AU 1978/79: 21

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1978/79: 21

med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt gäller Arbetsmarknad
in. iti. jämte motioner

I betänkandet behandlas regeringens i propositionen 1978/79: 100
bilaga 15 (arbetsmarknadsdepartementet) — efter föredragning av
statsrådet Wirtén — framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret
1979/80 till Arbetsmarknad m. m., punkterna B 1—B 4, B 6—B 8,
samt till Arbetsmiljö, punkten C 6. Propositionens förslag redovisas i den
löpande framställningen under rubriker som anknyter till propositionens
uppställning.

Övriga anslagspunkter i avsnitten Arbetsmarknad och Arbetsmiljö
behandlas i följande betänkanden: B 5 i AU 1978/79: 31, B 9—B 11 i
AU 1978/79: 24, C 1—C 4 i SoU 1978/79: 24, C 5 och C 8 i AU 1978/

79: 20, C 7 i AU 1978/79: 29.

Utskottet behandlar också nedanstående 45 motioner, vilka väckts
under den allmänna motionstiden i år.

Motionerna

Behandlas i

1978/79: 339 av Lars Werner m. fl. (vpk) I motionen yrkas att riksdagen beslutar	utskottets yttr. s. hemst.
1. att hos regeringen begära åtgärder som garanterar alla ungdomar arbete, praktik eller utbildning,	27	10
2. att hos regeringen hemställa om förslag till införande av ung-domsavdelningar vid arbetsförmedlingarna,	27	10
3. att hos regeringen hemställa om förslag till obligatorisk plats- och arbetsförmedling,	21	6
4. att uttala sig för att lokala åtgärdsprogram mot ungdomsarbets-lösheten utarbetas i kommuner och landsting i enlighet med vad som anförs i motionen,	27	10
5. att uttala att statsbidrag till lönekostnader skall utgå med 100 % vad gäller statliga, kommunala och landstingskommunala beredskaps-arbeten i enlighet med vad som anförs i motionen,	27	10
6. att hemställa hos regeringen om förslag till åtgärder för att åstad-komma värvning av utbildning och praktik i enlighet med vad som anförs i motionen,	27	10
7. att uttala att delegationen för ungdomens sysselsättningsfrågor utökas med de ungdomsorganisationer som anges i motionen. 1 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 21	27	10

AU 1978/79: 21

2

1978179: 456 av Wilhelm Gustafsson (fp) och Arne Remgård (fp)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att ombyggnad av Rv 41 och
förstärknings- och beläggningsarbeten på grusvägnätet i Södra Älvsborg
och Halland beaktas inom ramen för beredskapsarbeten.

1978/79: 482 av Frida Berglund m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att främst
kvinnor i skogslänens glesbygder bör få möjlighet till körkortsutbildning
inom arbetsmarknadsutbildningens ram.

1978/79: 484 av Rune Rydén (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts om resurserna för stöd åt arbetshandikappade.

1978/79: 505 av Tage Adolfsson m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om nedsättning
av arbetsgivaravgifterna för personer under 25 år i syfte att
minska ungdomsarbetslösheten.

1978/79: 554 av Yngve Nyquist m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en försöksverksamhet
igångsätts i Kopparbergs län for att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

1978/79: 555 av Johan Olsson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar

1. att projekt inom jordbruk och trädgårdsnäring som tjänar ändamål
av allmänt intresse skall kunna genomföras med stöd av beredskapsmedel,

2. att beredskapsmedel i ökad omfattning tilldelas för arbeten i
skogen såsom skogsvård, återväxtåtgärder, röjningar och avverkningar
i restskog och klena bestånd.

1978/79: 556 av Christina Rogestam (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla
om ändring i arbetsmarknadskungörelsen i enlighet med motionen.

1978/79: 557 av Martin Segerstedt m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om att länsvisa
samrådsgrupper för arbetskraftsfrågor inom skogsbruket inrättas.

1978/79: 565 av Doris Håvik m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att föreskrifterna om arbetsmarknadsresor bör ses över.

AU 1978/79: 21

3

Motiveringen till yrkandet är intagen i motionen 1978/79: 564, som
hänvisats till socialförsäkringsutskottet.

