AU 1978/79:23

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1978/79:23

om regionalpolitik
Inledning

I detta betänkande behandlas propositionen 1978/79:112 om regionalpolitik
samt motioner i samma ämne. Vidare redovisas i betänkandet vissa
anslagspunkter i propositionen 1978/79:100. Dessa anslagspunkter specificeras
nedan under rubriken Propositionerna.

Propositionen 112 har inom regeringens kansli beretts i industridepartementet
med statsrådet Wirtén som föredragande.

Antalet motioner som behandlas i betänkandet är 112. Av dessa har 50
väckts under allmänna motionstiden och 61 med anledning av propositionen
112. Ytterligare en motion behandlas. Den har väckts med anledning av
propositionen 1978/79:126 om medel för tidigareläggningar av vissa investeringar
inom SSAB Svenskt Stål AB, m. m. Ett stort antal av motionerna
innehåller yrkanden om åtgärder m. m. i olika län, däribland förändringar i
den i propositionen 112 föreslagna stödområdesindelningen. I anslutning
härtill har utskottet tagit fram material som belyser utvecklingen i de olika
länen (bil. 5). De olika yrkandena om stödområdesindelningen redovisas
även i en särskild sammanställning (bil. 6).

1 ärendet har yttranden inhämtats från social-, jordbruks- och näringsutskotten
i frågor om glesbygdsåtgärder och från utbildningsutskottet beträffande
regionalpolitisk forskning (bil. 1-4).

I anslutning till beredningen av ärendet har utskottet haft överläggningar
med företrädare för vissa län och kommuner samt för Stiftelsen Industricentra.
Utskottet har i samband därmed erhållit kompletterande skriftlig
dokumentation. Vidare har skrifter i ämnet ingetts till utskottet av vissa
andra län och kommuner och av lokala fackliga organisationer.

Utskottet har under riksmötet företagit studieresor till Värmlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län.

Propositionerna
Propositionen 1978/79:100

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen skall, i avvaktan på
särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1979/80 under nedan angivna
anslagspunkter

1 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 23

AU 1978/79:23

bilaga 13 (jordbruksdepartementet) s. 35

B 15 till Stöd till skärgårdsföretag beräkna ett förslagsanslag av 3 000 000
kr.,

B 16 till Särskilt stöd till lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder beräkna
ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.,

bilaga 14 (handelsdepartementet) s. 76 resp. 147

D 7 till Bidrag till kommersiell service anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000
kr.,

V:8 till Lån till investeringar för kommersiell service anvisa ett investeringsanslag
av 6 000 000 kr.,

bilaga 17 (industridepartementet) s. 78-79 resp. 209

C 1 till Regionalpolitisk stöd: Bidragsverksamhet beräkna ett förslagsanslag
av 273 300 000 kr.,

C 2 till Särskilda stödåtgärder i glesbygder beräkna ett reservationsanslag
av 21 000 000 kr.,

C 3 till Bidrag till kommunala industrilokaler beräkna ett reservationsanslag
av 30 000 000 kr.,

V:13 till Regionaipolitiskt stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1979/80
beräkna ett investeringsanslag av 600 000 000 kr.

Anslagspunkterna i bilagorna 13 och 14, som av kammaren remitterats till
jordbruks- resp. näringsutskotten, har av dessa utskott överlämnats till
arbetsmarknadsutskottet.

Propositionen 1978/79:112

I propositionen (s. 135-136) föreslår regeringen att riksdagen skall

dels anta ett inom industridepartementet upprättat förslag till

1. lag om upphävande av lagen (1970:725) om lokaliseringssamråd,

dels godkänna

2. de allmänna riktlinjer för regionalpolitiken som har förordats i propositionen,

3. det förslag till rikets indelning i stödområden som har förordats i
propositionen,

4. de ändrade grunderna för regionaipolitiskt stöd som har förordats i
propositionen att tillämpas fr. o. m. budgetåret 1979/80,

5. de ändrade riktlinjerna för verksamheten med industricenteranläggningar
som har förordats i propositionen,

6. de riktlinjer för åtgärder i glesbygder som har förordats i propositionen.

AU 1978/79:23

dels bemyndiga regeringen att

7. besluta om uppförande av industricenteranläggningar i Ånge och
Vilhelmina,

8. inrätta en tjänst som professor i regionalekonomi i enlighet med vad
som förordats i propositionen,

dels

9. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1979/80 under
nionde huvudtiteln anvisa ett i förhållande till prop. 1978/79:100 med 300 000
kr. förhöjt reservationsanslag av 106 911 000 kr.

Dessutom bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad föredraganden anfört
om

10. den offentliga sektorns betydelse i regionalpolitiken,

11. ortsplanen i anledning av riksdagens beslut om utvärdering av
ortsplansystemet,

12. ordningen med lokaliseringssamråd i anledning av riksdagens beslut
att utvärdera densamma efter någon tid,

13. inriktningen av den regionalpolitiska forskningen.

I propositionen (s. 136-146) finns ett avslutande avsnitt benämnt Anslagsfrågor
för budgetåret 1979/80. Propositionens förslag i den delen redovisas
senare i betänkandet under rubriker som anknyter till framställningen i
propositionen.

Det till propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse:

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1970:725) om lokaliseringssamråd

Härigenom föreskrivs att lagen (1970:725) om lokaliseringssamråd skall
upphöra att gälla vid utgången av juni 1979.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1978/79:289 av Wivi-Anne Cederqvist (s) och Olle Westberg i Hofors (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att regeringen vid
företags nyetablering eller utlokalisering medverkar till att en differentiering
av näringslivet på bruksorterna i Gästrikland åstadkommes.

1978/79:391 av Martin Segerstedt m. fl. (s) 72 55

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att ett statligt
industricentrum inrättas i Ånge.

Behandlas i
utskottets

yttr. s. hemst. p.
lil 107

1978/79:483 av Åke Gillström m. fl. (s) lil 107

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

AU 1978/79:23

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

vad som i motionen anförts angående behovet av regionalpolitiska insatser i
Gävleborgs län.

1978/79:551 av Kjell-Olof Feldt m. fl. (s) 116 120

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att frågan om särskilda
åtgärder för näringslivet och sysselsättningen i Kopparbergs län upptas till
skyndsam prövning i enlighet med de riktlinjer som framförts i motionen.

1978/79:552 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) 116 121

1 motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn
av situationen i de mellansvenska industrilänen och ett utarbetande av en
åtgärdsplan i syfte att få till stånd ökad sysselsättning inom den industriella
sektorn.

1978/79:553 av Hagar Normark m. fl. (s) 69 46

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa

1. om en översyn av gällande regler för kontroll och uppföljning av företag
som fått bidrag och olika stöd i enlighet med vad i motionen anförts och för att
garantera tryggare sysselsättning på orter där insatserna är vidtagna,

2. att i denna översyn också tas in behovet av ökade resurser för
länsstyrelserna i berörda län vid en skärpning av denna kontroll och
uppföljning så att effektiv bevakning av samhällets lokaliseringsstöd
uppnås.

1978/79:662 av Arne Blomkvist m. fl. (s) 137 154

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts beträffande behovet av regionalpolitiska insatser i
Skaraborgs län.

1978/79:663 av Ulla Ekelund m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna

1. att Östra Göinge kommun i Kristianstads län bör ingå i den grå zonen 158 184
eller bli föremål för särskilda regionalpolitiska åtgärder,

2. att situationen inom livsmedelsindustrin i landet bör bli föremål för 159 185
fortsatt uppmärksamhet och planering för framtiden.

1978/79:665 av Gustav Lorentzon (vpk) 72 55

I motionen yrkas att riksdagen uttalar sig för att ett statligt industricentrum
förläggs till Ånge.

AU 1978/79:23

1978/79:770 av Gösta Andersson (c) och Ivan Svanström (c)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk
utredning med uppgift att föreslå utlokalisering av lämplig central
statlig verksamhet til Kalmar län och andra områden som har en liten andel
av den statliga sysselsättningen.

1978/79:771 av Rolf Dahlberg (m)

I motionen yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande arbetsmarknadssituationen i Gävleborgs län.

1978/79:772 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga
rättigheterna och tidigare riksdagsbeslut som sin mening ger regeringen till
känna att envars rätt till arbete skall i lag inskrivas och att erforderlig lagtext
därom må utformas,

2. att riksdagen av regeringen begär utarbetandet av en landsomfattande
sysselsättningsplan i enlighet med vad som anförts i motionen och att dess
syfte skall vara full sysselsättning, varvid utvecklandet av nya statliga
basindustrier skall ingå som ett viktigt led i denna plan.

1978/79:1034 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen i skrivelse till regeringen begär att Hofors
situation beaktas bättre i arbetet med det kommande regionalpolitiska
stödet.

1978/79:1036 av Karin Flodström (s) och Ingemar Konradsson (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om stödområdesindelning för norra Örebro
län.

1978/79:1037 av Hans Gustafsson (s) och Kurt Hugosson (s)

I motionen yrkas att riksdagen anhåller att regeringen, som ett komplement
till sysselsättningsutredningens förslag, lägger fram förslag om en
problemorienterad regionalpolitik, som bygger på ett mera finfördelat och
flexibelt stödsystem.

1978/79:1041 av Thure Jadestig m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om de regionala arbetsgruppernas verksamhetsområde.

AU 1978/79:23

1978/79:1044 av Eric Jönsson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts rörande insatser för att främja sysselsättningen
och näringslivets utveckling i Malmöregionen.

1978/79:1045 av Bo Lundgren (m) och Wiggo Komstedt (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att Östra Göinge kommun får ingå i
den s. k. grå zonen,

2. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt beslut i fråga om andra
åtgärder för att förbättra situationen i Östra Göinge.

1978/79:1054 av Nils Erik Wååg m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om att erforderliga
stödåtgärder i tid sätts in för att uppehålla sysselsättningen inom Kristianstad-Hässleholms
utvecklingsregion.

1978/79:1070 av Hans Gustafsson (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar anhålla att regeringen vidtar
åtgärder för att intensifiera den kommunala sysselsättningsplaneringen.

Motiveringen till yrkandet är intagen i motionen 1978/79:1068 som
hänvisats till konstitutionsutskottet.

1978/79:1533 av Gösta Bohman m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om
sänkning av socialförsäkringsavgifterna för företag inom det allmänna
stödområdet med tre procentenheter samt därutöver med ytterligare två
procentenheter inom det inre stödområdet enligt vad som föreslagits i
motionen 1978/79:1108.

1978/79:1538 av Rune Carlstein (s) och Gördis Hörnlund (s)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar

1. att Boråsregionen bör bli föremål för kraftfulla regionalpolitiska åtgärder
och att regionen prioriteras i det nya stödområdessystemet,

2. att nytillkommande statlig verksamhet förläggs till Borås i syfte att
förstärka tjänstesektorn och uppnå en mer differentierad arbetsmarknad.

Motionen behandlas beträffande yrkandet 3 i betänkandet AU 1978/
79:21.

1978/79:1540 av Tore Claeson m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära

AU 1978/79:23

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

skyndsamt förslag om en utvecklingsplan för Södermanlands län som i en
första etapp syftar till att skapa 10 000 nya arbetstillfällen.

1978/79:1541 av Claes Elmstedt (c) och Karl-Anders Petersson (c) 155 182

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att som sin mening ge regeringen till känna att Blekinge län skall
komma i fråga vid lokalisering av statliga sysselsättningstillfällen,

2. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
angående forskningsprojekt för att analysera vad olika samhällsinsatser
skulle ha betytt för utvecklingen i Blekinge län,

3. att utforma indelningen av landet i stödområden så att den negativa
trend som nu råder för Blekinge läns del kan brytas.

1978/79:1545 av Paul Jansson m. fl. (s) 137 155

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna behovet
av sysselsättningsskapande åtgärder i Karlsborgs kommun,

2. att riksdagen beslutar uttala att lokaliseringsstöd bör utgå till företag
som etableras i kommunen.

1978/79:1549 av Bertil Jonasson (c, fp, m) 118 132

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en treårsplan
skyndsamt läggs fram för utveckling av sysselsättningen i Värmlands län.

1978/79:1550 av Bertil Måbrink (vpk) och Jörn Svensson (vpk) 112 109

1 motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en statlig industrioch
sysselsättningsplan utarbetas för Gävleborgs län i enlighet med vad som
anges i motionen.

1978/79:1551 av Bernt Nilsson m. fl. (s) 151 176

1 motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller

1. att kraftfulla åtgärder vidtas för att motverka nedläggning av företag i
Blekinge och Kalmar län samt på Gotland,

2. att regeringen medverkar till att industriinvesteringarna snabbt ökas i
Kalmar län. Blekinge län och på Gotland,

3. att åtgärder snarast vidtas för lokalisering av statlig verksamhet till
regionen, så att bl. a. utlovad kompensation för F 12:s nedläggning
erhålls,

4. att bostadsbyggandet snabbt ökas i regionen.

AU 1978/79:23

1978/79:1553 av Arne Nygren m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om riktlinjer för regionalpolitiska åtgärder i
Norrland.

1978/79:1556 av Johan Olsson (c) och Sven-Olov Träff (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en
ändring av reglerna beträffande lokaliserings- och glesbygdsstödet, så att
företag inom hantverk, reparation och underhåll samt service kan få del av
dessa stödåtgärder.

1978/79:1563 av Ivan Svanström (c) och Gösta Andersson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att anslaget för byggande av
industrilokaler utsträcks att avse jämväl Öland samt kommunerna Högsby,
Hultsfred och Vimmerby i Kalmar län.

1978/79:1567 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om

1. att en statlig industri- och sysselsättningsplan för Stockholms län
utarbetas i enlighet med vad som sägs i denna motion,

2. att regeringen i övrigt vidtar åtgärder i enlighet med förslagen i denna
motion.

1978/79:1618 av Georg Danell m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen med ändring av sitt beslut 1976 uttalar att
planeringen av Stockholms län bör inriktas på den övre gränsen i den aktuella
planeringsramen för 1985.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motionen 1978/79:1614.

1978/79:1653 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen 1978/79:1652 beträffande allmänna riktlinjer för en ny regionalpolitik
och sysselsättningspolitik,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en stödområdesindelning
i enlighet med vad som anförts i motionen 1978/79:1652,

3. att riksdagen som sin mening uttalar att nytillkommande statliga
centrala myndigheter skall lokaliseras till orter utanför Stockholmsområdet,

4. att riksdagen hos regeringen begär att statliga myndigheter åläggs att
utarbeta planer för decentralisering av verksamheten i enlighet med vad som

AU 1978/79:23

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

anförts i motionen 1978/79:1652,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts 77 57

om behovet av regionalpolitisk! stöd till de areella näringarna.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motionen 1978/79:1652.

1978/79:1665 av Johan Olsson m. fl. (c) 88 73

I motionen yrkas att riksdagen - i syfte att skapa ökade arbetsmöjligheter i
Gävleborgs län - hos regeringen anhåller att möjligheterna att tillföra
länsstyrelsen särskilda medel för att genomföra en del av föreslaget program
för sysselsättning enligt översyn av länsplanering 1978 övervägs.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motionen 1978/79:1664.

1978/79:2030 av Sven Aspling m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla att en sammanhållen plan 118 131

för närings- och sysselsättningsutvecklingen i Värmlands län utarbetas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i denna 73 53

motion anförts om riktlinjer för och innehåll i en sådan åtgärdsplan.

1978/79:2031 av Nils Berndtson (vpk) och Eva Hjelmström (vpk) 118 133

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en
utvecklingsplan för Värmlands län enligt vad i motionen anförs.

1978/79:2040 av Karl Hallgren m. fl. (vpk) 154 178

1 motionen yrkas

1. att riksdagen med instämmande i vad som i motionen anförts uttalar att
en industri- och sysselsättningsplan bör utarbetas för Gotland,

2. att riksdagen hemställer hos regeringen om åtgärder till stöd för
fiskerinäring och trädgårdsodling på Gotland.

1978/79:2043 av Kurt Hugosson m. fl. (s) 144 167

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om att
särskilda åtgärder vidtas i Göteborgsområdet för att förbättra sysselsättningen
på såväl kort som lång sikt i enlighet med vad som anförts i
föreliggande motion.

1978/79:2047 av Stig Josefson m. fl. (c) 161 188

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att regeringen vid
det fortsatta arbetet med sysselsättningspolitiska åtgärder särskilt uppmärksammar
vad som i motionen anförts beträffande regionalpolitiska insatser i
Malmöhus län.

AU 1978/79:23

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

1978/79:2056 av Johan Olsson m. fl. (c) 112 110

I motionen yrkas att riksdagen beslutar ställa särskilda resurser till
länsstyrelsens förfogande för intensifierade glesbygdsinsatser i Gävleborgs
län.

1978/79:2057 av Martin Olsson (c) och Margit Odelsparr (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att ett industricentrum etableras i Ånge kommun,

2. uttala att vid nystartande, utbyggnad eller omlokalisering av statlig
förvaltning o. d. samt av statlig industriell verksamhet Ånge bör prioriteras
som lokaliseringsort,

3. att hos regeringen anhålla om att frågan om inrättande av lasertekniskt
centrum i Ånge skyndsamt utreds,

4. att hos regeringen anhålla om att en speciell arbetsgrupp tillsätts för
lösande av glesbygdskommunernas problem med utgångspunkt i Änges
situation.

72 55

72 51

1978/79:2059 av Thage Peterson m. fl. 127 143

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder
som beaktar Stockholms läns roll i en nationell näringspolitik.

1978/79:2060 av Hans Petersson i Röstånga m. fl. (fp) 162 190

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att en
särskild delegation tillsätts för behandling av sysselsättningsproblemen
m. m. i Skåne.

1978/79:2061 av Arne Pettersson m. fl. (s) 162 191

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar ge regeringen i uppdrag att
medverka till en sysselsättningsplanering som anförts i motionen.

1978/79:2065 av Marianne Stålberg m. fl. (s) 109 101

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om
åtgärder och förslag som kan lösa de i motionen beskrivna regionalpolitiska
problemen i Jämtlands län enligt de riktlinjer som anges i motionen.

1978/79:2121 av Anders Dahlgren m. fl. (c) 65 41

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

2. att nuvarande begränsningar för turistnäringen när det gäller lokaliseringslån
och bidrag upphörsamt att amorteringstiden sätts till högst 20 år med
möjligheter till anstånd med räntor och amorteringar upp till 5 år.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motionen 1978/79:2119 som hänvi -

AU 1978/79:23

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

sats till kulturutskottet. Motionen behandlas beträffande yrkandet 1 i
betänkandet AU 1978/79:21.

1978/79:2145 av Bengt Gustavsson m. fl. (s) 131 146

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av centrala statliga insatser för att Södermanlands läns befintliga
resurser och outnyttjade möjligheter skall tillvaratas genom ett mera varierat
utbud av arbetstillfällen,

2. att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
lokalisering av nytillkommande statlig verksamhet till länet, bl. a. som
ersättning för nedläggningen av F 11 i Nyköping.

Motioner väckta med anledning av propositionen 1978/79:112

1978/79:2436 av Bo Lundgren (m) och Wiggo Komstedt (m) 42 14

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till omprövning
av befolkningsramarna för länens planering i enlighet med vad som anförs i
motionen.

1978/79:2437 av Bo Lundgren (m) och Wiggo Komstedt (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att Osby, Östra Göinge, Simrishamns och 158 183-184
Tomelilla kommuner i Kristianstads län inplaceras i stödområde 2,

2. att riksdagen beslutar att Kristianstads län tilldelas 25 milj. kr. för 88 74
särskilt regionalpolitisk! stöd enligt vad som anförts i motionen.

1978/79:2439 av Sten Svensson (m) och Karl Leuchovius (m) 41 14

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag tilli omprövning
av befolkningsramen för Skaraborgs län i enlighet med vad som anförs i
motionen.

1978/79:2442 av Erik Johansson i Hållsta m. fl. (c) 127 141

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att regeringen skall
komplettera sitt förslag till stödområdesavgränsning på så sätt att Norrtälje
kommun hänförs till stödområde 2.

1978/79:2443 av Ivar Högström (s) och Rune Jonsson i Husum (s) 105 86,88-89

I motionen yrkas att riksdagen beträffande kommunerna i Kramfors,

Sollefteå och Örnsköldsvik beslutar om inplacering i stödområde i enlighet

AU 1978/79:23

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

med länsstyrelsens förslag, dock med det undantaget att de inre delarna av
Örnsköldsvik inplaceras i stödområde 6.

1978/79:2450 av Karin Flodström m. fl. (s) 121 134-136

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen föreslagits som stödområdesindelning i Örebro län.

Motionärernas förslag till inplacering i stödområden framgår av bilaga

1978/79:2451 av Erik Hovhammar m. fl. (m) 153 177

I motionen yrkas att riksdagen beslutar inplacera Gotlands kommun i inre
stödområde 5.

1978/79:2452 av Torkel Lindahl (fp) och Georg Åberg (fp) 66 43

1 motionen yrkas att riksdagen uttalar sig för att kommuner som ingår i
stödområde och samtidigt ingår i primärt rekreationsområde erhåller stöd till
turistnäringen på samma villkor som kommuner i grupp 4.

1978/79:2453 av Kalevi Wernebrink m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna

1. att kommunerna Simrishamn, Tomelilla, Östra Göinge och Osby i 158 183-184
Kristianstads län inordnas i stödområde 2,

2. att länsstyrelsen i nämnda län erhåller 25 milj. kr. i regionalpolitisk! stöd 88 74

att utnyttjas på sätt som i motionen anförts för budgetåret 1979/80,

3. att länsstyrelsen i nämnda län erhåller 500 000 kr. för utredningsarbete 88 73

på sätt som i motionen anförts för budgetåret 1979/80.

1978/79:2470 av Rolf Dahlberg (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att Gävle och Sandvikens kommuner inplaceras i lil 103-106

stödområde 3 samt att Hofors, Ockelbo, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls,

Nordanstigs och Ovanåkers kommuner inplaceras i stödområde 4,

2. att riksdagen beslutar att Gävleborgs län tilldelas 50 milj. kr. för särskilt 88 74

regionalpolitisk! stöd för budgetåret 1979/80 enligt vad som i motionen

anförts.

1978/79:2471 av Erik Wärnberg m. fl. (s) 135 147-150

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att kommunerna Kinda och Ydre
samt Östergötlands skärgård placeras i stödområde 3 och att kommunerna
Valdemarsvik, Åtvidaberg, Boxholm och Ödeshög placeras i stödområde
2.

AU 1978/79:23

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

1978/79:2498 av Arne Andersson i Ljung (m) 140 156

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelands
och Melleruds kommuner inplaceras i stödområde 4.

1978/79:2499 av Anton Fågelsbo (c) och Kerstin Göthberg (c) 123 137-139

I motionen yrkas att riksdagen beslutar anta de i motionen förordade
inplaceringarna i stödområden av Fagersta, Heby, Norbergs, Sala, Skinnskattebergs,
Surahammars och Hallstahammars kommuner i Västmanlands
län.

Motionärernas förslag till inplacering i stödområden framgår av bilaga

1978/79:2500 av Torsten Gustafsson (c) och Per-Axel Nilsson (s)

I motionen yrkas att riksdagen

1. beträffande förslaget till rikets indelning i stödområden beslutar att 153 177

Gotland skall inplaceras i stödområde 5,

2. beträffande föreslagna riktlinjer för åtgärder i glesbygder som sin 154 179

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
glesbygdsstöd på Gotland.

1978/79:2501 av Wilhelm Gustafsson m. fl. (fp, c, m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att kommunerna Borås, Mark, Ulricehamn, Svenljunga och Tranemo i 141 158-159,161
Södra Älvsborg skall föras till allmänt stödområde 3,

2. att Herrljunga kommun likaledes skall föras till samma stödområde, 141 160

3. att uttala sig för att ett regionalt investmentbolag bildas i Älvsborgs län 142 163

med huvudsaklig uppgift att stödja expansion och nyetablering av företag i

det av tekokrisen drabbade södra Älvsborg.

1978/79:2502 av Olle Göransson m. fl. (s) 123 137

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att kommunerna
Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg inplaceras i stödområde 4.

1978/79:2503 av Ingemar Hallenius m. fl. (c, fp, m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att Falköpings, Gullspångs och Karlsborgs kommuner inplaceras i 137 151-153
stödområde 2 och att Töreboda kommun inplaceras i stödområde 1,

2. att lokaliseringsstöd kan utgå till projekt i kommuner utanför stödom- 44 16

råde, för att motverka en negativ utveckling som förorsakas av företagsnedläggning
eller motsvarande allvarliga störningar på arbetsmarknaden.

AU 1978/79:23

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

1978/79:2504 av Nils Hjorth m. fl. (s)

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar 1. att Tierps kommun samt Österby-Dannemoraområdet inom Östham-	125	140
mars kommun inplaceras i allmänt stödområde 4, 2. att övriga delar av Östhammars kommun samt Älvkarleby kommun	125	140
inplaceras i allmänt stödområde 3, 3. att statligt stöd till kommuner för att bygga industrilokaler för uthyrning	59	29
lämnas i samtliga stödområden. 1978/79:2505 av Gördis Hörnlund (s) och Rune Carlstein (s)	141	158-

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att Borås, Marks, Ulricehamns,
Svenljunga och Tranemo kommuner vid stödområdesindelningen ingår i
grupp 3 och att också Herrljunga kommun ingår i stödområde 3.

1978/79:2506 av Paul Jansson m. fl. (s)

1 motionen yrkas

1. att riksdagen vid behandling av prop. 1978/79:112 beslutar att kommu- 137 151-153
nema Gullspång, Töreboda, Karlsborg och Falköping inplaceras i stödområde

i enlighet med vad som föreslagits av länsstyrelsen i Skaraborgs län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 44 16

motionen anförts beträffande framtida kriterier för landets indelning i
stödområden.

1978/79:2507 av Erik Johansson i Simrishamn m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för

1. att Simrishamns, Tomelilla, Östra Göinge och Osby kommuner inpla-	158	183-184
ceras i övrigt stödområde 2, 2. att planeringstalet för Kristianstads län för 1985 höjs med 10 000.	42	14
1978/79:2508 av Hilding Johansson m. fl. (s) I motionen yrkas 1. att kommunerna Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål	140	156-157
inplaceras i allmänt stödområde 4, 2. att Herrljunga kommun fårsamma inplacering i övrigt stödområde som	140	160
Borås kommun, 3. att Lilla Edets kommun placeras i övrigt stödområde 2.	140	162
1978/79:2509 av Arne Nygren m. fl. (s)	101	81, 83

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att i den områdesindelning för
regionalpolitisk! stöd som föreslås i propositionen 1978/79:112 placera
Nordmalings och Vännäs kommuner enligt länsstyrelsens förslag i stödområde
5.

AU 1978/79:23

1978/79:2510 av Yngve Nyquist m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar fastställa följande stödområdesindelning
i Kopparbergs län:

Kommun

Malung

Vansbro

Älvdalen

Avesta

Ludvika

Mora

Orsa

Rättvik

Smedjebacken

Leksand

Borlänge

Falun

Gagnef

Hedemora

Säter

Stödområde

Inre stödområde
Inre stödområde
Inre stödområde
Inre stödområde,

dock med temporär inplacering av

Horndalsområdet i inre stödområde 6

Inre stödområde,

dock med temporär inplacering

i inre stödområde 6

Inre stödområde

Allmänt stödområde

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

115

111-113,

116-118

1978/79:2511 av Marianne Stålberg m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att de stödområden, där de regionalpolitiska stöden föreslås utgå,
begränsas till de nuvarande inre och allmänna stödområdena,

2. att samtliga kommuner i Jämtlands län utom Östersund får högsta
föreslagna stöd, dvs. enligt normer som föreslås gälla för stödområde 6, samt
att Östersunds kommuns placering i stödområde 4 bör omprövas,

3. att subventionsnivån för turistinvesteringar höjs,

4. att användningen av offertprincipen begränsas till stödområde 5 och

5. att ett industricentrum uppförs i Sveg, Härjedalens kommun,

6. att bevilja statliga medel till ett regionalt utvecklingsbolag.

108

109

94- 99

100

1978/79:2512 av Ingvar Svanberg m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om 79 59

AU 1978/79:23

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

anslagsformer och handläggningsordning av stöd till kommersiell service,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om 79 60

riktlinjer för tillämpningen av investeringsstöd och driftstöd,

3. till Bidrag till kommersiell service under elfte huvudtiteln förbudgetåret 79 60

1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 4 500 000 kr.,

4. till Lån till investeringar för kommersiell service för budgetåret 1979/80 89 75-

anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 2 000 000 kr. förhöjt
investeringsanslag av 10 000 000 kr.

1978/79:2513 av Lars Werner m. fl. (vpk) 30 1

I motionen yrkas att riksdagen, med avslag på propositionen, beslutar om
en ny typ av regionalpolitik av styrningskaraktär och med den inriktning som
skisseras i motionens 10-punktsprogram.

1978/79:2514 av Oile Westberg i Hofors m. fl. (s) lil 102-106

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att kommunerna i Gävleborgs län
placeras i stödområden enligt det förslag som länsstyrelsen har redovisat.

Motionärernas förslag till inplacering i stödområden framgår av bilaga

1978/79:2515 av Håkan Winberg (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen uttalar att vid inplacering i stödområde av kommunerna i 105 86-92

Västernorrlands län länsstyrelsens i länet förslag följs,

2. att riksdagen uttalar att Örnsköldsviks kommun bör klassificeras som 106 93

primärt centrum.

Motionärens förslag till inplacering i stödområden framgår av bilaga 6.

1978/79:2553 av Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Gunde Raneskog
(c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna

1. att Sjuhäradsbygden (Ulricehamn, Mark, Tranemo, Herrljunga, Sven- 141 158-161

ljunga och Borås) inplaceras i stödområde 4,

2. att Dalslandskommunerna (Dals-Ed, Bengtsfors, Åmål, Mellerud och 140 156-157

Färgelanda) inplaceras i stödområde 4,

3. att Lilla Edets kommun särskilt beaktas vid stöd till kommuner med 141 165

ensidigt näringsliv och särskilda svårigheter.

AU 1978/79:23

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

1978/79:2554 av Sven Aspling m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen anhåller att regeringen utformar en plan över hur 118 131
Värmlandsproblemen skall lösas,

2. att riksdagen uttalar sig för att stödområdesindelningen i länet ändras i 118 122-130
enlighet med länsstyrelsens förslag,

3. att riksdagen beslutar att motionens innehåll i övrigt ges regeringen till 73, 118 53, 131
känna för beaktande vid utformningen av den framtida regionalpolitiken.

Motionärernas förslag till inplacering i stödområden framgår av bilaga

1978/79:2555 av Frida Berglund m. fl. (s) 78 58

1 motionen yrkas att riksdagen måtte uttala

1. att det nya glesbygdsstödet bör betraktas som inledningen till en
regionalpolitisk! motiverad glesbygdspolitik, som utformas mer från sociala
och sysselsättningspolitiska värderingar än från gängse jordbrukspolitiska
principer,

2. att det nya glesbygdsstödet bör administreras av länsstyrelsen, som har
att samarbeta med statliga länsorgan, utvecklingsfonden och kommunerna
för att ernå effektivitet, smidighet och en omsorgsfull resursanvändning, med
rätt för länsstyrelsen att delegera lämpliga funktioner till nyssnämnda
organ.

1978/79:2556 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) lil 102-106

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer att kommunerna
i Gävleborgs län inplaceras i stödområde enligt vad som anförts i motionen.

Motionärernas förslag till inplacering i stödområden framgår av bilaga

1978/79:2557 av Gösta Bohman m. fl. (m)

1 motionen yrkas

1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för regionalpolitiken som 34 4

förordats i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till sänkning av 54 21

socialförsäkringsavgiften i det allmänna stödområdet (stödområde 3 och 4)

med tre procentenheter och i det inre stödområdet (stödområde 5 och 6) med
fem procentenheter,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag till 54 21

avräkning av sänkta kostnader för arbetsgivaravgifter mot utfallande skatteutjämningsbidrag,

2 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 23

AU 1978/79:23

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag beträffande inrät- 56 25

tande av särskilda regionala investeringsfonder i enlighet med vad som

anförts i motionen 1978/79:1108,

5. att riksdagen med avslag på propositionen 1978/79:112 i motsvarande 54, 60 22, 35

del som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
utformningen av de regionalpolitiska stödformerna,

6. att riksdagen med avslag på propositionen 1978/79:112 i motsvarande
del till Regionalpolitisk! stöd:

a) Bidragsverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 84 69

273 300 000 kr.,

b) Lokaliseringslån för budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag 88 74

av 600 000 000 kr.,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 44 16

motionen har anförts om stödområdesindelningen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 50 20

motionen har anförts beträffande den offentliga sektorns utbyggnad i
regionalpolitisk! hänseende,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 67 44

motionen har anförts om utvidgningen av lokaliseringssamrådet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 36 5

motionen har anförts om inriktningen av länsplaneringen,

11. att riksdagen avslår förslaget i propositionen 1978/79:112 att till 87 73

åtgärder i anslutning till länsplanering för budgetåret 1979/80 anvisa ett
reservationsanslag av 35 000 000 kr.,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 39 11

motionen har anförts om de regionalpolitiska planeringsinstrumenten,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 63 39

motionen har anförts om tillämpningen av den s. k. offertprincipen,

14. att riksdagen med avslag på propositionen 1978/79:112 i motsvarande 79 59

del ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organisationsformerna
för anslagsfördelningen till kommersiell service i glesbygd,

15. att riksdagen uttalar att en förbättrad tidningsdistribution i glesbygd i 80 61

princip enligt konsumentverkets förslag snarast möjligt skall genomföras.

Motionärernas förslag till inplacering i stödområden framgår av bilaga

1978/79:2558 av Karl Boo m. fl. (c, m) 115 111-113,

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar att Kopparbergs läns kommuner 115-119

inplaceras i stödområden i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motionärernas förslag till inplacering i stödområden framgår av bilaga

AU 1978/79:23

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

1978/79:2559 av Fritz Börjesson (c) 151 171

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att Ölands båda kommuner,

Borgholm och Mörbylånga, vid inplacering i nya stödområden måtte placeras
i stödområde 4.

1978/79:2560 av Olle Eriksson (c) och Rune Johansson i Åmål (s) 140 156-157

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att, med ändring av propositionen
1978/79:112, inplacera kommunerna Dals-Ed, Bengtsfors, Åmål, Mellerud
och Färgelanda i stödområde 4.

1978/79:2561 av Bengt Fagerlund m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om planeringstal för länsutvecklingen fram till 1985,	41	14
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokaliseringspolitiskt stöd inom en och samma kommun,	47	17
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det ev. framtida behovet att införa fullmaktslag för etableringskontroll,	69	47
4. beslutar uttala att regeringen allt framgent skall kunna medge räntebe-frielse för lokaliseringslån i vissa särskilda fall.	62	38
5. beslutar att kommunal styrelserepresentation införs i företag som får lokaliseringsmedel,	60	34
6. hos regeringen begär att förslag skyndsamt föreläggs riksdagen om kommunal styrelserepresentation i företag som får lokaliseringsmedel,	60	34
7. beslutar att som allmänt villkor för lokaliseringspolitiskt stöd bör gälla att förhållandena mellan stödföretaget och dess anställda regleras genom kollektivavtal,	60	33
8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om underlag för riksdagens framtida beslut om uppförande av nya industricen-tra, 9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regler för prissättning vid försäljning av lokal i industricentra,	71	50
71	50
10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortlöpande uppföljning av möjligheterna att omlokalisera central statlig verksamhet.	48	18

1978/79:2562 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c )

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att beträffande mål och riktlinjer för regionalpolitiken

a. uttala att regionalpolitiken skall inriktas så att den långsiktigt främjar en 30 3

decentraliserad samhällsstruktur,

AU 1978/79:23 20

b. godkänna de allmänna riktlinjer och mål i övrigt för regionalpolitiken
som angetts i motionen,

2. att beträffande länsplaneringen

a. uttala att länsplaneringen på sikt skall överordnas olika former av statlig
sektorsplanering i länen,

b. hemställa hos regeringen om förslag till reformering av länsplaneringen i
syfte att möjliggöra ett länsdemokratiskt ställningstagande till länsprogrammen,

3. att beträffande ortsplan, planeringstal och stödområden

a. uttala att ortsplanen inte skall ha några styrande funktioner utan enbart
tjäna som beskrivningsmodell,

b. uttala att riksdagens uttalande 1976 om inriktningen av planeringen i
länen i förhållande till befolkningsramarna skall äga fortsatt giltighet,

c. godkänna det förslag till kommunernas inplacering i stödområden som
redovisas i bilaga1 till motionen,

4. att beträffande den offentliga sektorn

a. uttala att nytillkommande statliga myndigheter skall lokaliseras utanför
Stockholmsområdet,

b. hemställa hos regeringen att denna ålägger centrala statliga myndigheter
att utarbeta planer för en decentralisering av resp. verks verksamhet i enlighet
med vad som har anförts i motionen,

c. till Särskilda regionalpolitiska åtgärder i statlig verksamhet m. m. för
budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 100 milj. kr. i enlighet
med vad som har anförts i motionen,

5. att beträffande det regionalpolitiska stödet till näringslivet och turismen a.

hemställa hos regeringen om utredning beträffande åtgärder för att få till
stånd en nödvändig regional omfördelning av sysselsättningen inom den
privata service- och tjänstesektorn,

b. investeringsfonderna i vissa fall får utnyttjas i regionalpolitisk! syfte i
kombination med lokaliseringspolitiskt stöd,

c. användningen av stöd enligt offertprincipen till industri m. m. begränsas
till stödområdena 5 och 6,

d. stöd till företag inom turistnäringen utöver i propositionen angivna
principer får lämnas till anläggningar inom primära rekreationsområden
belägna i stödområde 3,

e. möjligheter öppnas att lämna lokaliseringsstöd till energianläggningar
baserade på skogsavfall, torv och andra inhemska bränslen i enlighet med vad

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

30 3

36 6

37 7

40 12

41 14

se s. 25-27

48 18

50 19

67 45

56 26

64 40

65 43

57 27

1 Ändringsförslagen i förhållande till propositionen redovisas på s. 25-27.

AU 1978/79:23

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

som har anförts i motionen,

f. hemställa hos regeringen om utredning och förslag beträffande någon 54 23

form av generellt sysselsättningsstöd i regionalpolitisk! syfte inom stödområdena
5 och 6 i enlighet med vad som har anförts i motionen,

6. att beträffande de regionala utvecklingsfondernas verksamhet uttala att 76 56

medel reserveras inom ramen för lämnade anslag till de regionala utvecklingsfonderna
för insatser i glesbygder i enlighet med vad som har anförts i
motionen,

7. att beträffande särskilda åtgärder i glesbygden a. bidrag till s. k. IKS-verksamhet får utgå med upp till 90 96 av	76	56
lönekostnader och eventuella resekostnader, b. till Åtgärder i glesbygder för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservations-	86	70
anslag av 200 000 000 kr., c. medge att kreditgarantier får lämnas under budgetåret 1979/80 med	87	71
sammanlagt högst 100 000 000 kr. för lån till etableringar och utvidgningar av företag i glesbygder i enlighet med vad som har anfört i motionen, d. uttala att bl. a. lantbruksnämndernas rådgivningsverksamhet i ökad	77	57
utsträckning inriktas på lokal rådgivning i enlighet med vad som anförts i motionen, e. godkänna de riktlinjer för samhällets glesbygdsinsatser i övrigt som har	76	56
anförts i motionen.

1978/79:2563 av Hans Gustafsson m. fl. (s, c, fp, m) 155 180-181

I motionen yrkas att riksdagen måtte besluta att Karlskrona och Olofströms
kommuner inplaceras i stödområde 3 och kommunerna Ronneby,

Karlshamn och Sölvesborg i stödområde 2.

1978/79:2564 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk)

1 motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om en plan för en för hela landet 31 2

sammanhållen sysselsättningspolitik,

2. att riksdagen avvisar regeringens förslag om att stimulera s. k. ökad 34 3

rörlighet,

3. att riksdagen i övrigt som sin mening ger regeringen till känna vad som 31 2

framhållits i denna motion.

1978/79:2565 av Erik Hovhammar (m) 149 169-170

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att Uppvidinge kommun inplaceras
i stödområde 2 och att Lessebo och Tingsryds kommuner inplaceras i
stödområde 1.

AU 1978/79:23

1978/79:2566 av Nils Hörberg (fp)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
det för framtiden är önskvärt att man i större utsträckning än för närvarande
utnyttjar allmänt verkande stödformer inom regionalpolitiken.

1978/79:2567 av Filip Johansson (c) och Torsten Stridsman (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt inom Piteå kommun överfors
till stödområde 5,

2. att Edefors och Gunnarsbyns församlingar i Bodens kommun överförs
till stödområde 5,

3. att Råneå församling i Luleå kommun överförs till stödområde 5.

1978/79:2568 av Bengt Kindbom (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar höja planeringstalen för Skaraborgs
län i enlighet med vad som anförts i motionen.

1978/79:2569 av Göthe Knutson (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att inplacera de värmländska
kommunerna i enlighet med länsstyrelsens i Värmlands län förslag, dvs.
Torsby i stödområde 6, Filipstad, Hagfors, Munkfors, Storfors och Sunne i 5,
Arvika, Eda, Kristinehamn, Säffle och Årjäng i 4, Forshaga, Grums,
Hammarö, Karlstad och Kil i 3.

1978/79:2570 av Eric Kronmark (m) och Lars Schött (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar inplacera Borgholms och Mörbylånga
kommuner i stödområde 4 och Högsby, Hultsfreds och Vimmerby
kommuner i stödområde 2.

1978/79:2571 av Erik Larsson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att förslag föreläggs
riksdagen, innebärande att stödområdesprincipen som grund för regionalpolitisk!
stöd ersätts med befolkningsmässiga och näringspolitiska målsättningsprinciper,
generellt gällande för hela landet.

1978/79:2572 av Svante Lundkvist m. fl. (s, c, fp, m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande möjligheterna att i kommuner med befintlig
outnyttjad industriell kapacitet och syselsättningssvårigheter ge regionalpolitisk!
stöd,

AU 1978/79:23

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

2. att riksdagen uttalar att regeringen redan nu bör förbereda effektivare 67 45

åtgärder för att motverka att de kunskapsintensiva arbetsuppgifterna inom
näringslivet koncentreras till ett fåtal områden i landet.

1978/79:2573 av Kjell Mattsson (c) och Kerstin Andersson i Hjärtum (c) 38 10

I motionen yrkas

1. att riksdagen inte godkänner i propositionen 1978/79:112 förordade
allmänna riktlinjer för regionalpolitiken i de delar som kan befaras medföra en
kommunal fysisk planering för ensidigt koncentrerad bebyggelse,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en översyn bör
göras av de regionalpolitiska riktlinjernas utformning när det gäller samordning
med byggnadslagstiftningen.

1978/79:2574 av Kjell Mattsson m. fl. (c, s, m)

1 motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att inplacera kommunerna Strömstad, Tanum, 144 166

Sotenäs och Munkedal i allmänna stödområdet, grupp 4, eller

2. att riksdagen, om förslaget under 1 inte vinner riksdagens bifall,
beslutar

a. att stöd till turistanläggningar utgår även inom allmänna stödområdet, 65 43

grupp 3, om området samtidigt är s. k. primärt rekreationsområde,

b. att stöd till kommunala industrilokaler utgår även inom allmänna 59 30

stödområdet, grupp 3, om området samtidigt är s. k. primärt rekreationsområde.

1978/79:2575 av Tore Nilsson (m) 101 81-83

I motionen yrkas att riksdagen godkänner länsstyrelsens i Västerbotten
förslag till inplacering av kommunerna i stödområde.

Motionärens förslag till inplacering i stödområden framgår av bilaga 6.

1978/79:2576 av Magnus Persson m. fl. (s) 61 36

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om bestämmelserna för könskvotering.

1978/79:2577 av Åke Polstam m. fl. (c) 135 147-150

I motionen yrkas att riksdagen måtte besluta i enlighet med länsstyrelsens i
Östergötlands län förslag, att kommunerna Valdemarsvik, Åtvidaberg,

Boxholm och Ödeshög placeras i stödområde 3, Kinda och Ydre i stödområde
4 samt länets skärgårdsområde i stödområde 6.

AU 1978/79:23

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

1978/79:2578 av Christina Rogestam (c) och Anna Eliasson (c) 82 65

1 motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att det regionalpolitiska forskningsprogrammet
ges den aktiva inriktning som förordats i motionen,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till omorganisation av den
regionalpolitiska forskningen.

1978/79:2579 av Per-Olof Strindberg (m) 135 147-150

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att inplacera Östergötlands
kommuner i stödområden i enlighet med länsstyrelsens förslag.

Motionärens förslag till inplacering i stödområden framgår av bilaga 6.

1978/79:2580 av Ingvar Svanberg m. fl. (s) 98 77

1 motionen yrkas att riksdagen måtte besluta att Arvidsjaurs kommun
placeras i stödområde 6.

1978/79:2581 av Åke Wictorsson (s) och Sven Lindberg (s) 78 58

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen anhålla att regler för den nya stödformen Stöd till
företag i glesbygder föreläggs riksdagen för beslut,

2. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
om handläggningen av ärenden om glesbygdsstöd på länsnivå där bestämmanderätten
skall tillkomma länsstyrelsen.

1978/79:2582 av Åke Wictorsson m. fl. (s) 127 141

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att Norrtälje kommun skall
hänföras till stödområde 2.

1978/79:2583 av Svea Wiklund (c)

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. godkänna det förslag till placering av kommuner och kommundelar som 101 79-81, 83

redovisas i motionen,

2. som sin mening ge regeringen till känna att medel tilldelas Utvecklings- 102 85

fonden i Västerbottens län så att verksamhet enligt punkt 6 ovan kan

igångsättas senast den 1 januari 1980.

Motionärens förslag till inplacering i stödområden framgår av bilaga 6.

1978/79:2584 av Nils Åsling (c) och Per Stjernström (c) 108 94-99

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hänföra kommunerna i
Jämtlands län till stödområden enligt vad som i motionen föreslagits.

Motionärernas förslag till inplacering i stödområden framgår av bilaga

AU 1978/79:23

Behandlas i
utskottets

Motion väckt med anledning av propositionen 1978/79:126 yttr. s. hemst. p.

1978/79:2238 av Nils Åsling (c) och Per Stjernström (c) 59 32

1 motionen yrkas att riksdagen måtte besluta att i bidrag till kommunala
industrilokaler på tilläggsbudget lil till statsbudgeten för budgetåret 1978/79
under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 26 000 000
kr.

Från andra utskott överlämnade motioner väckta under allmänna motionstiden 1978/79:758

av Hans Alsén m. fl. (s)

1 motionen yrkas

3. att riksdagen beslutar anta de riktlinjer för hemsändningsbidrag som
anges i motionen,

4. att riksdagen omprövar driftstödet så att generösare villkor för anslagsgivande
tillämpas,

5. att riksdagen beslutar att höja driftstödet med 1 milj. kr. under
budgetåret 1979/80 och att medel för detta anvisas inom ramen för
hemsändningsbidraget.

Motionen har beträffande dessa yrkanden överlämnats av näringsutskottet.
Den behandlas i övriga delar av näringsutskottet.

1978/79:1881 av Georg Andersson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att inrätta en professur i
regionalekonomi vid universitetet i Umeå.

Motionen har överlämnats av utbildningsutskottet.

Förslag om stödområdesindelning i motionen 1978/79:2562 av Thorbjörn Fälldin
m. fl. (c). / sammanställningen redovisas endast de kommuner för vilka motionen
föreslår annan inplacering i stödområde än propositionen.

Län

Kommun

Propositionens

förslag

Centerpar tiets förslag -

Nornälje

Flen

Vingåker

Kinda

Ydre

Valdemarsvik

Aneby

Nässjö

Tranås

O 1
Ö 1

O 1

Ö 1
Ö 1

Ö 2
Ö 2
Ö 1

Ö 1
Ö 1
Ö 1

127

131

135

148

141

144

147

148

168

AU 1978/79:23

Län

Kommun

Propositionens

förslag

Centerpar tiets förslag -

Behandlas i

utskottets

ytlr. s. hemsi.

(forts.)

Uppvidinge ÖI

Lessebo -

Tingsryd -

Högsby Ö 1

Emmaboda -

Hultsfred

Torsås

Vimmerby

Olofström

Ö. Göinge -

Mark Ö I

Svenljunga Ö1

Tranemo Ö1

Herrljunga -

Gullspång -

Karlsborg -

Hagfors A 4

Arvika A 3

Säffle A 3

Årjäng A 3

Karlstad Ö 2

Alsters, Grava, Nor, Nyeds,
Segerstads, Väse, Älvsbacka
och Ö. Fågelviks förs.

Övriga delar

Hällefors A 3

Ljusnarsberg A 3

Ludvika A 3

Borlänge A 3

Falun A 3

Bjursås, Envikens och Svärdsjö
fors.

Övriga delar

Nordanstig A 3

Ockelbo A 3

Ovanåker A 3

Gävle Ö 2

Hedesunda
förs.

Övriga delar
Sandviken
Österfärnebo
förs.

Övriga delar

Sundsvall A 3

Holms, Lidens och Stöde förs.

Övriga delar
Timrå A 3

och Hamrånge

och Årsunda

02
Öl
Ö 1

Ö 2
Ö 1
Ö 1
Ö 1
Ö 1

Ö 1

Öl

Ö 2
Ö 2
Ö 2
Ö 1

Ö 1
Öl

A 4
A 4
A 4

Öl

A 4
A 4

A 4

Ö 2

A 3
Ö 2

A 4
A 4
A 4

A 3
Öl

A3
Ö 1

A 3
Ö 2
Ö 2

149

151

155

158

141

137

118

121

115

111

lil

169

170
170

172

173

174

173

174

181

184

159

160

152

124

125

126
122

134

117

114

105

106

105

AU 1978/79:23

Län	Kommun	Propositionens förslag	Centerpar- tiets förslag	Behandlas i utskottets yttr. s. hemst
(foris.)
Z	Östersund	A 4		108	99
	Häggenås, Näs och Sunne
	fors.		I 5
	Övriga delar		A 3
AC	Nordmaling	A 3	A 4	101	83
	Skellefteå			101	80
	Fällfors, Jörns och Kalvträsks
	förs.	I 5	I 5
	Bolidens, Bureå, Burträsks,
	Byske, Kågedalens och Löv-
	ångers förs.	A 4	A 4
	S:t Olovs och S:t Örjans förs.	A 4	A 3
	Vännäs			101	81
	Vännäs förs.	A 3	A 4
	Bjurholms förs.	I 5	I 5
	Umeå	A 3		101	84
	Botsmarks, Hörnefors och Ta-
	velsjö förs.		A 4
	Övriga delar		Ö 2

Utskottet

Historik

Den aktiva lokaliseringspolitik som inleddes den 1 juli 1965 (prop.
1964:185) innebar att man införde statligt ekonomiskt stöd (lokaliseringsstöd)
för att främja etableringar av i första hand industrier i vissa mindre väl
utvecklade delar av landet. Stödåtgärderna skulle främst sättas in i de delar av
landet där investeringsfonder på den tiden kunde tas i anspråk i lokaliseringssyfte.
Dessa delar av landet motsvarade vad som senare kom att kallas
allmänna stödområdet. Stöd skulle dock i särskilda fall kunna lämnas även i
övriga delar av landet. Stödformerna var i huvudsak lokaliseringsbidrag och
lokaliseringslån. Stöd kunde lämnas till industri- och turistanläggningar.

För att ge regionalpolitiken erforderligt underlag har skapats ett omfattande
och alltmer förfinat planeringssystem. Början gjordes med 1967 års
länsplanering. Denna följdes av en ny länsplaneringsomgång 1970, vars
resultat var en av byggstenarna i 1972 års beslut om riktlinjer för regionalpolitiken
(prop. 1972:111, InU 28). I detta sammanhang tillkom två nya
planeringsinstrument vid sidan av stödområdesindelningen, nämligen befolkningsramar
för planeringen i länen och ortsplanen. Befolkningsramarna
var avsedda att ge underlag för länens och de regionala statliga organens
planering under återstoden av 1970-talet. Ortsplanen (”planen för utveckling
av den regionala strukturen”) byggde på en funktionsfördelning mellan olika
kommuner eller områden. Den omfattade fyra ortskategorier, storstadsom -

AU 1978/79:23

råden, primära centra, regionala centra och kommuncentra.

De regionalpolitiska stödformerna har successivt förstärkts och vidareutvecklats.
De förändringar som beslöts år 1970 (prop. 75) innebar att även
företag som bedrev industriliknande verksamhet och industriservice kunde
få stöd. Vidare kompletterades stödformerna med kreditgarantier för rörelsekapital
och sysselsättningsstöd. I samband därmed introducerades begreppen
allmänna stödområdet och inre stödområdet. Dessutom infördes transportstödet.
För att öka möjligheterna att påverka företagens lokaliseringsbeslut
antogs lagen om lokaliseringssamråd.

De på hösten 1972 antagna allmänna riktlinjerna för regionalpolitiken
följdes på våren 1973 (prop. 50, InU 7) av en ny prövning av formerna för
stödverksamheten. Den stödberättigade verksamheten vidgades till att
omfatta partihandel och uppdragsverksamhet. Åtgärderna i det inre stödområdet
förstärktes med höjt lokaliseringsbidrag och utökat sysselsättningsstöd.
Nya inslag i den regionalpolitiska stödarsenalen blev statliga industricentra
och särskilda stödåtgärder i glesbygderna.

Omfattningen av det regionalpolitiska stödet har fastställts i flerårsramar,
som hartäckt perioderna den 1 juli 1965 — 30 juni 1970, den ljuli 1970-30 juni
1973 och den 1 juli 1973 - 30 juni 1978. Den sistnämnda perioden har senare
förlängts till den 30 juni 1979. Även under pågående stödperioder har gjorts
förändringar i det regionalpolitiska stödet. Exempelvis tillkom år 1966 stöd
till företagens kostnader för utbildning av personal, då kallad lokaliseringsutbildning,
och år 1976 stöd till marknadsföringsåtgärder. Glesbygdsstödet
har också förstärkts.

Vid sidan om det nu nämnda slaget av regionalpolitiskt stöd har samhället
vidtagit andra åtgärder av regionalpolitisk betydelse. Här kan nämnas 1971
och 1973 års beslut om omlokalisering av statlig verksamhet.

På hösten 1976 (prop. 1975/76:211, AU 1976/77:7) fastställdes nya
planeringsramar för tiden fram till år 1985. I ortsplanen gjordes vissa
förändringar. Bl. a. byggdes den ut med kommundelscentra. Från riksdagens
sida begärdes en utvärdering av ortssystemet.

Redan från början fastställdes mål för regionalpolitiken. Målfrågorna har
vid flera tillfällen behandlats i riksdagen. De mål som nu gäller kan
sammanfattningsvis sägas vara att ge alla tillgång till arbete, service och god
miljö oavsett var man bor i landet. I riksdagens beslut år 1976 har också bl. a.
betonats regionalpolitikens inriktning mot en förbättrad inomregional
balans.

Allmänna utgångspunkter

Som framgår av det tidigare avsnittet har man hittills fastställt ekonomiska
ramar för stödverksamheten för flerårsperioder. Det regionalpolitiska
åtgärdssystemet har omprövats vid övergången till en ny period. Den senaste,
till sex år förlängda perioden löper ut med utgången av juni månad i år. På

AU 1978/79:23

samma sätt som tidigare innehåller den föreliggande propositionen 112
förslag om både ekonomiska ramar för en ny period och förändring av de
regionalpolitiska medlen.

I propositionen framhålls att de tidigare uppställda målen för regionalpolitiken
bör ligga fast. Strävandena skall sålunda vara att tillgången till arbete,
service och god miljö blir så likvärdig som möjligt för människor i olika delar
av landet.

De gällande riktlinjerna för lansplaneringen föreslås bli i stort sett oförändrade.
Det .betonas att planeringen bör vara åtgärdsinriktad och regeringen
föreslår ett särskilt anslag för länsplaneringens genomförande. Av de
planeringsinstrument som nu används för att påverka den regionala utvecklingen
föreslås inga förändringar beträffande planeringstalen för länen. I fråga
om ortsplanen förordas vissa kompletterande uttalanden om ortsplanens
betydelse för prioriteringar. När det gäller det tredje instrumentet, stödområdesindelningen,
presenteras ett förslag till ny indelning av landet. Den
nuvarande indelningen i allmänna och inre stödområdet samt den s. k. grå
zonen föreslås upphöra. I stället föreslås en indelning i sex stödområden.

För det regionalpolitiska stödet begär regeringen en ram om 7,4 miljarder
kronor för perioden 1979/80-1983/84. Vidare föreslår regeringen en rad
förändringar av stödformerna, bl. a. ett förstärkt sysselsättningsstöd. Nya
statliga industricentra föreslås i Ånge och Vilhelmina. De särskilda stödåtgärderna
i glesbygder föreslås bli utbyggda och samordnade.

Frågor om lokaliseringspåverkan i offentlig och privat verksamhet med
utgångspunkt i såväl den offentliga sektorns som den privata tjänstesektorns
betydelse för sysselsättningen behandlas också i propositionen. Slutligen
finns ett avsnitt om den regionalpolitiska forskningen.

Till grund för regeringens förslag ligger följande utredningsförslag som
redovisas i sammanfattning i bilagor till propositionen:

O Sysselsättningsutredningens betänkande Regionalpolitiska stödformer
och styrmedel (SOU 1978:62),

O glesbygdsdelegationens rapport Sysselsättning och service i glesbygd
(Ds I 1978:37),

o de av expertgruppen för regional utvecklingsverksamhet (ERU) avgivna
betänkandena Att främja regional utveckling (SOU 1978:46,47), Förslag till
ERU:s framtida organisation (Ds I 1978:40) och Regional forskning på
1980-talet (Ds I 1979:03),

O länsstyrelsernas i samband med länsrapport 1978 gjorda analyser om
ortsplanen som instrument i den regionala utvecklingsplaneringen och
länsstyrelsernas förslag till inplacering av kommuner i stödområden samt

O en inom industridepartementet gjord utvärdering av erfarenheterna av
systemet med lokaliseringssamråd.

Med anledning av den föreliggande propositionen 112 har väckts 61
motioner. Dessutom tar utskottet upp 50 motioner som väckts tidigare under

AU 1978/79:23

riksmötet i olika regionalpolitiska ämnen. Som påpekats redan i inledningen
till detta betänkande innehåller ett stort antal motioner yrkanden om åtgärder
m. m. i olika län, däribland förändringar i den stödområdesindelning som
föreslås i propositionen.

I partimotionerna 2562 från centerpartiet och 2557 från moderata samlingspartiet
liksom i den socialdemokratiska motionen 2561 av Bengt Fagerlund
m. fl. framställs yrkanden om förändringar i eller kompletteringar av
propositionens förslag. Dessa förslag är i vissa avseenden av principiell natur.
Gemensamt för motionerna är emellertid att man godtar flertalet av de
konkreta förslagen i propositionen. Vänsterpartiet kommunisterna däremot
anser att propositionen från regionalpolitisk synpunkt är helt meningslös och
yrkar i partimotionen 2513 avslag på propositionen i dess helhet. Utskottet tar
därför först upp detta yrkande till behandling.

Vpk grundar sitt yrkande om avslag på propositionen på en analys av den
hittills förda regionalpolitiken och dess resultat. Analysen mynnar ut i
totalomdömet att den politik som har förts sedan mitten av 1960-talet har lett
till att sysselsättningsförhållandena i hela landet har försämrats och att
skogslänens situation jämfört med det övriga landet snarare har förvärrats än
förbättrats. Det väsentliga sägs vara att de regionala kriserna kvarstår,
fördjupas och sprider sig till nya områden. Den regionalpolitik som har
bedrivits måste därför enligt motionen förkastas och ersättas av en helt ny typ
av politik. I denna nya politik måste man överge nuvarande anpassningsplanering
och övergå till en medveten, styrande regionalpolitik. Mot denna
bakgrund formulerar vpk följande program, avsett att ligga till grund för en ny
regionalpolitik:

1. Regionalpolitiken skall bedrivas i form av en styrningsplanering, där
ansvariga politiska beslut direkt avgör resursernas fördelning på regioner.

2. Ett stort, långsiktigt statligt industriprogram skall läggas upp, inriktat på
att starkt höja förädlingsgraden i ekonomin totalt och i de särskilda
branscherna samt med minsta energi- och råvaruåtgång skapa maximalt med
arbete. Dessa statliga industrier skall planmässigt utlokaliseras i skilda
regioner.

3. Alla större privata investeringar skall med avseende på sin geografiska
lokalisering och fördelning rätta sig efter samhälleliga beslut.

4. Ett planeringsdepartement skall inrättas med uppgift att ta fram
underlaget för och från riksnivå fördela statliga och större privata investeringar.

5. Planeringsdepartementet skall samla investeringar i produktionen,
följdinvesteringar i samhällets infrastruktur och i bebyggelse till större
samordnade projekt. Detta är nödvändigt för att få effektiva insatser och för
att bygga upp genomtänkta och väl fungerande levnadsmiljöer.

6. Ett nationellt program skall läggas upp för att dämpa privatbilismen och
bygga ut kollektivtrafik och inrikes sjöfart till högsta tekniska kapacitet. Detta
är nödvändigt för att effektivisera transportväsendet, rädda kollektivtrafiken i
glesbygderna samt sanera storstadsmiljöerna.

7. Ett program skall läggas upp för att systematiskt undanröja de effekter
hittillsvarande lokaliseringsmönster fått i storstäderna - stocknings- och

AU 1978/79:23

köproblem, förstöring av den fysiska miljön, bostadssegregering och ansamling
av socialmedicinsk problematik.

8. Den nuvarande ortsklassificeringen skall avskaffas. Planeringsdepartementet
och länsorgan måste kunna planera för nya typer av utbyggnader och
tätortsmönster, vilka är ägnade att i framtiden bryta ned skillnaderna mellan
stad och land.

9. Småorter och glesbygder skall vara garanterade fullvärdig försörjning
med elementära nyttigheter - sanitär utrustning, normal bostadsstandard,
dagligvaruservice, rimliga reseavstånd för dagliga funktioner såsom skola och
arbete.

10. Målsättningen för regionalpolitiken skall vara full, effektiv och
bestående sysselsättning i varje län samt att ingen kommun eller bygd med
ett befolkningsunderlag i nuläget på minst 10 000 skall behöva drabbas av
kroniska flyttningsförluster.

Propositionen är i väsentliga delar baserad på de förslag som har lagts fram
av bl. a. sysselsättningsutredningen. En utgångspunkt för den omprövning
som nu förestår är att nuvarande regionalpolitiska stödformer skall bilda
stommen i stödverksamheten även i framtiden.

Avsikten är att effektivisera de nuvarande regionalpolitiska medlen för att
direkt påverka industri- och serviceföretag inom den privata sektorn.
Dessutom uppmärksammas den offentliga sektorns betydelse för sysselsättningen.
Däremot faller industri- och branschpolitiska frågor, som är ett av de
väsentliga momenten i vpk-motionen, i princip utanför ramen för detta
ärende. De krav motionärerna för fram aktualiserar långtgående förändringar
av vårt politiska och ekonomiska system. Utskottet har inte sett som sin
uppgift att i detta ärende gå in på frågor av sådant slag. Utskottet avstyrker
med hänvisning till det anförda vpk:s yrkande om avslag på propositionen.
Utskottet finnér med hänsyn till vad ovan sagts inte anledning att gå närmare
in på motionens regionalpolitiska program. En del av de frågor som tas upp i
programmet har emellertid aktualiserats från andra utgångspunkter i motioner
som behandlas senare i betänkandet.

I motionen 2564 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) begärs en för
hela landet sammanhållen plan för sysselsättningspolitiken. Ett liknande
yrkande framställs av samma motionärer i motionen 772 som väcktes under
allmänna motionstiden i år. I den sistnämnda motionen tilläggs att utvecklandet
av nya statliga basindustrier skall ingå som ett viktigt led i planen och
det yrkas dessutom att riksdagen skall anta en lag om envars rätt till
arbete.

De allmänna riktlinjerna för sysselsättningspolitiken drogs upp i propositionen
1975/76:211 om samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik och
riksdagens beslut med anledning av propositionen (AU 1976/77:7). Till grund
för propositionen låg sysselsättningsutredningens första delbetänkande
Arbete åt alla. Utredningen har nyligen avgett ett omfattande slutbetänkande
benämnt Sysselsättningspolitik förarbete åt alla (SOU 1979:24). Betänkandet
skall nu remissbehandlas och i samband därmed kan man vänta sig en ny
ingående diskussion av sysselsättningsfrågorna, bl. a. från regionalpolitiska

AU 1978/79:23

utgångspunkter. Med hänsyn härtill bör man inte nu gå närmare in på de
frågor som behandlas i motionerna, vars yrkanden därför avstyrks.

Vad beträffar yrkandet om lagstiftning om envars rätt till arbete vill
utskottet hänvisa till att sysselsättningsutredningen har uttalat att rätten till
arbete inte kan garanteras av allmänt formulerade lagar eller politiska
deklarationer. Utredningen anser att den verkliga rätten till arbete uppfylls av
de insatser som görs för att skapa tillräckligt med lämpliga arbetstillfällen.
Utskottet delar denna uppfattning och avstyrker därför även detta yrkande av
motionärerna.

Regionalpolitikens förutsättningar och mål

Regionalpolitiken syftar till att åstadkomma en jämn fördelning av
välfärden mellan landets olika delar. En god ekonomisk utveckling i landet är
en förutsättning för en effektiv regionalpolitik. Sedan mitten av 1970-talet har
för vårt näringsliv så betydelsefulla grenar som gruv-, stål-, skogs- och
varvsindustrierna haft svåra strukturproblem på grund av ändrade
konkurrensförhållanden gentemot utlandet och en djupgående lågkonjunktur
i omvärlden. Motsvarande problem för tekoindustrin började långt
tidigare. Dessa strukturförändringar påverkar utvecklingen inte bara i
stödområdena utan skapar också problem i orter i Syd- och Mellansverige
med en tidigare allmänt sett god utveckling. Strukturproblem av den art och
omfattning som det här är fråga om kan endast till en del avhjälpas med
regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. De måste i första
hand mötas med industripolitiska åtgärder. Industripolitikens inriktning
prövas av riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:123 och
däröver avgivna motioner (NU 1978/79:59).

Basen för såväl industri- som regionalpolitikens möjligheter att skapa en
önskvärd industriell tillväxt är en ekonomisk politik som främjar nyföretagandet
och investeringsviljan. Den ekonomiska politiken efter regeringsskiftet
år 1976 lades om i syfte bl. a. att återställa tidigare förlorad konkurrenskraft
gentemot utlandet och i övrigt stärka näringslivet. Stödet till de mindre och
medelstora företagen har byggts ut genom särskilda åtgärder. Genom den nya
politiken har lagts en grund för en ekonomisk utveckling i positiv riktning.
Man måste emellertid hålla i minnet att omfattningen och lokaliseringen av
kommande sysselsättningsökningar i underförsörjda områden - dvs. möjligheterna
att nå resultat med regionalpolitiska åtgärder - liksom tidigare ytterst
kommer att vara beroende av att den svenska ekonomin får en fortsatt
gynnsam utveckling som skapar nya arbetstillfällen.

De mål för regionalpolitiken som efter hand uppställts och senast
behandlades av riksdagen på hösten 1976 bör enligt den nu föreliggande
propositionen i stort sett ligga fast. Målen är, som inledningsvis nämnts, kort
sammanfattat att ge alla människor tillgång till arbete, service och en god
miljööavsett varde bori landet. Innebörden härav förden egionalabalansen,

AU 1978/79:23

sysselsättningen, serviceförsörjningen och miljöfrågorna utvecklas närmare
på s. 14-21 i propositionen. Föredragande statsrådet uppehåller sig därvid
särskilt vid sysselsättningsfrågorna och deras betydelse för regionalpolitikens
inriktning.

Centerpartiet begär i partimotionen 2562 att riksdagen skall uttala sig för en
långsiktig inriktning av regionalpolitiken mot en decentraliserad samhällsstruktur
med balans såväl inom som mellan regioner. Ett liknande yrkande
framställs av partiet i den under allmänna motionstiden väckta motionen
1653. Till yttermera visso har frågan också tagits upp i centerpartiets
motion med anledning av kompletteringspropositionen. Enligt centerpartiet
är ett decentraliserat samhälle en viktig förutsättning för att på bästa sätt
kunna tillvarata drivkrafterna till framsteg och framåtskridande. En decentraliserad
samhällsstruktur ger också de bästa möjligheterna att skapa
utkomstmöjligheter, tillfredsställande service och en god miljö för människorna
oavsett kön, ålder, bostadsort och utbildning. Detta får som konsekvens
att man enligt motionärerna måste ha en helhetssyn på bl. a. närings-,
sysselsättnings-, trafik-, bostads- och regionalpolitiken.

Utskottet är inte berett att ställa sig bakom ett uttalande om utvecklandet
av ”decentralistisk samhällsstruktur”. Ingen invändning kan riktas mot
önskemålet om en politik som syftar till balans mellan och inom regionerna.
Det är tvärtom ett av de grundläggande momenten i regionalpolitikens
allmänna mål, och betydelsen av en sådan balans understryks f. ö. på nytt i
propositionen. Man kan emellertid inte bortse från att en alltför spridd
bosättning är ett hinder för att skapa starkare och differentierade arbetsmarknader
och en tillfredsställande service. Att blunda för detta faktum gagnar
inte människornas välfärd. Det är inte heller något nytt att det finns ett nära
samband mellan regionalpolitiken och politiken inom andra områden av
samhällslivet. Detta samband behandlades ingående vid antagandet av 1972
års riktlinjer för regionalpolitiken. Det är en viktig uppgift att beakta detta
samband vid den sektorsövergripande länsplaneringen. 1976 års beslut
handlade just om en samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik med
arbete åt alla som ett väsentligt regionalpolitisk! mål. Därför kan sysselsättnings-
och regionalpolitiken inte ses skilda från varandra. Utskottet kan inte
se något skäl att göra ett uttalande av det slag motionärerna begär och
avstyrker med hänvisning till det anförda motionsyrkandena.

I motionen 2562 begär centerpartiet också att riksdagen skall godkänna de
allmänna riktlinjer och mål i övrigt för regionalpolitiken som har angetts i
motionen. Centerpartiet tar här upp frågor om behovet att vidga regionalpolitikens
uppgifter och resurser på olika områden, exempelvis samordning av
de olika länsorganens insatser för att differentiera landsbygdens näringsliv
och decentralisering av enskild och offentlig service såväl lokalt som
regionalt. Dessa allmänna överväganden preciseras i motionen med en rad
konkreta yrkanden som kommer att behandlas senare i betänkandet. I detta
sammanhang tar utskottet därför endast upp den kritik som riktas mot

3 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 23

AU 1978/79:23

propositionens uttalanden om yrkesmässig och geografisk rörlighet.

Centerpartiet anser att målet för de närings- och regionalpolitiska insatserna
bör vara att ingen mot sin vilja av arbetsmarknadsskäl skall tvingas
flytta från sin hemort. Partiet kan därför inte acceptera en målmedvetet ökad
geografisk rörlighet vare sig som ett medel att öka den ekonomiska tillväxten
eller att lösa sysselsättningsproblemen vid strukturförändringar. Behovet av
en yrkesmässig rörlighet i ett föränderligt näringsliv erkänns av motionärerna.
De pekar dock på att i orter med ensidigt näringsliv och ett ringa utbud av
arbetstillfällen kan en yrkesmässig rörlighet genom olika utbildningsåtgärder
i realiteten även medföra utflyttning. Utbildningsinsatserna måste enligt
motionärerna i sådana områden kompletteras med kraftfulla åtgärder för att
skapa nya arbetstillfällen.

Även Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) begär i motionen 2564 att
riksdagen skall uttala sig mot en ökad geografisk rörlighet.

Det är närings- och regionalpolitikens uppgift att skapa så differentierade
arbetsmarknader som möjligt såväl inom länen som i de mindre och
medelstora regionerna. Därmed förbättrar man de enskildas valmöjligheter
och trygghet i arbetet. Det är dock inte möjligt att göra alla lokala
arbetsmarknader jämbördiga i dessa avseenden. Därför kan man, som
påpekas i propositionen, inte alltid erbjuda människor det arbete i den egna
regionen som de önskar eller har utbildat sig för. De måste därför ibland vara
beredda att byta yrke eller flytta. Självklart skall den enskilde i sådana
situationer kunna utnyttja de möjligheter till utbildning och ekonomiskt stöd
som erbjuds genom arbetsmarknadspolitiken. Man bör inte förbise att en
rörlig arbetsmarknad gör det lättare för arbetssökande, som av olika
anledningar är lokalt bundna, att komma in i förvärvslivet. Som framhålls i
propositionen är det emellertid angeläget att motverka ensidiga flyttningsrörelser.
I stället bör man eftersträva en balanserad rörlighet mellan olika delar
av landet genom bl. a. en aktiv lokaliseringspolitik.

De överväganden som görs i propositionen beträffande yrkesmässig och
geografisk rörlighet kan godtas av utskottet. Motionerna från centerpartiet
och apk avstyrks därför i motsvarande delar.

En fråga av principiell räckvidd är den grundläggande utformningen av de
regionalpolitiska stödformerna. Denna fråga tas upp i moderata samlingspartiets
motion 2557, vars förslag till allmänna riktlinjer innebär en ökad
användning av generellt verkande ekonomiskt-politiska medel. Sådana medel
tillvaratar enligt motionärerna marknadsekonomins decentraliserade och
effektiva beslutsfattande. De vänder sig mot att regeringens förslag enligt
deras mening har fått en starkt selektiv inriktning. Detta sägs medföra en
byråkratisk beslutsprocess och ha som en allvarlig nackdel att det näringsliv
som redan finns i stödområdet inte främjas utan tvärtom riskerar att utsättas
för en snedvriden konkurrens.

Moderata samlingspartiet tänker sig som generella åtgärder en sänkning av
lönekostnaderna genom ett lägre uttag av socialförsäkringsavgifterna samt

AU 1978/79:23

införandet av särskilda investeringsfonder. De särskilda yrkandena härom i
motionen behandlas senare i betänkandet.

Nuvarande former av stöd för att främja nyetableringar och utbyggnad av
det enskilda näringslivet i stödområdet är en blandning av selektiva och
generella åtgärder. Selektiva åtgärder är bidrag och lån till investeringar och
utbildningsstödet m. m., medan sysselsättningsstödet som utbetalas för
bestående personalökningaroch transportstödet ärgenerellt verkande medel.
Utskottet ansluter sig till den principiella uppläggningen i propositionen att
man även i fortsättningen skall använda båda typerna av medel men att
huvuddelen av det regionalpolitiska stödet liksom hittills bör lämnas efter en
individuell prövning i de enskilda ärendena.

Det är en förutsättning för att stödet skall kunna inriktas mot verksamheter
som bedöms vara konkurrenskraftiga på lång sikt. Erfarenheten visar också
att den selektiva bidrags- och långivningen har varit effektivare och mindre
kostsam än de mer generellt verkande medlen.

Med det anförda avstyrker utskottet moderata samlingspartiets motion i
förevarande del.

Länsplanering

Länsplaneringen är en regional utvecklingsplanering. Den härtill syfte att
klargöra hur de regionalpolitiska målen för arbete, service och god miljö skall
nås i länen. Planeringen utförs av länsstyrelserna i samverkan med statliga
sektorsorgan, kommuner, landsting, fackliga organisationer, näringsliv m. fl.
Hittills har, som redan nämnts, länsplaneringen genomförts i tre riksomfattande
omgångar, länsplanering 1967, länsprogram 1970 och länsplanering
1974. Fullständiga länsplaneringar är numera avsedda att bedrivas ungefär
vart femte år. Mellan planeringsomgångarna görs en årlig uppföljning och
utvärdering. Den närmast förestående fullständiga omgången är länsplanering
1980 som nu påbörjats.

Enligt propositionen bör de principer för länsplaneringens utformning som
godkändes av riksdagen år 1976 (prop. 1975/76:211, AU 1976/77:7) gälla även
i fortsättningen. 1 propositionen betonas behovet av en bättre samordning
mellan länsplaneringen och verksamheten inom alla de sektorer som har
betydelse för att de regionalpolitiska målen skall uppnås. Vidare framhålls -liksom i 1976 års beslut - länsplaneringens roll i den långsiktiga sysselsättningsplaneringen
på länsnivå. Vissa förändringar mot en mer konkret och
åtgärdsinriktad länsplanering föreslås i propositionen. Därvid har regeringen
beaktat förslag från sysselsättningsutredningen och länsdemokratikommittén
och vad som anförts från vissa länsstyrelsers sida. I propositionen föreslås
vidare vissa förenklingar i själva planeringsarbetet. Länsstyrelserna föreslås
också bli tilldelade särskilda medel för att genomföra eller vidareutveckla
åtgärder i anslutning till länsplaneringen. För ändamålet begärs ett nytt
anslag om 35 milj. kr. Den begärda medelsanvisningen behandlas i det senare
avsnittet om anslagsfrågor.

AU 1978/79:23

Moderata samlingspartiet begär i motionen 2557 en omprövning av länsplaneringen
med avseende på ambitioner och resurser. Länsplaneringen kännetecknas
enligt motionärerna av höga ambitioner men också av otillräckliga
resurser. Planeringen sägs ha blivit en planering för sin egen skull. Vid den
begärda omprövningen bör därför analyseras vilka konkreta ambitioner
länsplaneringen skall ha och hur den bör förändras för att direkt tillgodose väl
preciserade mål för verksamheten. I avvaktan på denna omprövning bör den
föreslagna medelstilldelningen till länsstyrelsen inte komma till stånd.

Länsplaneringen är en hörnsten i regionalpolitiken och dess betydelse
kommer snarast att öka med tanke på det alltmer framträdande behovet av en
sysselsättningsplanering. Utskottet har dock viss förståelse för den kritiska
inställning som kommer till uttryck i motionen. Kritik mot länsplaneringsarbetet
har också tidigare framförts i riksdagen, exempelvis i motionen
1977/78:1658 av Sven Lindberg m. fl. (s) som behandlades i betänkandet
AU 1977/78:23. Kritiken torde bottna i det omfattande arbete som tidigare
har lagts ned på att ta fram planeringsunderlag i form av statistiska
sammanställningar m. m. Utskottet tar därför fasta på vad som sägs i
propositionen om att behandlingen i länen bör koncentreras kring länsprogrammens
riktlinjer för planeringen och förslag till åtgärder. I de årliga
länsrapporterna bör åtgärdsförslagen konkretiseras så att de kan behandlas i
budgetprocessen på kommunal, landstingskommunal och statlig nivå. Det är
angeläget att dessa intentioner genomförs i det fortsatta arbetet. Detta
förutsätter dock att förslagen är väl genomarbetade, och i motsats till
motionärerna anser utskottet att det därför är väl motiverat att tillföra
länsstyrelserna förstärkta resurser för bl. a. detta ändamål. Med hänvisning
till det anförda finner utskottet inte anledning föreslå en omprövning av
länsplaneringen i enlighet med vad som begärs i motionen 2557, som därför
avstyrks på denna punkt.

Centerpartiet begär i sin partimotion 2562 att riksdagen skall uttala att
länsplaneringen på sikt överordnas den statliga sektorsplaneringen i länen.

De statliga myndigheterna är enligt cirkuläret 1973:24 skyldiga att följa
riktlinjerna för regionalpolitiken och verka för att de regionalpolitiska målen
nås. Denna skyldighet gäller också för de statliga affarsdrivande verken.
Vidare är de statliga myndigheterna enligt förordningen (1977:88) om
länsplanering skyldiga att lägga resultatet av länsplaneringen till grund för sin
planering. I propositionen anmäls att det nämnda cirkuläret från år 1973
kommer att ersättas av en ny författning. I den skall samlas bestämmelserna
om de statliga myndigheternas skyldigheter och tydligare än tidigare slås fast
att myndigheterna inom sina verksamhetsområden skall verka i enlighet med
de regionalpolitiska målen. Därvid framhålls att det finns flera sätt för de
statliga myndigheterna att mera aktivt väga in regionalpolitiska faktorer i sin
planering. Med dessa uttalanden i propositionen torde det aktuella motionsyrkandet
i huvudsak vara tillgodosett. Utskottet vill emellertid tillägga att
regering och riksdag ytterst har möjlighet att via budgetprocessen göra de

AU 1978/79:23

ingripanden som från regionalpolitisk synpunkt bedöms nödvändiga, inte
minst vid statsmakternas avvägningar mellan olika sektorer och mellan olika
län. Med hänsyn till det anförda bör motionen 2562 i föreliggande del inte
föranleda någon åtgärd.

