AU 1978/79:22

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1978/79:22

med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller Invandring
m. m. jämte motioner

I betänkandet behandlas de i propositionen 1978/79:100 bilaga 15 (arbetsmarknadsdepartementet)
efter föredragning av statsrådet Winther gjorda
framställningarna om anslag under avsnitt D. Invandring m. m. I anslutning
till propositionen tar utskottet upp tio motioner.

Propositionen

Regeringen har under punkten D 1-D 4 föreslagit att riksdagen för
budgetåret 1979/80 skall

1. till Statens invandrarverk anvisa ett förslagsanslag av 39 607 000 kr.,

2. till Åtgärder för flyktingar anvisa ett förslagsanslag av 77 925 000 kr.,

3. till Åtgärder för invandrare anvisa ett reservationsanslag av 12 050 000
kr.,

4. till Översättningsservice anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.
Under punkten D 2 föreslås vidare att riksdagen skall godkänna de

riktlinjer för flyktingpolitiken som förordats i propositionen.

Motionerna

1978/79:485 av Lars Werner m. fl. (vpk)

1 motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ändring av lagen
(1972:650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning
för invandrare, innebärande

a) att ett kollektivt avgiftssystem införs för företagens utgifter för svenskundervisning,

b) att invandrare vid första anställningsdagen informeras om sina rättigheter,

c) att företag som anställer invandrare som enligt lagen har rätt till
undervisning senast inom 30 dagar från anställningsdagen räknat skall ha
påbörjat densamma,

d) att påföljdsbestämmelserna skärps i enlighet med vad som anförts i
motionen,

e) att de nu stipulerade 240 timmarna ökas till 340,

0 att bestämmelsen om möjlighet att minska antalet undervisningstimmar
till 160 utgår ur lagen,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som innebär att

1 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 22

AU 1978/79:22

arbetsmarknadsstyrelsen blir övervakande myndighet för lagens efterlevnad
och tillförs nödvändiga personella resurser för detta,

3. att riksdagen hos regeringen hemställerom förslag som innebär att även
vuxna invandrare utan anställning för rätt till svenskundervisning med
timersättning, finansierat genom det under punkten 1 a) nämnda avgiftssystemet.

1978/79:486 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen under bil. 15, punkten D 3 Åtgärder för
invandrare, beslutar anvisa ett med 1 675 000 kr. i förhållande till regeringens
förslag förhöjt belopp.

1978/79:664 av Bernt Ekinge (fp)

1 motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts beträffande lokaliseringen av en ytterligare flyktingförläggning.

1978/79:1050 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen

1. beslutar att försök med intensifierade anpassningsåtgärder inleds med
utgångspunkt i de riktlinjer som förordats i motionen,

2. till Åtgärder för invandrare (D 3.) för budgetåret 1979/80 anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 2 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 14 050 000 kr., varvid dessa extra medel tillgodoförs försöksverksamheten.

1978/79:1543 av Ingegärd Fraenkel (fp) och Karl-Erik Strömberg (fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en samlad översyn av invandrarkvinnornas
situation,

2. att riksdagen begär att regeringen utfardar bestämmelser så att invandrarkvinnor
i vissa fall erhåller kvinnlig tolk.

1978/79:1554 av Hans Nyhage (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Immigrant-Institutet skall kunna erhålla verksamhetsbidrag från statens
invandrarverk.

1978/79:2032 av Ingrid Diesen m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
invandrarkvinnornas situation i Sverige.

1978/79:2046 av Gunnel Jonäng (c)

I motionen - yrkandet 2 - hemställs att riksdagen hos regeringen begär

AU 1978/79:22

förslag om att kostnaderna för 200 timmars svenskundervisning överförs på
samhället.

Motionen behandlas beträffande yrkandena 1 och 3 i betänkandet AU
1978/79:20.

1978/79:2142 av Karin Andersson m. fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att övergångsbestämmelserna för svenskundervisning
för invandrare förlängs fr. o. m. den 1 juli 1979,

2. att riksdagen till Informationsverksamhet för invandrare anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 500 000 kr. förhöjt anslag.

1978/79:2148 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om att det tillsätts en kommitté
som har att utvärdera hela minoritets- och invandrarpolitiken och att ge
förslag till fortsatta reformer för att skapa jämlikhet för invandrarna och
garantera deras demokratiska rättigheter samt att i denna kommitté ingår
representanter för invandrarnas riksorganisationer,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om att åtgärder vidtas för att
registrera alla i Sverige bosatta människors modersmål.

