AU 1978/79:29

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1978/79:29

med anledning av dels propositionen 1978/79:139 om bidrag till
Stiftelsen Samhällsföretag m. m., dels propositionen 1978/79:100
bilaga 15 såvitt avser anslag till samma ändamål jämte motioner

I betänkandet behandlas regeringens, efter föredragning av statsrådet
Wirtén, framlagda förslag i dels propositionen 1978/79:139 om bidrag till
Stiftelsen Samhällsföretag m. m., dels propositionen 1978/79:100 bilaga 15
såvitt avser anslaget Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag.

1 sammanhanget tar utskottet upp tre motioner som väckts med anledning
av propositionen 139.

Propositionerna

1978/79:100 bilaga 15
I propositionsbilagan föreslår regeringen under punkten C 7 (s. 134-135)
att riksdagen skall, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till
Stiftelsen Samhällsföretag för budgetåret 1979/80 beräkna ett förslagsanslag
av 191 500 000 kr.

Punkten C 7 ingår i bilagans avsnitt Arbetsmiljö. I övrigt behandlas
avsnittet i SoU 1978/79:24 (C 1 - C 4), AU 1978/79:20 (C 5 och C 8) samt AU
1978/79:21 (C 6).

im/ 79./J9

1 propositionen föreslår regeringen att riksdagen skall

1. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för den nya
organisationen för skyddat arbete,

2. godkänna de ändrade riktlinjer för statsbidrag till verkstäder inom
arbetsvärden som har förordats i propositionen,

3. till Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag förbudgetåret 1979/80 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 000 000 kr.

Motionerna

1978/79:2256 av Jan-lvan Nilsson m. 11. (c)

1 motionen yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om dimensionering av den centrala stiftelsen för skyddat
arbete.

1978/79:2342 av Anna Eliasson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att finansiella och andra förutsätt -

1 Riksdagen 1978/79. 18 sand. Nr 29

AU 1978/79:29

ningar skall ges för att verkstäder inom arbetsvärden skall kunna bedrivas
med anknytning till kultursektorn.

1978/79:2343 av Johan Olsson (c) och Sven-Olov Träff (m)

1 motionen yrkas att riksdagen uttalar

1. att kalkylation och prissättning i verkstäder för skyddat arbete skall
bedrivas på strikt marknadsmässiga grunder för att undvika otillbörlig
konkurrens med motsvarande foretag i öppna marknaden,

2. att stiftelserna bör bedriva ett kontinuerligt samarbete med näringslivet i
övrigt för att underlätta en verksamhet på marknadsmässiga villkor samt för
att underlätta övergång av betingat arbetsföra mellan skyddat arbete,
halvskyddat arbete och förvärvsverksamhet på öppna marknaden,

3. att de regionala stiftelserna skall arbeta självständigt inom givna ramar
och anslag för att bäst kunna fylla sin uppgift i de olika områdena, samt

4. att den centrala stiftelsen i enlighet med motionen bör byggas upp till en
lägre dimensionering än vad i propositionen föreslagits.

Allmän bakgrund till propositionens förslag

Riksdagen fattade på hösten 1977 beslut om huvudmannaskap och
organisation för skyddat arbete (prop. 1977/78:30, AU 1977/78:16). Beslutet
innebar att den f. n. på olika huvudmän splittrade verksamheten vid
verkstäder för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler, industriella beredskapsarbeten
oclfc hemarbete skall samordnas i en gemensam organisation.
Staten skall tillsammans med landstingen bilda regionala stiftelser för
skyddat arbete i varje län. I motsats till vad som gäller i dag skall dock staten
svara för samtliga kostnader. Beslutet innebar vidare att det för vissa
övergripande frågor skall inrättas en central stiftelse. Det nya huvudmannaskapet
är avsett att gälla från den 1 januari 1980.