I samma motion begär centerpartiet vidare att regeringen skall lägga fram
förslag till en starkare länsdemokrati^ förankring av länsplaneringen.

Länsdemokratikommittén har i ett första delbetänkande (SOU 1978:35)
lämnat förslag till utformning av den framtida länsplaneringen. En huvudlinje
för kommittén har varit att stärka landstingskommunernas inflytande.
Kommitténs förslag har remissbehandlats. På denna punkt sägs remissopinionen
vara splittrad. Föredragande statsrådet anser för sin del att tiden ännu
inte är mogen för att ta slutlig ställning till kommittéförslaget. Han anför bl. a.
att det är angeläget att man studerar även andra modeller än kommittén
förordat för att vidga det folkliga inflytandet över den regionala samhällsförvaltningen.

Också utskottet anser det välbetänkt att frågan om det länsdemokratiska
inflytandet övervägs vidare. Dessa fortsatta överväganden bör avvaktas, och
med hänsyn härtill föreligger inte skäl för riksdagen att ta initiativ av det slag
som begärs i motionen. Den bör sålunda inte föranleda någon åtgärd i den nu
behandlade delen.

Hans Gustafsson begär i motionen 1070 att regeringen skall ta initiativ till
överläggningar med kommunförbunden och de fackliga organisationerna om
en aktiv kommunal sysselsättningsplanering.

Vägledande riktlinjer för den kommunala sysselsättningsplaneringen
drogs upp i propositionen 1975/76:211. Dessa allmänna riktlinjer vann
instämmande från riksdagens sida (AU 1976/77:7 s. 55). Den närmare
utformningen av den kommunala sysselsättningsplaneringen förutsattes bli
klarlagd genom överläggningar med företrädare för kommunerna men också
genom utvärderingen av försöken med sådan planering i sysselsättningsutredningens
regi. Utredningen har på nytt tagit upp frågan om kommunal
sysselsättningsplanering i sitt slutbetänkande. I avvaktan på behandlingen av
utredningens förslag bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

Inom vissa län har länsstyrelserna fått i uppdrag att tillsätta arbetsgrupper
med uppgift att samordna de regional- och sysselsättningspolitiska åtgärderna
på orter med sysselsättningsproblem till följd av strukturomvandlingen
inom stål-, varvs- och tekoindustrierna. Thure Jadestig m. fl. (s) föreslår i
motionen 1041 en vidgning av de regionala arbetsgruppernas uppgifter lill fler
branscher. Motionärerna hänvisar till att det finns stora bransch problem inom
bl. a. skogs-, verkstads- och den elektroniska industrin.

Propositionens förslag på denna punkt innebär att de delegationer och
arbetsgrupper, som regeringen har tillsatt för att behandla sysselsättningsproblem
till följd av strukturförändringar, förutsätts avsluta sitt arbete under
budgetåret 1979/80. I stället skall, som förut redovisats, länsstyrelserna få
särskilda medel för att bl. a. bedriva motsvarande verksamhet. Medelstilldel -

AU 1978/79:23

ningen är avsedd att omfatta alla län. Vid bifall till propositionens förslag får
motionens syfte anses bli tillgodosett, och densamma bör därför inte
föranleda någon åtgärd.

Sambandet mellan länsplaneringen och den kommunala bebyggelseplaneringen
tas upp i motionen 2573 av Kjell Mattsson (c) och Kerstin Andersson i
Hjärtum (c). Motionärerna kritiserar vissa uttalanden i propositionen om
detta samband. Vad de framför allt vänder sig mot är uttalanden i
propositionen som de tolkar som ett förord för att den kommunala fysiska
planeringen skall inriktas på en till tätorterna ensidigt koncentrerad bebyggelse.
Vidare anser motionärerna att det är angeläget att klargöra att
kommunala beslut om bebyggelsestrukturen har sin utgångspunkt i byggnadslagstiftningen.
Statsmakternas vilja att ingripa i planeringen måste få
uttryck inom denna lagstiftning. En översyn av de regionalpolitiska riktlinjernas
utformning bör därför göras i fråga om samordningen med byggnadslagstiftningen.

I ett av de i motionen kritiserade avsnitten i propositionen (s. 43) framhåller
föredragande statsrådet ”att en väsentlig del av arbetet med de regionalpolitiska
frågorna är att i den fysiska planeringen åstadkomma en bebyggelsestruktur
som ger goda lokala arbetsmarknader. Länsstyrelsen skall i dialog
med kommunerna verka för att dessa bedriver en fysisk planering som leder
till att lokaliseringen av bostäder, service och arbetsområden står i överensstämmelse
med de övergripande regionalpolitiska målen. Länsstyrelsen bör
ytterligare förstärka samverkan mellan länsplaneringen och den kommunala
planeringen.”

Skälet till att bebyggelseplaneringens betydelse i samband med länsplaneringen
framhålls i propositionen är att söka i regionalpolitikens sysselsättningsmål
i vilket ingår att kvinnornas möjligheter att ta förvärvsarbete bör
förbättras. Detta kan inte uppnås enbart genom att öka antalet arbetstillfällen.
I 1976 års riksdagsbeslut betonades också vikten av att förvärvshinder av
olika slag blir undanröjda. Det innebär att de regionala och lokala arbetsmarknaderna
måste vidgas för att öka möjligheterna till val mellan olika typer
av sysselsättning. Till de insatser som då kommer i fråga hör att man
förbättrar kommunikationerna och planerar lokalisering av bostäder och
arbetsplatser på sådant sätt att det blir lättare att ta sig till de arbetsplatser som
finns på de lokala arbetsmarknaderna. De i propositionen gjorda uttalandena
om planering av tätortsutbyggnaden bör ses mot denna bakgrund och inte,
som motionärerna befarar, tolkas som ett ställningstagande mot att bebyggelse
sker även utanför tätorterna.

Den andra frågan som behandlas i motionen gäller i vad mån de statliga
riktlinjerna för regionalpolitiken är bindande för den kommunala fysiska
planeringen. Utskottet finnér för sin del självklart att länsstyrelserna vid sitt
samråd med kommunerna hävdar dessa riktlinjer. Detta innebär å andra
sidan inte att kommunernas planmonopol enligt gällande byggnadslagstiftning
ifrågasätts. I övrigt kan tilläggas att berörda frågor om tätortsutveck -

AU 1978/79:23

lingen kommer att aktualiseras på nytt vid riksdagens behandling av
propositionen 1978/79:213 om redovisning av planeringsskedet i den fysiska
riksplaneringen och i samband med att förslag inom kort läggs fram till en ny
plan- och byggnadslagstiftning.

Med ovan gjorda uttalanden får motionen anses besvarad, och den bör inte
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Planeringsinstrument

De nuvarande regionalpolitiska planeringsinstrumenten är ortsplanen,
planeringstalen och indelningen av landet i stödområden.

Ortsplanen

I samband med behandlingen av 1972 års riktlinjer för regionalpolitiken
antogs en ortsplan (ortsklassificering). Varje kommun tillmäts i ortsplanen en
roll i en regional struktur, där orter med olika funktioner kompletterar
varandra i fråga om service och sysselsättning. Kommunerna indelas i planen
i storstadsområden (numera centra i storstadsområden), primära centra,
regionala centra samt kommuncentra. År 1976 kompletterades planen med
ett antal kommundelscentra inom vissa till ytan stora kommuner i det inre
stödområdet. Även andra ändringar gjordes i planen. Samtidigt uttalades från
riksdagens sida att ortsplanen fortsättningsvis bör ha sin största användning
för planering av serviceutbudet.

Ortsplanen framgår av den länsvisa redovisning som lämnas senare i
betänkandet.

Riksdagen begärde på hösten 1976 (AU 1976/77:7 s. 16) en utvärdering av
ortsplansystemet. Regeringen uppdrog åt länsstyrelserna att göra utvärderingen
som har redovisats i 1978 års länsrapport. Länsstyrelsernas uppfattningar
sammanfattas i propositionen dels på s. 51-52, dels - mer utförligt - i
propositionens bilaga 9.

I propositionen förordas att ortsplanen skall finnas kvar med vissa
kompletteringar och preciseringar. Bl. a. föreslås att ortsplanen tillförs
begreppet pendlingsregioner med hänsyn till att arbets pendling inom rimliga
avstånd kan vara ett viktigt medel att lösa sysselsättningsproblemen på orter
med sysselsättningssvårigheter.

I moderata samlingspartiets motion 2557 framhålls att den indelning som
gjorts genom ortsplanen inte får ligga fast en gång för alla utan en successiv
anpassning måste kunna göras till den faktiska utvecklingen.

Enligt propositionen måste ortsplanen kunna ges ett ändrat innehåll
allteftersom bedömningarna av framtiden ändras. Utskottet har samma
uppfattning. Det förefaller naturligt att en prövning görs i samband med de
fullständiga länsplaneringsomgångarna. Det gjordes f. ö. redan med anledning
av länsplanering 1974. En ny utvärdering kommer att ske inom ramen

AU 1978/79:23

för länsplanering 1980. Med hänsyn till det anförda synes motionen i
förevarande del inte behöva föranleda någon åtgärd.

Centerpartiet hävdar i motionen 2562 att ortsplanen endast bör vara en
beskrivningsmodell utan styrande funktioner. Utskottet har en annan uppfattning
och ser ortsplanen som ett instrument i den långsiktiga planeringen.
Med godtagande av vad som anförts i propositionen om ortsplanen som
planeringsinstrument avstyrker utskottet motionen i nu behandlad del.

Den i propositionen lämnade redovisningen av länsstyrelsernas utvärdering
av ortsplanen föranleder utöver det sagda inte något yttrande från
utskottets sida. Längre fram i betänkandet i avsnittet om Västernorrlands län
tar utskottet upp det konkreta yrkande som finns om ändring i ortsplanen och
som gäller Örnsköldsviks kommun.

Planerings/al

Riksdagen har genom beslut år 1972 och år 1976 fastlagt planeringstal i
form av befolkningsramar för länen som ett underlag för den regionala
utvecklingsplaneringen. Dessa ramar, som innehåller antaganden om befolkningsutvecklingen
t. o. m. utgången av år 1985, skall statlig myndighet enligt
cirkuläret (1973:24) till statsmyndigheterna om iakttagande av beslutet om
den regionala utvecklingen (ändrat senast 1977:2), lägga till grund för
planeringen inom sitt verksamhetsområde och för beslut av betydelse för
samhällsutvecklingen.

Riksdagen uttalade år 1972 att befolkningsramarna skulle utformas med
beaktande av utvecklingsmöjligheter och utvecklingstendenser i de skilda
regionerna och med hänsyn till tillgängliga regionalpolitiska medel. 1
befolkningsramarna skulle finnas en inbyggd flexibilitet som medgav en
planeringsberedskap för att möta de problem som uppstod om utvecklingen
gick åt annat håll än vad man hade räknat med.

I riksdagens beslut år 1976 betonades att en utgångspunkt för planeringen
bör vara att utvecklingsambitionerna för län och kommuner ansluter till de
för landet som helhet gällande förutsättningarna. Planeringen för sysselsättning
och serviceförsörjning skall därför utgå från vad som resp. år är ett
realistiskt befolkningstal för hela riket.

Enligt cirkuläret skall, i enlighet med uttalanden från riksdagen, planeringen
i resp. län i första hand inriktas på en viss del av ramen. För
storstadslänen skal! planeringen primärt inriktas på den undre delen av
ramen. Planeringen i skogslänen och Gotland skall primärt inriktas på den
övre delen av planeringsramen. För övriga län skall planeringen i första hand
inriktas mot mellandelen av resp. befolkningsram.

De fastställda planeringstalen för länen för år 1985 jämte befolkningen åren
1970 och 1978 samt den förutsedda utvecklingen år 1985 enligt länsstyrelsernas
senaste prognoser framgår av följande tabell.

AU 1978/79:23

Invånare i nisenia!

Län	1970	Folkmängd 1978	1 1985	Planeringstal för år 1985
Stockholms	1 477	1 519	1 584	1 530 -	1 590
Uppsala	217	239	246	240 -	250
Södermanlands	248	252	250	250 -	260
Östergötlands	382	392	399	390 -	410
Jönköpings	299	302	309	300-	315
Kronobergs	167	171	173	170 -	180
Kalmar	241	241	239	240 -	250
Gotlands	54	55	53	53-	55
Blekinge	154	154	149	155 -	165
Kristianstads	264	277	286	270 -	280
Malmöhus	719	743	745	740-	770
Hallands	200	227	239	225 -	240
Göteborgs o. Bohus	715	713	705	720 -	750
Älvsborgs	402	423	422	415 -	435
Skaraborgs	259	267	270	260-	270
Värmlands	284	285	285	280 -	290
Örebro	275	274	275	270 -	280
Västmanlands	262	260	261	265 -	275
Kopparbergs	277	284	289	280 -	290
Gävleborgs	293	294	293	295 -	305
Västernorrlands	267	268	270	265 -	280
Jämtlands	131	134	134	130 -	140
Västerbottens	233	241	243	240-	250
Norrbottens	255	266	258	275 -	290
kikel	8 077	.8 284	8 377	8 258 -	8 620

1 propositionen framhålls att planeringstal i form av befolkningsramarären
god grund (dr fördelnings- och dimensioneringsbeslut av betydelse för
regionalpolitiken. Med hänsyn till svårigheterna att ange exakta planeringstal
anser man att dessa liksom hittills bör uttryckas i form av befolkningsramar.
Eftersom den planering som ramarna skall ligga till grund för avses bli mer
inriktad på konkreta åtgärder bör de dock enligt propositionen vara så snäva
som möjligt.

Frågan om planeringstalens utformning tas upp i moderaternas och
centerpartiets motioner 2557 resp. 2562 liksom i den socialdemokratiska
motionen 2561. Moderaterna framhåller att pianeringstalen måste successivt
kunna anpassas till den faktiska utvecklingen. Centerpartiet vill att riksdagen
skall slå fast att riksdagsuttalandet att planeringen skall inriktas på viss del av
befolkningsramen fortfarande gäller. I den socialdemokratiska motionen har
man en motsatt inställning och hävdar att ramen skall gälla i sin helhet utan
prioritering av viss del av ramen.

I några motioner vill man ha förändring av befolkningstalen. Justering
uppåt begärs för Skaraborgs län i motionerna 2439 av Sten Svensson (m) och

AU 1978/79:23

Karl Leuchovius (m) och 2568 av Bengt Kindbom m. fl. (c). Motsvarande sak
yrkas för Kristianstads län av Bo Lundgren (m) och Wiggo Komstedt (m) i
motionen 2436 samt av Erik Johansson m. fl. (s) i motionen 2507. När det
gäller Stockholms län vill Georg Danell m. fl. (m) i motionen 1618 ha ett
uttalande av innebörd att planeringen skall ske efter övre delen av ramen.

I likhet med propositionen är utskottet inte berett att i dag föreslå någon
ändring i 1976 års riksdagsbeslut om planeringstal. Beslutet skall alltså äga
fortsatt giltighet. Det kan emellertid inte bestridas, vilket f. ö. återspeglas i
propositionen och motionerna, att förutsättningarna i någon mån har
förändrats sedan beslutet fattades. Bl. a. finns det anledning räkna med att
rikets befolkningsökning blir inte oväsentligt lägre än vad tidigare antagits.
Utskottet vill för sin del föreslå att regeringen låter göra en översyn av
planeringstalen och redovisar resultatet härav vid nästa riksmöte. Riksdagen
får sedan ta ställning till eventuella ändringar i ramarna samt till frågan om
det finns anledning att göra några kompletterande uttalanden angående
prioriteringar. Vad utskottet anfört i denna fråga bör regeringen underrättas
om.

Stödområdesindelningen

Alltsedan 1964 har metoden med stödområden använts för att fördela det
regionalpolitiska stödet. För stödverksamheten finns i dag ett allmänt
stödområde, ett inre stödområde och en s. k. grå zon (området strax utanför
det allmänna stödområdet). 1 Götaland har ett antal kommuner temporärt
jämställts med den grå zonen. I Skåne och Bohuslän finns en särskild form av
stödområden, de s. k. varvsregionerna. Stödområdenas nuvarande avgränsning
framgår av kartan i slutet av betänkandet.

Redan från början stod det klart att det är problem förenade med den typ av
avgränsning för regionalpolitisk! stöd som fasta geografiska gränser innebär.
Det öppnades därför möjligheter att efter särskild prövning bevilja stöd även
utanför stödområdena. 1 sysselsättningsutredningens uppdrag ingick att
pröva frågan om man kunde använda andra metoder för fördelningen av det
regionalpolitiska stödet än en geografisk indelning. Utredningen ansåg
emellertid att man borde fortsätta med systemet med stödområden men att
indelningen borde göras mera differentierad.

I enlighet med sysselsättningsutredningens betänkande föreslås nu i
propositionen att man skall inrätta sex stödområden, vilka bör rangordnas
efter behov av insatser på följande sätt: inre stödområde 5 och 6, allmänt
stödområde 3 och 4 samt övrigt stödområde 1 och 2. Sysselsättningsutredningen,
som inte lade fram något förslag om hur landet skulle indelas utan
endast redovisade vissa principer härför, utgick från att några större ändringar
av indelningen inte var motiverade. Utredningen betonade vidare att det var
väsentligt att inom systemets ram ge bättre möjligheter att påverka arbetstillfällenas
lokalisering inom länen. Inom en och samma kommun borde

AU 1978/79:23

reglerna för stöd i princip vara lika men i ett antal vidsträckta kommuner
förutsåg utredningen att det kunde vara nödvändigt att göra en mer
nyanserad bedömning av behovet av stöd.

Utredningen utvecklade sin syn på vilka bedömningsgrunder som skulle
vara avgörande för indelning i stödområden. Dessa sammanfattades på
följande sätt (prop. s. 155):

o Behovet av nya arbetstillfällen i en region för att nå den eftersträvade
långtgående utjämningen av sysselsättningsgraden. Detta beräknas på basis av
en för varje kommun uppställd befolkningsram och en målsättning beträffande
sysselsättningsgraden förde människor som bor i kommunen och med
hänsyn också till förhållandena i kringliggande kommuner och pendlingsutbytet
kommunerna emellan. En redovisning bör också göras av vad som
behöver åstadkommas inom de verksamheter till vilka det regionalpolitiska
stödet lämnas dvs. industrin, turismen och den privata tjänstesektorn.

o Arbetslöshetsnivån sedd över en längre period och i relation till antalet
lediga platser.

o Befokningsutvecklingen.

o En kommuns geografiska läge i förhållande till andra orter och sysselsättningssituationen
i dessa.

0 Den allmänna sysselsättningsbilden i länet.

1 propositionen ansluter sig föredragande statsrådet till dessa bedömningsgrunder
och anför för egen del bl. a. (s. 63):

Behovet av nya arbetstillfällen för att utjämna sysselsättningsgraden måste
enligt min mening ges stor tyngd vid en bedömning av vilka regionalpolitiska
insatser som bör komma ifråga i olika regioner. Den viktigaste utgångspunkten
för en sådan bedömning bör vara nuvarande och framtida behov av arbete
för de människor som bor i regionen.

Sysselsättningssituationen i en kommun kan givetvis inte bedömas
isolerad från läget i närbelägna kommuner och i länet som helhet. En
kommuns geografiska läge, pendlingsmöjligheterna och den allmänna
sysselsättningsbilden i den större region där kommunen ingår måste därför
också beaktas vid indelningen i stödområden.

Befolkningsutvecklingen är en annan viktig faktor när det gäller att
bedöma behovet av insatser i skilda kommuner. Folkmängdens storlek och
struktur som underlag för service måste bedömas när man anger behovet av
insatser för att öka antalet arbetstillfällen och därmed påverka befolkningsutvecklingen
i en region. Snabba och omfattande befolkningsförändringar
innebär också påfrestningar både för de människor som direkt berörs och för
kommunernas inplacering i stödområden. Befolkningsutvecklingen - både
bakåt och framåt i tiden - måste därför beaktas när behovet av regionalpolitiska
stödinsatser skall bedömas.

Kommuner med en i och för sig god sysselsättningssituation men som
ligger i län med en låg sysselsättningsnivå bör som sysselsättningsutredningen
föreslår kunna komma ifråga för stöd. Därvid blir inte problemen på den
egna orten, utan behovet av en allmän förstärkning av sysselsättningen i länet
avgörande. Situationen uppkommer främst i de län som nu ligger inom

AU 1978/79:23

stödområdet eller den s. k. grå zonen. Det finns också kommuner med låg
sysselsättningsgrad belägna i från sysselsättningssynpunkt förhållandevis bra
län. Behovet av stödinsatser kan då vara mindre än för liknande kommuner
som ligger i län med allmänna sysselsättningssvårigheter. Situationen är inte
ovanlig i landets södra och mellersta delar.

Bedömningsgrunderna för stödområdesindelningen kommer att kräva
underlag som gör det möjligt att skapa en riktig och rättvis indelning med
utgångspunkt i situationen i olika delar av landet. Det är naturligt att sådant
material redovisas i lärisplaneringen. Genom anknytningen till länsplaneringen
uppnår man att problembeskrivningar och målformuleringar bättre
kopplas till förslag till åtgärder. Det blir vidare möjligt att avstämma det
regionalpolitiska stödet med planeringen inom andra samhällsområden. Det
kan som några remissinstanser har framfört vara önskvärt att vid inplacering i
stödområde ibland tillämpa fler bedömningsgrunder än dem som jag har
angivit här. Genom kopplingen till länsplaneringen bör dock goda möjligheter
finnas att få fram fler omständigheter att beakta vid bedömningen.

I ett par motioner aktualiseras frågan om stödområden är ett lämpligt
fördelningsinstrument för det regionalpolitiska stödet. Med utgångspunkt i
förhållandena i Örebro län kritiserar Erik Larsson m. fl. (c) i motionen 2571
det nuvarande systemet som de uppfattar som stelt och oförmånligt för
kommuner som ligger utanför stödområdesgränsen, men som ofta har
samma problem i fråga om sysselsättningen som kommunerna innanför
gränsen. 1 motionerna yrkas att riksdagen skall begära förslag om att
stödområdesprincipen skall avlösas av befolkningsmässiga och näringspolitiska
målsättningsprinciper.

Liknande synpunkter som i den nämnda motionen anför Paul Jansson
m. fl. (s) i motionen 2506. Motionärerna uttalar att det bör vara de strukturella
och sysselsättningsmässiga förhållandena som skall vara avgörande och inte
enbart om en kommun ”råkar” tillhöra ett visst geografiskt område.
Motionen mynnar ut i ett yrkande om ett tillkännagivande av de anförda
synpunkterna.

Även i den under allmänna motionstiden väckta motionen 1037 av Hans
Gustafsson (s) och Kurt Hugosson (s) redovisas kritiska synpunkter på
stödområdesindelningen. Motionärerna utgår från sysselsättningsutredningens
förslag. De anser att det av utredningen föreslagna systemet inte är
tillräckligt finfördelat och flexibelt och vill därför att systemet skall kompletteras.
Motionärerna tänker sig att man inom länsplaneringens ram skall
fastställa problemområdena till vilka det regionalpolitiska stödet skall riktas.
Problemområdenas status skall omprövas med jämna mellanrum med
hänsyn till utvecklingen.

I moderata samlingspartiets motion 2557 godtar man principen för förslaget
till stödområdesindelning. Man är emellertid tveksam till förslagets
ändamålsenlighet och vill därför ha ett uttalande att det nya systemet skall
tillämpas på försök, som skall följas av en utvärdering i samband med en
fullständig länsplaneringsomgång. I motionen, liksom i motionen 2503 av
Ingemar Hallenius m. fl. (c, m, fp), betonas också att det måste finnas

AU 1978/79:23

möjligheter att erhålla lokaliseringsstöd till projekt i kommuner utanför
stödområdena för att motverka en negativ utveckling på grund av företagsnedläggningar
eller andra allvarliga störningar på arbetsmarknaden.

Möjligheterna att ge regionalpolitisk! stöd utanför stödområdena behandlas
också i motionen 2572 med Svante Lundkvist (s, c, m, fp) som första
namn. Motionen har förhållandena i Södermanland som utgångspunkt. Mot
bakgrund av strukturproblemen i länet pekar motionärerna på risken för att
tidigare uppbyggda resurser i form av bl. a. samhällsinvesteringar kan gå
förlorade eller i vart fall bli underutnyttjade i samband med att industrier helt
eller delvis avvecklas. Motionärerna vill ha ett riksdagsuttalande av innebörd
att det bör vara möjligt att ge regionalpolitisk! stöd i kommuner med de
angivna problemen.

Ett gemensamt tema för de här redovisade motionerna kan sägas vara att
man betonar behovet av regionalpolitiska åtgärder även utanför de nuvarande
stödområdena. En motion med motsatt tendens har Marianne Stålberg
m. fl. (s) lagt fram. I den motionen, 2511, uttrycks oro över att ”snart sagt hela
landet omfattas av de regionalpolitiska stöden”. Varje utvidgning av
stödområdena innebär en försvagning av det totala stödet, vilket drabbar de
sysselsättningssvaga delarna av inre stödområdet. Motionärerna föreslår att
den yttre gränsen för allmänna stödområdet skall utgöra yttre gräns för de nya
stödområdena.

När det gäller frågan om stödområden som regionalpolitisk! styrmedel
konstaterar utskottet att en enhällig sysselsättningsutredning föreslagit att
man även i fortsättningen bör använda denna metod för att fördela medlen.
Utskottet anslutersig till denna uppfattning. Metoden har betydande fördelar
ur administrativ och informationssynpunkt. Den är ägnad att ge fasthet och
stabilitet åt hela åtgärdssystemet över en längre period. Kritiken mot
systemet för att det skulle innebära bristande möjligheter till anpassning efter
nya förhållanden är enligt utskottets uppfattning överdriven. Alltsedan
stödområdena infördes har det funnits möjlighet att ge stöd utanför områden
i orter som haft särskilda problem till följd av strukturomvandling eller
liknande svårigheter inom näringslivet. Att en inte obetydlig del av det
regionalpolitiska stödet kanaliserats till orter utanför stödområdena framgår
av bilaga 7. Under perioden 1 juli 1965-31 december 1978 har ca tre fjärdedelar
av det beviljade lokaliseringsstödet gått till allmänna och inre stödområdet.
Den återstående fjärdedelen har fördelats ungefär lika mellan grå zonen och
övriga landet.

När det gäller inriktningen av stödet vill utskottet först stryka under att det
även i framtiden är skogslänen och då särskilt de inre delarna därav som skall
prioriteras. Den stödområdesindelning som utskottet längre fram i betänkandet
tar ställning till innebär att denna inriktning bibehålls. Stödområdesindelningen
får emellertid inte medföra att man utesluter regionalpolitisk! stöd
utanför dessa områden. På samma sätt som hittills bör stöd utanför
stödområdena kunna beviljas när det föreligger särskilda skäl.

AU 1978/79:23

När det gäller antalet stödområden och principerna för inplacering i dessa
ansluter sig utskottet i allt väsentligt till de synpunkter som sysselsättningsutredningen
och departementschefen lagt fram. Utskottet vill dessutom
föreslå den terminologiska förenklingen att beteckningarna ”allmänt”,
”inre” och ”övrigt” i anslutning till ordet stödområde bör utgå. Sedan förslag
om sex stödområden lagts fram på basis av utredningens förslag har
önskemålet härom i centerns partimotion 1653 tillgodosetts. Yrkandet bör
alltså inte föranleda någon åtgärd.

Den i propositionen föreslagna indelningen bygger på nuvarande stödområdesgränser.
Endast smärre jämkningar har föreslagits. Även detta är enligt
utskottets uppfattning en riktig utgångspunkt. Härav följer att utskottet inte
kan biträda förslaget i motionen 2511 med Marianne Stålberg som första
namn. Om det förslaget bifölls skulle bl. a. hela den nuvarande gråzonen falla
utanför stödområdesindelningen. Det skulle i sin tur innebära bl. a. att stora
delar av Bergslagen, som bl. a. drabbats hårt av strukturomvandlingen inom
stål- och gruvindustrin, skulle få en sämre ställning än i dag är fallet.

När det gäller den kritik som riktats mot att alltför stora delar av landet tas
med i stödområdena är det visserligen riktigt att stödområdena täcker en stor
del av landets yta. Föratt flen mer rättvisande bild av indelningens betydelse
bör emellertid även storleken av den befolkning som bor inom stödområdena
redovisas. Det förslag till indelning som utskottet längre fram i betänkandet
lägger fram innebär befolkningsmässigt följande.

Stödområde		Befolkning 1978
antal	% av rikets befolkning
6	171 556	2,1
5	219 142	2,6
4	513 339	6,2
3	754 546	9,1
2	496 838	6,0
1	212 653	2,7
Summa	2 368 074	28,7

Det föreslagna systemet med stödområden i sex klasser ställer ökade krav
på underlag för bedömning av indelningen. Det är därför viktigt att man inom
länsplaneringen tar fram ett så enhetligt material som möjligt samtidigt som
man inte bör vara främmande för att vidareutveckla och precisera de kriterier
som hittills tillämpats och som redovisats i det föregående. Utskottet kan inte
förneka att det på grundval av det i propositionen redovisade materialet varit
förenat med stora vanskligheter att bedöma hur enskilda kommuner bör
placeras i systemet.

I samband med de fullständiga länsplaneringsomgångarna bör man
utvärdera hur den gällande indelningen verkar och ta ställning till behovet av
förändringar i denna. Det kan inte uteslutas att det kan visa sig ändamåls -

AU 1978/79:23

enligt att gå tillbaka till ett system med färre klasser och måhända en
kraftigare prioritering av de områden som har de verkligt stora problemen. 1
övrigt vill utskottet i detta sammanhang stryka under att inom ramen för ett
stödområdessysteni bör indelningen vara långsiktig. Ändringar i indelning
bör endast göras om förhållanden ändras på ett avgörande sätt, som kan
väntas bestå om inte motåtgärder sätts in.

Vad utskottet anfört i anslutning till de i detta sammanhang upptagna
motionerna bör regeringen underrättas om.

Till sist i detta avsnitt tar utskottet upp frågor som rör prioriteringar inom
län och kommuner. Att få en bättre inomregional balans är ett av
regionalpolitikens mål. Stödområdesindelningen skall hjälpa till att främja
utvecklingen mot detta mål. Men även inom regioner som är placerade i
samma stödområde kan det finnas skiljaktigheter som bör beaktas. Utskottet
utgår från att regering och myndigheter vid tillämpningen ser till att stödet
varieras och får en inriktning som leder till en bättre inomregional balans.

Motsvarande problem kan finnas även inom en del mycket vidsträckta
kommuner i Norrland. Sysselsättningsutredningen förutsatte att inom en och
samma kommun enhetliga stödregler skulle gälla men att det kunde vara
nödvändigt med en mera nyanserad bedömning i de till ytan stora
kommunerna. Utskottet delar denna uppfattning. Det bör vara möjligt att få
till stånd den erforderliga differentieringen genom att stödet i sådana fall
varieras inom ramen för de maximiregler som gäller. Det kan i vissa fall bli
nödvändigt att överskrida de schabloner som inom ramen för systemet
tillämpas för maximalt stödbelopp per nytillkommet arbetstillfälle. I undantagsfall
har regeringen möjlighet att medge att man även överskrider
maximireglerna för det totala stödet.

Med ett system som här skisserats är det möjligt att undvika att dela
kommuner på olika stödområden. I propositionen har en sådan delning
föreslagits för tre kommuner. Utskottet återkommer härtill i samband med
ställningstagandena till indelningen av de olika länen. Det ställningstagande
till principen om odelade kommuner som utskottet har gjort tillgodoser ett
önskemål i den socialdemokratiska motionen 2561. 1 den delen bör alltså
motionen bifallas. Samtidigt innebär detta ställningstagande att utskottet går
emot yrkandena i centerns partimotion med krav på uppdelning av ett stort
antal ytterligare kommuner, däribland åtskilliga som inte kan anses ha den
vidsträckta omfattning som sysselsättningsutredningen syftade på. Som
tidigare sagts återkommer utskottet till de konkreta indelningsfrågorna
längre fram i betänkandet.

Den offentliga sektorn och regionalpolitiken

Antalet centralt anställda inom den offentliga sektorn har fördubblats
under den senaste tioårsperioden och uppgick år 1976 till i runt tal 1,2
miljoner. Ca 540 000 personer var det året anställda i statlig eller statsunderstödd
verksamhet och ca 670 000 hos kommuner och landsting. Den

AU 1978/79:23

framtida sysselsättningsökningen kommer troligen att ske främst inom den
offentliga sektorn. Den får sålunda en allt större betydelse för sysselsättningen
och den regionala utvecklingen.

Statlig verksamhet

I propositionen behandlas vissa åtgärder för att öka de administrativa
styrmöjligheterna att påverka den statliga verksamheten i regionalpolitisk!
syfte. Dessa åtgärder har delvis redan redovisats i betänkandets avsnitt om
länsplaneringen. Därutöver tar propositionen upp frågan om decentralisering
av statlig verksamhet som medel i regionalpolitiken. En decentralisering
förutsätts omfatta både den centrala och den regionala statsförvaltningen.

I sammanhanget noteras i propositionen att en beredskap måste finnas för
att dämpa en alltförsnabb tillväxt i Stockholmsregionen. De åtgärdersom kan
komma i fråga bör i första hand avse tjänstesektorn. Någon ny omlokaliseringsetapp
anses inte aktuell, men regionalpolitiska aspekter bör vägas in då
behovet av ny statlig verksamhet prövas liksom vid omorganisation eller
utökning av statlig verksamhet. Därutöver bör möjligheterna till decentralisering
målmedvetet bevakas i den fortlöpande planeringen av de statliga
myndigheternas organisation och verksamhet. Länsstyrelserna har fått i
uppdrag att svara för den bevakningen i samband med länsplaneringen.

Bengt Fagerlund m. fl. (s) understryker i motionen 2561 behovet av att se
över möjligheterna att omlokalisera nya eller expanderande verksamheter
inom statsförvaltningen. De påpekar att regeringen inte närmare har
utvecklat sin syn på formerna för dessa överväganden och föreslår att en
särskild delegation inrättas.

Centerpartiet uttalar i motionen 2562 att propositionens förslag är helt
otillräckliga för att få till stånd en vidgad planering av den offentliga
verksamheten från regionalpolitiska utgångspunkter. Partiet begär att riksdagen
skall uttala att nytillkommande statliga myndigheter skall lokaliseras
utanför Stockholmsområdet. Vidare kräver centerpartiet att de centrala
myndigheterna skall åläggas att utarbeta planer för en successiv decentralisering.
Normalt bör planeras för att den centralt anställda personalstyrkan
reduceras med 10 % med en minskning av 10 000 anställda under fem år som
mål. Detta bör kunna ske genom decentralisering av uppgifter till länsorgan
eller lokala organ eller genom att filialer eller avdelningar upprättas ute i
landet. Samma yrkanden framställs av centerpartiet i motionen 1653 från
allmänna motionstiden i år.

Utskottet delar uppfattningen i motionerna att en spridning av statlig
verksamhet är ett nödvändigt komplement av medlen för att nå en regional
utjämning. Betydelsefulla åtgärder har vidtagits redan tidigare. Här skall
särskilt nämnas 1971 och 1973 års omlokaliseringar av central statlig
förvaltning m. m. och decentraliseringen av universitets- och högskoleorganisationen.
En fortsatt omfördelning av statlig verksamhet måste emellertid
komma till stånd på såväl central som regional nivå. Arbetet härmed bör

AU 1978/79:23

sålunda intensifieras.

De åtgärder som härvid blir aktuella är delegering av beslutsbefogenheter
och decentralisering av arbetsuppgifter från central till regional eller lokal
nivå. Hit hör också omlokalisering av central statlig verksamhet. Någon ny
omlokalisering av statlig förvaltning av det slag som tidigare genomförts är
enligt propositionen inte aktuell. Detta överensstämmer med den uppfattningstatsmakterna
tidigare har givit till känna. Däremot bör man, som också
föreslås i propositionen, målmedvetet pröva möjligheterna att omlokalisera
ny eller expanderande statlig förvaltning. Prövningen bör ske kontinuerligt,
och därför bör inrättas ett särskilt organ med ansvar för verksamheten. Detta
organ kan lämpligen ha formen av en delegation, och utskottet biträder
sålunda yrkandet härom i den socialdemokratiska motionen. Enligt utskottets
mening kan det vara ändamålsenligt att knyta delegationen till regeringens
kansli. Därmed underlättas en koppling mellan delegationens arbete och
den i sammanhanget betydelsefulla budgetprocessen.

I de fall ny statlig verksamhet inrättas bör, som redan sagts, lokaliseringsfrågan
prövas noggrant. Det är dock knappast praktiskt möjligt att, som
centermotionärerna vill, kategoriskt slå fast att nya förvaltningsenheter skall
förläggas utanför Stockholmsområdet. Utskottet kan så till vida hålla med
motionärerna om att starka skäl måste finnas för att förlägga en ny statlig
verksamhet till Stockholm eller dess grannkommuner, men hänsyn måste
också tas till verksamhetens art och kontaktbehov. Vidare förekommer att till
formen nya organ bildas genom omorganisation av tidigare verksamhet och
omflyttning av redan anställd personal. Som exempel kan nämnas ombildningen
av statens avtalsverk till statens arbetsgivarverk.

Utskottet är heller inte berett att biträda yrkandet i centermotionen om en
planmässig reducering av antalet anställda i central förvaltning med ett
fixerat tal. Utskottet förväntar sig att det decentraliseringsarbete i vid mening
som utskottet ovan uttalat sig för skall ge påtagliga resultat. Det skall
ingalunda uteslutas att man på sikt når de omfördelningseffekter som
centerpartiet vill ställa upp som mål. Myndigheternas möjligheter att
medverka i de regionalpolitiska utjämningssträvandena beror emellertid av
skiftande faktorer, t. ex. om myndigheten under sig har en regional
organisation eller ej. De centrala myndigheternas storlek, som varierar högst
avsevärt, är en annan faktor. Det bör i sammanhanget också erinras om attén
ganska betydande del av den centrala statsförvaltningen omlokaliserats.

Man får vidare utgå från att den föreslagna delegationen tillgodogör sig
erfarenheterna av den tidigare utlokaliseringen av statlig verksamhet och av
olika försök som gjorts med decentralisering av arbetsuppgifterna.

Vad utskottet med anledning av nu behandlade motioner anfört om
inrättande av en delegation för omlokaliseringsfrågor, m. m. bör ges regeringen
till känna.

Centerpartiet föreslår i sammanhanget att ett nytt anslag lill särskilda
regionalpolitiska åtgärder i statlig verksamhet, m. m. förs upp på statsbudgeten.

4 Riksdagen 1978/79. 18 sami Nr 23

AU 1978/79:23

Anslaget bör enligt partimotionen 2562 beräknas till 100 milj. kr.

Centerförslaget anknyter till vad som har förordats av sysselsättningsutredningen
som tänkt sig att medlen skulle kunna användas till åtgärder för
regional och lokal anpassning av affärsverkens service, decentraliseringsåtgärder
m. m.

Utredningens förslag behandlas i propositionen. Föredragande statsrådet
anser att riksdagen liksom hittills i varje särskilt fall bör pröva frågor om
anvisning av medel som skall täcka särskilda kostnader för regionalpolitisk!
motiverade åtgärder. Utskottet har samma mening och avstyrker till följd
härav motionens anslagsyrkande.

Kommunernas och landstingens verksamhet

l anslutning till synpunkter som sysselsättningsutredningen för fram görs i
propositionen uttalanden om betydelsen av att kommuner och landsting i sin
verksamhetsplanering tar ökad hänsyn till regionalpolitiska faktorer och
medverkar i strävandena att undanröja förvärvshinder.

Även centerpartiet tar upp frågan i partimotionen 2562 och uttalar sig
allmänt för det angelägna i att kommuner och landsting medvetet decentraliserar
sin verksamhet.

Moderaterna anser i partimotionen 2557 att propositionens uttalanden ger
anledning framhålla bl. a. att fullföljandet av de regionalpolitiska målen
visserligen fordrar vissa former av samhällsplanering men att planeringen
inte får göras så detaljerad och definitiv att enskilda människors, företags,
kommuners och landstings olikartade möjligheter och ambitioner inte
kommer fram. Det påpekas vidare att det är landsting och kommuner som
skall fastställa planer för utbyggnad av institutioner för olika former av vård
och barnomsorg. De synpunkter som framförs i motionen bör enligt
moderaterna ges regeringen till känna.

För att nå resultat i de regionalpolitiska utjämningssträvandena krävs
samverkan mellan skilda intressenter. Det är betydelsen av denna samverkan
som understryks i det aktuella avsnittet i propositionen. Utskottet har
tidigare i samband med behandlingen av länsplaneringsfrågorna framhållit
att det måste ankomma på länsstyrelserna att vid de samrådsförfaranden som
äger rum hävda de regionalpolitiska riktlinjer som antas av statsmakterna.
Detta kan emellertid inte anses som ett intrång i kommuners och landstings
beslutanderätt, som f. ö. är fastlagd i annan ordning. Utskottet har vidare
svårt att se att principiella meningsskiljaktigheter skall behöva uppstå kring
frågan om det angelägna i att kommuner och landsting medverkar när det
gäller att förbättra den inomregionala balansen och undanröja förvärvshinder
för undersysselsatta grupper. På grund av det anförda bör riksdagen inte göra
ett uttalande av det slag som begärs av moderaterna. Deras yrkande avstyrks
sålunda.

AU 1978/79:23

Utskottet har i det aktuella avsnittet redovisat vad som anförts i
propositionens motsvarande avsnitt om den offentliga sektorn och regionalpolitiken
i de delar som uppmärksammats i motionerna. Vad som i övrigt
anförts i samma avsnitt i propositionen föranleder inte något yttrande från
utskottets sida.

Regionalpolitisk! stöd till näringslivet

Allmänna utgångspunkter

De regionalpolitiska stödformer som sedan mitten av 1960-talet utvecklats
som medel för att påverka företagens lokalisering är följande:

o lokaliseringsbidrag vid byggnadsinvesteringar,

o avskrivningslån vid byggnadsinvesteringar och, i vissa fall, maskininvesteringar,

o lokaliseringslån vid byggnads- och maskininvesteringar,
o flyttningsersättning för maskiner m. m.,

o lånegaranti för anskaffning av omsättningstillgångar och för kostnader
för marknadsföring,
o introduktionsstöd vid nyanställning av personal i det allmänna stödområdet,

o sysselsättningsstöd vid nyanställning av personal i främst det inre
stödområdet,

o utbildningsstöd för utbildning av nyanställd personal,

0 flyttningsstöd till personal med kvalificerad yrkesutbildning.

1 bil. 7 visas stödets fördelning på län åren 1965-1978.

Bestämmelserom stödformerna finns i förordningen(1970:180)om statligt

regionalpolitisk! stöd. Vidare kan stöd ges enligt den s. k. offertprincipen. Med
bidrag till uppförande av kommunala industrilokaler och verksamheten med
statliga industricentra vill man påverka företagens lokaliseringsort genom att
upplåta lokaler på förmånliga villkor. Det finns ytterligare former av stöd till
näringslivet vilka dock inte närmare behandlas i propositionen, bl. a.
användningen av företagens investeringsfonder i regionalpolitisk! syfte, de
regionala utvecklingsfonderna och transportstödet.

De modifieringar av den regionalpolitiska åtgärdsarsenalen som föreslås i
propositionen bygger i sina väsentliga delar på vad som har förordats av
sysselsättningsutredningen. De mest påtagliga förändringarna är att antalet
stödformer minskas och sysselsättningsstödet byggs ut. I propositionen
betonas systemets karaktär av inledningsstöd. Följande fem stödformer
föreslås:

o sysselsättningsstöd,
o utbildningsstöd,
o avskrivningslån,
o lokaliseringslån,
o stöd enligt offertprincipen.

AU 1978/79:23

Detta innebär att följande stödformer skall upphöra: lokaliseringsbidrag,
flyttningsersättning för maskiner m. m., lånegarantier och introduktionsstöd.

Flyttningsstödet till viss personal skiljer sig från övriga stödformer
därigenom att det inte riktar sig till företag utan till arbetstagare. Bidragskostnaderna
finansieras liksom de arbetsmarknadspolitiska flyttningsbidragen
från anslaget Arbetsmarknadsservice. Denna form av stöd behandlas inte i
propositionen. Utskottet finner inte heller anledning lägga fram något förslag
om förändring av stödet. Det kommer sålunda tills vidare att finnas kvar i
oförändrad form.

Sysselsättningsstödet beviljas för bestående personalökningar. Det utgår
f. n. med sammanlagt 17 500 kr. under en period av tre år räknat per
årsarbetskraft. Det i propositionen föreslagna utbyggda stödet avses utgå i
stödområdena 4-6 enligt följande: i område 4 med totalt 40 000 kr. under tre
år, i område 5 med totalt 80 000 kr. under fem år och i område 6 med totalt
130 000 kr. under sju år.

Sysselsättningsstödet beviljas f. n. i efterhand. Om stödet avser fler än tio
årsarbetskrafter första året är avsikten att man i fortsättningen skall ha
förhandsprövning. Till frågan om övergångsregler för sysselsättningsstödet
återkommer utskottet i ett senare avsnitt.

Urbildningsstödet beviljas med belopp per arbetstimme och elev från fall till
fall. Det utgår f. n. endast för utbildning av nyanställd personal. I propositionen
föreslås den ändringen att utbildningsstöd i undantagsfall skall kunna
lämnas till utbildning av redan anställd personal.

Avskrivningslån är ränte- och amorteringsfria och skrivs f. n. av med en
femtedel årligen. Den föreslagna nya formen av avskrivningslån innebär att
halva beloppet skrivs av efter tre år och återstoden efter sju år. I motsats till
nuvarande ordning skall avskrivning ske efter myndighetsbeslut i varje
särskilt fall. Om avskrivning inte medges omvandlas lånet till lokaliseringslån.

Avskrivningslånen föreslås utgå i procent av byggnadskostnaden resp.
kostnader för anskaffning av maskiner, arbetsredskap och verktyg. Procentsatserna
differentieras i de olika stödområdena på sätt framgår av sammanställningen
på följande sida. Det bör observeras att procenttalen utgör en övre
gräns för avskrivningslånens storlek. Lån kan alltså beviljas efter en lägre
procentandel av kostnaderna. Det förutsätts å andra sidan att procentsatserna
i undantagsfall skall kunna överskridas, dock aldrig över de högsta procenttal
som föreslås för stödområde 6. Beslut om sådant förhöjt stöd bör fattas av
regeringen.

Lokaliseringslån skall i fortsättningen kunna lämnas inte bara för investeringar
i byggnader och maskiner utan också för att anskaffa omsättningstillgångar
samt för att täcka kostnader för marknadsföring, produktutveckling
och andra liknande åtgärder.

F. n. får summan av lokaliseringsbidrag/avskrivningslån och lokaliseringslån
maximalt utgöra två tredjedelar av det godkända stödunderlaget. I

AU 1978/79:23

fortsättningen skall summan av avskrivningslån och lokaliseringslån vara
högst 70 % av stödunderlagel. Som tidigare sagts är avsikten att regeringen
liksom hittills i undantagsfall skall kunna medge stöd som överskrider det nu
angivna procenttalet. Föredragande statsrådet räknar med att lokaliseringslån
i flertalet fall kommer att beviljas med belopp som är lägre än de som
maximalt kan utgå.

Som längsta lånetid förordas 20 år. Vid lån till turistanläggningar skall dock
tiden kunna förlängas till 25 år. Liksom hittills skall amorteringsanstånd
kunna medges under högst fem år.

Offertprincipen behandlas senare i ett särskilt avsnitt.

Utskottet återkommer i det följande till ytterligare frågor om det nya
stödsystemet.

Den här lämnade redovisningen av propositionens förslag till stödsystem
åskådliggörs i följande sammanställning som även visar stödformernas
differentiering i de olika stödområdena:

Stödets storlek i olika stödområden

	Stödets storlek i procent av kostnader/kapitalbehov	Stödets storlek i kronor
Stöd- område	Byggnadsinves- teringar	Maskininves- teringar	Omsätt- nings- tillgångar	Marknads- förings- åtgärder	Flytt-ning av maskiner	Syssel- sätt- nings- stöd	Utbild- nings- stöd
	Totalt lånestöd högst 70 96
	därav avskr. lån högst				Belopp per anställd
i	1096	10 96				-
2	25 96	10 96	Lokaliseringslån högst 70 96 för resp. ändamål		-	Ej maxi-merat
3	40 96	15 %				-
4	40 96	15 96				Totalt 40 000 under 3 år
5	55 96	30 96				Totalt 80 000 under 5 år
6	'0 96	60 96				Totalt 130 000 under 7 år

I områdena 4-6 tillkommer enligt propositionens förslag följande ytterligare stödformer: stöd till turistanläggningar
och till uppförande av kommunala industrilokaler samt stöd enligt offertprincipen.

AU 1978/79:23

Utskottet har i avsnittet om regionalpolitikens förutsättningar och mål
behandlat den principiella frågan om avvägningen mellan generella och
selektiva medel i regionalpolitiken med anledning av ett yrkande av moderata
samlingspartiet. Utifrån sin principiella utgångspunkt att ökad vikt bör läggas
vid generella medel förordar moderaterna i partimotionerna 1533 och 2557 att
socialförsäkringsavgifterna skall fl användas som ett medel att främja den
regionala balansen. 1 den sistnämnda motionen föreslås även att företagen
skall fl göra avsättningar på förmånliga villkor till regionala investeringsfonder.

Enligt moderaterna bör regeringen lägga fram förslag om att socialförsäkringsavgifterna
skall sänkas med 3 % i stödområdena 3 och 4samt med 5 % i
områdena 5 och 6. Den minskning av de totala lönekostnaderna som
härigenom uppkommer för kommunerna bör avräknas mot skatteutjämningsbidragen.
Förslag härom bör också presenteras av regeringen.

Vidare begär motionärerna att regeringen skall utarbeta förslag till
regionala investeringsfonder i enlighet med vad som anförts i partimotionen
1108.1 dessa fonder avses företagen på gynnsamma villkor få avsätta medel
för investeringar i stödområdena.

Moderaterna anser att deras förslag leder till att behovet av selektiva
åtgärder minskar. De yrkar som en konsekvens härav att den av regeringen
föreslagna utbyggnaden av sysselsättningsstödet skall avslås. Dessutom anses
förslagen leda till ett minskat anslagsbehov för regionalpolitisk! stöd.

Centerpartiet godtar de i propositionen föreslagna ändringarna i stödformerna
som enligt partimotionen 2562 innebär klara förbättringar och
förenklingar i förhållande till nuläget. Stödet bör emellertid enligt motionen
byggas ut ytterligare i stödområdena 4-6. Sålunda väcks tanken på ett
differentierat generellt sysselsättningsstöd i stödområdena 5 och 6. Stödet
föreslås motsvara en sänkning av arbetsgivaravgifterna med 5-10 %. Centerpartiet
yrkar i sin motion att frågan utreds skyndsamt med sikte på att
stödformen skall kunna börja tillämpas från den 1 januari 1980. Vidare begär
motionärerna att riksdagen skall besluta att investeringsfonderna skall få
användas i kombination med lokaliseringspolitiskt stöd. Fonderna bör därvid i
regionalpolitisk syfte få användas fritt inom stödområde 6 och efter prövning
i de enskilda fallen inom områdena 5 och 4.

Även Nils Hörberg (fp) vill i motionen 2566 att riksdagen skall uttala sig för
att man i framtiden bör använda allmänt verkande stödformer inom
regionalpolitiken i större utsträckning än f. n. är fallet. Motionären vill att
man skall införa ett permanent lönekostnadsbidrag inom stödområdena för alla
anställda hos kommuner och företag. Han väcker vidare tanken på att man
skall införa ett avstånds- och kallortsbidrag till invånarna i vissa stödområden
samtidigt som man inför skärpta regler för avdrag för bilresor till och från
arbetet i storstadsområdena och andra utpräglade tätortskommuner.

Utskottet tar först upp till behandling de förslag i motionerna som syftar till
att med generella metoder utformade på olika sätt sänka lönekostnaderna för

AU 1978/79:23

företag i stödområdena. I sammanhanget behandlar utskottet också propositionens
förslag om utbyggnad av sysselsättningsstödet och moderaternas
yrkande om avslag på detta förslag.

Utskottet har tidigare i betänkandet uttalat att de regionalpolitiska
stödformerna bör utformas på grundval av de principer som hittills har
tillämpats. Man bör sålunda använda både selektiva och generella medel i
stödverksamheten, dock med tyngdpunkten lagd på selektiva åtgärder.
Huvuddelen av stödet bör sålunda lämnas efter en individuell prövning i de
enskilda ärendena. Stödet bör också i fortsättningen framför allt fungera som
ett stöd i inledningsskedet av en företagsetablering. Moderaternas förslag om
sänkta socialförsäkringsavgifter är oförenliga med dessa grundläggande
principer. Det medför dessutom ett mycket stort inkomstbortfall för det
allmänna, och de regionalpolitiska effekterna kan inte väntas stå i proportion
härtill. Enligt utskottets uppfattning bör man få ut väsentligt mer sysselsättningsmässigt
om man satsar resurser på ett system av den typ som föreslås i
propositionen och inte använder betydande medel som ett kontinuerligt
driftstöd för alla typer av verksamheter. Utskottet avstyrker alltså moderaternas
förslag.

Det sagda innebär inte att det skulle saknas skäl att i viss omfattning
subventionera lönekostnaden i områden med sysselsättningssvårigheter.
Sysselsättningsstödet är en sådan metod. Detta stöd har den fördelen att det
direkt stimulerar till att öka sysselsättningen samtidigt som det har karaktären
av inledningsstöd. Propositionens förslag till utbyggnad av sysselsättningsstödet
överensstämmer helt med vad som har förordats av sysselsättningsutredningen.
Förslaget är en välkommen förstärkning av de regionalpolitiska
medlen i särskilt utsatta regioner och bör därför genomföras. Härav
följer att moderaternas yrkande om avslag inte bör bifallas.

Ett sysselsättningsstöd av det slag som föreslås i centermotionen får i
princip samma effekter som den av moderaterna föreslagna sänkningen av
arbetsgivaravgifterna. De invändningar som utskottet riktat mot avgiftssänkningen
har alltså en motsvarande tillämpning på centerförslaget. Därtill
kommer att propositionens förslag allmänt sett medför ett starkare
ekonomiskt stöd till företag som nyetablerar eller utvidgar verksamhet inom
stödområdena. Subventioneringen av lönekostnaderna ökas starkt genom
den föreslagna utbyggnaden av sysselsättningsstödet som kommer att utgå i
de i centermotionen berörda stödområdena 4-6. Effekterna av de nya
stödformerna bör avvaktas innan man tar ställning till om ytterligare åtgärder
behöver vidtas. På grund av det anförda avstyrker utskottet motionen 2562 i
den aktuella delen.

Den i motionen 2566 framförda tanken på ett lönekostnadsbidrag avstyrks
av utskottet med hänvisning till vad som anförts vid behandlingen av
motsvarande förslag från moderaterna och centern. Inte heller övriga i
motionen framförda yrkanden bör föranleda någon åtgärd. Utskottet avstyrker
således motionen i dess helhet.

AU 1978/79:23

Utskottet övergår härefter till motionsförslagen om investeringsfondssystemet.

Som ovan redovisats vill moderaterna komplettera sitt förslag om åtgärder
för att sänka lönekostnaderna med möjligheter för företagen att inrätta
särskilda regionala investeringsfonder. Yrkande om att regeringen skall lägga
fram förslag härom har framställts av moderaterna redan i den under
allmänna motionstiden väckta motionen 1478. Den motionen remitterades
till näringsutskottet som har avstyrkt den i det i dagarna avgivna betänkandet
NU 1978/79:59. Utskottet delar näringsutskottets uppfattning och avstyrker
motsvarande yrkande i den föreliggande motionen 2557.

Centermotionens yrkande om investeringsfondernas användning anknyter
till ett förslag från sysselsättningsutredningen. Utredningsförslaget
noteras i propositionen men föranleder där endast konstaterandet att det
ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor. Utskottet vill med
anledning av motionen påpeka att investeringsfonderna sedan lång tid
tillbaka kunnat användas i regionalpolitisk! syfte. Fonderna har också i
praktiken haft stor regionalpolitisk betydelse. Enligt utskottets mening är det
tveksamt om man bör öppna möjlighet till ett generellt frisläpp av fonderna,
låt vara med begränsning till visst stödområde, samtidigt som övrigt
regionalpolitisk! stöd skall kunna användas i full utsträckning. Det kan bli
svårt att bedöma hur stor den totala subventioneringen egentligen blir.
Däremot kan det vid handläggningen av de enskilda stödärendena visa sig
lämpligt att, som förespråkas i centermotionen, kombinera ett utnyttjande av
investeringsfond med regionalpolitisk! stöd. Något hinder mot ett på detta
sätt kombinerat stöd finns inte. Som nyss nämnts ankommer det på
regeringen att fatta beslut i sådana frågor. Någon ändring i denna ordning bör
inte ske. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 2562 i
föreliggande del.

Med de ovan redovisade ställningstagandena godtar utskottet de principer
som ligger till grund för propositionens förslag till stödsystem och systemets
uppläggning i stort.

Utskottet kommer i den fortsatta framställningen att ta upp olika frågor om
systemets närmare utformning med anledning av vad som anförts i
propositionen och motionerna. Innan utskottet övergår härtill bör påpekas att
det nu beskrivna systemet av stimulansåtgärder i form av bidrag och lån samt
skattelättnader via investeringsfonderna kompletteras av andra åtgärder. Här
kan erinras om de regionala utvecklingsfondernas betydelse för att främja de
mindre och medelstora företagen och om Norrlandsfondens verksamhet.
Transportstödet har nämnts redan tidigare.

Utskottet anser det samtidigt vara på sin plats att på nytt påminna om den
grundläggande förutsättningen för att man med de regionalpolitiska medlen
skall kunna åstadkomma en mer balanserad fördelning av den sysselsättning
som skapas inom näringslivet. Som inledningsvis framhållits är möjligheterna
att nå åsyftade regionalpolitiska resultat beroende av ett expanderande

AU 1978/79:23

näringsliv. Det är sålunda tillväxten som ger förutsättningar för en sådan
fördelning av resurserna att man kan nå de regionalpolitiska målen. De
senaste årens svaga industrikonjunktur som inträffade parallellt med strukturkriser
inom flera av våra mest betydelsefulla industribranscher har
medfört svåra problem för orter och hela regioner såväl inom stödområdena
som i övriga delar av landet. Samtidigt har gränserna för regionalpolitikens
möjligheter blivit åskådliggjorda på ett påtagligt sätt. Regionalpolitiken
förmår inte lösa omfattande strukturkrisersom drabbar hela branscher. Det är
inte heller dess uppgift. De grundläggande problemen av det slaget måste
lösas på andra vägar, genom branschpolitiska insatser och, på sikt, genom
insatser för industriell förnyelse, dvs. genom samlade åtgärder inom hela det
industripolitiska fältet. Regionalpolitiken kan på olika sätt medverka och
stödja en sådan utveckling men inte på egen hand lösa sysselsättningsproblemen.

Vissa för samtliga stödformer gemensamma frågor

Utskottet har i den inledande historiska återblicken redovisat hur den
stödberättigade verksamheten successivt breddats. Sysselsättningsutredningen
konstaterar att det numera knappast finns någon verksamhet
av lokaliseringspolitiskt intresse som inte formellt omfattas av den
regionalpolitiska stödverksamheten. I propositionen framhåller föredragande
statsrådet som allmän princip att endast verksamheter som kan påverkas i
fråga om lokalisering eller omfattning bör få regionalpolitisk! stöd. Han
förordar därefter att samma avgränsningar av den stödberättigade verksamheten
som i dag finns för lokaliseringsstöd bör gälla även i fortsättningen och
därvid omfatta alla former av regionalpolitisk! stöd. Därutöver föreslås
regeringen få möjlighet att efter prövning i varje enskilt fall besluta om stöd
till företag med annan verksamhet, om denna har eller beräknas få särskild
betydelse för näringslivet i regionen eller annars bedöms vara av särskild
regionalpolitisk betydelse.

I centerns partimotion 2562 yrkas att även energianläggningar, som drivs
med inhemska bränslen, skall hänföras till stödberättigad verksamhet. Stöd
till sådana anläggningar förutsätts kunna utgå generellt i områdena 5 och 6
och efter särskild prövning i andra delar av landet.

Utskottet konstaterar att om en energianläggning ingår som del av ett i
övrigt stödberättigat projekt, exempelvis en industri, blir energidelen av
anläggningen automatiskt stödberättigad. I andra fall bör frågan om stöd till
energiprojekt prövas efter de riktlinjer som angivits i propositionen. Rent
allmänt vill utskottet tillägga att om man vill främja användningen av
inhemska bränslen bör detta ske från energipolitiska och inte från regionalpolitiska
utgångspunkter. Stöd till insatser på energiområdet utgår enligt
förordningen (1975:422, omtryckt 1977:388) om statsbidrag till energibesparande
åtgärder inom näringslivet m. m. Stödformen är aktualiserad i

AU 1978/79:23

propositionen 1978/79:115 om energipolitiken. Med det anförda avstyrker
utskottet motionsyrkandet.

Johan Olsson (c) och Sven-Olov Träff (m) föreslår i den under allmänna
motionstiden väckta motionen 1556 att stöd skall kunna ges till hantverk,
reparations- och underhållsverksamhet.

De av motionärerna nämnda formerna av verksamhet kan - beroende på
verksamhetens inriktning - utgöra industriservice och därmed räknas som
stödberättigad verksamhet. Avgörande är emellertid om verksamheten har
enbart lokal betydelse. Är så fallet bör regionalpolitisk! stöd inte beviljas. Att
regeringen skall ha möjlighet att dispensera från denna huvudregel i speciella
fall har ovan berörts. Med hänvisning i övrigt till de stödmöjligheter som
finns inom ramen förde regionala utvecklingsfondernas verksamhet och det
särskilda glesbygdsstödet avstyrker utskottet motionen.

Som stödmottagare räknas i dag främst svenska och utländska
fysiska och juridiska personer som bedriver stödberättigad verksamhet inom
det enskilda näringslivet. Till den stödberättigade kretsen hör också statliga
företag men inte statliga myndigheter och affarsdrivande verk. I propositionen
föreslås ingen annan ändring i dessa regler än viss vidgning av
möjligheterna för fastighetsförvaltande bolag att få stöd. Vad nu anförts i
propositionen lämnar utskottet utan erinran.

Kommuner, kommunala bolag och kommunala stiftelser kan endast i
undantagsfall få regionalpolitisk! stöd. Ett av undantagen är investeringar i
turistanläggningar. Vidare kan ett beviljat lokaliseringslån för byggnadsinvestering
kvarstå om en kommun övertar en fastighet av ett företag som
beviljats lån och har råkat i svårigheter. Kommunen kommer därigenom att
överta betalningsansvaret för lokaliseringslånet. Dessutom kan kommuner få
bidrag för att bygga industrilokaler för uthyrning. Denna möjlighet till bidrag,
som infördesår 1977, står öppen i första hand för kommuner i det nuvarande
inre stödområdet. Bidragsverksamheten finansieras från ett särskilt anslag,
Bidrag till kommunala industrilokaler, som för innevarande budgetår är
uppfört med 30 milj. kr.

Inte heller när det gäller kommunernas möjlighet att få regionalpolitiskt
stöd föreslås från regeringens sida någon ändring i nuvarande principer.
Däremot förordas en ändrad ordning för stödet till kommunala industrilokaler.
Sålunda föreslås i anslutning till vad sysselsättningsutredningen har
rekommenderat att det särskilda statsbidraget ersätts av avskrivnings- och
lokaliseringslån. Lånemöjligheterna bör begränsas till kommuner inom
stödområdena 4-6. Förslaget får som anslagsteknisk konsekvens att stödverksamheten
i fortsättningen finansieras från anslagen till Regionalpolitiskt
stöd: Bidragsverksamhet resp. Lokaliseringslån i stället för från det särskilda
anslaget, som därmed utgår ur statsbudgeten.

Stödet bör enligt propositionen, liksom f. n. är fallet, främst avse mindre
industrilokaler på mindre orter. Härtill knyts i propositionen vissa ytterligare

AU 1978/79:23

restriktioner. Som allmän utgångspunkt anges att möjligheten till stöd till
kommunala industrilokaler bör utnyttjas sparsamt tills ytterligare erfarenheter
har vunnits av stödverksamheten. Normalt bör stöd beviljas endast om
preliminärt hyresavtal finns tecknat för åtminstone en del av lokalen och
sedan det har prövats om inte tilltänkta hyresgäster har möjlighet att själva
bygga lokaler. Vidare bör fastställas enhetliga riktlinjer för hyressättningen.

Utskottet biträder de allmänna principer som har angivits i propositionen
för regionalpolitisk stöd till kommuner. Stödet till industrilokaler kan ofta
vara ett verksamt medel att främja industriutvecklingen på mindre orter.
Utskottet godtar vad som har föreslagits om den fortsatta stödgivningen till
kommunala industrilokaler. Detta innebär att utskottet ansluter sig till att
denna stödgivning bör förbehållas kommuner inom stödområdena 4-6. Som
följd av detta ställningstagande avstyrker utskottet vad som yrkas beträffande
kommunala industrilokaler i motionerna 2504 av Nils Hjorth m. fl. (s) om
möjligheten till stöd i samtliga stödområden, 2574 av Kjell Mattsson m. fl.(c,s,
m) om stöd till kommuner i stödområde 3 under förutsättning att området
samtidigt är primärt rekreationsområde (alternativyrkande) samt 1563 av
Ivan Svanström (c) och Gösta Andersson (c) om att stöd skall kunna utgå på
Öland samt i Högsby, Hultsfreds och Vimmerby kommuner.

1 den i anslutning till propositionen 1978/79:126 väckta motionen 2238 av
Nils Åsling (c) och Per Stjernström (c) tas upp frågan om bidrag till ett
kommunalt industrihus i Krokom. Motionärerna vill att det ovannämnda
anslaget till bidrag till kommunala industrilokaler för innevarande budgetår
skall förstärkas med 14 milj. kr.

För stöd till kommunala industrihus finns,som framgårav det ovan sagda,
en redan etablerad ordning, och den kommer med vissa modifieringar att
bestå även i fortsättningen. Enligt utskottets mening bör ett stödprojekt av
aktuellt slag prövas i denna ordning. En framställning om stöd till ett
industrihus har också avgivits av Krokoms kommun. Framställningen
bereds f. n. av arbetsmarknadsstyrelsen, som har att med eget yttrande
överlämna den till regeringen. Regeringens kommande prövning bör inte
föregripas genom ett beslut av riksdagen. Utskottet kan emellertid så till vida
instämma i vad motionärerna anfört att särskilda omständigheter föreligger i
ärendet. I fråga om medelsanvisningen vill utskottet tillägga att behovet av
anslagsförstärkning inte längre blir aktuellt på grund av de ändrade former för
finansiering av stödverksamheten som förutsätts ske från den 1 juli i år. Mot
bakgrund av det anförda bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

I propositionens avsnitt om stödmottagare behandlas också frågan om
kollektivavtal vid det foretag som söker regionalpolitiskt stöd skall utgöra villkor
för att bevilja sådant stöd. Föredragande statsrådet anser att ett sådant krav
inte kan ställas. Däremot bör krävas att de anställda vid stödföretagen uppbär
lön och andra anställningsförmåner som är jämförbara med dem som utgår
enligt kollektivavtal inom branschen. Ett företag som inte har tecknat

AU 1978/79:23

kollektivavta! skall styrka att lön och andra förmåner utgår på angivet sätt.
Bevisbördan läggs med andra ord på företaget.

Frågan om kollektivavtal, som också övervägs av sysselsättningsutredningen,
tas upp av Bengt Fagerlund m. fl. (s) i motionen 2561. Med
utredningens förslag som utgångspunkt yrkar motionärerna att riksdagen
skall som allmänt villkor för stöd kräva villkoret att kollektivavtal gäller vid
stödföretaget.

Utskottet ställer sig i denna fråga bakom föredragande statsrådets ovan
redovisade ståndpunkt och avstyrker följaktligen motionsyrkandet.

1 samma motion av Bengt Fagerlund m. fl. (s) förs fram ett tidigare
aktualiserat förslag att införa kommunal styrelserepresentation i stödföretagen
som ett bidragsvillkor. Motionärerna vill på detta sätt förbättra kommunernas
möjligheter att ta del av företagens planer. I motionen yrkas att regeringen
skyndsamt skall lägga fram förslag om sådan representation.

Ett motsvarande motionsyrkande från socialdemokratiskt håll behandlades
av utskottet i betänkandet AU 1976/77:23. Utskottet hänvisade då bl. a.
till att kommunernas informationsbehov kan tillgodoses på andra vägar och
till att styrelserepresentation för kommuner kan införas som stödvillkor, om
det i det enskilda fallet anses erforderligt. Yrkandet avstyrktes, och riksdagen
följde utskottet. I den nu föreliggande motionen harenligt utskottets mening
inte lagts fram några nya skäl som gör det motiverat för riksdagen att frångå
sitt tidigare ställningstagande. Utskottet avstyrker alltså det aktuella
motionsyrkandet.

Sedan år 1974 har bedrivits försöksverksamhet med könskvotering
som villkor för regionalpolitisk! stöd. Villkoret är att minst 40 % av
arbetsplatserna vid de företag som beviljas stöd skall förbehållas vartdera
könet.

I enlighet med sysselsättningsutredningens förslag förordas i propositionen
att könskvoteringen i nuvarande form permanentas och görs tillämplig på alla
former av regionalpolitisk! stöd. Detta innebär en viss utvidgning av
tillämpningen. Den kommer därmed, i motsats till vad som gäller f. n., att
även omfatta företag som söker regionalpolitiskt stöd enbart i form av
sysselsättningsstöd. Kvoteringen bör enligt propositionen också tillämpas i
de fall stöd lämnas enligt offertprincipen. Samma möjligheter att genom
dispens helt eller delvis efterge 40-procentsregeln som har funnits hittills bör
finnas även i fortsättningen.

Moderaterna anför i partimotionen 2557 bl. a. att kvoteringen kan på ett
olyckligt sätt låsa möjligheterna att placera arbetssökande, och de vill därför
avstå förslaget att könskvoteringen skall byggas ut och bli ett permanent inslag i
regionalpolitiken.

Att öka sysselsättningen för kvinnor och minska den könsmässiga
uppdelningen på arbetsmarknaden är ett primärt mål i strävandena mot
jämställdhet mellan kvinnor och män. Gjorda undersökningar visar att den

AU 1978/79:23

bedrivna försöksverksamheten har haft positiva effekter. Ett allmänt motiv
för att behålla könskvoteringen som stödvillkor är att andelen kvinnor med
förvärvsarbete i regel är lägre inom stödområdena än inom övriga delar av
landet. Skäl saknas att, som moderaternas yrkande innebär, under beteckningen
försöksverksamhet bibehålla det för fem år sedan införda villkoret om
könskvotering. Att villkoret även görs tillämpligt på sysselsättningsstödet i
de fall sådant stöd beviljas fristående från annat stöd finner utskottet naturligt
med hänsyn till att sysselsättningsstödet vid bifall till propositionens förslag
blir väsentligt förstärkt. Utskottet biträder med det anförda propositionens
förslag om könskvoteringen och avstyrker moderaternas avslagsyrkande.

Som nyss nämnts förutsätts i propositionen att det även i fortsättningen
skall finnas möjlighet att dispensera från könskvoteringsreglerna. Magnus
Persson m. fl. (s) lägger i motionen 2576 fram ett tämligen detaljerat förslag
till bestämmelser om dispens från könskvotering.

Det bör ankomma på regeringen och stödmyndigheterna att liksom
tidigare utfärda detaljbestämmelser av det slaget. Med hänsyn härtill och då
utskottet inte finner skäl att kommentera dispensförslaget avstyrks motionen.

Innan detta avsnitt om gemensamma frågor för stödsystemet avslutas vill
utskottet fasta uppmärksamheten på den praxis i stödärendena som utvecklats
och som redovisas i propositionen på s. 93-94. Redovisningen avser
handläggningen av ärenden om lokaliseringsbidrag, avskrivningslån och den
befrielse att betala ränta på lokaliseringslån som det hittills varit möjligt att
medge. Vid behandlingen av ett stödärende ställs det sammanlagda stödbeloppet
i relation till antalet nytillkomna arbetstillfällen. För nuvarande
stödområden har i praxis utformats särskilda riktvärden för subventionen av
varje nytt arbetstillfälle. Särskilda skäl krävs föratt bevilja stöd som överstiger
riktvärdet i resp. stödområde.

Enligt propositionen bör nuvarande praxis för att bestämma stödets storlek
behållas. Ett system med riktvärden har onekligen fördelar från administrativ
synpunkt. Det är ägnat att främja enhetlighet och konsekvens i stödgivningen
och är särskilt värdefullt när många myndigheter är inblandade, vilket är
fallet då en stor del av ärendena hanteras på det regionala planet. Å andra
sidan bör tillämpningen av riktvärdena inte drivas därhän att man inte
utnyttjar den flexibilitet som finns inbyggd i stödsystemets grundläggande
konstruktion. Som utskottet närmare skall utveckla i avsnittet om lokaliseringslån
i anslutning till ett förslag om räntebefrielse bör de normala
maximibeloppen för subvention per arbetstillfälle kunna frångås när det
gäller att få till stånd en regionalpolitisk! angelägen etablering. Även då det är
fråga om att differentiera stödet mellan olika delar av vidsträckta kommuner i
Norrland kan det finnas skäl att jämka de gängse maximitalen.

AU 1978/79:23

Sysselsättningsstödet

Utskottet har i det föregående tagit ställning till den utbyggnad av
sysselsättningsstödet som förordas i propositionen. I detta sammanhang tar
utskottet därför endast upp frågan om övergångsregler.

Sysselsättningsstödet beräknas förden sysselsättningsökning som uppstår
inom stödföretagen under ett kalenderår. De nya reglerna för stödet bör enligt
propositionens förslag börja tillämpas med år 1980 som första kvalifikationsår.
Stöd som beviljas under år 1979 eller tidigare bör följa nuvarande
regler.

Propositionens förslag till övergångsregler kan synas naturligt med hänsyn
till kalenderårsberäkningen. Den föreslagna kraftiga förstärkningen av stödet
som avses ske från år 1980 ger emellertid anledning till farhågor för att
övergångsregeln kommer att verka hämmande på företagens benägenhet att
nyanställa arbetstagare under återstoden av innevarande år. Denna olägenhet
bör undvikas. Utskottet föreslår därför att hela år 1979 skall få räknas som
första kvalifikationsår för sysselsättningsstödet i dess nya form. Utskottet är
medvetet om att det härigenom kan uppstå visst administrativt merarbete.
Vidare måste de tidigare redovisade reglerna om könskvotering och
förhandsbesked tillämpas i modifierad form under övergångstiden. Vad
utskottet anfört i denna fråga bör ges regeringen till känna.

Lokaliseringslån

Även frågan om lokaliseringslånens användning m. m. har behandlats idet
föregående. I detta sammanhang tar utskottet endast upp frågan om
räntebetalningen.

Räntan på lokaliseringslån uppgår f. n. till det officiella diskontot ökat med
3,75 %. Som en särskild stödform har hittills använts räntebefrielse som
kunnat medges för högst tre år. Sysselsättningsutredningen föreslog att
möjligheten till räntebefrielse slopas och ersätts med möjlighet till anstånd att
betala ränta under högst fem år. Under anståndstiden skall räntebeloppet
ackumuleras och läggas till kapitalskulden. Någon direkt subvention
kommer därmed inte längre att ges i samband med lokaliseringslån.
Utredningsförslaget biträds i propositionen.

Bengt Fagerlund m. fl. (s) framhåller i motionen 2561 att räntebefrielsen i
vissa fall visat sig vara ett avgörande argument för att få till stånd en
omlokalisering eller utbyggnad av företag. En viss men i förhållande till
nuläget begränsad möjlighet till räntebefrielse för lokaliseringslån bör därför
finnas kvar i stödsystemet. En förutsättning skall vara att lokaliseringen skall
framstå som särskilt angelägen. Ärende om räntebefrielse bör enligt motionen
prövas av regeringen i varje särskilt fall.

Räntebefrielse har visat sig vara ett verksamt medel inom det regionalpolitiska
stödet. Utskottet har därför förståelse för motionärernas önskemål att

AU 1978/79:23

behålla denna stödform. Det uppstår emellertid komplikationer att kombinera
detta önskemål med det förenklade och delvis omkonstruerade
stödsystem, som föreslagits i propositionen och som i och för sig inte
ifrågasatts i motionen. Utskottet har därför undersökt om man inte inom
ramen för det föreslagna systemet kan nå samma effekter som motionärerna
eftersträvar, nämligen att öppna möjligheter till ett särskilt tillskott i fråga om
stöd till lokaliseringsprojekt som bedöms som särskilt angelägna.

Enligt utskottets uppfattning bör det vara möjligt att tillgodose motionärernas
önskemål. I allmänhet bör man inom ramen för avskrivningslånen
kunna ge subventioner av samma storlek som enligt det nuvarande systemet
inkl. räntebefrielse. För att nå denna effekt kan det i vissa fall bli nödvändigt
att gå ifrån de riktvärden som uppställts för subvention per arbetstillfälle.
Myndigheterna bör kunna utnyttja denna möjlighet när det gäller särskilt
angelägna projekt. I sista hand har regeringen dessutom möjlighet att, om det
visar sig erforderligt, höja den övre gränsen för bl. a. avskrivningslån.

Mot bakgrund av det anförda synes motionsyrkandet inte behöva föranleda
någon åtgärd. Utskottet vill dock tillägga att om erfarenheterna av den
nya ordningen blir negativa bör det övervägas att återinföra ett system med
räntebefrielse.

Offertprincipen

Regionalpolitisk! stöd har kunnat lämnas enligt offertprincipen sedan år
1977. Principen innebär att det företagsekonomiska intresset förenas med det
samhällsekonomiska genom att staten på offert från ett företag - statligt,
privat eller kooperativt - betalar särskild ersättning till företaget för att det
vidtar åtgärder som staten i regionalpolitisk! syfte önskar att företaget skall
göra. Metoden har varit avsedd att användas i Norrbotten och vid nyetableringar
i skogslänens inre delar. Offertstöd har enligt propositionen hittills
lämnats i endast fyra fall.

I likhet med sysselsättningsutredningen anser föredragande statsrådet att
offertprincipen som regionalpolitisk stödform bör användas även i fortsättningen.
Metoden bör aktualiseras endast när övriga stödformer inte är
tillämpliga. Den behöver inte längre tas i bruk för att ge förhöjt investeringsstöd.
Det kan ske på annat sätt. Meningen är att stödformen skall användas
bl. a. som ett allmänt inkörningsstöd under högst fem år. Den föreslås kunna
utnyttjas inom samtliga stödområden när det gäller projekt inom den privata
tjänste- och servicesektorn inkl. stöd till riksorganisationer och
administrativa funktioner inom större industriföretag. När det gäller övriga
typer av stödberättigad verksamhet bör principen vara förbehållen stödområdena
4-6.

Moderaterna godtar i partimotionen 2557 att offertprincipen tillämpas även
i fortsättningen. De vill emellertid tillfoga som villkor utöver kravet på
sysselsättningseffekt att tillämpningen av offertprincipen skall åstadkomma

AU 1978/79:23

produktiva tillgångar, dvs. - som det sägs i motionen - ”vara led i en från
allmänna utgångspunkter önskvärd utveckling”.

Enligt ett av de exempel som lämnas i propositionen på offertprincipens
användning bör stöd kunna lämnas till ett företag för åtgärder som inte är
företagsekonomiskt motiverade för företaget självt men som kan utnyttjas av
andra företag och bidra till att utveckla den industriella miljön i området. En
sådan användning synes ligga väl i linje med vad som förordas i motionen.
Emellertid bör man inte föra in ett stödvillkor av det allmänt hållna slag som
moderaterna förordar. Ett krav på produktiva tillgångar som resultat av
offertprincipens tillämpning skulle kunna tas till intäkt för att hävda att
stödformen inte får användas för att främja lokaliseringsprojekt inom den
privata service- och tjänstesektorn. En sådan tolkning skulle bli ett allvarligt
hinder mot att genomföra angelägna lokaliseringsprojekt inom denna
sektor.