Motionen behandlas beträffande yrkandet 3 i betänkandet AU 1978/
79:20.

Invandringens omfattning

Invandringens storlek har traditionellt varierat med konjunkturläget. De
senaste åren har denna bild delvis förändrats. Under åren 1976-1978 har
sålunda invandringen legat på en högre nivå än de från konjunktursynpunkt
bättre åren 1974-1975. Arbetskraftsinvandringen från de icke-nordiska
länderna är f. n. obetydlig. Även nettoinvandringen av nordbor visar under
1978 låga tal (ca 5 000 personer). Att den totala nettoinvandringen likväl
visade överskott på ca 16 000 personer förra året förklaras av de relativt stora
grupper flyktingar och familjemedlemmar till tidigare invandrare som fått
tillstånd att komma hit. I följande tablå belyses invandringens omfattning
åren 1972-1978.

AU 1978/79:22

Invandring av utländska medborgare. 1 000-tal personer

1976

1975

-2

1973

•10

nettoinvandring nordbor
[ J nettoinvandring icke nordbor

AU 1978/79:22

Utskottet

Allmänna synpunkter

I anslutning till en redovisning om invandringens omfattning konstaterar
föredragande statsrådet att den utomnordiska invandringen numera huvudsakligen
består av flyktingar eller nära anhöriga till personer som redan bor
här. Ca 3 300 personer, varav fler än 2 000 från Latinamerika, har under år
1978 fått stanna i Sverige på grund av politiska skäl. Invandringen av nära
anhöriga under samma tid beräknas uppgå till minst 8 000 personer. I
propositionen uppges att invandringen av turkiska assyrier under år 1978
varit av betydligt mindre omfattning än de två föregående åren, men att
trycket från denna grupp alltjämt är starkt. Antalet ansökningar att få komma
hit är stort.

När det gäller belastningen på invandrarverket av tillståndsärenden
konstateras i propositionen att det ännu är för tidigt att dra några säkra
slutsatser av effekterna av de ändringar som gjordes i utlänningslagen våren
1978 men att ändringarna på sikt bör medföra en minskad belastning på
verket. Ärendebalansen hos verket har emellertid ökat, och viss förstärkning
föreslås därför av tillståndsbyrån. Likaså har antalet överklagade avlägsnandebeslut
ökat i arbetsmarknadsdepartementet, som därför förstärkts med två
handläggare för dessa ärenden.

Utskottet är medvetet om de särskilda problem som är förenade med
handläggningen av tillstånds- och avlägsnandeärenden liksom med verkställigheten
av avlägsnandebeslut. Utskottet vill betona att det råder bred politisk
enighet om principerna i utlänningslagen. Det är angeläget att lagstiftningen
upprätthålls med fasthet och konsekvens. Det är också viktigt att man
motverkar att ärenden av olika skäl drar ut på tiden. Därigenom kan man i
viss mån undvika återkommande omprövningar i olika led.

Statens invandrarverk

Invandrarverket är organiserat på fem byråer: tillståndsbyrån, medborgarskapsbyrån,
samordningsbyrån, informationsbyrån och administrativa
byrån. Verket har 264 tjänster. 1 budgetpropositionen föreslås en utökning
med tre tjänster för handläggare, en på tillståndsbyrån och två på samordningsbyrån,
varav den ena för flyktingfrågor och den andra för bevakning av
barn- och ungdomsfrågor. Anslaget till verket, punkten D 1, föreslås bli
uppräknat med 4 051 000 kr. till 39 607 000 kr.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag och tillstyrker
alltså det begärda anslaget.

AU 1978/79:22

Åtgärder för flyktingar

Från anslaget D 2 med ovanstående rubrik betalas utgifterna för det i
programbudgeten för AMS upptagna programmet Åtgärder för flyktingar.
Anslagets fördelning på olika delprogram framgår av följande sammanställning.