På hösten 1978 antogs lag om regionala stiftelser för skyddat arbete (prop.
1978/79:25 bilaga 9, AU 1978/79:17). I lagen föreskrivs dels att det för varje
län skall finnas en regional stiftelse för skyddat arbete som bildas av staten
och landstingskommunen, dels att det skall finnas en central stiftelse för
skyddat arbete som bildas av staten. 1 övrigt innehåller lagen bestämmelser
om hur stiftelsernas styrelser skall sammansättas och utses, allmänna regler
om de regionala stiftelsernas organisation och verksamhet samt vissa regler
om den centrala stiftelsen. Lagen (1979:47) och den i anslutning till lagen
utfärdade förordningen (1979:48) om regionala stiftelser för skyddat arbete
skall utgöra stadgar för de regionala stiftelserna.

Den 21 december 1978 träffades tre centrala överenskommelser mellan
statens förhandlingsnämnd som företrädare för svenska staten och företrädare
för de kommunala och landstingskommunala huvudmännen för den
skyddade verksamheten. Överenskommelserna gäller dels ändrat huvudmannaskap
för skyddade verkstäder m. m., dels ändrat huvudmannaskap för

AU 1978/79:29

arbetsvårdsinstitut och dels kompensation för övertagande av driftkostnader
för skyddade verkstäder, arbetsvårdsinstitut m. m. I propositionen anmäls de
träffade överenskommelserna för riksdagen, och dokumenten har i sin helhet
fogats till propositionen som bilagor.

Överenskommelsen om ändrat huvudmannaskap för arbetsvårdsinstitut
är en förutsättning för bildande av de nya arbetsmarknadsinstitut som
nyligen har behandlats av utskottet i betänkandet AU 1978/79:20 (s.
26-31).

Den i detta sammanhang aktuella överenskommelsen om ändrat huvudmannaskap
för skyddade verkstäder m. m. innebär att parterna ärense om att
de regionala stiftelserna på vissa villkor skall från stat, landsting eller
kommun den 1 januari 1980 överta driften av dels skyddade verkstäder,
hemarbete och hemarbetscentraler, dels de kontorsarbetscentraler och industriella
beredskapsarbeten som skall ingå i stiftelsernas verksamhet. Överenskommelsen
innefattar vidare villkoren för övertagande av leveransavtal,
patent m. m. samt överlåtelse av lokaler, utrustning, råvaror m. m.

Överenskommelsen innebär vidare att de regionala stiftelserna i varje län
bildas per den 1 april i år. Staten och landstingen har före den tidpunkten
utsett ledamöter i stiftelsernas styrelser. Den 25 januari i år fattade regeringen
beslut om lokaliseringen av stiftelsernas huvudkontor.

Regeringen har den 8 februari 1979 fastställt stadgar för den centrala
stiftelsen, som har fått benämningen Stiftelsen Samhällsföretag. Styrelse
utsågs den 15 februari.

Riksdagen anvisade i höstas (prop. 1977/78:25, AU 1978/79:17) ett
förslagsanslag av 10 milj. kr. avsett att täcka kostnader för den nya stiftelseorganisationens
verksamhet under första halvåret 1979.

1 1977 års riksdagsbeslut förutsattes att ett statligt övertagande av det
kommunala och landstingskommunala kostnadsansvaret för den skyddade
verksamheten skulle avräknas mot statliga åtaganden inom andra kommunala
verksamhetsområden. I överenskommelsen om kompensation för
övertagande av driftkostnader för skyddade verkstäder, arbetsvårdsinstitut
m. m. har parterna enats om att detta kommunala och landstingskommunala
kostnadsansvar motsvarar ett belopp av 775 milj. kr. Beloppet förutsätts bli
reglerat i samband med förhandlingarom olika statsbidrag till kommunal och
landstingskommunal verksamhet.

Vid sidan av den redovisade förhandlingsverksamheten har bedrivits ett
omfattande organisationsarbete. Det arbetet har centralt utförts av Nya
organisationskommittén för skyddat arbete (NOSA), som har till uppgift att
utarbeta förslag till detaljorganisation av hela den skyddade verksamheten
samt förbereda det praktiska genomförandet av den nya organisationen.
Kommittén har ute i länen biträtts av regionala organisationskommittéer.