Det finns också ett annat skäl mot att införa en ny begränsning i
offertprincipens användning. Med anledning av ett yrkande i motionen
1978/79:2251 av Per Petersson m. fl. (m) om att offertprincipen bör användas
i stor skala i Norrbotten uttalade utskottet enhälligt nyligen i betänkandet AU
1978/79:33 att ”utskottet utgår från att regering och myndigheter gör vad som
är möjligt för att vidga användningen av stöd enligt offertprincipen”. Mot
bakgrunden av det uttalandet och vad i övrigt anförts avstyrker utskottet
yrkandet i motionen 2557.

Som ovan nämnts innebär propositionens förslag att offertprincipen skall
kunna användas för annan verksamhet än inom tjänste- och servicesektorn
m. m. inom områdena 4-6. Centerpartiet förordar i motionen 2562 liksom
Marianne Stålberg m. fl. (s) i motionen 2511 att tillämpningen av principen pä
industriell verksamhet m. m. begränsas till områdena 5-6.

Utskottet har viss förståelse för den restriktivare inställning som ligger
bakom motionsförslagen. Ett viktigt skäl som talar för propositionens förslag
är emellertid att det medger att offertprincipen kan utnyttjas i hela
Norrbottens län, där vissa kommuner föreslagits bli inplacerade i stödområde
4. Som framgår av vad nyss anförts har utskottet uttalat sig för en vidgad
användning av offertprincipen i det länet. Som konsekvens av detta
ställningstagande biträder utskottet propositionens förslag och avstyrker
motionsyrkandena.

Stöd till företag inom turistnäringen

Regionalpolitisk! stöd har kunnat lämnas till företag inom turistnäringen
alltsedan stödverksamhetens början. Vissa begränsningar gäller dock.
Stödinsatserna har i princip förbehållits områden där man inte kan räkna med
någon industriell expansion.men förutsättningar finns för turism, dvs. i mer
utpräglade glesbygder såsom fjällregionerna. Utanför de nordligare delarna
av landel har stöd ansetts böra lämnas endast för punktinsatser i särskilda fall.

AU 1978/79:23

Begränsningen gäller vidare i fråga om såväl stödet till investeringar som
sysselsättningsstödet.

I likhet med vad som har förordats av sysselsättningsutredningen föreslås i
propositionen att stöd till företag inom turistnäringen skall ges efter samma
regler som för annan stödberättigad verksamhet. I motsats till vad som har
gällt hittills kommer därmed stöd att kunna lämnas för investeringar i
maskiner och inventarier samt vid förvärv av turistanläggningar. Utskottet
biträder förslaget i princip.

Som nämnts redan tidigare föreslås i propositionen en längsta löptid av 25 år
för lokaliseringslån för att man skall nå en bättre överensstämmelse mellan
den skattemässiga avskrivningstiden och amorteringstiden. Utskottet biträder
förslaget. Därmed tillgodoses ett yrkande i den under allmänna motionstiden
väckta motionen 2121 av Anders Dahlgren m. fl. (c), i vilken föreslogs
att amorteringstiden för lånen skall kunna förlängas till 20 år. Motionärerna
förordade samtidigt möjlighet till upp till fem års anstånd med räntebetalning
och amortering. Dessa möjligheter kommer att föreligga vid bifall till vad som
tidigare förordats om de allmänna reglerna för lokaliseringslån. Vad som nu
sagts innebär att motionen inte behöver föranleda någon åtgärd.

Frågan om stödets storlek berörs i propositionen med anledning av att vissa
remissinstanser har ansett det motiverat med högre bidrag inom turistnäringen
än för t. ex. industriföretag. Föredragande statsrådet anser det
emellertid inte vara befogat. Av motsatt uppfattning är Marianne Stålberg
m. fl. (s) i motionen 2511. Motionärerna anser att subventionsnivån för
turistinvesteringar bör höjas.

Investeringar i turistanläggningar blir ofta mer kapitalintensiva än andra
investeringar. Det gäller särskilt om stugbyar avsedda för uthyrning. Det har
hävdats att turistnäringen i bl. a. sådana fall missgynnas av tillämpningen av
det förut berörda systemet med riktvärden för subventioneringen av varje
nytt arbetstillfälle. Enligt utskottets mening bör man inte för turistnäringens
del gå utanför de allmänna ramar som har dragits upp för den regionalpolitiska
stödverksamheten. De stora kapitalinvesteringarna per arbetstillfälle
inom turistnäringen kan emellertid ibland ge anledning att utnyttja den
flexibilitet som finns inom stödsystemet för en mer generös beräkning av
investeringsstödet. Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör
regeringen underrättas om.

Den nuvarande geografiska begränsningen vid stöd till turistnäringen har
ovan redovisats. Föredragande statsrådet föreslår i likhet med sysselsättningsutredningen
att stöd i fortsättningen normalt skall kunna lämnas i
stödområdena 4-6. Stöd skall även kunna lämnas i områdena 1-3, men detta
förutsätter medgivande av regeringen. I centerns partimotion 2562 liksom i
ett alternativyrkande i motionen 2574 av Kjell Mattsson m. fl. (c, s, m)
förespråkas att stöd skall ges även till anläggningar i kommuner i stödområde
3, om anläggningen samtidigt innebär lokalisering till ett primärt rekreationsområde.
Ett mer långtgående yrkande framställs av Torkel Lindahl (fp) och

5 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 23

AU 1978/79:23

Georg Åberg (fp) i motionen 2452. De föreslår att stöd till turistnäringen skall
kunna utgå i samtliga stödområden om företaget ligger i ett primärt
rekreationsområde.

Utskottet är inte berett att generellt förorda att det geografiska området för
turiststödet vidgas. Utskottet har emellertid förståelse för att det i vissa fall
kan vara berättigat med investeringsstöd till anläggningar i anslutning till
primära rekreationsområden i stödområde 3. Utskottet förutsätter därför att
regeringen vid prövning av ärenden om stöd till turistanläggning tar särskild
hänsyn till om anläggningen ligger i nämnda områden.

Av följande uppställning framgår vilka kommuner i stödområde 3 som helt
eller delvis ligger inom primära rekreationsområden:

Kommun
Strömstad
Tanum
Sotenäs

Åmål
Mellerud
Dals-Ed
Bengtsfors
Årjäng
Säffle

Ljusnarsberg

Ludvika

Smedjebacken

Avesta }

Leksand
Rättvik

Bollnäs
Söderhamn

Härnösand J
Umeå J

Primärt rekreationsområde

Norra Bohuslän

Dalsland-Nordmarken

Malingsbo-Kloten

Nedre Dalälven
Siljansbygden

Ljusnan

Höga kusten
Vindelälven

Med det anförda har utskottet till en del tillmötesgått motionärernas
önskemål. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna bör regeringen
underrättas om.

Stöd till företag inom den privata service- och tjänstesektorn

Regionalpolitisk! stöd har hittills lämnats i mycket liten utsträckning till
privata service- och tjänsteföretag. Ett av skälen härtill är att stödformerna

AU 1978/79:23

hittills främst har utformats med tanke på industriföretag. Den nu föreslagna
reformen av stödet gör det möjligt för tjänste- och serviceföretagen att
utnyttja stödet i större utsträckning än tidigare. Bl. a. blir det möjligt för dem
att få sysselsättningsstöd.

I propositionen räknar man med att stödet kommer att behöva specialutformas
för större projekt inom den aktuella sektorn eller vid omlokaliseringar
av administrativa funktioner inom större industriföretag. Offertprincipen
bör då användas. Den metoden skall, som föruts nämnts, i sådana fall
bli möjlig att använda vid lokaliseringar i samtliga stödområden.

I propositionen förordas dessutom en vidgad användning av systemet med
lokaliseringssamråd för den aktuella tjänstesektorn. Sådant samråd, som
kommer att behandlas även senare i betänkandet, omfattar f. n. större
industriföretag. För informationsutbyte och samråd i etableringsfrågor har
inrättats en etableringsdelegation inom regeringskansliet (industridepartementet).
Samrådsförfarande! föreslås nu komma att omfatta även större
företag inom den privata tjänste- och servicesektorn. Etableringsdelegationen
bör vidare med intresse- och ideella organisationer kunna ta upp
överläggningar om möjligheterna att förlägga verksamhet till stödområdena.
Likaså bör man överlägga med industriföretag om att förlägga administrativa
funktioner till stödområdena.

Moderata samlingspartiet yrkar i motionen 2557 att riksdagen skall avslå
förslaget att vidga lokaliseringssamrådet till den privata tjänste- och se/yicesektorn.
Motionärerna hänvisar till att de vill ha en decentraliserad regionalpolitisk
beslutsprocess, och de kan därför inte biträda ett centralstyrt
administrativt system av det slag som förordas i propositionen.

I centerpartimotionen 2562 påpekas att lokaliseringen av den privata
tjänste- och serviceverksamheten inte på samma sätt som industrin kan
påverkas med enbart ekonomiska medel. Motionärerna vill därför få till stånd
en utredning av möjligheterna till regional omfördelning av sysselsättningen inom
den privata service- och tjänstesektorn. Därvid bör utredas lämpliga
administrativa och ekonomiska styrmedel för en mera balanserad lokalisering
av framför allt företag som ger service på en nationell nivå.

Liknande tankegångar kommer fram i motionen 2572 av Svante Lundkvist
m. fl. (s) där man vill att riksdagen skall uttala sig för att regeringen redan nu
förbereder effektivare åtgärder för att motverka ”att de kunskapsintensiva
arbetsuppgifterna inom näringslivet koncentreras till et t fät al områden i landet ’
Motionen utgår från förhållandena i Södermanlands län, men det sägs att
liknande erfarenheter finns i andra län. Vad motionärerna vänder sig mot är
att den industriella verksamheten i länet i huvudsak inriktas på det egentliga
tillverkningsledet med en mycket ringa andel av kvalificerade funktioner
som forskning, produktutveckling, marknadsföring och administration. En
fortsatt utveckling av det slaget är olycklig och kan på sikt leda till en
segregation på arbetsmarknaden med koncentration av de kunskapsintensiva
och mer framåtsyftande arbetsuppgifterna inom näringslivet till ett fåtal
områden.

AU 1978/79:23

Utskottet har i ett tidigare avsnitt framhållit den offentliga sektorns
betydelse i regionalpolitiken och har i det sammanhanget förordat åtgärder
för att främja en omfördelning av statlig verksamhet. Också den privata
service- och tjänstesektorns möjligheter att bidra till en regional utjämning
måste komma i blickpunkten eftersom man räknar med att denna sektor
kommer att ta en ökad andel av den totala sysselsättningen. Kvalificerade
funktioner inom tjänstesektorn är dessutom ofta förlagda till storstadsregioner
och andra stora tätorter. Den i propositionen förordade vidgningen av
etableringsamrådet kan vara en väg att öka möjligheterna till önskvärda omöch
nylokaliseringar inom service- och tjänsteverksamhet m. m. Det är f. ö.
en åtgärd som har förordats av sysselsättningsutredningen i dess slutbetänkande.
Utskottet biträder med det anförda regeringens förslag på denna punkt
och avstyrker följaktligen avslagsyrkandet i moderaternas partimotion
2557.

De i motionen 2562 och 2572 framställda förslagen anknyter till frågan om
ett utvidgat etableringssamråd i kombination med ökade möjligheter att ge
regionalpolitisk! stöd är tillräckliga styrmedel i detta sammanhang. Den
frågan har också berörts i sysselsättningsutredningens nyssnämnda slutbetänkande.
Enligt utredningens mening behövs ytterligare ekonomiska och
administrativa styrmedel för att få till stånd en regional omfördelning av
sysselsättningen inom den privata service- och tjänstesektorn. Utredningen
föreslår att denna fråga övervägs och utreds närmare.

Utskottet hänvisar till att det sålunda föreligger ett nyligen framlagt förslag
från sysselsättningsutredningen om fortsatt utredningsarbete beträffande
behovet av ytterligare ekonomiska och administrativa styrmedel.

Utskottet utgår från att denna utredningsfråga övervägs av regeringen vid
beredningen av utredningens betänkande. Vad utskottet anfört med anledning
av motionerna 2562 och 2572 bör regeringen underrättas om.

Frågor om säkerheter, bevakning, handläggning m. m.

I propositionen behandlas i särskilda avsnitt frågor om säkerheter,
bevakning, återkrav av stöd som har utbetalats samt handläggnings- och
beslutsordning i stödärenden. Utskottet lämnar vad som anförts och
föreslagits i dessa avsnitt utan erinran.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om alt det har ingått i sysselsättningsutredningens
uppdrag att ta upp frågan om överlåtelser av företag som
har fått regionalpolitisk! stöd. Redan nu gäller att avskrivnings- och
lokaliseringslån kan sägas upp till omedelbar betalning om väsentlig
förändring sker i stödföretagets ägareförhållanden. Utredningen föreslår att
det vid varje större ägareförändring bör prövas hur överlåtelsen påverkar
företagets möjligheter till fortsatt drift och sysselsättning för personalen. På
grundval härav skall bedömas om företaget skall få behålla stöd i fortsättningen.
Vidare föreslås anordningar för att automatiskt omvandla avskriv -

AU 1978/79:23

ningslån till lokaliseringslån med fortsatt möjlighet att återkräva hela stödet
vid överlåtelse.

Del ankommer på regeringen att besluta om den närmare utformningen av
återkravsreglerna. Föredragande statsrådet anmäler att avsikten är att
reglerna skall utformas i huvudsak på det sätt utredningen har föreslagit. En
striktare ordning kommer alltså att genomföras. Därmed får syftet med den
under allmänna motionstiden väckta motionen 553 av Hagar Normark m. fl.
(s) anses vara tillgodosett. Motionen, som efterlyser effektivare kontroll av
lokaliseringsstöd vid överlåtelse av företag, behöver alltså inte föranleda någon
åtgärd.

Lokaliseringssamråd

Sedan år 1976 finns ett system för lokaliseringssamråd som vilar på
överenskommelser med större industriföretag och senare byggts ut med
förelag inom konsument- och jordbrukskooperationen. Som redan nämnts
har inrättats en särskild delegation för etableringsfrågor som inom industridepartementet
handlägger samrådsverksamheten.

Riksdagen uttalade på hösten 1976 (AU 1976/77:7, rskr 1976/77:79) att
verksamheten skulle bedrivas på försök och utvärderas efter någon tid.
Därefter skulle bedömas om systemet skall bestå eller eventuellt förändras.
Med anledning härav har inom industridepartementet gjorts en utvärdering
av samrådssystemet. Rapporten har fogats som bilaga till propositionen.

Föredragande statsrådets slutsats är att systemet för lokaliseringssamråd
med industriföretag bör fortsätta med i huvudsak samma utformning och
inriktning som f. n. Utskottet, som i ett föregående avsnitt biträtt tanken att
utvidga samrådet att även omfatta verksamhet inom den privata service- och
tjänstesektorn, har på grund härav självfallet samma uppfattning.

Vid sidan av det ovan beskrivna systemet för samråd har funnits en annan
typ av samrådsförfarande. Utskottet syftar på den år 1970 införda lagen om
lokaliseringssamråd. Den ger möjlighet att i de tre storstadsregionerna
föreskriva att företag före byggnadsåtgärder av viss minsta storlek skall vara
skyldiga att samråda med lokaliseringsmyndighet. Syftet med samrådet var
att få företag att frivilligt gå med på lokalisering utanför regionen av den nya
eller utvidgade verksamhet som föranledde byggnadsåtgärderna.

Samrådsverksamheten enligt lagen upphörde redan år 1974 när det gäller
industriföretag och har på förslag av arbetsmarknadsstyrelsen efter den 1 juli
1978 inte heller tillämpats på andra typer av företag eftersom verksamheten
bedömdes vara av ringa värde.

I propositionen föreslås att lagen upphävs. Utskottet biträder förslaget.

I motionen 2561 av Bengt Fagerlund m. fl. (s) konstateras att den ovan
beskrivna samrådsverksamheten genom etableringsdelegationen på grund av
den kraftiga nedgången av industriinvesteringarna under de senaste åren har
gett begränsade resultat. Skulle det under en period med mer normal

AU 1978/79:23

investeringsverksamhet visa sig att systemet inte ger önskade resultat när det
gäller att styra arbetstillfällen till sysselsättningssvaga regioner bör
statsmakterna överväga en fullmaktslag om etableringskontroll.

Om samrådsverksamheten inte ger mer påtagliga resultat vid en bestående
uppgång i investeringsaktiviteten får man enligt utskottets uppfattning
självfallet överväga nya former för lokaliseringspåverkan. Den frågan bör
man emellertid ta ställning till sedan man fått underlag för en bedömning av
etableringsdelegationens verksamhet i en uppåtgående konjunktur. Ger
verksamheten inte önskade resultat kan lagstiftning i någon form aktualiseras.
Som påpekas i propositionen måste en framtida lagstiftning utformas på
ett annat sätt än den lag om lokaliseringssamråd som nu föreslås bli upphävd.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet det socialdemokratiska
motionsyrkandet om ett tillkännagivande till regeringen beträffande införande
av en fullmaktslag.

Produktsökning i regionalpolitiskt syfte

I propositionens avsnitt med denna rubrik lämnas en redovisning av de
sysselsättningspolitiskt motiverade aktiviteter som bedrivs för att hitta nya
produkter som kan tillverkas av svenska företag. Tyngdpunkten i verksamheten
ligger ute i länen och bedrivs där bl. a. av de arbetsgrupper och
delegationer som har tillsatts till följd av strukturproblemen inom stål-,tekooch
varvsindustrierna. Redovisningen utgör underlag för den begäran om
medel för det anslag till åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län som
görs i propositionens avsnitt om anslagsfrågor.

Med det anförda har utskottet redovisat propositionens förslag till ändrade
grunder för det regionalpolitiska stödet. Förslagen godtas med de ändringar och
tillägg som framgår av behandlingen i det föregående.

Industricentra

Försöksverksamheten med statliga industricentra inleddes år 1973.
Anläggningarna skulle placeras i regionala centra inom det inre stödområdet.
Beslut fattades år 1973 att bygga industricentra i Strömsund och Lycksele, och
år 1976 att anläggningar skulle uppföras i Ljusdal och Haparanda. Huvudman
för verksamheten är Stiftelsen Industricentra, vars förvaltning är förlagd till
Skellefteå.

I propositionen föreslås dels ändring i riktlinjerna för den fortsatta
verksamheten, dels att nya centra skall byggas i Ånge och Vilhelmina. Till att
börja med föreslås att verksamheten med statliga industricentra skall
fortsätta. Utskottet har samma uppfattning.

Beträffande beslutsordningen förordas att riksdagen liksom hittills bör
besluta om i vilka orter anläggningarna skall byggas och att det sedan får
ankomma på regeringen att besluta dels om tidpunkten för bygget, dels om

AU 1978/79:23

kapitaltillskott och regionalpolitisk! stöd till Stiftelsen Industricentra för
finansiering av det nya projektet. Stiftelsen bördärvid fl samma statliga stöd i
form av avskrivnings- och lokaliseringslån som företag som bygger egna
lokaler. Liksom hittills bör lokalerna hyras ut till företag med verksamhet
som är berättigad till regionalpolitisk! stöd. Möjlighet bör dock finnas att
upplåta lokaler för viss serviceverksamhet som inte är stödberättigad. Den
möjligheten bör emellertid utnyttjas restriktivt. En annan nyhetsom förordas
är att lokaler i undantagsfall skall kunna överlåtas till hyresgäst.

Bengt Fagerlund m. fl. (s) ansluter sig i motionen 2561 till huvudlinjerna i
de ovan återgivna riktlinjerna för beslutsordning m. m. Motionärerna
förutsätter dock att riksdagen även i fortsättningen får underlag för att
bedöma behovet av de nya anläggningarna och kostnaderna för anläggningarnas
byggande och drift.

Vad först beträffar valet av orter för den framtida utbyggnaden av
verksamheten uttalas i propositonen att nya centra bör komma till stånd i
orter som ”är av strategisk betydelse för utveckling av den regionala
strukturen och där behov följaktligen finns av större insatser”. Utskottet kan
ansluta sig till uttalandet som allmän princip. Det bör påpekas att man
därmed släpper den tidigare bindningen till regionala centra i de delar av
landet som nu utgör det inre stödområdet. Därav följer ett jämfört med
nuläget ökat behov av att motiven för ortsvalet i det aktuella fallet
redovisas.

Det kan te sig rimligt att riksdagen, som motionärerna vill, i samband med
förslag om ett nytt industricentrum presenteras kalkylunderlag för uppförande
och drift. Trots att anläggningarna, som nedan berörs, är avsedda att ha en
förutbestämd storlek (ca 300 arbetsplatser) är det svårt att ange byggnadskostnaderna
annat än överslagsvis. Nya centra torde liksom hittills komma
att byggas etappvis, och erfarenheterna visar att tiden från ett riksdagsbeslut
till dess det finns en fullt utbyggd anläggning omfattar flera år. Förutom
ändrade byggnadskostnader under den tiden kan byggnadsprogrammet
behöva revideras med hänsyn till de inflyttande företagens behov av
lokalytor och lokalutformning. Utskottet godtar därför den i propositionen
förordade ordningen att regeringen beslutar om finansieringen i samband
med beslut om att en ny anläggning skall börja byggas. Det bör understrykas i
sammanhanget att det här är en fråga om en alternativ användning av medlen
för avskrivnings- och lokaliseringslån. De medel som tillförs Stiftelsen
Industricentra för att bygga en ny anläggning skulle alternativt ha kunnat
utnyttjas av de företag som flyttar in i anläggningen för att uppföra egna
lokaler.

När det sedan gäller driftkostnaderna erinras om att det är en allmän princip
att dessa skall täckas av hyrorna. I sammanhanget kan nämnas att ett förslag
om hyresfrihet under de första åren efter företagens inflyttning i anläggningarna
avvisas i propositionen. Det är mot den bakgrunden inte erforderligt att
förelägga riksdagen ett kalkylunderlag för driften. Utskottet vill emellertid

AU 1978/79:23

samtidigt betona beträffande både drift- och kapitalkostnader att vad nu sagts
gäller en finansiering i normalfallen. Uppstår behov av extraordinära insatser
för att täcka merkostnader för uppförande eller drift bör förslag till åtgärder
liksom hittills underställas riksdagen.

I motionen 2561 behandlas också frågan om prissättningen vid överlåtelse
till hyresgäst av lokaler i ett industricentrum. Motionärerna utgår från att
prissättningen kommer att återspegla samhällets kostnader för att anordna
lokaler med beaktande av principerna för det regionalpolitiska stödet till
företag som etablerar sig i egna lokaler. Utskottet har samma uppfattning. En
subventionering via prissättningen skulle innebära att man kringgår grundläggande
principer för det regionalpolitiska stödet. Propositionens förslag kan
emellertid enligt utskottets mening inte tolkas som att överlåtelser skulle få
ske på villkor av det slaget.

Med ovan gjorda uttalanden får motionen 2561 i redovisade delar anses
besvarad och något initiativ från riksdagens sida med anledning av vad
motionärerna anfört är inte påkallat.

Som redan nämnts uttalas i propositionen att industricentraanläggningarna
bör dimensioneras för ca 300 arbetsplatser. Utbyggnaden av tidigare
beslutade anläggningar i Strömsund, Lycksele, Ljusdal och Haparanda bör
fullföljas med sikte på att nå detta sysselsättningsmål.

Utskottet kan ansluta sig till propositionens bedömning som en allmän
riktpunkt. Denna bedömning anknyter f. ö. till de överväganden som gjorts
alltifrån verksamhetens början. Det bör i sammanhanget noteras att ett i
princip oförändrat sysselsättningsmål om ca 300 arbetsplatser medför behov
av större lokalytor i anläggningarna än från början förutsatts. De ursprungliga
beräkningarna av anläggningarnas storlek gjordes nämligen för ca tio år
sedan. Tekniska förändringar, ökade krav på arbetsmiljön m. m. ställer i dag
krav på väsentligt större lokalytor än som var fallet i slutet på 1960-talet.

Ett nytt industricentrum bör enligt propositionen kunna börja uppföras
utan att det finns några hyresgäster kontrakterade. F. n. gäller som princip att
lokalerna skall vara uthyrda till hälften före byggstart. Båda metoderna har
för- och nackdelar. Centret i Haparanda har efter särskilt medgivande av
riksdagen börjat byggas utan förhandsuthyrning. Propositionens överväganden
ansluter till vad sysselsättningsutredningen har föreslagit och godtas av
utskottet.

Propositionens förslag om att nya industricentra skall uppföras i Ånge och
Vilhelmina bygger på den ortsprioritering som riksdagen gjorde på våren 1976
(InU 1975/76:43). Utskottet biträder förslaget. Därmed tillgodoses yrkandena
i de under allmänna motionstiden väckta motionerna 391 av Martin
Segerstedt m. fl. (s), 665 av Gustav Lorentzon (vpk) och 2057 av Martin
Olsson (c) och Margit Odelsparr (c).

I motionen 2057 föreslås även andra sysselsättningsskapande insatser i Ånge
kommun. Motionärerna nämner lokalisering av statlig verksamhet, inrättande
av ett lasertekniskt centrum och en särskild arbetsgrupp för glesbygdsfrå -

AU 1978/79:23

gor. Utskottet är inte berett att gå närmare in på dessa förslag. I sammanhanget
kan erinras om att en särskild regional arbetsgrupp, Inland Y, har
ägnat sig åt de särskilda problemen i Västernorrlands inland, vari Ånge
kommun ingår. Gruppens arbete har nyligen avslutats, och utskottet utgår
från att man i första hand på regional nivå kommer att ta ställning till hur
gruppens förslag skall realiseras. Till de allmänna problemen i länet
återkommer utskottet f. ö. längre fram i betänkandet. På grund av det anförda
bör motionen 2057 i de aktuella delarna inte föranleda någon åtgärd.

I motionen 2511 av Marianne Stålberg m. fl. (s) begärs att ett industricentrum
skall uppföras i Sveg och i motionerna 2030 och 2554 av Sven Aspling
m. fl. (s) att systemet prövas också i Värmlands län, i första hand med
anläggningar i Torsby kommun samt i Hagfors-Munkforsregionen och Filipstadsområdet.

Valet av Ånge och Vilhelmina som nya orter för industricentra bör, som
redan nämnts, ses mot bakgrunden av tidigare uttalanden av riksdagen.
Byggandet och igångkörningen av dessa nya centra och fullföljandet av
insatserna på de fyra tidigare orterna kommer att ställa stora anspråk på
Stiftelsen Industricentra och dess möjligheter att skaffa företag till anläggningarna.
Riksdagen bör därför inte nu fatta beslut om ytterligare industricentra.
Det framtida valet av orter kommer som tidigare sagts att göras av
riksdagen. Med hänsyn till vad som nu anförts bör motionerna i förevarande
delar inte föranleda någon åtgärd.

Särskilda åtgärder för glesbygder

Allmänna frågor

De regionalpolitiska stödåtgärder som har redovisats i den föregående
framställningen kompletteras av särskilda insatser för de mest glesbefolkade
områdena. Dessa insatser är inriktade på service och sysselsättning i
glesbygderna.

Stödsystemet och dess uppdelning på olika huvudmän på både central och
regional nivå framgår av sammanställningen på s. 74.

AU 1978/79:23

SAMMANFATTNING AV HANDLAGGNINGSORDNIDNG AV GLESBYGDSSTÖD -

Sociul uurvice

Förotagaatöd, hemarbete
IKS

Stod till komplettnringo8yus.
, skärgårdnstöd

Reqorinq
Rikadog

Länsorgan

lan = lantbruksnämnden
la = länsstyrelsen
SIS‘0 s statens industriverk

Sökande

företag

Sökande

företag

lan

Utv.f

Sam råd -

Samråd

Sökande

lif SL UT

l.nnt.brukast.

Sökande

Konsumentv.
BFSLUT
7\nvisningnr

IJtveckl

fond

jLantbruko närnnd -

Induntridepnrtcmentot

lir SLUT om avg ra nan ing ev områden -

Jordbruksdepartement oi

Propositionens överväganden beträffande det framtida glesbygdsstödet
grundas på förslag av sysselsättningsutredningen och glesbygdsdelegationen.
Utgångspunkten för dessa överväganden är att insatserna bör samordnas och
beslutsfattandet så långt möjligt decentraliseras till regional nivå. Länsstyrelserna
har det samordnande ansvaret för statliga insatser på regional nivå
och bör därför få fördela de medel som regeringen anvisar i form av ramar för
de berörda länen. Den föreslagna nya handläggningsordningen framgår av
sammanställningen på s. 75.

AU 1978/79:23

FÖRSLAG TILL HANDLÄGGNINGSORDNING

FÖRETAG OCH ENSKILDA
- ansökan om glesbygdsstöd

RÅD m.m.
Konsumentverket

Lantbruksstyrelsen

INDUSTRIDEPARTEMENTET

- förordning

- regleringsbrev

KOMMUN/LANDSTING

- ansökan om stöd till social
service, hemsändningsbidrag
och IKS

- serviceplanering

Lantbruksnämnd (beslut i vissa
ärenden)

Regional utvecklingsfond (beslut
i vissa ärenden)

Representativ köpmannaorganisation
och konsumdistrikt (remissinstans
för ärenden om kommersiellt
stöd)

LÄNSSTYRELSEN

- beslut i stödärenden

- beslut om ram till lantbruksnämnd/regional
utvecklingsfond

- avgränsning av glesbygdsområden

- riktlinjer för glesbygdsstödets
användning

- samordning

AU 1978/79:23

Propositionens förslag innebär vidare att huvuddelen av de nuvarande
anslagen för att stödja sysselsättning, service och social omvårdnad i glesbygd
slås samman till ett nytt anslag, beräknat till 74 milj. kr.

Vissa delar av propositionens förslag redovisas närmare i anslutning till den
följande behandlingen av motioner om glesbygdsfrågorna.

Glesbygdsstödet finansieras f. n. av anslag under flera huvudtitlar. Det nu
föreliggande förslaget berör därmed även andra utskotts beredningsområden.
Arbetsmarknadsutskottet har därför inhämtat yttranden från social-, jordbruks-
och näringsutskotten. Yttrandena fogas som bilagor till betänkandet.

Socialutskottets yttrande (SoU 1978/79:6 y) behandlar den del av stödet
som avser försöksverksamheten med social service och omvårdnad i
glesbygd. Socialutskottet har för sin del inte något att erinra mot de principer
som enligt propositionen skall gälla för glesbygdsstödet men understryker att
vad som föreslagits inte får leda till att stödet till kommunernas utvecklingsverksamhet
rörande social service och omvårdnad eftersätts. Vidare anförs
att regeringen även i fortsättningen bör disponera medel för bl. a. mera
övergripande försöksverksamhet.

Arbetsmarknadsutskottet, som biträder propositionens förslag i det förevarande
hänseendet, förutsätter att den sistnämnda frågan om medelsdispositionen
uppmärksammas av regeringen vid fördelningen av medlen för olika
ändamål.

Utskottet tar härefter upp den allmänna frågan om insatsernas storlek på
grund av att de i propositionen föreslagna förstärkningarna i centerpartimotionen
2562 bedöms som helt otillräckliga, och motionärerna kräver därför
ytterligare insatser i glesbygderna. De begär sålunda att 200 milj. kr. avsätts till
det nya glesbygdsanslaget och en större ram för kreditgarantier till glesbygdsföretag.
Den begärda anslagsförstärkningen är avsedd att ge ökat utrymme åt
främst stödet till lantbruksföretag i glesbygder. En väsentlig del av medlen
som anvisas till de regionala utvecklingsfonderna bör vidare enligt motionärerna
reserveras för direkta insatser i glesbygderna. Vidare föreslås att
bidragsnivån i den s. k. IKS-verksamheten (IKS = intensifierad kommunal
sysselsättningsplanering) skall fastställas till 90 96. Fr. o. m. budgetåret
1980/81 bör dessutom enligt motionen särskilt stöd kunna utgå till glesbygdskommuner
för att finansiera verksamhet med bevakning av näringslivsfrågor.

Utskottet kommer att behandla anslagsfrågor i ett särskilt avsnitt.
Centerpartiets förslag innebär emellertid en så stor volymmässig förändring
av stödverksamheten att utskottet anser att man bör ta ställning till förslaget
redan i detta sammanhang. Utskottet vill därvid erinra om att det i
propositionen föreslagna anslaget till åtgärder i glesbygder om 74 milj. kr.
innebär i stort sett en fördubbling av de medel som f. n. står till förfogande för
motsvarande ändamål. Utskottet godtar den i propositionen gjorda beräkningen
som en allmän ram för insatsernas storlek och avvisar av budgetmäs -

AU 1978/79:23

siga skäl centerpartiets förslag i anslagsfrågan.

Inte heller kan utskottet biträda de övriga förslagen. Frågan om dispositionen
av de regionala utvecklingsfondernas medel bör inte prövas i
förevarande sammanhang. Utskottet vill emellertid erinra om att särskilda
glesbygdsmedel även i fortsättningen står till fondernas förfogande för
speciella projekt för att främja företagsutvecklingen i glesbygder och
skärgårdar. Det är därvid fråga om projekt som inte kan tillgodoses inom
ramen för fondernas reguljära verksamhet. Bidrag till projekt inom IKSverksamheten
utgår med 75 % av kostnaderna. Utskottet biträder propositionens
förslag att detta bidrag, som måste anses generöst, även i fortsättningen
skall utgå med samma procentsats. Bidraget kommer därvid i
fortsättningen att utgå efter ett något annorlunda beräknat bidragsunderlag
än i dag. Ett specialdestinerat bidrag till kommunal administration, som
motionsförslaget om bidrag till särskilda nämnder eller befattningshavare för
bevakning av näringslivsfrågor innebär, är utskottet för sin del inte berett att
tillstyrka.

Utskottet avstyrker alltså centerpartimotionen 2562 i nu behandlade delar.
I samma motion finns också ett yrkande om ökad lokal rådgivning från
lantbruksnämndernas m. fl. organs sida. Vidare yrkar centerpartiet i den under
allmänna motionstiden väckta motionen 1653 att nuvarande stöd till
lantbruksföretag skall vidgas till andra typer av glesbygdsföretag.

De båda yrkandena har behandlats i yttrandet från jordbruksutskottet. När
det gäller behovet av ökad lokal rådgivning erinras i yttrandet om att
riksdagen med anledning av förslag i årets budgetproposition redan har
anvisat ökade medel för ändamålet. Det i motionen 1653 framställda
yrkandet anser jordbruksutskottet vara i allt väsentligt tillgodosett genom
förslagen i den föreliggande propositionen. Som jordbruksutskottet föreslår
bör motionerna i förevarande delar inte föranleda någon åtgärd.

Stöd till företag i glesbygder

I propositionen introduceras en ny stödform, stöd till företag i glesbygder.
Stödformen är avsedd att ersätta det nuvarande regionalpolitiska jordbruksstödet,
skärgårdsstödet och det stöd till hemarbete, som inte skall inordnas i
den verksamhet som kommer att bedrivas av de regionala stiftelserna för
skyddat arbete. Bidrag bör kunna lämnas med högst 125 000 kr. I övrigt är
avsikten att reglerna för det nya stödet skall utformas med utgångspunkt i de
bestämmelser som gäller i dag för de stödformer som slås samman.

Jordbruksutskottet biträder förslaget om den nya formen av stöd till företag
i glesbygder i ovan redovisade delar. Arbetsmarknadsutskottet gör samma
bedömning och övergår därefter till vissa för stödet betydelsefulla delfrågor.

I det föregående har redovisats den betydelsefulla roll som länsstyrelserna
är avsedda att få vid samordningen av insatserna i glesbygd. Stödet till företag

AU 1978/79:23

i glesbygder bedöms i propositionen til! den övervägande delen komma att gå
till de areella näringarna. Normalt bör därför detta stöd handläggas av
lantbruksnämnderna, som därvid förutsätts samråda med andra organ i
ärenden som inte berör areella näringar. I vissa fall kan det vara lämpligare att
ärendena handläggs av något annat länsorgan, t. ex. de regionala utvecklingsfonderna.

Frågan om handläggningen av stödet till företag i glesbygder tas upp i
motionerna 2555 av Frida Berglund m. fl. (s)och 2581 av Åke Wictorsson (s)
och Sven Lindberg (s). Motionärerna vill att ärendena skall handläggas av
länsstyrelserna. I motionen 2555 framhålls dessutom att glesbygdsstödet inte
bör samordnas med jordbrukspolitiken utan utformas mera från regionala
och sysselsättningspolitiska värderingar. Riksdagen föreslås göra ett uttalande
av den innebörden. I motionen 2581 begärs också att de närmare villkoren
för den nya stödformen skall underställas riksdagen.

Jordbruksutskottet erinrar i yttrandet om att stödet till lantbruks- resp.
skärgårdsföretag har utformats enligt riktlinjer som har godkänts av riksdagen.
Jordbruksutskottet har ingen erinran mot att regeringen fastställer regler
för det nya stödet med utgångspunkt i gällande bestämmelser. Därför
avstyrker jordbruksutskottet yrkandet i motionen 2581 om att de nya reglerna
bör underställas riksdagen. Jordbruksutskottet anser det inte heller påkallat
att riksdagen gör det i motionen 2555 begärda uttalandet om att glesbygdsstödet
bör vara fristående från jordbrukspolitiken och avstyrker motionen i
den delen.

Den i propositionen förordade handläggningsordningen tillstyrks av
jordbruksutskottet, som också har uppfattningen att stödet till övervägande
delen kommer att avse areella näringar. Vidare hänvisas till att lantbruksnämnderna
har stor erfarenhet av rådgivning och stöd till ensamföretagare
och genom sina ortsombud har god lokal kännedom och förankring. 1
överensstämmelse med detta ställningstagande avstyrker jordbruksutskottet
motionsyrkandena om att beslutanderätten beträffande stödärendena
genomgående bör tillkomma länsstyrelserna.

Arbetsmarknadsutskottet ansluter sig till jordbruksutskottets ovan redovisade
överväganden och avstyrker motionerna 2555 och 2581 samtidigt som
propositionens förslag i de aktuella delarna tillstyrks.

Kommersiell semce, m. m.

Det nuvarande stödet till kommersiell service utgörs av investeringsstöd och
driftstöd till dagligvaruhandel och av hemsändningsbidrag till kommuner.
Konsumentverket har den övergripande tillsynen över stödverksamheten
och beviljar stöd till dagligvaruhandeln m. m. Verket bistås i stödverksamheten
av en särskild glesbygdsnämnd. Hemsändningsbidragen beviljas av
länsstyrelserna.

Stödet till kommersiell service finansieras f. n. från anslaget Bidrag till

AU 1978/79:23 79

kommersiell service (handelsdepartementet) resp. det under fonden för
låneunderstöd upptagna anslaget Lån till investeringar för kommersiell
service.

Enligt propositionen ankommer det på regeringen att besluta om
administrationen av stödformen liksom om övriga former av glesbygdsstöd.
För riksdagens kännedom uttalas att ärendena om kommersiell service i
fortsättningen bör handläggas av länsstyrelserna. Samtidigt föreslås att
kostnaderna för hemsändningsbidrag och driftsstöd finansieras från det nya
anslaget Åtgärder i glesbygder. Det särskilda anslaget för lån till investeringar
för kommersiell service behålls.

I motionerna 2512 av Ingvar Svanberg m. fl. (s) och moderaternas
partimotion 2557 yrkas avslag på den i propositionen redovisade handläggningsordningen.
Ärendena bör, åtminstone t. v., handläggas av konsumentverket.
Medel under det nuvarande särskilda anslaget Bidrag till kommersiell
service bör enligt motionen 2512 anvisas även för budgetåret 1979/80.

Näringsutskottet delar i sitt yttrande (NU 1978/79:5 y) motionärernas
kritiska inställning till propositionens förslag och anser att nuvarande ordning
i fråga om anslag för verksamheten och beslut i stödärendena bör bestå.

Arbetsmarknadsutskottet vill för sin del anföra följande. Det är angeläget
att glesbygdsinsatserna samordnas på länsnivå på grundval av den kommunala
och regionala planeringen. Det är på de lokala och regionala nivåerna
som man har den bästa kännedomen om förhållandena och problemen
liksom om vilka åtgärder som lämpligen bör sättas in. Det är också som
framgår av de redovisade tablåerna angeläget att man förenklar den
nuvarande handläggningsordningen.

Utskottet biträder därför propositionens förslag att stödet även till
kommersiell service i fortsättningen bör handläggas av länsstyrelserna och
avstyrker sålunda de aktuella yrkandena i motionerna 2512 och 2557. Som en
konsekvens härav avstyrker utskottet yrkandet i motionen 2512 om att det
särskilda anslaget till bidrag till kommersiell service skall bestå. Vad nu sagts
innebär inte att man i fortsättningen skall avstå från att utnyttja den
erfarenhet av stödverksamheten som har vunnits inom konsumentverket.
Det kan tvärtom vara lämpligt att verket behåller ett övergripande ansvar för
verksamheten och meddelar de anvisningar som kan behövas. Därmed kan
också stödet till glesbygdshandeln samordnas med andra åtgärder från
samhällets sida på distributionsområdet. Utskottet förutsätter vidare att
frågorna samordnas inom regeringens kansli. Industridepartementet bör
alltså bereda ärenden på detta område i samråd med handelsdepartementet
såsom ansvarigt för de konsumentpolitiska frågorna.

Genom vad här anförts har motionerna på detta område till en del blivit
tillgodosedda i sak.

I motionen 2512 av Invar Svanberg m. fl. (s) begärs vidare ett generösare
drifis- och investeringsstöd och att anslaget Bidrag till kommersiell service i
enlighet härmed höjs med 2 milj. kr. En höjning med 2 milj. kr. föreslås också

AU 1978/79:23

av medlen för investeringsstöd. Ett generösare driftsstöd begärs också i den
under allmänna motionstiden väckta motionen 758 av Hans Alsén m. fl. (s). I
den motionen begärs också en höjning av hemsändningsbidragen.

Sistnämnda yrkande i motionen 758 om förbättring av hemsändningsbidraget
avstyrks av näringsutskottet. Däremot tillstyrker näringsutskottet de
principiella yrkandena i samma motion och i motionen 2512 om generösare
riktlinjer för driftsstödet och att de ekonomiska resurserna för ändamålet
ökas genom att anslaget Bidrag till kommersiell service - som näringsutskottet
förutsätter skall kvarstå - höjs från 2,5 till 4,5 milj. kr. Näringsutskottet
hävdar att driftsstödet inte bör vara en stödform som tillämpas bara i
undantagsfall och tillägger att bidragssystemet måste utformas så, att stödet
kan bli verkningsfullt även för butiker med liten omsättning. Konsumentverket
bör därför få i uppdrag att undersöka behovet av driftsstöd på längre
sikt och överväga alternativa utformningar av stödet. Samtidigt tillägger
näringsutskottet att statsmakterna på grundval av de närmaste årens
erfarenheter bör mer definitivt ange riktlinjer för driftsstödet.

I fråga om investeringsstödet tillstyrker näringsutskottet den i motionen
2512 begärda anslagshöjningen från 8 till 10 milj. kr. för att möjliggöra en
stödgivning på generösare grunder än hittills. Näringsutskottet anser att
nuvarande riktlinjer ger en sanktion åt en kraftig geografisk begränsning av
stödets användning. Näringsutskottet anser det angeläget att ansökningar om
investeringsstöd från hela landet kan prövas efter enhetliga grunder.

Arbetsmarknadsutskottet har i det föregående biträtt propositionens
förslag att driftsstödet till kommersiell service liksom övriga former av
glesbygdsstöd bör finansieras från det gemensamma anslaget Åtgärder i
glesbygder.

Arbetsmarknadsutskottet är inte berett att i dag föreslå någon förändring
av riktlinjerna för driftsstödet. Som näringsutskottet förordat bör emellertid
formerna för driftsstödet ses över med sikte på ett mer verkningsfullt
bidragssystem. Regeringen bör underrättas härom. I avvaktan på översynen
bör således det nuvarande bidragssystemet gälla. Med detta ställningstagande
är det inte aktuellt för utskottet att föreslå någon anslagshöjning i förhållande
till regeringens förslag till driftsstöd. Arbetsmarknadsutskottet avstyrker
alltså yrkandena i motionerna 758 och 2542 om generösare driftsstöd och
härav föranledd anslagsförstärkning.

Liksom näringsutskottet avstyrker arbetsmarknadsutskottet yrkandet i
motionen 758 om förbättrat hemsändningsbidrag.

När det gäller lån till investeringar för kommersiell service tillstyrker
arbetsmarknadsutskottet liksom näringsutskottet att det anvisas ett anslag
om 10 milj. kr. i stället för, som föreslås i propositionen, 8 milj. kr.
Ställningstagandet innebär att motsvarande anslagsyrkande i motionen 2512
tillstyrks. Utskottet återkommer till frågan i avsnittet om anslagsfrågor.

Moderata samlingspartiet begär i motionen 2557 åtgärder för en förbättrad
tidningsdistribution i glesbygder. Motionärerna hänvisar till att frågan på

AU 1978/79:23

regeringens uppdrag har utretts av konsumentmentvérket, vars förslag har
remissbehandlats.

Konsumentverkets förslag går ut på att de omkring 1 000 livsmedelshandlare
som är verksamma utanför tätorterna och är s. k. B-återförsäljare
skall befrias från den avgift de erlägger till Pressens Samdistribution AB
(Presam) som ombesörjer lösnummerdistribution av tidningar och tidskrifter.

Näringsutskottet förklarar sig i yttrandet dela motionärernas uppfattning i
saken och anser att riksdagen bör uttala att regeringen snarast möjligt bör
förelägga riksdagen en proposition grundad på konsumentverkets förslag.

Enligt arbetsmarknadsutskottets uppfattning bör frågan om tidningsstöd
övervägas ytterligare. Utskottet noterar att frågan är under beredning i
regeringens kansli. Regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen
sedan denna beredning slutförts. Vad utskottet anfört bör regeringen
underrättas om.

Utskottet har vid behandlingen ovan av de i propositionen föreslagna
riktlinjerna för åtgärder i glesbygder i huvudsak uppehållit sig vid frågor som
aktualiserats i de redovisade motionerna. I övriga delar lämnar utskottet
dessa riktlinjer utan erinran.

Regionalpolitisk forskning

Inrättande av tjänst som professor i regionalekonomi

I propositionen föreslås att det inrättas en tjänst som professor i regionalekonomi
vid universitetet i Umeå den 1 juli i år. Förslaget tillstyrks av
utbildningsutskottet i ett avgivet yttrande (UbU 1978/79:2y).

Även arbetsmarknadsutskottet tillstyrker att den nya professuren inrättas.
Med detta ställningstagande biträds också yrkandet i den under allmänna
motionstiden väckta motionen 1881 av Georg Andersson m. fl. (s), vari
begärs att en sådan professur skall inrättas. Motionen har med tillstyrkan
överlämnats av utbildningsutskottet i samband med yttrandet.

Kostnaderna för professuren, 300 000 kr., kommer att belasta anslaget
Samhällsvetenskapliga fakulteterna (utbildningsdepartementet). Riksdagen
har redan anvisat ett belopp av 106 611000 kr. under detta anslag för
budgetåret 1979/80 (prop. 1978/79:100, UbU 1978/79:25, rskr 1978/79:244).
Som föreslås i utbildningsutskottets yttrande bör riksdagen med ändring av
det beslutet anvisa ett reservationsanslag av 106 911 000 kr. Arbetsmarknadsutskottet
gör en hemställan härom i det följande.

Inriktningen av den regionalpolitiska forskningen

I propositionen bereds riksdagen tillfälle ta del av vad föredragande
statsrådet har anfört om inriktningen av den regionalpolitiska forskningen.
Därvid behandlas såväl forskningens organisation som ett regionalpolitisk!
6 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 23

AU 1978/79:23

forskn i ngs program.

För att initiera och samordna den regionalpolitiska forskningen inrättades
den 1 juli 1965 expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU).
Expertgruppen har också till uppgift att utvärdera effekterna av den
regionalpolitiska stödverksamheten.

ERU har alltsedan starten verkat som en kommitté. Med påpekande att
ERU inte har de utredande uppgifter som normalt ankommer på en
kommitté uttalas i propositionen att en anpassning bör ske av organisationsformen
med bibehållande av nuvarande flexibilitet. Det anses också önskvärt
att ERU:s verksamhet får en mer permanent karaktär än tidigare. Kommitténs
viktigaste uppgift skall vara att initiera och samordna forskning på
regionalpolitikens område samt se till att forskningsresultaten blir kända och
tillgängliga för beslutsfattare, planerare och andra intressenter.

Eftersom regionalpolitiken bedrivs i decentraliserade former och regionernas
problem varierar i olika delar av landet föreslås en utbyggnad av ERU:s
organisation med regionala sam verkansgrupper, en i var och en av landets sex
högskoleregioner. Dessa samverkansgrupper väntas bli en betydelsefull länk
mellan forskare och planerare på regional nivå.

ERU:s nu pågående forskningsetapp skall avslutas under år 1979. I
propositionen lämnas en detaljerad redovisning för ett nytt forskningsprogram,
avsett att vara utgångspunkten för ERU:s arbete under de närmaste
åren. Programmet omfattar sex delprojekt.

Christina Rogestam (c) och Anna Eliasson (c) yrkar i motionen 2578 avslag
på propositionens förslag om organisation av den regionalpolitiska forskningen.
De fruktar att organisationen blir tungrodd och överdimensionerad.
Vidare riktar de kritik mot forskningsprogrammet.

Vad först gäller frågan om organisationen av ERU:s egen verksamhet så
noterar utskottet att det i propositionen förutskickas vissa förändringar som
dock bara antyds. Något förslag kan inte sägas föreligga i den delen. Det torde
f. ö. ankomma på regeringen att besluta om de organisatoriska formerna för
kommittéernas arbete. Mot vad som konkret förordas i propositionen -bildande av regionala samverkansgrupper - bör enligt utskottets mening
finnas föga att invända. Det bör tvärtom kunna vara av värde att det skapas en
plattform för kontakter och informationsutbyte mellan forskare och planerare
på regional nivå. Provisoriska samverkansgrupper är f. ö. i verksamhet sedan
förra året.

Motionärerna är som nämnts också kritiska mot det presenterade forskningsprogrammet.
Det borges en mer aktiv inriktning. Vissa konkreta förslag
till forskningsområden läggs fram i motionen.

Det forskningsprogram som redovisas i propositionen bygger på förslag och
idéer som har kommit fram i de provisoriska regionala samverkansgrupperna
med forskare och planerare, vid diskussioner med arbetsmarknadens parter,
forskningsorganisationer och ämbetsverk. Ett föreliggande förslag till nordiskt
forskningsprogram på området har också beaktats. Utskottet anser sig

AU 1978/79:23

mot bakgrunden härav inte ha anledning att ifrågasätta forskningsprogrammet
som det har redovisats i propositionen.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet motionen
2578.

Anslagsfrågor

I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens anslagsframställningar i
propositionen. Framställningarna görs beträffande fem anslag på driftbudgeten,
fjortonde huvudtiteln, industridepartementet och beträffande två anslag på
kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd.

Driftbudgeten

A 6. Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län

1977/78 Utgift - Reservation 13 000 000

1978/79 Anslag 5 500 0001

1979/80 Förslag 12 600 000

Från anslaget bestrids f. n. kostnaderna för att samordna de regionalpolitiska
och sysselsättningspolitiska insatserna på orter som drabbas av
sysselsättningsproblem till följd av strukturförändringar i stål-, teko- och
varvsindustrierna.

Vissa kostnader som f. n. bestrids från detta anslag bör nästa budgetår
anvisas under anslaget Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering. Under
förevarande anslag föreslås att medel anvisas för att bekosta verksamheten
med produktsökning m. m. och viss administration.

Utskottet lämnar anslagsberäkningen utan erinran. Det begärda anslaget
om 12,6 milj. kr. bör alltså anvisas.

C 1. Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet

1977/78 Utgift 190 654 796

1978/79 Anslag 273 300 000

1979/80 Förslag 423 300 000

Från anslaget bestrids f. n. utgifterna för de i programbudgeten för AMS
under programmet Regionalpolitiska stödåtgärder upptagna delprogrammen
Lokaliseringsbidrag (inkl. avskrivningslån och infriande av statliga garantier
för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital och marknadsföringsåtgärder),
Utbildningsstöd, Introduktionsstöd och Sysselsättningsstöd.

1 Anvisat på tilläggsbudget I.

AU 1978/79:23

	1977/78 Utgift	1978/79 Anslag	1979/80 Beräknad ändring AMS	Föredra- ganden
Lokaliserings-bidrag/a vskri v-ningslån	132 967 000	174 000 000	+ 10 000 000	+122 300 000
Utbildningsstöd	18 057 000	35 000 000	-	-
Introduktionsstöd	10 888 000	23 000 000	-	- 13 000 000
Sysselsättningsstöd	18 004 000	35 000 000	-	-
Offertprincipen	-	-	-	40 000 000
Infriande av statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital m. m.	5 300 000	1 000 000
Förvaltningskostnader	5 439 000	5 300 000	+ 600 000	+ 700 000
	190 655 000	273 300 000	+ 10 600 000	+150 000 000

Som nämnts inledningsvis har riksdagen fastställt flerårsramar för det
regionalpolitiska stödet. Den senaste, som löper ut med utgången av juni i år,
har successivt vidgats och utgör nu 4,8 miljarder kr. Den täcker den till sex år
förlängda perioden den 1 juli 1973-30 juni 1979.

I propositionen föreslås en ny beslutsram om 7,4 miljarder kr. för
femårsperioden 1979/80-1983/84. Inom denna totalram beräknas 1 500
milj. kr. för avskrivningslån, 200 milj. kr. för utbildningsstöd, 1 000 milj. kr.
för sysselsättningsstöd, 200 milj. kr. för stöd enligt offertprincipen och 4 500
milj. kr. för lokaliseringslån. Liksom tidigare bör outnyttjade delar av tidigare
beslutsramar få utnyttjas. Detsamma skall gälla om beviljat stöd som inte tas i
anspråk av företagen och därför kan återföras till ramen.

Propositionens förslag till totalram och delramar inom denna har inte mött
några invändningar i motionerna. Utskottet tillstyrker propositionens förslag.
Inte heller har utskottet någon invändning mot vad som anförts om anslagets
användning.

Vad gäller anslagsberäkningen för nästa budgetår föreligger från moderata
samlingspartiets sida i motionen 2557 ett yrkande om att det i propositionen
begärda beloppet om 423,3 milj. kr. skall sänkas till 273,3 milj. kr. Moderaternas
yrkande är betingat av deras förslag om ökad användning av generella
medel i den regionalpolitiska stödverksamheten. Det förslaget har avstyrkts
av utskottet. Med hänsyn härtill och då propositionens medelsberäkning
godtas av utskottet bör anslaget föras upp med det belopp som har begärts av
regeringen. Det bör anmärkas att anslaget kan komma att belastas med vissa
merutgifter på grund av utskottets förslag till ändrade övergångsregler för
sysselsättningsstödet.

AU 1978/79:23 85

C 2. Åtgärder i glesbygder

Nytt anslag (förslag) 74 000 000
F. n. utgår medel för sysselsättning och service i glesbygder från följande anslag.

Huvudtitel/	Anslag	1977/78	1978/79
fond		Utgift	Anslag
V	A 3 Forsknings- och ut-vecklingsarbete samt för-söksverksamhet1	6000 000	6 000 000
X	B 15 Stöd till skärgårds-företag	3 529 9222	3 000 0003
X	B 16 Särskilt stöd till lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder		10 000 0004
XI	D 7 Bidrag till kommersiell service	420 739	2 500 000
XIV	C 2 Särskilda stödåtgärder i glesbygder därav för 1 Hemarbete m. m. 2 Stöd till regionala ut-vecklingsfonder	18 847 587 (5 726 587)	21 000 000 (5 000 000) (2 000 000)
	3 Kommunala syssel-	(10 698 000)	(12 000 000)
	sättningsinsatser
	4 Särskilda syssel-	(2 423 000)	(2 000 000)
	sättnings-
	insatser	28 798 248	42 500 000
Fonden för	V 8 Lån till investeringar	3 674 754	6 000 000
låneunder-	för kommersiell service
stöd		32 473 002	48 500 000

1 Del av anslaget för särskilda stödinsatser för vård och service i glesbygdsområden.

2 Ram för statsbidrag till skärgårdsföretag högst 4 000 000 kr.

3 Ram för statsbidrag till skärgårdsföretag högst 6 000 000 kr.

4 Ram för statsbidrag till lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder högst 10 000 000
kr.

Anslaget är avsett att användas för de samordnade insatser för sysselsättning
och service i glesbygder som har behandlats i det föregående. Det
ersätter vissa tidigare anslag för motsvarande ändamål på skilda huvudtitlar
på sätt framgår av sammanställningen ovan.

Medlen under anslaget bör enligt propositionen disponeras för följande
ändamål:

• stöd till företag i glesbygder,

• stöd till regionala utvecklingsfonder för speciella projekt som främjar
företagsamhet i glesbygder och skärgårdar,

AU 1978/79:23

• stöd till kommun för intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser
(IKS),

• hemsändningsbidrag till kommun som subventionerar hemsändning av
dagligvaror,

• driftsstöd till försäljningsställen för dagligvaror och drivmedel,

• stöd till kommun för social service och omvårdnad.

Utskottet godtar de föreslagna principerna för anslagets användning. Vad
som förordats om överföring till det nya anslaget av kvarstående behållning
på det nuvarande anslaget Särskilda stödåtgärder i glesbygder lämnas av
utskottet utan erinran.

Anslaget är som nyss redovisats avsett att användas för bl. a. stöd till
kommuner för social service och omvårdnad. Motsvarande kostnader har,
som framgår av sammanställningen, hittills betalats från femte huvudtitelns
(socialdepartementet) anslag Forsknings- och utvecklingsarbete samt
försöksverksamhet. Socialutskottet har i sitt yttrande till arbetsmarknadsutskottet
upplyst att riksdagen tidigare i år för nästa budgetår har anvisat ett
belopp av totalt 23,5 milj. kr. under anslaget. Socialutskottet påpekar
samtidigt att under de senaste budgetåren har av medel som anvisats under
anslaget 6 milj. kr. per år avdelats för insatser i glesbygdsområden. Det har
vid budgetbehandlingen i riksdagen inte ifrågasatts någon ändring i detta
avseende för nästa budgetår. Socialutskottet tillägger avslutningsvis i yttrandet
att det torde få ankomma på arbetsmarknadsutskottet att vid sin
behandling av det nya anslaget Åtgärder i glesbygder överväga vilka
konsekvenser detta bör få för medelsanvisningen under anslaget.

Den i propositionen gjorda medelsberäkningen under förevarande anslag
är resultatet av en allmän avvägning av det totala behovet av insatser.
Utskottet är därför inte berett att överväga någon ändring av anslagsbeloppet
med anledning av vad socialutskottet har anfört. Det bör ankomma på
regeringen att i samband med utfärdande av regleringsbrev meddela
erforderliga föreskrifter med anledning av de påpekanden som socialutskottet
har gjort.

Den i propositionen föreslagna avvägningen av anslagets storlek, 74
milj. kr., har biträtts av utskottet i den föregående behandlingen av
riktlinjerna för åtgärder i glesbygder. Utskottet har i det sammanhanget
avstyrkt ett yrkande i centerns partimotion 2562 om höjning av det föreslagna
anslaget till 200 milj. kr. Utskottet tillstyrker sålunda att anslaget förs upp i
enlighet med regeringens förslag.

AU 1978/79:23

C 3. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i
glesbygder m. m.

Nytt anslag (förslag) 1 000

Statliga kreditgarantier lämnas f. n. för lån till skärgårdsföretag, till
lantbruksföretag m. m. i vissa glesbygder och - som ett led i stödet till
kommersiell service - till anskaffning av varulager.

1 propositionen föreslås en särskild, gemensam ram för statlig kreditgaranti
för lån till foretag i glesbygder och att ramen bör bestämmas till 26 milj. kr. I
centerns partimotion 2562 yrkas att ramen vidgas till 100 milj. kr. Utskottet
avstyrker motionsyrkandet och biträder propositionens förslag, som
sammanfaller med vad lantbruksstyrelsen resp. konsumentverket har begärt
i sina framställningar om anslag för nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker vidare att det förs upp ett särskilt anslag för att täcka de
utgifter som kan uppkomma för att infria beviljade kreditgarantier. Som
föreslagits i propositionen bör det nya anslaget för nästa budgetår föras upp
med endast ett formellt belopp om 1 000 kr.

C 4. Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering

Nytt anslag (förslag) 35 000 000

F. n. utgår medel från fjortonde huvudtitelns anslag Kommittéer m. m.
och Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län samt från femtonde
huvudtitelns anslag Länsstyrelserna m. m. till bl. a. vissa projekt och
kostnader för arbetsgrupper med uppgift att behandla sysselsättningsfrågor.
Från anslagsposten Särskilda sysselsättningsinsatser under fjortonde huvudtitelns
anslag Särskilda stödåtgärder i glesbygder betalas vidare åtgärder för
att skapa ökad sysselsättning i glesbygder. Under budgetåret 1978/79 har
sammanlagt 22,9 milj. kr. disponerats för dessa ändamål från de angivna
anslagen.

I propositionen förordas att ett särskilt reservationsanslag tas upp för dessa
ändamål på statsbudgeten för budgetåret 1979/80. Medelsbehovet beräknas
till 35 milj. kr. Verksamheten bör utvärderas under budgetåret 1980/81.

Behållningen vid utgången av budgetåret 1978/79 på den under anslaget
Särskilda stödåtgärder i glesbygder uppförda anslagsposten Särskilda sysselsättningsinsatser
bör enligt propositionen tillföras förevarande anslag.
Medlen under anslagsposten har avsetts för bl. a. statligt stöd till särskilda
arbetsgrupper som bildas med uppgift att skapa ökad sysselsättning i
glesbygder.

Moderata samlingspartiet yrkar i motionen 2557 avslag på propositionens
framställning om anslag. Yrkandet är en följd av moderaternas i avsnittet om
länsplaneringen redovisade begäran om en omprövning av denna planering.
Utskottet har avvisat denna begäran och avstyrker i följd härav även det
föreliggande avslagsyrkandet. Anslaget bör alltså anvisas i enlighet med

AU 1978/79:23

regeringens framställning.

Med detta ställningstagande tillgodoses syftet i motionen 1665 av Johan
Olsson m. fl. (c) om medel till länsstyrelsen i Gävleborgs län för att genomföra
länsprogrammet och i motionen 2453 av Kalevi Wernebrink m. fl. (c) om ett
belopp av 0,5 milj. kr. till länsstyrelsen i Kristianstads län för utredningsarbete.
Det bör ankomma på regeringen att besluta om fördelningen av anslagsmedlen
på de olika länsstyrelserna. En fixering av visst belopp till en enskild
länsstyrelse, såsom föreslås i motionen 2453, eller till visst ändamål, som
förordas i motionen 1665, bör alltså inte göras av riksdagen. Med det anförda
avstyrker utskottet de båda motionerna.

Kapitalbudgeten

V:13. Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån

1977/78 Utgift 478 773 444 Behållning 377 763 484

1978/79 Anslag 600 000 000

1979/80 Förslag 1 050 000 000

Från anslaget bestrids utgifterna för det i programbudgeten för AMS under
programmet Regionalpolitiska stödåtgärder upptagna delprogrammet Lokaliseringslån.

I den totalram för budgetåren 1979/80-1983/84 om 7,4 miljarder kr. som
behandlats under punkten C 1 ingår som nämnts en delram om 4,5 miljarder
kr. för lokaliseringslån.

Medelsbehovet för lokaliseringslån under nästa budgetår beräknas i propositionen
till 1 050 milj. kr. I moderata samlingspartiets motion 2557 yrkas att
anslaget uppförs med ett oförändrat belopp om 600 milj. kr. Motionärerna
åberopar samma skäl för yrkandet som för den sän kning de begärt av anslaget
till den regionalpolitiska bidragsverksamheten, dvs. att det uppstår ett
minskat anslagsbehov om man går över till en ökad användning av generella
medel i stödverksamheten. Eftersom utskottet har underkänt moderaternas
uppfattning i den frågan och då utskottet godtar propositionens medelsberäkning
avstyrker utskottet det aktuella yrkandet i motionen 2557. Anslaget
bör således anvisas med det belopp regeringen har begärt.

1 tre motioner begärs att medel från anslaget skall specialdestineras förvissa
län. 1 motionerna 2437 av Bo Lundgren (m) och Wiggo Komstedt (m) samt
2453 av Kalevi Wernebrink m. fl. (c) begärs att 25 milj. kr. skall få användasför
särskilda åtgärder i Kristianstads län. Rolf Dahlberg (m) begär i motionen 2470
att 50 milj. kr. skall fä disponeras för sysselsättningsstimulerande åtgärder i
Gävleborgs län.

Utskottet avstyrker de tre motionerna. Motionsyrkandena anknyter till
samtidigt framförda förslag om ändringar i den stödområdesindelning som
har föreslagits i propositionen. Som framgår av det följande avsnittet om

AU 1978/79:23

indelningen i stödområden kan utskottet inte biträda dessa ändringsförslag.
Inte heller bör detta för lokaliseringslån avsedda anslag, som föreslås i
motionen 2470, användas för sysselsättningsstimulerande åtgärder utan att
någon vägledning ges från riksdagens sida om åtgärdernas inriktning och
utformning.

Lån till investeringar för kommersiell service

1977/78 Utgift 3 674 7541 Behållning 3 053 7451

1978/79 Anslag 6 000 000

1979/80 Förslag 8 000 000

1 propositionen begärs att anslaget förs upp med 8 milj. kr. Ingvar Svanberg
m. fl. (s) begär i motionen 2512 att anslaget höjs med 2 milj. kr. Yrkandet har
behandlats och tillstyrkts av utskottet i avsnittet om riktlinjerna för åtgärder i
glesbygder. Anslag bör alltså anvisas med 10 milj. kr.

Översikt över den regionala utvecklingen 1970 till 1985

Utvecklingen i riksomräden och län

Utskottet kommer i följande avsnitt att behandla stödområdesavgränsningen
och motioner som rör utvecklingen i olika län. Det kan vara skäl att
som bakgrund för det avsnittet översiktligt belysa vissa aspekter på den
regionala utvecklingen fram mot mitten av 1980-talet. Ett siffermaterial om
befolknings- och sysselsättningsförhållandena fram till 1985 i län och
kommuner redovisas i bilaga 5.

Under 1970-talets första hälft ändrades påtagligt mönstret förden regionala
befolkningsutvecklingen i landet jämfört med 1960-talet. Den kraftiga
utflyttningen från skogslänen på 10 000-15 000 personer per år under
1960-talet ersattes med en nettoinflyttning. Storstadsområdena, som under
1960-talet hade den jämfört med övriga regioner kraftigaste befolkningstillväxten,
härunder 1970-talet haft en mer dämpad utveckling. Nettoflyttningarna
mellan länen har under 1970-talet över lag varit avsevärt mindre än
tidigare. Även befolkningsförskjutningarna inom länen har minskat betydligt
jämfört med tidigare. En förklaring härtill är den kraftigt ökade
pendlingen som gjort det möjligt för många mindre kommuner att behålla
och i en del fall också öka sin folkmängd. Detta gäller främst kommuner som
ligger inom pendlingsavstånd från länens primära centra och större regionala
centra, där ökningen av arbetstillfällena i huvudsak skett. För kommuner

1 Anslaget Lån till investeringar för kommersiell service i glesbygd.

•i?

vXvXv/X

lilli

AU 1978/79:23

Befolkningsutveckling i riksområden 1970-1985

1970-1978

1978-1985

3-6%

RIKET.8377
+ 92

RIKET:8284
+ 208

-3%

På kartorna redovisas befolkning 1978 och 1985 samt förändringar under resp.
perioder (1 000-tal).

AU 1978/79:23

som ligger på längre avstånd från dessa tillväxtcentra har emellertid i många
fall utflyttningen och befolkningsminskningen fortsatt, om än i lägre takt än
under 1960-talet. Särskilt markant har denna omflyttning varit inom det inre
stödområdet.

Folkmängden i Sverige ökade från 1970 till 1978 från 8 077 000 till 8 284 000
invånare. Stockholms län, östra Mellansverige, Västsverige och Sydsverige
som har 70 % av landets befolkning har fått 80 % av tillväxten i landet. De
procentuellt största ökningarna har skett i övre Norrland samt i Väst- och
Sydsverige. Mellersta Norrland har haft den svagaste utvecklingen, men även
där har befolkningen ökat. Fram till 1985 beräknas enligt länsstyrelsernas
prognoser folkmängden i riket stiga med 92 000 invånare till 8 377 000.
Statistiska centralbyråns senaste befolkningsprognos för riket slutar på
8 366 000 invånare för det alternativ där man räknar med en årlig nettoinvandring
på 10 000 personer. Reduceringen av tillväxten i riket hänför sig
främst till en nedgång i födelsetalen. Antalet födda kommer under de
närmaste åren att vara ungefär lika stort som antalet avlidna. Att trots detta
befolkningen antas öka beror helt på en beräknad nettoinvandring i
storleksordningen 10 000 invånare per år. Av ökningen i riket på 92 000 antas
mer än två tredjedelar tillfalla Stockholms län. Av övriga riksområden
beräknas östra Mellansverige få en relativt gynnsam tillväxt medan för övre
Norrland förutses en minskning med 6 000 invånare.

Utvecklingen 1970-1978 resp. 1978-1985 belyses av kartorna (s. 90 och 92).
Där anges dels folkmängden i riksområden och län 1978 resp. 1985, dels
beräknade förändringar i folkmängden under den aktuella perioden. Kartornas
mönster illustrerar den procentuella tillväxten i området under perioden.

Utvecklingen i de län som ingår i skilda riksområden varierar betydligt.
Stockholmslän har ökat med 42 000 invånare under 1970-talet och beräknas få
en snabbare ökning, 64 000, fram till 1985. Östra Mellansverige har ökat med
32 000 invånare under 1970-talet. Därav har 22 000 tillfallit Uppsala län och
10 000 Östergötlands län. Övriga län har haft mindre ökningar eller svag
tillbakagång. Fram till 1985 beräknas enligt länsstyrelsernas prognoser
området få en ökning med 14 000 invånare, varav ca 7 000 beräknas gå till
vartdera Uppsala och Östergötlands län. Övriga län beräknas få oförändrad
folkmängd.

I Småland med öarna har folkmängden ökat med 9 000 invånare under
1970-talet, varav hälften har gått till Kronobergs län. Området beräknas enligt
prognoserna öka med 4 000 invånare fram till 1985. Jönköpings län väntas
öka med 6 000 invånare och Kronobergs län med 1 000 invånare. I Kalmar
och Gotlands län pekar prognoserna mot att folkmängden minskar.

I Sydsverige ökade folkmängden med 38 000 invånare under 1970-talet,
varav 24 000 gick till Malmöhus län och 13 000 till Kristianstads län.
Regionen ökar enligt prognosen med 6 000 invånare fram till 1985. Kristianstads
län beräknas öka med drygt 9 000 och Malmöhus län med 2 000

AU 1978/79:23

Befolkningsutveckling i länen 1970-1985

;

l RIKET:8377
+ 92

RIKET: 8284
+ 208

På kartorna redovisas befolkning 1978 och 1985 samt förändringar under resp.

perioder (1 000-tal).

AU 1978/79:23

invånare. För Blekinge län antas en minskning med 5 000 invånare.

Västsverige har haft en ökning på 55 000 invånare under 1970-talet, och
riksområdet beräknas öka med 6 000 fram till 1985. Hallands län har ökat med
27 000 invånare, Älvsborgs län med 21 000 och Skaraborgs län med 9 000.
Göteborgs och Bohus län har minskat med 2 000 invånare sedan 1970. Fram
till 1985 förutses enligt prognoserna en fortsatt tillväxt i Halland med 12 000
invånare samt i Skaraborgs län med 2 000 invånare. Älvsborgs län får enligt
prognosen oförändrad folkmängd, och Göteborgs och Bohus län får en
minskning på 8 000.

I nona Mellansverige har folkmängden ökat med knappt 9 000 invånare
sedan 1970, varav drygt 7 000 i Kopparbergs län och mindre ökningar i
Gävleborgs och Värmlands län. Fram till 1985 pekar prognosen på en
befolkningsökning för området med 3 000, som helt beräknas tillfalla
Kopparbergs län.

I mellersta Norrland ökade folkmängden med knappt 4 000 invånare
perioden 1970-1978. Ökningen skedde främst i Jämtlands län. Fram till 1985
beräknas enligt prognoserna folkmängden öka med ett tusental personer i
området. Västernorrlands län väntas öka med 2 000 invånare medan
Jämtlands län beräknas minska med knappt 1 000 invånare.

I övre Norrland ökade folkmängden med 19 000 invånare, varav drygt 7 000
i Västerbottens län och drygt 11 000 i Norrbottens län. Fram till 1985 beräknas
folkmängden minska med 6 000 personer. I Västerbottens län räknar man
dock med att ökningen fortsätter med 2 080 personer medan prognosen för
Norrbottens län innebär en minskning med ca 8 000 personer.

Prognoserna är gjorda med förutsättningen att nuvarande regionalpolitiska
medel hålls oförändrade. Den regionala balans som vid mitten av 1970-talet
syntes vara möjlig att uppnå förefaller av detta material att döma åter vara på
väg att rubbas. Resultaten kan tolkas så att hittillsvarande stödåtgärder och
styrmedel är otillräckliga för att åstadkomma en omfördelning av befolkningstillväxten
fram till 1985 till förmån för skogslänen.

Utvecklingen i skilda orts ty per

Vid sidan av utvecklingen i länen kan det vara av intresse att också
översiktligt belysa utvecklingen för skilda ortstyper.

Befolkningsutvecklingen 1970-1978 samt 1978-1985 i skilda ortstyper
framgår av följande uppställning:

AU 1978/79:23

	FolkmängdsfÖrändring, tusental
Onstyp	1970-78	%	1978-85	%
Storstadsområden	68	2,7	66	2,6
Primära centra	81	3,4	39	1,6
Regionala centra	11	0,5	- 3	-0,1
Kommuncentra	47	3,6	-10	-0,8
Riket	208	2,6	92	1,1

Storstadsområdena och primära centra har fått drygt 70 % av folkökningen
i riket under 1970-talet. Tendensen förefaller bli förstärkt fram till 1985.
Regionala centra och kommuncentra ökade också under 1970-talet men fram
till 1985 beräknas dessa kommuntyper förlora en del av sin folkmängd.
Särskilt markant är omsvängningen för kommuncentra, som under 1970-talet ökade med 47 000 invånare, men som fram till 1985 beräknas förlora
10 000 invånare. Som också nämndes inledningsvis är det främst
kommuncentra i närheten av större kommuner som har ökat under
1970-talet.

Av storstadsområdena har Storstockholm ökat med 35 000 invånare under
1970-talet. Regionen beräknas växa med ytterligare 60 000 fram till 1985.
Göteborgsregionen har ökat med 19 000 invånare och beräknas få ytterligare
4 000 fram till år 1985. Malmöregionen har vuxit med 14 000 invånare och
beräknas öka med 2 000 fram till 1985.

Primära centra har ökat såväl inom som utom stödområdet. Enstaka
primära centra har dock haft svårigheter att hålla sin folkmängd. I bl. a. Borås
och Eskilstuna har befolkningen t. o. m. minskat, och i några fall får man
även svårigheter att hålla folkmängden fram till 1985.

Regionala centra utanför stödområdena har ökat med 26 000 invånare
under 1970-talet och beräknas öka med ytterligare 8 000 invånare fram till
1985. Dessa kommuner har minskat med 15 000 invånare i stödområdet inkl.
grå zonen och de kommer enligt prognoserna att förlora ytterligare 11 000
invånare fram till 1985.

Kommuncentra i inre stödområdet har förlorat 11 000 invånare under
1970-talet och de beräknas förlora ytterligare 5 000 fram till 1985.
Kommuncentra i allmänna stödområdet och grå zonen har ökat med 17 000
invånare men beräknas förlora 3 000 invånare fram till 1985. Utom stödområdet
har kommuncentra ökat med 41 000 invånare under 1970-talet men
även där visar prognoserna på tillbakagång om än begränsat till 2 000
invånare.

Sammantaget har inre stödområdets regionala centra och kommuncentra
minskat med knappt 15 000 invånare under 1970-talet, och minskningen
beräknas fortsätta med ytterligare drygt 12 000 invånare fram till 1985. Här
ingår också en positiv utveckling för ett antal kommuner i området. Detta kan

AU 1978/79:23

jämföras med en ökning för dessa kommuntyper i områdena utanför
stödområdena med 67 000 invånare under 1970-talet och en fortsatt ökning
med 6 000 invånare fram till 1985.

En sammanfattning av prognoserna till 1985 innebär följande. En betydande
tillväxt väntas i Stockholmsregionen, i flertalet primära centra samt i
regionala centra utom stödområdet. De största svårigheterna beräknas
komma att föreligga för regionala centra och kommuncentra inom stödområdet
inkl. den nuvarande grå zonen. Det finns självfallet undantag från dessa
tendenser. Det finns kommuner med vikande utveckling utom stödområdena
och kommuner med tillväxt inom stödområdet. Allmänt sett kan dock
sägas att nuvarande stödområdesindelning med ett fåtal undantag speglar de
långsiktiga regionala problemen.

Åtgärder i olika delar av landet. Indelning i stödområden

1 de följande avsnitten behandlar utskottet dels frågan om inplacering av
kommuner i olika stödområden, en fråga som föranlett en mängd
motionsförslag (se bil. 6), dels ett stort antal motioner med förslag om åtgärder
i olika delar av landet. Flertalet av dessa motioner väcktes redan under
allmänna motionstiden, dvs. innan propositionens innehåll var känt. Många
av motionerna är av programkaraktär. När det gäller förslag om olika åtgärder
vill utskottet allmänt uttala att åtskilliga av dessa förslag inte i första hand bör
prövas av riksdagen utan av regeringen, statliga myndigheter, landsting och
kommuner. Riksdagens uppgift i detta sammanhang är i huvudsak att uttala
sig om inriktningen av samhällsåtgärder och anvisa ekonomiska ramar för
politikens förverkligande. Uppslag om konkreta statliga insatser bör på
vanligt sätt prövas i budgetsammanhang.

Utskottet redovisar sina ställningstaganden länsvis från norr till söder.

Innan utskottet börjar denna genomgång tar utskottet upp motionen 1553
av Arne Nygren m. fl. (s), i vilken behandlas situationen i de fem Norrlandslänen.
I motionen förs fram krav på aktiva samhällsinsatser i Norrland mot
bakgrund av landsdelens negativa utveckling.

Motionärerna påtalar behovet av att utveckla sysselsättningen inom
basnäringarna skog, gruv och stål. Man vill ha vidareförädling och produktutveckling
inom de råvarubaserade företagen, prospektering och brytning av
uran och andra kända mineraler, ökad sysselsättning genom utläggning av
central, statlig, kooperativ och privat verksamhet, ökad byggverksamhet
samt intensifierade insatser inom den offentliga sektorn för att skapa arbete
eller utbildning åt arbetslös ungdom i Norrland. I motionen betonas att en
aktiv näringspolitik är en förutsättning för kraven på en stark regionalpolitik.

Utskottet har inte någon annan uppfattning än motionärerna när det gäller
behovet av insatser i Norrland. De regionalpolitiska problemen ökar generellt
sett ju längre norrut man kommer. Detta bör självfallet återspeglas när det

AU 1978/79:23

gäller samhällets insatser. Tyngdpunkten på åtgärdssidan måste därför i
framtiden liksom hittills ligga i skogslänen och då särskilt i de nordligaste
länen med prioritering av de inre delarna. Med hänvisning till det anförda
synes motionen inte behöva föranleda någon åtgärd.

AU 1978/79:23

Katasuando

Kiruna

Vittangi

Pajala

Gällivare \

Korpilombolo

Jokkmokk

Arjeplog

Arvidsjaur '

(Luleå

Piteå

Norrbottens län

Teckenförklaring

Prunart centrum

Regionalt centrum

Kommuncentrum

Kommundelscentrum

Länsgräns

Kommungräns

Utskottets förslag
till stödområde

• \ J Ov*rk«tix\ 4

\ • X • v \

' Vuoll*fim - _ \ _ ' j* |

1 I V"

C /i > '

\ K^lix\ geranda

ilvsbyns

100 km

Förslaget överensstämmer
med propositionen

7 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 23

AU 1978/79:23

Länets utveckling

Norrbottens län har under 1970-talet haft en ökning av folkmängden från
255 000 till 266 000 invånare. Länsstyrelsen räknar med att folkmängden
skall minska till 258 000 fram till år 1985. Ökningen i länet under 1970-talet
har skett i kommunerna längs kusten samt i Boden och Älvsbyn. Kiruna,
Gällivare och Arvidsjaur har haft en i stort sett oförändrad folkmängd, medan
övriga inlandskommuner minskat med mellan 7 och upp till 17 96. Den
sistnämnda siffran avser Pajala. Länsstyrelsen räknar med en fortsatt svag
ökning i Luleå fram till 1985. Övriga kommuner i den s. k. Fyrkanten (Piteå,
Boden och Älvsbyn) samt Kalix och Haparanda antas få en folkminskning.
Arvidsjaurs kommun beräknas kunna hålla sin folkmängd fram till 1985
medan övriga inlandskommuner antas gå en fortsatt minskning till
mötes.