1. Överföring av
flyktingar

2. Omhändertagande av
flyktingar

3. Förvaltningskostnader -

Utgift Anslag

1977/78 1978/79

2 400 000 4 125 000

74 700 000 63 000 000

2 723 000 3 300 000

79 823 000 70 425 000

Beräknad ändring
1979/80

AMS	Före- draganden
+ 175 000	+ 700 000
+4 800 000	+6 400 000
+ 100 000	+ 400 000
+5 075 000	+7 500 000

Föredragande statsrådet räknar för nästa budgetår med att den organiserade
överföringen av flyktingar skall ske i ungefär samma omfattning som
innevarande budgetår, dvs. 1 250 personer. Inom denna ram bör utrymme
finnas att överföra ett antal medellösa nära anhöriga till flyktingar som tas ut
inom ramen för flyktingkvoten och som kommer samtidigt som flyktingen
eller omedelbart därefter. För insatser för att återförena familjer i andra fall
har beräknats 500 000 kr. I propositionen har vidare beräknats att sammanlagt
ca 2 250 flyktingar skall tas emot i AMS förläggningar eller i enskild
inkvartering. Kostnaden per förläggningsdag uppskattas till 205 kr., med en
genomsnittlig förläggningstid av fem månader. Anslaget föreslås för nästa
budgetår bli uppfört med 77 925 000 kr.

Utskottet godtar anslagsberäkningen.

I propositionen redovisas också vissa riktlinjer för flyktingpolitiken som
regeringen vill ha godkända av riksdagen.

Förslagen innebär utökade möjligheter för staten att genom resebidrag
underlätta familjeåterförening för politiska flyktingar, institutionaliserat
samråd i flyktingfrågor mellan närmast berörda statliga verk och kommunerna,
en ny flyktingförläggning samt riktlinjer för omhändertagande av
flyktingar.

Frånsett förslaget om ny flyktingförläggning, som utskottet tar upp i det
följande, har vad som föreslagits i propositionen inte mött erinran motionsvägen,
och utskottet har för sin del inte heller funnit anledning att ifrågasätta
principerna eller komma med något tilläggsförslag. Utskottet godtar alltså
vad som anförts i propositionen på denna punkt.

F. n. finns permanenta flyktingförläggningar i Alvesta, Moheda och Flen.
Det föreslås nu att ytterligare en permanent förläggning skall inrättas genom
att den tillfälliga förläggningen i Hallstahammar ombildas. På den orten är

AU 1978/79:22

flyktingarna förlagda i förhyrda lägenheter som ligger i anslutning till ett
AMU-centrum. Erfarenheterna från denna förläggningsform är positiva från
sociala utgångspunkter, och även från kostnadssynpunkt är förläggningsformen
förmånlig.

Bernt Ekinge (fp) föreslår i motionen 664 att utbyggnaden av den
permanenta mottagningskapaciteten skall ske i Flens kommun.

Enligt utskottets uppfattning finns det skäl att inrätta en ny permanent
förläggning. Erfarenheterna av den tillfälliga verksamheten i Hallstahammar
är goda. Utskottet ansluter sig därför till propositionens förslag och avstyrker
motionen.

Åtgärder för invandrare

I propositionen, punkten D 3, föreslås att riksdagen till Åtgärder för
invandrare för nästa budgetår skall anvisa ett reservationsanslag av
12 050 000 kr. Detta innebär en anslagshöjning med 2,1 milj. kr. Den
föreslagna fördelningen av anslaget på olika ändamål framgår av följande
uppställning.

1978/79	Beräknad ändring 1979/80
	Invandrar- Före-
	verket draganden

1. Bidrag till stiftelsen
Invandrartidningen	2 825 000	+ 1 470 000'	+	100 000
2. Bidrag till invandrar-
och minoritetsorganisa-
tioners verksamhet	2 425 000	+2 575 000	+	900 000
3. Bidrag till avgrän-
sade projekt m. m.	3 100 000	+4 000 000	+	600 000
4. Informationsverksamhet	1 600 000	+1 705 000	+	500 000
	9 950 000	+9 750 000	+2 100 000

'Anslagsposten 1 beräknad av stiftelsen Invandrartidningen.

Utskottet godtar anslagsberäkningen i fråga om bidrag till stiftelsen
Invandrartidningen. Utgångspunkten är därvid att stiftelsen med hjälp av en
mindre höjning av prenumerationspriset skall kunna bedriva verksamheten i
oförändrad omfattning under budgetåret 1979/80.