NOSA avgav i november 1978 en skrivelse till regeringen angående ny
organisation för skyddat arbete (bilaga 1 till propositionen 139). Vidare har
NOSA avgett en rapport om de regionala stiftelsernas organisation. Rappor -

1* Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 29

AU 1978/79:29

ten bygger på de förslag som utarbetats av de regionala organisationskommittéerna.
Rapporten är fogad som bilaga 4 till propositionen.

Den skyddade verksamheten har anslutits till statsföretagens förhandlingsorganisation
(SFO), som svarar för förhandlingsarbetet med de anställdas
organisationer.

Utskottet

Riksdagen fattade på hösten 1977 beslut om nytt huvudmannaskap för
skyddat arbete. Detta principbeslut förutsatte ett fortsatt, vidlyftigt utredningsarbete
beträffande detaljutformningen av den nya organisationen men
också att uppgörelser kunde träffas med de nuvarande huvudmännen för
verksamheten. Som framgår av den tidigare redogörelsen har staten gjort upp
med de kommunala och landstingskommunala huvudmännen om ändrat
huvudmannaskap från den 1 januari 1980. Som en följd härav har de
nuvarande huvudmännen befriats från ett ansvar för driftkostnader som vid
förhandlingarna beräknats motsvara ett belopp av 775 milj. kr. Kostnaderna
gäller dels verkstäder för skyddat arbete, dels arbetsvårdsinstituten för
arbetsprövning och arbetsträning. Kostnadsminskningen för huvudmännen
skall senare avräknas mot olika statsbidrag till kommunal eller landstingskommunal
verksamhet.

Den nya ordningen innebär att verkstäder för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler
(arkivarbete), industriella beredskapsarbeten (med vissa undantag)
och hemarbete för arbetshandikappade m. fl. i fortsättningen kommer att
drivas av en regional stiftelse i varje län. För övergripande frågor har inrättats
en central instans, Stiftelsen Samhällsföretag.

I propositionen 139 presenteras nu riktlinjer för den närmare utformningen
av den nya stiftelseorganisationen och för dess finansiering m. m. Till grund
för övervägandena i propositionen ligger, förutom ovannämnda förhandlingsöverenskommelser,
det utredningsarbete som har utförts av Nya
organisationskommittén för skyddat arbete, NOSA. Propositionens överväganden
avser personalpolitiken inom den nya stiftelseorganisationen, finansiering
och kostnader, organisation för och dimensionering av den centrala
stiftelsen resp. de regionala stiftelserna samt hemarbetet. Medel begärs för
bidrag till den nya organisationen under nästa budgetår. Dessutom tas upp en
fråga om ändring av gällande kungörelse om statsbidrag till verkstäder inom
arbetsvärden.

Med anledning av propositionen har väckts tre motioner. Invändningar
riktas i två av dem mot den föreslagna dimensioneringen av den centrala
stiftelsen. Vidare ställs yrkanden om verksamhetens inriktning. Utskottet tar
först upp de sistnämnda yrkandena. De anknyter till principer som har
prövats redan i samband med tidigare riksdagsbeslut om stiftelseorga.iisationen.

Sålunda yrkar Johan Olsson (c) och Sven-Olov Träff (m) i motionen 2343 att

AU 1978/79:29

riksdagen skall uttala sig för att kalkylering och prissättning vid stiftelseföretagen
skall ske på strikt affärsmässiga grunder, så att man undviker otillbörlig
konkurrens med motsvarande företag på den öppna marknaden. Motionärerna
vill vidare att stiftelserna skall ha ett kontinuerligt samarbete med
näringslivet för att främja att verksamheten bedrivs på marknadsmässiga
villkor och underlätta övergång för arbetshandikappade från skyddat arbete
till anställningar på den öppna marknaden. Motionärerna begär även att
riksdagen skall uttaia sig för att de regionala stiftelserna skall arbeta
självständigt inom givna ramar och anslag.