1978/79: 666 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen

2. beslutar att arbetarskyddsavgiften höjs fr. o. m. den 1 juli 1979
med 0,07 procentenheter och att de influtna medlen används till information
och utbildning om medbestämmandelagen,

3. beslutar att bidrag till information om arbetsrättsreformen inte
skall utgå till arbetsgivarorganisationerna,

4. avslår regeringens hemställan i vad avser anslag till Bidrag till
arbetarskyddsfonden.

Motionen behandlas beträffande yrkandet 1 av utskottet i senare
sammanhang.

1978/79: 667 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen

7. beslutar att utöver regeringens förslag i budgetpropositionen medel
beräknas för 300 tjänster vid arbetsmarknadsverket,

8. utöver regeringens förslag anvisar 22 milj. kr. under anslaget B 1.
Arbetsmarknadsservice för de under punkterna 6 och 7 upptagna
ändamålen.

Motionen behandlas beträffande yrkandena 1—6 och 9 av utskottet
i betänkandet AU 1978/79: 20.

1978/79: 668 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen till Totalförsvarsverksamhet (arbetsmarknadsdepartementet)
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag
med 2 500 000 kr. höjt förslagsanslag av 75 310 000 kr.

Motiveringen till yrkandet är intagen i motionen 1978/79: 594 som
hänvisats till försvarsutskottet.

1978/79: 669 av Bengt Silfverstrand (s) och Hugo Bengtsson (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att
skapa fler sysselsättningstillfällen för ungdomar i enlighet med vad
som i motionen anförts.

1978/79: 774 av Gösta Karlsson (c) och Tage Sundkvist (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att inom ramen
för beredskapsarbeten på vägar eller inom ordinarie vägbyggnadsanslag,
varvid hänsyn tagits till det regionala sysselsättningsläget, medel ställs
till förfogande för snarast möjliga igångsättning av arbetet med förbifart
vid Flen på riksväg 55.

AU 1978/79: 21

4

1978/79: 775 av Marianne Karlsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla att
regeringen skyndsamt skall upprätta riktlinjer för att säkra de i tidsplanerna
prioriterade riksobjekten som ett led i arbetsmarknadspolitiken.

1978/79:1046 av Jan-Ivan Nilsson m. fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar om införandet av försöksverksamhet med
kontant sysselsättningsstöd fr. o. m. den 1 juli 1979 i enlighet med vad
som anförts i motionen,

2. att riksdagen uttalar sig för tillämpning av arbetsmarknadskungörelsen
i enlighet med vad som anförts i motionen beträffande anordnande
av beredskapsarbete inom jordbruket.

1978/79:1049 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen

1. hos regeringen hemställer att förslag läggs fram om komplettering
av lagen (1974: 12) om anställningsskydd med definition av begreppet
praktikarbete i enlighet med vad som förordas i motionen,

2. hos regeringen hemställer att förslag läggs fram om komplettering
av lagen (1974: 13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder för att reglera
arbetsmarknadsmyndigheternas rätt att främja ungdomens praktiktjänstgöring
i enlighet med vad som förordas i motionen,

3. beslutar att försöksverksamhet med planering av resp. genomförande
av beredskapsarbeten inleds enligt de riktlinjer som förordas i
motionen,

4. hos regeringen hemställer att förslag läggs fram om rättslig reglering
av arbetsgivares skyldighet att medverka i under punkten 3 angiven
försöksverksamhet.

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om vidgning av försöken med könskvotering i regionalpolitiken till att

omfatta andra former för statligt stöd till företag,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om vidgade försök att stimulera äldre arbetssökande att bl. a. utnyttja
arbetsmarknadsutbildning,

8. beslutar att föräldrar, som för att genomgå arbetsmarknadsutbildning
måste bo tillfälligt på utbildningsort inom den egna kommunen,
erhåller samma förmåner beträffande barnomsorg som föräldrar, vilka
genomgår sådan utbildning utanför den egna kommunen,

10. hos regeringen begär att förslag skyndsamt läggs fram om samhällskontroll
vid nedläggning av företag m. m.,

11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utredning av frågan om utbildningsfonder i företag.