Anslagsposten Bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationer föreslås
höjd med 900 000 kr. till 3 325 000 kr. I vpk-motionen 486 begärs en
ytterligare höjning med 1 675 000 kr. Detta överensstämmer med vad
invandrarverket begärt i sin anslagsframställning. Utskottet är inte berett att
tillstyrka motionsförslaget utan godtar den bedömning som gjorts i propositionen.

I detta sammanhang tar utskottet upp motionen 1554 av Hans Nyhage (m).

AU 1978/79:22

Motionären vill att organisationen Immigrant-Institutet skall komma i
åtnjutande av verksamhetsbidrag.

Utskottet har inhämtat att Immigrant-Institutet fått avslag på en ansökan
om verksamhetsbidrag då organisationens uppbyggnad och verksamhet haft
en sådan karaktär att den inte ansetts uppfylla de kriterier som gäller för
sådant bidrag. Immigrant-Institutet har däremot fått projektbidrag från
förevarande anslag med 70 000 kr. innevarande budgetår. Organisationen har
dessutom fått bidrag från statens kulturråd.

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen när det gäller ifrågavarande
bidrag endast ta ställning till principfrågor och inte pröva vilka organisationer
som skall få bidrag. Med hänvisning härtill och till vad ovan sagts om bidrag
till det aktuella institutet avstyrks motionen. I sammanhanget noterar
utskottet att föredragande statsrådet räknar med att invandrarverket mot
bakgrund av gjorda erfarenheter skall se över hur verksamhetsbidragen
hittills fungerat.

Anslagsposten Bidrag till avgränsade projekt m. m. föreslås höjd med
600 000 kr. till 3,7 milj. kr.

Socialdemokraterna begär i partimotionen 1050 att anslaget skall höjas med
2 milj. kr. för att finansiera ett projekt som föreslås starta den 1 januari nästa
år. Projektet innebär att man i två kommuner - Botkyrka och Olofström -skall sätta in intensiva åtgärder under flera år för att förbättra förhållandena
för invandrare. Verksamheten skall spänna över ett brett falt - bostad,
förskola, skola, kultursektorn, myndighetskontakter, medborgarinformation
m. m. - och pågå under flera år. Årskostnaden beräknas till 4 milj. kr.

Utskottet anser sig av kostnadsskäl inte kunna gå med på motionärernas
förslag. Det är också tveksamt om man på detta sätt bör prioritera två
kommuner. De vidgade erfarenheter som onekligen behövs om effekterna av
olika åtgärder får man söka erhålla genom försök i mindre skala inom ramen
för anslaget. Motionen 1050 avstyrks med hänvisning till det anförda.

Anslagsposten Informationsverksamhet föreslås i propositionen höjd med
500 000 kr. till 2,1 milj. kr.

Karin Andersson m. fl. (c) begär i motionen 2142 att anslaget skall höjas
med ytterligare 500 000 kr. Som motivering anförs bl. a. behovet av insatser
för att öka kunskapen bland svenskar om invandrargrupper och deras
hemländer.

Utskottet har förståelse för motionsyrkandet men anser sig av allmänna
resursskäl inte kunna biträda detsamma. Utskottet beaktar därvid att
åtgärdsanslaget föreslås höjt med totalt över 20 %.

De gjorda ställningstagandena beträffande olika anslagsposter innebär att
utskottet ansluter sig till den medelsanvisning som föreslås i propositionen.

Utskottet tar härefter upp ett par u t r e d n i n g s k r a v.

Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) begär i motionen 2148 en
utvärdering av hela minoritets- och invandrarpolitiken.

AU 1978/79:22

Utskottet är inte berett att tillstyrka motionen. Riktlinjerna för den
nuvarande politiken drogs upp genom ett riksdagsbeslut för fyra år sedan.
Detta beslut, som fattades i stor enighet, hade föregåtts av ett mångårigt
utredningsarbete som omfattade ett mycket brett fält. Att sätta i gång ett
utredningsarbete av den karaktären är inte aktuellt i dag. Däremot är det
angeläget att man genom utredningar på delområden söker komma till rätta
med olika problem. Utskottet vill i detta sammanhang nämna tre olika
utredningar som är verksamma: utlänningslagkommittén, kommittén för
översyn av svenskundervisning för vuxna invandrare samt utredningen med
uppgift att kartlägga och föreslå åtgärder mot diskriminering och fördomar i
fråga om invandrare. Vid sidan härav bedriver expertgruppen för invandringsforskning
(EIFO) ett omfattande utredningsarbete i olika invandrarfrågor.
Med hänvisning till det anförda avstyrks yrkandet i apk-motionen.