Med anledning av vad motionärerna anför om kalkylering och prissättning
erinrar utskottet om att det i propositionen 1977/78:30, som låg till grund för
riksdagsbeslutet på hösten 1977, framhölls att prissättningen skall grundas på
marknadsmässiga principer för kalkylering. I lagen om regionala stiftelser för
skyddat arbete (2 §) fastslås att de regionala stiftelsemas verksamhet skall
bedrivas med iakttagande av affärsmässiga principer. Detta innebär, som
utskottet uttalat i tidigare sammanhang, att verksamheten inte får bedrivas
på sådant sätt att företag med likartad produktion utsätts för en diskriminerande
konkurrens. Motionärerna är alltså tillgodosedda redan genom tidigare
beslut. Mot bakgrund härav avstyrks motionsyrkandet om ett nytt riksdagsuttalande.

Utskottet instämmer i motionärernas önskemål om ett samarbete mellan
näringslivet och stiftelseorganisationen. Betydelsen av ett sådant samarbete
har f. ö. markerats av att näringslivet är representerat i de regionala
stiftelsernas styrelser. Utskottet anser att det inte är behövligt med någon
särskild åtgärd på grund av motionen i denna del.

Inte heller när det gäller motionärernas yrkande om möjlighet för de
regionala stiftelserna att arbeta självständigt finns det någon motsättning i
förhållande till de principer som redan har antagits. Det är stiftelserna som
skall ha det primära ansvaret för arbetsvårdsföretagen, och de skall givetvis få
arbeta med stor självständighet. Som motionärerna själva påpekar måste
dock vissa ramar läggas fast för stiftelsernas verksamhet. Dessa ramar
bestäms förutom av anslag på statsbudgeten av de anvisningar för verksamheten
som meddelas av den centrala stiftelsen. De restriktioner i de
regionala stiftelsernas handlingsfrihet som följer av den centrala stiftelsens
anvisningsrätt behandlades av riksdagen i samband med att den ovannämnda
lagen antogs i höstas. De ställningstaganden som gjordes då bör inte nu
omprövas. Motionen bör alltså inte heller i nu behandlade del föranleda
någon åtgärd.

Även motionen 2342 av Anna Eliasson (c) tar upp inriktningen av
stiftelseorganisationens verksamhet. Motionären vill att verksamheten skall
breddas att omfatta verkstäder med arbetsuppgifter inom kultursektorn. Driften
av sådana verkstäder avses bli helt eller delvis finansierade av Stiftelsen
Samhällsfö retag.

Arbetshandikappade bereds sedan länge sysselsättning inom kultursek -

AU 1978/79:29

torn med arkiv- och beredskapsarbeten. Bi. a. ger kontorsarbetscentralerna i
viss omfattning hantverkspräglad service åt olika kulturinstitutioner. Sådan
eller likartad verksamhet bör kunna bedrivas även sedan dessa centraler
inordnats i den nya stiftelseorganisationen. En förutsättning härför är dock
att marknadsmässig betalning kan tas ut för de tjänster som tillhandahålls.
Utskottet hänvisar till vad ovan anförts om kalkylering och prissättning vid
stiftelseföretagen. Utskottet anser det inte vara motiverat att för den av
motionären tänkta verksamheten göra avsteg från en av de grundläggande
principerna för stiftelseföretagens verksamhet och avstyrker därför motionen.

Utskottet övergår härefter till att behandla de överväganden som görs av
föredragande statsrådet i propositionen. Dessa inleds med en redovisning av
NOSA:s förslag beträffande personalpolitiken inom den nya stiftelseorganisationen.
Som statsrådet konstaterar bygger NOSA:s grundläggande
värderingar och inriktning av personalpolitiken på 1977 års riksdagsbeslut,
och han ansluter sig till de av NOSA framförda synpunkterna. Utskottet har
inte några invändningar i sammanhanget.