AU 1978/79: 21

5

Motionen behandlas av utskottet beträffande yrkandet 5 i betänkandet
AU 1978/79: 20 och beträffande yrkandet 9 i betänkandet AU
1978/79: 19.

1978/79:1052 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar sin anslutning till att principen
lika lön för lika arbete oavsett ålder bör gälla på arbetsmarknaden som
helhet och hos regeringen hemställer att denna princip bör genomföras
på det statliga avtalsområdet.

1978/79:1534 av Gösta Bohman m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen, i enlighet med förslaget i motion
1978/79: 1108,

1. uttalar att arbetsmarknadsverket bör söka bredda utbudet av beredskapsarbeten
för kvinnor,

2. hos regeringen anhåller om en kartläggning av arbetsmarknadsutbildningens
effekter för kvinnlig arbetskraft.

1978/79:1535 av Gösta Bohman m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller dels om åtgärder
i syfte att öka främst den inomregionala och yrkesmässiga rörligheten
på arbetsmarknaden, dels om en översyn av den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten i enlighet med vad som föreslagits i motion
1978/79: 1108.

1978/79:1538 av Rune Carlstein (s) och Gördis Hörnlund (s)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar

3. att ombyggnaden av riksväg 41 på grund av arbetsmarknadsläget
i regionen tidigareläggs och utförs som beredskapsarbete.

Motionen behandlas beträffande yrkandena 1 och 2 i betänkandet
AU 1978/79: 23.

1978/79:1542 av tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder
i enlighet med motionen för att förebygga viltolyckor.

1978/79:1547 av Bertil Johansson m. fl. (c, m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar ge 5 § lagen om anställningsskydd
(SFS 1974: 12) följande lydelse:

5 §. Anställning gäller tills vidare, om ej annat har avtalats.

Avtal om att anställning skall avse viss tid, viss säsong eller visst arbete
får träffas endast om det föranledes av arbetsuppgifternas särskilda
beskaffenhet. Avtal om anställning för viss tid får dock träffas, om avtalet
gäller praktikarbete eller vikariat eller om avtalet gäller anställning

AU 1978/79: 21

6

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

på prov av arbetssökande sorn icke fyllt 25 år under en tid av 6 månader.

1978/79:1555 av Johan Olsson (c) 29 14

I motionen yrkas att riksdagen beslutar om ändring av 5 § lagen om
anställningsskydd enligt följande:

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

5 § Anställning gäller tills vi- 5 § Anställning gäller tills vidare,
om ej annat har avtalats, dare, om ej annat har avtalats.

Avtal om att anställning skall Avtal om att anställning skall
avse viss tid, viss säsong eller visst avse viss tid, viss säsong, eller visst
arbete får träffas endast om det arbete får träffas endast om det

föranleds av arbetsuppgifternas föranleds av arbetsuppgifternas

särskilda beskaffenhet. Avtal om särskilda beskaffenhet. Avtal om
anställning för viss tid får dock anställning för viss tid får dock

träffas, om avtalet gäller praktik- träffas, om avtalet gäller praktikar arbete

eller vikariat. bete eller vikariat eller gäller prov anställning

under högst sex månader
av arbetstagare som ej fyllt 25
år.

1978/79:1557 av Johan Olsson m. fl. (c) 18 1

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om kartläggning
och utredning av frågan om att uppnå bättre överensstämmelse
mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden.

1978/79:1558 av Johan Olsson m. fl. (c, m)

I motionen yrkas att rikdagen anhåller att regeringen vidtar åtgärder
för att nedbringa ungdomsarbetslösheten genom

1. att möjliggöra för näringslivsorganisationerna LRF och SHIO- 30 17

Familjeföretagen att anställa handläggare/informatörer för att förmå

företagen att anställa arbetslös ungdom,

2. att påskynda frågan om att i ökad omfattning möjliggöra prov- 29 14

anställning för ungdom i samtliga företag,

3. att höja åldersgränsen för ungdom som får delta i beredskapsar- 30 17

bete från 20 till 25 år,

4. att ändra tillämpningsföreskrifterna, så att även företag som inte 30 17

är anslutna till avtalsslutande organisationer kan motta ungdom i beredskapsarbete.