I två motioner tar man upp invandrarkvinnornas situation. Det gäller
motionen 1543 av Ingegärd Fraenkel (fp) och Karl-Erik Strömberg (fp) samt
motionen 2032 av Ingrid Diesen m. fl. (m). I motionerna påtalas invandrarkvinnornas
svåra förhållanden och behovet av åtgärder, exempelvis i fråga
om språkundervisning, barntillsyn, juridisk rådgivning samt sjuk- och
hälsovård. Särskilt framhålls i motionen 1543 behovet av kvinnliga tolkar och
gynekologer.

Utskottet behandlade en liknande motion förra året och framhöll därvid
bl. a. (AU 1977/78:22 s. 10):

De invandrande kvinnornas situation är ofta utomordentligt svår. På grund
av kulturtraditioner och språksvårigheter blir de ofta isolerade och utan
kontakt med omgivningen kring dem. Det gäller kanske framför allt de
hemarbetande kvinnorna och äldre anhöriga som kommit till Sverige vid
relativt hög ålder. Som framgår av motionen är det viktigt att samhällsorganen
har sin uppmärksamhet riktad på dessa frågor och vidtar åtgärder som
underlättar situationen för de berörda kvinnorna. Utskottet är emellertid inte
berett att förorda att man nu tillsätter en ny övergripande utredning utan
anser att man snabbare bör nå resultat av det slag motionärerna eftersträvar
genom att åtgärder sätts in på område efter område. Myndigheterna bör
därför på olika sätt göras uppmärksamma på de särskilda problemen för
denna eftersatta grupp. Pågående utvärdering av språkundervisningen bör ge
underlag för bedömning av vilka insatser som bör göras för att nå kvinnorna
med sådan undervisning. Utskottet har också inhämtat att jämställdhetskommittén
avser att studera de hemarbetande invandrarkvinnornas situation
inom ramen för en påbörjad utredning om hemarbete.

Utskottet berör slutligen några av de mer konkreta åtgärderna som
aktualiseras i motionen.

Familjejuridisk rådgivning ges bl. a. vid den kommunala invandrarservicen
och av de allmänna advokatbyråerna. Med hänsyn till invandrarnas
behov av information på området har dessutom arbetsgruppen för invandrarnas
rättsliga ställning framställt en folder, Att tänka på innan Du gifter Dig.
Så snart foldern är tryckt kommer den att delas ut på pastorsexpeditioner,
invandrarbyråer, ambassader osv.

Behovet av kvinnlig tolk i olika situationer tar motionärerna också upp.

AU 1978/79:22

Enligt utskottets uppfattning bör denna fråga beaktas av den myndighet eller
liknande som berörs. När det slutligen gäller åtgärder inom hälso- och
sjukvård utgår utskottet från att landstingskommunerna tar erforderliga
initiativ så att invandrarkvinnorna inte blir eftersatta.

Med det anförda har utskottet besvarat motionen 1327, som inte bör
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet vill återigen stryka under att det är angeläget att man på olika
områden söker underlätta förhållandena för de invandrade kvinnorna. Det
finns emellertid knappast anledning att sätta i gång ett vidlyftigt utredningsarbete,
utan i stället bör man snabbt initiera konkreta åtgärder på områden där
problemen är väl kända. Utskottet har inhämtat att den inom regeringens
kansli under statsrådet Eva Winthers ledning verksamma invandrarberedningen
kommer att bilda en särskild arbetsgrupp för att undersöka invandrarkvinnornas
ställning och vilka möjligheter det finns att underlätta deras
situation. Avsikten är att gruppen skall ta upp sådana frågor som behandlas i
motionerna.

Av det anförda framgår att motionerna redan är tillgodosedda. Det finns
alltså inte någon anledning för riksdagen att vidta någon åtgärd på grund av
desamma.

Översättningsservice

Från anslaget Översättningsservice, punkten D4, bekostas den del av
invandrarverkets språksektions verksamhet, som inte täcks av intäkter. I
propositionen föreslås att anslaget skall höjas med 200 000 kr. till 500 000 kr.
för att göra det möjligt att höja översättningsstandarden i samhällsinformationen
på invandrarspråk.