Norrbottens och Jämtlands län har de lägsta förvärvsfrekvenserna i landet.
Norrbotten har dessutom den högsta arbetslösheten i landet. Länsstyrelsens
prognoser tyder på att dessa förhållanden kommer att bestå också fram till år
1985. Av länets kommuner har Luleå och Boden förvärvsfrekvenser i nivå
med medelvärdet i riket. Dessa kommuner har också den lägsta arbetslösheten
i länet. Av övriga kommuner har Pajala och Övertorneå samt
Haparanda mycket låga förvärvsfrekvenser och en mycket hög arbetslöshet. 1
synnerhet andelen sysselsatta kvinnor är låg. Länsstyrelsens prognoser tyder
på att skillnaderna i förvärvsfrekvens mellan länets kommuner kommer att
öka fram till år 1985.

Stödområden

Propositionens förslag till inplacering av länets kommuner i stödområden
innebär stödområde 4 för Boden, Luleå och Piteå samt 5 för Arvidsjaur och
Älvsbyn. Övriga kommuner har placerats i stödområde 6.

I motionen 2580 av Ingvar Svanberg m. fl. (s) föreslås, att inplaceringen av
Arvidsjaur skall justeras från 5 till 6. Filip Johansson (c) och Torsten
Stridsman (c) föreslår i motionen 2567 att Boden, Luleå och Piteå delas med
inplacering i stödområde 4 för de centrala delarna av resp. kommun och
stödområde 5 för övriga delar.

Utskottet har inte funnit skäl till ändring av propositionens förslag till
stödområden i Norrbotten.

Med anledning av förslagen i motionen 2567 vill utskottet erinra om det
principiella ställningstagandet tidigare i betänkandet att kommuner inte bör
delas vid inplacering i stödområden men att det, med den konstruktion
lokaliseringsstödet har, finns möjligheter att differentiera stödet inom en
kommun om det bedöms lämpligt med hänsyn till kommunens struktur och
den kommunala planeringen.

AU 1978/79:23

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2567 och
2580.

Å/gärdsprogram m. m.

Riksdagen har nyligen behandlat ett av regeringen utarbetat åtgärdsprogram
för att främja sysselsättningen i Norrbotten (prop. 1978/79:127).
Förslagen beräknas kosta ca 1 miljard kronor och ge ca 2 000 nya sysselsättningstillfällen
i inledningsskedet.

Förslaget antogs av riksdagen med vissa kompletteringar (AU 33, JoU 25,
TU 16, UbU 42 samt NU 41,42 och 45). Arbetsmarknadsutskottet, som i de*
sammanhanget även behandlade motioner från den allmänna motionstiden
om utvecklingen i Norrbotten, poängterade bl. a. att de arbetsmarknadspolitiska
svårigheterna i länet ökat under de senaste åren samt framhöll att de
grundläggande problemen med att öka industrialiseringsgraden och förbättra
näringsstrukturen i länet kvarstår. Utskottet hänvisade vidare bl. a. till skilda
förslag inom närings- och trafikpolitiken som kan komma att bli av betydelse
för länets utveckling samt till förslagen i den nu förevarande regionalpolitiska
propositionen.

Norrbottens problem har alltså nyligen ingående behandlats av riksdagen.
Det finns därför inte skäl att nu särskilt gå in på vilka åtgärder som bör sättas
in - utöver de som innefattas i propositionen - för att förbättra den
ekonomiska utvecklingen i länet. Utskottet vill dock stryka under att
Norrbotten och då särskilt några av inlandskommunerna kan sägas stå i en
klass för sig när det gäller behovet av regionalpolitiska och näringspolitiska
insatser. Detta förhållande måste självfallet beaktas av statsmakter och
myndigheter då det gäller att fördela tillgängliga resurser.

AU 1978/79:23

100

Västerbottens län

3-6

Tfcn»WrH«mavan

Sorsele /

Stomman

Dorotea

vsnn«s> Umeä

Nordmaling i

100 km

Teck en fork läring

Skellefteä

Primärt centrum

Regionalt centrum

Kommuncentrum

Kommundclscentrum

Länsgräns

Kommungräns

Utskottets förslag
till stödområde

Propositionens förslag avviker
i fråga om följande kommuner:
Skellefteå 4/5
Vännäs 3/5
Nordmaling 3

Norsjö

Vilhelmina \ Lycksele/

* • /

- 5 ' V' 4

\ Vindeln , \ #

# \ Robertsfors

- V 3 ' f

AU 1978/79:23

101

Länets utveckling

Västerbottens län har ökat sin folkmängd under 1970-talet från 233 000 till
241 000 invånare, vilket är samma ökningstakt som för riket. Länsstyrelsen
bedömer att länet kommer att öka med ytterligare 2 000 invånare fram till år
1985. Ökningar har skett främst i Umeå med 9 000 och Skellefteå med 2 000
invånare. Vilhelmina, Robertsfors och Lycksele har hållit folkmängden i stort
sett oförändrad. Övriga kommuner har minskat med mellan 4 och som mest
8 % i Sorsele. Umeå beräknas få en fortsatt ökning på 3 000 fram till 1985.
Flertalet övriga kommuner antas få ungefär oförändrad folkmängd. Nordmaling,
Robertsfors och Storuman beräknas dock minska med omkring
4 %.

Förvärvsfrekvenserna i Västerbottens län ligger lägre än medelvärdet för
riket, och länet haren högre arbetslöshet än riksmedelvärdet. Umeå kommun
har förvärvsfrekvenser i nivå med riksmedelvärdet och en arbetslöshet som
ligger lägre än rikets. Sorsele har ungefär lika låga förvärvsfrekvenser som
Pajala och Övertorneå och bara något lägre arbetslöshet. Fram till år 1985
beräknas skillnaderna i sysselsättningsgrad mellan länets kommuner
komma att minska något. Länet uppvisar påtagliga inomregionala balansproblem
med vikande befolkning i inlandet och expansion i tätorterna Umeå och
Skellefteå.

Stödområden

Propositionens förslag till stödområden i länet innebär att inlandskommunerna
placeras i stödområde 5 och 6. Skellefteå och Vännäs kommuner
föreslås bli delade med inplacering i två stödområden vardera. För Skellefteå
centralort med kringliggande församlingar föreslås stödområde 4 medan för
de kommundelar som vetter mot inlandet föreslås stödområde 5. Förslaget
för Vännäs kommun innebär stödområde 3 för Vännäsdelen och 5 för
Bjurholmsdelen. För Umeå och Nordmaling föreslås stödområde 3 och för
Robertsfors 4.

I fyra motioner yrkas ändringar av propositionens förslag.

Det gäller centerns partimotion 2562 samt motionerna 2509,2575 och 2583,
som är undertecknade av länsrepresentanter för resp. socialdemokraterna,
moderaterna och centern.

Motionärerna yrkar följande ändringar i propositionens förslag:

Kommun	Propositionen	Motionen	Molionsnr.
Lycksele	5	6/5 \
Norsjö	5	6	2583 (c)
Skellefteå	5/4	6/5/4 )
		5/4/3	2562 (c)
Vännäs	5/3	5	2509 (s)
		5	2575 <m)
		5/4	2562 (c)
		5/4	2583 (c)

AU 1978/79:23

102

Umeå

Kommun

Robertsfors

Nordmaling

Propositionen

Motionen

5/4

4/2

2575 (m)
2509 (s)
2575 (m)
2583 (c)
2562 (c)
2562 (c)

Motionsnr.

Utskottet, sorn utgått från principställningstagandet om odelade kommuner,
har vid sin bedömning slutligen stannat för att föreslå ändring i fråga om
Skellefteå, Vännäs och Nordmaling. Utskottets ändringsförslag innebär
följande inplacering. Skellefteå och Nordmalings kommuner bör i sin helhet
placeras i stödområde 4 och Vännäs i stödområde 5.

Utskottet vill även i detta sammanhang erinra om vad som tidigare sagts
om möjligheten att differentiera stöd inom en kommun. Beträffande
Skellefteå som har stora inlandsområden med glesbygder och låg sysselsättning
vill utskottet därutöver anföra att de särskilda behov av stödinsatser som
finns i orter i inlandet i förhållande till kustbygden bör förutom genom den
nämnda differentieringen kunna tillgodoses genom den möjlighet till förhöjt
lokaliseringsstöd i vissa fall som utskottet tidigare uttalat sig för.

Utskottets ställningstagande innebär bifall till motionerna 2509 av Arne
Nygren m. fl. (s) och 2575 av Tore Nilsson (m) i fråga om Vännäs samt
centerns partimotion 2562 beträffande Nordmaling. Övriga motionsyrkanden
avstyrks.

En del speciella åtgärder har satts in för att förbättra läget i inlandskommunerna
i länet. För att långsiktigt förbättra sysselsättningsmöjligheterna i
Vindelälvsområdet anvisade riksdagen sålunda tidigare i år 100 milj. kr. med
anledning av propositionen 1978/79:83 (AU 27). Förslaget tillkom mot
bakgrund av den debatt som förts om sysselsättningen i kommunerna kring
Vindelälven sedan beslut fattats att älven inte skall byggas ut.

Även det ovan redovisade förslaget till stödområden markerar en strävan
att förbättra den inomregionala balansen i länet. I sammanhanget bör också
erinras om att ett nytt industricentrum föreslås bli uppfört i Vilhelmina.

Svea Wiklund (c) begär i motionen 2583 att den regionala utvecklingsfonden
i Västerbotten tillförs resurser för startandet av ett regionalt handelshus
och ett regionalt utvecklingsbolag. Medel bör tilldelas så att verksamheten
kan sättas i gång senast den 1 januari 1980.

Utskottet vill stryka under den regionala utvecklingsfondens betydelse för
att skapa nya sysselsättningstillfällen i länet. Frågan om resurser till den
regionala utvecklingsfonden bereds i näringsutskottet (NU 1978/79:59).
Regeringen har föreslagit förstärkta resurser till fonderna och i motioner har
föreslagits ytterligare insatser. Bidrag till verksamheten skall enligt utskottets
beslut utgå med ca 112 milj. kr., en ökning med 10 milj. kr. i förhållande till

Åtgärder

AU 1978/79:23

103

propositionen. Härtill kommer ett medelstillskott för utlåning på 300 milj. kr.
Fonderna får även enligt utskottets förslag 300 milj. kr. i statlig lånegaranti.

När det gäller förslaget om regionala utvecklingsbolag vill utskottet
dessutom hänvisa till att näringsutskottet i det nämnda betänkandet uttalat
sig för att ett sådant bolag skall inrättas. Verksamheten skall samordnas med
den regionala utvecklingsfondens aktiviteter i länet. I övrigt kan noteras att
sysselsättningsutredningen i sitt nyligen avgivna slutbetänkande, SOU
1979:24, behandlar frågor om regionala utvecklingsbolag och samhällsägda
handelshus.

Med hänvisning till det anförda bör motionen 2583 i den aktuella delen inte
föranleda någon åtgärd.

AU 1978/79:23

104

Västernorrlands län

Örnsköldsvik

Sollefteå''''v

Kramfors

Timrå

nge

Sundsvall

3-5

Teckenförklaring

Primärt centrum

Regionalt centrum

Kommuncentrum

Kommundelsccntrum

Länsgräns

Kommungräns

Utskottets förslag
till stödområde

_1 I I 1—

100 km

Propositionens förslag
innebär i fråga om Örnsköldsviks
kommun en
delning på stödområdena
3 och 5

AU 1978/79:23

105

Länets utveckling

Länets folkmängd har hållit sig i stort sett oförändrad på knappt 268 000
invånare under 1970-talet och länsstyrelsen beräknar att befolkningen
kommer att öka något fram till år 1985. Sundsvalls och Timrå kommuner
samt i mindre utsträckning Härnösands och Örnsköldsviks kommuner har
ökat sin folkmängd under perioden. Kramfors, Sollefteå och Ånge kommuner
har haft en minskning av folkmängden med som högst 10 % i Ånge
kommun. Befolkningskoncentrationen inom länet förutses fortsätta också
fram mot år 1985.

Förvärvsfrekvensen i Västernorrlands län låg lägre än riksmedelvärdet
både år 1970 och 1977 och länet hade en högre arbetslöshet, mätt i procent av
den arbetsföra befolkningen, både 1971 och 1978. De kommuner som har haft
en gynnsam befolkningsutveckling har också haft de högsta förvärvsfrekvenserna
och den lägsta arbetslösheten. Fram till år 1985 förutses en
fortsatt ökning av förvärvsfrekvenserna men i svagare takt än perioden
1970-1977. Länsstyrelsen förutser också en utjämning av förvärvsfrekvenserna
i länet fram till år 1985.

Stödområden m. m.

Propositionens förslag innebär att Sollefteå, Ånge och inlandsdelar av
Örnsköldsvik placeras i stödområde 5, Kramfors i 4 samt Härnösand,
Sundsvall, Timrå och del av Örnsköldsvik i stödområde 3.

1 ett antal motioner föreslås ändringar i denna indelning. Det gäller
motionerna 2443 av Ivar Högström (s)och Rune Jonsson i Husum (s), 2515 av
Håkan Winberg (m) samt motionen 2562 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c).

De olika förslagen redovisas nedan.

Kommun	Propositionen	Motionerna	Motionsnr.
Sollefteå	5	6/5	2443 (s), 2515 (m)
Ånge	5	6	2515 (m)
Örnsköldsvik	5/3	6/4	2443 (s)
		5/4	2515 (m)
Kramfors	4	5	2443 (s), 2515 (m)
Härnösand	3	4	2515 (m)
Sundsvall	3	5/4	2515 (m)
		3/2	2562 (c)
Timrå	3	4	2515 (m)
		2	2562 (c)

Utskottet har inte funnit anledning att föreslå någon ändring utom
beträffande Örnsköldsvik. Med tillämpning av den tidigare nämnda principen
om odelade kommuner föreslår utskottet att Örnsköldsviks kommun
placeras i stödområde 4. När det gäller behovet av förstärkta insatser i vissa
orter i inlandet i denna vidsträckta kommun hänvisar utskottet till vad
tidigare sagts om Skellefteå.

AU 1978/79:23

106

För Örnsköldsviks del finns ytterligare ett yrkande. Håkan Winberg (m)
föreslår i motionen 2515 att Örnsköldsviks klassificering skall ändras från
regionalt till primärt centrum. Yrkanden av samma innebörd har riksdagen
avslagit flera gånger tidigare. Utskottet kan inte se att det inträffat något som
bör förändra detta ställningstagande. Det aktuella yrkandet i motionen 2515
avstyrks därför.

När det gäller länets utveckling vill utskottet i övrigt framhålla vikten av att
man söker komma till rätta med de inomregionala problemen. Ånge,
Sollefteå och Kramfors har betydande svårigheter att hävda sig i fråga om
befolkning och sysselsättning.

Här kan nämnas att man inom länet försökt hjälpa upp sysselsättangssituationen
i de inre delarna inom ett särskilt projekt "Inland Y”. Fortsatta
åtgärderav det slaget bör vara möjliga med hjälp av de medel som skall stå till
länsstyrelsernas förfogande. En ytterligare för länet positiv åtgärd är att Ånge
föreslås få ett industricentrum.

107

Teeken fork loring

Primärt centrum

Regionalt centrum

Kommuncentrum

Kommundelscentrum

Länsgräns

Kommungräns

Utskottets förslag
till stödområde

Propositionen avviker
i fråga om
Ragunda och Berg
för vilka föreslagits
5

AU 1978/79:23

108

Länets utveckling

Jämtlands län, som under 1950- och 1960-talet hade en starkt negativ
befolkningsutveckling, har under 1970-talet ökat sin folkmängd från 131 000
till 134 000 invånare. Länsstyrelsen räknar med en minskning med 1 000
invånare fram till år 1985. Expansionen under 1970-talet har skett i
Östersund, som ökat med 6 000 invånare, samt i Härjedalen och Krokom.
Övriga kommuner har minskat med mellan 3 och som mest 10 % i Ragunda
kommun. Fram till 1985 beräknas Östersund få ytterligare 2 000 invånare.
Härjedalens och Krokoms kommuner beräknas däremot minska sin befolkning.
I Ragunda bedöms folkmängden bli oförändrad och i övriga kommuner
beräknas minskningen fortsätta med upp till 10 % av folkmängden år
1970.

Förvärvsfrekvensen i länet har hittills legat under medelvärdet för riket och
aktuella prognoser tyder på att detta förhållande kommer att bestå vid mitten
av 1980-talet. Arbetslösheten ligger något högre än för riket. Östersunds
kommun har förvärvsfrekvenser i nivå med riksmedelvärdet och en
arbetslöshet som ligger lägre än rikets. Ragunda, Bergs och Strömsunds
kommuner har låga förvärvsfrekvenser och en hög arbetslöshet. Prognoserna
fram till år 1985 tyder emellertid på en viss utjämning av förvärvsfrekvenserna
i kommunerna i Jämtlands län.

Stödområden

I propositionen föreslås att Östersund placeras i stödområde 4, Strömsund i
stödområde 6 och övriga kommuner i stödområde 5.

I tre motioner föreslås ändringar i förhållande till propositionen. I
motionerna 2511 av Marianne Stålberg m. fl. (s) och motionen 2584 av Nils
Åsling (c) och Per Stjernström (c) begärs att samtliga kommuner utom
Östersund skall placeras i stödområde 6. Östersund vill Marianne Stålberg
m. fl. placera i stödområde 5.1 centerns partimotion liksom i motionen 2584
(c) yrkas att Östersund skall delas upp med en lägre inplacering av
centralorten med kringliggande område. I partimotionen föreslås stödområdena
5 och 3 medan i den andra centermotionen förordas uppdelning på
områdena 6 och 4.

Utskottet har vid sin prövning funnit skäl att föreslå en förändring för
kommunerna Berg och Ragunda. Utskottet förordar att dessa kommuner
placeras i stödområde 6. Utskottets ställningstagande innebär att riksdagen
bör bifalla motionerna 2511 och 2584 i vad avser kommunerna Berg och
Ragunda.

Beträffande Östersund godtar utskottet inplacering i stödområde 4.
Motionsyrkandena om högre inplacering och om delning av kommunen
avstyrks.

För övriga kommuner accepterar utskottet propositionens förslag och
avstyrker motsvarande motionsyrkanden.

AU 1978/79:23

109

Åtgärdsprogram m. m.

Utvecklingen i länet har föranlett tre motioner med förslag till speciella
sysselsättningsskapande åtgärder i länet.

De socialdemokratiska representanterna från länet pekar i den under
allmänna motionstiden väckta motionen 2065 bl. a. på att befolkningen
under de senaste 25 åren minskat med 20 000.

Enligt motionärerna ställer den negativa utvecklingen i länet i fråga om
förvärvsfrekvens, förtidspensionering, ålderssammansättning och industrialiseringsgrad
krav på betydande insatser från statens sida. Ett åtgärdsprogram
i syfte att komma till rätta med svårigheterna bör snarast upprättas. Bl. a.
föreslås tillsättande av en särskild Jämtlandsdelegation. Vidare vill man ha
ett särskilt investmentbolag, en utökning av Norrlandsfondens aktivitet i
länet, ökad statlig verksamhet samt ökade resurser till länsstyrelsens
regionalekonomiska enhet.

Samma motionärer upprepar i den med anledning av propositionen väckta
motionen 2511 kravet på ett regionalt utvecklings/investmentbolag. De
regionala utvecklingsfonderna i de fyra nordliga länen bör enligt motionärerna
få väsentligt ökade resurser för att kunna driva en mer offensiv
verksamhet för att få till stånd nyetableringar.

Liksom i övriga norrlandslän finns det ett stort behov av regionalpolitiska
insatser i Jämtland. Särskilt viktigt är att man söker öka industrialiseringsgraden.
F. n. är endast ca 6 % av befolkningen sysselsatta inom industrin.
Detta är den lägsta länssiffran i landet.

Länsmyndigheterna och landstinget driver sedan flera år näringspolitiska
aktiviteter av olika slag. Verksamheten har främst varit inriktad på olika
kampanjer och informationsåtgärder i syfte att öka sysselsättningen i länet
m. m. År 1976 startades ”Aktion Z” under medverkan av olika myndigheter,
landstinget, kommunerna, näringslivet och de fackliga organisationerna.
Syftet är att ta till vara idéer, projekt och de resurser i övrigt för ökad
sysselsättning som finns i länet. Projektet har bl. a. omfattat en undersökning
av möjligheterna att sprida den industriella tillväxten i Östersundsområdet
till övriga delar av länet.

En rad konkreta förslag har tagits fram och redovisats i ett särskilt
åtgärdsprogram för ökad sysselsättning i länet. Programmet har nyligen
presenterats för utskottet och för regeringen. Det innehåller uppslag av
samma karaktär som motionen 2065. Enligt vad utskottet inhämtat bereds
detta åtgärdsprogram f. n. inom regeringens kansli.

Vad beträffar förslaget i motionen 2511 om upprättande av ett regionalt
utvecklingsbolag har utskottet inhämtat att näringsutskottet förordat att ett
sådant bolag skall inrättas i Jämtland. Motionsyrkandet är därmed tillgodosett
och behöver inte föranleda någon åtgärd. Näringsutskottets ställningstagande
till de regionala utvecklingsfonderna i anslutning till propositionen
om industripolitiken torde också ligga i linje med motionärernas förslag.

Med det anförda har utskottet besvarat de i sammanhanget upptagna
motionerna som inte bör föranleda någon åtgärd.

AU 1978/79:23

110

Gävleborgs län

2, 3, 5 Utskottets förslag
till stödområden

Förslaget överensstämmer
med propositionen -

Länets utveckling

Gävleborgs län har en folkmängd som pendlat runt 294 000 invånare under
1970-talet och länsstyrelsen förutser ungefär oförändrade siffror också fram
till 1985. Gävle kommun har ökat med 3 000 invånare, och Hudiksvalls,
Nordanstigs och Ovanåkers kommuner har också haft vissa ökningar. Av
övriga kommuner har Hofors förlorat 12 % av folkmängden från 1970 och
Ljusdal 4 96. Länsstyrelsen räknar med en fortsatt ökning i Gävle och
Ovanåker och en fortsatt tillbakagång i Hofors. I övrigt förutses inga större
folkmängdsförändringar.

Förvärvsfrekvenserna i länet ligger lägre än riksmedelvärdet och andelen
arbetslösa är högre än för riket. Gävle kommun har den högsta

NordanMtg

Ljusdal ’ 3

( Hudiksvall

Bollnäs

Ovenék*r{

Tecken fork läring

Primärt centrum

Regionalt centrum

Kommuncentrum

Kommundelscentrum

Länsgräns

Kommungräns

} Söderhamn

3 ' „

Ockelbo! O

* GÄvle

^.'Sandviken

100 km

AU 1978/79:23

lil

förvärvsfrekvensen i länet med siffror i nivå med riket. Ljusdals och
Nordanstigs kommuner har de lägsta förvärvsfrekvenserna i länet. Ljusdal
har också den högsta arbetslösheten, men den är relativt hög även i Hofors
och Söderhamn. Ovanåker och Bollnäs har de lägsta arbetslöshetssiffrorna.
Länsstyrelsen räknar med att skillnaderna i förvärvsfrekvenser mellan
kommunerna kommer att minska fram till 1985.

Stödområden

I propositionen föreslås att Ljusdal skall placeras i stödområde 5 och Gävle
och Sandviken i 2. Övriga kommuner har placerats i stödområde 3.

I ett antal motioner av ledamöter från länet - 2470 av Rolf Dahlberg (m),
2514 av Olle Westberg i Hofors m. fl. (s), 2556 av Gunnar Björk i Gävle m. fl.
(c)- föreslås en i förhållande till propositionen högre inplacering med en eller
två klasser beträffande samtliga kommuner i länet.

Centerpartiets partimotion 2562 innehåller ett yrkande att Nordanstig,
Ockelbo och Ovanåker skall placeras i stödområde 4 i stället för 3, som
föreslås i propositionen. Dessutom vill man i den motionen att de centrala
delarna av Gävle och Sandviken skall placeras i stödområde 1 medan övriga
delarna av dessa kommuner skall ingå i stödområde 3. I propositionen
föreslås område 2 för båda kommunerna i dess helhet.

Slutligen bör nämnas att i motionen 1034 från allmänna motionstiden
framhåller Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) att Hofors situation måste
uppmärksammas i samband med utarbetandet av det regionalpolitiska
stödet.

Motionärernas förslag redovisas i sin helhet i bilaga 6.

Utskottet godtar propositionens förslag till inplacering av länets kommuner
i stödområden. De innebär en förbättring för länets södra delar. Ändringsförslagen
i motionerna avstyrks således.

Åtgärdsprogram m. m.

Utvecklingen i länet har föranlett ett antal motioner med förslag till
åtgärder för en ökad sysselsättning, förbättrad inomregional balans och ett
mer differentierat näringsliv. Bl. a. påtalas det starka beroendet av järn- och
stålindustrin i länet och då speciellt i Gästrikland.

Wivi-Anne Cederqvist (s) och Olle Westberg i Hofors (s) begär i motionen
289 ett riksdagsuttalande av innebörd att regeringen skall medverka till att
näringslivet på bruksorterna i Gästrikland differentieras genom att företag
nyetableras eller flyttas dit.

I motionen 483 av Åke Gillström m. fl. (s) redovisas förslag till ett
åtgärdsprogram för länet. Motionärerna framhåller att utvecklingen måste
förbättras inom länets basnäringar järn och stål samt inom pappers- och
massaindustrin. Det ställer i sin tur krav bl. a. på energipolitiken och

AU 1978/79:23

112

skogspolitiken. Det är nödvändigt att det centralt utarbetas en strukturpolitik
för dessa branscher, menar motionärerna. Motionärerna begär vidare en ökad
sysselsättning i den statliga sektorn i länet samt ett förstärkt regionalpolitisk!
stöd. Slutligen nämns vissa konkreta projekt vilka bör förverkligas, bl. a. en
utbyggnad av det statliga industricentrat i Ljusdal.

Rolf Dahlberg (m) framhåller i motionen 771 det besvärliga arbetsmarknadsläget
i länet och trycker därvid särskilt på situationen i Ljusdals
kommun. Det av moderata samlingspartiet framförda förslaget om en
sänkning av arbetsgivaravgiften i stödområdena bör enligt motionären
snarast genomföras. Därvid bör hela Gävleborgs län ingå i de områden som
får arbetsgivaravgiften sänkt. Ljusdals kommun föreslås tillhöra den region
som skall ha maximal sänkning.

Bertil Måbrink (vpk) och Jörn Svensson (vpk) begär i motionen 1550 att en
statlig industri- och sysselsättningsplan utarbetas för Gävleborgs län. Ett
antal åtgärder som underlag för en sådan plan redovisas. Det gäller
statsunderstöd till kommunala sysselsättningsgarantier, SJ:s företag och
vissa järnvägssträckor i länet, hälso- och sjukvård, barnomsorg, bostadsbyggande,
yttre miljösanering, statliga företag inom träindustrin, skogsvård
och skogsindustrin samt järn- och stålindustrin m. m.

Behovet av speciella glesbygdsinsatser i länet aktualiseras i motionen 2056
av Johan Olsson m. fl. (c). Motionärerna framhåller bl. a. att den låga
yrkesverksamhetsgraden i länet är särskilt utpräglad i de små orterna och i
glesbygden, där i synnerhet kvinnorna saknar förvärvsarbete.

Praktiskt taget varje kommun i länet har enligt motionärerna delar där
avstånden är stora och där man inte kan lösa sysselsättningen enbart genom
pendling till större centra. Åtgärder bör sättas in inom bl. a. jordbruk,
småföretag och servicesektorn för att förbättra sysselsättningsläget. Vidare
föreslås att länsstyrelsen skall tilldelas särskilda resurser för insatser i
glesbygder.

Som framgår av motionerna är arbetsmarknadsläget i länet ansträngt.
Arbetslösheten är högre än i riket och förvärvsfrekvensen är låg, i synnerhet i
Ljusdal och Nordanstig. Under 1970-talet har främst Hofors och Ljusdal haft
stora svårigheter att hålla befolkningssiffrorna uppe. Näringslivet i flera orter
är ensidigt. Järn- och stålindustrin exempelvis har en andel av industrisysselsättningen
på ca 90 % i Hofors och ca 80 % i Sandviken. Mot denna
bakgrund måste en av huvuduppgifterna vid utvecklingen av näringslivet i
länet vara att få till stånd mera differentierade arbetsmarknader och då främst
i bruksorterna. Dessa frågor ägnas fortsatt uppmärksamhet i länsplaneringen
där särskilda medel avdelats för att bl. a. ta över den verksamhet som
bedrivits inom de s. k. krisortsgrupperna för stålindustrin. Utskottet förutsätter
att i detta arbete särskilt Hofors problem uppmärksammas.

När det gäller konkreta uppslag i motionerna hänvisar utskottet till vad
som inledningsvis i detta avsnitt anförts om att sådana projekt får prövas i
budgetsammanhang. Beträffande förslaget i motionen 7"’l om sänkning av

AU 1978/79:23

113

arbetsgivaravgiften i stödområden erinras om att utskottet tidigare i betänkandet
avstyrkt moderata samlingspartiets partimotion 2557 på denna punkt.
När det gäller motionskravet om ökade insatser inom glesbygden påminner
utskottet att det tidigare i betänkandet förordats väsentligt förstärkta resurser
till länsstyrelserna på detta område.

Slutligen i detta sammanhang hänvisar utskottet till de förslag som läggs
fram i förevarande proposition och i propositionen 1978/79:123 om industripolitiken.
I den sistnämnda behandlas, som tidigare sagts, bl. a. frågor om
förstärkta resurser till de regionala utvecklingsfonderna.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet inte skäl att föreslå någon
åtgärd på grund av de nu behandlade motionsyrkandena.

8 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 23

AU 1978/79:23

Kopparbergs län

114

Orsa

■agnai

Avest

Teckenförklaring

Primärt centrum
Regionalt centrum
Kommuncentrum
Kommundclscentrum

l.änsgräns

Kommungräns

Utskottets förslag
till stödområde
Förslaget överensstämmer
med propositionen

Älvdalan',
• '

t Rättvik

Mora

i-"-> 4 il Ft

Malung' l»wa«nd , äKj

\ . v tjÉr. -

Falun

(Borlänge

V • / Hedemora
Säter ^ _ / -7

vansbro i

• 5

Ludvikai Smedjebacken

100 km

AU 1978/79:23

115

Länets utveckling

Kopparbergs län har ökat folkmängden från 277 000 till 284 000 invånare
under 1970-talet och länsstyrelsen räknar med en fortsatt ökning till 289 000
invånare år 1985. Länet har därigenom samma ökningstakt som riket.
Ökningen har hittills skett inom Falun-Borlänge och närliggande kommuner
med 7 000 invånare och kommunerna runt Siljan med 3 000. Malung,
Hedemora och Smedjebacken har haft ungefär oförändrad folkmängd medan
Avesta, Älvdalen och Vansbro fått vidkännas kännbara minskningar.
Kommunerna i centrala Dalarna beräknas få en fortsatt ökning med 3 000
invånare fram till 1985. En viss ökning förutses också för Avesta och
Älvdalens kommuner. Smedjebackens kommun beräknas minska fram till
1985 och för övriga kommuner antas folkmängden bli ungefär oförändrad.

Kopparbergs län har förvärvsfrekvenser som ligger lägre än medelvärdet
för riket och detta förhållande väntas bestå. Länets arbetslöshet är obetydligt
högre än rikets. Falun-Borlänge-regionen har förvärvsfrekvenser i nivå med
riksmedelvärdet och flera av de övriga kommunerna har också relativt höga
förvärvsfrekvenser. Älvdalen och Vansbro har de lägsta förvärvsfrekvenserna
i länet, 5 96 under riket. Arbetslösheten ligger högst i
Älvdalens, Ludvika, Smedjebackens och Malungs kommuner. Länsstyrelsens
prognoser tyder på att skillnaderna i förvärvsfrekvenser mellan länets
kommuner kommer att minska fram till 1985.

Stödområden

Propositionens förslag till inplacering av länets kommuner i stödområden
innebär att Malung, Vansbro och Älvdalen placeras i stödområde 5, Mora och
Orsa i stödområde 4, och övriga kommuner i stödområde 3.

I motionerna 2510av Yngve Nyquist m. fl. (s)och 2558av Karl Boo m. fl.
(c, m) föreslås att länets kommuner skall placeras en eller i vissa fall två
klasser över propositionens förslag.

I centerns partimotion 2562 pläderas för en sänkning av Borlänge och de
centrala delarna av Falun med en klass till stödområde 2.1 gengäld vill man
höja Ludvika från 3 till 4.

Motionsförslagen redovisas detaljerat i bilaga 6.

Utskottet har inte funnit skäl att föreslå någon ändring i propositionens
förslag. Motionsyrkandena härom avstyrks därför.

Åtgärdsprogram m. m.

Kopparbergs län har drabbats av strukturkrisen inom stålindustrin med
åtföljande verkningar för gruvorna. Detta gäller orter som Borlänge, Ludvika,
Avesta och Smedjebacken. Malungs kommun, som har en betydande
skinnvaruindustri, har berörts av strukturförändringarna i den näringsgrenen.

AU 1978/79:23

116

Mot den angivna bakgrunden vill Kjell-Olof Feldt m. fl. (s) i motionen 551
att regeringen skyndsamt skall pröva särskilda åtgärder för att främja
näringslivet och sysselsättningen i länet.

Rolf Hagel (apk)och Alf Lövenborg (apk) begär i motion 552 en skyndsam
översyn av situationen i de mellansvenska industrilänen, däribland Kopparbergs
län, samt en åtgärdsplan för ökad sysselsättning inom den industriella
sektorn.

De problem motionärerna tar upp hänger till stor del ihop med strukturomvandlingen
i olika basnäringar. Motåtgärder har satts in för att lösa de
problemen. Staten har satsat stora resurser på att främja förnyelsen av både
handels- och specialstålindustrin. Detsamma gäller för tekoindustrin. För
Ludvika kommun har i det sammanhanget anvisats särskilt regionalpolitisk!
stöd (AU 1978/79:32). Därutöver har 7,5 milj. kr. ställts till den regionala
utvecklingsfonden i länet för industrifrämjande insatser i Borlänge och
Ludvika kommuner (NU 1978/79:43).

Som utskottet framhöll förra året (AU 1977/78:23) är det emellertid
ofrånkomligt att den pågående strukturomvandlingen av främst stålindustrin
kommer att innebära stora påfrestningar för Bergslagen under de närmaste
åren. Möjligheterna att finna avsättning för företagens produkter och
differentiera arbetsmarknaden är avgörande för sysselsättningsfrågornas
lösning på längre sikt. Utskottet hävdade även vid det tillfallet att det är
betydelsefullt att man på ett effektivt sätt använder den övergångstid, som
skapats genom särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser, för att finna
lösningar som pekar framåt.

De olika förslagen på det regionalpolitiska området som presenterats
tidigare i betänkandet liksom de i näringsutskottet behandlade frågorna om
industripolitik och olika branschstöd bör underlätta det fortsatta arbetet på att
utveckla näringslivet i länet.

Utskottet noterar också med tillfredsställelse att den aktuella arbetsmarknadssituationen
i länet enligt länsarbetsnämndens bedömning är betydligt
ljusare än för ett år sedan. Antalet sysselsättningstillfällen inom industrin
ökar mer än på flera år och inom byggnadsverksamheten räknar man med att
få brist på arbetskraft inom kort.

Med det anförda har utskottet besvarat de i sammanhanget upptagna
motionerna som inte bör föranleda någon åtgärd.

AU 1978/79:23

117

Värmlands län

2-5

Teckenförklaring

Primärt centrum
Regionalt centrum
Kommuncentrum
Kommundelscentrum

Lärsgrans

Kommungräns

Utskottets förslag
till stödområde
Förslaget överensstämmer
med propositionen

Torsby

Hagfors '

Sunne\

Eda \

Filipstad

Arvika

*' \ Fors Kil

jhaga o

V. Storfors

Grums

' Säffle

Hammarö

iKristinehamn

50 km

Länets utveckling

Värmlands län har haft en folkmängd som har legat mellan 283 000 och
284 000 invånare under 1970-talet. Länsstyrelsen beräknar att länet kommer
att ha en oförändrad folkmängd också fram till 1985. De stabila befolkningsmässiga
förhållandena för länet i stort har inte sin motsvarighet på
kommunplanet. Karlstadsregionen har under 1970-talet ökat med 8 000
invånare. Årjäng, Arvika och Kristinehamn har haft obetydliga minskningar
medan övriga kommuner har minskat mellan 3 och 8 96. Torsby, Hagfors,
Munkfors och Filipstad har gått mest tillbaka. Fram till 1985 beräknas
Karlstadsregionen öka med ytterligare ca 3 000 invånare. För Sunne, Årjäng,
Arvika och Kristinehamn räknar man med oförändrad folkmängd eller en
fortsatt svag tillbakagång. För övriga kommuner förutses en starkare
minskning.

AU 1978/79:23

118

Förvärvsfrekvenserna i Värmlands län ligger under medelvärdet i riket och
länet har den efter Norrbotten högsta långsiktiga arbetslösheten i landet.
Karlstadsregionen och Kristinehamn har höga förvärvsfrekvenser och relativt
låg arbetslöshet. Motpolen är Torsby med låg förvärvsfrekvens och hög
arbetslöshet. Fram till 1985 beräknas dock skillnaderna i förvärvsfrekvens
mellan länets kommuner komma att minska.

Stödområden

1 propositionen föreslås att Torsby skall placeras i stödområde 5, att Eda,
Filipstad, Hagfors, Munkfors, Storfors och Sunne skall ingå i område 4, att
Arvika, Säffle och Årjäng skall ingå i område 3 samt att Forshaga, Grums,
Hammarö och Karlstad skall tillhöra område 2.

1 motionen 2554 av Sven Aspling m. fl. (s) och 2569 av Göthe Knutson (m)
föreslås att samtliga kommuner utom Eda skall placeras en klass högre än
enligt propositionens förslag, dock att motionärerna vill ha Kristinehamn höjt
två klasser till stödområde 4.

1 centerns partimotion 2562 finns motsvarande yrkande om höjning en
klass för Hagfors och Årjäng medan man däremot för Karlstad begär en
sänkning till stödområde 1 för kommunens centralort med omnejd.

Utskottet har inte funnit anledning till ändring i propositionens förslag
beträffande Karlstad och hänvisar därvid bl. a. till att utskottet avvisat tanken
på att dela kommunen i stödområdeshänseende. Motionsyrkandena om
Karlstad avstyrks följaktligen.

När det gäller västra delen av länet tillstyrker utskottet att Eda placeras i
stödområde 4 och Arvika, Säffle och Årjäng i stödområde 3. Likaså tillstyrker
utskottet att Hagfors får ingå i stödområde 4. Motionsyrkandena om högre
inplacering av de nämnda fem kommunerna avstyrks sålunda.

I fråga om övriga kommuner i Värmland tillstyrks regeringens förslag och
avstyrks motsvarande motionsyrkanden.

Åtgärdsprogram m. m.

En kombination av konjunkturproblem och strukturella svårigheter har
medfört stora svårigheter för det värmländska näringslivet. Industrisysselsättningen
har enligt arbetskraftsundersökningarna minskat med mer än
7 000 under den senaste treårsperioden. Andelen arbetslösa har, som tidigare
sagts, under senare tid varit den högsta i riket efter Norrbotten.

Mot bakgrund av denna utveckling har förslag till åtgärder förts fram i fyra
motioner.

I samtliga motioner vill man ha en utvecklingsplan för länet. Det gäller
motionerna 2030 och 2554 av Sven Aspling m. fl. (s), 1549 av Bertil Jonasson
m. fl. (c, m, fp)och 2031 av Nils Berndtson (vpk)och Eva Hjelmström (vpk). I
motionerna redovisas förslag om vad en sådan plan skulle innehålla. Dessa

AU 1978/79:23

119

bygger på åtgärder som Värmlandsdelegationen föreslagit.

En grundläggande orsak till problemen i länet är det starka beroendet av
basnäringarna järn-, stål- och skogsindustrin, som brottats med stora
svårigheter de senaste åren. Även verkstadsindustrin har drabbats vilket
hänger samman med att en stor del av dess tillverkning riktar sig till de
nämnda industrigrenarna.

Problemen med den ensidiga industristrukturen accentueras av att på
många orter ett enda företag starkt dominerar i fråga om sysselsättning. Orter
som Hagfors och Munkfors har sålunda fått betydande svårigheter på grund
av krisen.

Från samhällets sida har stora insatser gjorts för att upprätthålla sysselsättningen
. Lån och bidrag till mycket stora belopp har i detta syfte givits både
Uddeholmskoncernen och det nya bolaget Billerud-Uddeholms AB.

Länsstyrelsen har som framgår av motionen tillsatt en speciell delegation,
Värmlandsdelegationen, under ordförandeskap av landshövding Bengt
Norling. Delegationen har haft till uppgift att bl. a. samordna erforderliga
insatser i länet samt komma med förslag till nya verksamheter m. m.
Särskilda medel har ställts till förfogande för verksamheten. Delegationen
presenterade i januari i år för regeringen ett utarbetat förslag till åtgärder för
att förbättra sysselsättningsläget i länet på kort och lång sikt. Förslagen
syftade också till att åstadkomma en nödvändig strukturförändring av länets
näringsliv.

Den 20 april i år beslutade regeringen om särskilda arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för Värmlands län. Beslutet innefattar bl. a. en del av de förslag
Värmlandsdelegationen fört fram. Det gäller vägprojekt för sammanlagt 65
milj. kr. och skolbyggnadsprojekt för ca 23 milj. kr.

Utskottet utgår från att arbetet med sysselsättningsfrågan i länet kommer
att fortsätta i de nya former som föreslås i propositionen som avlösning på
arbetet i en särskild delegation. Planeringsarbetet bör i första hand bedrivas på
det regionala planet men utskottet förutsätter att regeringen och andra
myndigheter har sin uppmärksamhet riktad på länets problem och är beredda
att på olika sätt ställa sig bakom förslag som förs fram för att stödja
sysselsättningen på både kort och lång sikt.

Med hänvisning till det anförda samt till vad tidigare sagts om de förstärkta
närings-och regionalpolitiska medlen bör de aktuella yrkandena i motionerna
1549, 2030, 2031 och 2554 inte föranleda någon åtgärd.

AU 1978/79:23

120

Örebro län

Lindesberg,

Karlskoga'/

örebro

Degerfors]

C Kumla I \

..•Hallsberg

■

Teckenförklaring

0 50 km

Primärt centrum

Regionalt centrum

Kommuncentrum

Kommundelscentrum

Länsgräns

Kommungräns

2-3 Utskottets förslag
till stödområde
Förslaget överensstämmer
med propositionen

Länets utveckling

Örebro län har haft en folkmängd som varierat mellan 284 000 och 285 000
invånare under 1970-talet. Aktuella prognoser pekar på en oförändrad
folkmängd fram till år 1985. Av länets kommuner har Nora och Kumla haft

AU 1978/79:23

121

den snabbaste ökningen. Örebro kommun har haft en svag befolkningsminskning.
Laxå, Hällefors, Ljusnarsbergs och Karlskoga kommuner har
minskat relativt kraftigt med upp till 9 96. Fram till 1985 förutses en
återhämtning för Örebro kommun och en fortsatt ökning för Kumla.
Däremot räknar man med fortsatt tillbakagång för Laxå och Hällefors
kommuner.

Länet har förvärvsfrekvenser i nivå med rikets och beräkningarna fram till
1985 tyder på att länet då kommer att ligga över riksmedelvärdet. Arbetslösheten
i länet är något högre än för riket. Örebro och Kumla har de högsta
förvärvsfrekvenserna i länet och lägsta arbetslöshetstalen. Degerfors har den
lägsta förvärvsfrekvensen och den högsta arbetslösheten. Länsstyrelsen
räknar med fortsatta ökningar av förvärvsfrekvensen i alla kommuner, men
skillnaderna kommunerna emellan beräknas bestå.

Stödområden m. m.

I propositionen föreslås att Hällefors och Ljusnarsberg placeras i stödområde
3 samt Degerfors, Karlskoga, Lindesberg och Nora i stödområde 2.

I motionen 2450 av Karin Flodström m. fl. (s) yrkas att kommunerna skall
placeras in enligt länsstyrelsens förslag, vilket innebär en uppjustering för i
propositionen berörda kommuner samt en utvidgning av stödområdet med
kommunerna Laxå (stödområde 3) och Askersund (stödområde 1). Karin
Flodström (s) och Ingemar Konradsson (s) hade redan under allmänna
motionstiden i motionen 1036 yrkande om Ljusnarsberg, Hällefors och norra
Lindesberg.

I centerns partimotion 2562 begärs en höjning till stödområde 4 av
Ljusnarsberg.

I bilaga 6 framgår den exakta innebörden av motionärernas förslag.

Situationen i länet berörs också i motionen 552 av apk om situationen i de
mellansvenska industrilänen. Den motionen har tidigare i betänkandet inte
ansetts böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Som framgår av den tidigare redogörelsen finns det även i Örebro län
inomregionala balansproblem. Vissa mindre och medelstora orter av brukskaraktär
har typiska problem som ensidigt näringsliv och ett starkt beroende
av ett dominerande företag. Detta gäller exempelvis Degerfors, Karlskoga,
Hällefors och Ljusnarsberg. För dessa orter kommer resultatet av det
pågående arbetet med strukturomvandlingen inom specialstålindustrin att få
stor betydelse. De regionalpolitiska insatserna får här kopplas till de
branschåtgärder som är eller blir aktuella.

När det gäller stödområdesindelningen har utskottet inte funnit anledning
föreslå ändring i propositionens förslag. De aktuella motionsyrkandena bör
alltså avslås.

AU 1978/79:23

122

Västmanlands län

' Norbergs

* 2

9 <

Fagersta'^'

Heby

Sala \#

• V

Skinnskatteberg \

Västerås

t, HallstaKöping^.
hammar

Kungsör

Arboga \

50 km

Teckenförklaring

m Primärt centrum

£ Regionalt centrum

• Kommuncentrum

Länsgräns

Kommungräns

2 Utskottets förslag

till stödområde
Förslaget överensstämmer
med propositionen

Länets utveckling

Västmanlands län har minskat sin folkmängd med 2 000 invånare till
260 000 under 1970-talet. Fram till 1985 beräknas folkmängden öka svagt.
Västerås har haft en svag folkökning. Även Sala, Surahammars och Kungsörs
kommuner har ökat något under 1970-talet. Fagersta och Köping har däremot
minskat med 9 resp. 8 %. Övriga kommuner har haft en oförändrad
folkmängd. Fram till 1985 antas Västerås och Kungsör få en fortsatt

AU 1978/79:23

123

folkökning medan Heby, Norberg, Hallstahammar och Sala beräknas 11 en
vikande befolkningsutveckling. För övriga kommuner räknar man endast
med mindre förändringar.

Västmanlands län har förvärvsfrekvenser i nivå med medelvärdet för riket.
Länsstyrelsens beräkningar tyder på att länet kommer att ligga på ungefär
samma nivå i förhållande till riket också år 1985. Arbetslösheten ligger något
över riksmedelvärdet. Västerås, Sala och Hallstahammar har höga
förvärvsfrekvenser och relativt låg arbetslöshet. Heby kommun har den
lägsta förvärvsfrekvensen men ändå inte särskilt hög arbetslöshet. De högsta
arbetslöshetstalen förekommer i Arboga, Norbergs och Surahammars
kommuner.

Stödområden

Regeringens förslag till inplacering av länets kommuner i stödområden
innebär stödområde 2 för kommunerna Fagersta, Heby, Norberg, Sala och
Skinnskatteberg.

1 motionen 2502 av Olle Göransson m. fl. (s)och i motionen 2499 av Anton
Fågelsbo (c) och Kerstin Göthberg (c) föreslås uppjusteringar för Fagersta,
Norberg och Skinnskatteberg. I motionen 2499 föreslås dessutom en högre
inplacering för Heby och Sala samt en utvidgning av stödområde 2 med
Surahammar och Hallstahammar.

Länsstyrelsens och motionärernas förslag redovisas i detalj i bilaga 6.

Problemen i Västmanlands län är till stora delar desamma som för de
intilliggande bergslagslänen Värmland och Örebro. Befolkningsutvecklingen
har stagnerat i synnerhet i bruksorterna. Som framgår av beskrivningen av
länets utveckling har främst Fagersta och Köping stora problem med att hålla
befolkningssiffrorna uppe. Även för Västmanland har den framtida utvecklingen
i specialstålindustrin stor betydelse. Vid sidan härav finns en
betydande verkstadsindustri som bör ha goda utsikter att hävda sig väl.

Lösningen på problemen i Västmanlands län hänger till stor del samman
med stålindustrins strukturförhållanden. Som tidigare nämnts bedrivs ett
omfattande arbete centralt och regionalt beträffande den verksamheten.
Utskottet hänvisar i övrigt till vad som tidigare sagts om närings- och
regionalpolitikens allmänna inriktning m. m.

Utskottet godtar för sin del propositionens förslag i fråga om stödområdesindelningen
och avstyrker följaktligen de båda motionerna 2499 och
2502.

AU 1978/79:23

124

Uppsala län

Älvkarleby

östhammar ^

jjp Uppsala

.—f

Enköping

0 50 km

Teckenförklaring l . ■ i i I

m Primärt centrum

£ Regional centrum

• Kommuncentrum

Länsgräns

Kommungräns

2 Utskottets förslag

till stödområde
Förslaget överensstämmer
med propositionen

Länets utveckling

Uppsala län är det län som har haft den näst snabbaste tillväxten under
1970-talet med en ökning av folkmängden från 217 000 till 239 000 invånare.
Länsstyrelsen räknar med att folkmängden skall öka till 246 000 invånare år

AU 1978/79:23

125

1985. Ökningen har skett i Håbo, som har mer än fördubblat sin folkmängd
under 1970-talet, samt i Uppsala och Östhammar som har ökat med ca 10 %.
Enköpings kommun har haft en oförändrad folkmängd. Tierp har haft en viss
tillbakagång och i Älvkarleby har folkmängden minskat med 4 %. Ökningen
väntas fortsätta i något lugnare takt i Håbo. Uppsala, Östhammar och
Enköping beräknas också få vissa ökningar och i Tierp beräknas en
minskning ske med 9 % av 1970 års folkmängd fram till 1985.

Förvärvsfrekvensen i Uppsala län ligger på riksmedelvärdet men beräknas
fram till 1985 komma att bli något lägre än medelvärdet för riket. Arbetslösheten
ligger klart under riksmedelvärdet. Håbo, Uppsala och Östhammar har
förvärvsfrekvenser i nivå med riksmedelvärdet och låga arbetslöshetstal.
Älvkarleby och Tierp har lägre förvärvsfrekvenser och högre arbetslöshet.
Prognosen fram till 1985 tyder på i stort sett oförändrade förvärvsfrekvenser
utom för Håbo kommun som beräknas visa lägre sådana tal.

Stödområden

Propositionens förslag till inplacering av länets kommuner i stödområden
innebär att Tierp, Älvkarleby och Östhammar placeras i stödområde 2.

Nils Hjorth m. fl. (s) begär i motionen 2504 att Tierp skall placeras i
stödområde 4 och Älvkarleby i stödområde 3. För Östhammar föreslås att
Österby-Dannemora-området placeras i stödområde 4 och resten av
kommunen i område 3.

Utskottet är inte berett att biträda ändringsförslagen utan tillstyrker
propositionens förslag till inplacering av länets kommuner i stödområden.
Motionen 2504 bör följaktligen avslås.

AU 1978/79:23

Stockholms län

126

Norrtälje

Stockholmsreg:

Länsgräns

Kommungräns

Teckenförklaring

Storstadsområde

Primärt centrum
Regionalt centrum
Kommuncentrum

Länets utveckling

Stockholms län ökade under 1970-talet i samma takt som riket. Länet
ökade från 1 477 000 till 1 519 000 invånare och länsstyrelsen räknar med en
fortsatt ökning till 1 584 000 invånare fram till år 1985. Stockholms län blir i så
fall det län som får den största ökningen i landet under de kommande åren.
Vid behandlingen av länets olika delar behandlas Storstockholm som
enhet.

Nynäshamn är den del av länet som haft den snabbaste relativa tillväxten,
men även Norrtälje har ökat med 5 %. sedan 1970. Fram till 1985 beräknas

AU 1978/79:23

127

Södertälje fl den snabbaste relativa tillväxten men såväl Storstockholm som
Nynäshamn bedöms också fl en betydande ökning. Norrtälje beräknas
minska till samma folkmängd som år 1970.

Stockholms län har de högsta förvärvsfrekvenserna och den lägsta
arbetslösheten i riket. Prognoserna tyder på att länet 1985 fortfarande
kommer att ha den högsta förvärvsfrekvensen i Sverige. Storstockholm har
den högsta förvärvsfrekvensen och den lägsta arbetslösheten i länet.
Norrtälje har den lägsta förvärvsfrekvensen i länet men har trots detta siffror
som ligger obetydligt lägre än riksmedelvärdet. Den högsta arbetslösheten i
länet finns i Södertälje med tal som ligger något högre än medelvärdet för
riket.

Stödområden

Enligt propositionens förslag bör Stockholms län i sin helhet ligga utanför
stödområdet.

1 tre motioner föreslås att Norrtälje kommun bör ingå i stödområde. Erik
Johansson i Hållsta m. fl. (c) och Åke Wictorsson m. fl. (s) förordar i
motionerna 2442 resp. 2582 att kommunen placeras i stödområde 2.1 centerns
partimotion 2562 föreslås en inplacering i stödområde 1.

Norrtälje är en till ytan stor kommun och täcker ca 28 % av länets yta.
Kommunen har ca 40 000 invånare, vilket är endast 2,6 % av länets
folkmängd.

Kommunen har, som framgår av motionerna, vissa problem och då
speciellt i skärgården. Utskottet räknar med att det reformerade glesbygdsstödet
kommer att få betydelse för denna del av kommunen. Med hänvisning
härtill godtar utskottet propositionens förslag och avstyrker de aktuella
motionsyrkandena.

Åtgärdsprogram m. m.

Antalet industrisysselsatta i Stockholms län minskade under perioden
1965-1975 med 13 000, vilket motsvarar 8 96. Enligt länsstyrelsens prognoser
beräknas denna utveckling fortgå fram till år 1985. Fram till mitten av
1950-talet svarade Stockholmsregionen för 1/7 av antalet industriarbeten i
Sverige. Därefter harandelen successivt minskat och år 1975 fanns mindre än
en tiondel av landets industrisysselsatta i Stockholmsregionen.

Utvecklingen av industrisysselsättningen i länet tas upp i två motioner.

Thage Peterson m. fl. (s) begär i motionen 2059 förslag till åtgärder som
beaktar länets roll i en nationell näringspolitik. Enligt motionärerna har
Stockholmsregionens betydelse i näringspolitiken som internationell och
nationell kontaktpunkt inte ägnats tillräckligt intresse. Huvudstadens roll
och möjligheter att fungera som motor i en näringspolitisk utveckling för hela
landet har sålunda inte tillräckligt beaktats. Vidare framhålls att den regionala

AU 1978/79:23

128

produktionsmiljön i Stockholmsregionen har utvecklats ofördelaktigt, vilket
även anses bero på bristande planering och avsaknad av en inomregional
samordning mellan regionens olika delar. Det behövs enligt motionärerna en
effektivare näringspolitisk samordning inom regionen för att uppnå en bättre
balans mellan regionens olika delar och mellan de olika näringarna.

Motionärerna anser vidare att regionens möjligheter att fungera som ett
innovationscentrum för hela landet har utnyttjats dåligt. Den stora andelen
tjänstemän, speciellt teknisk personal, har inte använts effektivt i arbetet för
att lä fram nya produkter etc. Samordning saknas mellan forskning och
produktion. Slutligen framhålles i motionen att den hittillsvarande utvecklingen
gör det nödvändigt att näringslivet i länet blir föremål för analys och
utredning. Regionens betydelse som internationell och nationell kontaktpunkt
när det gäller en utveckling av näringslivet i landet i dess helhet bör
därvid belysas.

Lars Werner m. fl. (vpk) föreslår i motionen 1567 att en statlig industri- och
sysselsättningsplan för Stockholms län utarbetas. 1 en sådan plan föreslås ingå
bl. a. att de fackliga organisationerna ges vetorätt när det gäller planeringen av
industri, produktion, rationaliseringar, personalpolitik och arbetsmiljö. Vidare
bör ingå industrier för alternativ energiproduktion samt för produktion av
sjukvårdsmaterial m. m. I motionen redovisas även förslag till omedelbara
åtgärder som staten kan vidta och förslag till bättre kommunikationer och
ökat bostadsbyggande. Motionärerna vill ha lagstiftning som stoppar industriutflyttning
och förhindrar nedläggning av industrier.

Som tidigare nämnts har antalet industrisysselsatta successivt minskat i
Stockholms län. Denna utveckling medför naturligtvis problem för länet.
Utskottet vill emellertid erinra om att även om industrisysselsättningen
minskat under de senaste decennierna är Stockholmsregionen fortfarande
Sveriges största industriella centrum. Industrin sysselsätter f. n. mer än
135 000 personer.

Företagen i Stockholmsregionen har fördelen av en stor marknad och god
tillgång till specialister, universitet, högskolor och andra forsknings- och
utbildningsorgan. Företagens struktur och organisation är också anpassade
efter dessa förhållanden. Tjänstemannadelen av de industrisysselsatta i länet
är så hög som 42 % mot 26 % i övriga landet. Andelen tekniker och
kontorspersonal är högre än i riket i övrigt. I länet finns en tekniker på fyra
industriarbetare och en kontorsanställd på tre industriarbetare.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är till fördel för hela
landets industri att man tar till vara Stockholmsregionens möjligheter att
fungera som ett innovationscentrum. Den miljö som industrin verkar i med
bl. a. närhet till ett stort antal högklassiga forsknings- och utbildningsinstitutioner
är tillgångar som självfallet bör utnyttjas. Vilka organisatoriska och
andra anordningar som behövs för att tillgodose detta synes i första hand vara
en fråga för industrin samt statliga och kommunala myndigheter och
institutioner i regionen. Det kan vara lämpligt att länsstyrelsen tar initiativ till

AU 1978/79:23

129

en utredning av det slag som motionärerna efterlyser. Med det anförda har
utskottet besvarat motionen 2059 som inte bör föranleda någon åtgärd från
riksdagens sida.

När det gäller den i vpk-motionen aktualiserade frågan att regeringen bör ta
initiativ till en industri- och sysselsättningsplan för länet vill utskottet
anmärka, att planering av det slaget lämpligen bör ske inom den åtgärdsinriktade
länsplaneringen. Utskottet är inte heller berett att förorda en
lagstiftning av så drastiskt slag som motionärerna begär. Även om det under
senare år inte förekommit någon större utflyttning av industrier skulle ett
formligt förbud knappast vara till gagn för industrin eller samhället i stort. Ett
sådant beslut skulle även uppfattas som negativt ute i landet och kunna leda
till motsvarande krav i andra områden. En utveckling av detta slag skulle
minska dynamiken i näringslivet och få negativa verkningar för hela
samhällsekonomin. Med hänvisning härtill och då inte heller i övrigt vad som
anförts i motionen 1567 bör föranleda något initiativ från riksdagens sida
avstyrks densamma.

9 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 23

AU 1978/79:23

Södermanlands län

130

Strängnäs)!

Eskilstuna

Vingåker \

• Flen

Katrineholm

Nyköping

'Oxelösund

50 km

Teckenförklaring

■ Primärt centrum

Q Regionalt centrum

• Kommuncentrum

Länsgräns

Kommungräns

Länets utveckling

Södermanlands län har ökat sin folkmängd från 248 000 till 252 000
invånare under 1970-talet. Fram till 1985 förutses en tillbakagång till 250 000
invånare. Tillväxten har skett i Nyköping med knappt 6 000 samt i Strängnäs
med drygt 2 000 invånare. Oxelösund har minskat med knappt 1 000
invånare, vilket dock kompenseras av en större tillväxt i Nyköping.
Eskilstuna har minskat med knappt 3 000 invånare. Övriga kommuner har
haft mindre förändringar. Länsstyrelsen räknar fram till 1985 med en fortsatt
ökning i Strängnäs och en återhämtning till 1970 års nivå i Eskilstuna.
Betydande minskningar förutses däremot i Vingåker, Oxelösund, Flen och
Katrineholm.

AU 1978/79:23

131

Södermanlands län har förvärvsfrekvenser i nivå med riket och prognoserna
tyder på att länet skall behålla den relationen också fram till 1985.
Förvärvsfrekvenserna är jämt fördelade i länet. Länsstyrelsens beräkningar
tyder på att Eskilstuna och Vingåker skulle få snabbare ökning av
förvärvsfrekvenserna än övriga kommuner. Arbetslösheten ligger högre än
riksmedelvärdet. Den högsta arbetslösheten finns i Oxelösund, Eskilstuna
och Katrineholm.

Stödområden

I propositionen föreslås inte inplacering av någon del av Södermanlands län
i stödområde.

I centerns partimotion 2562 föreslås att Flen och Vingåker skall placeras i
stödområde 1.

Utskottet har inte funnit anledning att föreslå ändring i förhållande till
propositionen. Utskottet vill emellertid tillägga följande. Som framgår av
nästa avsnitt är stora delar av Södermanlands näringsliv inne i ett skede av
strukturomvandling. Det finns anledning utgå från att de nuvarande
svårigheterna är av övergående natur även om det krävs omfattande insatser
för att få utvecklingen på rätt bog. Förutom olika insatser inom ramen för
industripolitiken är det mot den anförda bakgrunden naturligt att även
regionalpolitisk! stöd utgår de närmaste åren för att främja en utveckling mot
ett modernare och mer differentierat näringsliv. Utskottet hänvisar till vad
tidigare sagts om möjligheten att i viss omfattning ge regionalpolitiskt stöd
utanför stödområdena. Det aktuella yrkandet i motionen 2562 bör därför
avslås.

Åtgärd sprogram m. m.

Södermanlands län har under senare år haft betydande problem att hålla
sysselsättningen uppe. Under de tre senaste åren har 6 300 sysselsättningstillfällen
i länet försvunnit, varav 4 000 inom industrin. Arbetslösheten är den
högsta i landet utanför skogslänen.

Utvecklingen i länet tas upp i tre motioner.

Bengt Gustavsson m. fl. (s) påtalar i motionen 2145 behovet av centrala
statliga insatser för att länets befintliga resurser och outnyttjade möjligheter
skall tillvaratas och ge ett mer varierat utbud av arbetstillfällen. Vidare begärs
lokalisering av nytillkommande statlig verksamhet till länet, bl. a. som
ersättning för nedläggningen av Fil i Nyköping.

1 motionen framhålls att de aktuella svårigheterna i stor utsträckning beror
på långsiktiga förändringar i konkurrenskraft och strukturproblem hos länets
näringsliv. Motionärerna anför vidare att inriktningen måste vara att satsa på
en vidareutveckling av varje läns speciella profil och kunskaper. Det gäller i
Sörmlands fall att utveckla och stätka den befintliga företagsamheten och

AU 1978/79:23

132

skapa ett ökat inslag av högkvalificerad ”kunskapsintensiv” produktion.
Koncerner, som har tillverkningsenheter i länet, bör påverkas att till länet
förlägga även enheter som avser utveckling, marknadsföring och liknande
funktioner.

Motionärerna redovisar slutligen vissa förslag till åtgärder. Det gäller bl. a.
inrättande av en industri politisk strukturfond, möjligheter till tillämpning av
offertprincipen, lokalisering av statlig verksamhet, satsning på Studsvik
Energiteknik AB samt ökade resurser till den regionala utvecklingsfonden.

De befintliga problemen i länet tas även upp i motionen 1540 av Tore
Claeson m. fl. (vpk). Motionärerna begär att regeringen skyndsamt skall
utarbeta ett förslag till utvecklingsplan för Södermanlands län, vilken i en
första etapp skall syfta till att skapa 10 000 nya arbetstillfällen.

Situationen i länet berörs även i apk-motionen 552 om utvecklingen i de
mellansvenska industrilänen. Utskottet har tidigare i betänkandet tagit
ställning till den motionen, som inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Södermanlands län är ett av de mest industridominerade länen i riket med
stora inslag av företag inom bl. a. teko- och stålindustrin. De senaste årens
kriser i dessa branscher med åtföljande strukturella förändringar har i
betydande grad drabbat länet. Till detta kommer att den inom länet stora
verkstadsindustrin genom rationaliseringar minskat sin sysselsättning i icke
obetydlig grad.

I synnerhet Katrineholm, Oxelösund och Eskilstuna har haft det besvärligt.
Till följd av utvecklingen vid Järnförädling AB i Hälleforsnäs har även
Flens kommun haft stora problem att hålla sysselsättningen uppe.

Näringslivets utveckling i länet medförde att länsstyrelsen på landstingets
initiativ under hösten 1977 tillsatte en ledningsgrupp för att genomföra en
specialutredning om näringslivet i länet. Denna grupp fick sedermera
regeringens uppdrag att samordna de regionalpolitiska och sysselsättningspolitiska
insatserna på orter som drabbats av problem till följd av strukturförändringar
inom stål- samt textil- och konfektionsbranscherna.

En kommitté för vardera Eskilstuna, Katrineholm och Oxelösund har varit
knuten till ledningsgruppens organisation. Under våren har de hittills
framlagda förslagen redovisats i rapport till länsstyrelsen. Förslagen, som
syftar till att utnyttja och utveckla kapaciteten inom länets näringsliv, har
fördelats på olika myndigheter och organ för omedelbara åtgärder. Den
fortsatta verksamheten bör enligt utredningen bedrivas inom ramen för
ordinarie organ.

Enligt utskottets uppfattning bör det utredningsarbete som bedrivits inom
länet utgöra en god grund för åtgärder som syftar till att förbättra näringslivet i
länet. Utskottet utgår från att förslagen även uppmärksammas i regeringens
kansli, bl. a. inom den grupp med anknytning till etableringsdelegationen,
som har till uppgift att bl. a. utarbeta förslag till åtgärder för Södermanlands
län.

AU 1978/79:23

133

Med anledning av förslagen i motionen 2145 vill utskottet härutöver
hänvisa till vad utskottet tidigare i betänkandet uttalat om tillämpningen av
offertprincipen, medel till de regionala utvecklingsfonderna och lokalisering
av statlig verksamhet. När det gäller den sistnämnda frågan bör i sammanhanget
nämnas den kommande flyttningen av fortifikationsförvaltningen till
Eskilstuna. Denna åtgärd beräknas innebära ett tillskott med ca 600
arbetstillfällen.

Med hänvisning till det anförda bör motionen 2145 inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Det finns inte skäl att biträda kravet i motionen 1540 om ett särskilt
uttalande om en utvecklingsplan för länet. Frågor av det slaget bör tas upp på
det regionala planet inom ramen för en mera åtgärdsinriktad länsplanering.

AU 1978/79:23

134

Östergötlands län

Finspång

Motala ‘i t'*\

Norrköping

k.» _

^ Söderköping^^-^*

Ödeshög *-•

\ Valdemarsvik

loxholm

#Kinda

Ydre

O 50 km

I i i i i 1

Teckenförklaring

Primärt centrum
£ Regionalt centrum

• Kommuncentrum

Länsgräns

Kommungräns

1 Utskottets förslag

till stödområde.

Förslaget överensstämmer
med propositionen

Länets utveckling

Östergötlands län har under 1970-talet ökat med 10 000 invånare till
392 000 invånare och länsstyrelsens prognoser pekar på en fortsatt ökning till
399 000 invånare år 1985. Ökningen har främst skett i de centrala och västra
delarna av länet medan de södra kommunerna har haft en oförändrad eller
minskad folkmängd. Boxholms kommun har sålunda minskat med 9 %
under perioden. Länsstyrelsen räknar med att dessa tendenser kommer att
bestå fram till 1985.

Förvärvsfrekvensen i länet ligger i nivå med rikets och länsstyrelsen räknar

AU 1978/79:23

135

med en snabbare ökning till 1985 än vad fallet är för riket. Linköping,
Norrköping, Motala och Finspång har höga förvärvsfrekvenser och beräknas
också få en fortsatt snabb ökning fram till år 1985. Ödeshög samt den södra
länsdelen ha de lägsta värdena. Länets arbetslöshet ligger något lägre än
medelvärdet i riket. Den högsta arbetslösheten redovisas i Ödeshög.

Stödområden

Två kommuner föreslås i propositionen bli inplacerade i stödområde. Det
gäller Kinda och Ydre, vilka i dag ingår i den ”temporära grå zonen”. De
föreslås ingå i stödområde 1.

I centerns partimotion begärs den ändringen av propositionen att Kinda
och Ydre skall placeras i stödområde 2, och Valdemarsvik i stödområde 1. I
tre andra motioner, 2471, 2577 och 2579, väckta av representanter för länet
från resp. socialdemokraterna, centern och moderaterna framställs långtgående
krav på ändringar i den föreslagna stödområdesindelningen. Yrkandena
omfattar de sex sydligaste kommunerna i länet samt skärgårdsområdet.
Förslagen varierar mellan stödområde 2 och 6. Den närmare innebörden
framgår av bilaga 6.

Utskottet har inte funnit skäl att föreslå ändring i propositionens förslag.
Motionerna bör alltså avslås. Beträffande skärgårdsområdet vill utskottet
peka på att för sådana områden glesbygdsstöd ansetts som det mest
ändamålsenliga. Utskottet hänvisar till vad tidigare i betänkandet sagts om
den stödformen.

AU 1978/79:23

136

Skaraborgs län

Töreboda,

'Karlsborg*

Götene

Tibro J

V- /

• Skövde V

/ C,-, ,

rFalköpingr-;Tidaholm;/ )

Grästorp^

Vara

* Habo

Mullsjö]

Teckenförklaring

Primärt centrum
Regionalt centrum
Kommuncentrum
Länsgräns
Kommungräns

50 km

Länets utveckling

Skaraborgs län har under 1970-talet ökat sin folkmängd från 259 000 till
267 000 invånare. Folkmängden 1985 beräknas fortsätta att öka till ca 270 000
invånare. Ökningen väntas ske i ungefär samma takt som för riket. Under
1970-talet har flera kommuner ökat sin folkmängd, men de huvudsakliga
ökningarna ligger i Skövde, Habo och Mullsjö, de två sistnämnda kommunerna
inom pendlingsavstånd till Jönköping. Andra kommuner som Karlsborg,
Falköping och Gullspång har haft en viss tillbakagång under perioden.
Fram till 1985 beräknas folkmängden fortsätta att öka i Habo-Mullsjö och
Skövde. För övriga kommuner förutses endast mindre förändringar.

Skaraborgs län har förvärvsfrekvenser i nivå med medelvärdet i riket.
Mariestad, Skara, Skövde och Falköping ligger klart över detta medelvärde.
Arbetslösheten är lägre än riksmedelvärdet. Töreboda har den lägsta
förvärvsfrekvensen i länet. Fram till år 1985 beräknas förvärvsfrekvenserna
öka ytterligare i flertalet kommuner och därtill beräknas en utjämning av

AU 1978/79:23

137

förvärvsfrekvenserna ske mellan länets olika delar. Gullspång och Töreboda
hade under 1978 den högsta arbetslösheten i länet (3,5 resp. 2,9 96). Grästorp
och Götene har en arbetslöshet på mindre än 1 96.

Stödområden

Enligt propositionens förslag bör Skaraborgs län även fortsättningsvis ligga
utanför stödområdena.

En motsatt uppfattning redovisas i motionerna 2503 av Ingemar Hallenius
m. fl. (c, fp, m), 2506 av Paul Jansson m. fl. (s) samt i centerns partimotion
2562.

I motionerna 2503 och 2506 föreslås stödområde 2 för Falköping,
Gullspång och Karlsborg samt stödområde 1 för Töreboda. I centerpartiets
motion föreslås stödområde 1 för Gullspång och Karlsborg.

Utskottet har inte funnit skäl att föreslå ändring i propositionens förslag.
Motionsyrkandena avstyrks därför.

Åtgärdsprogram m. m.

Som redovisas ovan har Skaraborgs län haft en mycket positiv befolkningsutveckling.
Ökningen har som tidigare redovisats aktualiserat en uppjustering
av befolkningsramen för år 1985. Som tidigare sagts har emellertid
tillväxten inte fördelats jämnt över länet. För kommunerna Karlsborg,
Gullspång, Mariestad och Falköping redovisas vikande befolkningssiffror.
Sysselsättningen inom industrin i länet har liksom för riket varit vikande.
Den har emellertid hållits uppe genom en utbyggnad av den offentliga
sektorn.

Situationen på arbetsmarknaden i länet tas upp i motionen 662 av Arne
Blomkvist m. fl. (s). Motionärerna vill ha förstärkta resurser till länsorganen
för det regionalpolitiska arbetet. Vidare vill man att utsatta regioner i länet
skall placeras i stödområde och att statlig verksamhet skall utlokaliseras till
länet.

Paul Jansson m. fl. (s) vill enligt motionen 1545 få till stånd sysselsättningsskapande
åtgärder i Karlsborg. Dessutom vill motionärerna ha ett
riksdagsuttalande av innebörd att lokaliseringsstöd bör utgå till företag som
etableras i Karlsborg. Denna kommun har behov av en ökad civil produktion
som komplettering av den befintliga industriproduktionen för den militära
sektorn.

Utskottet uttalade förra året med anledning av en motion om utvecklingen
i Skaraborgs län att försvagningen av länets arbetsmarknad måste ses mot
bakgrund av bl. a. den internationella lågkonjunkturen (AU 1977/78:23). På
längre sikt ansåg utskottet att utsikterna för länet tedde sig gynnsammare än
för riket som helhet. Utskottet vidhåller denna uppfattning.

Det hindrar inte att det finns betydande problem i några av länets

AU 1978/79:23

138

kommuner, i första hand Gullspång, Karlsborg och Falköping, som har en
stagnerande utveckling med problem på arbetsmarknaden. Även om utskottet
har avstyrkt att de inlemmas i stödområdet kan det finnas skäl för
samhället att stödja projekt som ger varaktig sysselsättning. Utskottet utgår
från att man på landstingsplanet liksom självfallet inom länsstyrelsen och
andra länsorgan har sin uppmärksamhet riktad på dessa frågor.

Utskottet vill slutligen med anledning av motionen 662 erinra om
ställningstagandena tidigare i betänkandet om förstärkta resurser till länsstyrelserna
och om decentralisering av statlig verksamhet.

Med det anförda har utskottet besvarat de båda motionerna 662 och 1545
som inte bör föranleda någon åtgärd.

AU 1978/79:23

139

Älvsborgs län

Bengtsfors

Åmål)

/Mellerud.

Vänersborg

/ c'Trollhättan

\ • x < "\

Lilla Edet ~>rr L.

' % Herrljunga

Vårgårda i \

-T

Ulricehamn

Borås

“I Tranemo#

50 km

Teckenförklaring

Storstadsområde

■ Primärt centrum

£ Regionalt centrum

% Kommuncentrum

Länsgräns

Kommungräns

Utskottets

förslag till stödområde.
Förslaget överensstämmer
med propositionen.

Länets utveckling

Alvsborgs län har haft en snabbare befolkningstillväxt än riket under
1970-talet. Länets folkmängd har ökat från 402 000 till 423 000 invånare.
Fram till 1985 förutses en stagnation med en folkmängd på 422 000 invånare.
Den snabbaste tillväxten har skett i de kommuner som ligger inom Göteborgs
influensområde. Dessa har ökat med 15 000 invånare. Även VänersborgTrollhättan
inkl. Färgelanda har ökat under 1970-talet. Siffran är 4 500
invånare. Övriga Dalsland har haft en i stort sett oförändrad folkmängd.
Borås har minskat med inte mindre än 4 000 invånare. Övriga delar av

AU 1978/79:23

140

Sjuhäradsbygden och Vårgårda har ökat med tillhopa 5 000 invånare. Fram
till 1985 förutses en fortsatt ökning i Göteborgsregionen med angränsande
kommuner samt i Vänersborg-Trollhättan. Dalsland beräknas flen oförändrad
folkmängd, och för Borås förutses en fortsatt minskning med 4 000
invånare. Även Ulricehamn och övriga kommuner i Sjuhäradsbygden
beräknas få en minskad eller oförändrad folkmängd fram till 1985.

Älvsborgs län har högre förvärvsfrekvens än riksmedelvärdet.
Beräkningarna fram till 1985 tyder på att länet då kommer att att ligga i nivå
med riket. Arbetslösheten ligger något högre än riksmedelvärdet. Borås har
den högsta förvärvsfrekvensen men flera andra kommuner har också hög
sysselsättningsgrad. Dalslandskommunerna har de lägsta förvärvsfrekvenserna
i länet. Länets arbetslöshet är högst i Åmål och Borås. Ale och
Lerum har de lägsta siffrorna.

Stödområdesindelningen m. m.

För de kommuner i Dalsland som ingår i allmänna stödområdet -Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål - föreslås i propositionen
en inplacering i stödområde 3.

I motionerna 2508 av Hilding Johansson m. fl. (s), 2553 av Kerstin
Andersson i Hjärtum (c) och Gunde Raneskog (c) samt 2560 av Olle Eriksson
(c)och Rune Johansson i Åmål (s) föreslås att samtliga kommuner i Dalsland
skall placeras i stödområde 4. Arne Andersson i Ljung (m) föreslår i motionen
2498 samma sak med undantag för Åmål.

Den i propositionen föreslagna inplaceringen av Dalslandskommunerna
ansluter till motsvarande placering av angränsande kommuner i Värmland.

Utskottet har inte funnit skäl att föreslå någon ändring i regeringens förslag
beträffande de ifrågavarande kommunerna. De aktuella motionsyrkandena
avstyrks därför. I sammanhanget kan erinras om vad utskottet tidigare uttalat
om turiststödet.

Utskottet tar härefter upp ett yrkande i motionen 2508 av Hilding
Johansson m. fl. (s) att Lilla Edet skall placeras i stödområde 2.

Utskottet är inte berett att föreslå en utökning av stödområdena med denna
kommun utan hänvisar till vad som tidigare sagts om möjligheten att bevilja
stöd utanför stödområdena.

I propositionen föreslås vidare att kommunerna Borås, Ulricehamn och
Mark, vilka temporärt ingår i den grå zonen, skall placeras i stödområde 1.
Samma sak föreslås för Svenljunga och Tranemo som i dag ligger utanför
stödområdena.

I ett antal motioner föreslås uppjusteringar i förhållande till propositionens
förslag. I centerns partimotion 2562 begärs att Mark, Svenljunga och
Tranemo skall placeras i stödområde 2. Dessutom vill man att Herrljunga
skall ingå i stödområde 1. Samma förslag beträffande Herrljunga finns i

AU 1978/79:23

141

motionen 2508 av Hilding Johansson m. fl. (s). 1 den tidigare nämnda
motionen 2553 begärs att samtliga kommuner i södra Älvsborg som omfattas
av propositionen samt Herrljunga skall tillföras stödområde 4. Wilhelm
Gustafsson m. fl. (fp, c, m) samt Gördis Hörnlund (s)och Rune Carlstein (s) i
motionerna 2501 resp. 2505 yrkar för samma kommuner stödområde 3.

När det gäller dessa kommuner är sysselsättningsproblemen förknippade
med den omfattande strukturomvandling som tekoindustrin genomgått och
som haft allvarliga negativa följder för södra delen av Älvsborgs län.

Den största kommunen i länet, Borås, visar en negativ befolkningsutveckling
och har den kanske sämsta prognosen av alla primära centra i landet.
Under 1970-talet hr antalet anställda inom tekoindustrin i kommunen
minskat med över 6 000. Det anförda visar att det finns ett fortsatt behov av
regionalpolitiska åtgärder. Propositionens förslag att kommunen även i
fortsättningen skall ingå i stödområde skapar också förutsättningar för
långsiktiga insatser. Härutöver har branschstödet inom tekoindustrin stor
betydelse för sysselsättningen. Frågan om ökade insatser på det området har
för övrigt nyligen behandlats (NU 1978/79:48). Med hänsyn till kommunens
läge och övriga förutsättningar bör det finnas goda utsikter för Borås att klara
den strukturomvandling som pågår och bredda näringslivet till nya branscher.
Mot den bakgrunden får en inplacering i stödområde 1 anses till fyllest.
Utskottet godtar alltså propositionens förslag på denna punkt och avstyrker
motionsyrkandena i motsvarande del.