1978/79:1559 av Gunnar Oskarson m. fl. (m) 29 14

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till
omedelbar förändring av lagtexten i de s. k. trygghetslagarna i enlighet
med vad som anförts i motionen.

AU 1978/79: 21

7

1978/79:1562 av Catarina Rönnung (s) och Arne Fransson (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om att beredskapsarbete
får utföras till en väg mellan Pauliström och Kvillsfors och
bekostas med medel från anslaget B 3, Sysselsättningsskapande åtgärder,
under arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel budgetåret 1979/80.

1978/79:1643 av Lars Wemer m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen hemställa om förslag till sysselsättningsgaranti
inom gruv- och stålbranschen,

2. att hos regeringen hemställa om förslag till bidrag för kommunerna
och landstingen att anordna ungdomsarbeten, bl. a. genom tidigareläggning
av angelägna investeringar intill 15 000 nya arbetstillfällen.

Motiveringen till yrkandena är intagen i motionen 1978/79: 1639 som
hänvisats till socialutskottet.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

55 44

22

27

7

10

1978/79:1666 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla om sådana
åtgärder

1. att undervisningen i svenska språket vid AMU-centra utökas till att 44 32

omfatta minst 24 veckor och att stödundervisning ges under utbildningstiden,

2. att grundbidragen utgår med samma belopp till samtliga AMU- 46 35

elever, oavsett vederbörandes ålder,

3. att grundbidraget höjs till 155 kr. per dag och stimulansbidraget till 46 35

15 kr. per dag,

4. att utbildningsbidragen standardsäkras och följer löneutvecklingen 46 35

inom industrin.

1978/79:2034 av Arne Fransson m. fl. (c) 28 11

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att delegationen
för ungdomens sysselsättningsfrågor får i uppdrag att utreda de frågor
som aktualiserats i motionen.

1978/79:2036 av Anton Fågelsbo (c) 43 31

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om tillämpningen av föreslagna nya regler
för arbetsskadeersättning för AMU-elever.

1978/79:2037 av Anton Fågelsbo (c) 20 4

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna
för stöd inom arbetsmarknadspolitiken enligt vad som anförts i motionen.

AU 1978/79: 21

8

1978/79: 2046 av Gunnel Jonäng (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär utredning om möjligheterna till
viss sänkning av ATP-avgiften för arbetskraften i åldern 16—24 år,

3. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att ge alla ungdomar
som slutar skolan möjlighet till arbete.

Motionen behandlas beträffande yrkandet 2 i AU 1978/79: 22.

1978/79: 2048 av Wiggo Komstedt (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att till Bidrag till arbetarskyddsfonden
för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av
125 000 000 kr.

1978/79: 2049 av Wiggo Komstedt (m) och Arne Andersson i Ljung (m)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att medel beräknas för ca 200 ytterligare tjänster till AMS under
1979/80,

2. att till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1979/80 anvisa ett
förslagsanslag av 865 961 000 kr.

1978/79: 2058 av Gunnar Oskarson m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att i skrivelse till regeringen
hemställa att regeringen av beredskapsmedel ställer erforderligt belopp
till vägverkets förfogande för projektering och utbyggnad av väg 158
Kungsbacka—Underliden till en bredd av 13 meter.

1978/79: 2063 av Per-Olof Strindberg (m) och Karl Leuchovius (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning
för budgetåret 1979/80 anvisa ett anslag av 1 788 668 000
kr.

1978/79: 2064 av Marianne Stålberg m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att på försök under en femårsperiod inom Jämtlands läns införa
anmälningsplikt till byggarbetsnämnden för samtliga investeringar i länet,

2. att anmälningsplikten även skall omfatta styckebyggda småhus och
andra byggobjekt som i dag är undantagna säsongutjämningsåtgärder,

3. att anmälan bör ske ett år före byggstart,

4. att planeringsavdelningen på länsarbetsnämnden tillförs personella
resurser för administration, kontroll och uppföljning av försöksverksamheten.