Utskottet har inte något att erinra mot förslaget och godtar anslagsberäkningen.

Undervisning i svenska

I det följande behandlas motioner som i huvudsak rör lagen om rätt till
ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare. Andra
frågor på detta område, utbildningens organisation m. m., behandlas i
utbildningsutskottet och i AU 1978/79:21 s. 44.

Vid 1972 års riksdag (prop. 100, InU 27) antogs lagen om rätt till ledighet
och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare (SFS 1972:650).
Lagen trädde i kraft den 1 juli 1973 och var till en början tillämplig på
invandrare som börjat sin första anställning här i landet efter utgången av år
1972. Invandrare som anlänt till riket efter den tidpunkten fick rätt till
ledighet från arbetet och lön för att delta i svenskundervisning i 240 timmar.
Rätten till ledighet kan begränsas genom avtal,och undervisningen förläggs i
så fall till fritid. Oavsett om undervisningen bedrivs under arbetstid eller ej,
har invandrare rätt till lön under tid undervisning pågår.

AU 1978/79:22

Genom ändring av 1973 års riksdag (prop. 43, InU 15) gjordes lagen, med
vissa avvikelser, tillämplig även på invandrare som före den 1 januari 1973
tagit anställning här i landet. De skall beroende på förkunskaper beredas
ledighet med rätt till lön under 160 eller 240 timmar. Vidare har lagen genom
ändring av 1974 års riksdag (prop. 31, InU 8) gjorts tillämplig på utländska
sjömän på svenskt fartyg i utrikes fart. Efter den 1 juli 1976 gäller lagen även
den som har blivit svensk medborgare, sedan han har påbörjat undervisning
som avses i lagen (prop. 1975/76:177, InU 1975/76:41).

Enligt lagändringen år 1973 skulle svenskundervisningen på betald tid för
invandrare,som börjat arbeta här före år 1973, vara genomförd före den 1 juli
1978. Arbetsgivare skulle därför erbjuda sådana invandrare ledighet för att
möjliggöra att utbildningen var genomförd före denna tidpunkt.

I samband med behandlingen av propositionen 1975/76:177 förlängdes
tiden till den 1 juli 1979, om arbetsgivaren hade försummat sina skyldigheter
under den ursprungliga femårsperioden. De tilläggsbestämmelser som då
antogs innebär följande.

Om arbetstagaren är medlem i arbetstagarorganisation som är eller brukar
vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren, får organisationen
- efter invandrarens godkännande - besluta om ledighet och
ledighetens förläggning. Ledigheten skall börja före utgången av juni 1979.
Uppkommer tvist om ledigheten som sådan eller tidpunkten härför, skall
arbetsgivaren kunna väcka talan vid domstol. Tills tvisten har prövats slutligt
skall dock den fackliga organisationens beslut gälla. Visar det sig vid
prövningen av tvisten att arbetstagarorganisationen saknat fog för sitt beslut,
skall arbetsgivaren kunna tillerkännas skadestånd från organisationen.

För oorganiserade arbetstagare eller arbetstagare som är medlem i ickekollektivavtalsbärande
facklig organisation föreslås särskilda regler. Sådan
arbetstagare skall kunna få frågan om ledighet och ledighetens förläggning
prövad av domstol om han före utgången av juni 1979 har begärt ledighet men
vägrats detta. Talan skall väckas före utgången av år 1979.

Om arbetstagaren eller hans fackliga organisation inte gjort anspråk på
ledighet för att påbörja undervisning i svenska före utgången av juni 1979,
upphör arbetsgivarens skyldighet att ge sådan ledighet. Skyldigheten kan
dock kvarstå i ett speciellt fall även efter denna tidpunkt, nämligen om
arbetstagaren kan åberopa synnerliga skäl, t. ex. sjukdom, för att han har
underlåtit att utnyttja sin rätt till ledighet.

Regeringen har som tidigare sagts tillsatt en kommitté med uppgift att göra
en bedömning av i vilken utsträckning nuvarande svenskundervisning för
invandrare inom olika regelsystem och utbildningsanordningar svarar mot de
mål och riktlinjer som har satts upp för utbildningen. Kommittén skall mot
den bakgrunden överväga den framtida inriktningen av insatserna.