Utskottet går härefter över till att behandla stödområdesindelningen för
övriga kommuner i södra Älvsborgs län. Som framgår av det tidigare anförda
finns det förslag om utökning av stödområdena med Herrljunga och om
väsentliga höjningar av de fem aktuella kommunerna.

För kommunerna Mark, Tranemo och Svenljunga föreslås i propositionen
en inplacering i stödområde 1. Herrljunga föreslås ligga utanför stödområdet.
Utskottet biträder propositionen i denna del. Motionsyrkanden med annan
innebörd avstyrks.

Ulricehamns kommun har i propositionen placerats i stödområde 1.
Utskottet godtar propositionens förslag till inplacering och avstyrker här
aktuella motionsyrkanden.

I motionen 1538 från allmänna motionstiden föreslår Rune Carlstein (s)
och Gördis Hörnlund (s) att Boråsregionen skall bli föremål för kraftfulla
regionalpolitiska åtgärder och att regionen prioriteras i det nya stödområdessystemet.
Vidare anförs att nytillkommande statlig verksamhet av regionalpolitiska
skäl bör konsekvent förläggas utanför Stockholmsregionen. Lokaliseringarna
bör prövas mer från regionalpolitiska synpunkter. Särskilt bör
därvid beaktas behovet av en differentierad arbetsmarknad och en ökad
tjänstesektor i industriorter som påtagligt drabbats av en snabb strukturomvandling.
Enligt motionärerna är Borås ett typiskt exempel på en ort där
satsningar på statlig verksamhet är motiverade.

Ett av problemen för Borås kommun är att antalet arbetstillfällen i den

AU 1978/79:23

142

statliga tjänstesektorn är relativt litet i förhållande till kommunens storlek. I
anslutning till vad som anförs i den nyss nämnda motionen vill utskottet peka
på det förslag som gjorts tidigare i betänkandet och som syftar till att en ökad
del av den statliga verksamheten skall förläggas utanför Storstockholmsområdet.
Utskottet utgår från att kommunen uppmärksammas i det arbete den
nya lokaliseringsdelegationen för den statliga sektorn skall bednva.

I övrigt hänvisar utskottet beträffande motionen 1538 till vad tidigare
anförts om att problemen i Borås och övriga Sjuhäradsbygden särskilt bör
uppmärksammas i länsplaneringen som i framtiden skall bli mer åtgärdsinriktad.

Wilhelm Gustafsson m. fl. (fp, c, m) begär i motionen 2501 att ett regionalt
investmentbolag skall inrättas i Älvsborgs län med huvudsaklig uppgift att
stödja utveckling och nyetablering av företag i Sjuhäradsbygden. Frågan om
investmentbolag av detta slag har behandlats tidigare i betänkandet, och
utskottet har därvid hänvisat till att näringsutskottet (NU 1978/79:59) och
sysselsättningsutredningen behandlat frågan. Utskottet hänvisar ånyo
härtill. Motionen bör sålunda inte föranleda någon åtgärd.

AU 1978/79:23

143

Göteborgs och Bohus län

Teckenförklaring

Storstadsområde

Primärt centrum
Regionalt centrum
Kommuncentrum

L.änsgräns

kommungräns

Utskottets förslag
till stödområde.
Förslaget överensstämmer
med propositionen

Strömstad

Tanum

Munkedal

A Uddevalla

Lysek

Orust

>;^^«|Stenungsund

Göteborgsreg

50 km

Länets utveckling

Göteborgs och Bohus län har haft en befolkningsminskning med 2 000
personer under 1970-talet. Länet hade 713 000 invånare år 1978. Fram till
1985 beräknas folkmängden minska till 705 000. Göteborgs kommun har
minskat med 29 000 invånare. Kranskommunerna i Göteborgsregionen samt
angränsande kommuner har ökat med nästan samma antal eller 26 000
invånare. Uddevalla har minskat med drygt 1 000 invånare och Lysekil har
ökat ungefär lika mycket. Av kommunerna i norra Bohuslän har Munkedal

AU 1978/79:23

144

och Tanum haft ökningar medan Sotenäs och Strömstad har haft viss
folkminskning. Fram till 1985 förutses en fortsatt minskning i Göteborgs
kommun på 15 000 invånare och ökningar i kranskommunerna med 10 000.
Lysekil och Uddevalla beräknas få vidkännas vissa minskningar liksom
också norra Bohuslän.

Länet har förvärvsfrekvenser som ligger något under riksmedelvärdet och
en arbetslöshet som är något över medelvärdet i riket. Vissa kommuner i
Göteborgsregionen har länets högsta förvärvsfrekvenser och de lägsta
arbetslöshetstalen. Öckerö kommun har den lägsta sysselsättningsgraden.
Strömstad och Munkedal harden högsta arbetslösheten. Beräkningarna för år
1985 tyder på att skillnaderna i sysselsättningsgrad mellan länets kommuner
kommer att öka.

Stödområden

I propositionen föreslås att kommunerna Munkedal, Sotenäs, Strömstad
och Tanum skall vara placerade i stödområde 3.

Kjell Mattsson m. fl. (c, s, m) föreslår i motionen 2574 att de nämnda
kommunerna skall vara inplacerade i stödområde 4.

Utskottet finner inte skäl att föreslå ändring i propositionens förslag i denna
del. Motionen 2574 avstyrks följaktligen.

Åtgärdsprogram m. m.

Situationen i Göteborgsområdet tas upp i den under allmänna motionstiden
väckta motionen 2043 av Kurt Hugosson m. fl. (s). Bakgrunden till
motionen är att sysselsättningen i den delen av länet har försämrats under
senare år. En bidragande orsak härtill har varit den kraftiga nedskärningen
inom varvsindustrin. Nedbantningen av denna bransch har till stor del
drabbat Göteborg. Även övrig tillverkningsindustri samt byggnadsindustrin
har haft problem. Framtagna prognoser tyder på en fortsatt minskad
sysselsättningsvolym inom dessa näringsgrenar i området.

I motionen redovisas vissa förslag till åtgärder för att på kort och lång sikt
öka sysselsättningen i området. Här kan nämnas ökad statlig lokalisering till
Göteborgsområdet, åtgärder för att stärka verkstadsindustrin samt statliga
investeringar i Göteborgs hamn.

Problemen på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen har i hög grad
uppmärksammats av statsmakterna de senaste åren. Detta gäller inte minst i
samband med omstruktureringen inom varvsindustrin. De frågorna behandlades
senast i höstas med anledning av propositionen 1978/79:49 om vissa
varvsfrågor jämte motioner (NU 1978/79:17). I det sammanhanget
beslutades om mycket omfattande statliga satsningar i syfte att upprätthålla
sysselsättningen och skapa nya arbetstillfällen i varvsregionerna. Bl. a.
ställdes medel till förfogande i syfte att skapa ett regionalt investmentbolag.

AU 1978/79:23

145

Utskottet räknar med att de statliga myndigheterna även i fortsättningen tar
vara på de möjligheter som finns för att stärka och differentiera näringslivet i
området.

Med hänvisning till det anförda samt till vad utskottet tidigare i betänkandet
uttalat om decentralisering av statlig verksamhet bör motionen inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.

10 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 23

AU 1978/79:23

146

Hallands län

■

Kungsbäck!

Varberg

Hylte

Falkenberg "S.

Halmstad

Primärt centrum
Regionalt centrum
Kommuncentrum

Laholm

Länsgräns

Kommungräns

Länets utveckling

Hallands län har haft den snabbaste tillväxten i landet under 1970-talet.
Länet hade 200 000 invånare 1970 och 227 000 år 1978. Länsstyrelsen räknar
med en fortsatt ökning till 239 000 invånare 1985. Ökningen under 1970-talet
har skett inom samtliga kommuner. Kungsbacka har ökat med inte mindre
än 46 96. Hylte har haft den svagaste ökningen, 2 96. Framtill 1985 beräknas
Kungsbacka öka med ytterligare 16 96, och vissa ökningar beräknas också för
övriga kommuner.

Arbetslösheten är betydligt lägre än medelvärdet för riket. För samtliga
kommuner gäller dessutom att de har en hög förvärvsfrekvens. Halmstad,
som har den högsta arbetslösheten, är härvidlag i nivå med riksmedelvärdet.

AU 1978/79:23

147

Stödområden

Hallands län föreslås ligga utanför stödområdet. Utskottet har inte någon
annan uppfattning. Propositionen har inte föranlett någon motion. Halland är
för övrigt det enda län, som inte berörs varken i proposition eller motioner när
det gäller stödområden eller andra regionalpolitiska insatser.

AU 1978/79:23
Jönköpings län

148

Teckenförklaring

Primärt centrum
£ Regionalt centrum

^ Kommuncentrum

Länsgräns

Kommungräns

O 50 km

Länets utveckling

Invånarantalet i Jönköpings län har ökat något under 1970-talet, från
299 000 till 302 000. Länsstyrelsen räknar med en fortsatt ökning till 309 000
invånare fram till år 1985. Kommunerna i östra länsdelen har svårigheter att
hålla sin folkmängd. Tranås och Nässjö har haft den svagaste utvecklingen.
Aneby som ligger mellan dessa kommuner har dock haft en viss tillväxt.
Jönköpings kommun har haft en oförändrad folkmängd. Kommunerna i
södra och västra länsdelarna har haft en gynnsam befolkningsutveckling.
Fram till 1985 förutses befolkningsökningar i alla kommuner. Gnosjö och
Gislaved beräknas få de största ökningarna.

Jönköpings län har en sysselsättningsgrad och arbetslöshet som ligger
något under medelvärdet i riket. Gislaved och Värnamo har höga
förvärvsfrekvenser och en låg arbetslöshet. Aneby har den lägsta sysselsättningsgraden
men samtidigt den lägsta arbetslösheten i länet. Fram till 1985
beräknas förvärvsfrekvensen öka i flertalet kommuner.

Stödområden

Propositionens förslag till inplacering i stödområden innebär att Jönköpings
län i sin helhet ligger utanför stödområdena.

Centerpartiet föreslår i partimotionen 2562 att kommunerna Aneby,
Nässjö och Tranås skall placeras i stödområde 1.

Utskottet har inte funnit tillräckliga skäl att utvidga stödområdet enligt
centerpartiets förslag. Motionen avstyrks därför i denna del.

ranas

Aneby

Jönköping J

0—Eksjö

' Värnamo

Vaggeryd

Vetlanda

Sävsjö ^

\ Gnosjö ~

AU 1978/79:23

149

Jppvidinue

Ljungby

/Lessebo

Älmhult '

Tingsryd

Kronobergs län

Teckenförklaring

Primärt centrum
Regionalt centrum
Kommuncentrum
Kommundclscentrum
I jnsgrans
Kommungräns

Utskottets förslag
till stödområde.

Förslaget överensstämmer
med propositionen.

Länets utveckling

Kronobergs län har ökat sin befolkning under 1970-talet från 167 000 till
171 000 invånare. Länsstyrelsen räknar med en ökning till 173 000 invånare år
1985. Växjö har ökat med mer än 4 000 invånare (8 96) och beräknas få en
fortsatt ökning också till 1985. Uppvidinge har haft en minskning med knappt
1 000 invånare (6 96) och beräknas få ytterligare minskningar fram till 1985.
Ljungby har ökat under 1970-talet, och tendensen beräknas bestå fram till
1985. I övrigt är förändringarna små.

Förvärvsfrekvensen och arbetslösheten i Kronobergs län ligger något
under medelvärdet för riket. Länsstyrelsen ser små möjligheter att få en
höjning av sysselsättningsgraden över 1977 års nivå. Växjö har den högsta
sysselsättningsgraden och Tingsryd den lägsta. Arbetslösheten är mycket hög
i Uppvidinge kommun (5,1 96).

Stödområden

Propositionens förslag innebär att Uppvidinge kommun även i fortsättningen
skall ingå i stödområde. För kommunen föreslås stödområde 1.

1 centerns partimotion 2562 liksom i motionen 2565 av Erik Hovhammar
(m) yrkas att Uppvidinge skall placeras i stödområde 2. Vidare vill man att
detsamma skall gälla för Lessebo och Tingsryd.

Utskottet har inte funnit tillräckliga skäl för att biträda motionerna utan
tillstyrker propositionens förslag.

De östra delarna i Kronobergs län - främst Uppvidinge, Lessebo och
Tingsryd - har genom nedgången i trä- och glasindustrin fått sysselsättningsproblem
av samma natur som vissa kommuner i angränsande län. Även för
problemkommuner i Kronobergs län bör därför möjligheten stå öppen att
efter särskild prövning få regionalpolitisk! stöd.

AU 1978/79:23

150

Kalmar län

\ Västervik:

Vimmerby

Hultsfred,/

Oskarshamn

Högsby

\ Mönsterås

Borgholm

Nybro f

) Kalmar

Emmaboda^ ^

Mörbylånga

Torsås

50 km

Teckenförklaring

m Primart centrum

^ Regionalt c nitrum

« Kommuncentrum

Länsgräns

— - - Kommungräns

1-2 Utskottets förslag

till stödområde.
Förslaget överensstämmer
med propositionen.

Länets utveckling

Kalmar län har haft en oförändrad folkmängd på omkring 240 000 invånare
under 1970-talet. Detta förhållande väntas bestå till 1985. Länet har haft en
positiv utveckling på Öland, i Kalmar och Torsås samt i Oskarshamn. Övriga
kommuner har minskat sin folkmängd.

Hultsfred har haft den största minskningen, 8 96. Länsstyrelsen räknar
med en fortsatt ökning i Kalmar och på Öland samt i Oskarshamn. Torsås
beräknas minska till 1970 års nivå. Vimmerby, Hultsfred och Högsby
beräknas minska med upp till 13 96 av 1970 års folkmängd.

AU 1978/79:23

151

Förvärvsfrekvensen i länet ligger lägre än medelvärdet för riket. Länsstyrelsen
räknar dock med en snabbare ökning än för landet i övrigt och 1985
skulle länet ha lika hög sysselsättningsgrad som riket. Kalmar, Mörbylånga
och Västervik har förvärvsfrekvenser på riksnivå och beräknas få en fortsatt
snabb ökning. Torsås har den lägsta sysselsättningsgraden, och det
förhållandet väntas bestå också 1985.

Högsby har den högsta arbetslösheten (4 96) i länet och Mörbylånga har det
lägsta värdet (1 96). Arbetslösheten för hela länet är något lägre än för
riket.

Stödområdesindelningen m. m.

De båda kommunerna på Öland ingår sedan några år i allmänna
stödområdet. De föreslås nu bli placerade i stödområde 2. Utskottet godtar
detta förslag och avstyrker i motsvarande delar motionerna 2559 och
2570.

Högsby är en annan kommun som har svårigheter och därför placerats i
stödområde 1. Även detta förslag godtar utskottet och avstyrker på denna
punkt motionerna 2562 och 2570.

För Hultsfreds och Vimmerbys del föreslås att de skall ligga utanför
stödområdena. Utskottet biträder detta förslag och avstyrker
motionsyrkandena i motsvarande delar.

För de i södra delen av länet liggande kommunerna Torsås och Emmaboda
yrkas i centerns partimotion inplacering i stödområde. Inte heller detta
yrkande kan utskottet biträda.

Beträffande övriga kommuner i länet föreligger inte några förslag och
utskottet har inte ansett sig ha anledning att göra någon annan bedömning än
propositionen.

Ytterligare frågor som rör Kalmar län tas upp i under allmänna motionstiden
väckta motioner.

Bernt Nilsson m. fl. (s) beskriver i motionen 1551 den aktuella situationen
på arbetsmarknaden i sydöstra Sverige, dvs. Kalmar, Blekinge och Gotlands
län. Motionärerna påtalar bl. a. att regionen haren sämre situation än riket i
genomsnitt när det gäller löneläge, skattetryck, prisläge, industriinvesteringar
och allmän infrastruktur.

Mot denna bakgrund begär motionärerna att kraftfulla åtgärder skall vidtas
för att motverka nedläggning av företag i de berörda länen samt att regeringen
skall medverka till att industriinvesteringarna snabbt ökar i Kalmar län och på
Gotland. Vidare vill man att statlig verksamhet i ökad omfattning skall
lokaliseras till regionen samt att bostadsbyggandet skall öka.

Frågan om att öka den statliga verksamheten i länet tas också upp i
motionen 770 av Gösta Andersson (c) och Ivan Svanström (c). De vill att
regeringen skall tillsätta en parlamentarisk utredning med uppgift att föreslå
utlokalisering av lämplig central statlig verksamhet till Kalmar län och andra

AU 1978/79:23

152

områden som har en liten andel av den statliga sysselsättningen.

Kalmar län har tidigare haft en stor del sysselsatta i jord- och skogsbruk,
joch industrialiseringen har kommit jämförelsevis sent i gång och inte fått den
omfattning som i många andra delar av landet. Bortfallet av arbetstillfällen i
jord- och skogsbruk har inte kunnat kompenseras av nya arbetstillfällen inom
industrin eller den offentliga och privata servicesektorn. Till detta kommer
att sysselsättningen i stora delar av länet är koncentrerad till en enda
industribransch. I vissa bygder är därtill beroendet av enstaka foretag starkt.
Dessa förhållanden medför att länet har varit sårbart vid lågkonjunkturer och
omstruktureringar av industrin.

Utskottet har i det föregående avvisat krav om inplacering av vissa
kommuner i stödområdet. Det innebär emellertid inte att utskottet ställer sig
avvisande till regionalpolitiska insatser i andra delar av länet än de som
placerats i stödområde. I olika orter i Kalmar län har genom åren gjorts
punktvisa insatser med hjälp av lokaliseringsstöd. Utskottet räknar med ett
fortsatt behov av sådana insatser. I sammanhanget bör också erinras om att de
förstärkta resurserna till utvecklingsfonden i länet som näringsutskottet
uttalat sig för bör bli av betydelse för möjligheterna att differentiera och
utveckla näringslivet i länet (se sid. 102).

När det gäller den i motionerna upptagna frågan om utlokalisering av
statlig verksamhet hänvisar utskottet till vad tidigare sagts om inrättande av
en särskild delegation med uppgift att verka fördecentralisering av så mycket
som möjligt av statlig verksamhet till regional nivå. Detta ligger i linje med
önskemålen i motionerna,

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionerna 770 och
1551 inte bör föranleda någon åtgärd.

AU 1978/79:23

153

Gotlands län

Tet kerj for k läring

Primärt centrum

Regionalt centrum

Kommuncentrum

Kommundelscentrum

Länsgräns

Kommungräns

Utskottets förslag
till stödområde.

Förslaget överensstämmer
med propositionen.

Länets utveckling

Gotland har ökat sin folkmängd med ca 1 000 personer under 1970-talet.
Fram till 1985 förutser länsstyrelsen dock en minskning med 1 500 personer.
Gotland har högre sysselsättningsgrad och klart lägre registrerad arbetslöshet
än medelvärdena för riket. Prognoserna tyder på att Gotland också år 1985
kommer att ligga över rikets förvärvsfrekvens.

Stödområden

1 propositionen föreslås att länet skall placeras i stödområde 4. De båda
riksdagsledamöterna från länet. Torsten Gustafsson (c) och Per-Axel Nilsson
(s), vill i motionen 2500 liksom Erik Hovhammar m. fl. (m) i motionen 2451
att länet skall placeras i stödområde 5.

Utskottet delar den uppfattning som redovisas i propositionen och föreslår
att Gotland placeras i stödområde 4. Det innebär att motionerna avstyrks.

I Slite

Gotland

Hemse

50 km

AU 1978/79:23

154

Åtgärdsprogram m. m.

I tre motioner föreslås speciella insatser förökad sysselsättning på Gotland.
Karl Hallgren m. fl. (vpk) begär i motionen 2040 att en industri- och
sysselsättningsplan utarbetas för länet samt att åtgärder vidtas till stöd för
fiskeri- och trädgårdsnäringarna i länet. 1 den ovan nämnda motionen 2500
framhålls även att Gotland bör komma i fråga för det föreslagna glesbygdsstödet.

Länets situation berörs även i den tidigare behandlade motionen 1551 om
utvecklingen i sydöstra Sverige.

Kännetecknande för näringslivet på Gotland är den förhållandevis stora
andelen sysselsatta inom jordbruket. Industri- och servicenäringarna har
dock successivt ökat i betydelse, vilket medfört en betydande omflyttning
från glesbygd till tätorter. Som framgår av statistikuppgifterna i bilaga 5 råder
f. n. en god balans mellan antalet arbetssökande och lediga platser. Situationen
är emellertid inte problemfri. Förutom Gotlands Speciella situation när
det gäller transporter kan man i det regionalpolitiska sammanhanget peka på
den låga industrialiseringsgraden och den oförmånliga befolkningssammansättningen
med en stor andel äldre personer.

Att Gotland har problem framgår för övrigt av att länet, som tidigare
nämnts, föreslås bli inplacerat i stödområde 4. Det innebär bl. a. att
sysselsättningsstöd och stöd till turistnäringen kan utgå.

Med anledning av yrkandet i motionen 2040 om en industri- och
sysselsättningsplan för länet vill utskottet hänvisa till tidigare uttalanden
med innebörd att sådana planer bör göras upp inom ramen för länsplaneringsarbetet.
När det gäller Gotland har särskilda medel anvisats för en
näringslivsutredning i anslutning till länsplaneringsarbetet. Redovisning av
denna utredning väntas senare i år.

1 fråga om trädgårdsnäringen vill utskottet hänvisa till de förslag rörande
sysselsättningen inom den näringen som utskottet tog ställning till i samband
med budgetbehandlingen inom arbetsmarknadspolitiken (AU 1978/79:21).
Utskottet utgår för övrigt från att utvecklingsbara projekt inom denna för
Gotland viktiga sektor kommer i fråga för stöd, exempelvis via den regionala
utvecklingsfonden. Riksdagen har vidare i dagarna tagit ställning till nya
riktlinjer för trädgårdsnäringspolitiken (JoU 1978/79:29).

När det gäller yrkandet om glesbygdsstöd till Gotland konstaterar utskottet
att det i framtiden liksom hittills bör vara möjligt att bevilja glesbygdsstöd i
länet.

Med hänvisning till det anförda bör motionerna 2040 och 2500, i aktuell del,
inte föranleda någon åtgärd. Motionen 1551 har utskottet tidigare tagit
ställning till (se under Kalmar län).

AU 1978/79:23

Blekinge län

Teckenförklaring

Primärt centrum

Regionalt centrum

Kommuncentrum

Kommundelscentrum

Länsgräns

Kommungräns

Länets utveckling

Blekinge har haft en svag befolkningsutveckling under 1970-talet. Länet
har ökat med 1 000 invånare från 1970 till 1978, då befolkningen uppgick till
154 500. Länsstyrelsen räknar med en minskning till 149 000 år 1985.
Olofströms kommun har minskat med 1 500 invånare. Karlskrona har ökat
med 1 000 invånare och övriga kommuner har haft mindre förändringar.
Länsstyrelsen räknar med en fortsatt minskning i Olofström med knappt

2 000 invånare fram till 1985 och minskningar också i Karlskrona med knappt

3 000 samt i Karlshamn med drygt 1 000 invånare.

Länet har en förvärvsfrekvens som ligger något lägre än rikets och en
arbetslöshet som ligger något över rikets. Olofström har den högsta
sysselsättningsgraden och samtidigt den högsta arbetslösheten. Karlshamn
har också en hög förvärvsfrekvens men något lägre arbetslöshet. Ronneby har
den lägsta sysselsättningsgraden och beräknas ligga på en låg nivå också
1985.

Stödområdesindelningen m. m.

Propositionens förslag i denna del innebär att Blekinge län liksom hittills
ligger utanför stödområdena.

I fyrpartimotionen 2563 av länets representanter i riksdagen (s, c, m, fp)
föreslås att Karlskrona och Olofström skall placeras i stödområde 3 och länet i
övrigt i stödområde 2. I centerns partimotion 2562 yrkas att Olofström skall
placeras i stödområde 1.

I motionen 1541 från den allmänna motionstiden begär Claes Elmstedt (c)

■

AU 1978/79:23

156

och Karl-Anders Petersson (c) att indelningen av stödområden skall utformas
så att den negativa trenden i Blekinge bryts. I denna motion framhålls också
att statlig verksamhet i ökad omfattning bör lokaliseras till länet. Vidare vill
motionärerna att betydelsen av samhällsinsatser i länet mot bakgrund av den
hittillsvarande utvecklingen skall utredas. Motionärerna anser att det skulle
vara till gagn för den framtida regionalpolitiska verksamheten om en mindre
forskargrupp fick regeringens uppdrag att med exempelvis Blekinge län som
objekt göra en analys av orsakerna till den negativa befolkningsutvecklingen.

Även den tidigare behandlade motionen 1551 av Bernt Nilsson m. fl. (s) tar
upp problemen i Blekinge län.

Blekinge län har de senaste åren fått ökade sysselsättningsproblem. Som
framgår av vad nyss sagts har i synnerhet Olofström haft svårigheter att hålla
befolkningssiffrorna uppe.

Länet har en jämfört med riket större andel sysselsatta inom industrin,
medan servicesektorn är relativt liten. Verkstadsindustrin svarar för en
betydande andel av industrisysselsättningen. Konjunkturnedgången inom
metall- och verkstadsindustrin har därför medfört problem på arbetsmarknaden
i länet. Omfattande arbetsmarknads-och regionalpolitiska åtgärder har
satts in för att i möjligaste mån hävda sysselsättningen i länet. Det gäller inte
minst i Olofström.

Med utgångspunkt i de allmänna bedömningsgrunderna för stödområdesindelningen
anser sig utskottet inte kunna förorda att någon kommun i
Blekinge placeras i stödområde. I likhet med vad som gäller för övriga län i
sydöstra Svrige finns det onekligen behov av näringspolitiska och regionalpolitiska
insatser. Som framgår tidigare i betänkandet finns det också
möjlighet att sätta in sådana åtgärder även utanför stödområdena. Med det
anförda avstyrks alltså motionsyrkandena om inplacering i stödområden.

Utskottet får vidare i anslutning till motionen 1541 erinra om vad tidigare
sagts om strävandena att decentralisera statlig verksamhet från Stockholmsområdet.
Beträffande det föreslagna forskningsprojektet är utskottet inte
berett att ha någon bestämd uppfattning utan får hänvisa till att bedömningar
av detta slag börgöras av de samhällsorgan som svarar för finansiering av den
regionalpolitiska forskningen. Utskottet hänvisar i övrigt till vad som tidigare
sagts om den framtida organisationen m. m. för sådan forskning.

Med det anförda har utskottet besvarat de i detta avsnitt upptagna
motionsyrkandena, som inte bör föranleda någon åtgärd.

AU 1978/79:23

157

Kristianstads län

0 50 km

Länets utveckling

Kristianstads ,län tillhör de län som har vuxit snabbast i landet under
1970-talet. Länet, som hade 264 000 invånare år 1970, ökade till 277 000
invånare år 1978 och beräknas få ytterligare 8 000 invånare till år 1985.
Tillväxten har skett dels i Kristianstad och Hässleholm med en ökning på
7 000 invånare, dels i nordvästra länsdelen som har ökat med 6 000 invånare.
De sydöstra delarna av länet, Simrishamn och Tomelilla, har liksom Perstorp
haft smärre minskningar. Länsstyrelsen räknar med en fortsatt ökning i de
kommuner som har ökat under 1970-talet, men också i de kommuner som
har minskat under den perioden räknar man med en återhämtning fram till
1985.

Förvärvsfrekvenserna i Kristianstads län ligger på riksnivån och arbetslösheten
är lägre än för riket. Kristianstad, Östra Göinge och Perstorp har hög
sysselsättningsgrad. Örkelljunga har den lägsta förvärvsfrekvensen i länet.
Arbetslösheten var under 1978 högst i Östra Göinge och Bromölla (2,9 96),
Ängelholm och Båstad hade mindre än 1 96 arbetslösa. Fram till 1985 räknar
länsstyrelsen med en fortsatt ökning av förvärvsfrekvenserna och en
utjämning av skillnaderna inom länet.

Båstad

'örkelljunga

,'östra Göinge

Hässleholm i

Perstorp

Astorp,^* ippan <.

[Bromölla

Kristianstad

> Simrishamn

Tomelillav

Teckenförklaring

Primärt centrum
Regionalt centrum
Kommuncentrum

Länsgräns

Kommungräns

AU 1978/79:23

158

Stödområdesindelningen m. m.

Propositionens förslag till stödområdesindelning innebär att Kristianstads
län i sin helhet skall ligga utanför stödområdet.

I fyra motioner redovisas en motsatt uppfattning i fråga om de nordöstra
och sydöstra delarna av länet. I motionerna 2437, 2453 och 2507, som är
undertecknade av länsrepresentanter för resp. moderaterna, centern och
socialdemokraterna föreslås att Simrishamn, Tomelilla, Osby och Östra
Göinge skall placeras i stödömråde 2. En inplacering i stödområde av den
sistnämnda kommunen förordas även i centerns partimotion 2562, men i det
fallet i stödområde 1.

I två motioner,663 av Ulla Ekelund m. fl. (c)och 1045 av Bo Lundgren (m)
och Wiggo Komstedt (m), båda från den allmänna motionstiden, framhålls
att Östra Göinge bör beaktas särskilt i förslaget till stödområdesindelning. I
den sistnämnda motionen begärs även att beslut fattas om andra åtgärder för
att förbättra situationen på arbetsmarknaden i kommunen. Ulla Ekelund
m. fl. (c) pekar även på livsmedelsindustrins stora betydelse för sysselsättningen
i länet. Mot bl. a. den bakgrunden anser motionärerna att den
branschen bör bli föremål för fortsatt uppmärksamhet.

I motionen 1054 begär Nils Erik Wååg m. fl. (s)att stödåtgärder sätts in för
att uppehålla sysselsättningen inom Kristianstad-Hässleholms utvecklingsregion.
Motionärerna pekar främst på problemen i Östra Göinge till följd av
ett stort antal företagsnedläggelser i kommunen.

I ett par motioner, 2060 och 2061, behandlas utvecklingen i hela Skåne. De
motionerna tar utskottet därför upp i slutet av avsnittet om Malmöhus
län.

Som framgår av vad ovan redovisats har Kristianstads län haft en positiv
befolkningsutveckling under 1980-talet. Befolkningen har årligen ökat med
1 500-2 000 personer vilket f. ö. har föranlett motioner med yrkanden om en
justering uppåt av den fastställda planeringsramen för länet. Utskottet har
tidigare i betänkandet behandlat den frågan.

Utvecklingen har emellertid varierat i olika delar av länet. Simrishamn och
Tomelilla kommuner har sålunda under lång tid haft en negativ befolkningsutveckling.
Under senare år har dock en viss stabilisering i detta avseende
kunnat noteras.

När det gäller sysselsättningen i länet kan en viss minskning noteras i
tillverkningsindustrin. Sysselsättningen inom jordbruket, som fortfarande är
betydande, fortsätter att minska men takten avtar. Antalet sysselsatta inom
den offentliga sektorn har liksom i landet i övrigt ökat kraftigt under
1970-talet.

En del industriföretag i länet har haft stora lönsamhets- och sysselsättningsproblem.
Detta gäller exempelvis delar av skogsindustrin. Problemen i
länet har emellertid enligt länsstyrelsen varit mindre än på många andra håll i
landet, vilket i stor utsträckning förklaras av att länet har få företag inom de
branscher som varit mest utsatta för kriser.

AU 1978/79:23

159

Även om länet som helhet inte drabbats särskilt hårt av lågkonjunkturen
har det dock inom vissa kommuner varit påtagliga svårigheter på arbetsmarknaden.
Detta gäller i synnerhet Östra Göinge och Österlenkommunerna
Simrishamn och Tomelilla.

Utskottet har vid bedömning av yrkandena i fråga om stödområdesindelningen
inte funnit skäl att frångå ställningstagandet i propositionen. Problemen
i de aktuella kommunerna bör kunna lösas utan att de placeras in i
stödområde. Det får därvid inte uteslutas att även till problemkommunerna i
Kristianstads län regionalpolitisk! stöd kan utgå efter särskild prövning.

Med det anförda avstyrker utskottet de motionsyrkanden som rör
stödområdesindelningen.

Den i motionen 663 aktualiserade frågan om utvecklingen inom livsmedelsindustrin
finnér utskottet inte skäl att närmare gå in på i detta
sammanhang. Yrkandet bör inte föranleda någon åtgärd.

AU 1978/79:23

160

Malmöhus län

Höganäs

Helsingborg V*

sBjuv

«./

Höör

Svalöv

Eslöv/;

Hörby

Landskrona^'

Teckenförklaring

Storstadsområde

Malmöreg.

Sjöbo

Primärt centrum
Regionalt centrum
Kommuncentrum

Skurup

Ystad

Länsgräns

Kommungräns

/f) Trelleborg

Länets utveckling

10 20 30 km

Malmöhus län har haft en folkökning från 719 000 invånare år 1970 till
743 000 år 1978, och länsstyrelsen räknar med en fortsatt ökning till 745 000
invånare år 1985. Ökningen under 1970-talet har gällt hela länet med
undantag av Ystad, som har haft en oförändrad folkmängd, och Trelleborg,
som har förlorat ca 1 500 invånare. Vidare har det skett förändringar inom
Malmöregionen med en tillbakagång i Malmö kommun på 28 000 invånare
och en tillväxt på 42 000 i regionens övriga kommuner. Nordvästra Skåne har
ökat med 5 000 invånare. Fram till 1985 räknar länsstyrelsen med en fortsatt
tillväxt i Malmöregionen på 2 000 invånare och i övrigt en i stort sett
oförändrad folkmängd i länet.

Malmöhus län har förvärvsfrekvenser och arbetslöshetstal som ligger
något högre än medelvärdet i riket. Länsstyrelsen räknar med en snabbare
ökning av förvärvsfrekvenserna än för riket i övrigt. Flera kommuner har en
sysselsättningsgrad på över 70 96. Höganäs har med 66 96 länets lägsta
förvärvsfrekvens. Malmö kommun har den högsta arbetslösheten i länet

AU 1978/79:23

161

(3,5 96). Flera av de övriga kommunerna i Malmöregionen har arbetslöshetstal
på endast något över 1 96. Även Ystad och Trelleborg redovisar höga
arbetslöshetstal (3,2 resp. 2,9 96).

Algärdsprogram m. m.

Utvecklingen i Malmöhus län tas upp i ett par motioner. Stig Josefson m. fl.
(c) pekar i motionen 2047 bl. a. på vikten av att utlovade insatser från
statsmakternas sida på ersättningsindustrier i varvsorterna Malmö och
Landskrona kommer i gång snabbt. Härvid bör eftersträvas en decentralisering
av arbetsplatserna till andra orter i länet, framför allt i mellersta och
sydöstra Skåne. Vidare anförs att regionalpolitiska insatser i form av
exempelvis bidrag och lån skall kunna ske inom de mindre regioner med svag
arbetsmarknad som finns även i Malmöhus län.

Eric Jönsson m. fl. (s) begär i motionen 1044 att speciella åtgärder skall
sättas in för att främja sysselsättningen och näringslivets utveckling i
Malmöregionen. En planering i detta syfte föreslås bl. a. ta sikte på
marknadssamordning med EG:s norra marknadsområde, teknisk och ekonomisk
samordning av industriutvecklingen, förnyelseplanering inom industrin
och planering av samhällsinvesteringar.

Befolkningen i Malmöhus län har som nämnts ökat under 1970-talet.
Ökningstakten har emellertid varit långsammare än tidigare. Anledningen
härtill är framför allt att den tidigare höga inflyttningen till länet har dämpats
och att utflyttningen ökat något samtidigt som antalet födda minskat
kraftigt.

Läget på arbetsmarknaden i västra Skåne, från Trelleborg i söder till
Helsingborg i norr, har påtagligt försämrats under den senaste lågkonjunkturen.
Den negativa utvecklingen inom varvsnäringen har därvid självfallet
stor betydelse för varvsorterna Landskrona och Malmö. Trelleborg har
särskilda problem med en ensidig och konjunkturberoende arbetsmarknad
(gummiindustrin).

Som framgår av det anförda har även denna del av landet problem när det
gäller att hålla sysselsättningen uppe. Konjunkturutvecklingen samt strukturförändringarna
inom bl. a. varvs- och tekosektorerna har bidragit
härtill.

Betydande arbetsmarknadspolitiska insatser har gjorts för att i möjligaste
mån begränsa verkningarna av denna utveckling. Även branschmässiga
åtgärder av betydelse för utvecklingen i länet har vidtagits. I höstas
behandlades varvsfrågorna med anledning av propositionen 1978/79:49,
NU 17. Beslut fattades därvid om bl. a. speciella insatser som hade till syfte
att skapa nya arbetstillfällen i varvsregionerna. Det gällde bl. a. inrättande av
regionala investmentbolag och ökade resurser till de regionala utvecklingsfonderna
i Malmöhus län. Som framhålls i motionen 2047 är det viktigt för
länet att det arbetet bedrivs med kraft. I dagarna har vidare riksdagen beslutat

11 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 23 .

AU 1978/79:23

162

att staten skall förvärva Kockums varvs- och industriella rörelse (prop.
1978/79:124, NU 47).

Dessutom kan nämnas att tekoindustrins framtida omfattning och inriktning
i dagarna har behandlats av riksdagen med anledning av propositionen
1978/79:145, NU 48. Därutöver kan sägas att regionalpolitisk! stöd utgivits i
några fall.

Utskottet har i princip inte något att invända mot förslaget om en
sysselsättningsplanering som förts fram i motionen 1044. Planering av det
slaget bör dock enligt utskottets uppfattning bedrivas inom länet, exempelvis
inom ramen för länsplaneringsarbetet. Med hänvisning till vad sålunda och i
övrigt anförts bör motionerna 1044 och 2047 inte föranleda någon åtgärd.

Utskottet tar slutligen upp två motioner som behandlar utvecklingen i hela
Skåne.

Hans Petersson i Röstånga m. fl. (fp) föreslår i motionen 2060 att en särskild
Skånedelegation skall tillsättas. Delegationen bör bl. a. verka för en samordnad
sysselsättningsplanering i Skåne. En annan uppgift skall vara att på
länsplaneringens grund belysa de omedelbara arbetsmarknadspolitiska
konsekvenserna av rådande svårigheter i Malmöhus och Kristianstads län.
Slutligen bör delegationen även fungera som forum för överläggningar i
frågor som berör de båda länen.

De socialdemokratiska ledamöterna från Skåne redovisar i motionen 2061
flera förslag till åtgärder för att utveckla och förändra den arbetsmark nadsoch
sysselsättningspolitiska situationen i Skåne. Yrkandet går ut på att
regeringen skall medverka till en sysselsättningsplanering i denna del av
landet. Motionärerna presenterar en genomgång av sysselsättningsläget i ett
antal för Skåne viktiga branscher. De redovisar ett åtgärdsprogram som bl. a.
innefattar näringspolitiska satsningar, förbättrade kommunikationer,
utbyggd arbetsmarknadspolitik, regionalpolitisk! stöd och mera central
statsförvaltning till Skåne.

När det gäller yrkandet om en Skånedelagation får utskottet hänvisa till vad
tidigare sagts om att arbete av det slaget bör ske inom ramen för den
åtgärdsinriktade länsplaneringen. Särskilda medel föreslås bli ställda till
förfogande för ändamålet.

Utskottet räknar också med att länsstyrelserna inom ramen för länsplaneringsarbetet
tar upp samarbetsfrågor mellan de båda Skånelänen av det slag
som behandlas i motionen 2061. Vilka former ett sådant samarbete skall ha
och vad det konkret skall innebära bör man i första hand ta ställning till på
länsplanet.

Med det anförda har utskottet besvarat de båda Skånemotionerna som inte
bör föranleda någon åtgärd.

AU 1978/79:23

163

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen 1978/79:112, m. m. att
riksdagen avslår motionen 1978/79:2513,

2. beträffande plan för en sammanhållen sysselsättningspolitik m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1978/79:772 och 1978/79:2564,
yrkandena 1 och 3,

3. beträffande regionalpolitikens inriktning att riksdagen avslår
motionerna

A. 1978/79:1653, yrkandet l,och 1978/79:2562, yrkandena 1 a
och 1 b, samt

B. 1978/79:2564, yrkandet 2,

4. beträffande generellt verkande medel i regionalpolitiken att
riksdagen avslår motionen 1978/79:2557, yrkandet 1,

5. beträffande omprövning av länsplaneringen att riksdagen avslår
motionen 1978/79:2557, yrkandet 10,

6. beträffande länsplanering och den statliga sektorsplaneringen att
motionen 1978/79:2562, yrkandet 2 a, inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

7. beträffande starkare länsdemokratisk förankring av länsplaneringen
att motionen 1978/79:2562, yrkandet 2 b, inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

8. beträffande initiativ till en aktiv kommunal sysselsättningsplanering
att motionen 1978/79:1070 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

9. beträffande vidgning av de regionala arbetsgruppernas verksamhet
att motionen 1978/79:1041 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

10. beträffande sambandet mellan länsplaneringen och bebyggelseplaneringen
att motionen 1978/79:2573 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

11. beträffande successiv anpassning av ortsplanen att motionen
1978/79:2557, yrkandet 12, i motsvarande del, inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

12. beträffande ortsplanen som beskrivningsmodell att riksdagen med
avslag på motionen 1978/79:2562, yrkandet 3 a, godkänner vad
regeringen förordat i fråga om ortsplanen som
planeringsinstrument i regionalpolitiken, i den mån frågan inte
behandlats i föregående punkt,

13. att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i propositionen
1978/79:112 om ortsplanen med anledning av riksdagens
beslut om utvärdering av ortsplanesystemet,

14. beträffande planeringstal för länen att riksdagen med anledning

res. 1 (s)
2 (c)

res. 3 (m)
4 (c)
res. 5(m)

res. 6 (c)

res. 7(c)
res. 7(c)

res. 7 (c)
res. 8 (s)

AU 1978/79:23

164

av motionerna 1978/79:1618, 1978/79:2436, 1978/79:2439,
1978/79:2507, yrkandet 2,1978/79:2557, yrkandet 12 i motsvarande
del, 1978/79:2561, yrkandet 1, 1978/79:2562, yrkandet
3 b, och 1978/79:2568 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfort om översyn av planeringstalen,

15. beträffande begäran om förslag om stödområdesindelning att
motionen 1978/79:1653, yrkandet 2, inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

16. beträffande möjligheten att lämna regionalpolitiskt stöd utanför
stödområdena, m. m. att riksdagen med anledning av motionerna
1978/79:1037, 1978/79:2503, yrkandet 2, 1978/79:2506,
yrkandet 2, 1978/79:2511, yrkandet 1, 1978/79:2557, yrkandet
7,1978/79:2571 och 1978/79:2572,yrkandet l,som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. beträffande principen att kommun inte får delas på flera stödområden
att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2561,
yrkandet 2, godkänner vad utskottet anfört,

18. beträffande delegation far omlokaliseringsfrågor m. m. att riksdagen
med bifall till motionen 1978/79:2561, yrkandet 10, samt
med anledning av motionerna 1978/79:1653, yrkandet 3 och
1978/79:2562, yrkandet 4 a, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

19. beträffande anslag till särskilda regionalpolitiska åtgärder i den
statliga verksamheten, m. m.

A. att motionerna 1978/79:1653, yrkandet 4, och 1978/79:2562,
yrkandet 4 b inte föranleder någon åtgärd,

B. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2562, yrkandet 4 c,

20. beträffande uttalande om kommunernas och landstingens roll i
regionalpolitiken att riksdagen avslår motionen 1978/79:2557,
yrkandet 8,

21. beträffande sänkning av socialförsäkringsavgifterna att riksdagen
avslår motionerna 1978/79:1533samt 1978/79:2557, yrkandena
2 och 3,

22. beträffande utbyggnad av sysselsättningsstödet att riksdagen med
bifall till regeringens förslag avslår motionen 1978/79:2557,
yrkandet 5 i motsvarande del,

23. beträffande utredning om ett generellt sysselsättningsstöd att
riksdagen avslår motionen 1978/79:2562, yrkandet 5 f,

24. beträffande införande av ett framtida lönekostnadsbidrag, m. m.
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2566,

25. beträffande regionala investeringsfonder att riksdagen avslår
motionen 1978/79:2557, yrkandet 4,

26. beträffande användning av investeringsfonder i kombination med
lokaliseringspolitiskt stöd att motionen 1978/79:2562, yrkandet
5 b, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

res. 9 (c)

res. 10 (c, 1 s)

res. 11 (c)

res. 12 (m)

res. 13 (m)
14 (c)

res. 13 (m)
14 (c)
res. 13 (m)
14 (c)
res. 15 (m)
16 (c)
res. 15 (m)
16 (c)

AU 1978/79:23

165

27. beträffande regionalpolitiskt stöd till vissa energianläggningar att
motionen 1978/79:2562, yrkandet 5 e, inte föranleder någon
åtgärd,

28. beträffande stöd till hantverk samt reparations- och underhållsverksamhet
att riksdagen avslår motionen 1978/79:1556,

29. beträffande stöd till kommunala industrilokaler i samtliga stödområden
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2504, yrkandet
3,

30. beträffande stöd i vissa fall till kommunala industrilokaler i
stödområde 3, att riksdagen avslår motionen 1978/79:2574,
yrkandet 2 b,

31. beträffande stöd till kommunala industrilokaler på Öland samt i
Högsby m. fl. kommuner att riksdagen avslår motionen 1978/
79:1563,

32. beträffande anvisande av medel för bidrag till uppförande av
industrihus i Krokoms kommun att motionen 1978/79:2238 inte
föranleder någon riksdagens åtgärd,

33. beträffande kollektivavtal som allmänt villkor för regionalpolitiskt
stöd att riksdagen avslår motionen 1978/79:2561, yrkandet 7,

34. beträffande kommunal styrelserepresentation i stödföretag att
riksdagen avslår motionen 1978/79:2561, yrkandena 5 och 6,

35. beträffande permanentning av könskvotering som villkor för
regionalpolitisk! stöd m. m. att riksdagen med bifall till regeringens
förslag avslår motionen 1978/79:2557, yrkandet 5 i motsvarande
del,

36. beträffande bestämmelser om könskvotering att riksdagen avslår
motionen 1978/79:2576,

37. beträffande övergångsregler för sysselsättningsstödet att riksdagen
med anledning av propositionen 1978/79:112 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

38. beträffande möjlighet till räntebefrielse för lokaliseringslån i vissa
Jall att motionen 1978/79:2561, yrkandet 4, inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

39. beträffande produktiva tillgångar vid tillämpningen av offertprincipen
att motionen 1978/79:2557, yrkandet 13, inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

40. beträffande tillämpningen av offertprincipen i stödområdena 4-6
att riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår motionerna
1978/79:2511, yrkandet 4, och 1978/79:2562, yrkandet 5 c,

41. beträffande förlängd löptid för lokaliseringslån till turistanläggningar,
m. m. att motionen 1978/79:2121, yrkandet 2, inte
föranleder någon riksdagens åtgärd,

42. beträffande storleken av stödet till turistnäringen att riksdagen
med anledning av motionen 1978/79:2511, yrkandet 3, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 17 (c)

res. 18 (s)
res. 18 (s)
res. 19 (m)

res. 20 (m)
res. 21 (c)

AU 1978/79:23

166

43. beträffande stöd till turistnäringen i kommun som ingär i primärt
rekreationsområde att riksdagen med bifall till motionerna
1978/79:2562, yrkandet 5d, och 1978/79:2574, yrkandet 2 a,
samt med anledning av motionen 1978/79:2452 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

44. beträffande vidgning av lokaliseringssamrådet till service- och
tjänstesektorn att riksdagen med bifall till regeringens förslag
avslår motionen 1978/79:2557, yrkandet 9,

45. beträffande utredning om regional omfördelning av service- och
tjänstesektorn att riksdagen med anledning av motionerna
1978/79:2562, yrkandet 5 a, och 1978/79:2572, yrkandet 2, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

46. beträffande effektivare kontroll av lokaliseringsstödet att motionen
1978/79:553 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

47. beträffande det framtida behovet av en fullmaktslag för etableringskontroll
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2561,
yrkandet 3,

48. att riksdagen antar det genom propositionen 1978/79:112
framlagda förslaget till lag om upphävande av lagen (1970:725)
om lokaliseringssamrdd,

49. att riksdagen godkänner de i propositionen 1978/79:112 förordade
ändrade grunderna för regionalpolitiskt stöd, att tillämpas
fr. o. m. budgetåret 1979/80, i den mån grunderna inte behandlats
i föregående moment,

50. beträffande ordningen för framtida beslut om nya industricentra
m. m. att motionen 1978/79:2561, yrkandena 8 och 9, inte
föranleder någon riksdagens åtgärd,

51. beträffande sysselsättningsskapande åtgärder i Ånge att motionen
1978/79:2057, yrkandena 2-4, inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

52. beträffande statligt industricentrum i Sveg att motionen 1978/
79:2511, yrkandet 5, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

53. beträffande statliga industricentra i Torsby m. fl. orter att motionerna
1978/79:2030, yrkandet 2 i motsvarande del, och 1978/
79:2554, yrkandet 3 i motsvarande del, inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

54. att riksdagen godkänner de i propositionen 1978/79:112 förordade
ändrade riktlinjerna för verksamheten med industricenteranläggningar
i den mån riktlinjerna inte behandlats i föregående
moment,

55. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med
anledning av motionerna 1978/79:391, 1978/79:665 och 1978/
79:2057, yrkandet 1, bemyndigar regeringen att besluta om
uppförande av industricenteranläggningar i Ånge och Vilhelmina,

res. 22 (m)

res. 23 (m)
(24)

res. 25 (s)

AU 1978/79:23

167

56. beträffande ytterligare insatser i glesbygder att riksdagen avslår
motionen 1978/79:2562, yrkandena 6, 7 a och 7 e,

57. beträffande lantbruksnämndernas lokala rådgivningsverksamhet,
m. m. att motionerna 1978/79:1653, yrkandet 5, och 1978/
79:2562, yrkandet 7 d, inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

58. beträffande handläggningen av stödet till företag i glesbygder,
m. m. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:2555 och 1978/
79:2581,

59. beträffande handläggningen av stöd till kommersiell service, m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1978/79:2512, yrkandet 1, och
1978/79:2557, yrkandet 14,

60. beträffande generösare drifts- och investeringsstöd till kommersiell
service, m. m. att riksdagen

A. avslår motionerna 1978/79:758, yrkandena 3-5, och 1978/
79:2512, yrkandena 2 och 3,

B. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om en utredning av driftsstödet,

61. beträffande åtgärder för en förbättrad tidningsdistribution i glesbygder
att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2557,
yrkandet 15, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

62. att riksdagen godkänner de i propositionen 1978/79:112 förordade
riktlinjerna för åtgärder i glesbygder, i den mån dessa
riktlinjer inte har behandlats i det föregående,

63. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:112 och
motionen 1978/79:1881 bemyndigar regeringen att inrätta en
professur i regionalekonomi,

64. att riksdagen - med ändring av tidigare beslut1 - till Samhällsvetenskapliga
fakulteterna för budgetåret 1979/80 under nionde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 106 911 000 kr.,

65. beträffande regionalpolitisk! forskningsprogram m. m. att riksdagen
med avslag på motionen 1978/79:2578 godkänner vad som
har anförts i propositionen 1978/79:112,

66. att riksdagen till Åtgärder i etableringsfråmjande syfte i vissa län
för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av
12 600 000 kr.,

67. att riksdagen medger att under budgetåren 1979/80-1983/84
regionalpolitisk! stöd får beviljas - utöver outnyttjat utrymme
av den ram för beslut om regionalpolitisk! stöd som har
fastställts för perioden 1973/74-1978/79 - med sammanlagt
högst 7 400 000 000 kr. med den huvudsakliga fördelning som
har angetts i propositionen 1978/79:112,

1 Propositionen 1978/79:100 bilaga 12 punkten D 16, UbU 1978/79:25 p. 5, mom. 6,
rskr 1978/79:244.

res. 26 (c)

res. 27 (s)

res. 28 (m)

=■

AU 1978/79:23 168

68. att riksdagen medger regeringen att från anslaget Regionalpolitisk!
stöd: Bidragsverksamhet avsätta medel för kapitaltillskott
till Stiftelsen Industricentra och att ta i anspråk medel för att
täcka stiftelsens administrationskostnader,

69. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag
på motionen 1978/79:2557, yrkandet 6 a, till Regionalpolitiskt
stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 423 300 000 kr.,

70. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag

på motionen 1978/79:2562, yrkandet 7 b, till Åtgärder i glesbyg der

för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av
74 000 000 kr.,

71. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag

på motionen 1978/79:2562, yrkandet 7 c, medger att under

budgetåret 1979/80 statlig kreditgaranti för lån till företag i
glesbygder och för lån till anskaffning av varulager beviljas med
sammanlagt högst 26 000 000 kr.,

72. att riksdagen till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier
till företag i glesbygder m. m. förbudgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

73. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag
på motionerna 1978/79:1665, 1978/79:2453, yrkandet 3, och
1978/79:2557, yrkandet 11, till Åtgärder m. m. i anslutning till
länsplanering för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 35 000 000 kr.,

74. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag
på motionerna 1978/79:2437, yrkandet 2,1978/79:2453, yrkandet
2, 1978/79:2470, yrkandet 2, och 1978/79:2557, yrkandet
6 b, till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån för budgetåret
1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 1 050 000 000 kr.,

75. att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med
bifall till motionen 1978/79:2512, yrkandet 4, till Lån till
investeringar för kommersiell service för budgetåret 1979/80
anvisar ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.,

76. beträffande riktlinjer för regionalpolitiken i de fyra nordligaste
länen att motionen 1978/79:1553 inte föranleder någon
åtgärd,

77. beträffande inplacering i stödområde av Arvidsjaur att riksdagen
med avslag på motionen 1978/79:2580 bifaller propositionens
förslag om stödområde 5,

78. beträffande inplacering i stödområde av Boden, Luleå och Piteå
att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2567 bifaller
propositionens förslag om stödområde 4,

79. beträffande inplacering i stödområde av Lycksele och Norsjö att
riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2583, yrkandet 1 i

res. 29 (m)
res. 30 (c)
res. 31 (c)

res. 32 (m)

res. 33 (m)

res. 34 (m)
(35)

res. 36 (1 s)
res. 37 (c)

AU 1978/79:23

169

denna del, bifaller propositionens förslag om stödområde 5,

80. beträffande inplacering i stödområde av Skellefteå att riksdagen
med avslag på dels propositionens förslag, dels motionerna
1978/79:2583, yrkandet 1 i denna del, och 1978/79:2562,
yrkandet 3 c i denna del, beslutar om inplacering av hela
kommunen i stödområde 4,

81. beträffande inplacering i stödområde av Vännäs att riksdagen
med avslag på dels propositionens förslag, dels i motsvarande
delar motionerna 1978/79:2562, yrkandet 3 c, och 1978/
79:2583, yrkandet 1, bifaller motionerna 1978/79:2509 och
1978/79:2575 likaså i motsvarande delar, om inplacering av hela
kommunen i stödområde 5,

82. beträffande inplacering i stödområde av Robertsfors att riksdagen
med avslag på motionen 1978/79:2575, i denna del, bifaller
propositionens förslag om stödområde 4,

83. beträffande inplacering i stödområde av Nordmaling att riksdagen
med avslag på dels propositionens förslag, dels i motsvarande
delar motionerna 1978/79:2509, 1978/79:2575 och 1978/
79:2583, yrkandet 1, bifaller motionen 1978/79:2562, yrkandet
3 c i motsvarande del, om inplacering i stödområde 4,

84. beträffande inplacering i stödområde av Umeå att riksdagen med
avslag på motionen 1978/79:2562, yrkandet 3 c i motsvarande
del, bifaller propositionens förslag om stödområde 3,

85. beträffande förstärkta resurser till den regionala utvecklingsfonden
i Västerbottens län att motionen 1978/79:2583, yrkandet 2, inte
föranleder någon riksdagens åtgärd,

86. beträffande inplacering i stödområde av Sollefteå att riksdagen
med avslag i motsvarande delar på motionerna 1978/79:2443
och 1978/79:2515, yrkandet 1, bifaller propositionens förslag om
stödområde 5,

87. beträffande inplacering i stödområde av Ånge att riksdagen med
avslag på motionen 1978/79:2515, yrkandet 1 i denna del,
bifaller propositionens förslag om stödområde 5,

88. beträffande inplacering i stödområde av Örnsköldsvik att riksdagen
med avslag på dels propositionens förslag, dels i motsvarande
delar motionerna 1978/79:2443 och 1978/79:2515, yrkandet
1, beslutar om inplacering av hela kommunen i stödområde
4,

89. beträffande inplacering i stödområde av Kramfors att riksdagen
med avslag i motsvarande delar på motionerna 1978/79:2443
och 1978/79:2515, yrkandet 1, bifaller propositionens förslag om
stödområde 4,

90. beträffande inplacering i stödområde av Härnösand att riksdagen
med avslag på motionen 1978/79:2515, yrkandet 1 i denna del,
bifaller propositionens förslag om stödområde 3,

res. 38 (c)

res. 39 (c)

res. 40 (c)

AU 1978/79:23

170

91. beträffande inplacering i stödområde av Sundsvall att riksdagen
med avslag i motsvarande delar på motionerna 1978/79:2515,
yrkandet 1, samt 1978/79:2562, yrkandet 3 c, bifaller propositionens
förslag om stödområde 3,

92. beträffande inplacering i stödområde av Timrå att riksdagen med
avslag i motsvarande delar på motionerna 1978/79:2515, yrkandet
1, och 1978/79:2562, yrkandet 3 c, bifaller propositionens
förslag om stödområde 3,

93. beträffande ortsklassificeringen Jor Örnsköldsvik att riksdagen
avslår motionen 1978/79:2515, yrkandet 2,

94. beträffande inplacering i stödområde av Berg och Ragunda att
riksdagen med avslag på propositionens förslag i motsvarande
delar bifaller motionerna 1978/79:2511, yrkandet 2, och 1978/
79:2584 om stödområde 6,

95. beträffande inplacering i stödområde av Bräcke att riksdagen med
avslag i motsvarande delar på motionerna 1978/79:2511, yrkandet
2, och 1978/79:2584 bifaller propositionens förslag om
stödområde 5,

96. beträffande inplacering i stödområde av Härjedalen att riksdagen
med avslag i motsvarande delar på motionerna 1978/79:2511,
yrkandet 2, och 1978/79:2584 bifaller propositionens förslag om
stödområde 5,

97. beträffande inplacering i stödområde av Krokom att riksdagen
med avslag i motsvarande delar på motionerna 1978/79:2511,
yrkandet 2, och 1978/79:2584 bifaller propositionens förslag om
stödområde 5,

98. beträffande inplacering i stödområde av Åre att riksdagen med
avslag i motsvarande delar på motionerna 1978/79:2511, yrkandet
2, och 1978/79:2584 bifaller propositionens förslag om
stödområde 5,

99. beträffande inplacering i stödområde av Östersund att riksdagen
med avslag i motsvarande delar på motionerna 1978/79:2511,
yrkandet 2, och 1978/79:2584 samt motionen 1978/79:2562,
yrkandet 3 c, bifaller propositionens förslag om stödområde
4,

100. beträffande inrättande av ett regionalt utvecklingsbolag i Jämtlandslän
att motionen 1978/79:2511, yrkandet 6, inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

101. beträffande regionalpolitiska insatser i Jämtlands län att motionen
1978/79:2065 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

102. beträffande inplacering i stödområde av Ljusdal att riksdagen,
med avslag på motionerna 1978/79:2514 och 1978/79:2556 i
motsvarande delar bifaller propositionens förslag om stödområde
5,

res. 41 (c)

res. 42 (1 s)

res. 43 (1 s)
44 (c)

AU 1978/79:23

171

103. beträffande inplacering i stödområde av Bollnäs, Hudiksvall och
Söderhamn att riksdagen med avslag i motsvarande delar på
motionerna 1978/79:2470, yrkandet 1,1978/79:2514 och 1978/
79:2556 bifaller propositionens förslag om stödområde 3,

104. beträffande inplacering i stödområde av Hofors dets att ri ksdagen
med avslag i motsvarande delar på motionerna 1978/79:2470,
yrkandet 1,1978/79:2514 och 1978/79:2556 bifaller propositionens
förslag om stödområde 3, dels att motionen 1978/79:1034
inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

105. beträffande inplacering i stödområde av Nordanstig, Ockelbo och
Ovanåker att riksdagen med avslag i motsvarande delar på
motionerna 1978/79:2470, yrkandet 1,1978/79:2514 och 1978/
79:2556 samt motionen 1978/79:2562, yrkandet 3 c, bifaller
propositionens förslag om stödområde 3,

106. beträffande inplacering i stödområde av Gävle och Sandviken att
riksdagen med avslag i motsvarande delar på motionerna
1978/79:2470, yrkandet 1,1978/79:2514 och 1978/79:2556 samt
motionen 1978/79:2562, yrkandet 3 c, bifaller propositionens
förslag om stödområde 2,

107. beträffande regionalpolitiska åtgärder i Gävleborgs län, m. m.

A. att motionen 1978/79:289 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

B. att motionen 1978/79:483 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

108. beträffande sysselsättningsskapande åtgärder i Gävleborgs län att
motionen 1978/79:771 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

109. beträffande utarbetandet av en statlig industri- och sysselsättningsplan
för Gävleborgs län att motionen 1978/79:1550 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

110. beträffande intensifierade glesbygdsinsatser i Gävleborgs län att
motionen 1978/79:2056 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

111. beträffande inplacering i stödområde av Malung, Vansbro och
Älvdalen att riksdagen med avslag i motsvarande delar på
motionerna 1978/79:2510 och 1978/79:2558 bifaller propositionens
förslag om stödområde 5,

112. beträffande inplacering i stödområde av Mora och Orsa att
riksdagen med avslag i motsvarande delar på motionerna
1978/79:2510 och 1978/79:2558 bifaller propositionens förslag
om stödområde 4,

113. beträffande inplacering i stödområde av A vesta att riksdagen med
avslag i motsvarande delar på motionerna 1978/79:2510 och
1978/79:2558 bifaller propositionens förslag om stödområde
3,

res. 45 (c)

AU 1978/79:23

172

114. beträffande inplacering i stödområde av Borlänge och Falun att
riksdagen med avslag i motsvarande delar på motionen 1978/
79:2562, yrkandet 3 c, bifaller propositionens förslag om stödområde
3,

115. beträffande inplacering i stödområde av Gagnef och Hedemora att
riksdagen med avslag i motsvarande delar på motionen 1978/
79:2558 bifaller propositionens förslag om stödområde 3,

116. beträffande inplacering i stödområde av Leksand att riksdagen
med avslag i motsvarande delar på motionerna 1978/79:2510
och 1978/79:2558 bifaller propositionens förslag om stödområde
3,

117. beträffande inplacering i stödområde av Ludvika att riksdagen
med avslag i motsvarande delar på motionerna 1978/79:2510,
1978/79:2558 och 1978/79:2562, yrkandet 3 c, bifaller propositionens
förslag om stödområde 3,

118. beträffande inplacering i stödområde av Rättvik och Smedjebacken
att riksdagen med avslag i motsvarande delar på motionerna
1978/79:2510 och 1978/79:2558 bifaller propositionens förslag
om stödområde 3,

119. beträffande inplacering i stödområde av Säter att riksdagen med
avslag på motionen 1978/79:2558 i motsvarande del bifaller
propositionens förslag om stödområde 3,

120. beträffande regionalpolitiska insatser m. m. i Kopparbergs län att
motionen 1978/79:551 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

121. beträffande regionalpolitiska insatser i de mellansvenska industrilänen
att motionen 1978/79:552 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

122. beträffande inplacering i stödområde av Karlstad att riksdagen
med avslag i motsvarande delar på motionerna 1978/79:2554,
yrkandet 2, 1978/79:2562, yrkandet 3 c, samt 1978/79:2569
bifaller propositionens förslag om inplacering i stödområde 2,

123. beträffande inplacering i stödområde av Hagfors att riksdagen
med avslag i motsvarande delar på motionerna 1978/79:2554,
yrkandet 2, 1978/79:2562, yrkandet 3 c, och 1978/79:2569
bifaller propositionens förslag om stödområde 4,

124. beträffande inplacering i stödområde av Arvika att riksdagen med
avslag i motsvarande delar på motionerna 1978/79:2554, yrkandet
2, 1978/79:2562, yrkandet 3 c, samt 1978/79:2569 bifaller
propositionens förslag om stödområde 3,

125. beträffande inplacering i stödområde av Säffle att riksdagen med
avslag i motsvarande delar på motionerna 1978/79:2554, yrkandet
2, 1978/79:2562, yrkandet 3 c, samt 1978/79:2569 bifaller
propositionens förslag om stödområde 3,

res. 46 (c)

res. 47 (c)

res. 48 (c)

res. 49 (c)

AU 1978/79:23

173

126. beträffande inplacering i stödområde av Årjäng att riksdagen med
avslag på motionerna 1978/79:2554, yrkandet 2, 1978/79:2562,
yrkandet 3 c, samt 1978/79:2569 bifaller propositionens förslag
om stödområde 3,

127. beträffande inplacering i stödområde av Torsby att riksdagen med
avslag i motsvarande delar på motionerna 1978/79:2554, yrkandet
2, och 1978/79:2569 bifaller propositionens förslag om
stödområde 5,

128. beträffande inplacering i stödområde av Filipstad, Munkfors,
Storfors och Sunne att riksdagen med avslag i motsvarande delar
på motionerna 1978/79:2554, yrkandet 2, och 1978/79:2569
bifaller propositionens förslag om stödområde 4,

129. beträffande inplacering i stödområde av Forshaga, Grums,
Hammarö och Kil att riksdagen med avslag i motsvarande delar
på motionerna 1978/79:2554, yrkandet 2, och 1978/79:2569
bifaller propositionens förslag om stödområde 2,

130. beträffande inplacering i stödområde av Kristinehamn att riksdagen
med avslag i motsvarande delar på motionerna 1978/
79:2554, yrkandet 2, och 1978/79:2569 bifaller propositionens
förslag om stödområde 2,

131. beträffande utarbetandet av en åtgärdsplan för Värmlands län
m. m. att motionerna 1978/79:2030 i motsvarande del och
1978/79:2554, yrkandena 1 och 3 i motsvarande del, inte
föranleder någon riksdagens åtgärd,

132. beträffande utarbetandet av en 3-årsplan för utvecklingen av
sysselsättningen i Värmlands län att motionen 1978/79:1549 inte
föranleder någon riksdagens åtgärd,

133. beträffande utarbetandet av utvecklingsplan för Värmlands län att
motionen 1978/79:2031 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

134. beträffande inplacering i stödområde av Hällefors och Ljusnarsberg
att riksdagen med avslag i motsvarande delar på motionerna
1978/79:2450 samt 1978/79:2562, yrkandet 3 c, bifaller
propositionens förslag om inplacering i stödområde 3,

135. beträffande inplacering i stödområde av Degerfors, Karlskoga,
Lindesberg och Nora att riksdagen med avslag i motsvarande
delar på motionerna 1978/79:1036 och 1978/79:2450 bifaller
propositionens förslag om stödområde 2,

136. beträffande inplacering i stödområde av Laxå och Askersund att
riksdagen avslår motionen 1978/79:2450 i motsvarande delar,

137. beträffande inplacering i stödområde av Fagersta, Norberg och
Skinnskatteberg att riksdagen med avslag i motsvarande delar på
motionerna 1978/79:2499 och 1978/79:2502 bifriller propositionens
förslag om stödområde 2,

res. 49 (c)

res. 50 (c)

AU 1978/79:23

174

138. beträffande inplacering i stödområde av Sala och Heby att
riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2499 i motsvarande
del, bifaller propositionens förslag om stödområde 2,

139. beträffande inplacering i stödområde av Surahammar och Hallstahammar
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2499 i
motsvarande delar,

140. beträffande inplacering i stödområde av Älvkarleby, Tierp och
Östhammar att riksdagen med avslag på motionen 1978/
79:2504, yrkandena 1 och 2, bifaller propositionens förslag om
stödområde 2,

141. beträffande inplacering i stödområde av Norrtälje att riksdagen i
motsvarande delar avslår motionerna 1978/79:2442, 1978/
79:2562, yrkandet 3 c, samt 1978/79:2582,

142. beträffande utarbetandet av en statlig industri- och sysselsättningsplan
m. m. för Stockholms län att motionen 1978/79:1567 inte
föranleder någon riksdagens åtgärd,

143. beträffande Stockholmsregionens betydelse i näringspolitiken att
motionen 1978/79:2059 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

144. beträffande inplacering i stödområde av Flen och Vingåker att
riksdagen i motsvarande delar avslår motionen 1978/79:2562,
yrkandet 3 c,

145. beträffande utarbetandet av en sysselsättningsplanför Södermanlands
län att motionen 1978/79:1540 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

146. beträffande statliga insatser för ökad sysselsättning i Södermanlands
län att motionen 1978/79:2145 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

147. beträffande inplacering i stödområde av Kinda och Ydre att
riksdagen med avslag i motsvarande delar på motionerna
1978/79:2471, 1978/79:2562, yrkandet 3 c, 1978/79:2577 samt
1978/79:2579 bifaller propositionens förslag om stödområde
1,

148. beträffande inplacering i stödområde av Valdemarsvik att riksdagen
i motsvarande delar avslår motionerna 1978/79:2471,
1978/79:2562, yrkandet 3 c, 1978/79:2577 och 1978/79:2579,

149. beträffande inplacering i stödområde av Åtvidaberg, Boxholm och
Ödeshög att riksdagen i motsvarande delar avslår motionerna
1978/79:2471, 1978/79:2577 och 1978/79:2579,

150. beträffande inplacering i stödområdet av skärgårdsområdet i
Östergötlands län att riksdagen i motsvarande delar avslår
motionerna 1978/79:2471, 1978/79:2577 och 1978/79:2579,

151. beträffande inplacering i stödområde av Falköping att riksdagen i
motsvarande delar avslår motionerna 1978/79:2503, yrkandet 1,

res. 51 (c)

res. 52 (c)

res. 53 (c)

AU 1978/79:23

175

och 1978/79:2506, yrkandet 1,

152. beträffande inplacering i stödområde av Gullspång och Karlsborg i
motsvarande delar avslår motionerna 1978/79:2503, yrkandet 1,
1978/79:2506, yrkandet 1, samt 1978/79:2562, yrkandet 3 c,

153. beträffande inplacering i stödområde av Töreboda att riksdagen i
motsvarande delar avslår motionerna 1978/79:2503, yrkandet 1,
och 1978/79:2506, yrkandet 1,

154. beträffande regionalpolitiska insatser i Skaraborgs län att motionen
1978/79:662 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

155. beträffande regionalpolitiska insatser i Karlsborgs kommun att
motionen 1978/79:1545 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

156. beträffande inplacering i stödområde av Dals-Ed, Bengtsfors,
Färgelanda och Mellerud att riksdagen med avslag i motsvarande
delar på motionerna 1978/79:2498, 1978/79:2508, yrkandet
1,1978/79:2553, yrkandet 2, samt 1978/79:2560 bifaller propositionens
förslag om stödområde 3,

157. beträffande inplacering i stödområde av Amål att riksdagen med
avslag i motsvarande delar på motionerna 1978/79:2508, yrkandet
1, 1978/79:2553, yrkandet 2, samt 1978/79:2560 bifaller
propositionens förslag om stödområde 3,

158. beträffande inplacering i stödområde av Borås att riksdagen med
avslag i motsvarande delar på motionerna 1978/79:2501, yrkandet
1, 1978/79:2505 samt 1978/79:2553, yrkandet 1, bifaller
propositionens förslag om stödområde 1,

159. beträffande inplacering i stödområde av Mark, Tranemo och
Svenljunga att riksdagen, med avslag i motsvarande delar på
motionerna 1978/79:2501, yrkandet 1, 1978/79:2505, 1978/
79:2553, yrkandet 1, samt 1978/79:2562, yrkandet 3 c, bifaller
propositionens förslag om stödområde 1,

160. beträffande inplacering i stödområde av Herrljunga att riksdagen i
motsvarande delar avslår motionerna 1978/79:2501, yrkandet 2,
1978/79:2505, 1978/79:2508, yrkandet 2, 1978/79:2553, yrkandet
1, samt 1978/79:2562, yrkandet 3 c,

161. beträffande inplacering i stödområde av Ulricehamn att riksdagen
med avslag i motsvarande delar på motionerna 1978/79:2501,
yrkandet 1, 1978/79:2505 samt 1978/79:2553, yrkandet 1,
bifaller propositionens förslag om stödområde 1,

162. beträffande inplacering i stödområde av Lilla Edet att riksdagen i
motsvarande delar avslår motionen 1978/79:2508, yrkandet
3,

163. beträffande inrättandet av ett regionalt investmentbolag i Alvsborgs
län ali motionen 1978/79:2501, yrkandet 3, inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

res. 54 (c)

res. 55 (1 s)

res. 56 (c)
57 (1 s)

res. 58 (1 s)

AU 1978/79:23

176

164. beträffande regionalpolitiska åtgärder i Boråsregionen att motionen
1978/79:1538, yrkandena 1 och 2, inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

165. beträffande regionalpolitiskt stöd till Lilla Edets kommun att
motionen 1978/79:2553, yrkandet 3, inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

166. beträffande inplacering i stödområde av Strömstad, Sotenäs,
Tanum och Munkedal att riksdagen med avslag på motionen
1978/79:2574, yrkandet 1, bifaller propositionens förslag om
stödområde 3,

167. beträffande sysselsättningsfrämjande åtgärder i Göteborgsområdet
att motionen 1978/79:2043 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

168. beträffande inplacering i stödområde av Aneby, Nässjöoch Tranås
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2562, yrkandet 3 c i
motsvarande del,

169. beträffande inplacering i stödområde av Uppvidinge att riksdagen
med avslag i motsvarande delar på motionerna 1978/79:2565
och 1978/79:2562, yrkandet 3 c, bifaller propositionens förslag
om stödområde 1,

170. beträffande inplacering i stödområde av Lessebo och Tingsryd att
riksdagen i motsvarande delar avslår motionerna 1978/79:2565
och 1978/79:2562, yrkandet 3 c,

171. beträffande inplacering i stödområde av Borgholm och Mörbylånga
att riksdagen med avslag i motsvarande delar på motionerna
1978/79:2559 och 1978/79:2570 bifaller propositionens
förslag om stödområde 2,

172. beträffande inplacering i stödområde av Högsby att riksdagen
med avslag i motsvarande delar på motionerna 1978/79:2562,
yrkandet 3 c, och 1978/79:2570 bifaller propositionens förslag
om stödområde 1,

173. beträffande inplacering i stödområde av Emmaboda och Torsås att
riksdagen i motsvarande delar avslår motionen 1978/79:2562,
yrkandet 3 c,

174. beträffande inplacering i stödområde av Hultsfred och Vimmerby
att riksdagen i motsvarande delar avslår motionerna 1978/
79:2562, yrkandet 3 c, och 1978/79:2570,

175. beträffande utlokalisering av statlig verksamhet till Kalmar län
m. m. att motionen 1978/79:770 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

176. beträffande regionalpolitiska åtgärder i sydöstra Sverige att
motionen 1978/79:1551 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

177. beträffande inplacering i stödområde av Gotland att riksdagen

res. 59 (c)

res. 60 (c)

res. 61 (c)

res. 62 (c)

res. 63 (c)

res. 64 (m)

AU 1978/79:23

177

med avslag på motionerna 1978/79:2451 och 1978/79:2500,
yrkandet 1, bifaller propositionens förslag om stödområde 4,

178. beträffande utarbetandet av en industri- och sysselsättningsplan
m. m. för Gotlands län att motionen 1978/79:2040 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

179. beträffande glesbygdsstöd på Gotland att motionen 1978/
79:2500, yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

180. beträffande inplacering i stödområde av Karlskrona, Ronneby,
Karlshamn och Sölvesborg att riksdagen avslår motionen 1978/
79:2563 i motsvarande del,

181. beträffande inplacering i stödområde av Olofström att riksdagen i
motsvarande delar avslår motionerna 1978/79:2563 och 1978/
79:2562, yrkandet 3 c,

182. beträffande sysselsättningsfrämjande åtgärder m. m. i Blekinge
län att motionen 1978/79:1541 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

183. beträffande inplacering i stödområde av Simrishamn, Tomelilla
och Osby att riksdagen i motsvarande delar avslår motionerna
1978/79:2437, yrkandet 1, 1978/79:2453, yrkandet 1, samt
1978/79:2507, yrkandet 1,

184. beträffande inplacering i stödområde av Östra Göinge att riksdagen
i motsvarande delar avslår motionerna 1978/79:663, yrkandet
1, 1978/79:1045, yrkandet 1, 1978/79:2437, yrkandet 1,
1978/79:2453, yrkandet 1, 1978/79:2507, yrkandet 1, samt
1978/79:2562, yrkandet 3 c,

185. beträffande insatser inom livsmedelsindustrin i Kristianstads län
m. m. att motionen 1978/79:663, yrkandet 2, inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

186. beträffande regionalpolitiska insatser i Östra Göinge kommun att
motionen 1978/79:1045, yrkandet 2, inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

187. beträffande regionalpolitiska insatser i Kristianstad - Hässleholms
utvecklingsregion att motionen 1978/79:1054 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

188. beträffande regionalpolitiska insatser i Malmöhus län att motionen
1978/79:2047 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

189. beträffande regionalpolitiska insatser i Malmöregionen att motionen
1978/79:1044 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

190. beträffande tillsättandet av en Skånedelegation att motionen
1978/79:2060 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

191. beträffande sysselsättningspolitiska åtgärder i Skåne att motionen
1978/79:2061 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

192. att riksdagen godkänner det i propositionen 1978/79:112 framlagda
förslaget till rikets indelning i stödområden i den mån

res. 65 (c)

res. 66 (c)

res. 67 (1 s)

12 Riksdagen 1978/79. 18 sami Nr 23

AU 1978/79:23

178

förslaget inte behandlats i det föregående,

193. att riksdagen godkänner de i propositionen 1978/79:112 förordade
allmänna riktlinjerna för regionalpolitiken i den mån dessa
riktlinjer inte har behandlats i det föregående.

Utskottet hemställer dessutom

att detta ärende avgörs efter endast en bordläggning om betänkandet
anmäls för bordläggning första gången den 6 juni 1979.

Stockholm den 29 maj 1979

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Bengt Fagerlund (s), Jan-lvan Nilsson (c), Alf
Wennerfors (m), Birger Nilsson (s), Gördis Hörnlund (s), Erik Johansson i
Simrishamn (s), Ingrid Ludvigsson (s), Arne Fransson (c), Bernt Nilsson (s),
Pär Granstedt (c), Frida Berglund (s), Sten Svensson (m), Rune Johnsson i
Mölndal (c) och Göte Pettersson (fp).

Reservationer

1. Regionalpolitikens förutsättningar och mål (mom. 3 - motiveringen)

Bengt Fagerlund, Birger Nilsson, Gördis Hörnlund, Erik Johansson i
Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund (alla s)
anser att den del av utskottets yttrandesom pås. 32 börjar ”Regionalpolitiken
syftar” och på s. 33 slutar ”regionalpolitikens inriktning” bort ha följande
lydelse:

Under 1960-talet skedde stora förskjutningar mellan landets olika regioner.
Särskilt stor var omflyttningen från Norrlandslänen till de stora tätorterna i
södra Sverige. Denna regionala obalans varén följd av de enskilda företagens
lokaliseringsbeslut, som systematiskt missgynnade glesbygderna. Som
motdrag byggde den socialdemokratiska regeringen upp regionalpolitiken för
att motverka det privata kapitalets geografiska koncentration.

Under 1960-talet hade nettoflyttningen från skogslänen varit 10 000 till
15 000 personer per år. De regionalpolitiska åtgärder som sattes in under
socialdemokratisk ledning förde fram till att fr. o. m. år 1972 fler människor
flyttade in till skogslänen än som lämnade dessa län. Den regionala obalansen
bröts. Utvecklingen vändes.

Skogslänens andel av hela landets industrisysselsättning steg under denna
period varje år fram till år 1976. Detta år upphörde dock ökningen, för att fram

AU 1978/79:23

179

till år 1978 falla tillbaka. Vart tionde industrijobb försvann i skogslänen.
Särskilt hårt drabbades kvinnorna och ungdomen.