AU 1978/79: 21

9

1978/79: 2067 av Margaretha af Ugglas (m) och Sten Svensson (m)

I motionen yrkas att riksdagen avslår förslaget om att den s. k. 25-kronan under anslaget Bidrag till arbetsmarknadsutbildning blir ett
permanent medel i arbetsmarknadspolitiken.

1978/79: 2121 av Anders Dahlgren m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att av anslaget för beredskapsarbeten anvisa en ram på 150 milj.
kr. att disponeras enligt beslut av beredningen för turism och rekreation
till kommunala basinvesteringar i rekreationsområden.

Motiveringen till yrkandet är intagen i motionen 1978/79: 2119 som
hänvisats till kulturutskottet. Motionen behandlas beträffande yrkandet 2
i AU 1978/79: 23.

1978/79: 2124 av Olle Eriksson (c) och Rune Johansson i Amål (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att av anslaget för
beredskapsarbeten anvisas en ram på 150 milj. kr. att disponeras av beredningen
för turism och rekreation till utbyggnad av angelägna kommunala
anläggningar inom viktiga rekreationsområden.

Motiveringen till yrkandet är intagen i motionen 1978/79: 2123 som
hänvisats till kulturutskottet.

1978/79: 2148 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk)

I motionen yrkas

3. att riksdagen hemställer hos regeringen att inom arbetsmarknadsutbildningen
invandrarna ges möjlighet att utbilda sig på modersmålet
samt att yrkesvägledningen förbättras och förmedlas på resp. invandrarspråk.

Motionen behandlas beträffande yrkandena 1 och 2 i betänkandet
AU 1978/79: 22.

1978/79: 2152 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen hemställa om förslag till lag om obligatorisk arbetsförmedling,

2. att hos regeringen hemställa om nödvändiga åtgärder för att AMU
aktivt skall verka för att stimulera kvinnorna att ta yrkesutbildningar
inom traditionellt ”manliga” områden,

3. att hos regeringen hemställa om åtgärder som möjliggör att AMU
kan bedriva uppsökande verksamhet bland hemarbetande kvinnor med
särskild inriktning på invandrarkvinnorna.

Motionen behandlade beträffande yrkandet 4 av utskottet i senare
sammanhang.

AU 1978/79:21

10

Arbetsmarknadsläget m. m.

Under 1970-talet har antalet sysselsatta i riket ökat kontinuerligt.
Under fjärde kvartalet 1972 uppgick det till 3 866000, och under motsvarande
kvartal förra året var siffran 4 121 000, dvs. en ökning med
255 000. Antalet sysselsatta kvinnor ökade under samma period från
1 576 000 till 1 833 000, dvs. med 257 000. ökningen av sysselsättningen
bland kvinnor är följaktligen större än den totala sysselsättningsökningen.

Ökningen av antalet sysselsatta har inte medfört en motsvarande
ökning av antalet fullgjorda arbetstimmar. Tvärtom var det totala
antalet arbetstimmar lägre år 1978 än tidigare år under perioden 1972—
1978.

I följande tabell redovisas fullgjorda arbetstimmar och antalet sysselsatta
under åren 1972—1978 enligt arbetskraftsundersökningarna
(AKU). Antalet arbetstimmar baseras på mätningar för de tre första
månaderna resp. år.

Tabell 1 Antal arbetstimmar per vecka och antalet sysselsatta under
perioden 1972—1978

År	Arbetstimmar (milj.)	Sysselsatta (1 000-tal)
1972	129,7	3 866
1973	128,7	3 900
1974	129,6	3 991
1975	132,3	4 076
1976	132,6	4 087
1977	130,7	4 094
1978	128,6	4 121

Av tabellen framgår att antalet arbetstimmar minskat med ca fyra
miljoner sedan 1976. Att detta inte slagit igenom i fråga om antalet
sysselsatta förklaras av den kraftiga ökningen under senare år av antalet
deltidsanställda. F. n. beräknas ca en miljon sysselsatta arbeta på deltid,
dvs. mindre än 35 timmar per vecka.

Förvärvsfrekvensen, dvs. andelen sysselsatta av befolkningen i åldersgruppen
16—64 år, var år 1978 70,2 % för riket. Stockholms län redovisar
det högsta talet, 74,2 %, och Kopparbergs län det lägsta, 65,6 %.
I tabell 2 redovisas förvärvsfrekvensen i samtliga län.