Propositionens förslag beträffande finansieringen av stiftelseorganisationens
verksamhet innebär sammanfattningsvis följande. I huvudsaklig
överensstämmelse med vad som har förordats av NOSA föreslås att Stiftelsen
Samjällsföretag skall få dels ett särskilt driftbidrag till rörelsekostnaderna,
dels ett investeringsbidrag. Driftbidraget är tänkt att utgå efter viss procentsats
av lönesumman för de anställda. Bidraget bör finansieras från ett
förslagsanslag. Bidragen till investeringar förutsätts utgå från ett reservationsanslag.
Statsmakterna skall liksom hittills för varje år fastställa en
nybyggnadsram för antalet platser i skyddat arbete, varefter AMS har att
pröva lokalisering och dimensionering av varje verkstad.

De förordade finansierings- och anslagsmodellerna bör enligt propositionen
börja tillämpas först fr. o. m. budgetåret 1980/81. För tiden fram till det
budgetåret bör användas en provisorisk anslagsmodell. För stiftelseorganisationens
verksamhet under första halvåret 1979 har riksdagen, som tidigare
nämnts, anvisat ett förslagsanslag av 10 milj. kr. För nästa budgetår begärs ett
förslagsanslag av 1 miljard kr., avsett att täcka såväl drift- som investeringskostnader.
Anslaget är till den helt övervägande delen avsett att användas för
att täcka kostnader som uppkommer under första halvåret 1980.1 anslaget är
inräknat medel för nybyggnation av ca 450 platser i skyddat arbete.

Någon invändning mot propositionens förslag till finansieringssystem och
mot anslagsberäkningen har inte gjorts i de föreliggande motionerna.
Utskottet kan för sin del godta förslagen. Utskottet tillstyrker alltså att det
begärda anslaget om 1 miljard kronor anvisas. Det bör betonas att anslagsberäkningen
har en provisorisk karaktär. När stiftelseorganisationen har
kommit i gång och verksamheten stabiliserats bör det bli möjligt att vid

AU 1978/79:29

behandlingen av kommande anslagsframställningar fastställa schabloner för
medelstilldelningen.

Den allmänna inriktningen av de uppgifter som skall tillkomma den
centrala stiftelsen (Stiftelsen Samhällsföretag) har redan angetts
genom riksdagens beslut på hösten 1977 och genom lagen om regionala
stiftelser för skyddat arbete. I propositionen preciseras i vissa hänseenden den
centrala stiftelsens funktioner, och förslag till organisation och bemanning
redovisas. Personalbehovet uppskattas till drygt 110 befattningshavare inkl.
biträdespersonal. I den mån stiftelsens administration behöver byggas ut bör
detta enligt propositionen ske successivt.

Jan-Ivan Nilsson m. fl. (c) anser i motionen 2256 att ett lägre dimensioneringsalternativ
bör väljas förden centrala stiftelsen. Motionärerna förordar
för sin del att stiftelsen i utgångsläget tillförs en personalstyrka om ca 50
befattningshavare. Yrkande med samma innebörd framställs också i motionen
2343 av Johan Olsson (c) och Sven-Olov Träff(m). Motionärerna åberopar
bl. a. att det är naturligt att välja ett lägre alternativ, eftersom
administrationen är avsedd att byggas ut successivt.

Den centrala stiftelsens styrelse har att fatta de övergripande besluten för
en landsomfattande koncern med i runt ta! 27 000 anställda. Det är angeläget
att styrelsen kan disponera en administrativ stab som är så dimensionerad att
de regionala stiftelserna kan fä ett effektivt bistånd i sitt arbete. Man bör inte
förbise de svårigheter som trots omfattande planeringsinsatser kan komma
att uppstå innan en verksamhet av den omfattning som det här är fråga om
har hunnit stabilisera sig. Det i propositionen uppskattade personalbehovet
får mot denna bakgrund anses rimligt. De aktuella motionsyrkandena
avstyrks sålunda.