Den försämrade regionala balansen slog också igenom i befolkningsstatistiken.
Under dessa år minskade skogslänens andel av landets befolkningstillväxt.
I exempelvis Norrbotten blev 1977 det första året sedan 1972, då man
åter tvingades registrera en nettoutflyttning.

Denna genomgång av de senaste årens regionalpolitiska utveckling ger en
värdefull information. Sålunda finns det nu anledning att åter understryka
att de lokaliseringspolitiska medel som utvecklats av socialdemokratin, och
som de borgerliga i regeringsställning tytt sig till får sin egentliga verkan
endast om de utnyttjas i kombination med en politik för industriell
utveckling. Erfarenheten fränden borgerliga regeringstiden visar att tillgängliga
lokaliseringspolitiska instrument inte förslår i ett skede av industriell
tillbakagång.

Vi har under dessa år fått en handfast påminnelse om att våra möjligheter
att uppnå regionalpolitikens mål alltid sist och slutligen blir beroende av vår
förmåga att stärka den totala sysselsättningen i landet. Endast genom en
framgångsrik, samlad sysselsättningspolitik kan tillgängliga arbetstillfällen
värnas i landets olika delar samtidigt som nya jobb skapas som är möjliga att
genom lokaliseringspolitiska insatser fördela över landet med hänsyn till de
lokala och regionala sysselsättningsbehoven.

En sådan politik förutsätter att samhällets åtgärder sätts in som välavvägda
delar i en samlad sysselsättningspolitisk strategi. En framgångsrik sysselsättningspolitik,
grundvalen för förstärkt regional balans, förutsätter sålunda att
enskilda politiska beslut konsekvent föregås av en prövning av deras såväl
omedelbara som långsiktiga effekter på sysselsättningen. Först med en sådan
politik kan målet arbete åt alla förverkligas. Samtidigt krävs en målmedveten
samordning av handlandet inom ett stort antal verksamhetsområden.
Riktlinjerna för den ekonomiska politiken, finanspolitiken, närings- och
branschpolitiken, energipolitiken, investeringspolitiken inkl. byggnadsverksamheten
samt forsknings- och utvecklingspolitiken måste formas med
utgångspunkt i en framtidsinriktad strategi, där politiska ställningstaganden
kan inordnas i ett system av samverkande åtgärder för utveckling, sysselsättning
och regional balans.

De förslag rörande regionalpolitikens framtida inriktning och resurser som
riksdagen nu har att behandla utgör i allt väsentligt en uppföljning av tidigare
förslag från sysselsättningsutredningen, som i sitt betänkande om regionalpolitiska
stödformer och styrmedel löst sin utredningsuppgift i enlighet med
direktiv från socialdemokratin i regeringsställning.

Ser man till regionalpolitiken i snäv bemärkelse har regeringens förslag
kommit att bli ett uttryck för kontinuitet från den socialdemokratiska
regeringen. Detta utesluter dock inte att en granskning av de regeringsförslag
som nu framlagts mynnar i vissa krav på förändringar. Till detta återkommer
utskottet.

AU 1978/79:23

180

Samtidigt finns det emellertid anledning att upprepa att en tillfredsställande
regional balans kan byggas först med en framgångsrik övergripande
sysselsättningspolitik. Utskottet tvingas konstatera att regeringen inte
förmått utveckla och genomföra de planmässiga insatser inom den ekonomiska
politiken, närings- och branschpolitiken, investerings- och utvecklingspolitiken
som utgör den regionala balanspolitikens grundvalar. Detta är
den avgörande svagheten i regeringens regionalpolitik.

Regeringsförslag på dessa områden har av en riksdagsmajoritet vid
upprepade tillfällen antingen förkastats eller befunnits otillräckliga. Som
exempel kan nämnas att propositionen rörande varvsindustrin underkändes i
vad avser såväl ansvaret för sysselsättningen vid varven som samhällets
ansvar för utvecklingen vid de små varven. Regeringsförslagen om strukturinsatser
inom bryggerinäringen rönte samma öde. Förslag till åtgärder för att
långsiktigt trygga sysselsättningen vid de mindre handelsstålsverken liksom
inom specialstålsindustrin har helt uteblivit. Inom tekoindustrin har regeringen
kritiserats för att inte ens fullfölja riksdagens tidigare beslut. Inga
förslag om den framtida utvecklingen inom den samlade gruvhanteringen
har lagts fram. En proposition rörande verksamheten inom LKAB underkändes
av riksdagen i avgörande stycken. Den särskilda propositionen om
insatser för sysselsättningen i Norrbotten befanns otillräcklig. Även regeringsförslagen
om närings- och industripolitiken möttes med hård kritik.

Trots att nu förslag om bl. a. förstärkta lokaliseringspolitiska insatser
framlagts, tvingas utskottet sålunda konstatera att regeringen ej förmått
utveckla den samordnade sysselsättningsskapande politik som är en avgörande
förutsättning för förbättrad regional balans.

Utskottet vill mot denna bakgrund understryka behovet av en aktiv
sysselsättningsskapande politik som bygger bl. a. på genomarbetade näringspolitiska
program som grundas på principen om en fortsatt långsiktig
industriell expansion. Forsknings- och utvecklingsarbetet inom industrin
måste stärkas. Tillgången på riskbärande kapital måste ökas. De statliga
företagen måste aktiveras. Den industripolitiska planeringen måste förstärkas.
Ansträngningarna för att bredda exporten måste öka. Insatserna för de
mindre och medelstora företagen måste byggas ut.

Det finns anledning att understryka basnäringarnas betydelse för sysselsättningsutvecklingen
och behovet av genomarbetade förslag för stål- och
gjuteriindustrin, skogsnäringen och malmhanteringen.

Med alla dessa åtgärder, inordnade i en samlad politik för att bryta de
senaste årens industriella stagnation och återhämta den kraftiga nedgången i
industriinvesteringarna, skulle nya vägar öppnas för en långsiktig förstärkning
av den totala sysselsättningen i Sverige. Därmed skulle den expansion
återvinnas, som lägger grunden för framgångsrika regionalpolitiska insatser.

AU 1978/79:23

181

2. Regionalpolitikens inriktning (mom. 3)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar ”Utskottet är” och
slutar ”anförda motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de regionalpolitiska insatserna
skall bidra till en allsidig och jämn fördelning av välfärden mellan
landets olika delar. Politiken bör utformas så att alla människor i olika delar
av landet ges möjligheter till allsidig sysselsättning och service samt en god
miljö. Det är därför enligt utskottets mening av stor betydelse att riksdagen på
nytt fastslår att regionalpolitiken måste ha decentralistisk inriktning.

Utskottet vill understryka att vi fortfarande har ett samhället som i hög
grad är och kommer att vara präglat av koncentration. Det krävs därför
kraftfulla insatser och en uttalad politisk vilja att verka i decentralistisk
riktning om den pågående utvecklingen mot ökad koncentration i samhället
skall kunna brytas. En decentralistiskt inriktad regionalpolitik skapar förutsättningar
för att arbetskraften och landets övriga produktionsresurser kan
utnyttjas på ett effektivt och tillfredsställande sätt. Detta ger möjligheter till
en balanserad fördelning av materiella resurser och förutsättningar för goda
livsmiljöer i olika delar av landet. En decentralistiskt inriktad politik, där de
regionalpolitiska insatserna är en av hörnpelarna, är nödvändig för framtiden.
Detta gäller enligt utskottets mening oavsett om man bedömer utvecklingen
från ekonomiska utgångspunkter eller om man ser den i ett vidare perspektiv,
som också innefattar de långsiktiga kraven på resurshushållning, hänsynen
till miljön och förbättrad livskvalitet.

De allmänna ekonomiska förutsättningarna och konkurrenssituationen är
grundläggande för de regionalpolitiska insatserna i stort.

Erfarenheten visar att en god ekonomisk tillväxt för landet i sin helhet inte i
sig leder till en regional utjämning. Behovet av regionalpolitiska insatser är
därför stort både i tider med snabb tillväxt och i samband med ekonomisk
stagnation.

Regionalpolitiken måste därför samordnas med och vara ett komplement
till de närings- och industripolitiska insatser som krävs för att skapa nya
sysselsättnings- och försörjningsmöjligheter.

Regionalpolitiken måste vidare bidra till att utjämna skillnaderna i
förvärvsintensitet mellan olika delar av landet. Det är väl känt att skillnaderna
i förvärvsintensitet i första hand gäller kvinnorna. Kraftfulla regionalpolitiska
insatser bidrar därför i hög grad till att stärka kvinnornas ställning på
arbetsmarknaden och skapa en ökad jämställdhet mellan könen.

Regionalpolitiken måste också utformas så att den bidrar till fortsatt
förnyelse av det svenska näringslivet. Både svensk exportindustri och de
företag som är inriktade på hemmamarknaden kommer under 1980-talet att
möta hård internationell konkurrens. Regionalpolitiska insatser är ett medel

AU 1978/79:23

182

att stärka svensk industris motståndskraft i en sådan situation genom stöd för
bl. a. modernisering av anläggningar och utrustning.

En sådan inriktning på regionalpolitiken kommer enligt utskottets mening
att medföra samhällsekonomiska vinster. Förutsättningar skapas för ett
effektivt utnyttjande och bevarande av redan befintliga investeringar i
infrastruktur, service m. m. samtidigt som tillgång till sysselsättning i skilda
delar av landet ökar.

Det ovan anförda bör ges regeringen till känna.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar ”Det är” och slutar
”motsvarande delar” oort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den uppfattning, som framförs i motionerna 1653
och 2562. Erfarenhetsmässigt har den rörlighetsstimulerande politiken
medfört en utarmning av redan hårt drabbade bygder och en koncentration
till i arbetsmarknadshänseende gynnade orter och regioner. I de områden
som utsatts för en fortlöpande avfolkning kommer en ytterligare utflyttning
att innebära att det nödvändiga befolkningsunderlaget för en tillfredsställande
service kan försvinna.

För expansionsorterna innebär befolkningskoncentrationen svåra problem
med bl. a. krav på stora investeringar inom bostadsbyggande, kommunikationer
och skolväsende m. m. med risk för ökande sociala missförhållanden
liksom en hård belastning på den fysiska miljön.

Utskottet kan i likhet med motionärerna inte acceptera en målmedveten
stimulans av den geografiska rörligheten. Målsättningen med de närings- och
regionalpolitiska instaserna måste vara att ingen mot sin vilja av arbetsmark -nadsskäl skall tvingas flytta från sin hemort. All samhällelig verksamhet
måste därför underordnas de regionalpolitiska målen. En decentralistisk
helhetssyn måste vara vägledande för de närings- och regionalpolitiska
insatser som krävs för att ett livskraftigt näringsliv skall kunna utvecklas i alla
delar av landet. Därigenom skapas förutsättningar för en allsidig välfärd för
de enskilda människorna.

Utskottet vill vidare i likhet med motionärerna understryka att för ett
föränderligt och dynamiskt näringsliv krävs en yrkesmässig rörlighet mellan
såväl företag som mellan olika branscher. I bygder och orter med ensidiga och
små arbetsmarknader och litet utbud av arbetstillfällen kan dock en
yrkesmässig rörlighet i realiteten framtvinga en geografisk rörlighet. Utbildning,
omskolning och andra insatser i syfte att främja en yrkesmässig
rörlighet måste i dessa områden kompletteras med kraftfulla sysselsättningsskapande
åtgärder. På större arbetsmarknader med ett differentierat utbud av
sysselsättningstillfällen får inte den yrkesmässiga rörligheten samma negativa
regionalpolitiska konsekvenser utan är ett användbart instrument för
anpassning till lokala sysselsättningsförhållanden.

Vad utskottet anfört i anslutning till centermotionerna och som i och för sig
ligger i linje med vad som yrkas i apk-motionen 2564 bör regeringen

AU 1978/79:23

183

underrättas om. Motionen 2564, som inte innehåller någon närmare motivering
till det aktuella yrkandet, bör inte föranleda någon åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande regionalpolitikens inriktning mot en decentraliserad
samhällsstruktur m. m.

A. att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:1653,
yrkandet 1, och 1978/79:2562, yrkandena 1 a och 1 b, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

B. att motionen 1978/79:2564, yrkandet 2, inte föranleder någon
riksdagens åtgärd.

3. Generellt verkande medel i regionalpolitiken (mom. 4)

Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar ”Nuvarande
former” och slutar ”förevarande del” bort ha följande lydelse:

Liksom moderata samlingspartiet anser utskottet att den selektiva inriktningen
av stödpolitiken har betonats för starkt i propositionen. Selektiva
styrmedel och subventioner flyttar över en stor del av beslutanderätten till
centralt placerade politiker och ämbetsmän. I stället är det angeläget att ta till
vara det decentraliserade och effektiva beslutsfattandet som marknadsekonomin
ger möjligheter till.

En allvarlig nackdel med de utpräglat selektiva och administrativt styrda
stödåtgärderna är att de inte främjar det näringsliv som redan finns i
stödområdena. Tvärtom föreligger risk att stöd som begränsas till vissa
företag leder till en snedvriden konkurrens vilken i sin tur hotar sysselsättningen
i andra företag.

Jämfört med de selektiva stödformerna är generella medel lätta att
administrera. Inte heller blir det utrymme för subjektiva bedömningar vid
hanteringen av stödärendena. Ett decentraliserat beslutsfattande ute i
företagen bevaras.

Enligt utskottets mening har de generella medlen en rad fördelar och bör
ses som verksamma medel för att stimulera näringslivets utveckling inom
stödområdena. Detta bör komma till uttryck i stödpolitiken. Det är givetvis
inte fråga om att i grunden riva upp den politik som har förts hittills. Vad det
gäller är att gå över till ett system där man lägger större tyngd vid generellt
verkande ekonomiskt-politiska medel än enligt propositionens förslag.

Utskottets principresonemang om stödpolitikens allmänna inriktning bör
ges regeringen till känna. Ställningstagandet innebär att utskottet ställer sig
bakom de synpunkter som anförts i moderaternas partimotion. Här skall
tilläggas att generella stödåtgärder i den praktiska politiken kan utformas på
olika sätt. Moderaterna föreslår bl. a. en allmän sänkning av lönekostnaderna
i stödområdena genom att man där har ett lägre uttag av socialförsäkrings -

AU 1978/79:23

184

avgifterna. Utskottet återkommer till dessa frågor i den fortsatta framställningen.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande generellt verkande medel i regionalpolitiken att
riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2557, yrkandet 1,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

4. Generellt verkande medel i regionalpolitiken (mom. 4 - motiveringen)

Jan-lvan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar ”Det är” och slutar
”verkande medlen” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar emellertid att den negativa utvecklingen i områdena
5 och 6 har fortskridit så långt att också utvidgade generella stimulanser i
dessa är nödvändiga. Utskottet återkommer härtill vid behandlingen av
centerns partimotion 2562, yrkanden om de regionalpolitiska medlen.

5. Omprövning av länsplaneringen (mom. 5)

Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar ”Länsplaneringen
är” och slutar ”denna punkt” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan ansluta sig till den kritiska inställning som kommer till
uttryck i motionen från moderata samlingspartiet. En omfattande
planeringsverksamhet har bedrivits och kommer även fortsättningsvis att
bedrivas utan att verksamheten egentligen resulterar i annat än mycket
allmänt hållna beslut utan styrande verkan. Även med de riktlinjer som dras
upp i propositionen kommer länsplaneringen att präglas av samma oklarhet
och obestämdhet i fråga om mål och funktioner som hittills. Som föreslås i
den nämnda motionen bör en omprövning av länsplaneringen alltså komma
till stånd. Därvid bör analyseras vilka konkreta ambitioner som denna
planering skall tillgodose och hur den kan förändras för att direkt tillgodose
väl preciserade mål för planeringsverksamheten.

Innan denna omprövning har gjorts och statsmakterna fått tillfälle att ta
ställning till de framkomna resultaten bör inte ske någon förstärkning av
resurserna för länsplaneringen. Utskottet avvisar således det förslag till
särskilt anslag om 35 milj. kr. för verksamheten som begärs i propositionen.
Utskottet återkommer till den saken i avsnittet om anslagsfrågor.

Vad utskottet med tillstyrkan av det aktuella yrkandet i moderatmotionen
anfört om en omprövning av länsplaneringen bör regeringen underrättas
om.

AU 1978/79:23

185

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande omprövning av länsplaneringen att riksdagen med
bifall till motionen 1978/79:2557, yrkandet 10, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Starkare länsdemokratisk förankring av länsplaneringen (moni. 7)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar ”Också utskottet”
och slutar ”behandlade delen” bort ha följande lydelse:

Länsplaneringen måste få en starkare demokratisk förankring än som är
möjligt med det nuvarande systemet där länsplaneringen leds av länsstyrelserna.
Landstingen måste i framtiden kopplas in på ett helt annat sätt än
hittills. Frågan har utretts. Propositionen innehåller dock inte något ställningstagande
utan regeringen skjuter saken på framtiden. Enligt utskottets
uppfattning bör riksdagen uttala att regeringen snarast lägger fram förslag om
reformeringen av länsplaneringen så att den får en fastare länsdemokratisk
förankring.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande starkare länsdemokratisk förankring av länsplaneringen
att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2562,
yrkandet 2 b, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

7. Ortsplanen som beskrivningsmodell (mom. 11-13)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar ”Enligt
propositionens” och på s. 40 slutar ”Örnsköldsviks kommun” bort ha
följande lydelse:

Utskottet är inte berett att föreslå någon åtgärd på grund av motionerna om
ortsplanen. I anslutning till motionerna och vad som sagts i propositionen vill
utskottet för sin del anföra följande:

Länsstyrelserna har i en utvärdering av systemet påpekat att planens
funktioner fortfarande är oklara. Flertalet länsstyrelser uttalar sig dock för ett
bibehållande. Samtidigt torde det stå klart att ortsplanen kommer att minska i
betydelse med en mer differentierad stödområdesindelning. Ortsplanen kan
på sätt och vissägas vara en spegelvänd bild av stödområdesindelningen. Den
bör därför enligt utskottets uppfattning i fortsättningen inte tilldelas någon
styrande funktion utan endast utgöra en beskrivningsmodell.

AU 1978/79:23

186

Vad utskottet anfort i denna fråga bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 11-13 bort ha följande lydelse:

11. beträffande successiv anpassning av ortsplanen att motionen
1978/79:2557, yrkandet 12 i motsvarande del, inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

12. beträffande ortsplanen som beskrivningsmodell att riksdagen med
bifall till motionen 1978/79:2562, yrkandet 3 a, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i propositionen
112 om ortsplanen med anledning av riksdagens beslut
om utvärdering av ortsplanesystemet,

8. Planeringstal för länen (mom. 14)

Bengt Fagerlund, Birger Nilsson, Gördis Hörnlund, Erik Johansson i
Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som börjar ”1 likhet” och
slutar ”underrättas om” bort ha följande lydelse:

Tekniken med att ange planeringens inriktning i form av befolkningsramar
skapar den flexibilitet i planeringen som är nödvändig med hänsyn till
svårigheterna att förutse utvecklingen. Genom att som riksdagen gjort
tidigare göra uttalanden att vissa delar av ramarna skall prioriteras tar man i
praktiken bort den fördel som systemet med ramar innebär. Riksdagen bör
därför nu i enlighet med förslaget i den socialdemokratiska motionen uttala,
att de befolkningsramar för planeringen för år 1985 som fastställts skall gälla
utan de uttalanden om prioriteringar som tidigare gjorts. Det sagda innebär
att utskottet går mot yrkandet i centerns partimotion 2562 om att riksdagen
skall upprepa sitt tidigare beslut om planeringstalen. Detsamma gäller
motionen 1618 av Georg Danell i vilken begärs ett prioriterande uttalande i
fråga om befolkningsramarna för Stockholm.

När det gäller frågan om ramarnas innehåll bör regeringen låta göra en
översyn och redovisa resultatet härav vid nästa riksmöte. Riksdagen får då ta
ställning till om ramen för något län, såsom föreslås i ett par motioner, bör
justeras.

Vad utskottet anfört i anslutning till de i sammanhanget upptagna
motionerna, som inte avstyrkts i det föregående, bör regeringen underrättas
om.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande planeringstal för länen

A. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2561, yrkandet
1, och med avslag på motionerna 1978/79:2562, yrkandet
3 b, 1978/79:2557, yrkandet 12 i motsvarande del, och 1978/
79:1618 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

AU 1978/79:23

187

anfört om att befolkningsramarna skall gälla utan prioritering
till viss del av ramarna,

B. att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:2436,
1978/79:2439,1978/79:2507, yrkandet 2,1978/79:2568 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
översyn av planeringstalen.

9. Principen att kommun inte får delas på flera stödområden (mom. 17)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som börjar ”Motsvarande
problem” och slutar ”i betänkandet” bort ha följande lydelse:

För att tillgodose intresset att skapa en inomregional balans bör det i
enlighet med sysselsättningsutredningens förslag i vissa fall vara möjligt att
dela vidsträckta kommuner så att centralorten med kringliggande område
placeras i en lägre klass än ytterområdena. En delning efter denna princip
föreslås i propositionen för Skellefteå, Vännäs och Örnsköldsvik.

Enligt utskottets mening bör man gå ett steg längre när det gäller delning av
kommuner. Primära centra i skogslänen har ofta en i förhållande till länet i
övrigt god utveckling och de bör därför i allmänhet placeras i en lägre klass än
flertalet övriga kommuner i länet. Ofta är det emellertid så att expansionen i
primära centra är koncentrerad till centralorten och området i dess omedelbara
närhet, medan ytterkanterna i kommunen haren svag utveckling. Även
i sådana fall kan man såsom förordas i centerns partimotion 2562 dela
kommunen på det sättet att ytterområdena placeras högre än centralorten.

Vad här sagts äger tillämpning på Karlstad, Falun, Gävle, Sandviken,
Sundsvall, Östersund och Umeå. Utskottet återkommer till de konkreta
ställningstagandena i fråga om inplacering i stödområde längre fram i
betänkandet. Här skall endast nämnas att ovanstående förslag om delning av
primära centra i skogslänen innebär att centralorten bör placeras lägre än
enligt regeringens förslag för kommunen i dess helhet medan ytterområdena i
allmänhet bör placeras högre. I något fall kan uppdelning på mer än två zoner
bli aktuellt.

Av det anförda framgår att utskottet i den aktuella frågan ansluter sig till
resonemangen i centerns partimotion och avstyrker det socialdemokratiska
yrkandet i motionen 2561 som går ut på att delning av kommuner inte skall få
tillämpas.

dels att hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande principen att kommun inte får delas på fler stödområden
att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2561,
yrkandet 2, godkänner vad utskottet anfört.

AU 1978/79:23

188

10. Delegation för omlokaliseringsfrågor, m. m. (moni. 18)

Jan-Ivan Nilsson (c), Gördis Hörnlund (s), Arne Fransson (c), Pär Granstedt
(c) och Rune Johnsson i Mölndal (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 49 som börjar ”1 de” och slutar
”statens arbetsgivarverk” bort ha följande lydelse:

I de båda motionerna från centerpartiet, 1653 och 2562, begärs att riksdagen
skall uttala att nytillkommande statliga myndigheter skall lokaliseras till orter
utanför Stockholmsområdet. Av samma mening är Rune Carlstein (s) och
Gördis Hörnlund (s) i motionen 1538 där de anser att lokalisering av ny statlig
verksamhet av regionalpolitiska skäl konsekvent bör förläggas utanför
Stockholmsregionen. Den sistnämnda motionen kommer att behandlas
senare i betänkandet i anslutning till Älvsborgs län.

I propositionen anförs att det är aktuellt med åtgärder för att dämpa den
expansion i Stockholmsområdet som på nytt är på väg att ta fart. Som ett led i
dessa åtgärder bör riksdagen klart markera att nya statliga förvaltningsenheter
inte bör förläggas till det området. I stället bör väljas en förläggning som är
önskvärd från regionalpolitiska synpunkter och lämplig med hänsyn till den
nya verksamhetens inriktning. Vad här har anförts bör vara utgångspunkten
för den föreslagna delegationens verksamhet.

Vad utskottet anfört med anledning av de aktuella yrkandena i centerpartimotionerna
bör regeringen underrättas om.

dets att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande delegationen för omlokaliseringsfrågor, m. m. att
riksdagen

A. med bifall till motionen 1978/79:2561, yrkandet 10, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
inrättande av en delegation för omlokaliseringsfrågor,

B. med bifall till motionen 1978/79:1653, yrkandet 3, och
1978/79:2562, yrkandet 4 a, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om lokalisering av nya statliga
förvaltningsenheter.

11. Anslag till särskilda regionalpolitiska åtgärder i den statliga verksamheten,
m. m. (mom. 19)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar ”Utskottet är” och
på s. 50 slutar ”motionens anslagsyrkande” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen skall klart markera att
nya statliga förvaltningsenheter bör förläggas utanför Stockholmsområdet.
Vidare har utskottet uttalat sig för att det bör ske en fortlöpande översyn av

AU 1978/79:23

189

möjligheterna att delegera beslutsbefogenheter och decentralisera arbetsuppgifter
från central till regional eller lokal nivå samt omlokalisera expanderande
statlig verksamhet. För den verksamheten bör fastställas en klar
målsättning, som kan tjäna som grundval för arbetet inom den föreslagna
delegationen för omlokaliseringsfrågor. I centerpartiets motioner 1653 och
2562 anses att det är möjligt att genom olika decentraliseringsåtgärder minska
antalet anställda i central förvaltning med minst 10 000 under en femårsperiod.
Som styrmedel för att nå ett sådant mål bör enligt motionärerna varje
central myndighet åläggas att redovisa en plan som visar hur man genom en
successivt genomförd decentralisering kan reducera den centralt anställda
personalen.

Enligt utskottets mening är de av centerpartiet föreslagna åtgärderna ett
betydelsefullt tillskott till de administrativa styrmöjligheterna för att påverka
den statliga verksamheten i regionalpolitisk! syfte. De statliga centrala
förvaltningarna bör alltså åläggas att lägga fram de föreslagna decentraliseringsplanerna.
Den i motionerna föreslagna omfördelningen i storleksordningen
10 000 arbetstillfällen bör ställas upp som mål. Det bör understrykas
att denna omfördelning är avsedd att ske successivt under en följd av år, och
den bör sålunda kunna genomföras utan att enskilda befattningshavare skall
tvingas flytta mot sin vilja.

Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört med anledning av
motionerna 1653 och 2562 i förevarande delar.

I motionen 2562 föreslår centerpartiet dessutom att ett nytt anslag till
särskilda regionalpolitiska åtgärder i statlig verksamhet förs upp på
statsbudgeten. Anslaget bör enligt motionärerna beräknas till 100 milj. kr.

Motionsförslaget ansluter till vad som har förordats av sysselsättningsutredningen.
Anslaget är bl. a. avsett att finansiera för flera myndigheter
gemensamma kostnader i samband med decentralisering inom den regionala
statsförvaltningen. I övrigt är avsikten att anslaget skall disponeras för
särskilda regionalpolitiska åtgärder i den statliga verksamheten. Enligt
utskottets uppfattning är det av stor betydelse för en mer åtgärdsinriktad
regionalpolitik att medel vars användning inte är bundna i förväg kan ställas
till förfogande för länsstyrelser och andra länsorgan. Utskottet biträder alltså
motionen även i den nu behandlade delen.

dets att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande anslag till särskilda regionalpolitiska åtgärder i den
statliga verksamheten, m. m. att riksdagen

A. med bifall till motionerna 1978/79:1653, yrkandet 4, och
1978/79:2562, yrkandet 4 b, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om planer för en decentralisering av
central förvaltning,

B. med bifall till motionen 1978/79:2562, yrkandet 4 c, till
Särskilda regionalpolitiska åtgärder i statlig verksamhet för

AU 1978/79:23

190

budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 100 000 000 kr.

12. Kommunernas och landstingens roll i regionalpolitiken (mom. 20)

Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 50 som börjar ”För att” och
slutar ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Det finns självfallet regionalpolitiska
aspekter även på kommunal och landstingskommunal verksamhet.
Den samordning av insatser som här kan bli aktuell måste emellertid ske från
den utgångspunkten att kommuners och landstings självstyrelse inte får
trädas för när. Detaljstyrning från statens sida i vilken omfattning och hur
verksamheten skall bedrivas bör i största möjliga utsträckning undvikas.

Detta är angeläget bl. a. för att kommuner och landsting skall kunna
upprätthålla en kontroll av den kommunalekonomiska utvecklingen. Vad
utskottet anfört i denna fråga i anslutning till moderaternas motion bör
regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande utlåtande om kommunernas och landstingens roll i
regionalpolitiken att riksdagen med bifall till motionen 1978/
79:2557, yrkandet 8, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

13. Sänkning av socialförsäkringsavgifterna, utbyggnad av sysselsättningsstödet,
m. m. (mom. 21-24)

Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar ”Utskottet har”
och på s. 55 slutar ”dess helhet” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i ett tidigare avsnitt uttalat att generellt verkande åtgärder är
att föredra framför selektiva åtgärder. En omläggning av det regionalpolitiska
stödsystemet bör därför ske där man lägger betydligt större vikt vid de
generella medlen än hittills har varit fallet.

Generellt verkande åtgärder kan utformas på olika sätt. Moderata
samlingspartiet inriktar sig i motionen 2557 på en sänkning av lönekostnaderna
för företagen i stödområdena. Motionärerna förordar i det syftet att
socialförsäkringsavgiften sänks med 3 procentenheter i stödområdena 3 och 4
samt med 5 procentenheter i områdena 5 och 6. Ett motsvarande förslag lades
fram av moderaterna i partimotionen 1533 från allmänna motionstiden i
år.

Med hänvisning till ovan redovisade principiella ställningstagande biträder
utskottet moderaternas förslag. Det är ägnat att förbä'tra det allmänna

AU 1978/79:23

191

konkurrensläget för företagen i de angivna delarna av landet. Det bör uppdras
åt regeringen att lägga fram förslag om den föreslagna avgiftssänkningen.

Som påpekas av moderaterna kommer en generell åtgärd av nu avsett slag
att sänka lönekostnaderna också för kommunerna. För att åtgärden inte skall
stimulera till en ökad kommunal konsumtion bör utgiftsminskningen för
kommunerna avräknas mot de kommunala skatteutjämningsbidragen.
Regeringen bör i samband med förslaget till sänkta avgifter redovisa de
åtgärder som vidtagits i det syftet.

1 centerns partimotion 2562 föreslås ett alternativt sätt att på en generell väg
sänka lönekostnaderna, nämligen genom ett sysselsättningsbidrag som avses
utgå till företag i stödområdena 5 och 6. Med vad nu föreslagits av utskottet
får motionens syfte anses vara tillgodosett och motionen bör därför inte
föranleda någon åtgärd i den aktuella delen.

Detsamma gäller om den i motionen 2566 av Nils Hörberg (fp) väckta
tanken på ett permanent lönekostnadsbidrag inom stödområdena för alla
anställda hos kommuner och företag. Inte heller övriga i motionen framförda
yrkanden tillstyrks av utskottet.

Moderaternas av utskottet biträdda förslag om sänkningar av socialförsäkringsavgifterna
leder till ett minskat behov av selektiva åtgärder. Den i
propositionen föreslagna kraftiga utbyggnaden av sysselsättningsstödet bör
inte genomföras. Propositionens förslag härom bör alltså avslås i enlighet
med moderaternas yrkande på denna punkt. Ställningstagandet innebär att
sysselsättningsstödet behålls på oförändrad nivå.

De sänkta lönekostnaderna för företagen i stödområdena bör också minska
behovet av det selektiva stödet i form av bidrag och lån. Utskottet
återkommer till de anslagsmässiga konsekvenserna härav i avsnittet om
anslagsfrågor.

Vad utskottet anfört om sänkta socialförsäkringsavgifter m. m. bör bringas
till regeringens kännedom.

dels att utskottets hemställan under 21-24 bort haft följande lydelse:

21. beträffande sänkning av socialförsäkringsavgifterna att riksdagen
med bifall till motionerna 1978/79:1533 och 1978/79:2557,
yrkandena 2 och 3, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

22. beträffande utbyggnad av sysselsättningsstödet att riksdagen med
bifall till motionen 1978/79:2557, yrkandet 5 i motsvarande del,
avslår regeringens förslag,

23. beträffande utredning om ett generellt sysselsättningsstöd att
motionen 1978/79:2562, yrkandet 5 f, inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

24. beträffande införande av ett framtida lönekostnadsbidrag m. m.
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2566.

AU 1978/79:23

192

14. Sysselsättningsstöd, m. m. (mom. 21-24)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”dess helhet” bort ha följande lydelse:

Propositionens förslag till utbyggnad av sysselsättningsstödet överensstämmer
med vad som har förordats av sysselsättningsutredningen. Förslaget
är en förstärkning av de regionalpolitiska medlen i särskilt utsatta regioner
och bör därför genomföras. Härav följer att moderaternas yrkande om avslag
inte bör bifallas.

Som framhålls i centerns partimotion 2562 bör det genom propositionens
förslag förstärkta sysselsättningsstödet kompletteras med en generell stimulans
i stödområdena 5 och 6. För att komma till rätta med sysselsättningsproblemen
i de mest utsatta regionerna är propositionens förslag inte till
fyllest. Åtgärderna bör byggas ut med en form av generellt sysselsättningsstöd.
Det skulle kunna motsvara en sänkning av arbetsgivaravgifterna för
företag i de nämnda områdena med 5-10 %. En viss differentiering bör därvid
göras mellan stödområdena 5 och 6. Som föreslås i motionen 2562 bör denna
fråga utredas närmare. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt med sikte
på att stödformen skall kunna börja tillämpas från den 1 januari 1980.

Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört med anledning av
centerpartiets motion.

Med vad nu föreslagits får syftet med det föreliggande yrkandet i
moderaternas partimotion 2557 om sänkning av socialförsäkringsavgifterna i
vissa stödområden anses tillgodosett. Motionen bör i den aktuella delen
sålunda inte föranleda någon åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 21-24 bort ha följande lydelse:

21. beträffande sänkning av socialförsäkringsavgifterna att motionerna
1978/79:1533 och 1978/79:2557, yrkandena 2 och 3, inte
föranleder någon riksdagens åtgärd,

22. beträffande utbyggnad av sysselsättningsstödet att riksdagen med
bifall till regeringens förslag avslår motionen 1978/79:2557,
yrkandet 5 i motsvarande del,

23. beträffande utredning om ett generellt sysselsättningsstöd att
riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2562, yrkandet 5 f,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

24. beträffande införande av ett framtida lönekostnadsbidrag att
riksdagen avslår motionen 1978/79:2566.

AU 1978/79:23

193

15. Investeringsfondssystemet (morn. 25 och 26)

Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 56 som börjar ”Sorn ovan” och
slutar ”i stort” bort ha följande lydelse:

I partimotionen 2557 vill moderaterna komplettera sitt förslag till åtgärder
för att sänka lönekostnaderna i stödområdena med möjligheter för företagen
att inrätta särskilda regionala investeringsfonder.

Inom ramen för nuvarande investeringsfondssystem finns i och för sig
möjlighet att i regionalpolitisk! syfte använda fondmedel. Regeringen har rätt
att efter prövning från fall till fall medge att fondmedel får tas i anspråk för
investeringar som bedöms angelägna från regionalpolitisk synpunkt. Utskottet
anser att det finns anledning att överväga om inte systemet med
investeringsfonder kan byggas ut och utnyttjas som ett mer verkningsfullt
instrument inom regionalpolitiken. Man skulle därigenom kunna både
stimulera företag att etablera sig i stödområdena och göra det lättare för de
företag som finns där att utvecklas. Tanken är att företagen skulle medges att
på gynnsamma villkor avsätta medel till särskilda regionala investeringsfonder
med rätt att generellt använda fondmedlen för investeringar i stödområdet.

Ett fondsystem av detta slag har skisserats av moderaterna i partimotionen
1108 från den allmänna motionstiden. Detta utkast kan vara en utgångspunkt
för ett fortsatt utredningsarbete. Ett sådant arbete bör komma till stånd. På
grundval av det bör regeringen presentera riksdagen förslag i ämnet.
Regeringen bör underrättas om vad utskottet nu anfört med anledning av
motionen 2557.

Förslaget i centerns partimotion 2562 om användning av investeringsfonderna
i kombination med annat regionalpolitisk! stöd får med det anförda
anses i allt väsentligt vara tillgodosett. Motionen behöver således inte
föranleda någön åtgärd i den nu redovisade delen.

dels att utskottets hemställan under 25 och 26 bort ha följande lydelse:

25. beträffande regionala investeringsfonder att riksdagen med bifall
till motionen 1978/79:2557, yrkandet 4, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. beträffande användning av investeringsfonder i kombination med
lokaliseringspolitiskt stöd ali motionen 1978/79:2562, yrkandet
5 b, inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

16. Investeringsfondssystemet (mom. 25 och 26)

Jan-lvan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 56 som börjar ”Sorn ovan” och
slutar ”i stort” bort ha följande lydelse:

13 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 23

AU 1978/79:23

194

Det nuvarande investeringsfondssystemet ger i och för sig möjlighet att i
regionalpolitisk syfte använda fondmedel. Regeringen har rätt att efter
prövning från fall till fall medge att fondmedel får tas i anspråk för
investeringar som bedöms angelägna från regionalpolitisk synpunkt. Det
förslag om fondernas användning i kombination med annat lokaliseringsstöd
som läggs fram av centerpartiet i motionen 2562 ansluter till vad som har
förordats av sysselsättningsutredningen. Utskottet biträder centerns förslag
som innebär att investeringsfonder på angivet sätt skall i regionalpolitisk
syfte få användas fritt inom stödområde 6 och efter prövning i de enskilda
fallen inom områdena 4 och 5. Regeringen bör underrättas om vad utskottet
anfört och föreslagit.

Moderaterna har i partimotionen 2557 begärt förslag från regeringen om
möjlighet för företagen att avsätta medel till särskilda regionala investeringsfonder.
Yrkandet får anses i huvudsak tillgodosett med det ovan anförda och
bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 25 och 26 bort ha följande lydelse:

25. beträffande regionala investeringsfonder att motionen 1978/
79:2557, yrkandet 4, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

26. beträffande användning av investeringsfonder i kombination med
lokaliseringspolitiskt stöd att riksdagen med bifall till motionen
1978/79:2562, yrkandet 5 b, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

17. Regionalpolitisk stöd till vissa energianläggningar (mom. 27)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar "Utskottet
konstaterar” och på s. 58 slutar ”utskottet motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

I centerns partimotion 2562 behandlas frågan om energianläggningar som
drivs med inhemska bränslen. Utskottet anser liksom motionärerna att även
sådana anläggningar bör räknas som stödberättigad verksamhet. Regeringen
bör underrättas härom.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande regionalpolitiskt stöd till vissa energianläggningar att
riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2562, yrkandet 5 e,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

AU 1978/79:23

195

18. Kollektivavtal och kommunal styrelserepresentation som villkor för
regionalpolitisk! stöd (mom. 33 och 34)

Bengt Fagerlund, Birger Nilsson. Gördis Hörnlund, Erik Johansson i
Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 60 som börjar ”Utskottet ställer”
och slutar ”följaktligen motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de socialdemokratiska motionärernas uppfattning att
kollektivavtal bör gälla på en arbetsplats för att vederbörande företag skall
vara berättigat till stöd. En sådan ordning får anses naturlig med hänsyn till
det ansvar och det inflytande de kollektivavtalsbundna fackliga organisationerna
bör ha i företagen.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 60 som börjar ”Ett motsvarande”
och slutar ”aktuella motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Det är en riktig princip att kommunala representanter får direkt insyn i
skötseln av företag som har fått statligt regionalpolitiskt stöd. En sådan insyn
är av betydelse för planeringen inom kommunen men är också till gagn för
företagen, som å sin sida snabbt får del av kommunens syn på problem som
kan uppstå. Utskottet förordar i anslutning till den socialdemokratiska
motionen att kommunal representation i företagens styrelser skall föreskrivas
som villkor för lokaliseringsstöd.

dels att utskottets hemställan under 33 och 34 bort ha följande lydelse:

33. beträffande kollektivavtal som allmänt villkor för regionalpolitiskt
stöd att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2561,
yrkandet 7, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

34. beträffande kommunal styrelserepresentation i stödföretag att
riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2561, yrkandena 5
och 6, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

19. Permanentning av könskvotering som villkor för regionalpolitiskt stöd
m. m. (mom. 35)

Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 60 som börjar ”Att öka”
och på s. 61 slutar ”moderaternas avslagsyrkande” bort ha följande
lydelse:

Det är i och för sig angeläget att avhjälpa den snedbalans i könsfördelningen
som finns inom många yrkesgrupper. En kvotering av det slag som
används i den pågående försöksverksamheten inom den regionalpolitiska
stödverksamheten är emellertid en diskutabel metod. Eftersom den inte

AU 1978/79:23

196

heller i praktiken har medfört några nämnvärda resultat borde den på försök
bedrivna verksamheten egentligen upphöra. I varje fall bör den inte
permanentas och t. o. m. få vidgad användning. I likhet med vad som yrkas i
moderata samlingspartiets motion 2557 bör propositionens förslag i den delen
alltså avslås.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande permanentning av könskvotering som villkor för
regionalpolitisk!stöd m. m. att riksdagen med bifall till motionen
1978/79:2557, yrkandet 5 i motsvarande del, avslår regeringens
förslag.

20. Produktiva tillgångar vid tillämpningen av offertprincipen
(mom. 39)

Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 64 som börjar med ”Enligt ett”
och slutar ”motionen 2557” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i moderaternas partimotion 2557 bör man kräva att stöd
enligt offertprincipen skall leda till resursskapande produktion. På sikt är det
bara därigenom som sysselsättningen kan upprätthållas. Detta bör bringas till
regeringens kännedom.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. beträffande produktiva tillgångar vid tillämpningen av offertprincipen
att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2557,
yrkandet 13, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

21. Tillämpningen av offertprincipen i stödområdena 4-6 (mom. 40)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 64 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”avstyrker motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:
Tillämpningen av offertprincipen bör begränsas i förhållande till propositionens
förslag. Som föreslås i centerns partimotion 2557 och i motionen 2511
av Marianne Stålberg m. fl. (s) bör stöd enligt denna princip endast komma i
fråga i stödområdena 5 och 6. Regeringen bör underrättas om detta
ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande tillämpningen av offertprincipen i stödområdena 4-6
att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:2511, yrkandet

AU 1978/79:23

197

4, och 1978/79:2562, yrkandet 5 c, samt med anledning av
regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

22. Vidgning av lokaliseringssamrådet till service- och tjänstesektorn
(mom. 44)

Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 68 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”partimotion 2557” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående uttalat sig för att ett grundläggande drag i den
förda regionalpolitiken bör vara att beslutsprocessen decentraliseras. Mot den
bakgrunden bör man inte utvidga den lokaliseringspåverkan i administrativ
ordning som sker genom etableringsdelegationens verksamhet att omfatta
även företag inom service- och tjänstesektorn. Regeringens förslag härom bör
alltså avslås i enlighet med det föreliggande yrkandet i moderatemas
partimotion 2557.

dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:

44. beträffande vidgning av lokaliseringssamrådet till service- och
tjänstesektorn att riksdagen med bifall till motionen 1978/
79:2557, yrkandet 9, avslår regeringens förslag.

23. Utredning om regional omfördelning av service- och tjänstesektorn
(mom. 45)

Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 68 som börjar ”De i” och slutar
”underrättas om” bort ha följande lydelse:

Utskottet har nyss avstyrkt att etableringsdelegationens samrådsverksamhet
skall utvidgas till att omfatta företag inom service- och tjänstesektorn. Än
mindre kan utskottet acceptera tanken på ännu starkare ekonomiska och
administrativa styrmedel som centerpartiet gör sig till talesman för i
motionen 2562. Motionärernas utredningskrav avstyrks förden skull. Av de
principiella skäl som tidigare anförts kan utskottet inte heller biträda det i
motionen 2572 framställda yrkandet med liknande innebörd.

dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:

45. beträffande utredning om regional omfördelning av service- och
tjänstesektorn att riksdagen avslår motionerna 1978/79:2562,
yrkandet 5 a, och 1978/79:2572, yrkandet 2.

AU 1978/79:23

198

24. Lokaliseringssamråd beträffande industriföretag

Under förutsättning av bifall till reservationen 22.

Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) anser att den del av utskottets
yttrande på s. 69 som börjar ”Föredragande statsrådets” och slutar ”samma
uppfattning” bort ha följande lydelse:

Föredragande statsrådets slutsats är att systemet för lokaliseringssamråd
med industriföretag bör fortsätta med i huvudsak samma utformning och
inriktning som f. n. Utskottet, som i ett föregående avsnitt avstyrkt tanken att
utvidga samrådet att även omfatta verksamhet inom service- och tjänstesektorn,
vill inte motsätta sig att verksamheten fortsätter i denna mer begränsade
omfattning.

25. Det framtida behovet av en fullmaktslag för etableringskontroll
(mom. 47)

Bengt Fagerlund, Birger Nilsson, Gördis Hörnlund, Erik Johansson i
Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund (alla s)
anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 70 som börjar ”Om samrådsverksamheten”
och slutar ”en fullmaktslag” bort ha följande lydelse:

Erfarenheterna visar att ekonomiska stimulanser inte alltid är tillräckliga
för att påverka utvecklingen i en från regionalpolitisk synpunkt önskvärd
riktning. De administrativa styrmedel vi hittills haft har varit svaga och
huvudsakligen bestått av insatser av informativt slag till företag och andra
som har för avsikt att utvidga verksamheten.

Avgörande för om man skall gå vidare med administrativa styrmedel blir
utvecklingen de kommande åren. Om etableringsdelegationens verksamhet
inte ger snabba och påtagliga resultat i en uppåtgående konjunktur finns det
alla skäl att införa någon form av etableringskontroll. Det kan lämpligen ske
genom en fullmaktslag. Regeringen bör därför följa utvecklingen och vid
behov ta erforderliga initiativ för införande av en sådan lag.

Vad utskottet i anslutning till den socialdemokratiska motionen anfört i
denna fråga bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:

47. beträffande det framtida behovet av en fullmaktslag för etableringskontroll
att riksdagen med anledning av motionen 1978/
79:2561, yrkandet 3, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

AU 1978/79:23

199

26. Ytterligare insatser i glesbygder (mom. 56)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76 börjar ”Utskottet
kommer” och på s. 77 slutar ”behandlade delar” bort ha följande lydelse:

Som redan konstaterats är de i propositionen föreslagna förstärkningarna
av glesbygdsinsatserna helt otillräckliga. Det är så mycket mer otillfredsställande
som det nu krävs verkliga kraftåtgärder för att inte glesbygdskommunerna
skall förlora fotfästet för sin samhällsorganisation. De måste få reella
arbetsmöjligheter. Den nödvändiga viljeinriktningen måste komma till
uttryck i konkreta åtgärder. En rejäl förstärkning av glesbygdsinsatsemas
omfattning är nödvändig.

Utskottet tillstyrker sålunda förslaget i centerpartiets motion 2562 att det i
propositionen till 74 milj. kr. beräknade anslaget till åtgärder i glesbygder höjs
till 200 milj. kr.

Med den nu förordade anslagshöjningen blir det bl. a. möjligt att i en helt
annan utsträckning än nu är fallet tillgodose det regionalpolitiska jordbruksstödet
som har mött ett mycket stort gensvar. Motsvarande stödmöjligheter
bör också gälla andra typer av företag i glesbygderna och skärgårdarna. I syfte
att allmänt främja företagsamheten i glesbygderna föreslås i motionen att en
väsentlig del av de regionala utvecklingsfondernas medel skall användas för
direkta insatser i dessa bygder. Utskottet ansluter sig till denna uppfattning.
Med sådana insatser i kombination med andra åtgärder som föreslagits i
motionen 2562 bör det bli möjligt att trygga sysselsättningen i glesbygden och
därmed bevara nödvändig service.

Med anslagsförstärkningen skapas vidare förutsättningar för en väsentlig
utbyggnad av den s. k. IKS-verksamheten (IKS=intensifierad kommunal
sysselsättningsplanering). Detta bör främjas genom att man, såsom föreslås i
centerpartimotionen, höjer statsbidragsandelen från 75 till 90 96.

Som påpekas i motionen saknar många av de svagaste landsbygdskommunerna
de resurser för att bevaka näringslivsfrågor som finns i andra
kommuner i form av näringslivsnämnder, särskilda befattningshavare etc.
Utpräglade glesbygdskommuner med svag ekonomi bör kunna få särskilt
stöd till sådan bevakningsverksamhet. Regeringen bör lägga fram förslag till
sådant stöd fr. o. m. budgetåret 1980/81.

Vad utskottet med tillstyrkan av motionen 2562 i nu behandlade delar har
anfört bör bringas till regeringens kännedom. Till frågan om anvisande av
mede! till åtgärder i glesbygder återkommer utskottet i avsnittet om
anslagsfrågor.

dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse:

56. beträffande ytterligare insatser i glesbygder att riksdagen med
bifall till motionen 1978/79:2562, yrkandena 6,7 a och 7 e, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1978/79:23

200

27. Handläggningen av stödet till företag i glesbygder (moni. 58)

Bengt Fagerlund, Birger Nilsson, Gördis Hörnlund, Erik Johansson i
Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 78 som börjar ”Arbetsmarknadsutskottet
ansluter” och slutar ”delarna tillstyrks” bort ha följande
lydelse:

I en avvikande mening av de socialdemokratiska ledamöterna i jordbruksutskottet
betonas vikten av att handläggningen av det nya stödet blir så enkel
och rationell som möjligt samtidigt som erforderligt samband upprätthålls
mellan olika verksamhetsområden och över sektorsgränser. I den avvikande
meningen anförs vidare:

Handläggningen av ärenden rörande det nya glesbygdsstödet bör därför
handhas av länsstyrelsen. Det kan inte vara rationellt att stödärenden
handläggs i flera olika organ. Naturligen borde i stället nödvändigt samråd ske
genom länsstyrelsens försorg. Vi anser därför att ärenden rörande det nya
glesbygdsstödet bör handläggas av länsstyrelsen i samråd med övriga berörda
länsorgan. Likaså anser vi att skäl talar för att reglerna förden nya stödformen
Stöd till företag i glesbygder, i likhet med vad som varit fallet beträffande de
bestämmelser som gäller i fråga om nu tillämpade stödformer, föreläggs
riksdagen för beslut.

Med det anförda ansluter sig socialdemokraterna i jordbruksutskottet till
de synpunkter som anförs i motionen 2581 av Åke Wictorsson (s) och Sven
Lindberg (s). I fråga om administrationen av den nya stödformen instämmer
de även i syftet med motionen 2555 av Frida Berglund m. fl. (s).

Arbetsmarknadsutskottet är av samma uppfattning som socialdemokraterna
i jordbruksutskottet. En enkel och rationell handläggning av det nya
stödet är en viktig faktor när man skall informera om och i övrigt föra ut den
nya stödformen på det praktiska planet.

Vad utskottet anfört i denna fråga bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse:

58. beträffande handläggningen av stödet till företag i glesbygder,
m. m. att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:2555
och 1978/79:2581 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

28. Handläggningen av stöd till kommersiell service, m. m. (mom. 59)

Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 79 som börjar ”Arbetsmarknadsutskottet
vill” och slutar ”i sak” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som deklarerats av näringsutskottet. Den

AU 1978/79:23

201

nuvarande ordningen i fråga om anslag och beslut om kommersiell service
bör bestå. Stödet till glesbygdshandeln bör inte ses isolerat från andra
konsumentpolitiska insatser för att säkra varuförsörjningen i bl. a. glesbygder.
Detta har samband med varuhandelns struktur på den svenska
landsbygden såväl inom som utom stödområdena. Frågan om hur dagligvarubutikerna
i glesbygderna i vid mening skall komplettera sin service utreds
f. n. av konsumentverket. I avvaktan på denna utredning bör man som
tidigare sagts inte förändra den nuvarande handläggningsordningen. Detta
hindrar inte att man bör eftersträva att länsstyrelserna svarar för den direkta
bidragsgivningen på grundval av bl. a. konsumentverkets anvisningar. Inom
regeringens kansli bör frågorna ligga kvar på handelsdepartementet. Någon
ändring i nuvarande ordning för anslag bör därför inte vidtas.

Det anförda innebär att riksdagen bör bifalla motionerna 2512 och 2557 i
ifrågavarande delar. Riksdagen bör också för nästa budgetår anvisa ett
förslagsanslag under elfte huvudtiteln till Bidrag till kommersiell service.

dels att utskottets hemställan under 59 bort ha följande lydelse:

59. beträffande handläggningen av slöd till kommersiell service, m. m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:2512, yrkandet
1, och 1978/79:2557, yrkandet 14, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

29. Anslag till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet (mom. 69)

Under förutsättning av bifall till reservationen 13
Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 84 som börjar ”Vad gäller” och
slutar ”av regeringen” bort ha följande lydelse:

Vad gäller anslagsberäkningen för nästa budgetår föreligger från moderata
samlingspartiets sida i motionen 2557 ett yrkande om att det i propositionen
begärda beloppet om 423,3 milj. kr. skall sänkas till 273,3 milj. kr.
Moderaternas yrkande är betingat av deras förslag om ökad användning av
generella medel i den regionalpolitiska stödverksamheten. Det förslaget har
tillstyrkts av utskottet. Med hänsyn härtill och då propositionens medelsberäkning
i övrigt godtas av utskottet bör anslaget föras upp med det belopp som
har angivits i motionen.

dels att utskottets hemställan under 69 bort ha följande lydelse:

69. att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med
bifall till motionen 1978/79:2557, yrkandet 6 a, till Regionalpolitiskt
stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisar ett
förslagsanslag av 273 300 000 kr.

AU 1978/79:23

202

30. Anslag till Åtgärder i glesbygder (mom. 70)

Under förutsättning av bifall till reservationen 26

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 86 som börjar ”Den i” och slutar
”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

Vid behandlingen i det föregående av riktlinjerna för åtgärder i glesbygder
har utskottet redan tagit ställning till frågan om anslagets storlek. Med
tillstyrkan av motsvarande yrkande i centerpartiets motion 2562 har utskottet
föreslagit ett anslag om 200 milj. kr. Anslaget bör föras upp med detta
belopp.

dels att utskottets hemställan under 70 bort ha följande lydelse:

70. att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med
bifall till motionen 1978/79:2562, yrkandet 7 b, till Åtgärder i
glesbygder för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 200 000 000 kr.

31. Ram för statlig kreditgaranti för lån till företag i glesbygder (mom.
71)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 87 som börjar ”1 propositionen”
och slutar ”nästa budgetår” bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås en gemensam ram för statlig kreditgaranti för lån
till företag i glesbygderoch att ramen bör bestämmas till 26 milj. kr. I centerns
partimotion 2562 yrkas att ramen vidgas till 100 milj. kr. Utskottet biträder
detta förslag.

dels att utskottets hemställan under 71 bort ha följande lydelse:

71. att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med
bifall till motionen 1978/79:2562, yrkandet 7 c, medger att
under budgetåret 1979/80 statlig kreditgaranti för lån tillföretag i
glesbygder och för lån till anskaffning av varulager beviljas med
sammanlagt högst 100 000 000 kr.

32. Anslag till Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering (mom. 73)

Under förutsättning av bifall till reservationen 5
Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) anser

AU 1978/79:23

203

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar ”Moderata
samlingspartiet” och på s. 88 slutar ”regeringens framställning” bort ha
följande lydelse:

Moderata samlingspartiet yrkar i motionen 2557 avslag på propositionens
framställning om anslag. Yrkandet är en följd av moderaternas i avsnittet om
länsplaneringen redovisade begäran om en omprövning av länsplaneringen.
Utskottet har biträtt denna begäran och biträder till följd härav även det
föreliggande avslagsyrkandet.

Till följd av detta ställningstagande avstyrks även motionerna 1665 och
2453 i föreliggande delar.

dets att utskottets hemställan under 73 bort ha följande lydelse:

73. beträffande anslag till Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering
att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2557,
yrkandet 11, avslår dels regeringens förslag, dels motionerna
1978/79:1665 och 1978/79:2453, yrkandet 3.

33. Anslag till Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån (mom. 74)

Under förutsättning av bifall till reservationen 13
Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 88 som börjar ”Medelsbehovet
för” och slutar ”har begärt” bort ha följande lydelse:

Medelsbehovet för lokaliseringslån under nästa budgetår beräknas i
propositionen till 1 050 milj. kr. 1 moderata samlingspartiets motion 2557
yrkas att anslaget uppförs med ett oförändrat belopp om 600 milj. kr.
Motionärerna åberopar samma skäl för yrkandet som för den sänkning de
begärt av anslaget till den regionalpolitiska bidragsverksamheten, dvs. att det
uppstår ett minskat anslagsbehov om man går över till en ökad användning
av generella medel i stödverksamheten. Eftersom utskottet har biträtt
moderaternas uppfattning i den frågan och då utskottet godtar propositionens
medelsberäkning i övrigt tillstyrker utskottet det aktuella yrkandet i motionen
2557. Anslaget bör således anvisas med det belopp som föreslås i
motionen.

dels att utskottets hemställan under 74 bort ha följande lydelse:

74. att riksdagen

A. med anledning av regeringens förslag samt med bifall till
motionen 1978/79:2557, yrkandet 6 b, till Regionalpolitisk! stöd:
Låneverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag
av 600 000 000 kr.,

B. avslår motionerna 1978/79:2437, yrkandet 2, 1978/79:2453,
yrkandet 2, och 1978/79:2470, yrkandet 2.

AU 1978/79:23

204

34. Investeringsstöd till kommersiell service (mom. 75 - motiveringen)

Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) anser att den del av utskottets
yttrande på s. 80 som börjar ”När det” och slutar ”om anslagsfrågor” bort ha
följande lydelse:

När det gäller lån till investeringar för kommersiell service är utskottet inte
berett att tillstyrka ett högre anslag än som föreslås i propositionen, nämligen
8 milj. kr. Det bör påpekas att redan propositionens förslag innebär att
nuvarande anslag höjs med 2 milj. kr. Utskottet återkommer till frågan i
avsnittet om anslagsfrågor.

35. Anslag till Lån till investeringar för kommersiell service (mom. 75)

Under förutsättning av bifall till reservationen 34

Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 89 som börjar ”1 propositionen”
och slutar ”10 milj. kr.” bort ha följande lydelse:

I propositionen begärs att anslaget förs upp med 8 milj. kr. Ingvar Svanberg
m. fl. (s) begär i motionen 2512 att anslaget höjs med 2 milj. kr. Yrkandet har
behandlats och avstyrkts av utskottet i avsnittet om riktlinjerna för åtgärder i
glesbygder. Anslag bör alltså anvisas med det av regeringen begärda
beloppet.

dels att utskottets hemställan under 75 bort ha följande lydelse:

75. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag
på motionen 1978/79:2512, yrkandet 4, till Lån till investeringar
för kommersiell service för budgetåret 1979/80 anvisar ett
investeringsanslag av 8 000 000 kr.

36. Inplacering i stödområde av Arvidsjaur (mom. 77)

Frida Berglund (s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 98 börjar ”Utskottet har”
och på s. 99 slutar ”och 2580” bort ha följande lydelse:

Arvidsjaur har enligt utskottets uppfattning sådana problem att kommunen
bör placeras i stödområde 6 i stället för 5 som föreslås i propositionen.
Härför talar även det mycket utsatta läget i hela länet. Förvärvsfrekvensen i
kommunen är låg och väntas inte öka nämnvärt. Detta gäller i synnerhet för
kvinnorna som har en förvärvsfrekvens på endast ca 30 % i kommunen i sin
helhet och under 10 % i kommunens glesbygder. Arbetslösheten är lika hög
som i flertalet kommuner i Norrbottens inland, 5,9 % år 1978. Utskottets
ställningstagande innebär att riksdagen bör bifalla motionen 2580. I övrigt
godtar utskottet propositionens förslag beträffande stödområdesindelning i
Norrbotten.

Med anledning av förslagen i motionen 2567 vill utskottet erinra om det

AU 1978/79:23

205

principiella ställningstagandet tidigare i betänkandet att kommuner inte bör
delas vid inplacering i stödområden men att det, med den konstruktion
lokaliseringsstödet har, finns möjligheter att differentiera stödet inom en
kommun om det bedöms lämpligt med hänsyn till kommunens struktur och
den kommunala planeringen. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionen 2567.

dels att utskottets hemställan under 77 bort ha följande lydelse:

77. beträffande inplacering i stödområde av Arvidsjaur att riksdagen
med avslag på propositionens förslag bifaller motionen 1978/
79:2580 och beslutar om inplacering av kommunen i stödområde
6.

37. Stödområdesindelningen i Norrbottens län (mom. 78)

Jan-lvan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

att den del av utskottets yttrande på s. 98 som börjar ”Med anledning” och
slutar ”kommunala planeringen” bort utgå.

38. Inplacering i stödområde av Skellefteå m. m. (mom. 80)

Jan-lvan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 102 som börjar ”Utskottet, som”
och slutar ”motionsyrkanden avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i betänkandet godtagit principen att stora kommuner
bör kunna delas vid inplacering i stödområden. Skellefteå kommun, som har
en mycket stor yta, är ett typexempel på att det är lämpligt med en sådan
uppdelning. Centralorten med omnejd har ett väl utbyggt näringsliv medan
inlandsdelarna av kommunen har typiska glesbygdsproblem. Det är uppenbart
att, om orter i inlandet som Jörn och Burträsk skall vara attraktiva för
industrilokalisering, måste de kunna erbjuda fördelar i förhållande till
Skellefteå centralort. Utskottet föreslår därför att kommunen delas upp i tre
zoner (stödområdena 3-5) i enlighet med förslaget i centerns partimotion. Det
innebär en ytterligare differentiering i förhållande till propositionen.

Likaså biträds förslaget i centermotionen att Nordmaling skall placeras i
stödområde 4. För Vännäs del anser utskottet att hela kommunen bör
placeras i stödområde 5. I övrigt godtar utskottet propositionens förslag för
Västerbottens län utom vad gäller Umeå, som utskottet återkommer till i det
följande.

Det sagda innebär att riksdagen bör bifalla centerns partimotion 2562
beträffande Nordmaling och motionen 2509 och 2575 i fråga om Vännäs.
Övriga i sammanhanget aktuella motionsyrkanden avstyrks.

AU 1978/79:23

206

dels att utskottets hemställan under 80 bort ha följande lydelse:

80. beträffande inplacering i stödområden av Skellefteå att riksdagen
med avslag på propositionens förslag och motionen 1978/
79:2583, yrkandet 1 i motsvarande del, bifaller motionen
1978/79:2562, yrkandet 3 c i motsvarande del och beslutar om
följande inplacering av kommunens församlingar:

Stödområde 5

Fällfors, Jörn och Kalvträsk
Stödområde 4

Boliden, Bureå, Burträsk, Byske, Kågedalen, Lövånger

Stödområde 3

S:t Olov och S:t Örjan

39. Inplacering i stödområde av Umeå (mom. 84)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att till den del av utskottets yttrande på s. 101-102 som är rubricerat
”Stödområden” bort fogas ett stycke med följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det nödvändigt att spännvidden inom de
relativt folkrika och geografiskt vidsträckta kommunerna i stödområdet blir
tillräckligt stor för att motverka koncentration till dess centrala delar. Mot
denna bakgrund och med hänsyn till väntad utveckling bör huvuddelen av
Umeå kommun placeras i stödområde 2. Emellertid finns inom kommunen
delar som har problem av samma slag som de angränsande kommunerna.
Utskottet tänker här på Botsmarks, Hörnefors och Tavelsjö församlingar. För
att öka dessa områdens möjligheter att hålla uppe sysselsättningen föreslås de
bli placerade i stödområde 4. Utskottets ställningstagande innebär bifall till
motionen 2562 i fråga om Umeå kommun,

dels att utskottets hemställan under 84 bort ha följande lydelse:

84. beträffande inplacering i stödområde av Umeå att riksdagen med
avslag på propositionens förslag om stödområde 3 bifaller
motionen 1978/79:2562, yrkandet 3 c i motsvarande del, och
beslutar om följande inplacering av kommunens församlingar: Stödområde

Botsmark, Hörnefors och Tavelsjö

Stödområde 2
Övriga församlingar

AU 1978/79:23

207

40. Inplacering i stödområde av Örnsköldsvik (moni. 88)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 105 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”om Skellefteå” bort ha följande lydelse:

I propositionen framhålls principen att stora kommuner skall kunna delas
vid inplacering i stödområden. Till denna princip har utskottet redan tidigare i
betänkandet anslutit sig och tagit ställning för en mer konsekvent tillämpning.
I likhet med Skellefteå har Örnsköldsviks kommun såväl delar med väl
utbyggt näringsliv som delar med betydande glesbygdsproblem. Mot denna
bakgrund har utskottet funnit propositionens uppdelning av kommunen i
stödområde 3 och 5 vara ändamålsenlig. Utskottet biträder således propositionens
förslag i denna del. Utskottets ställningstagande innebär att man
delar den uppfattning som redovisas i centerns partimotion. Övriga motionsyrkanden
om Örnsköldsviks placering i stödområde avstyrks.

dets att utskottets hemställan under 88 bort ha följande lydelse:

88. beträffande inplacering, i stödområde av Örnsköldsvik att riksdagen
med avslag i motsvarande delar på motionerna 1978/
79:2443 och 1978/79:2515, yrkandet 1, bifaller propositionens
förslag om följande inplacering av kommunens församlingar:

Stödområde 5

Anundsjö, Björna, Skorpeds Trehörningssjö

Stödområde 3
Övriga församlingar

41. Inplacering i stödområde av Sundsvall och Timrå (mom. 91 och 92)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att före den del av utskottets yttrande på s. 106 som börjar ”För
Örnsköldsviks” bort tilläggas ett stycke med följande lydelse:

Utskottet har tidigare i betänkandet framhållit principen att stora
kommuner med områden med skilda förutsättningar kan delas. Sundsvalls
centrala delar och Timrå har relativt väl utvecklat näringsliv och tillfredsställande
befolkningsutveckling. I förhållande till glesbygdskommunerna har
de därför enligt utskottets mening fått felaktiga placeringar på stödomfådesskalan
enligt propositionen. Utskottet föreslår att Timrå kommun och
huvuddelen av Sundsvalls kommun placeras i stödområde 2. När det gäller
Holms, Lidens och Stöde församlingar i Sundsvall är enligt utskottets mening
en inplacering i område 3 motiverad.

AU 1978/79:23

208

Utskottets ställningstagande innebär att riksdagen bör bifalla centerns
partimotion 2562 beträffande Sundsvall och Timrå. Övriga motionsyrkanden
beträffande stödområdesplacering av nämnda kommuner avstyrks. Detsamma
gäller motionerna om andra kommuner med undantag av Örnsköldsvik.

dels att utskottets hemställan under 91 och 92 bort ha följande lydelse:

91. beträffande inplacering i stödområde av Sundsvall att riksdagen
med avslag på propositionens förslag och motionen 1978/
79:2515, yrkandet 1 i motsvarande del, bifaller motionen
1978/79:2562, yrkandet 3 c i motsvarande del, och beslutar om
följande inplacering av kommunens församlingar:

Stödområde 3
Holm, Liden och Stöde

Stödområde 2
Övriga församlingar

92. beträffande inplacering i stödområde av Timrå att riksdagen med
avslag på propositionens förslag och motionen 1978/79:2515,
yrkandet 1 i motsvarande del, bifaller motionen 1978/79:2562,
yrkandet 3 c i motsvarande del, och beslutar om inplacering av
kommunen i stödområde 2,

42. Inplacering i stödområde av Bräcke, Härjedalen, Krokom och Åre
(mom. 95-98)

Birger Nilsson (s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 108 som börjar ”För övriga” och
slutar ”motsvarande motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:

Jämtlands län bör - med undantag för Östersund - behandlas som en enhet
i stödområdeshänseende. Problemen är genomgående desamma med befolkningsminskning,
oförmånlig ålderssammansättning och låg industrialiseringsgrad.
De nu aktuella kommunerna, Bräcke, Härjedalen, Krokom och
Åre, bör alltså placeras i stödområde 6 i likhet med övriga kommuner i länet
utom Östersund. Utskottets ställningstagande innebär tillstyrkan av motionerna
2511 och 2584 i motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under 95-98 bort ha följande lydelse:

95. beträffande inplacering i stödområde av Bräcke att riksdagen med
avslag på propositionens förslag i motsvarande delar bifaller
motionerna 1978/79:2511, yrkandet 2, och 1978/79:2584 och

AU 1978/79:23

209

beslutar om inplacering av kommunen i stödområde 6,

96. beträffande inplacering i stödområde av Härjedalen att riksdagen
med avslag på propositionens förslag i motsvarande delar
bifaller motionerna 1978/79:2511, yrkandet 2, och 1978/79:2584
och beslutar om inplacering av kommunen i stödområde 6,

97. beträffande inplacering i stödområde av Krokom att riksdagen
med avslag på propositionens förslag i motsvarande delar
bifaller motionerna 1978/79:2511, yrkandet 2,och 1978/79:2584
och beslutar om inplacering av kommunen i stödområde 6,

98. beträffande inplacering i stödområde av Åre att riksdagen med
avslag på propositionens förslag i motsvarande delar bifaller
motionerna 1978/79:2511, yrkandet 2, och 1978/79:2584 och
beslutar om inplacering av kommunen i stödområde 6,

43. Inplacering i stödområde av Östersund (mom. 99)

Birger Nilsson (s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 108 som börjar ”Beträffande
Östersund” och slutar ”kommunen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser sig inte kunna biträda propositionens förslag till inplacering
i stödområde av Östersund, vilket skulle innebära en försämring i förhållande
till nuvarande situation. Utskottet förordar att Östersund placeras i stödområde
5. Utskottet tillstyrker följaktligen motionen 2511 i denna del. Övriga
förslag avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 99 bort ha följande lydelse:

99. beträffande inplacering i stödområde av Östersund att riksdagen
med avslag på propositionens förslag samt i motsvarande delar
motionerna 1978/79:2584 och 1978/79:2562, yrkandet 3 c,
bifaller motionen 1978/79:2511, yrkandet 2 också i motsvarande
del, och beslutar om inplacering av kommunen i stödområde
5,

44. Inplacering i stödområde av Östersund (mom. 99)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 108 som börjar ”Beträffande
Östersund” och slutar ”kommunen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet har vidare funnit att de delar av Östersunds kommun som ligger
längst från centralorten och har den sämst utvecklade strukturen, nämligen
Häggenås, Näs och Sunne församlingar bör placeras i stödområde 5. Med
hänsyn till balansen gentemot omgivande kommuner föreslår utskottet

14 Riksdagen 1978/79. 18 sami Nr 23

AU 1978/79:23

210

dessutom att övriga delar av kommunen placeras i stödområde 3.

Utskottets ställningstagande innebär att riksdagen bör bifalla motionen
2562 beträffande inplacering av Östersunds kommun. Övriga i sammanhanget
aktuella motionsyrkanden bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 99 bort ha följande lydelse:

99. beträffande inplacering i stödområde av Östersund att riksdagen
med avslag på propositionens förslag och i motsvarande delar
motionerna 1978/79:2511, yrkandet 2,och 1978/79:2584 bifaller
motionen 1978/79:2562, yrkandet 3 c i motsvarande del, och
beslutar om följande inplacering av kommunens församlingar: Stödområde

5
Häggenås, Näs och Sunne

Stödområde 3
Övriga församlingar

45. Inplacering i stödområde av Nordanstig, Ockelbo, Gävle och Sandviken
(mom. 105 och 106)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. lil som börjar ”Utskottet
godtar” och slutar ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning har flera av kommunerna i Gävleborgs län
blivit för lågt placerade. Mot bakgrund av det relativt svåra sysselsättningsläget
bör Nordanstig, Ockelbo och Ovanåkers kommuner placeras i stödområde
4 i stället för i 3 som föreslagits. För Gävle och Sandvikens del bör man
tillämpa den i det tidigare förordade principen med en högre klassificering av
kommunernas ytterdelar än av dess centrala delar. En sådan ordning är
nödvändig om man inom dessa kommuner skall få balans i utvecklingen och
undvika en hård koncentration till de attraktiva centralorterna. Utskottet
förordar att Gävle och Sandviken, som i propositionen placerats i stödområde
2, delas så att de centrala delarna av kommunerna placeras i stödområde 1
och ytterdelarna i stödområde 3.

Utskottets förslag innebär att riksdagen bör bifalla centerns partimotion
2562 i fråga om Gävleborgs län. Det innebär vidare att utskottet biträder
Rolf Dahlbergs (m) motion 2470 beträffande Nordanstig, Ockelbo och
Ovanåker samt motionerna 2514av Olle Westberg i Hofors m. fl. (s)och 2556
av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) i fråga om Ockelbo. Övriga motions -

AU 1978/79:23

211

yrkanden avstyrks. I övrigt godtar utskottet propositionens förslag till
inplacering av länets kommuner i stödområden.

dels att utskottets hemställan under 105 och 106 bort ha följande
lydelse:

105. beträffande inplacering i stödområde av Nordanstig, Ockelbo och
Ovanåker, att riksdagen dels med avslag på propositionens
förslag samt motionerna 1978/79:2514 och 2556 i vad gäller
Nordanstig och Ovanåker, dels med bifall i motsvarande delar
till motionerna 1978/79:2562, yrkandet 3 c, och 1978/79:2470,
yrkandet 1, samt motionerna 1978/79:2514 och 2556 i vad gäller
Ockelbo beslutar om inplacering av kommunerna i stödområde
4,

106. beträffande inplacering i stödområde av Gävle och Sandviken att
riksdagen med avslag på propositionens förslag och i motsvarande
delar motionerna 1978/79:2470, yrkandet 1,1978/79:2514
samt 1978/79:2556 bifaller motionen 1978/79:2562, yrkandet
3 c, och beslutar om följande inplacering av kommunernas
församlingar:

46. Inplacering i stödområde av Borlänge och Falun (mom. 114)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 115 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet godtar propositionens förslag och avstyrker motionsyrkandena
utom beträffande Falun, Borlänge och Ludvika som alla placerats i stödområde
3 i propositionens förslag. När det gäller Borlänge och Falun finns det
med hänsyn till den inomregionala balansen i länet skäl till en lägre placering
än den som föreslås i propositionen. Borlänge och de centrala delarna av
Falun bör placeras i stödområde 2. Den norra delen av Falu kommun bör
dock placeras i samma klass som de kringliggande kommunerna. Församlingarna
Bjursås, Enviken och Svärdsjö bör alltså tillhöra stödområde 3.

Utskottets förslag innebär bifall till centerns motion 2562 i fråga om
Borlänge och Falun.

Gävle

Stödområde 3
Stödområde 1

Hedesunda och Hamrånge
Övriga församlingar

Sandviken
Stödområde 3
Stödområde 1

Österfärnebo och Årsunda
Övriga församlingar

AU 1978/79:23

212

dels att utskottets hemställan under 114 bort ha följande lydelse:

114. beträffande inplacering i stödområde av Borlänge och Falun att
riksdagen med avslag på propositionens förslag bifaller motionen
1978/79:2562, yrkandet 3 c i motsvarande del, och beslutar
om följande inplacering av Falu kommuns församlingar.

Stödområde 3

Bjursås, Enviken och Svärdsjö

Stödområde 2
Övriga församlingar

47. Inplacering i stödområde av Ludvika (mom. 117)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att till den del av utskottets yttrande på s. 115 som är rubricerat
”Stödområden” bort fogas ett stycke med följande lydelse:

Ludvika kommun har drabbats hårt av den pågående strukturomvandlingen
av den svenska handelsstålindustrin och gru vhanteringen. I propositionen
1978/79:126 som i dessa delar bifölls av riksdagen föreslogs särskilda
regionalpolitiska insatser i kommunen (AU 23 och NU 43). I den utredning
som låg bakom förslagen förordades dessutom att i Ludvika t. v. skulle utgå
samma förmåner som i inre stödområdet. Mot denna bakgrund finns det goda
skäl att såsom föreslås i centermotionen 2562 placera kommunen i stödområde
4. Samtidigt vill utskottet påminna om att åtgärder för att övervinna
strukturproblem av den art som särskilt drabbat Ludvika i första hand måste
genomföras inom näringspolitikens ram. Utskottet är därför inte berett att
bifalla de mer långtgående regionalpolitiska förslag som framförs i motionerna
2510 och 2558.

dels att utskottets hemställan under 117 bort ha följande lydelse:

117. beträffande inplacering i stödområde av Ludvika att riksdagen
med avslag på propositionens förslag och i motsvarande delar på
motionerna 1978/79:2510 och 1978/79:2558 bifaller motionen
1978/79:2562, yrkandet 3 c i motsvarande del, och beslutar om
inplacering av kommunen i stödområde 4,

48. Inplacering i stödområde av Karlstad (mom. 122)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i

Mölndal (alla c) anser

AU 1978/79:23

213

dels att den del av utskottets yttrande på s. 118 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

Karlstadsregionens utveckling såväl i fråga om befolkning som sysselsättning
är positiv. Som framgår av utskottets redovisning överstiger Karlstads
folkökning länets totala. Med hänsyn härtill och med hänvisning till den
tidigare i betänkandet angivna principen om balans mellan expanderande
centrala delar av primära centra kontra ytterområden med sämre utveckling
föreslår utskottet att de centrala delarna av Karlstads kommun hänförs till
stödområde 1 medan ytterområdena i kommunen bör placeras i stödområde
2.

Utskottets ställningstagande innebär att centerns partimotion 2562 tillstyrks
i denna del. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 122 bort ha följande lydelse:

122. beträffande inplacering i stödområde av Karlstad att riksdagen
med avslag på propositionens förslag och i motsvarande delar
motionerna 1978/79:2554,yrkandet 2,och 1978/79:2569 bifaller
motionen 1978/79:2562, yrkandet 3 c i motsvarande del, och
beslutar om följande inplacering av kommunens församlingar,

Stödområde 2

Alster, Grava, Nor, Nyed, Segerstad, Väse, Älvsbacka och Ö.
Fågelvik

Stödområde 1
Övriga församlingar

49. Inplacering i stödområde av Hagfors, Arvika, Säffle och Årjäng (mom.
123-126)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 118 som börjar ”När det” och
slutar ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

När det gäller västra delen av länet tillstyrker utskottet propositionens
förslag att Eda placeras i stödområde 4. Enligt utskottets uppfattning finns det
starka skäl som talar för att även övriga kommuner i västra Värmland, dvs.
Arvika, Säffle och Årjäng, bör få samma inplacering, dvs. stödområde 4.1 allt
väsentligt har dessa kommuner samma problem med hög arbetslöshet och
vikande befolkningstal.

Hagfors kommun har hittills under 1970-talet förlorat ca 8 96 av sin
befolkning, en utveckling som enligt prognoserna beräknas fortgå fram till
1985. Kommunen har drabbats hårt av krisen inom stålindustrin. Arbetslös -

AU 1978/79:23

214

heten uppgick under 1978 till i genomsnitt 4,2 %. Mot denna bakgrund anser
utskottet att kommunen bör placeras i stödområde 5.

Utskottets ställningstagande innebär tillstyrkan av motionerna 2554,2562
och 2569 i aktuella delar.

dels att utskottets hemställan under 123-126 bort ha följande lydelse:

123. beträffande inplacering i stödområde av Hagfors att riksdagen
med avslag på propositionens förslag i motsvarande delar
bifaller motionerna 1978/79:2554, yrkandet 2, 1978/79:2562,
yrkandet 3 c, samt 1978/79:2569 och beslutarom inplacering av
kommunen i stödområde 5,

124. beträffande inplacering i stödområde av Arvika att riksdagen med
avslag på propositionens förslag i motsvarande delar bifaller
motionerna 1978/79:2554, yrkandet 2,1978/79:2562, yrkandet
3 c samt 1978/79:2569 och beslutar om inplacering av kommunen
i stödområde 4,

125. beträffande inplacering i stödområde av Säffle att riksdagen med
avslag på propositionens förslag i motsvarande delar bifaller
motionerna 1978/79:2554, yrkandet 2, 1978/79:2562, yrkandet
3 c samt 1978/79:2569och beslutarom inplacering av kommunen
i stödområde 4,

126. beträffande inplacering i stödområde av Årjäng att riksdagen med
avslag på propositionens förslag i motsvarande delar bifaller
motionerna 1978/79:2554, yrkandet 2, 1978/79:2562, yrkandet
3 c samt 1978/79:2569 och beslutarom inplacering av kommunen
i stödområde 4,

50. Inplacering i stödområde av Hällefors och Ljusnarsberg (mom. 134)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 121 som börjar ”När det” och
slutar ”alltså avslås” bort ha följande lydelse:

När det gäller stödområdesindelningen har utskottet gjort en annan
bedömning än propositionen beträffande Hällefors och Ljusnarsberg. Dessa
kommuner har haft en särskilt otillfredsställande befolkningsutveckling. De
harett ensidigt näringsliv med stort beroende av företag i specialstålindustrin.
Förvärvsfrekvensen bland kvinnor är låg och möjligheterna till pendling till
intilliggande kommuner är begränsade. Utskottet har vid sin prövning
stannat för att kommunerna bör placeras i stödområde 4 i stället för 3 som
föreslås i propositionen.