Kännetecknande för sysselsättningsutvecklingen under 1970-talet är
vidare den kraftiga expansionen inom den offentliga sektorn och tillbakagången
av sysselsättningen inom industrin. Utvecklingen illustreras
i figur 1.

AU 1978/79:21

11

Figur 1 Sysselsatta inom offentliga tjänster och inom industrin.
Säsongrensat, kvartalsgenomsnitt

AKWL
10 CCO-WL

120

INDUSTRIN

100

OFFENTLIGA TJÄNSTER

90

80

70

60

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978

Källa: AMS. Meddelanden från utredningsenheten 1979: 3

Antalet arbetslösa har efter svenska förhållanden varit relativt högt
under den senaste tvåårsperioden. I augusti förra året noterades den
högsta siffran sedan januari 1974, 113 000. Därefter kunde skönjas en
viss förbättring, och i november hade antalet arbetslösa minskat till
78 000 för att i januari i år åter öka och nå talet 117 000, den högsta
siffran sedan februari 1973. I figur 2 redovisas den kvartalsvisa utvecklingen
sedan år 1970.

Ungdomarna svarar för en betydande del av arbetslösheten. Under
andra halvåret 1978 noterades emellertid en markant nedgång i arbetslösheten
bland ungdomar. Antalet arbetslösa ungdomar sjönk således
från 54 000 i augusti till 28 000 i december. Utvecklingen har därefter
åter svängt, och i januari i år var 46 000 ungdomar arbetslösa. I figur
3 redovisas utvecklingen under 1970-talet.

Den relativa arbetslösheten, dvs. andelen arbetslösa i relation till
arbetskraften, uppgick enligt arbetskraftsundersökningarna i genomsnitt
till 2,2 7c år 1978. För 1976 och 1977 var motsvarande tal 1,6
resp. 1,8 %.

AU 1978/79:21

12

Figur 2 Arbetslösheten säsongrensad, kvartalsgenomsnitt

Antal
1 OOO-tal

130

Arbetslösa
enligt AKU

90-

70

50

30

Arbetslösa
Kassa medlemmar
- 64 år I

78

79

76 77

1970 71 72

73 74 75

Källa: AMS. Meddelanden från utredningsenheten 1979: 3

Figur 3 Relativa arbetslöshetstalet, ungdomar 16—24 år.
Säsongrensat, kvartalsgenomsnitt

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978

Källa: AMS. Meddelanden från utredningsenheten 1979: 3

AU 1978/79:21

13

Arbetslösheten drabbar rikets skilda delar olika. År 1978 hade
Stockholms län den lägsta siffran, 1,3 %, och Norrbottens län den
högsta, 6,3 %. De regionala variationerna framgår av följande tabell,
som även redovisar hur stor del av arbetskraften som sysselsätts i
beredskapsarbete samt förvärvsfrekvensen i olika län.

Tabell 2 Förvärvsfrekvens, relativ arbetslöshet och andel i beredskapsarbete
i relation till arbetskraften år 1978 (procenttal)

Län	Förvärvs- frekvens	Relativ arbets- löshet	I beredskaps-arbete
Stockholms	74,2	1,3	0,4
Uppsala	70,4	2,0	1,0
Södermanlands	70,1	3,0	1,4
Östergötlands	70,0	1,9	1,1
Jönköpings	70,6	2,0	0,8
Kronobergs	70,8	1,7	0,9
Kalmar	67,3	2,8	1,1
Gotlands	71,4	1,4	1,8
Blekinge	67,9	2,1	1,9
Kristianstads	68,8	2,2	0,7
Malmöhus	70,7	2,4	0,8
Hallands	71,0	1,9	0,8
Göteborgs och Bohus	69,3	1,8	1,0
Älvsborgs	72,1	2,3	1,1
Skaraborgs	71,5	1,9	1,3
Värmlands	67,8	3,0	1,5
Örebro	68,7	2,2	1,1
Västmanlands	70,5	2,5	1,4
Kopparbergs	65,6	2,4	1,5
Gävleborgs	66,6	2,8	1,6
Västernorrlands	66,8	2,4	1,6
Jämtlands	67,8	2,4	1,9
Västerbottens	68,6	3,1	2,1
Norrbottens	66,9	6,3	4,0
Hela riket	70,2	2,2	1,1