I propositionen berörs vidare i korthet organisationen och dimensioneringen
av de regionala stiftelserna. Även vissa frågor omhemarbete
tas upp med anledning av att även det regionalpolitisk motiverade
hemarbetet, som f. n. finansieras från anslaget Särskilda stödåtgärder i
glesbygder, i princip skall inordnas i de regionala stiftelsernas verksamhet.
Utskottet godtar vad föredragande statsrådet anfört i dessa avsnitt i
propositionen.

Slutligen förordas i propositionen vissstatsbidragsändring. Enligt
kungörelsen (1966:370) om statsbidrag till verkstäder inom arbetsvärden
utgår bidrag till bl. a. anskaffning av maskiner och liknande utrustning.
Bidrag ges därvid till täckande av hälften, i vissa fall två tredjedelar, av
anskaffningskostnaden. 1 den inledningsvis nämnda förhandlingsuppgörelsen
ingår att bidrag skall kunna utgå med belopp som motsvarar hela
kostnaden, om det gäller anskaffningar till lokaler som har tagits i bruk efter
den 1 januari 1978. Till följd härav bör ändring ske i grunderna för det
statsbidrag det nu gäller.

AU 1978/79:29

Utskottet hemställer

1. beträffande kalkylering och prissättning, m. m att motionen
1978/79:2343, yrkandena 1-3, inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

2. beträffande verkstäder med arbetsuppgifter inom kultursektorn att
riksdagen avslår motionen 1978/79:2342,

3. beträffande den centrala stiftelsens dimensionering att riksdagen
avslår motionerna 1978/79:2256 och 1978/79:2343, yrkandet
4,

4. beträffande riktlinjerför den nya organisationen för skyddat arbete
att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1978/79:139
anförts och föreslagits om personalpolitik, finansiering, organisation
och dimensionering av Stiftelsen Samhällsföretag och de
regionala stiftelserna samt om hemarbete, i den mån frågorna
inte har behandlats i föregående punkter,

5. att riksdagen godkänner i propositionen 1978/79:139 förordade
ändrade grunder för statsbidrag till verkstäder inom arbetsvärden,

6. att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 000 kr.

Stockholm den 19 april 1979

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Bengt Fagerlund (s), Alf Wennerfors (m),
Gördis Hörnlund (s), Allan Gustafsson (c), Erik Johansson i Simrishamn (s),
Filip Fridolfsson (m). Ingrid Ludvigsson (s), Arne Fransson (c), Bernt Nilsson
(s), tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp), Pär Granstedt (c), Frida
Berglund (s) och Rune Johnsson i Mölndal (c).

Reservation

Den centrala stiftelsens dimensionering (mom. 3)

Alf Wennerfors (m), Allan Gustafsson (c), Filip Fridolfsson (m), Arne
Fransson (c), Pär Granstedt (c) och Rune Johnsson i Mölndal (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Den centrala” och
slutar ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Den centrala stiftelsen är avsedd att byggas upp successivt och med
hänsynstagande till att den nya organisationen medger en stark decentrali -

AU 1978/79:29

sering. Det är därför naturligt att börja verksamheten med ett mindre antal
anställda än som föreslås i propositionen. När efter en tid erfarenhet om
verksamheten vunnits får man göra en ny bedömning av om behov finns att
bygga ut den centrala stiftelsen. De skyddade verkstäderna arbetar i dag
självständigt utan ledning från något centralt organ, och verkstäderna har
utvecklat egen kompetens för bl. a. produktutveckling och marknadsföring.
Denna självständighet bör man slå vakt om som en grundval för fortsatta
decentraliseringsåtgärder. En sådan ordning främjar också verksamhetens
effektivitet.

Med hänvisning till ovan gjorda överväganden ansluter sig utskottet till det
förslag om ca 50 befattningshavare som förordats i motionerna 2256 och 2343.
Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande den centrala stiftelsens dimensionering att riksdagen
med bifall till motionerna 1978/79:2256 och 1978/79:2343,
yrkandet 4, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.