Utskottet biträder alltså centerns partimotion 2562 i fråga om Hällefors och
Ljusnarsberg. Däremot är utskottet inte berett att gå så långt som till
stödområde 5, vilket begärs i motionen 2450.

AU 1978/79:23

215

Övriga motionsyrkanden om ändring i fråga om den föreslagna stödområdesindelningen
i Örebro län bör avslås.

dets att utskottets hemställan under 134 bort ha följande lydelse:

134. beträffande inplacering i stödområde av Hällefors och Ljusnarsberg
att riksdagen med avslag på propositionens förslag och
motionen 1978/79:2450, i motsvarande del, bifaller motionen
1978/79:2562, yrkandet 3 c i motsvarande del, och beslutar om
inplacering i stödområdet 4,

51. Inplacering i stödområde av Norrtälje (mom. 141)

Jan-lvan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 127 som börjar ”Kommunen
har” och slutar ”aktuella motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:
Norrtälje kommun har, som framgår av motionerna, icke obetydliga
problem och då speciellt i skärgården. Bl. a. kan nämnas en förhållandevis
negativ befolkningsutveckling och låg förvärvsfrekvens, speciellt hos kvinnorna.
Med hänsyn härtill anser utskottet skäl föreligga för en inplacering av
kommunen i stödområde 1. I sammanhanget kan nämnas att den angränsande
kommunen Östhammar med likartade problem som Norrtälje enligt
propositionens förslag placerats i stödområde 2.

Utskottets förslag innebär att centerns partimotion 2562 tillstyrks i denna
del. Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 141 bort ha följande lydelse:

141. beträffande inplacering i stödområde av Norrtälje att riksdagen
med avslag i motsvarande delar på motionerna 1978/79:2442
och 1978/79:2582 bifaller motionen 1978/79:2562, yrkandet 3 c i
motsvarande del, och beslutar om inplacering av kommunen i
stödområde 1.

52. Inplacering i stödområde av Flen och Vingåker (mom. 144)

Jan-lvan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 131 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”därför avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att yrkandet i centermotionen 2562 bör bifallas. Flen och
Vingåker har svårigheter att hålla sina befolkningstal, vilket hänger samman
med att många företag i de båda kommunerna tillhör branscher med påtagliga
problem. Flen och Vingåker bör alltså placeras i stödområde 1. För övriga
kommuner föreslås ingen ändring i förhållande till propositionens förslag.

AU 1978/79:23

216

dels att utskottets hemställan under 144 bort ha följande lydelse:

144. beträffande inplacering i stödområde av Flen och Vingäker att
riksdagen med avslag på propositionens förslag bifaller motionen
1978/79:2562, yrkandet 3 c i motsvarande del, och beslutar
om inplacering av kommunerna i stödområde 1.

53. Inplacering i stödområde av Kinda och Ydre samt Valdemarsvik (mom.
147 och 148)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 135 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”den stödformen” bort ha följande lydelse:

Kommunerna Kinda och Ydre som ingår i den grå zonen har problem både
i fråga om befolkningsutvecklingen och sysselsättningen. Förvärvsfrekvensen
i de båda kommunerna är låg. Möjligheterna till pendling till större
orter är med hänsyn till läget begränsade. Utskottet anser det berättigat med
en något bättre stödområdesplacering än vad propositionen innebär och
föreslår stödområde 2 för de båda kommunerna.

Även i Valdemarsvik är förhållandena sådana att utskottet finner det
befogat att föreslå förmånligare behandling än vad propositionen innebär.
Utskottet föreslår att den kommunen placeras i stödområde 1.

Utskottet tillstyrker med det anförda förslagen i centermotionen 2562.
Övriga motionsyrkanden om ändringar i stödområdesindelningen
avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 147 och 148 bort ha följande
lydelse:

147. beträffande inplacering i stödområde av Kinda och Ydre att
riksdagen med avslag på propositionens förslag samt i motsvarande
delar motionerna 1978/79:2471, 1978/79:2577 och 1978/
79:2579 bifaller motionen 1978/79:2562, yrkandet 3 c också i
motsvarande del, och beslutar om inplacering av kommunerna i
stödområde 2,

148. beträffande inplacering i stödområde av Valdemarsvik att riksdagen
med avslag på propositionens förslag samt i motsvarande
delar motionerna 1978/79:2471, 1978/79:2577 och 1978/
79:2579 bifaller motionen 1978/79:2562, yrkandet 3 c också i
motsvarande del, och beslutar om inplacering av kommunen i
stödområde 1,

54. Inplacering i stödområde av Gullspång och Karlsborg (mom. 152)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i

Mölndal (alla c) anser

AU 1978/79:23

217

dels att den del av utskottets yttrande på s. 137 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Kommunerna Gullspång och Karlsborg har både en negativ befolkningsutveckling
och låg förvärvsfrekvens. Sysselsättningsproblemen i Gullspång
är väl så accentuerade som i angränsande kommuner i Örebro och Värmlands
län, som enligt propositionen bör placeras i stödområde 2. Arbetslösheten var
1978 så hög som 3,5 %. Karlsborg har drabbats av en för kommunen mycket
stor industrinedläggning. Kommunen har även andra problem med en
ensidig arbetsmarknad dominerad av militär och civilmilitär verksamhet.
Utskottet har vid sin prövning funnit att båda kommunerna bör placeras i
stödområde 1.

Utskottets förslag betyder att riksdagen bör bifalla centerns partimotion
2562 beträffande Gullspång och Karlsborg. I övrigt har utskottet inte funnit
skäl att föreslå ändring i propositionens förslag. Motionsyrkandet avstyrks
därför.

dels att utskottets hemställan under 152 bort ha följande lydelse:

152. beträffande inplacering i stödområde av Gullspång och Karlsborg
att riksdagen med avslag på propositionens förslag och i
motsvarande delar motionerna 1978/79:2503, yrkandet 1, och
1978/79:2506, yrkandet 1, bifaller motionen 1978/79:2562,
yrkandet 3 c i motsvarande del, och beslutar om inplacering av
kommunerna i stödområde 1,

55. Inplacering i stödområde av Borås (mom. 158)

Gördis Hörnlund (s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 141 som börjar ”Den största”
och slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Den största kommunen i länet, Borås, har haft en markerat negativ
utveckling hittills under 1970-talet. Befolkningen har minskat och arbetslösheten
har varit betydande. Antalet anställda inom den i kommunen starkt
dominerande tekoindustrin har minskat med över 6 000. Enligt länsstyrelsens
prognos beräknas kommunen utvecklas negativt även under den
kommande femårsperioden.

Av det sagda framgår att omfattande insatser från samhällets sida måste
vidtas om utvecklingen skall kunna vändas. Propositionens förslag till
inplacering av kommunen i stödområde 1 framstår därför som otillräckligt.

Utskottet har vid sin prövning av inplacering i stödområde för Borås
kommun gjort vissa jämförelser med ett antal primära centra. Resultatet
framgår av följande sammanställning.

AU 1978/79:23

218

Prop.:s Befolkning Förvärvsfrekvens (%) Arbets -

	förslag lill in-placering i stödom-råden	(1970=	=100)				löshet (%)
		1978	1985	1970	1977	1985	1978
Borås	1	96	92	70	70	70	3,1
Karlstad	2	102	104	64	69	72	2,8
Gävle	2	104	105	64	68	68	2,6
Falun	3	107	108	65	68	70	1,7
Sundsvall	3	104	106	63	67	68	2,6
Östersund	4	112	116	65	68	71	1,5
Umeå	3	114	118	64	69	71	1,8
Skellefteå	4/5	103	103	58	65	66	2,7
Luleå	4	115	119	60	68	70	3,6

Uppgifterna i sammanställningen bekräftar utskottets ovan redovisade
uppfattning att Borås bör placeras högre än i stödområde 1. Utskottet föreslår
för sin del att kommunen placeras i stödområde 3. Utskottet vill härutöver i
anslutning till motionen stryka under att en ny statlig verksamhet av
regionalpolitiska skäl konsekvent bör förläggas utanför Stockholmsregionen.
I det sammanhanget bör Borås vara ett attraktivt alternativ. Utskottet
tillstyrker med det anförda motionerna 2501 och 2505 i aktuella delar.
Motionen 2553 avstyrks i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 158 bort ha följande lydelse:

158. beträffande inplacering i stödområde av Borås att riksdagen med
avslag på propositionens förslag och motionen 1978/79:2553,
yrkandet 1 i motsvarande del, bifaller motionerna 1978/
79:2501, yrkandet l,och 1978/79:2505,i motsvarande delar,och
beslutar om inplacering av kommunen i stödområde 3.

56. Inplacering i stödområde av Mark, Tranemo, Svenljunga och Herrljunga
(mom. 159 och 160)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 141 som börjar ”För
kommunerna” och slutar ”innebörd avstyrks” bort ha följande lydelse:

För kommunerna Mark, Tranemo och Svenljunga föreslås i propositionen
en inplacering i stödområde 1. Utvecklingen inom främst tekoindustrin har
medfört allvarliga problem på arbetsmarknaden i dessa kommuner. Länsstyrelsen
räknar f. ö. med väsentligt färre sysselsättningstillfällen i kommunerna
1985 än 1975. Enligt utskottets uppfattning finns det mot den angivna
bakgrunden skäl till en uppjustering av propositionens förslag. Utskottet
föreslår att de nämnda kommunerna placeras i stödområde 2.

AU 1978/79:23

219

Utskottet anser även att Herrljunga kommun bör ingå i stödområde.
Inplacering bör ske i stödområde 1.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker centerns partimotion 2562 i
motsvarande delar. Övriga aktuella motionsyrkanden bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 159 och 160 bort ha följande
lydelse:

159. beträffande inplacering i stödområde av Mark, Tranemo och
Svenljunga att riksdagen med avslag på propositionens förslag
och i motsvarande delar motionerna 1978/79:2501, yrkandet 1,
1978/79:2505 samt 1978/79:2553, yrkandet 1, bifaller motionen
1978/79:2562, yrkandet 3 c i motsvarande del, och beslutar om
inplacering av kommunerna i stödområde 2,

160. beträffande inplacering i stödområde av Herrljunga att riksdagen
med avslag på propositionens förslag och i motsvarande delar
motionerna 1978/79:2501, yrkandet 1, 1978/79:2505, samt
1978/79:2553, yrkandet 1, bifaller motionerna 1978/79:2508,
yrkandet 2 och 1978/79:2562, yrkandet 3 c i motsvarande del,
och beslutar om inplacering av kommunen i stödområde 1,

57. Inplacering i stödområde av Mark, Tranemo, Svenljunga och Herrljunga
(mom. 159 och 160).

Gördis Hörnlund (s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 141 som börjar ”För kommunerna”
och slutar ”innebörd avstyrks”bort ha följande lydelse:

För kommunerna Mark, Tranemo och Svenljunga föreslås i propositionen
en inplacering i stödområde 1. Utvecklingen inom främst tekoindustrin har
medfört allvarliga problem på arbetsmarknaden i dessa kommuner. Länsstyrelsen
räknar f. ö. med väsentligt färre sysselsättningstillfällen i kommunerna
1985 än 1975. Enligt utskottets uppfattning finns det mot den angivna
bakgrunden skäl till en uppjustering av propositionens förslag. Utskottet
förslår att de nämnda kommunerna placeras i stödområde 3.

Utskottet anser även att Herrljunga kommun bör ingå i stödområde. Även
denna kommun bör placeras i stödområde 3.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker förslagen härom i motionerna
2501 och 2505. Övriga aktuella motionsyrkanden bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 159 och 160 bort ha följande
lydelse:

159. beträffande inplacering i stödområde av Mark, Tranemo och
Svenljunga att riksdagen med avslag på propositionens förslag
och i motsvarande delar motionerna 1978/79:2553, yrkandet 1,
och 1978/79:2562, yrkandet 3 c, bifaller motionerna 1978/
79:2501, yrkandet l,och 1978/79:2505 i motsvarande delar, och

AU 1978/79:23

220

beslutar om inplacering av kommunerna i stödområde 3,

160. beträffande inplacering i stödområde av Herrljunga att riksdagen
med avslag på propositionens förslag och i motsvarande delar
motionerna 1978/79:2508, yrkandet 2, och 1978/79:2562,
yrkandet 3 c, samt 1978/79:2553, yrkandet 1, bifaller motionerna
1978/79:2501, yrkandet 1, och 1978/79:2505, i motsvarande
delar, och beslutar om inplacering av kommunen i stödområde

58. Inplacering i stödområde av Ulricehamn (mom. 161)

Gördis Hörnlund (s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 141 som börjar ”Ulricehamns
kommun” och slutar ”aktuella motionsyrkanden” bort ha följande lydelse: Ulricehamns

kommun har i propositionen placerats i stödområde 1.
Kommunen har i betydande omfattning berörts av utvecklingen inom
tekoindustrin. Av de industriverksamma var år 1975 närmare 62 % sysselsatta
i den branschen. Länsstyrelsen räknar med en negativ befolkningsutveckling
fram till år 1985. Med hänsyn härtill anser utskottet att kommunen
bör vara placerad i stödområde 3. Utskottet tillstyrker därmed motionerna
2501 och 2505 beträffande Ulricehamns kommun. Motionen 2553 avstyrks
följaktligen i denna del.

dels att utskottets hemställan under 161 bort ha följande lydelse:

161. beträffande inplacering i stödområde av Ulricehamn att riksdagen
med avslag på propositionens förslag och motionen 1978/
79:2553, yrkandet 1 i motsvarande del, bifaller motionerna
1978/79:2501, yrkandet 1, och 1978/79:2505, i motsvarande
delar, och beslutar om inplacering av kommunen i stödområde

59. Inplacering i stödområde av Aneby, Nässjö och Tranås (mom. 168)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 148 som börjar "Utskottet har”
och slutar "denna del” bort ha .följande lydelse:

De tre kommunerna Aneby, Nässjö och Tranås har de största problemen i
Jönköpings län. Sålunda har Aneby den klart lägsta förvärvsfrekvensen i
länet och en mycket oförmånlig åldersfördelning på befolkningen. Nässjö och
Tranås har båda en negativ befolkningsutveckling och relativt hög arbetslöshet,
för Nässjö hela 3,8 % år 1978. Mot den bakgrunden har utskottet funnit
att de aktuella kommunerna bör placeras i stödområde 1, vilket innebär att

AU 1978/79:23

221

utskottet biträder ett förslag i centerpartiets motion. Beträffande övriga
kommuner i länet tillstyrker utskottet propositionens förslag.

dels att utskottets hemställan under 168 bort ha följande lydelse:

168. beträffande inplacering i stödområde av Aneby, Nässjö och Tranås
att riksdagen bifaller motionen 1978/79:2562, yrkandet 3 c i
motsvarande del, och beslutarom inplacering av kommunerna i
stödområde 1,

60. Inplacering i stödområde av Uppvidinge, Lessebo och Tingsryd (mom.
169 och 170)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 149 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”prppositionens förslag” bort ha (oljande lydelse:

Ovannämnda kommuner i länets östra del har en befolknings- och
sysselsättningsutveckling som kan jämföras med vissa kommuner i det
allmänna stödområdet. Arbetslösheten ligger på en hög nivå, i synnerhet i
Uppvidinge där arbetslösheten var 5,1 96 år 1978. Mot denna bakgrund anser
utskottet att Uppvidinge bör placeras i stödområde 2 samt Lessebo och
Tingsryd i stödområde 1. Utskottets förslag innebär att riksdagen bör bifalla
motionerna 2562 och 2565 vad gäller de aktuella kommunerna. I övrigt
tillstyrker utskottet propositionens förslag.

dels att utskottets hemställan under 169 och 170 bort ha följande
lydelse:

169. beträffande inplacering i stödområde av Uppvidinge att riksdagen
med avslag på propositionens förslag i motsvarande delar
bifaller motionerna 1978/79:2565 och 1978/79:2562, yrkandet
3 c, och beslutar om inplacering av kommunen i stödområde
2,

170. beträffande inplacering i stödområde av Lessebo och Tingsryd att
riksdagen i motsvarande delar bifaller motionerna 1978/79:2565
och 1978/79:2562, yrkandet 3 c, och beslutar om inplacering av
kommunerna i stoflområde 1,

61. Inplacering i stödområde av Högsby (mom. 172)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels atl den del av utskottets yttrande på s. 151 som börjar ”Högsby är” och
slutar ”och 2570” bort ha följande lydelse:

Högsby kommun har den högsta arbetslösheten i länet. Kommunen

AU 1978/79:23

222

beräknas få en fortsatt negativ befolkningsutveckling. Med hänsyn härtill och
i relation till kommuner med motsvarande problem förordar utskottet att
Högsby kommun placeras i stödområde 2 i stället för område 1 som föreslås i
propositionen. Centerns partimotion liksom motionen 2570 bör alltså bifallas
i förevarande delar.

dels att utskottets hemställan under 172 bort ha följande lydelse:

172. beträffande inplacering i stödområde av Högsby att riksdagen
med avslag på propositionens förslag bifaller i motsvarande
delar motionerna 1978/79:2562, yrkandet 3 c,och 1978/79:2570
och beslutar om inplacering av kommunen i stödområde 2,

62. Inplacering i stödområde av Emmaboda och Torsås (mom. 173)

Jan-lvan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 151 som börjar ”För de” och
slutar ”utskottet biträda” bort ha följande lydelse:

Den svaga näringsstrukturen i Torsås motiverar en inplacering i stödområde
1.1 detta stödområde bör även Emmaboda ingå med hänsyn bl. a. till de
svårigheter på grund av strukturomvandlingen i glasindustrin som kommunen
haft under en följd av år. Centerns partimotion bör alltså bifallas
beträffande dessa kommuner.

dels att utskottets hemställan under 173 bort ha följande lydelse:

173. beträffande inplacering i stödområde av Emmaboda och Torsås att
riksdagen bifaller motionen 1978/79:2562, yrkandet 3 c i
motsvarande del, och beslutarom inplacering av kommunerna i
stödområde 1,

63. Inplacering i stödområde av Hultsfred och Vimmerby (mom. 174)

Jan-lvan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 151 som börjar ”För Hultsfred”
och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

( Hultsfred och Vimmerby utgör tillsammans med Högsby ett sammanhängande
område med likartade problem i fråga om sysselsättning och
befolkningsutveckling. Näringslivsstrukturen är tämligen ensidig med dominans
för träindustrin. Utskottet delar uppfattningen i centerns partimotion att
Hultsfred och Vimmerby bör ingå i stödområde 1.

dels att utskottets hemställan under 174 bort ha följande lydelse:

174. beträffande inplacering i stödområde av Hultsfred och Vimmerby
att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2570, i motsva -

AU 1978/79:23

223

rande del, bifaller motionen 1978/79:2562, yrkandet 3 c också i
motsvarande del, och beslutar om inplacering av kommunerna i
stödområde 1.

64. Inplacering i stödområde av Gotland (mom. 177)

Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 153 som börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”motionerna avstyrks” bort ha följande lydelse:
Befolkningen på Gotland har ökat med ca 1 100 personer under 1970-talet.
Samtidigt har emellertid den inomregionala balansen försämrats påtagligt.
Mellersta Gotland med Visby ökar sin befolkning medan för de norra och
södra delarna av länet redovisas en motsatt utveckling. Härigenom har
skapats en allt större spännvidd i länet med utpräglade glesbygdsområden och
en expanderande tätort (Visby). En avgörande faktor för att man skall kunna
hålla uppe befolkningstal och sysselsättning på ön är att man får till stånd en
utbyggnad av den industriella sektorn.

Det finns mot denna bakgrund starka skäl att placera Gotland i stödområde
5. Därmed ges nämligen ökade möjligheter att ge erforderligt stöd i
glesbygden på ön. Utskottet räknar vidare med att regeringen och berörda
myndigheter utnyttjar lokaliseringsstödet flexibelt så att normer för stöd vid
etableringar i Visby med omnejd bestäms klart lägre än vid investeringar i
andra delar på ön.

Utskottets ställningstagande innebär att motionerna 2451 av Erik
Hovhammar m. fl. (m) och 2500 av Torsten Gustafsson (c) och Per-Axel
Nilsson (s) bör bifallas.

dels att utskottets hemställan under 177 bort ha följande lydelse:

177. beträffande inplacering i stödområde av Gotland att riksdagen
med avslag på propositionens förslag i motsvarande del bifaller
motionerna 1978/79:2451 och 1978/79:2500, yrkandet 1, och
beslutar om inplacering av kommunen i stödområde 5,

65. Inplacering i stödområde av Olofström (mom. 181)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 156 som börjar ”Med
utgångspunkt” och slutar ”i stödområden” bort ha följande lydelse:
Olofström har dock som tidigare redovisats haft stora svårigheter att hålla
befolkningssiffrorna uppe. Även arbetslösheten är betydande i kommunen.
Ett enda företag svarar för över hälften av kommunens sysselsättning.
Utskottet anser mot denna bakgrund att Olofström bör placeras i stödområde

Ali 1978/79:23

224

1. Detta överensstämmer med förslaget i centerns partimotion 2562. Övriga
motionsyrkanden beträffande inplacering i stödområde av länets kommuner
avstyrks. Utskottet vill dock i sammanhanget framhålla att i likhet med vad
som gäller för övriga län i sydöstra Sverige det onekligen finns behov av
näringspolitiska och regionalpolitiska insatser. Som framgår tidigare i
betänkandet finns det möjlighet att sätta in sådana åtgärder även utanför
stödområdena.

dels att utskottets hemställan under 181 bort ha följande lydelse:

181. beträffande inplacering i stödområde av Olofström att riksdagen
med avslag på motionen 1978/79:2563 bifaller motionen 1978/
79:2562, yrkandet 3 c i motsvarande del, och beslutar om
inplacering av kommunen i stödområde 1,

66. Inplacering i stödområde av Östra Göinge (mom. 184)

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 159 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”rör stödområdesindelningen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har vid bedömning av yrkandena i frågan om stödområdesindelning
funnit att Östra Göinge bör i enlighet med förslaget i centerns
partimotion 2562 placeras i stödområde 1. Övriga motionsyrkanden som rör
stödområdesindelningen avstyrks. Utskottet vill dock dessutom framhålla
att även till övriga problemkommuner i Kristianstads län kan regionalpolitiskt
stöd utgå efter särskild prövning.

dels att utskottets hemställan under 184 bort ha följande lydelse:

184. beträffande inplacering i stödområde av Ostra Göinge att riksdagen
med avslag på motionerna 1978/79:663, yrkandet 1,
1978/79:1045, yrkandet 1, 1978/79:2437, yrkandet 1, 1978/
79:2453, yrkandet l,samt 1978/79:2507, yrkandet 1, samtliga i
motsvarande delar, bifaller motionen 1978/79:2562, yrkandet
3 c, likaså i motsvarande del, och beslutar om inplacering av
kommunen i stödområde 1,

67. Sysselsättningsskapande åtgärder i Skåne (mom. 191)

Erik Johansson i Simrishamn (s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 162 börjar ”När det” och
slutar "någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig bakom kravet i motionen 2061 att regeringen bör ta
initiativ till en mera aktiv sysselsättningsplanering i Skåne. Formerna för ett
sådant utredningsarbete bör övervägas av regeringen tillsammans med olika

AU 1978/79:23

225

intressenter från Skåne, t. ex. landsting, kommuner, regionala myndigheter
och näringsliv. Som framgår av motionen har även denna del av landet
problem att hålla sysselsättningen uppe till följd av strukturkriser inom för
landsdelen betydelsefulla branscher. Det åtgärdsprogram som presenteras i
motionen bör enligt utskottets uppfattning ligga till grund för den föreslagna
sysselsättningsplaneringen. Som framhålls i motionen bör man därvid ta till
vara de fördelar Skåne har i olika hänseenden, bl. a. i form av närheten till de
stora exportmarknaderna på kontinenten. En satsning av detta slag står inte i
motsättning till en regionalpolitik som går ut på att i första hand stödja de
delar av landet som har en outvecklad industrisektor. Tvärtom innebär ett
starkt näringsliv i Skåne en fördel för hela landet och ökade möjligheter att
stödja andra landsdelar.

Vad utskottet anfört med anledning av motionen 2061 bör regeringen
underrättas om. Det innebär i viss mån att synpunkterna i motionen 2060
tillgodoses. Den motionen synes inte behöva föranleda någon åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 191 bort ha följande lydelse:

191. beträffande sysselsättningspolitiska åtgärder i Skåne att riksdagen
med bifall till motionen 1978/79:2061 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Decentralisering av statlig verksamhet (mom. 18)

Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) anför:

Moderata samlingspartiet har konsekvent drivit linjen att statlig verksamhet
i ökad omfattning bör decentraliseras till regional och lokal nivå. Denna
decentralisering bör ske genom att uppgifter förs över från centrala organ i
Stockholm till andra organ ute i landet. Nytillkommande verksamhet bör i
många fall kunna förläggas utanför Stockholm. Däremot bör man inte flytta
ut de ämbetsverk och andra centrala statliga organ som i dag finns i
Stockholm. Erfarenheterna av den typen av utflyttning är blandade och
stundom direkt negativa. Vi vill påminna om att moderata samlingspartiet
motsatte sig omlokaliseringsetapp II som beslutades år 1973.

2. Behovet av en fullmaktslag om etableringskontroll (mom. 47)

Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) anför:

Vi är motståndare till en lagstiftning om etableringskontroll. En lag av det
slaget skulle vara ett allvarligt ingrepp i den marknadsekonomi som vi i dag
har. Den skulle medföra påtagliga risker för minskad investeringsbenägenhet
med åtföljande förluster för samhällsekonomin. Inte minst från allmän
sysselsättningssynpunkt skulle därför den ifrågasatta lagstiftningen vara

15 Riksdagen 1978/79. 18 sami Nr 23

AU 1978/79:23

226

olycklig. Vi anser att de regionalpolitiska medlen måste bygga på en
samverkan mellan näringsliv och samhälle och inte på tvångsåtgärder av den
typ de socialdemokratiska motionärerna tänker sig.

Utskottet har avslagit det socialdemokratiska motionsyrkandet om en
fullmaktslag. Mot den bakgrunden har vi ansett oss kunna biträda vad
utskottet anfört, trots att motiveringen inte präglas av det konsekventa
avståndstagande mot etableringskontroll som enligt vår mening är befogat.

3. Stödområdesindelningen

Jan-Ivan Nilsson, Arne Fransson, Pär Granstedt och Rune Johnsson i
Mölndal (alla c) anför:

När det gäller landets indelning i stödområden har vi framfört förslag som i
många avseenden skiljer sig från propositionen och utskottsmajoritetens
ställningstaganden. Detta gäller såväl principerna för indelningen som
bedömningen av enskilda kommuner. Vi har dock avstått från att anföra
reservation vid varje enskild formulering som skiljer sig från vårt synsätt. Vi
vill emellertid framhålla att vi givetvis inte godtar utskottets formuleringar i
de fall dessa strider mot vår grundläggande inställning såsom den redovisats i
olika reservationer.

4. Skaraborgs län (mom. 151-155)

Sten Svensson (m) anför:

Skaraborgs län har problem på arbetsmarknaden. Främst situationen i den
nordöstra länsdelen har under senare tid allvarligt försämrats på grund av
svårigheter som uppstått i företag som svarar för en betydande del av
sysselsättningen i de berörda kommunerna. På senare tid har särskilt
Karlsborg fått ytterligare svårigheter. Nu aviseras även en nedläggning av
Luxor Industri AB:s verksamhet i Karlsborg, vilket berör ca 90 anställda i
kommunen.

I motioner föreslås att kommunerna Gullspång, Karlsborg, Falköping och
Töreboda skall inplaceras i stödområde. Dessa krav är i och för sig
välmotiverade. Jag finner dock inte anledning att frångå utskottsmajoritetens
ställningstagande att yttergränsen för nuvarande stödområde i princip ej bör
rubbas. Dessutom har utskottet starkt betonat att regionalpolitisk! stöd skall
kunna utgå även i kommuner utanför stödområdena om det finns sysselsättningsproblem
av strukturell art. Detta uttalande kan som framgår av
utskottets yttrande få betydelse för arbetsmarknaden i Skaraborgs län.

AU 1978/79:23 Bilagor

Bilagor

Bil. 1 Socialutskottets yttrande 1978/79:6 y

Bil. 2 Jordbruksutskottets yttrande 1978/79:4 y

Bil. 3 Näringsutskottets yttrande 1978/79:5 y

Bil. 4 Utbildningsutskottets yttrande 1978/79:2 y

Bil. 5 Tabeller med statistiska uppgifter om utvecklingen i län
och kommuner

Bil. 6 Förslag av länsstyrelser, regeringen och motionärer om
inplacering i stödområden

Bil. 7 Lokaliseringsstöd 1 juli 1965-31 december 1978 fördelat
på län

AU 1978/79:23 Bilagor

Bilagorna 1-4
Yttranden från utskott

AU 1978/79:23 Bilaga 1: SoU 1978/79:6 y

Socialutskottets yttrande
1978/79: 6 y

över propositionen 1978/79:112 om regionalpolitik, såvitt avser
vissa åtgärder i glesbygd

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har genom beslut den 5 april 1979 berett
socialutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen 1978/79: 112 om
regionalpolitik jämte motioner, såvitt angår glesbygdsfrågoma (avsnitt 9).

Socialutskottet yttrar sig över nämnda avsnitt i propositionen i den
del detta berör den försöksverksamhet som avser samhällelig service i
glesbygdsområden. Det har inte väckts någon motion som berör denna
del av propositionen.

Utskottet

En särskild försöksverksamhet beträffande samhällelig service i glesbygdsområden
tar sikte främst på åtgärder för vård och service åt äldre
och handikappade samt aktiviteter för barn och ungdom. Verksamheten
har pågått sedan år 1968. Stödet utgår främst till kommuner och landsting
för särskilda insatser. Avsikten är bl. a. att underlätta för kommunerna
i glesbygdsområden att säkerställa en rimlig vård- och servicenivå.
Försöksverksamheten har gällt bl. a. förskoleverksamhet, snöröjning,
färdtjänst, rehabiliteringsåtgärder, decentraliserad fritidsverksamhet för
såväl äldre som barn och ungdom samt frågor om organisation av äldreomsorgen
i glesbygdsområden. Socialstyrelsens glesbygdskonsulenter biträder
kommunerna vid initiering av nya försöksprojekt. Regeringen beviljar
kommun medel för visst projekt efter förslag från socialstyrelsen.

Medel till den redovisade försöksverksamheten utgår f. n. från reservationsanslaget
A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet
under femte huvudtiteln. För nästa budgetår har riksdagen
anvisat medel under anslaget med 23 500 000 kr. (prop. 1978/79: 100
bil. 8 s. 19, SoU 1978/79: 25, rskr 1978/79: 214). Under de senaste budgetåren
har av medel som anvisats under anslaget 6 milj. kr. per år avdelats
för insatser i glesbygdsområden och det har vid budgetbehandlingen
i riksdagen inte ifrågasatts någon ändring i detta avseende för
nästa budgetår.

I propositionen om regionalpolitik förordas att insatser för sysselsättning
och service i glesbygd samordnas och förstärks. Ett nytt och förstärkt
glesbygdsstöd föreslås, där nuvarande stödformer slås samman
och besluten så långt möjligt decentraliseras. Det föreslås därvid bl. a.
att medel för glesbygdsstödet förs samman och anvisas över ett särskilt
reservationsanslag benämnt Åtgärder i glesbygd. Medlen under anslaget,

AU 1978/79:23 Bilaga 1: SoU 1978/79:6 y

som för nästa budgetår beräknas till 74 000 000 kr., bör enligt propositionen
disponeras för bl. a. social service och omvårdnad och utgå till
kommun för visst projekt. Avsikten är att länsstyrelsen skall ha det samordnande
ansvaret för glesbygdsstödet och besluta om hur de av regeringen
fördelade medlen för länet skall fördelas geografiskt och på de
olika ändamålen.

Utskottet har från de synpunkter utskottet har att företräda inte något
att erinra mot de principer som enligt propositionen skall gälla för
glesbygdsstödet. Ett genomförande av propositionsförslaget får dock
enligt utskottets mening inte leda till att stödet till kommunernas utvecklingsverksamhet
rörande social service och omvårdnad eftersätts. Utskottet
anser vidare att regeringen även i fortsättningen bör disponera vissa
medel för bl. a. mera övergripande försöksprojekt.

Utskottet vill slutligen erinra om att enligt vad ovan sagts riksdagen
redan har anvisat medel för nästa budgetår för den aktuella försöksverksamheten.
Det torde få ankomma på arbetsmarknadsutskottet att
vid sin behandling av det föreslagna nya anslaget Åtgärder i glesbygd
överväga vilka konsekvenser detta bör få för medelsanvisningen under
anslaget.

Stockholm den 3 maj 1979
På socialutskottets vägnar
KERSTI SWARTZ

Närvarande: Kersti Swartz (fp), Nils Carlshamre (m), Evert Svensson
(s), John Johnsson (s), Bengt Bengtsson (c), Ivar Nordberg (s), Britt
Wigenfeldt (c), Sven-Gösta Signell (s), Per Gahrton (fp), Stig Alftin (s),
Gunnar Biörck i Värmdö (m), Lena Uhrsvik (s), Rune Gustavsson (c),
Iris Mårtensson (s) och Arne Magnusson (c).

AU 1978/79:23 Bilaga 2: JoU 1978/79:4 y

Jordbruksutskottets yttrande
1978/79:4 y

med anledning av propositionen 1978/79:112 om regionalpolitik
jämte motioner

Till arbetsmarknadsutskottet

Genom beslut den 5 april 1979 har arbetsmarknadsutskottet berett
jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig över prop. 1978/79:112 om regionalpolitik
jämte motioner i vad avser särskilda åtgärder för glesbygder.

Jordbruksutskottet begränsar sitt yttrande till i propositionen framlagt
förslag om stöd till företag i glesbygder och till de motionsyrkanden som har
samband härmed.

Propositionen

Propositionen innefattar, såvitt nu är i fråga, ett förslag om att föra samman
de anslag som f. n. är inriktade på att stödja sysselsättning, service och social
omvårdnad i glesbygd, och att regeringen skall fördela medlen i form av
ramar för de berörda länen. Möjligheterna att samordna och intensifiera
glesbygdsinsatserna bör därmed öka. Stödet bör utgå i huvudsak i samma
former som f. n. Nuvarande bestämmelser bör i huvudsak gälla även i
fortsättningen. Vissa ändringar bör dock göras. Sålunda bör det regionalpolitiska
jordbruksstödet, skärgårdsstödet och den del av stöd till hemarbete
som inte inordnas i stiftelserna för skyddat arbete (prop. 1977/78:30, AU
1977/78:16, rskr 1977/78:74) slås samman till en stödform. Stödet bör därmed
kunna lämnas till olika former av s. k. kombinationssysselsättning. Bidrag
bör lämnas med högst 125 000 kr. Det bör enligt propositionen ankomma på
regeringen att med utgångspunkt i gällande bestämmelser för de tre
stödformerna utforma enhetliga regler för den nya stödformen, som bör
benämnas stöd till företag i glesbygder.

Regeringens förslag överensstämmer med vad glesbygdsdelegationen
förordat i sin rapport (Ds I 1978:37) Sysselsättning och service i glesbygd.

Det ankommer på regeringen att besluta om glesbygdsstödets
administration. För riksdagens information berörs dock mot bakgrund av
synpunkter som har kommit fram vid remissbehandlingen vissa frågor
rörande handläggningsordningen. Sålunda anförs att länsstyrelsen bör ha det
samordnande ansvaret för glesbygdsstödet och besluta om hur den av
regeringen anvisade medelsramen för länet skall fördelas geografiskt och på
de olika ändamålen. Genom att riktlinjer för glesbygdspolitiken läggs fast i
länsprogrammet garanteras kopplingen till den regionalpolitiska verksamheten
i övrigt.

Fördelningen av medlen på län bör ske efter framställning från resp.

AU 1978/79:23 Bilaga 2: JoU 1978/79:4 y

länsstyrelse. I regleringsbrev och genom ställningstagande till länsprogram
har regeringen möjlighet att ge riktlinjer för hur glesbygdsstödet bör
fördelas.

Glesbygdsdelegationens förslag går ut på att länsstyrelserna efter samråd
med berörda länsorgan skall besluta i de enskilda stödärendena. Länsstyrelserna
skall enligt förslaget också ha möjlighet att delegera ärenden eller grupp
av ärenden. Lantbruksstyrelsen, vissa länsstyrelser och LRF anser att
lantbruksnämnderna bör besluta i sådana stödärenden som rör lantbruksföretag.
Som skäl härför anges behov av samordning med bl. a. andra
stödformer till jordbruk och trädgårdsnäring samt med jordförvärvslagstiftningen.
Vidare framhålls att problem kan uppstå för företagarna att avgöra
vilken myndighet de skall vända sig till, eftersom man först efter prövning av
det enskilda ärendet kan avgöra vilken stödform som är tillämplig och mest
fördelaktig.

Arbetsmarknadsministern, som anför att stödet till företag i glesbygder till
övervägande del torde komma att avse areella näringar, nämner att han efter
samråd med jordbruksministern avser att föreslå regeringen att ärenden
rörande det nya stödet normalt prövas av lantbruksnämnden. Det framhålls
att nämnderna liksom nu skall ha erforderligt samråd med olika organ och
myndigheter i ärenden som inte berör jordbruk, trädgårdsnäring eller
rennäring. Om i något län en stor mängd ärenden har anknytning till
verksamheten vid ett annat länsorgan, t. ex. den regionala utvecklingsfonden,
bör ärenden som inte berör jordbruksfastigheter kunna handläggas
där.

Övriga stödärenden bör prövas av länsstyrelsen.

Motionerna

I motionen 1978/79:1653 hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandet 5), med
hänvisning till vad som anförts i motionen 1978/79:1652 att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av
regionalpolitisk! stöd till de areella näringarna.

I motionen 1978/79:2555 hemställs, att riksdagen måtte uttala 1. att det
nya glesbygdsstödet bör betraktas som inledningen till en regionalpolitisk!
motiverad glesbygdspolitik, som utformas mer från sociala och sysselsättningspolitiska
värderingar än från gängse jordbrukspolitiska principer, samt

2. att det nya glesbygdsstödet bör administreras av länsstyrelsen, som har att
samarbeta med statliga länsorgan, utvecklingsfonden och kommunerna för
att ernå effektivitet, smidighet och en omsorgsfull resursanvändning, med
rätt för länsstyrelsen att delegera lämpliga funktioner till nyssnämnda
organ.

I motionen 1978/79:2562 hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandet 7 d), att
riksdagen beslutar uttala att bl. a. lantbruksnämndernas rådgivningsverk -

AU 1978/79:23 Bilaga 2: JoU 1978/79:4 y

samhet i ökad utsträckning inriktas på lokal rådgivning i enlighet med vad
som anförts i motionen.

I motionen 1978/79:2581 av Åke Wictorsson och Sven Lindberg hemställs
att riksdagen beslutar dels 1. att hos regeringen anhålla att regler för den nya
stödformen Stöd till företag i glesbygder föreläggs riksdagen för beslut, dels
ock 2. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
om handläggningen av ärenden om glesbygdsstöd på länsnivå där bestämmanderätten
skall tillkomma länsstyrelsen.

Utskottet

I samband med införandet av nuvarande särskilda stöd till lantbruksföretag
m. m. i vissa glesbygder framhöll utskottet (JoU 1977/78:22) det angelägna i
att man genom en aktiv regionalpolitik tar till vara alla realistiska sysselsättningstillfällen
för att åstadkomma en önskvärd utveckling i de utpräglade
glesbygdsområdena. I sammanhanget anfördes att de areella näringarna
därvid måste spela en huvudroll.

Ifrågavarande särskilda stöd till lantbruksföretag m. m. liksom det statliga
stödet till skärgårdsföretag utgör värdefulla hjälpmedel i strävandena att
uppnå ett sysselsättningsunderlag och över huvud taget förbättra situationen
för befolkningen i berörda bygder.

I föreliggande proposition framlagt förslag om att stödet till lantbruksföretag
och skärgårdsföretag förs samman i en stödform som också skall
omfatta andra småföretag, hemslöjd, hantverk, småvarv m. m. bör som sägs i
propositionen öka möjligheterna att samordna och intensifiera glesbygdsinsatserna.
Utskottet vill för sin del biträda förslaget.

De bestämmelser som nu gäller för de båda förstnämnda stödformerna har
utformats i enlighet med av riksdagen godkända riktlinjer. Utskottet har för
sin del inte något att erinra mot att regeringen med utgångspunkt i gällande
bestämmelser för berörda stödformer utformar enhetliga regler för den nya
stödformen. Detta innebär bl. a. att utskottet avstyrker i motionen 2581
framfört yrkande om att de nya reglerna bör underställas riksdagen för beslut
(yrkandet 1).

Glesbygdsdelegationens förslag innebär att länsstyrelserna efter samråd
med berörda länsorgan skall besluta i de enskilda stödärendena. Detta har
godtagits av arbetsmarknadsministern utom beträffande det nya stödet till
företag i glesbygder, där han efter samråd med jordbruksministern i
överensstämmelse med vad lantbruksstyrelsen, vissa länsstyrelser och LRF
föreslår, har stannat för att ärendena normalt bör prövas av lantbruksnämnden.

Som framhålls i propositionen bör besluten i enskilda ärenden givetvis
fattas på ett sådant sätt att handläggningen inte onödigtvis kompliceras och så
att medlen får bästa effekt. Utskottet anser att arbetsmarknadsministern

AU 1978/79:23 Bilaga 2: JoU 1978/79:4 y

anfor övertygande skäl för sin uppfattning. Som nämns i propositionen torde
sålunda stödet till foretag i glesbygder till övervägande del komma att avse
areella näringar. Likartat stöd till dessa näringar handhas av lantbruksnämnderna.
Lantbruksnämnderna har stor erfarenhet av rådgivning och stöd till
ensamföretagare med små foretag. Nämnderna har vidare bl. a. genom sina
ortsombud god lokal kännedom och förankring. Genom den satsning på
lokalrådgivare i de bygder där glesbygdsstöd kommer att lämnas, som
föreslagits i budgetpropositionen 1979 och som nyligen godtagits av riksdagen
(JoU 1978/79:20 p. 3), kommer denna förankring att öka. Genom den
rekommenderade handläggningsordningen säkerställs också samordningen
med jordbrukspolitiken.

I propositionen förutsätts att nämnderna vid handläggningen av ifrågavarande
stödärenden, på samma sätt som nu tillämpas i fråga om stödet till
lantbruksföretag och skärgårdsföretag, skall ha erforderligt samråd med olika
organ och myndigheter i ärenden som inte berör jordbruk, trädgårdsnäring
eller rennäring. Utskottet är självfallet av samma uppfattning. Om i något län
en stor mängd ärenden har anknytning till verksamheten vid ett annat
länsorgan, t. ex. den regionala utvecklingsfonden, bör enligt arbetsmarknadsministerns
mening ärenden som inte berör jordbruksfastigheter kunna
handläggas där. Utskottet har för sin del inte något att erinra häremot. Som
anförts i propositionen ankommer det emellertid på regeringen att besluta om
stödets administration.

I överensstämmelse med sitt nu redovisade ställningstagande avstyrker
utskottet i motionerna 2555 (yrkandet 2) och 2581 (yrkandet 2) framlagda
förslag innebärande att beslutanderätten beträffande de enskilda stödärendena
inom ramen för det nya glesbygdsstödet genomgående bör tillkomma
länsstyrelsen.

Något riksdagens uttalande av det slag som förordas i motionen 2555
(yrkande 1) finner utskottet inte påkallat. Motionen avstyrks således även i
förevarande del.

Syftet med det i motionen 1653 framförda yrkandet (yrkandet 5) om
behovet av regionalpolitisk! stöd till de areella näringarna torde i allt
väsentligt vara tillgodosett genom de förslag som framlagts i föreliggande
proposition. Motionen synes därför inte påfordra någon särskild riksdagens
åtgärd i förevarande del.

Enligt motionen 2562 bör lantbruksnämnderna satsa mer av sina resurser
på en utbyggd lokalrådgivning, helt inriktad på glesbygdsområdena.

Utskottet vill erinra om att årets budgetproposition under det på tionde
huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till lantbruksnämnderna innehöll
förslag om en väsentlig förstärkning av den lokala rådgivningsverksamheten
vid lantbruksnämnderna. Förslaget motiverades framför allt av behovet av
ökade rådgivningsinsatser som ett komplement till den vidgade ekonomiska
stödgivningen i de utpräglade glesbygderna. För nästa budgetår har anvisats
medel för inrättande av åtta rådgivartjänster.

AU 1978/79:23 Bilaga 2: JoU 1978/79:4 y

Utskottet finner mot angiven bakgrund inte heller motionen 2562 i
förevarande del (yrkandet 7 d) påkalla någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Stockholm den 8 maj 1979

På jordbruksutskottets vägnar
SVANTE LUNDKVIST

Närvarande: Einar Larsson (c)*, Svante Lundkvist (s), Hans Wachtmeister
(m), Maj Britt Theorin (s), Bertil Jonasson (c), Börje Stensson (fp), Arne
Andersson i Ljung (m), Gunnar Olsson (s), Märta Fredrikson (c), Håkan
Strömberg(s), Ingemar Hallenius (c)*, Stig Alftin (s), Karl-Erik Svartberg (s)*,
Sven Eric Lorentzon (m)* och Wivi-Anne Radesjö (s).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

Avvikande mening

av Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg,
Stig Alftin, Karl-Erik Svartberg och Wivi-Anne Radesjö (alla s) som
anför:

Enligt vår mening är det viktigt att handläggningen av det nya stödet blir så
rationell och enkel som möjligt samtidigt som erforderligt samband upprätthålls
mellan olika verksamhetsområden och över sektorsgränser. Handläggningen
av ärenden rörande det nya glesbygdsstödet bör därför handhas av
länsstyrelsen. Det kan inte vara rationellt att stödärenden handläggs i flera
olika organ. Naturligen borde i stället nödvändigt samråd ske genom
länsstyrelsens försorg. Vi anser därför att ärenden rörande det nya glesbygdsstödet
bör handläggas av länsstyrelsen i samråd med övriga berörda
länsorgan. Likaså anser vi att skäl talar för att reglerna för den nya stödformen
Stöd till företag i glesbygder, i likhet med vad som varit fallet beträffande de
bestämmelser som gäller i fråga om nu tillämpade stödformer, föreläggs
riksdagen för beslut.

Vad nu anförts innebär att vi ansluter oss till de synpunkter som framförs i
motionen 2581. I fråga om administrationen av den nya stödformen
instämmer vi även i syftet med motionen 2555.

I övrigt ansluter vi oss till utskottsmajoritetens uttalanden i detta
ärende.

AU 1978/79:23 Bilaga 3: NU 1978/79:5 y

B 10

Näringsutskottets yttrande
1978/79: 5 y

över propositionen 1978/79:112 om regionalpolitik, i vad avser
stöd till kommersiell service i glesbygd, jämte motioner

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra
sig över avsnitt 9, Särskilda åtgärder för glesbygder, i propositionen
1978/79: 112 om regionalpolitik (s. 116—126) och över motioner i ämnet.
Näringsutskottet har funnit anledning att behandla det angivna avsnittet
i vad avser kommersiell service i glesbygd. Därvid har utskottet
också tagit upp de punkter i propositionen som gäller anslag till sådan
service. Yrkanden i ämnet framställs i två av de motioner som har
väckts med anledning av propositionen och dessutom i motionen
1978/79: 758, som väcktes under allmänna motionstiden. Regeringen
har tidigare i budgetpropositionen (prop. 1978/79: 100) framlagt preliminära
förslag om anslag för bidrag till kommersiell service och för
lån till investeringar för kommersiell service. Budgetpropositionen har
i dessa delar hänvisats till näringsutskottet. Med detta yttrande överlämnar
näringsutskottet till arbetsmarknadsutskottet — under förutsättning
av dess medgivande — dels de nu avsedda punkterna i budgetpropositionen
(bil. 14 punkterna D 7 och V:8), dels motionen 1978/79:
758 i aktuell del (yrkandena 3—5). Näringsutskottet får anföra följande.

Regeringens förslag

Regeringen har i propositionen 1978/79: 100 bilaga 14 (handelsdepartementet)
föreslagit riksdagen

under punkten D 7 (s. 76) att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,
till Bidrag till kommersiell service för budgetåret 1979/80 anvisa ett
förslagsanslag av 2 500 000 kr.,

under punkten V:8 (s. 147) att, i avvaktan på särskild proposition i
ämnet, till Lån till investeringar för kommersiell service för budgetåret
1979/80 anvisa ett investeringsanslag av 6 000 000 kr.

Det sistnämnda anslaget föreslås i propositionen 1978/79: 112 (s. 146)
bli höjt till 8 000 000 kr. Något anslag under rubriken Bidrag till kommersiell
service tas däremot inte upp i denna proposition. Det ingår i
de riktlinjer för åtgärder i glesbygder som regeringen nu föreslår att
de olika anslag som är avsedda för stöd till sysselsättning, service och
social omvårdnad i glesbygder skall föras samman. Under ett nytt
anslag, Åtgärder i glesbygder, skall enligt regeringens förslag (punkten

AU 1978/79:23 Bilaga 3: NU 1978/79:5 y

B 11

C 2, s. 141) för budgetåret 1978/79 anvisas ett reservationsanslag av
74 000 000 kr. Två av de ändamål för vilka medel från detta anslag
skall få disponeras är hemsändningsbidrag till kommuner som subventionerar
hemsändning av dagligvaror och driftstöd till försäljningsställen
för dagligvaror och drivmedel. Regeringen skall fördela medlen
i form av ramar för de berörda länen. I varje län skall sedan länsstyrelsen
fördela medlen mellan de skilda ändamålen mot bakgrund av de
riktlinjer för utvecklingen i länet som har fastställts i länsplaneringen.
Ökad flexibilitet i användningen av medlen och förbättrad samordning
av insatserna för olika slags service betecknas som nödvändiga för att
största möjliga effektivitet skall uppnås.

Motionerna

Yrkanden

Av de motioner som har väckts med anledning av propositionen
1978/79: 112 behandlas här följande:

1978/79:2512 av Ingvar Svanberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen 1.

som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om anslagsformer och handläggningsordning av stöd till kommersiell
service,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om riktlinjer för tillämpningen av investeringsstöd och driftstöd,

3. till Bidrag till kommersiell service under elfte huvudtiteln för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 4 500 000 kr.,

4. till Lån till investeringar för kommersiell service för budgetåret
1979/80 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 2 000 000
kr. förhöjt investeringsanslag av 10 000 000 kr.

1978/79: 2557 av Gösta Bohman m. fl. (ni), såvitt avser hemställan
att riksdagen

14. med avslag på propositionen 1978/79: 112 i motsvarande del ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om organisationsformerna
för anslagsfördelningen till kommersiell service i glesbygd,

15. uttalar att en förbättrad tidningsdistribution i glesbygd i princip
enligt konsumentverkets förslag snarast möjligt skall genomföras.

Vidare behandlas, enligt vad inledningsvis sagts, följande motion
som har väckts under allmänna motionstiden:

1978/79: 758 av Hans Alsén m. fl. (s), såvitt avser hemställan att
riksdagen

3. antar de riktlinjer för hemsändningsbidrag som anges i motionen,

4. omprövar driftstödet så att generösare villkor för anslagsgivande
tillämpas,

AU 1978/79:23 Bilaga 3: NU 1978/79:5 y

B 12

5. beslutar att höja driftstödet med 1 milj. kr. under budgetåret
1979/80 och att medel för detta anvisas inom ramen för hemsändningsbidraget.

Motivering

De hittillsvarande stödåtgärderna för varudistributionen är enligt
motionen 1978/79: 758 otillräckliga. De medel som har anvisats till
investeringsstöd under budgetåret 1978/79 har i sin helhet förbrukats.
Konsumentverket har begärt ett tilläggsanslag av 2 milj. kr., men regeringen
har inte velat medverka härtill. Driftstödet på 500 000 kr. har
däremot inte rönt någon större efterfrågan. Detta beror, anser motionärerna,
på att driftstödet är lågt i förhållande till behovet och på att
villkoren är mycket restriktivt utformade. Även medlen för hemsändningsbidrag
till kommunerna har utnyttjats i ringa mån — 425 000 kr.
av tillgängliga 2,5 milj. kr. Detta förhållande tillskriver motionärerna
kommunernas ekonomiska svårigheter. Då statsbidraget inte täcker
mer än 35 % av totalkostnaderna kan kommunerna bedöma att de
inte har råd att svara för hemsändning till konsumenter i glesbygd.
Därför borde statsbidraget höjas i nivå med statsbidraget till lokal
landsbygdstrafik, dvs. till 75 % av kommunernas kostnader för bidrag
inom det inre stödområdet och till 50 % inom landet i övrigt.

Det är förvånande, heter det i motionen 1978/79: 2512, att regeringen
inte har tagit hänsyn till den negativa reaktionen vid remissbehandlingen
av glesbygdsdelegationens förslag beträffande kommersiell service.
Det är, menar motionärerna, avsevärd risk för att den föreslagna
handläggningsordningcn inte leder till en decentralisering utan i stället
till att ärendena i stor utsträckning förs upp till regeringen. För en del
län torde det inte bli aktuellt med samlade glesbygdsramar. Regeringen
måste disponera medel för de behov som kan uppstå i dessa län. Besluten
måste fattas med hänsyn till att de konkreta projekten kan variera i
storlek och från år till år i olika län. Det finns enligt motionärerna
anledning att avvakta med ställningstagandet till förslaget om decentralisering
av glesbygdsstödet i vart fall till dess konsumentverket
har redovisat sin pågående utredning om komplettering av dagligvarubutikcrnas
service i glesbygd. Motionärerna finner hemsändningsbidragets
nivå otillräcklig men avstår från att yrka på någon ändring,
eftersom de vill närmare överväga bidragets konstruktion. Enligt motionärerna
är de riktlinjer för investeringsstöd och för driftstöd till
butiker som angavs år 1977 (prop. 1977/78: 8, NU 1977/78: 14, rskr
1977/78: 43) alltför snäva. Investeringsstödet bör utgå utan de begränsningar
i inriktningen som riksdagen beslöt om år 1977. Driftstödet bör
inte inskränkas till undantagssituationer utan betraktas som en normal
stödform i glesbygder. Det bör alltså tillämpas relativt generöst i fråga
om olönsamma butiker som fyller en viktig funktion i glesbygdernas

AU 1978/79:23 Bilaga 3: NU 1978/79:5 y

B 13

dagligvaruförsörjning. Driftstödet bör till en början betraktas som en
försöksverksamhet. Konsumentverket bör få i uppdrag att successivt
utvärdera effekterna, pröva alternativa utformningar av stödet och utarbeta
förslag till riktlinjer för dess utformning och tillämpning. Inom
några år bör statsmakterna mera definitivt kunna ta ställning till driftstödets
roll inom konsumentpolitiken. Anslaget Bidrag till kommersiell
service bör enligt motionärerna finnas kvar under det kommande budgetåret
och räknas upp med 2 milj. kr. utöver de 2,5 milj. kr. som står
till buds under budgetåret 1978/79. I vilken mån det föreslagna nya
anslaget Åtgärder i glesbygder till följd därav bör räknas ned får enligt
motionärerna bedömas av vederbörande utskott. Avslutningsvis säger de
sig utgå från att den till konsumentverket knutna glesbygdsnämnden
kommer att finnas kvar i fortsättningen.

Även i motionen 1978/79: 2557 hänvisas till den negativa remissopinionen
gentemot glcsbygdsdelcgationens förslag. Det saknas, anför motionärerna,
en analys som visar att det föreslagna systemet skulle vara
mera ändamålsenligt än det nuvarande. Rationaliseringsvinster uppnås,
hävdar de, om ärenden rörande kommersiell service i glesbygd hanteras
av de instanser som har kompetens på området och som dessutom handlägger
närliggande distributionsproblem.

Konsumentverket har undersökt möjligheterna att förbättra tidningsdistributionen
i glesbygdsområden, framhåller motionärerna. De pekar
på att verkets förslag har mottagits mycket positivt vid remissbehandlingen
och betecknar det som förvånande att regeringen inte har redovisat
undersökningens resultat i propositionen.

Näringsutskottet

Statens stöd till kommersiell service skall enligt regeringens förslag administrativt
och delvis även anslagsmässigt samordnas med andra stödformer
som är inriktade på glesbygderna. Näringsutskottet delar den kritiska
inställning till detta förslag som kommer till uttryck i motionerna
1978/79: 2512 och 1978/79: 2557. En rad betydelsefulla remissinstanser
har motsatt sig en sådan förändring som den regeringen förordar, innebärande
bl. a. att konsumentverket och den dit knutna glesbygdsnämnden
kopplas bort från besluten om servicestöd. Som framhålls i motionen
1978/79: 2512 är konsumentverket just i färd med en utredning om hur
dagligvarubutikerna i glesbygderna skall kunna komplettera sin service.
Näringsutskottet anser mot här angiven bakgrund att den nuvarande ordningen
i fråga om anslag till och beslut om kommersiell service bör bestå.
Detta hindrar inte att länsstyrelserna — såsom redan är fallet — kan
spela en viktig roll vid prövningen av stödärenden och därvid vägledas
av det program för utvecklingen som har framkommit genom länsplaneringen.
Med tillstyrkan av motionerna 1978/79: 2512 och 1978/79: 2557

AU 1978/79:23 Bilaga 3: NU 1978/79:5 y

B 14

i ifrågavarande del föreslår näringsutskottet att de riktlinjer för åtgärder
i glesbygder som anges i propositionen modifieras i enlighet med vad här
sagts. Detta innebär också att riksdagen även för budgetåret 1979/80 bör
anvisa ett förslagsanslag under elfte huvudtiteln till Bidrag till kommersiell
service.

När det gäller användningen av detta anslag tar näringsutskottet först
upp frågan om en ev. ändring av riktlinjerna för hemsändningsbidrag.
En förhöjd bidragsnivå har föreslagits i motionen 1978/79: 758. I den
senare väckta motionen 1978/79: 2512 av delvis samma motionärer
godtas emellertid att nivån t. v. förblir oförändrad. Näringsutskottet
ansluter sig till uppfattningen i den sistnämnda motionen och avstyrker
alltså det berörda yrkandet i motionen 1978/79: 758.

Förutom till hemsändningsbidrag disponeras anslaget för driftstöd till
butiker. I fråga om detta stöd förordas i de båda nyss angivna motionerna
att generösare regler skall tillämpas än de som statsmakterna fastställde
år 1977 och att anslaget i konsekvens härmed skall höjas utöver
det belopp av 2,5 milj. kr. som gäller under detta budgetår och som i
budgetpropositionen preliminärt har föreslagits för budgetåret 1979/80.
Den önskvärda höjningen har i motionen 1978/79: 758 angivits till 1 milj.
kr. och i motionen 1978/79: 2512 till 2 milj. kr.

Näringsutskottet delar motionärernas uppfattning att riktlinjerna för
driftstöd bör bli generösare och att de ekonomiska resurserna för ändamålet
bör ökas. Driftstödet bör inte vara en stödform som tillämpas bara
i undantagsfall utan bör räknas som ett väsentligt inslag i statens åtgärder
för att skapa godtagbara förhållanden för glesbygdsbefolkningen.
Bidragssystemet måste utformas så, att stödet kan bli verkningsfullt
även för butiker med liten omsättning. Konsumentverket bör få i uppdrag
att undersöka behovet av driftstöd på längre sikt och överväga alternativa
utformningar av stödet. På grundval av de närmaste årens erfarenheter
bör statsmakterna mera definitivt ange riktlinjer för driftstödet.
Näringsutskottet tillstyrker de principiella yrkandena rörande
driftstödet i motionerna 1978/79: 758 och 1978/79: 2512. Vad anslagsbeloppet
beträffar ansluter sig utskottet till vad som förordas i den senare
motionen. Näringsutskottets önskan är alltså att arbetsmarknadsutskottet
föreslår riksdagen att till Bidrag till kommersiell service för
budgetåret 1979/80 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
4,5 milj. kr.

För lån till investeringar för kommersiell service har regeringen i
propositionen 1978/79: 112 föreslagit 2 milj. kr. mer än enligt budgetpropositionen,
dvs. 8 milj. kr. På motsvarande sätt som nyss sagts begärs
i motionen 1978/79: 2512 generösare grunder även för investeringsstödet
och en anslagshöjning till 10 milj. kr.

Näringsutskottet tillstyrker motionärernas förslag. De nu gällande riktlinjerna
för investeringsstödet ger sanktion åt en kraftig geografisk be -

AU 1978/79:23 Bilaga 3: NU 1978/79:5 y

B 15

gränsning av stödets användning. Det är angeläget att ansökningar om
investeringsstöd från hela landet kan prövas enligt enhetliga grunder.
Anslaget bör bestämmas till 10 milj. kr.

Slutligen tar näringsutskottet upp det yrkande i motionen 1978/79:
2557 som gäller förbättrad tidningsdistribution i glesbygderna. Det avsedda
förslaget från konsumentverket går ut på att de — f. n. ca 1 000 —
livsmedelshandlare utanför tätorterna som är s. k. B-åtcrförsäljare skall
befrias från den avgift — f. n. ca 100 kr. per månad — som de har att
erlägga till Pressens Samdistribution AB (Presam), vilket företag fungerar
som grossist inom tidningshandeln. Konsumentverket har räknat
med att reformen i nuläget skulle medföra ett medelsbehov av 1,3 milj.
kr. för ett budgetår. Näringsutskottet delar motionärernas uppfattning i
saken och anser följaktligen att riksdagen bör uttala att regeringen snarast
möjligt bör förelägga riksdagen en proposition grundad på konsumentverkets
förslag.

Stockholm den 7 maj 1979

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Fritz Börjesson (c),
Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik Wååg (s),
Birgitta Hambraeus (c), Ingvar Carlsson (s), Margaretha af Ugglas (m),
Lilly Hansson (s), Ivar Högström (s), Ingegärd Oskarsson (c), Olle Wästberg
i Stockholm (fp)1, Rune Johansson i Ljungby (s), Bertil Dahlén
(fp)2 och Svcn-Olof Träff (m).

1 i vad avser investeringsstöd och tidningsdistribution.

- i vad avser övriga frågor.

Avvikande meningar

1. beträffande driftstöd av Sven Andersson i Örebro (fp), Margaretha
af Ugglas (m), Bertil Dahlén (fp) och Sven-Olof Träff (m) som anser
att den del av utskottets yttrande som börjar med ”Näringsutskottet
delar” och slutar med ”4,5 milj. kr.” bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet anser att ytterligare erfarenheter av driftstödet bör
avvaktas och är inte berett att nu föreslå någon ändring av gällande regler
för detta stöd. Utskottet avstyrker de yrkanden i motionerna 1978/
79: 758 och 1978/79: 2512 som avser driftstödet och förordar att det
berörda anslaget fastställs till det belopp som regeringen har angivit i
budgetpropositionen. Näringsutskottets önskan är alltså att arbetsmarknadsutskottet
föreslår riksdagen att till Bidrag till kommersiell service

16 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 23 .

AU 1978/79:23 Bilaga 3: NU 1978/79:5 y

B 16

för budgetåret 1979/80 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 2,5 milj. kr.

2. beträffande investeringsstöd av Sven Andersson i örebro (fp), Margaretha
af Ugglas (m), Olle Wästberg i Stockholm (fp) och Sven-Olof
Träff (m) som anser att den del av utskottets yttrande som börjar med
”Näringsutskottet tillstyrker” och slutar med ”10 milj. kr.” bort ha
följande lydelse:

Näringsutskottet tillstyrker att anslaget fastställs till det av regeringen
slutgiltigt föreslagna beloppet. För dispositionen av anslaget bör nuvarande
riktlinjer gälla. Motionen 1978/79: 2512 avstyrks alltså i nu berörd
del.

AU 1978/79:23 Bilaga 4: UbU 1978/79:2 y

B 17

Utbildningsutskottets yttrande
1978/79: 2 y

med anledning av propositionen 1978/79: 112 om regionalpolitik såvitt
»uller tjänst sorn professor i rcgionalekononii jämte motion

Till arbetsmarknadsutskottet

Genom beslut den 5 april 1979 har arbetsmarknadsutskottet hemställt
om utbildningsutskottets yttrande över vad som anförts i avsnittet
10.3 i propositionen 1978/79: 112 om regionalpolitik (s. 134 samt hem
ställan under punkterna S och 9 på s. 136).

En under allmänna motionstiden väckt och till utbildningsutskottet
remitterad motion 1978/79: 1881 har utbildningutskottet behandlat i
detta sammanhang. Med överlämnande av denna motion vill utskottet
anföra följande.

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i propositionen 1978/79:
112 (s. 134) och motionen 1978/79: 1881 att en tjänst som professor i
rcgionalekononii vid universitetet i Umeå skulle stärka den regionalekonomiska
forskningen i landet och medföra en betydelsefull breddning av
universitetets regionalpolitiska forskningsverksamhet. Den skulle också
förstärka forskningen kring de regionalpolitiska problemen i Norrland.
Arbetsmarknadsutskottet bör därför enligt utbildningsutskottets mening
med bifall till propositionen 1978/79: 112 och motionen 1978/79: 1881
bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor i regionalekonomi
vid universitetet i Umeå den 1 juli 1979.

Riksdagen har genom beslut den 4 april 1979 under anslagsrubriken
Samhällsvetenskapliga fakulteterna under nionde huvudtiteln för budgetåret
1979/80 anvisat ett reservationsanslag av 106 611 000 kr. (prop.
1978/79: 100, UbU 1978/79: 25, rskr 1978/79: 244). Utskottet tillstyrker
att arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen med ändring av sitt
nämnda beslut anvisar ett reservationsanslag av 106 911 000 kr.

Stockholm den 19 april 1979

På utbildningsutskottets vägnar
CLAES ELMSTEDT

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Claes Elmstedt (c), Ove Nordstrandh
(m), Bengt Wiklund (s). Sven Johansson (c), Lars Gustafsson
(s). Gösta Karlsson (c). Helge Hagberg (s). Hans Nyhage (m), Christina
Rogcstam (c). Jörgen Ullcnhag (fp). Margit Sandéhn (s), Iris Mårtensson
(s). Marianne Stålberg (s). Egon Jacobsson (s) och Ylva Annerstedt
(fp).

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller

B 18

Bilaga 5
Statistiska uppgifter

Innehållsförteckning

Statistiska uppgifter om utvecklingen i län och kommuner 1970 till

1985 B 19

Riket B 20

Norrbottens län B 22

Västerbottens län B 24

Västernorrlands län B 26

Jämtlands län B 28

Gävleborgs län B 30

Kopparbergs län B 32

Värmlands län B 34

Örebro län B 36

Västmanlands län B 38

Uppsala län B 40

Stockholms län B 42

Södermanlands län B 44

Östergötlands län B 46

Skaraborgs län B 48

Älvsborgs län B 50

Göteborgs och Bohus län B 52

Hallands län B 54

Jönköpings län B 56

Kronobergs län B 58

Kalmarlän B 60

Gotlands län B 62

Blekinge län B 63

Kristianstads län B 64

Malmöhus län B 66

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller

B 19

Statistiska uppgifter om utvecklingen i län och kommuner 1970 till 1985

I denna bilaga redovisas statistiska uppgifter som belyser den regionala

utvecklingen perioden 1970 till 1985.

Följande uppgifter redovisas:

1. Folkmängd 1970, 1978 och 1985

Uppgifterna för år 1970 är hämtade från folk- och bostadsräkningen 1970.
Nuvarande kommunindelning har använts. 1978 års uppgifter avser
folkmängden per 31 december. 1985 års data är hämtade från länsstyrelsernas
officiella prognoser framtagna för översynen av länsplaneringen
våren 1978.

2. Förvärvsfrekvenser 1970, 1977 och 1985

Förvärvsfrekvenserna mäts som andelen förvärvsarbetande minst 20
tim/vecka av den arbetsföra befolkningen, dvs. åldrarna 16 till 64 år. 1970
års uppgifter är hämtade från folk- och bostadsräkningen 1970. Uppgifterna
för år 1977 grundas på en bearbetning av inkomststatistiken som har
gjorts inom statistiska centralbyrån på uppdrag av industridepartementet.
Underlaget är en totalräkning av samtliga deklarationer. 1978 års uppgifter
föreligger därför först hösten 1979. Materialet är jämförbart med folkräkningsdata.
1985 års uppgifter är hämtade från länsstyrelsernas officiella
prognoser.

3. Arbetslöshet 1971 och 1978

Siffrorna avser andelen arbetslösa av den arbetsföra befolkningen i
åldrarna 16-64 år vid utgången av året före räkningsåret. 1971 års värden är
hämtade från underlaget till 1972 års regionalpolitiska proposition 111 och
avser den dåvarande sökandestatistiken. 1978 års uppgifter avser antalet
kvarstående arbetssökande för omedelbar placering mätt i procent av den
arbetsföra befolkningen. Detta mått på arbetslösheten utgör vad som
närmast motsvarar det tidigare använda måttet.

4. Statistik om arbetsmarknadsläget

På länsnivå redovisas antal arbetssökande och lediga platser samt personer
i arbetsmarknadspolitiska åtgärder vid utgången av mars 1979 samt
helårsdata för antal arbetssökande och lediga platser 1978. Sökandestatistiken
avser antalet vid månadens utgång kvarstående arbetssökande för
omedelbar placering. Observera att de procenttal som anges i denna tabell
är andelar av arbetskraften, som utgör summan av antalet personer i arbete
samt antalet arbetslösa enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU).
Andelstalen i punkterna 2 och 3 ovan är procent av hela befolkningen i
åldrarna 16-64 år. Siffrorna i punkterna 3 och 4 blir därför med
nödvändighet olika.

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller

B 20

Riket

Befolkning 1970, 1978 och 1985

Län Befolkning 1970=100

1970 1978 1985 1978 1985

Norrbottens	255 156	266 329	258 281	104	101
Västerbottens	233 205	240 601	242 677	103	104
Västernorrlands	267 450	268 110	270 199	100	101
Jämtlands	131 304	134 420	133 567	102	' 102
Gävleborgs	293 430	294 288	293 380	100 ■	100
Kopparbergs	277 201	284 490	288 558	103	104
Värmlands	284 498	284 892	284 895	100	100
Örebro	275 492	274 268	275 195	100	100
Västmanlands	261 564	259 692	260 832	99	100
Uppsala	217 292	239 090	245 836	110	113
Stockholms	1 476 704	1 519 114	1 583 564	103	107
Södermanlands	248 270	252 067	250 366	102	101
Östergötlands	382 205	392 057	399 092	103	104
Skaraborgs	258 525	267 342	269 626	103	104
Älvsborgs	402 242	422 828	422 152	105	105
Göteborgs o. Bohus	715 201	713 469	705 393	100	99
Hallands	199 728	227 175	239 170	114	120
Jönköpings	299 362	302 407	308 600	101	103
Kronobergs	166 852	171 434	172 859	103	104
Kalmar	240 856	241 340	239 266	100	99
Gotlands	53 780	54 935	53 209	102	99
Blekinge	153 516	154 368	149 125	101	97
Kristianstads	264 161	276 983	286 397	105	108
Malmöhus	718 537	742 738	744 505	103	104
Riket	8 076 531	8 284 437	8 376 749	103	104

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller

Riket

Förvärvsfrekvens 1970,	1977 och	1985 sami	arbetslösa	1971 och	1978
Län		Förvärvsfrekvens	Arbetslösa i %
	1970	1977	1985	1971	1978
Norrbottens	56	64	65	2,9	5,1
Västerbottens	58	65	66	2,2	2,8
Västernorrlands	60	66	67	1,8	2,7
Jämtlands	59	64	68	1,7	2,3
Gävleborgs	61	65	67	1,7	2,7
Kopparbergs	61	65	67	1,5	2,2
Värmlands	62	65	69	2,0	3,2
Örebro	64	68	71	1,1	2,3
Västmanlands	64	68	70	1,1	2,4
Uppsala	63	68	68	0,8	1,5
Stockholms	66	71	73	0,5	1,1
Södermanlands	65	68	70	1,3	2,7
Östergötlands	64	68	72	0,8	1,9
Skaraborgs	64	68	71	1,2	1,8
Älvsborgs	67	69	70	U	2,3
Göteborgs o. Bohus	63	66	69	1,1	2,2
Hallands	65	67	71	1,1	1,6
Jönköpings	65	67	69	1,0	2,0
Kronobergs	65	67	66	1,0	2,0
Kalmar	63	66	70	1,2	2,0
Gotlands	66	70	72	1,2	1,1
Blekinge	64	67	69	1,3	2,4
Kristianstads	66	68	70	1,0	1,9
Malmöhus	67	69	73	1,1	2,3

Riket

64 68 70 1,2 2,1

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller B 22

Norrbottens län

Befolkning 1970, 1978 och 1985

Kommun		Befolkning		1970=	=100
1970	1978	1985	1978	1985
Arvidsjaur	8 329	8 127	8 181	98	98
Arjeplog	4 369	4 049	3 905	93	89
Jokkmokk	8 032	7 324	6515	91	81
Överkalix	6 048	5212	4 684	86	77
Kalix	18 144	19 129	17 886	105	99
Övertorneå	7 365	6 293	5 575	85	76
Pajala	10 793	8 909	7 737	83	72
Gällivare	25 408	24 783	22 178	98	87
Älvsbyn	8 713	9 390	8 603	108	99
Luleå	58 668	67 180	69 945	115	119
Piteå	32 763	37 556	36 579	115	112
Boden	27 089	28 752	28 058	106	104
Haparanda	8 901	9 275	9 074	104	102
Kiruna	30 534	30 350	29 361	99	96
Länet	255 156	266 329	258 281	104	101
Riket				103	104

Förvärvsfrekvens 1970, 1977 och 1985 samt arbetslösa 1971 och 1978

Kommun		Förvärvsfrekvens	Arbetslösa i %
1970	1977	1985	1971	1978
Arvidsjaur	54	61	62	3,1	5,9
Arjeplog	55	59	63	3,0	5,5
Jokkmokk	53	63	63	3,3	4,4
Överkalix	50	59	61	4,9	5,9
Kalix	54	63	64	3,3	4,9
Övertorneå	45	54	58	5,1	9,4
Pajala	44	50	51	8,1	10,4
Gällivare	56	64	64	2,6	6,9
Älvsbyn	52	60	59	4,1	6,1
Luleå	60	68	70	1,9	3,6
Piteå	59	64	64	2,3	3,9
Boden	61	68	70	2,1	3,3
Haparanda	51	57	59	3,3	7,3
Kiruna	58	65	64	2,6	6,6
Länet	56	64	65	2,9	5,1
Riket	64	68	70	1,2	2,1

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller

Norrbottens län

A rbetsmarknadsläget

B 23

		% av	arbetskraften
	Antal	Länet	Riket
Arbetssökande, mars 1979 Arbetssökande, medeltal 1978	7 836 8 151	6,08 6,34	2,40 2,44
Lediga platser, mars 1979 Lediga platser, medeltal 1978	1 531 652
Sökande per ledig plats, mars 1979 Sökande per ledig plats, medeltal 1978	5,12 12,5
1 beredskapsarbete, mars 1979	5 942	4,61	1,57
1 AMU, mars 1979	5 076	3,94	1,46
1 halvskyddad och skyddad verksam-het, arkivarbete och arbetsprövning/ arbetsträning, mars 1979	2 378	1.84	1,16

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller B 24

Västerbottens län

Befolkning 1970, 1978 och 1985

Kommun		Befolkning		1970=	=100
1970	1978	1985	1978	1985
Nordmaling	8 156	7 852	7 490	96	92
Vindeln	7 621	7 122	7 268	94	95
Robertsfors	7 552	7 530	7 352	100	97
Norsjö	10 872	10 048	9 732	92	90
Storuman	8 777	8 352	7 922	95	90
Sorsele	4 306	3 944	3 883	92	90
Vännäs	12 094	11 397	U 251	94	93
Vilhelmina	8712	8 772	8 635	101	99
Åsele	9 443	8 743	8 898	93	94
Umeå	69 423	78 827	81 794	114	118
Lycksele	14 803	14 573	15 128	98	102
Skellefteå	71 446	73 441	73 324	103	103
Länet	233 205	240 601	242 677	103	104
Riket				103	104

Förvärvsfrekvens 1970,	1977 och	1985 sami	arbetslösa	1971 och	1978
Kommun		Förvärvsfrekvens	Arbetslösa i %
	1970	1977	1985	1971	1978
Nordmaling	57	62	62	3,5	2,0
Vindeln	53	58	61	2,3	2,3
Robertsfors	58	62	65	1,9	2,7
Norsjö	53	60	61	2,6	4,8
Storuman	51	59	61	2,2	2,7
Sorsele	48	53	57	3,2	7,3
Vännäs	57	62	61	1,4	2,9
Vilhelmina	54	61	62	4,1	5,8
Åsele	54	59	62	4,6	5,5
Umeå	64	69	71	1,7	1,8
Lycksele	54	64	66	2,2	3,1
Skellefteå	58	65	66	2,5	2,7
Länet	58	65	66	2,3	2,8

Riket

64 68 70 1,2 2,1

Ali 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller

Västerbottens län

A rbetsmarknadslägel

B 25

% av arbetskraften

Antal Länet Riket

Arbetssökande, mars 1979	4 253	3,59	2,40
Arbetssökande, medeltal 1978	3910	3,26	2,44
Lediga platser, mars 1979	716
Lediga platser, medeltal 1978	874
Sökande per ledig plats, mars 1979	5,94
Sökande per ledig plats, medeltal
1978	4,47
I beredskapsarbete, mars 1979	3214	2,71	1,57
I AMU, mars 1979	2 041	1,72	1,46
I halvskyddad och skyddad verksam-
het, arkivarbete och arbetsprövning/
arbetsträning, mars 1979	2001	1,69	1,16

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller B 26

Västernorrlands län

Befolkning 1970, 1978 och 1985

Kommun		Befolkning		1970:	=100
1970	1978	1985	1978	1985
Ånge	15 022	13 503	13 131	90	87
Timrå	17 789	18 904	19 953	106	112
Härnösand	26 933	27 360	27 522	102	102
Sundsvall	90 662	94 375	96 468	104	106
Kramfors	29 090	27 091	26 160	93	90
Sollefteå	27 580	26 125	25 754	95	93
Örnsköldsvik	60 374	60 752	61 211	101	101
Länet	267 450	268 110	270 199	100	101
Riket				103	104

Förvärvsfrekvens 1970, 1977 och 1985 samt arbetslösa 1971 och 1978

Kommun		Förvärvsfrekvens	Arbetslösa i %
1970	1977	1985	1971	1978
Ånge	53	60	65	2,3	2,6
Timrå	60	66	66	1,6'	2,9
Härnösand	62	69	70	1,3	1,6
Sundsvall	63	67	68	1,6'	2,6
Kramfors	56	63	66	2,1	2,7
Sollefteå	57	63	68	2,8	4,1
Örnsköldsvik	58	64	66	1,8	2,6
Länet	60	66	67	1,8	2,7
Riket	64	68	70	1,2	2,1

1 Redovisas gemensamt.

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller

Västernorrlands län

A rbetsmarknadsläget

B 27

	Antal	% av arbetskraften Länet Riket
Arbetssökande, mars 1979	4417	3,39	2,40
Arbetssökande, medeltal 1978	4 082	3,14	2,44
Lediga platser, mars 1979	986
Lediga platser, medeltal 1978	560
Sökande per ledig plats, mars 1979	4,48
Sökande per ledig plats, medeltal
1978	7,29
1 beredskapsarbete, mars 1979	2 925	2,24	1,57
I AMU, mars 1979	2 675	2,05	1,46
I halvskyddad och skyddad verksam-
het, arkivarbete och arbetsprövning/
arbetsträning, mars 1979	2011	1,54	1,16

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Jämtlands län Befolkning 1970, 1978 och 1985	Tabeller			B 28
Kommun		Befolkning		1970=	=100
1970	1978	1985	1978	1985
Ragunda	8 501	7 645	7 641	90	90
Bräcke	9 950	9 276	9 048	93	91
Krokom	12 990	13 231	12 448	102	96
Strömsund	18 476	17 505	17 299	95	94
Åre	9614	9 301	8 621	97	90
Berg	9 456	8916	8 552	94	90
Härjedalen	12 729	13 143	12 705	103	100
Ostersund	49 588	55 403	57 253	112	116
Länet	131 304	134 420	133 567	102	102
Riket				103	104

Förvärvsfrekvens 1970, 1977 och 1985 samt arbetslösa 1971 och 1978
Kommun		Förvärvsfrekvens	Arbetslösa i %
	1970	1977	1985	1971	1978
Ragunda	53	59	64	2,4	3,1
Bräcke	54	62	66	0,9	2,5
Krokom	57	62	68	2,2	1,5
Strömsund	53	60	62	2,7	3,9
Åre	57	62	67	2,3	2,1
Berg	54	57	64	2,5	3,5
Härjedalen	54	59	66	1,5	2,9
Ostersund	65	68	71	1,1	1,5
Länet	59	64	68	1,7	2,3

Riket

64 68 70 1.2 2,1

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller

Jämtlands län

A rbetsmarknadsläget

B 29

	Antal	% av Länet	arbetskraften Riket
Arbetssökande, mars 1979	1 854	2,84	2,40
Arbetssökande, medeltal 1978	1 737	2,64	2,44
Lediga platser, mars 1979	679
Lediga platser, medeltal 1978	460
Sökande per ledig plats, mars 1979	2,73
Sökande per ledig plats, medeltal
1978	3,77
1 beredskapsarbete, mars 1979	1 892	2,90	1,57
1 AMU, mars 1979	1011	1,55	1,46
1 halvskyddad och skyddad verksam-
het, arkivarbete och arbetsprövning/
arbetsträning, mars 1979	1 438	2,20	1,16

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller B 30

Gävleborgs län

Befolkning 1970, 1978 och 1985

Kommun		Befolkning		1970=	400
1970	1978	1985	1978	1985
Ockelbo	6 724	6512	6 501	97	97
Hofors	15 644	13 797	12 949	88	83
Ovanåker	13 164	13 691	14 379	104	109
Nordanstig	11 464	11 840	11 584	103	101
Ljusdal	22 489	21 623	21 437	96	95
Gävle	84 464	87 491	88 521	104	105
Sandviken	43 642	43 078	42 297	99	97
Söderhamn	31 826	31 536	31 672	99	100
Bollnäs	27 732	27 636	27 606	100	100
Hudiksvall	36 281	37 084	36 434	102	100
Länet	293 430	294 288	293 380	100	100
Riket				103	104

Förvärvsfrekvens 1970,	1977 och	1985 samt	arbetslösa	1971 och	1978
Kommun		Förvärvsfrekvens	Arbetslösa i %
	1970	1977	1985	1971	1978
Ockelbo	57	63	65	1,3'	2,5
Hofors	61	64	67	1,5	3,3
Ovanåker	60	65	67	1,6	2,0
Nordanstig	58	60	62	1,32	2,3
Ljusdal	56	58	62	2,4	3,9
Gävle	64	68	68	1,9	2,6
Sandviken	63	65	68	1,3'	2,7
Söderhamn	60	65	67	1,8	3,2
Bollnäs	51	65	68	1,8	2,1
Hudiksvall	62	65	67	L32	2,3
Länet	61	65	67	1,7	2,7
Riket	64	68	70	1,2	2,1

1 Redovisas gemensamt.

2 Redovisas gemensamt.

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller

Gävleborgs län

A rbetsmarknadsläget

		% av arbetskraften
	Antal	Länet	Riket
Arbetssökande, mars 1979 Arbetssökande, medeltal 1978	4 590 4 505	3,26 3,17	2,40 2,44
Lediga platser, mars 1979 Lediga platser, medeltal 1978	1 834 824
Sökande per ledig plats, mars 1979 Sökande per ledig plats, medeltal 1978	2,50 5,47
1 beredskapsarbete, mars 1979	3 230	2,29	1,57
1 AMU, mars 1979	2 191	1,55	1,46
1 halvskyddad och skyddad verksam-het, arkivarbete och arbetsprövning/ arbetsträning, mars 1979	2 225	1,58	1,16

17 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 23

Ali 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller B 32

Kopparbergs län

Befolkning 1970, 1978 och 1985

Kommun		Befolkning		1970=	=100
1970	1978	1985	1978	1985
Vansbro	9004	8 498	8 421	94	94
Malung	12212	11 999	11 546	98	95
Gagnef	8 184	9 738	10096	119	123
Leksand	2 388	13 275	13 204	107	107
Rättvik	10 839	11 003	11 234	102	104
Orsa	6 929	7 272	7417	105	107
Älvdalen	9 030	8 392	8 633	93	96
Smedjebacken	13 188	13 499	12 482	102	95
Mora	17 103	18 926	18 677	lil	109
Falun	46 556	49 585	50 291	107	108
Borlänge	43 775	45 850	48 232	105	110
Säter	9 838	10 489	10 088	107	103
Hedemora	16 854	16 999	17 020	101	101
Avesta	28 083	26 667	28 358	95	101
Ludvika	33 218	32 298	32 859	97	99
Länet	277 201	284 490	288 558	103	104

Riket 103 104

Förvärvsfrekvens 1970, 1977 och 1985 samt arbetslösa 1971 och 1978

Kommun Förvärvsfrekvens Arbetslösa i %

	1970	1977	1985	1971	1978
Vansbro	55	60	64	1,9	2,8
Malung	63	64	68	1,8	3,1
Gagnef	58	63	64	1,31	1,5
Leksand	59	63	66	1,7	1,7
Rättvik	59	61	64	2,1	2,5
Orsa	54	61	63	1,3	1,4
Älvdalen	51	60	64	3,9	4,2
Smedjebacken	60	65	67	LO2	3,0
Mora	59	65	67	1,5	1,6
Falun	65	68	70	1,3	1.7
Borlänge	62	66	67	1,3'	1,9
Säter	67	70	70	1,2	1,1
Hedemora	62	68	69	2,0	1,6
Avesta	60	64	66	1,6	2,4
Ludvika	60	64	67	LO2	3,4
Länet	61	65	67	1,5	2,2
Riket	64	68	70	1,2	2,1

1 Redovisas gemensamt.

2 Redovisas gemensamt.

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller

Kopparbergs län

A rbetsmarknadsläget

B 33

		% av arbetskraften
	Antal	Länet	Riket
Arbetssökande, mars 1979 Arbetssökande, medeltal 1978	3 730 3 547	2,75 2,63	2,40 2,44
Lediga platser, mars 1979 Lediga platser, medeltal 1978	1 755 889
Sökande per ledig plats, mars 1979 Sökande per ledig plats, medeltal 1978	2,13 3,99
1 beredskapsarbete, mars 1979	2 229	1,70	1,57
1 AMU, mars 1979	1 796	1,33	1,46
1 halvskyddad och skyddad verksam-het, arkivarbete och arbetsprövning/ arbetsträning, mars 1979	1 777	1,31	1,16

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller
Värmlands län

Befolkning 1970, 1978 och 1985

B 34

Kommun Befolkning 1970=100

	1970	1978	1985	1978	1985
Kil	8	284	10	885	11	239	131	136
Eda	9	999	9	493	9	147	95	92
Torsby	16	926	15	749	15	179	93	90
Storfors	5	609	5	377	5	140	96	92
Hammarö	10	679	11	460	12	125	107	114
Munkfors	5	720	5	300	5	046	93	88
Forshaga	9	477	12	012	12	325	127	130
Grums	10	350	10	985	11	082	106	107
Årjäng	9	988	9	743	9	625	98	96
Sunne	14	056	13	416	13	384	95	95
Karlstad	72	290	73	619	74	940	102	104
Kristinehamn	27	780	27	269	27	508	98	99
Filipstad	16	253	15	005	14	682	92	90
Hagfors	19	533	18	058	17	195	92	88
Arvika	27	292	27	100	27	156	99	100
Säfne	20	262	19	421	19	122	96	94
Länet	284 498	284 892	284 895	100	100

Riket

103 104

Ali 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller B 35

Värmlands län

Förväivsfrekvens 1970, 1977 och 1985 sami arbetslösa 1971 och 1978

Kommun		Förvärvsfrekvens	Arbetslösa i %
1970	1977	1985	1971	1978
Kil	62	64	65	0,8	3,0
Eda	59	63	65	3,01	3,2
Torsby	56	58	66	2,9	5,7
Storfors	63	63	67	2,9	3,5
Hammarö	65	69	72	1,22	1,6
Munkfors	60	63	65	2,8	3,4
Forshaga	61	67	69	2,0	2,8
Grums	63	65	67	2,4	2,5
Årjäng	61	62	67	3,0	2,8
Sunne	58	62	67	2,9	4,3
Karlstad	64	69	72	1,22	2,8
Kristinehamn	65	68	72	1,6	2,9
Filipstad	63	64	69	1,7	2,4
Hagfors	59	62	67	1,9	4,2
Arvika	58	63	67	3,0'	3,5
Säffle	62	64	66	1,7	3,8
Länet Riket	62	65	69	2,0	3,2
64	68	70	1,2	2,1
1 Redovisas gemensamt. 2 Redovisas gemensamt.

