrkade att förslag om bättre anställningsskydd för långtidssjuka skulle
föreläggas riksdagen under våren 1978. Riksdagen biföll utskottsmajoritetens
förslag.

Utskottet

Lagen om anställningsskydd antogs av riksdagen på hösten 1973 och
trädde i kraft den 1 juli 1974. På hösten 1977 beslöt regeringen att tillsätta en

AU 1978/79:3

utredning med uppgift att göra en översyn av lagen. Utredningen har antagit
benämningen anställningsskyddskommittén. Enligt direktiven hör det till
kommitténs centrala uppgifter att pröva frågan om lagens tillämpning vid
arbetsbrist och jämförliga situationer (avser bl. a. permitteringsinstitutetjoch
att överväga om rörligheten på arbetsmarknaden kan stimuleras genom
jämkningar i lagen utan att dess syfte förändras. Kommittén skall dessutom
ta upp en rad andra frågor som hör samman med lagstiftningen om
anställningstrygghet.

I motionen 834 av Lars Werner m. fl. (vpk) framställs yrkanden om ändring
av ett stort antal regler i lagen. Det gäller grunderna för uppsägning och avsked,
skadeståndsreglerna, den personkrets lagen omfattar, permitteringsinstitutet
och korttidsanställning.

Riksdagen avvisade förra hösten motsvarande motionsyrkanden. Det
finns inte skäl att ändra denna ståndpunkt. Att under pågående utredningsarbete
som omfattar åtskilliga av de regler motionärerna tar upp genomföra
ingripande ändringar i lagen måste anses direkt olämpligt.

Eric Marcusson m. fl. (s) återkommer i motionen 1344 till den i riksdagen
tidigare behandlade frågan om utformningen av anställningsskyddet för vissa
långtidssjuka. En arbetstagare som är sjuk och uppbär sjukpenning kan inte
sägas upp med åberopande av sjukdomen. Vid längre tids sjukdom kan enligt
lagen om allmän försäkring sjukpenning avlösas av sjukbidrag, som till sin
storlek överensstämmer med förtidspension. Anställningsskyddslagen
likställer arbetstagare med sjukbidrag med pensionsberättigad arbetstagare.
Det innebär att arbetsgivaren inte behöver tillämpa uppsägningsreglerna om
han vill skilja vederbörande från arbetet. Det räcker att arbetsgivaren minst
en månad i förväg skriftligen underrättar arbetstagaren om att anställningen
skall upphöra. Något utrymme för prövning av det skäliga i arbetsgivarens
bedömning finns inte. Motionärerna vänder sig mot detta och vill att en
sjukbidragsberättigad skall få samma anställningsskydd som den som uppbär
sjukpenning. Om arbetsgivaren vill att anställningen skall upphöra måste han
i så fall säga upp vederbörande. Detta förutsätter att den fackliga organisationen
kopplas in, att möjligheterna till omplacering först undersöks etc.

Utskottet erinrar om att riksdagen tidigare uttalat sig positivt för en
lagändring av det slag motionärerna begär. Vid riksdagsbehandlingen var
man dock inte beredd att ändra lagen på denna punkt utan föregående
utredning. Det har uppdragits åt anställningsskyddskommittén att behandla
frågan. Motionärernas yrkande om en omedelbar lagändring kan med hänsyn
därtill inte tillstyrkas. Mot bakgrund av vad tidigare sagts vill utskottet
emellertid betona att det är angeläget att frågan tas upp med förtur, så att
riksdagen kan skyndsamt föreläggas förslag till lösning av det av motionärerna
aktualiserade problemet. Regeringen bör underrättas om vad utskottet
anfört.

AU 1978/79:3

Utskottet hemställer

1. beträffande uppsägning och avsked m. m. att riksdagen avslår
motionen 1977/78:834,

2. beträffande anställningsskyddför långtidssjuka att riksdagen med
anledning av motionen 1977/78:1344 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfort.

Stockholm den 10 oktober 1978

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

EVA WINTHER

Närvarande: Eva Winther (fp), Bengt Fagerlund (s), Torsten Stridsman (c),
Allan Gustafsson (c), Erik Johansson i Simrishamn (s), Filip Fridolfsson (m),
Ingrid Ludvigsson (s), Arne Fransson (c), Bernt Nilsson (s), Elver Jonsson (fp),
Pär Granstedt (c), Frida Berglund (s). Margaretha af Ugglas (m), Anna-Greta
Leijon (s) och Sune Johansson (s).

GOTAB 58554 Stockholm 1978