Antalet vid månadens slut kvarstående lediga platser, som är ett mått
på efterfrågan av arbetskraft, var lågt under hela år 1978. Tredje kvartalet
uppgick det till 30 000. Därefter skedde en viss återhämtning. I
figur 4 illustreras utvecklingen under 1970-talet i kvartalsgenomsnitt
och säsongrensad. Vid studium av figuren bör beaktas att allmän platsanmälan
successivt införts i ett tiotal län sedan 1976.

Antalet utfärdade varsel på grund av nedläggning nådde en toppnivå
under fjärde kvartalet 1977 med ca 7 500. Under samma kvartal förra
året var siffran nere i 5 400. Den kvartalsvisa utvecklingen under 1970-talet illustreras i figur 5.

AU 1978/79:21

14

Figur 4 Kvarstående lediga platser totalt.

Säsongrensat, kvartalsgenomsnitt

Antal
1 OOO-tal

70

60

50

40

30

78

79

76

75

77

1970 71

74

72

73

Källa: AMS. Meddelanden från utredningsenheten 1979: 3

Figur 5 Varsel om uppsägning på grund av nedläggning.
Antal berörda per kvartal

7 000

6 000

5 000 -

4 000

3 000 -

2 000

1 000 -

AU 1978/79: 21

15

Omfattande insatser har satts in för att dämpa verkningarna av den
vikande efterfrågan på arbetskraft under den senaste tvåårsperioden.
I januari i år var ca 168 000 personer i arbetsmarknadsutbildning (exkl.
den s. k. 25-kronan), skyddat och halvskyddat arbete, arkivarbete samt
arbetsprövning/arbetsträning. Detta motsvarar 4 % av arbetskraften.

Den närmare fördelningen på olika åtgärder framgår av följande tabell.

Tabell 3 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1977—1979

	4:e kv.	4:e kv.	februari	februari
	1977	1978	1978	1979
	medeltal/månad
Beredskapsarb.	35 300	56 100	47 200	62 400
därav ungdomar
under 25 år	20 400	38 300	28 400	42 300
Utbildning i företag	44 900	16 500	40 200	9 900»
AMU exkl. företags-
utbildning	54 000	52 900	57 000	61000
därav ungdomar	20 500	21 100	20 000	23 400
Skyddat och halv-
skyddat arbete m. m.	45 900	47 900	46 300	48 500
Summa	180 100	173 400	190 700	181 800

1 Avser januari

AU 1978/79: 21

16

Utskottet

Budgetpropositionens redovisning av utvecklingen på arbetsmarknaden

Budgetpropositionens avsnitt om arbetsmarknad m. m. inleds med en
analys av utvecklingen på arbetsmarknaden under år 1978 och en bedömning
av utsikterna för år 1979 som bakgrund till de anslag som
föreslås för budgetåret 1979/80.

Departementschefen framhåller bl. a. att arbetslösheten har kunnat
hållas nere framför allt beroende på de mycket kraftiga arbetsmarknadspolitiska
insatserna. Arbetsmarknadspolitiken har främst inriktats på att
motverka uppsägningar i industrin. Hörnpelare i denna politik är lagen
om anställningsskydd och ett allmänt erkännande av arbetsgivarens ansvar
för sina anställda. Med utgångspunkt i detta ansvarstagande från
arbetsgivarnas sida har samhället vidtagit omfattande åtgärder för att
med ekonomiska medel stödja företag som har tillfälliga svårigheter att
upprätthålla sysselsättningen. Bidrag till utbildning av permitteringshotade
(den s. k. 25-kronan), frisläpp av investeringsfonder och tidigareläggning
av offentliga beställningar är viktiga sådana åtgärder som har
gjort det möjligt för tusentals anställda att få behålla sina arbeten trots
den långvariga lågkonjunkturen, framhåller statsrådet Wirtén.