A rbetsmarknadsläget
		% av	arbetskraften
	Antal	Länet	Riket
Arbetssökande, mars 1979 Arbetssökande, medeltal 1978	5 624 5 203	4,03 3,72	2,40 2,44
Lediga platser, mars 1979 Lediga platser, medeltal 1978	1 630 1 019
Sökande per ledig plats, mars 1979 Sökande per ledig plats, medeltal 1978	3,45 5,11
1 beredskapsarbete, mars 1979	2 808	2,01	1,57
I AMU, mars 1979	1 668	1,19	1,46
1 halvskyddad och skyddad verksam-het, arkivarbete och arbetsprövning/ arbetsträning, mars 1979	1 735	1,24	1,16

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller B 36

Örebro län

Befolkning 1970, 1978 och 1985

Kommun		Befolkning		1970=	=100
1970	1978	1985	1978	1985
Laxå	9 472	8 757	8 306	93	88
Hallsberg	16 821	17 180	17 152	102	102
Degerfors	11 885	12 255	11 570	103	97
Hällefors	11 907	10 830	10 227	91	86
Ljusnarsberg	7 432	7 068	6 960	95	94
Örebro	117 643	116817	118 674	99	101
Kumla	16 225	17 662	18 149	109	112
Askersund	11 202	11 624	11 405	104	102
Karlskoga	39 687	37 252	37 583	94	95
Nora	9 009	9911	9 734	110	108
Lindesberg	24 209	24 912	24 556	103	101
Länet	284 498	284 892	284 895	100	100
Riket				103	104

Förvärvsfrekvens 1970,	1977 och	1985 sami	arbetslösa	1971 och	1978
Kommun		Förvärvsfrekvens	Arbetslösa i %
	1970	1977	1985	1971	1978
Laxå	63	66	67	1,2	3,4
Hallsberg	63	65	67	1,8	2,1
Degerfors	62	64	68	1,5	3,4
Hällefors	62	64	67	1,2	2,3
Ljusnarsberg	58	63	66	1,8	3,0
Orebro	65	69	73	1,4	2,1
Kumla	64	68	71	1,3	2,0
Askersund	61	65	67	1,1	2,3
Karlskoga	64	69	73	1,6	2,6
Nora	65	68	73	1,1	2,4
Lindesberg	63	68	70	1,2	2,4
Länet	64	68	71	1,4	2,3
Riket	64	68	70	1,2	2,1

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller

Örebro län

A rbetsmarknadslägel

B 37

		96 av arbetskraften
	Antal	Länet	Riket
Arbetssökande, mars 1979 Arbetssökande, medeltal 1978	3 867 3 606	2,82 2,64	2,40 2,44
Lediga platser, mars 1979 Lediga platser, medeltal 1978	1 552 1017
Sökande per ledig plats, mars 1979 Sökande per ledig plats, medeltal 1978	2,49 3,55
1 beredskapsarbete, mars 1979	2 111	1,54	1,57
1 AMU, mars 1979	2 145	1,57	1,46
I halvskyddad och skyddad verksam-het, arkivarbete och arbetsprövning/ arbetsträning, mars 1979	1 268	0,93	1,16

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller B 38

Västmanlands län

Befolkning 1970, 1978 och 1985

Kommun		Befolkning			1970=100
1970	1978	1985	1978	1985
Skinnskatteberg	5 459	5 386	5 296	99	97
Surahammar	10 968	11 427	11 189	104	102
Heby	13 298	13 257	12919	100	97
Kungsör	8 231	8 534	8 645	104	105
Hallstahammar	18 936	18 437	17 589	97	93
Norberg	6 745	6 705	6 499	99	96
Västerås	116 849	117599	120 945	101	104
Sala	19 627	20 717	19 797	106	101
Fagersta	16 923	15 361	15 596	91	92
Köping	29 713	27 426	27 198	92	92
Arboga	14815	14 843	15 159	100	102
Länet	261 564	259 692	260 832	99	100
Riket				103	104

Förvärvsfrekvens 1970, 1977 och 1985 sami arbetslösa 1971 och 1978

Kommun		Förvärvsfrekvens	Arbetslösa i %
1970	1977	1985	1971	1978
Skinnskatteberg	60	65	66	1,2'	1,9
Surahammar	64	66	68	1,2	3,1
Heby	62	63	65	0,6	2,3
Kungsör	62	66	69	2,1	2,6
Hallstahammar	65	69	70	1,2	2,3
Norberg	60	64	67	1,2'	3,3
Västerås	66	69	70	1,5	2,2
Sala	64	68	72	1,6	2,1
Fagersta	65	67	69	1,2'	2,5
Köping	63	67	71	1,6	2,7
Arboga	64	64	68	1,3	3,5
Länet	64	68	70	1,4	2,4
Riket	64	68	70	1,2	2,1

' Redovisas gemensamt.

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller

Västmanlands län

A rbetsmarknadsläget

B 39

		% av arbetskraften
	Antal	Länet	Riket
Arbetssökande, mars 1979 Arbetssökande, medeltal 1978	3 558 3 655	2,63 2,77	2,40 2,44
Lediga platser, mars 1979 Lediga platser, medeltal 1978	1 368 757
Sökande per ledig plats, mars 1979 Sökande per ledig plats, medeltal 1978	2,61 4,83
1 beredskapsarbete, mars 1979	2 463	1,82	1,57
1 AMU, mars 1979	1 819	1,35	1,46
1 halvskyddad och skyddad verksam-het, arkivarbele och arbetsprövning/ arbetsträning, mars 1979	1 611	1,19	1,16

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller B 40

Uppsala län

Befolkning 1970, 1978 och 1985

Kommun		Befolkning		1970=	=100
1970	1978	1985	1978	1985
Håbo	6 043	12 580	14 649	208	242
Älvkarleby	10 255	9 860	9 992	96	97
Tierp	21 232	20 700	19401	98	91
Uppsala	129 277	143 386	147 859	lil	114
Enköping	31 922	32 082	33 187	101	104
Osthammar	18 563	20 482	20 748	110	112
Länet	217 292	239 090	245 836	110	113
Riket				103	104

Förvärvsfrekvens 1970, 1977 och 1985 samt arbetslösa 1971 och 1978

Kommun		Förvärvsfrekvens	Arbetslösa i %
1970	1977	1985	1971	1978
Håbo	66	69	64	1,0	1,3
Älvkarleby	61	64	65	1,5	3,1
Tierp	61	65	65	1,9	2,0
Uppsala	63	68	69	0,5	1,3
Enköping	63	69	68	1,0	2,2
Osthammar	64	69	69	0,8	1,1
Länet	63	68	68	0,8	1,5
Riket	64	68	70	1,2	2,1

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller

Uppsala län

A rbetsmarknadsläget

		% av	arbetskraften
	Antal	Länet	Riket
Arbetssökande, mars 1979 Arbetssökande, medeltal 1978	1 973 2 113	1,65 1,77	2,40 2,44
Lediga platser, mars 1979 Lediga platser, medeltal 1978	3 066 1 147
Sökande per ledig plats, mars 1979 Sökande per ledig plats, medeltal 1978	0,64 1,84
1 beredskapsarbete, mars 1979	1 684	1,40	1,57
I AMU, mars 1979	2 195	1,83	1,46
1 halvskyddad och skyddad verksam-het, arkivarbete och arbetsprövning/ arbetsträning, mars 1979	1 417	1,18	1,16

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller B 42

Stockholms län

Befolkning 1970, 1978 och 1985

Kommun		Befolkning			1970=100
1970	1978	1985	1978	1985
Storstockholm	1 344 819	1 380 426	1 440 183	103	107
Södertälje	75 459	78 568	84 589	104	112
Nynäshamn	18 157	20 133	20 389	lil	112
Norrtälje	38 269	39 987	38 403	105	100
Länet	1 476 704	1 519 114	1 583 564	103	107
Riket				103	104

Förvärvsfrekvens 1970, 1977 och 1985 samt arbetslösa 1971 och 1978

Kommun		Förvärvsfrekvens	Arbetslösa i %
1970	1977	1985	1971	1978
Storstockholm	66	71	73	0,5'	1,0
Södertälje	67	70	73	0,8	2,5
Nynäshamn	68	70	73	0,5'	1,4
Norrtälje	62	67	69	1,3	1,6
Länet	66	71	73	0,5	1,1
Riket	64	68	70	1,2	2,1

1 Redovisas gemensamt.

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller

Stockholms län

A rbetsmarknaclsläget

B 43

		% av arbetskraften
	Antal	Länet	Riket
Arbetssökande, mars 1979 Arbetssökande, medeltal 1978	9 142 9 976	1,09 1,20	2,40 2,44
Lediga platser, mars 1979 Lediga platser, medeltal 1978	11 000 7 425
Sökande per ledig plats, mars 1979 Sökande per ledig plats, medeltal 1978	0,83 1,34
1 beredskapsarbete, mars 1979	5 071	0,61	1,57
I AMU, mars 1979	9311	1,11	1,46
1 halvskyddad och skyddad verksam-het, arkivarbete och arbetsprövning/ arbetsträning, mars 1979	7415	0,89	1,16

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller B 44

Södermanlands län

Befolkning 1970. 1978 och 1985

Kommun		Befolkning		1970=	:100
1970	1978	1985	1978	1985
Vingåker	9 696	9 728	9 329	100	96
Nyköping	57 739	63 499	61 860	110	107
Oxelösund	15 187	14 322	14 124	94	93
Flen	18 391	18 098	16 605	98	90
Katrineholm	32 780	32 241	31 411	98	96
Eskilstuna	93 842	91 097	93 439	97	100
Strängnäs	20 635	23 082	23 598	112	114
Länet	248 270	252 067	250 366	102	101
Riket				103	104

Förvärvsfrekvens 1970,	1977 och	1985 sami	arbetslösa	1971 och	1978
Kommun		Förvärvsfrekvens	Arbetslösa i %
	1970	1977	1985	1971	1978
Vingåker	65	67	71	1,4	2,3
Nyköping	64	67	68	1,2	2,2
Oxelösund	66	68	68	1,2	3,5
Flen	65	68	69	0,7	2,2
Katrineholm	65	68	70	1,2	2,7
Eskilstuna	64	68	71	1.5	3,2
Strängnäs	65	68	70	1.0	1,7
Länet	65	68	70	1.3	2,7
Riket	64	68	70	1,2	2,1

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller

Södermanlands län

A rbetsmarknadsläget

B 45

		% av arbetskraften
	Antal	Länet	Riket
Arbetssökande, mars 1979 Arbetssökande, medeltal 1978	3 753 3 845	3.02 3.03	2,40 2,44
Lediga platser, mars 1979 Lediga platser, medeltal 1978	2 745 1 379
Sökande per ledig plats, mars 1979 Sökande per ledig plats, medeltal 1978	1,37 2,79
1 beredskapsarbete, mars 1979	2 433	1,96	1,57
1 AMU, mars 1979	2 354	1,89	1.46
I halvskyddad och skyddad verksam-het, arkivarbete och arbetsprövning/ arbetsträning, mars 1979	1 298	1,04	1,16

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller

Östergötlands län

Befolkning, 1970, 1978 och 1985

B 46

Kommun		Befolkning		1970=	400
1970	1978	1985	1978	1985
Ödeshög	6 038	6 138	6 354	102	105
Ydre	4 354	4 282	4 384	98	101
Kinda	10 489	10 608	10413	101	99
Boxholm	6 383	5 824	5 689	91	89
Åtvidaberg	13 034	12 881	12 868	99	99
Finspång	24 656	25 044	25 269	102	103
Valdemarsvik	9 152	9 110	9 132	100	100
Linköping	104 527	111 424	114 984	107	110
Norrköping	120 625	120 251	122 676	100	102
Söderköping	9614	10916	11 211	114	117
Motala	48 764	49 742	49 905	102	102
Mjölby	24 569	25 837	26 207	105	107
Länet	382 205	392 059	399 092	103	104
Riket				103	104

Förvärvsfrekvens 1970,	1977 och 1985 samt arbetslösa 1971 och 1978
Kommun		Förvärvsfrekvens	Arbetslösa i %
1970	1977	1985	1971	1978
Ödeshög	59	59	66	1,9	3,2
Ydre	60	62	68 /	0,4	1,2
Kinda	60	64	67 1	1,2
Boxholm	60	62	70	0,8	2,1
Åtvidaberg	65	63	71	1,0	1,6
Finspång	66	68	70	0,7	2,3
Valdemarsvik	61	65	69	1,3	1,4
Linköping	65	70	73	0,6	1,4
Norrköping	65	69	73	1,4	2,0
Söderköping	62	66	71	0,7	1,2
Motala	64	69	71	1,2	2,7
Mjölby	62	65	70	1,1	1,8
Länet	64	68	72	0,8	1,9
Riket	64	68	70	1,2	2,1

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller

Östergötlands län

A rbetsmarknadsläget

B 47

		% av arbetskraften
	Antal	Länet	Riket
Arbetssökande, mars 1979 Arbetssökande, medeltal 1978	3 743 4 162	1,92 2,11	2,40 2.44
Lediga platser, mars 1979 Lediga platser, medeltal 1978	3 563 1 572
Sökande per ledig plats, mars 1979 Sökande per ledig plats, medeltal 1978	1,05 2,65
1 beredskapsarbete, mars 1979	3 538	1,82	1,57
1 AMU, mars 1979	3 173	1,63	1,46
1 halvskyddad och skyddad verksam-het, arkivarbete och arbetsprövning/ arbetsträning, mars 1979	1 788	0,92	1,16

18 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 23

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller
Skaraborgs län

Befolkning 1970, 1978 och 1985

B 48

Kommun		Befolkning		1970=	=100
1970	1978	1985	1978	1985
Grästorp	5 299	5 480	5 733	103	108
Mullsjö	3 964	5 845	6 004	147	151
Habo	5 639	7613	7 891	135	140
Karlsborg	8 433	8 274	8 527	98	101
Gullspång	7 047	6 800	6 966	97	99
Vara	22 915	22 949	22 597	100	99
Götene	11 903	12 636	12 503	106	105
Tibro	10 143	11 201	11 084	110	109
Töreboda	10215	10 456	10 499	102	103
Mariestad	24 795	24 577	24 952	99	101
Lidköping	34 918	34 812	34 889	100	100
Skara	16 870	17 495	17 479	104	104
Skövde	43 587	45 734	47 670	105	109
Hjo	7 360	8 277	8 252	113	112
Tidaholm	12 733	13092	12 853	103	101
Falköping	32 704	32 101	31 727	98	97
Länet	258 525	267 342	269 626	103	104

Riket

103 104

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller B 49

Skaraborgs län

Förvärvsfrekvens 1970, 1977 och 1985 sami arbetslösa 1971 och 1978

Kommun		Förvärvsfrekvens	Arbetslösa i %
1970	1977	1985	1971	1978
Grästorp	59	66	71	1,6	0,8
Mullsjö	71	67	72 [	0,9	1,4
Habo	64	67	70 f		1,0
Karlsborg	62	66	71	1,0'	2,3
Gullspång	61	65	70	1,6	3,5
Vara	- 61	67	70	0,8	1,2
Götene	61	65	69	0,72	0,9
Tibro	63	66	70	1,0'	2,3
Töreboda	61	62	68	1,3	2,9
Mariestad	66	70	71	1.2	2,2
Lidköping	64	69	71	1,5	1,6
Skara	64	70	71	0,72	1,3
Skövde	63	71	73	1,1	2,3
Hjo	63	66	69	1,0	1,1
Tidaholm	65	67	69	2,0	1,5
Falköping	68	70	72	1,1	1,6
Länet Riket	64	68	71	1,2	1,8
64	68	70	1,2	2,1
1 Redovisas gemensamt. 2 Redovisas gemensamt.

A rbe tsmarkn a elsi åge t
	Antal	% av arbetskraften Länet Riket
Arbetssökande, mars 1979	2 964	2,23	2,40
Arbetssökande, medeltal 1978	2 622	1,96	2,44
Lediga platser, mars 1979	1 127
Lediga platser, medeltal 1978	1 112
Sökande per ledig plats, mars 1979	2,63
Sökande per ledig plats, medeltal
1978	2,36
I beredskapsarbete, mars 1979	2 105	1,58	1,57
I AMU, mars 1979	2 089	1,57	1,46
I halvskyddad och skyddad verksam-
het, arkivarbete och arbetsprövning/
arbetsträning, mars 1979	1 306	0,98	1,16

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller
Älvsborgs län

Befolkning 1970. 1978 och 1985

B 50

Kommun		Befolkning		1970=	100
1970	1978	1985	1978	1985
Dals-Ed	4 983	5 286	5 263	106	106
Färgelanda	6 300	7 247	7 087	115	113
Ale	17 589	22 865	24 382	130	139
Lerum	23 385	29 346	31 230	126	134
Vårgårda	7 801	8 931	8916	115	114
Tranemo	11 588	12 067	10837	104	94
Bengtsfors	12 479	12 269	12 054	98	97
Mellerud	10617	10 593	10 589	100	99
Lilla Edet	9 993	11 601	11 977	116	120
Mark	28 985	30 998	29 885	107	103
Svenljunga	9 735	10 595	10 328	109	106
Herrljunga	9 049	9 086	9015	100	100
Vänersborg	32 454	34 697	35 389	107	109
Trollhättan	48 605	49 947	52 768	103	109
Alingsås	26 546	28 698	30 006	108	113
Borås	107 424	103 387	99 165	96	92
Ulricehamn	21 276	21 716	19 657	102	92
Åmål	13 433	13 499	13604	101	101
Länet	402 242	422 828	422 152	105	105

Riket

103 104

AU 1978/79:23 Bilaga 5. Tabeller B 51

Alvsborgs län

Förvärvsfrekvens 1970, 1977 och 1985 sann arbetslösa 1971 och 1978

Kommun		Förvärvsfrekvens	Arbetslösa i %
	1970	1977	1985	1971	1978
Dals-Ed	61	63	65	1,2'	2,9
Färgelanda	62	66	68	1,0	1,8
Ale	66	69	71 i	l,04	1,4
Lerum	64	■ 66	68 \	1,3
Vårgårda	64	64	66	l,32	1,5
Tranemo	72	73	75	1,1	2,7
Bengtsfors	62	63	70	1,2'	2,8
Mellerud	61	63	65	0,9	2,1
Lilla Edet	62	66	67	1,1'	2,2
Mark	72	70	72	1,1	2,2
Svenljunga	70	70	72	1,33	2,4
Herrljunga	68	68	69	1,32	2,2
Vänersborg	67	70	72	0,5	1,6
Trollhättan	67	70	73	1,0	2,3
Alingsås	64	67	70	1,32	2,3
Borås	70	70	70	1,33	3,1
Ulricehamn	72	72	74	0,7	1,5
Åmål	61	63	66	1,5	3,5
Länet	67	69	70	1,1	2,3
Riket	64	68	70	1,2	2,1
1 Redovisas gemensamt 2 Redovisas gemensamt. 2 Redovisas gemensamt. 4 Redovisas gemensamt som del av Göteborgsregionen.

A rbetsmarknadsläget
	Antal	% av Länet	arbetskraften Riket
Arbetssökande, mars 1979	5019	2,35	2,40
Arbetssökande, medeltal 1978	5 356	2,49	2,44
Lediga platser, mars 1979	4 536
Lediga platser, medeltal 1978	1 702
Sökande per ledig plats, mars 1979	1,11
Sökande per ledig plats, medeltal
1978	3,15
I beredskapsarbete, mars 1979	3 726	1,74	1,57
1 AMU, mars 1979	2 365	1.11	1,46
I halvskyddad och skyddad verksam-
het, arkivarbete och arbetsprövning/
arbetsträning, mars 1979	2 111	0,99	1,16

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller

Göteborgs och Bohus län

Befolkning 1970, 1978 och 1985

B 52

Kommun		Befolkning		1970:	=100
1970	1978	1985	1978	1985
Härryda	15914	22 327	24 826	140	156
Partille	24 635	26 923	28 703	109	117
Öckerö	8 468	9 667	9 995	114	118
Stenungsund	12 559	15 569	16 966	124	135
Tjörn	9316	11 400	12 643	122	136
Orust	8 916	11 865	12 498	133	140
Sotenäs	9 370	9 089	8 818	97	94
Munkedal	9 716	10 565	10 989	109	113
Tanum	10 840	11 351	11 194	105	103
Göteborg	465 682	436 985	422 299	94	91
Mölndal	44 512	47 536	48 735	107	110
Kungälv	24 155	29 312	30 545	121	127
Lysekil	13 777	15 066	14 442	109	105
Uddevalla	47 755	46 294	43 602	97	91
Strömstad	9 586	9 520	9 138	99	95
Länet	715 201	713 469	705 393	100	99
Riket				103	104

Förvärvsfrekvens 1970, 1977 och 1985 samt arbetslösa 1971 och 1978

Kommun		Förvärvsfrekvens	Arbetslösa i %
1970	1977	1985	1971	1978
Härryda	66	68	71 )		1,0)
Partille	65	68	71 (		Mf
Öckerö	58	61	62 r	1,0>	1,0 >2,2'
Stenungsund	62	66	68 \		2,4
Tjörn	59	62	66 /		1,6/
Orust	63	64	67	0,5	1,5
Sotenäs	58	63	68	3,3	2,1
Munkedal	64	65	68	1,8	2,6
Tanum	62	62	67	1,5	2,4
Göteborg	63	66	68 )		2,5 i
Mölndal	68	69	71 [	1,0'	1,4 >2,21
Kungälv	66	68	71 i		1.4)
Lysekil	64	65	69	1,8	1,6
Uddevalla	64	67	69	0,9	2,0
Strömstad	63	65	71	3,0	2,9
Länet	63	66	69	1,1	2,2
Riket	64	68	70	1,2	2,1

1 Redovisas gemensamt som del av Göteborgsregionen.

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller

Göteborgs och Bohus län

A rbetsmarknadsläget

B 53

		% av arbetskraften
	Antal	Länet	Riket
Arbetssökande, mars 1979 Arbetssökande, medeltal 1978	8 668 9 911	2,40 2,70	2,40 2,44
Lediga platser, mars 1979 Lediga platser, medeltal 1978	5 610 2 954
Sökande per ledig plats, mars 1979 Sökande per ledig plats, medeltal 1978	1,55 3,36
I beredskapsarbete, mars 1979	5612	1,56	1,57
1 AMU, mars 1979	6911	1,92	1,46
1 halvskyddad och skyddad verksam-het, arkivarbete och arbetsprövning/ arbetsträning, mars 1979	3 858	1,07	1,16

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Hallands län Befolkning 1970, 1978 och 1985	Tabeller			B 54
Kommun		Befolkning		1970=	=100
1970	1978	1985	1978	1985
Hylte	10 978	11 219	11 310	102	103
Halmstad	70 466	75 290	78 664	107	112
Laholm	18 696	20 780	22 311	lii	119
Falkenberg	31 834	34 174	34 892	107	110
Varberg	38 877	43 671	45 200	112	116
Kungsbacka	28 877	42 041	46 793	146	162
Länet	199 728	227 175	239 170	114	120
Riket				103	104

Förvärvsfrekvens 1970,	1977 och	1985 sami	arbetslösa	1971 och	1978
Kommun		Förvärvsfrekvens	Arbetslösa i %
	1970	1977	1985	1971	1978
Hylte	63	66	72	0,5	1,9
Halmstad	65	68	72	1,1	2,1
Laholm	67	68	72	0,6	1,6
Falkenberg	66	68	71	0,7	1,3
Varberg	66	69	72	0,7	1,2
Kungsbacka	63	66	70	1,0'	1,2
Länet	65	67	71	1,1	1,6
Riket	64	68	70	1,2	2,1

1 Redovisas som del av Göteborgsregionen.

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller

Hallands län

A rbetsmarknadsläget

B 55

		% av arbetskraften
	Antal	Länet	Riket
Arbetssökande, mars 1979 Arbetssökande, medeltal 1978	2 136 2 009	1,91 1,78	2,40 2,44
Lediga platser, mars 1979 Lediga platser, medeltal 1978 Sökande per ledig plats, mars 1979	912 651 2,34
Sökande per ledig plats, medeltal 1978	3,09
I beredskapsarbete, mars 1979	1 389	1.24	1,57
I AMU, mars 1979	1 242	1,11	1,46
I halvskyddad och skyddad verksam-het, arkivarbete och arbetsprövning/ arbetsträning, mars 1979	966	0,86	1.16

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller B 56

Jönköpings län

Befolkning 1970, 1978 och 1985

Kommun		Befolkning		1970:	=100
1970	1978	1985	1978	1985
Aneby	6 272	6 764	6 700	108	107
Gnosjö	7 676	8 664	9 200	113	120
Gislaved	26 062	28 087	29 400	108	113
Vaggeryd	11 049	11 769	12000	107	109
Jönköping	107 656	108 179	110000	101	102
Nässjö	33 564	32 119	32 600	96	97
Värnamo	29 273	29 962	31 000	102	106
Sävsjö	11 507	11 738	11 900	102	103
Vetlanda	28 826	28 582	28 800	99	100
Eksjö	18 190	18 057	18 300	99	101
Tranås	19 287	18 486	18 700	96	97
Länet	299 362	302 407	308 600	101	103
Riket				103	104

Förvärvsfrekvens 1970,	1977 och	1985 sami	arbetslösa	1971 och	1978
Kommun		Förvärvsfrekvens	Arbetslösa i %
	1970	1977	1985	1971	1978
Aneby	61	58	61	0,5	1,3
Gnosjö	68	69	68	0,3	1,5
Gislaved	68	72	66	0,8	1,9
Vaggeryd	64	65	65	1,3	1,6
Jönköping	65	67	71	1,1	2,1
Nässjö	62	68	68	1,2	2,4
Värnamo	67	70	71	0,8	1,4
Sävsjö	61	64	69	0,8	1,5
Vetlanda	62	64	66	0,9	1,9
Eksjö	65	67	71	0,8	1,6
T ranås	66	66	66	1,7	3,8
Länet	65	67	69	1,0	2,0
Riket	64	68	70	1,2	2,1

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller

Jönköpings län

A rbetsmarknadsläget

B 57

		% av arbetskraften
	Antal	Länet	Riket
Arbetssökande, mars 1979 Arbetssökande, medeltal 1978	2 956 3 484	1,93 2,30	2,40 2,44
Lediga platser, mars 1979 Lediga platser, medeltal 1978	2 547 1 583
Sökande per ledig plats, mars 1979 Sökande per ledig plats, medeltal 1978	1,16 2,20
1 beredskapsarbete, mars 1979	1 841	1,20	1,57
I AMU, mars 1979	1 608	1,05	1,46
I halvskyddad och skyddad verksam-het, arkivarbete och arbetsprövning/ arbetsträning, mars 1979	1 998	1,30	1,16

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller Kronobergs län Befolkning 1970, 1978 och 1985			B 58
Kommun		Befolkning		1970:	=100
1970	1978	1985	1978	1985
Uppvidinge	12 004	11 221	10 369	94	86
Lessebo	8 460	8 973	9 003	106	106
Tingsryd	14 923	14 804	14617	99	98
Alvesta	19 191	19 158	19 395	100	101
Almhult	15 260	15 340	14 963	101	98
Markaryd	11 821	11 849	11 504	100	97
Växjö	58 908	63 340	65 514	108	lil
Ljungby	26 285	26 749	27 494	102	105
Länet	166 852	171 434	172 859	103	104
Riket				103	104

Förvärvsfrekvens 1970,	1977 och	1985 sami	arbetslösa	1971 och	1978
Kommun		Förvärvsfrekvens	Arbetslösa i %
	1970	1977	1985	1971	1978
Uppvidinge	65	65	66	1,9	5,1
Lessebo	67	67	68	1,7	3,2
Tingsryd	64	64	65	1,3	2,3
Alvesta	63	67	65	0,6	1,1
Almhult	63	66	64	0,8	1,5
Markaryd	65	66	64	0,9	1,8
Växjö	67	70	66	0,9	1,9
Ljungby	65	67	66	1,0	1,4
Länet	65	67	66	1,0	2,0
Riket	64	68	70	1,2	2,1

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller

Kronobergs län

A rbetsmarknadsläget

B 59

	Antal	% av Länet	arbetskraften Riket
Arbetssökande, mars 1979	1 762	2,13	2,40
Arbetssökande, medeltal 1978	1 904	2,22	2,44
Lediga platser, mars 1979	1 275
Lediga platser, medeltal 1978	636
Sökande per ledig plats, mars 1979	1,38
Sökande per ledig plats, medeltal
1978	2,99
1 beredskapsarbete, mars 1979	1 114	1,35	1,57
1 AMU, mars 1979	1 258	1,52	1,46
1 halvskyddad och skyddad verksam-
het, arkivarbete och arbelsprövning/
arbetsträning, mars 1979	1 203	1,46	1,16

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller B 60

Kalmar län

Befolkning 1970, 1978 och 1985

Kommun		Befolkning		1970=	=100
1970	1978	1985	1978	1985
Högsby	8315	7 779	7 425	94	89
Torsås	7 585	7 847	7 520	104	99
Mörbylånga	9917	12 297	12 993	124	131
Hultsfred	19 591	18 102	17 449	92	89
Mönsterås	13 429	13 156	13 065	98	97
Emmaboda	11 772	11 362	11 102	97	94
Kalmar	52 496	52 751	53 832	101	103
Nybro	22 210	21 584	21 278	97	96
Oskarshamn	25 662	28 074	28 146	109	110
Västervik	42 297	41 238	40 953	98	97
Vimmerby	17 138	16 206	14 928	95	87
Borgholm	10 444	10 944	10 575	105	101
Länet	240 856	241 340	239 266	100	99
Riket				103	104

Förvärvsfrekvens 1970,	1977 och	1985 sami	arbetslösa	1971 och	1978
Kommun		Förvärvsfrekvens	Arbetslösa i ‘å.
	1970	1977	1985	1971	1978
Högsby	60	64	70	1,4	4,0
Torsås	61	62	66	1,3	2,2
Mörbylånga	62	68	70	1,1	1,0
Hultsfred	62	65	68	1,5	2,1
Mönsterås	62	64	68	1,1	2,6
Emmaboda	66	67	69	1,2	1,7
Kalmar	65	68	71	1,0	1,5
Nybro	63	66	69	2,0	2,1
Oskarshamn	64	67	72	0,8	2,3
Västervik	64	68	72	1,0	1,8
Vimmerby	62	64	69	1.0	2,3
Borgholm	59	63	69	1.4	2,0
Länet	63	66	70	1,2	2,0
Riket	64	68	70	1,2	2,1

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller

Kalmar län

A rbetsmarknaclsläget

		% av arbetskraften
	Antal	Länet	Riket
Arbetssökande, mars 1979 Arbetssökande, medeltal 1978	2 662 2 625	2,32 2,26	2,40 2,44
Lediga platser, mars 1979 Lediga platser, medeltal 1978	1 156 1 070
Sökande per ledig plats, mars 1979 Sökande per ledig plats, medeltal 1978	2,30 2,45
I beredskapsarbete, mars 1979	1 503	1,31	1,57
I AMU, mars 1979	1 579	1,38	1,46
1 halvskyddad och skyddad verksam-het, arkivarbete och arbetsprövning/ arbetsträning, mars 1979	1 823	1,59	1,16

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller B 62

Gotlands län

Befolkning 1970. 1978 och 1985

Kommun		Befolkning		1970=	=100
	1970	1978	1985	1978	1985
Gotlands kommun	53 780	54 935	53 209	102	99
Riket				103	104

Förvärvsfrekvens 1970, 1977 och 1985 sami arbetslösa 1971 och 1978
Kommun		Förvärvsfrekvens	Arbetslösa i %
	1970	1977	1985	1971	1978
Gotlands kommun	66	70	72	1,2	1,1
Riket	64	68	70	1,2	2,1

A rbelsmarknaäslägel

	Antal	% av arbetskraften Länet Riket
Arbetssökande, mars 1979	332	1,17	2.40
Arbetssökande, medeltal 1978	351	1,25	2,44
Lediga platser, mars 1979	466
Lediga platser, medeltal 1978	289
Sökande per ledig plats, mars 1979	0,71
Sökande per ledig plats, medeltal
1978	1.21
I beredskapsarbete, mars 1979	980	3,46	1,57
I AMU, mars 1979	495	1,75	1,46
I halvskyddad och skyddad verksam-
het, arkivarbete och arbetsprövning/
arbetsträning, mars 1979	657	2,32	1,16

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller
Blekinge län

Befolkning 1970, 1978 och 1985

B 63

Kommun		Befolkning		1970:	=100
	1970	1978	1985	1978	1985
Olofström	17 567	16 122	14 359	92	82
Karlskrona	59 232	60 238	57 634	102	97
Ronneby	29 659	30 284	30 332	102	102
Karlshamn	31 894	31 913	30 793	100	97
Sölvesborg	15 164	15811	16 007	104	106
Länet Riket	153 516	154 368	149 125	101 103	97 104

Förvärvsfrekvens 1970, 1977 och 1985 samt arbetslösa 1971 och 1978

Kommun Förvärvsfrekvens Arbetslösa i %

	1970	1977	1985	1971	1978
Olofström	66	68	69	1,3	3,6
Karlskrona	65	67	70	1,0	1,6
Ronneby	61	65	67	1,9	2.4
Karlshamn	64	68	70	1,4	2,8
Sölvesborg	62	66	68	1,6	3,4
Länet	64	67	69	1,3	2,4
Riket	64	68	70	1,2	2,1

A rbetsmarknadsläget
	Antal	% av arbetskraft Länet Riket
Arbetssökande, mars 1979	1 892	2,52	2,40
Arbetssökande, medeltal 1978	2 116	2,83	2,44
Lediga platser, mars 1979	1 893
Lediga platser, medeltal 1978	730
Sökande per ledig plats, mars 1979	1,00
Sökande per ledig plats, medeltal
1978	2,90
I beredskapsarbete, mars 1979	1 846	2,45	1,57
I AMU, mars 1979	1 156	1,54	1,46
I halvskyddad och skyddad verksam-
het, arkivarbete och arbetsprövning/
arbetsträning, mars 1979	1 320	1,76	1,16

19 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 23

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller

Kristianstads län

Befolkning 1970, 1978 och 1985

B 64

Kommun		Befolkning		1970:	=100
1970	1978	1985	1978	1985
Ö. Göinge	14 526	15 357	15 330	106	106
Orkelljunga	8 718	9 093	9 540	104	109
Tomelilla	13014	12 597	12 801	97	98
Bromölla	10 795	11 731	11 728	109	109
Osby	13 758	13 763	14 076	100	102
Perstorp	7 905	7310	7 423	93	94
Klippan	16 256	16 572	16 672	102	103
Åstorp	10617	12 704	12 660	120	119
Båstad	10 500	11 643	11 753	lil	112
Kristianstad	65 100	68 152	71 833	105	110
Simrishamn	20 392	20 199	20 936	99	103
Ängelholm	25 988	29 050	31 529	112	121
Hässleholm	46 592	48 812	50 116	105	108
Länet	264 161	276 983	286 397	105	108
Riket				103	104

Förvärvsfrekvens 1970,	1977 och	1985 sami	arbetslösa	1971 och	1978
Kommun		Förvärvsfrekvens	Arbetslösa i %
	1970	1977	1985	1971	1978
Ö. Göinge	67	69	70	1,2	2,9
Örkelljunga	65	65	70	0,6	1,2
Tomelilla	66	67	69	1,1	2,4
Bromölla	67	67	70	1,1'	2,9
Osby	63	66	70	1,1	1,8
Perstorp	67	69	70	1,2	2,2
Klippan	67	67	70	1,0	1,9
Åstorp	67	67	69	0,6	2,2
Båstad	64	65	68	0,3	0,7
Kristianstad	67	69	71	1,1'	1,8
Simrishamn	68	68	70	1,5	2,1
Ängelholm	65	68	70	0,6	0,9
Hässleholm	65	66	70	0,8	1,9
Länet	66	68	70	1,0	1,9
Riket	64	68	70	1,2	2,1

1 Redovisas gemensamt.

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller

B 65

Kristianstads län

A rbetsmarknadsläger

		% i arbetskraften
	Antal	Länet	Riket
Arbetssökande, mars 1979 Arbetssökande, medeltal 1978	2 728 2 753	2,03 2,05	2,40 2,44
Lediga platser, mars 1979 Lediga platser, medeltal 1978	2 070 1 529
Sökande per ledig plats, mars 1979 Sökande per ledig plats, medeltal 1978	1,32 1,80
I beredskapsarbete, mars 1979	1 728	1,33	1,57
I AMU, mars 1979	1 571	1,17	1,46
1 halvskyddad och skyddad verksam-het, arkivarbete och arbetsprövning/ arbetsträning, mars 1979	1 228	0,92	1,16

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller
Malmöhus län

Befolkning 1970, 1978 och 1985

B 66

Kommun		Befolkning		1970:	=100
1970	1978	1985	1978	1985
Svalöv	12 074	12 885	12 770	107	106
Staffanstorp	10 987	16 420	16 508	149	150
Burlöv	11 836	13919	13 584	118	115
Vellinge	12 936	22 997	23 091	178	179
Bjuv	13 122	14 662	14 086	112	107
Kävlinge	14 474	20183	21 379	139	148
Lomma	12 174	16 621	17 196	137	141
Svedala	9 797	15 093	15 186	154	155
Skurup	10457	12 336	12 127	118	116
Sjöbo	13 339	14 666	14 235	110	107
Hörby	11 693	12 461	12 193	107	104
Höör	8 861	10 462	10616	118	120
Malmö	264 937	236 716	235 107	89	89
Lund	68 818	77 550	80 565	113	117
Landskrona	37 618	37 438	38 340	100	102
Helsingborg	100 305 .	101 046	100406	101	100
Höganäs	19 007	22 060	22 234	116	117
Eslöv	26 140	26 932	26 760	103	102
Ystad	24 028	23 862	23 673	99	99
Trelleborg	35 934	34 429	34 449	96	96
Länet	718 537	742 738	744 505	103	104

Riket

103 104

AU 1978/79:23 Bilaga 5: Tabeller

B 67

Malmöhus län

Förvärvsfrekvens 1970, 1977 och 1985 samt arbetslösa 1971 och 1978

Kommun Förvärvsfrekvens Arbetslösa i %

	1970	1977	1985 1971	1978
Svalöv	69	68	73	0,6	1,4
Staffanstorp	67	72	76 j	1	1,0)
Burlöv	71	74	76	U1	1,6 7 2,8>
Vellinge	65	69	73 j	1	1.0
Bjuv	71	70	74	0,8	1,4
Kävlinge	70	72	76,	1	1,1)
Lomma	67	70	74	>• 1,2*	1,07 2,8'
Svedala	66	70	76*	1	1,5)
Skurup	63	67	73	0,8	2,7
Sjöbo	68	69	74	1,0	2,2
Hörby	69	73	75	0,7	1,5
Höör	67	70	74	0,62	1,4
Malmö	67	68	71	C 171	3,5) 28i
Lund	65	68	71	\ 1,2	2,8) ’
Landskrona	67	68	72	1,0	2,6
Helsingborg	66	68	73	0,7	2,1
Höganäs	64	66	72	1,7	1,3
Eslöv	70	71	75	0,62	1,9
Ystad	65	68	73	1,3	3,2
Trelleborg	66	69	73	1,4	2,9
Länet	67	69	73	1,1	2,3
Riket	64	68	70	1,2	2,1

1 Redovisas gemensamt som del av Malmöregionen.

2 Redovisas gemensamt.

A rbetsmarknadsläget

		96 av arbetskraften
	Antal	Länet	Riket
Arbetssökande, mars 1979 Arbetssökande, medeltal 1978	11 142 10 970	2,96 2,87	2,40 2,44
Lediga platser, mars 1979 Lediga platser, medeltal 1978	6 333 3 772
Sökande per ledig plats, mars 1979 Sökande per ledig plats, medeltal 1978	1,76 2,91
I beredskapsarbete, mars 1979	4 470	1,19	1,57
I AMU, mars 1979	3 252	0,86	1,46
1 halvskyddad och skyddad verksam-het, arkivarbete och arbetsprövning/ arbetsträning, mars 1979	3 896	1,03	1,16

20 Riksdagen 1978/79. 18 samt. Nr 23

AU 1978/79:23 Bilaga

B 68

Bilaga 6

Förslag om stödområdesindelning

AU 1978/79:23 Bilaga 6: Förslag om stödområdesindelning B 69

Förslag av länsstyrelser, regeringen eller motionärer om inplacering i
stödområdet

1 Inre stödområdet
A Allmänna stödområdet (exkl. inre)

G Grå zonen eller område jämställt därmed

Län/Kommun	Nuv. stöd- område	Länsst. förslag	Prop:s förslag	Motionsförslag
Norrbottens län
Arjeplog	I	6	6
Gällivare	I	6	6
Haparanda	1	6	6
Jokkmokk	I	6	6
Kalix	I	6	6
Kiruna	I	6	6
Pajala	1	6	6
Överkalix	I	6	6
Övertorneå	I	6	6
Arvidsjaur	I	6	5	6 2580 Ingvar Svanberg m. fl. (s)
Älvsbyn	A	6	5
Boden	A	5	4	5/4 )
Luleå	A	5	4	5/4 > 2567 Filip Johansson (c) och
Piteå	A	5	4	5/4 ) Torsten Stridsman (c)
Västerbottens län
Sorsele	I	6	6
Stomman	I	6	6
Vilhelmina	1	6	6
Åsele	I	6	6
Lycksele	I	5	5	6/5 i
Norsjö	I	5	5	6 / 2583 Svea Wiklund (c)
Skellefteå	A	5/4	5/4	6/5/4 1
				5/4/3 2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
Vindeln	I	5	5
Vännäs	A	5	5/3	5 2509 Arne Nygren m. fl. (s)
				5 2575 Tore Nilsson (m)
				5/4 2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
				5/4 2583 Svea Wiklund (c)
Robertsfors	A	5	4	5 2575 Tore Nilsson (m)
Nordmaling	A	5	3	5 2509 Arne Nygren m. fl. (s)
				5 2575 Tore Nilsson (m)
				5/4 2583 Svea Wiklund (c)
				4 2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
Umeå	A	-	3	4/2
Västernorrlands län
Sollefteå	I	6/5	5	6/5 2443 Ivar Högström (s) och
				Rune Jonsson i Husum (s)
				6/5 2515 Håkan Winberg (m)
Ånge	I	6	5	6
Örnsköldsvik	A	5/4	5/3	6/4 2443 Ivar Högström (s) och
				Rune Jonsson i Husum (s)
				5/4 2515 Håkan Winberg (m)

AU 1978/79:23 Bilaga 6: Förslag om stödområdesindelning B 70

Län/Kommun Nuv. Länsst. Prop:s MotionsfÖrslag

stöd- förslag förslag

område

Kramfors	A	5	4	5 5	2443 Ivar Högström (s) och Rune Jonsson i Husum (s) 2515 Håkan Winberg (m)
Härnösand	A	4	3	4
Sundsvall	A	5/4	3	5/4 3/2	2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
Timrå Jämtlands län Strömsund	A I	4 6	3 6	4 2	2515 Håkan Winberg (m) 2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
Berg	I	6	5	6
Bräcke	I	6	5	6 1
Härjedalen	I	6	5	6 '	, 2511 Marianne Stålberg m. fl (s)
Krokom	I	6	5	6 (	2584 Nils Åsling (c) och
Ragunda	I	6	5	6 \	i Per Stjernström (c)
Åre	I	6	5	6 / 6/4	2584 Nils Åsling (c) och Per Stjernström (c)
östersund	I	5	4	5 5/3	2511 Marianne Stålberg m. fl. (s) 2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
Gävleborgs län
Ljusdal	I	6	5	6 6	2514 Olle Westberg i Hofors m. fl. (s) 2556 Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c)
Bollnäs	A	4	3	4 i	1 2470 Rolf Dahlberg (m) 2514 Olle Westberg i Hofors m. fl. (s)
Hofors	G	4	3	4 i	2556 Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c)
Hudiksvall	A	5/4	3	5/4 5/4 4	2514 Olle Westberg i Hofors m. fl. (s) 2556 Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) 2470 Rolf Dahlberg (m)
Nordanstig	A	5/4	3	5/4 5/4 4 4	2514 Olle Westberg i Hofors m. fl. (s) 2556 Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) 2470 Rolf Dahlberg (m) 2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
Ockelbo	G	4	3	4 4 4 4	2470 Rolf Dahlberg (m) 2514 Olle Westberg i Hofors m. fl. (s) 2556 Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) 2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
Ovanåker	A	5/4	3	5/4 5/4 4 4	2514 Olle Westberg i Hofors m. fl. (s) 2556 Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) 2470 Rolf Dahlberg (m) 2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
Söderhamn	A	4	3	4 4 4	2470 Rolf Dahlberg (m) 2514 Olle Westberg i Hofors m. fl. (s) 2556 Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c)
Gävle	G	3	2	3 3 4/2 3/1	2470 Rolf Dahlberg (m) 2514 Olle Westberg i Hofors m. fl. (s) 2556 Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) 2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
Sandviken	G	3	2	3 3 4/2 3/1	2470 Rolf Dahlberg (m) 2514 Olle Westberg i Hofors m. fl. (s) 2556 Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) 2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)

AU 1978/79:23 Bilaga 6: Förslag om stödområdesindelning B 71

Län/Kommun	Nuv. stöd- område	Länsst. förslag	Prop:s förslag	MotionsfÖrslag
Kopparbergs län
Malung	I	6	5	6 \
Vansbro	I	6	5	6 /
Älvdalen	1	6	5	6 \	2510 Yngve Nyquist m. fl. (s)
Mora	I	5	4	5 /	2558 Karl Boo m. fl. (c,m)
Orsa	I	5	4	5 \
Avesta	A	6/5	3	5' J
Borlänge	A	3	3	2	2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
Falun	A	3	3	3/2	”
Gagnef	A	3	3	4 É	2558 Karl Boo m. fl. (c, m)
Hedemora	A	3	3	4 i	»>
Leksand	A	4	3	4	2510 Yngve Nyquist m. fl. (s)
				4	2558 Karl Boo m. fl. (c,m)
Ludvika	G	5	3	52	2510 Yngve Nyquist m. fl. (s)
				5	2558 Karl Boo m. fl. (c, m)
				4 ,	2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
Rättvik	A	5	3	5 l	2510 Yngve Nyquist m. fl. (s)
Smedjebacken	G	5	3	5 j	2558 Karl Boo m. fl. (c, m)
Säter	A	3	3	4	2558 Karl Boo m. fl. (c, m)
Värmlands län
Torsby	I	6	5	6	2554 Sven Aspling m. fl. (s)
				6	2569 Göthe Knutson (m)
Eda	A	4	4
Filipstad	A	5	4	5	2554 Sven Aspling m. fl. (s)
				5	2569 Göthe Knutson (m)
Hagfors	A	5	4	5	2554 Sven Aspling m. fl. (s)
				5	2569 Göthe Knutson (m)
				5	2562 Thorbjörn Fälldin m. fl (c)
Munkfors	A	5	4	5 1	2554 Sven Aspling m. (1 (s)
Storfors	G	5	4	5 >	2569 Göthe Knutson (m)
Sunne	A	5	4	5 \
Arvika	A	4	3	4	2554 Sven Aspling m. fl. (s)
Säffle	A	4	3	4 1	2569 Göthe Knutson (m)
Årjäng	A	4	3	4 5	2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
Forshaga	G	3	2	3	2554 Sven Aspling m. fl. (s)
Grums	G	3	2	3 f	2569 Göthe Knutson (m)
Hammarö	G	3	2	3 \
Karlstad	G	3	2	3	2554 Sven Aspling m. fl. (s)
				3	2569 Göthe Knutson (m)
				2/1	2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
Kil	G	3	2	3 i	2554 Sven Aspling m. fl. (s)
Kristinehamn	G	4	2	4 J	2569 Göthe Knutson (m)
Örebro län
Hällefors	G	5	3	5	2450 Karin Flodström m. fl. (s)
				4	2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
Ljusnarsberg	G	5	3	5	2450 Karin Flodström m. fl. (s)
				4	2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)

1 Del temporärt i 6.

2 Temporärt i 6.

AU 1978/79:23 Bilaga 6: Förslag om stödområdesindelning B 72

Län/Kommun

Nuv. Länsst.

stöd- förslag

område

Prop:s

förslag

Motions förslag

I Degerfors
Karlskoga
Lindesberg
Nora
Laxå

Askersund

Västmanlands län
Fagersta

Heby

Norberg

Sala

Skinnskatteberg

Surahammar

Hallstahammar

Köping

Uppsala län
Tierp

Älvkarleby

Östhammar

Stockholms län
Norrtälje

Södermanlands län
Flen

Vingåker

Eskilstuna

Katrineholm

Nyköping

Oxelösund

Strängnäs

Östergötlands län
Kinda

Ydre

5/2

4/3

5/2

4/3

2450 Karin Flodström m. fl. (s)

2502 Olle Göransson m. fl. (s)
2499 Anton Fågelsbo (c) och
Kerstin Göthberg (c)
2499 Anton Fågelsbo (c) och
Kerstin Göthberg (c)
2502 Olle Göransson m. fl. (s)
2499 Anton Fågelsbo (c) och
Kerstin Göthberg (c)
2499 Anton Fågelsbo (c) och
Kerstin Göthberg (c)
2502 Olle Göransson m. fl. (s)
2499 Anton Fågelsbo (c) och
Kerstin Göthberg (c)
2499 Anton Fågelsbo (c) och
Kerstin Göthberg (c)

2504 Nils Hjorth m. fl. (s)

2442 Erik Johansson i Hållsta m. fl. (c)
2582 Åke Wictorsson m. fl. (s)

2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)

2577 Åke Polstam m. fl. (c)

2579 Per-Olof Strindberg (m)
2471 Erik Wärnberg m. fl. (s)
2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
2577 Åke Polstam m. fl. (c)

2579 Per-Olof Strindberg (m)
2471 Erik Wärnberg m. fl. (s)
2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)

AU 1978/79:23 Bilaga 6: Förslag om stödområdesindelning B 73

Län/Kommun	Nuv. stöd- område	Länsst. förslag	Prop:s förslag	Motionsförslag
Valdemarsvik	_	3	_	3	2577 Åke Polstam m. fl. (c)
				3	2579 Per-Olof Strindberg (m)
				2	2471 Erik Wärnberg m. fl. (s)
				1	2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
Åtvidaberg	-	3	-	3	2577 Åke Polstam m. fl. (c)
				3	2579 Per-Olof Strindberg (m)
				2	2471 Erik Wärnberg m. fl. (s)
Boxholm	-	3	-	3	2577 Åke Polstam m. fl. (c)
				3	2579 Per-Olof Strindberg (m)
				2	2471 Erik Wärnberg m. fl. (s)
Ödeshög	-	3	-	3	2577 Åke Polstam m. fl. (c)
				3	2579 Per-Olof Strindberg (m)
				2	2471 Erik Wärnberg m. fl. (s)
Skärgårdsområdet	-	6	-	6	2577 Åke Polstam m. fl. (c)
				6	2579 Per-Olof Strindberg (m)
				3	2471 Erik Wärnberg m. fl. (s)
Skaraborgs län
Falköping	-	2	-	2	2503 Ingemar Hallenius m. fl. (c, m, fp)
				2	2506 Paul Jansson m. fl. (s)
Gullspång	-	2	-	2	2503 Ingemar Hallenius m. fl. (c, m, fp)
				2	2506 Paul Jansson m. fl. (s)
				1	2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
Karlsborg	-	2	-	2	2503 Ingemar Hallenius m. fl. (c, m, fp)
				2	2506 Paul Jansson m. fl. (s)
				1	2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
Töreboda	-	1	-	1	2503 Ingemar Hallenius m. fl. (c, m, fp)
				1	2506 Paul Jansson m. fl. (s)
Alvsborgs län
Bengtsfors	A	4	3	4 'i	2553 Kerstin Andersson i Hjärtum (c)
Dals-Ed	A	4	3	4 /	och Gunde Raneskog (c)
Färgelanda	A	4	3	4 \	2560 Olle Eriksson (c) och
Mellerud	A	4	3	4 l	Rune Johansson i Åmål (s)
				\	2498 Arne Andersson i Ljung (m)
				/	2508 Hilding Johansson m. fl. (s)
Åmål	A	4	3	4	2508 Hilding Johansson m. fl. (s)
				4	2553 Kerstin Andersson i Hjärtum (c)
					och Gunde Raneskog (c)
				4	2560 Olle Eriksson (c) och
					Rune Johansson i Åmål (s)
Borås	G	4	1	4	2553 Kerstin Andersson i Hjärtum (c)
					och Gunde Raneskog (c)
				3	2501 Wilhelm Gustafsson m. fl.
					(fp, c, m)
				3	2505 Gördis Hörnlund (s) och
					Rune Carlstein (s)
Mark	G	4	1	4	2553 Kerstin Andersson i Hjärtum (c)
					och Gunde Raneskog (c)
				3	2501 Wilhelm Gustafsson m. fl.
					(fp, c, m)
				3	2505 Gördis Hörnlund (s) och
					Rune Carlstein (s)
				2	2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)

AU 1978/79:23 Bilaga 6: Förslag om stödområdesindelning B 74

Län/Kommun Nuv. Länsst. Prop:s MotionsfÖrslag

stöd- förslag förslag

område

Svenljunga

Tranemo

Ulricehamn

Herrljunga

Lilla Edet	-	2	-	2
Göteborgs och Bohus län Munkedal	A	4	3	4
Sotenäs	G	4	3	4
Strömstad	A	4	3	4
Tanum	A	4	3	4
Uddevalla Lysekil Hallands län		2 2
Jönköpings län Aneby				1
Nässjö	-	-	_	1
Tranås	-	-	-	1
Kronobergs län Uppvidinge	G	2	1	2
Lessebo	-	1	_	1
Tingsryd	-	1	-	1

2553 Kerstin Andersson i Hjärtum (c)
och Gunde Raneskog (c)

2501 Wilhelm Gustafsson m. fl.

(fp, c, m)

2505 Gördis Hörnlund (s) och
Rune Carlstein (s)

2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)

2553 Kerstin Andersson i Hjärtum (c)
och Gunde Raneskog (c)

2501 Wilhelm Gustafsson m. fl.

(fp, c, m)

2505 Gördis Hörnlund (s) och
Rune Carlstein (s)

2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)

2553 Kerstin Andersson i Hjärtum (c)
och Gunde Raneskog (c)

2501 Wilhelm Gustafsson m. fl.

(fp, c, m)

2505 Gördis Hörnlund (s) och
Rune Carlstein (s)

2553 Kerstin Andersson i Hjärtum (c)
och Gunde Raneskog (c)

2501 Wilhelm Gustafsson m. fl.

(fp, c, m)

2505 Gördis Hörnlund (s) och
Rune Carlstein (s)

2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)

2508 Hilding Johansson m. fl. (s)

2574 Kjell Mattsson m. fl. (c, s, m)

2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)

2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
2565 Erik Hovhammar (m)

AU 1978/79:23 Bilaga 6: Förslag om stödområdesindelning B 75

Län/Kommun	Nuv. stöd- område	Länsst. förslag	Prop:s förslag	Motionsförslag
Kalmar län
Borgholm	A	4/2	2	4 [	2559 Fritz Börjesson (c)
Mörbylånga	A	4/2	2	4 i	2570 Eric Kronmark (m) och Lars Schött (m)
Högsby	G	4	1	2 2	2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) 2570 Eric Kronmark (m) och Lars Schött (m)
Emmaboda	-	2	-	1	2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
Hultsfred		3		2 1	2570 Eric Kronmark (m) och Lars Schött (m) 2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
Torsås	-	3	-	1	”
Vimmerby Kalmar Mönsterås Nybro Oskarshamn Västervik		3 2 2 2 2 2		2 1	2570 Eric Kronmark (m) och Lars Schött (m) 2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
Gotlands län
Gotland Blekinge län	A	5	4	5 5	2451 Erik Hovhammar m. fl. (m) 2500 Torsten Gustafsson (c) och Per-Axel Nilsson (s)
Karlskrona	—	3	—	3	2563 Hans Gustafsson m. fl. (s, c, m, fp)
Olofström	—	3	~	3 1	2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)
Ronneby	-	2	~	2 '	)
Karlshamn	—	2		2	t. 2563 Hans Gustafsson m. fl. 1 (s,c,m, fp)
Sölvesborg Skärgårdsområdet		2 6	~	2 -	/

Kristianstads län

Simrishamn

Tomelilla

Östra Göinge

Osby

2 ) 2437 Bo Lundgren (m) och

2 f Wiggo Komstedt (m)

2453 Kalevi Wemebrink m. fl. (c)
2507 Erik Johansson i Simrishamn
m. fl. (s)

2 2437 Bo Lundgren (m) och

Wiggo Komstedt (m)

2 2453 Kalevi Wemebrink m. fl. (c)

2 2507 Erik Johansson i Simrishamn

m. fl. (s)

1 2562 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)

2 2437 Bo Lundgren (m) och

Wiggo Komstedt (m)

2 2453 Kalevi Wemebrink m. fl. (c)

2 2507 Erik Johansson i Simrishamn

m. fl. (s)

AU 1978/79:23 Bilaga 6: Förslag om stödområdesindelning B 76

Län/Kommun Nuv. Länsst. Prop:s MotionsfÖrslag

stöd- förslag förslag
område

Malmöhus län	-
Sjöbo		2
Skurup		2
Trelleborg		2
Ystad		2
Eslöv		1
Hörby		1
Höör		1

AU 1978/79:23 Bilaga 7: Lokaliseringsstöd B 77

Statligt lokaliseringsstöd den 1 juli 1965-31 december 1978

Län område	Antal företag	Beviljat1 stöd, tkr	därav2 bidrag, tkr	Beräknat syssel-sättningstillskott
Norrbotten	219	660 791	220 599	3 563
Västerbotten	238	750 328	217 683	6 430
Jämtland	173	428 154	153 824	3 417
Västernorrland	198	697 109	196 821	5 698
Gävleborg	143	430 725	101 642	4 658
Kopparberg	280	763 266	131 779	5 626
Västmanland	16	65 265	2 786	500
Örebro	21	91023	1 140	538
Värmland	235	695 231	104 374	6 583
Skaraborg	10	82 775	11 000	675
Älvsborg	97	303 256	38 715	4 057
Göteborgs o Bohus	38	92 487	11 333	1008
Halland	3	20 710	-	332
Malmöhus	6	12 649	-	215
Kristianstad	23	38 925	-	499
Blekinge	5	75 279	-	1416
Gotland	26	88 004	19 363	585
Kalmar	42	151 935	9 282	1 523
Kronoberg	23	44 327	-	406
Jönköping	12	47 540	-	599
Östergötland	35	102 283	1952	2 278
Södermanland	24	100 494	-	422
Uppsala	9	52152	1 840	279
HELA RIKET	1876	5 794 708	1 224 133	51307
därav
Allmänna stöd-	1495	4 387 066	1 176 172	36 519
områden
Grå zonen3	208	696 795	30 959	6 762
Övriga riket	173	710 847	17 002	8 026

1 Häri ingår garantilån, flyttningsersättning och avskrivningslån.

2 Häri ingår flyttningsersättning och avskrivningslån.

3 Häri ingår ej de kommuner i vissa sydsvenska län som temporärt jämställts med den
grå zonen.

Källa: AMS. Preliminära uppgifter avsedda att ingå i meddelanden från utredningsenheten.

AU 1978/79:23 B 78

Innehållsförteckning

Inledning 1

Propositionerna 1

Propositionen 1978/79:100 1

Propositionen 1978/79:112 2

Motionerna 3

Motioner väckta under allmänna motionstiden 3

Motioner väckta med anledning av propositionen 1978/79:112 11

Motion väckt med anledning av propositionen 1978/79:126 ... 25

Från andra utskott överlämnade motioner väckta under allmänna

motionstiden 25

Förslag om stödområdesindelning i motionen 1978/79:2562 av

Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) 25

Utskottet 27

Historik 27

Allmänna utgångspunkter 28

Regionalpolitikens förutsättningar och mål 32

Länsplanering 35

Planeringsinstrument 39

Ortsplanen 39

Planeringstal 40

Stödområdesindelningen 42

Den offentliga sektom och regionalpolitiken 47

Statlig verksamhet 48

Kommunernas och landstingens verksamhet 50

Regionalpolitisk stöd till näringslivet 51

Allmänna utgångspunkter 51

Stödets storlek i olika stödområden 53

Vissa för samtliga stödformer gemensamma frågor 57

Sysselsättningsstödet 62

Lokaliseringslån 62

Offertprincipen 63

Stöd till företag inom turistnäringen 64

Stöd till företag inom den privata service- och tjänstesektorn.. 66

Frågor om säkerheter, bevakning, handläggning m. m 68

Lokaliseringssamråd 69

Produktsökning i regionalpolitisk syfte 70

Industricentra 70

Särskilda åtgärder för glesbygder 73

Allmänna frågor 73

Stöd till företag i glesbygder 77

Kommersiell service, m. m 78

AU 1978/79:23

B 79

Regionalpolitisk forskning 81

Inrättande av tjänst som professor i regionalekonomi

Inriktningen av den regionalpolitiska forskningen 81

Anslagsfrågor 83

A 6. Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län 83

C 1. Regionalpolitisk stöd: Bidragsverksamhet 83

C 2. Åtgärder i glesbygder 85

C 3. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till foretag

i glesbygder m. m 87

C 4. Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering 87

V:13. Regionalpolitisk stöd: Lokaliseringslån 88

Lån till investeringar för kommersiell service 89

Översikt över den regionala utvecklingen 1970 till 1985 89

Utvecklingen i riksområden och län 89

Utvecklingen i skilda ortstyper 92

Åtgärder i olika delar av landet. Indelning i stödområden 95

Norrbottens län 97

Västerbottens län 100

Västernorrlands län 104

Jämtlands län 107

Gävleborgs län 110

Kopparbergslän 114

Värmlands län 117

Örebrolän 120

Västmanlands län 122

Uppsalalän 124

Stockholms län 126

Södermanlands län 130

Östergötlandslän 134

Skaraborgs län 136

Älvsborgs län 139

Göteborgs och Bohus län 143

Hallands län 146

Jönköpings län 148

Kronobergs län 149

Kalmar län 150

Gotlandslän 153

Blekinge län 155

Kristianstads län 157

Malmöhus län 160

Utskottets hemställan 163

AU 1978/79:23 B 80

Reservationer

1. Regionalpolitikens förutsättningar och mål (s) 178

2. Regionalpolitikens inriktning (c) 181

3. Generellt verkande medel i regionalpolitiken (m) 183

4. Generellt verkande medel i regionalpolitiken (c) 184

5. Omprövning av länsplaneringen (m) 184

6. Starkare länsdemokratisk förankring av länsplaneringen (c) ... 185

7. Ortsplanen som beskrivningsmodell (c) 185

8. Planeringstal för länen (s) 186

9. Principen att kommun inte får delas på flera stödområden (c). 187

10. Delegation för omlokaliseringsfrågor, m. m. (c, 1 s) 188

11. Anslag till Särskilda regionalpolitiska åtgärder i den statliga

verksamheten, m. m. (c) 188

12. Kommunernas och landstingens roll i regionalpolitiken (m)... 190

13. Sänkning av socialförsäkringsavgifterna, utbyggnad av syssel sättningsstödet,

m. m. (m) 190

13. Sysselsättningsstöd, m. m. (c) 192

15. Investeringsfondssystemet (m) 193

16. Investeringsfondssystemet (c) 193

17. Regionalpolitisk stöd till vissa energianläggningar (c) 194

18. Kollektivavtal och kommunal styrelserepresentation som villkor

för regionalpolitisk stöd (s) 195

19. Permanentning av könskvotering som villkor för regionalpolitisk
stöd m. m. (m) 195

20. Produktiva tillgångar vid tillämpningen av offertprincipen (m). 196

21. Tillämpningen av offertprincipen i stödområdena 4-6 (c) 196

22. Vidgning av lokaliseringssamrådet till service- och tjänstesektorn

(m) 197

23. Utredning om regional omfördelning av service- och tjänstesektorn
(m) 197

24. Lokaliseringssamråd beträffande industriföretag (m) 198

25. Det framtida behovet av en fullmaktslag för etableringskontroll

(s) 198

26. Ytterligare insatser i glesbygder (c) 199

27. Handläggningen av stödet till företag i glesbygder, m. m. (s) .. 200

28. Handläggningen av stöd till kommersiell service, m. m. (m)... 200

29. Anslag till Regionalpolitisk stöd: Bidragsverksamhet (m)

30. Anslag till Åtgärder i glesbygder (c) 201

31. Ram för statlig kreditgaranti för lån till företag i glesbygder m. m. 202

(c)

32. Anslag till Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering (m).. 202

33. Anslag till Regionalpolitisk stöd: Lokaliseringslån (m) 202

AU 1978/79:23

B 81

34. Investeringsstöd till kommersiell service (m) 203

35. Anslag till Lån till investeringar för kommersiell service (m).. 204

Inplacering i stödområde

36. Arvidsjaur (1 s) 204

37. Norrbottens län (c) 205

38. Skellefteå m. m. (c) 205

39. Umeå (c) 206

40. Örnsköldsvik (c) 207

41. Sundsvall och Timrå (c) 207

42. Bräcke, Härjedalen, Krokom och Åre (1 s) 208

43. Östersund (1 s) 209

44. Östersund (c) 209

45. Nordanstig, Ockelbo, Gävle och Sandviken (c) 210

46. Borlänge och Falun (c) 211

47. Ludvika (c) ,. 212

48. Karlstad (c) 212

49. Hagfors, Arvika, Säffle och Åijäng (c) 213

50. Hällefors och Ljusnarsberg (c) 214

51. Norrtälje (c) 215

52. Flen och Vingåker (c) 215

53. Kinda och Ydre samt Valdemarsvik (c) 216

54. Gullspång och Karlsborg (c) 216

55. Borås (1 s) 217

56. Mark, Tranemo, Svenljunga och Herrljunga (c) 218

57. Mark, Tranemo, Svenljunga och Herrljunga (1 s) 219

58. Ulricehamn (1 s) 220

59. Aneby, Nässjö och Tranås (c) 220

60. Uppvidinge, Lessebo och Tingsryd (c) 221

61. Högsby (c) 221

62. Emmaboda och Torsås (c) 222

63. Hultsfred och Vimmerby (c) 222

64. Gotland (m) 223

65. Olofström (c) 223

66. Östra Göinge (c) 224

67. Sysselsättningsskapande åtgärder i Skåne (1 s)

224

AU 1978/79:23

B 82

Särskilda yttranden

1. Decentralisering av statlig verksamhet (m) 225

2. Behovet av en fullmaktslag om etableringskontroll (m) 225

3. Stödområdesindelningen (c) 226

4. Skaraborgs län (1 m) 226

Bilagor B 1

Bil. 1 Socialutskottets yttrande 1978/79:6 y B 3

Bil. 2 Jordbruksutskottets yttrande 1978/79:4 y B 5

Bil. 3 Näringsutskottets yttrande 1978/79:5 y B 10

Bil. 4 Utbildningsutskottets yttrande 1978/79:2 y B 17

Bil. 5 Tabeller med statistiska uppgifter om utvecklingen i län och B 18

kommuner

Bil. 6 Förslag till stödområdesindelning B 68

Bil. 7 Lokaliseringsstöd 1 juli 1965-31 december 1978 fördelat på B 77

län

Innehållsförteckning B 78

Karta över stödområden

GOT AB 62142 Stockholm 1979

AU 1978/79:23

Inplacering av kommuner i nya stödområden 1—6

Nuvarande stödområdesindelning anges inom parentes.

(I) = inre stödområdet, (A) = allmänna stödområdet, (G) = "grå zonen" eller område jämställt därmed

Uppsala län		Örebro län	Jämtlands län
Tierp	2 (G)	Hällefors	3 (G) Strömsund	6 (1)
Älvkarleby	2 (G)	Ljusnarsberg	3 (G) Berg	6 (1)
Östhammar	2 (G)	Degerfors	2 - Ragunda	6 (I)
		Karlskoga	2 - Bräcke	5 (I)
Östergötlands län		Lindesberg	2 (G) Härjedalen	5 (I)
Kinda	1 (G)	Nora	2 (G) Krokom	5 (I)
Ydre	1 (G)		Åre	5 (I)
		Västmanlands län	Östersund	4 (1)
Kronobergs län		Fagersta	2 (G)
Uppvidinge	1 (G)	Heby	2 (G) Västerbottens län
		Norberg	2 (G) Sorsele	6 (1)
Kalmar län		Sala	2 (G) Stomman	6 (I)
Borgholm	2 (A)	Skinnskatteberg	2 (G) Vilhelmina	6 (1)
Mörbylånga	2 (A)		Åsele	6 (I)
Högsby	1 (G)	Kopparbergs län	Lycksele	5 (1)
		Malung	5 (i) Norsjö	5 (I)
Gotlands län		Vansbro	5 (i) Vindeln	5 (I)
Gotland	4 (A)	Älvdalen	5 (I) Vännäs	5 (A)
		Mora	4 (I) Robertsfors	4 (A)
Göteborgs och Bohus län	Orsa	4 (i) Skellefteå	4 (A)
Munkedal	3 (A)	Avesta	3 (Ä)’ Nordmaling	4 (A)
Sotenäs	3 (G)	Borlänge	3 (A) Umeå	3 (A)
Strömstad	3 (A)	Falun	3 (A)
Tanum	3 (A)	Gagnef	3 (A) Norrbottens län
		Hedemora	3 (A) Arjeplog	6 (I)
Älvsborgs län		Leksand	3 (A) Gällivare	6 (I)
Bengtsfors	3 (A)	Ludvika	3 (G) Haparanda	6 (I)
Dals-Ed	3 (A)	Rättvik	3 (A) Jokkmokk	6 (1)
Färgelanda	3 (A)	Smedjebacken	3 (G) Kalix	6 (I)
Mellerud	3 (A)	Säter	3 (A) Kiruna	6 (I)
Åmål	3 (A)		Pajala	6 (I)
Borås	1 (G)	Gävleborgs län	Överkalix	6 (1)
Mark	1 (G)	Ljusdal	5 (1) Övertorneå	6 (1)
Svenljunga	1 -	Bollnäs	3 (A) Arvidsjaur	5 (1)
Tranemo	1 -	Hofors	3 (G) Älvsbyn	5 (A)
Ulricehamn	1 (G)	Hudiksvall	3 (A) Boden	4 (A)
		Nordanstig	3 (A) Luleå	4 (A)
Värmlands län		Ockelbo	3 (G) Piteå	4 (A)
Torsby	5 (I)	Ovanåker	3 (A)
Eda	4 (A)	Söderhamn	3 (A)
Filipstad	4 (A)	Gävle	2 (G)
Hagfors	4 (A)	Sandviken	2 (G)
Munkfors	4 (A)
Storfors	4 (G)	Västernorrlands län
Sunne	4 (A)	Sollefteå	5 (I)
Arvika	3 (A)	Ånge	5 (I)
Säffle	3 (A)	Örnsköldsvik	4 (A)
Årjäng	3 (A)	Kramfors	4 (A)
Forshaga	2 (G)	Härnösand	3 (A)
Grums	2 (G)	Sundsvall	3 (A)
Hammarö	2 (G)	Timrå	3 (A)
Karlstad	2 (G)
Kil	2 (G)
Kristinehamn	2 (G)

Nuvarande

stödområdesindelning

Teckenförklaring

Inre stödområdet

Allmänna stödområdet

Gränsomr. t. det
allm. stödomr. (grå zon)

Omr. jämnställt med
s. k. grå zon

Vissa varvsregioner
där särskilt
regionalpolitisk!
stöd utgår.

Utskottets förslag till ny
stödområdesindelning

Teckenförklaring

Stödområde

Stödområde
Stödområde

Stödområde