Vpk aktualiserar i motionen 485 en mängd ändringsförslag i fråga om
svenskundervisningen. Med hänsyn till att den ovan nämnda kommittén skall
gå igenom hela detta område finns det inte anledning att nu gå närmare in på

AU 1978/79:22

vpk:s förslag. Motionen avstyrks därför.

Gunnel Jonäng (c) föreslår i motionen 2046 att arbetsgivare skall befrias frän
lönekostnader för ungdomar som genomgår svenskundervisning. Om samhället
får bära sådana kostnader bör enligt motionären arbetsgivarnas benägenhet
att anställa unga invandrare öka. Även denna fråga torde falla inom den nya
utredningens uppdrag. Med hänsyn därtill bör motionen inte föranleda någon
åtgärd.

Karin Andersson m. fl. (c) föreslår i motionen 2142 att man i avvaktan på
utredningen om svenskundervisningen förlänger de tidigare nämnda övergångsbestämmelserna
om rätt till svenskundetvisning för invandrare sorn fått
anställning här i landet före är 1973.

Enligt vad utskottet inhämtat bör man fram till den 1 juli 1979 med
svenskundervisning ha nått de ”äldre” invandrare som är möjliga att nå med
den nuvarande lagstiftningen. Utskottet är därför inte berett att gå med på en
ytterligare förlängning av de aktuella övergångsreglerna. Utskottet förutsätter
emellertid att den nya utredningen kommer att ta upp undervisningsfrågan
för invandrare som vistats i landet många år men ändå har bristfälliga
kunskaper i svenska. Yrkandet avstyrks med hänvisning till det anförda.

Till sist tar utskottet upp ett yrkande i apk-motionen 2148. Motionärerna
vill att åtgärder skall vidtas för att registrera alla i Sverige bosatta människors
modersmål.

Riksdagen har tidigare avvisat liknande krav av integritetsskäl. Systemet
skulle dessutom bli dyrbart och svårt att administrera. När det gäller att nå
personer med olika modersmål får man lita till andra metoder. Expertgruppen
för invandrarforskning (EIFO) gör på regeringens uppdrag en undersökning
av frågan. I sammanhanget bör också nämnas att frågan om registrering av
modersmål tidigare varit aktuell i samband med folk- och bostadsräkningen.
Förslag om en ny sådan räkning har f. ö. nyligen lagts fram för riksdagen.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandet.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Statens invandrarverk för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 39 607 000 kr.,

2. beträffande utbyggnad av flyktingförläggningen i Flen att riksdagen
avslår motionen 1978/79:664,

3. att riksdagen godkänner de riktlinjer flör flyktingpolitiken som
förordats i propositionen,

4. att riksdagen till Åtgärder flör flyktingar för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 77 925 000 kr.,

5. beträffande verksamhetsbidrag till Immigrant-Institutet att riksdagen
avslår motionen 1978/79:1554,

AU 1978/79:22

6. beträffande försök med intensifierade anpassningsåtgärder att
riksdagen avslår motionen 1978/79:1050, yrkandet 1,

7. beträffande medelsanvisningen till åtgärder för invandrare att
riksdagen med avslag på motionerna 1978/79:486, 1978/
79:1050, yrkandet 2, och 1978/79:2142, yrkandet 2, samt med
bifall till regeringens förslag till Åtgärder för invandrare för
budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 12 050 000
kr.,

8. beträffande utredning om minoritets- och invandrarpolitiken att
riksdagen avslår motionen 1978/79:2148, yrkandet 1,

9. beträffande åtgärder för invandrarkvinnor att motionerna 1978/
79:1543 och 1978/79:2032 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

10. att riksdagen till Översättningsservice för budgetåret 1979/80
anvisar ett förslagsanslag av 500 000 kr.,

11. beträffande ändringar i svenskundervisningslagen m. m. att riksdagen
avslår motionen 1978/79:485,

12. beträffande överförande pä samhället av lönekostnader vid
svenskundervisning av ungdomar att motionen 1978/79:2046,
yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

13. beträffande registrering av uppgifter om modersmål att riksdagen
avslår motionen 1978/79:2148, yrkandet 2,

14. beträffande ändring i övergångsbestämmelserna till svenskundervisningslagen
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2142,
yrkandet 1.

Stockholm den 20 mars 1979

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Jan-Ivan Nilsson (c), Alf Wennerfors (m),
Birger Nilsson(s), Gördis Hörnlund (s), Allan Gustafsson (c), Erik Johansson i
Simrishamn (s), Filip Fridolfsson (m), Ingrid Ludvigsson (s), Arne Fransson
(c), Pär Granstedt (c), Frida Berglund (s), Anna-Greta Leijon (s), Sune
Johansson (s) och Göte Pettersson (fp).

AU 1978/79:22

Reservationer

1. Försök med intensifierade anpassningsåtgärder (mom. 6)

Birger Nilsson, Gördis Hörnlund, Erik Johansson i Simrishamn, Ingrid
Ludvigsson, Frida Berglund, Anna-Greta Leijon och Sune Johansson (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”det anförda” bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig bakom den socialdemokratiska motionen. Ett försök i
full skala i två kommuner med intensiva åtgärder under flera år för att på olika
områden förbättra förhållandena för invandrarna bör ge värdefulla erfarenheter
för politikens framtida inriktning. Vägledning av detta slag behövs bl. a.
för att vi skall kunna möta de oroande tendenser som på vissa håll finns till
ökade motsättningar mellan invandrare och den inhemska befolkningen. I
det perspektivet ter sig den beräknade årskostnaden för försöket, 4 milj. kr.,
som ringa. Försöksverksamheten bör bedrivas på ett sådant sätt att den
systematiskt går att utvärdera. Forskare från expertgruppen för invandringsforskning
bör därför knytas till verksamheten.

Regeringen bör omedelbart sätta i gång förberedelser för verksamheten så
att den kan starta den 1 januari 1980. För nästa budgetår bör anvisas 2 milj. kr.
Vad utskottet anfört bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande försök med intensifierade anpassningsåtgärder att
riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1050, yrkandet 1,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om försöksverksamhet i två kommuner.

2. Medelsanvisningen till Åtgärder för invandrare (mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservationen 1

Birger Nilsson, Gördis Hörnlund, Erik Johansson i Simrishamn, Ingrid
Ludvigsson, Frida Berglund, Anna-Greta Leijon och Sune Johansson (alla s)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”De gjorda” och
slutar ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till att utskottet biträtt socialdemokraternas förslag att
försök den 1 januari 1980 skall sättas i gång med intensiva åtgärder i två
kommuner för att förbättra förhållandena för invandrarna bör anslaget höjas
med 2 milj. kr. utöver regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande medelsanvisningen till Åtgärder för invandrare att
riksdagen dels med avslag på motionerna 1978/79:486 och
1978/79:2142, yrkandet 2, dels med anledning av regeringens

AU 1978/79:22

förslag och med bifall till motionen 1978/79:1050, yrkandet 2,
till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1979/80 anvisar ett
reservationsanslag av 14 050 000 kr.

3. Medelsanvisningen till Åtgärder för invandrare (morn. 7)

Jan-Ivan Nilsson, Allan Gustafsson, Arne Fransson och Pär Granstedt (alla c)
anser

de/satt den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Utskottet har” och
slutar ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

För att vi skall lyckas nå de mål som ställts upp för invandringspolitiken är
det av avgörande betydelse att vi når ut till både svenskar och invandrare med
information. Utvecklingen de senaste åren har visat hur nödvändigt det är
inte minst att öka kunskaperna bland svenskar om olika invandrargrupper,
deras hemländer och kultur. Genom bättre kunskaper kan man få ökad
förståelse forden tillgång invandrarna utgör i vårt samhälle. Mot bakgrund av
vad här anförts biträder utskottet förslaget i motionen 2142 av Karin
Andersson m. fl. (c)att riksdagen till informationsverksamheten skall anvisa
500 000 kr. utöver vad som föreslås i budgetpropositionen.

Anslaget till Åtgärder för invandrare bör med hänsyn till det anförda
bestämmas till 12 550 000 kr.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande medelsanvisningen till Åtgärder för invandrare att
riksdagen dels med avslag på motionerna 1978/79:486 och
1978/79:1050, yrkandet 2, dels med anledning av regeringens
förslag och med bifall till motionen 1978/79:2142, yrkandet 2,
till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1979/80 anvisar ett
reservationsanslag av 12 550 000 kr.

GOTA B 61697 Stockholm 1979