Antalet uppsägningar i industrin har sålunda kunnat hållas på en
efter omständigheterna låg nivå. Beredskapsarbeten, arbetsmarknadsutbildning
och andra åtgärder för arbetslösa har därför i hög grad kunnat
inriktas på ungdom och andra nytillträdande på arbetsmarknaden.

I propositionen framhålls vidare att lågkonjunkturens negativa effekter
förstärkts av växande strukturella problem i industrin. Flera viktiga
industribranscher står inför omfattande personalminskningar vilka måste
ske i socialt acceptabla former. Departementschefen erinrar i sammanhanget
om att de närings- och regionalpolitiska frågorna i samband med
strukturproblemen kommer att tas upp separat senare under riksmötet.

För att undvika omfattande arbetslöshet i vissa orter har under
våren 1977 införts ett s. k. tillfälligt sysselsättningsbidrag (75 %-bidrag)
till företag som dominerar på sin ort. 75 %-bidraget syftar till
att senarelägga långsiktiga nödvändiga uppsägningar till en tidpunkt då
de anställdas möjligheter att finna nya arbeten är större. Bidrag utgår
f. n. till ett tjugotal företag, varav hälften inom stålindustrin. För tekoindustrin
har av liknande skäl införts ett särskilt bidrag med upp till
25 kr. per timme för äldre arbetskraft. Detta s. k. äldrestöd utgår f. n.
för ca 12 000 personer.

I propositionen erinras vidare om det s. k. nyrekryteringsbidraget. Avsikten
med detta är att förmå företag med nyrekryteringsbehov att tidigarelägga
rekryteringen. Fram t. o. m. januari 1979 har förhandsanmälningar
för bidrag kommit in motsvarande en sammanlagd personalökning
på ca 45 000 personer.

AU 1978/79: 21

17

Ett flertal åtgärder vidtogs under 1978 för att hålla sysselsättningen
uppe under första halvåret 1979. Offentliga byggen för sammanlagt ca
1,4 miljarder kr., tidigarelades för att skapa sysselsättning under vintern.
I höstas antog vidare riksdagen ett åtgärdsprogram som bl. a. innebär
att ytterligare 2 135 milj. kr. anvisas för sysselsättningsskapande åtgärder,
främst beredskapsarbeten, samt ytterligare 1 000 milj. kr. anvisas
för arbetsmarknadsutbildning (prop. 1978/79: 50, AU 15). Av beloppet
till sysselsättningsskapande åtgärder motsvaras sammanlagt 1 690 milj. kr.
av anslag som regeringen redan tidigare har ställt till AMS förfogande
med hjälp av finansfullmakten. Planeringen inriktas på att beredskapsarbetena
under vintermånaderna skall kunna sysselsätta upp till 60 000
personer och att lika många skall kunna beredas plats i arbetsmarknadsutbildning
(förutom utbildningen i företag vid permitteringshot). Det
kan tilläggas att AMS till regeringen gjort en framställning om ytterligare
500 milj. kr. till beredskapsarbeten.

Stora ansträngningar görs vidare för att ordna lämpliga praktikarbeten
och kurser för ungdom.

Konjunkturutsikterna pekar nu på en ökning av industriproduktionen
under år 1979. Kapacitetsutnyttjandet är dock fortfarande lågt, varför
den väntade produktionsökningen inte beräknas leda till någon kraftig
ökning av antalet anställda under året.

Insatserna bör nu enligt propositionen gradvis inriktas alltmer på
framåtsyftande åtgärder. Ett steg i den riktningen har redan tagits med
nyrekryteringsbidraget. Departementschefen räknar emellertid med att
det även under nästa budgetår kan krävas relativt omfattande insatser
för att motverka uppsägningar och för att bereda arbetslösa utbildning
eller tillfällig sysselsättning i form av beredskapsarbete.

Enligt departementschefen bör under nästa budgetår arbetsmarknadspolitikens
tyngdpunkt förskjutas mot åtgärder som underlättar nödvändiga
strukturella omställningar och som dessutom hjälper de konkurrenssvaga
grupperna att få del av de nya arbetena. Det finns risk
för att arbetslösheten annars förblir hög i vissa områden samtidigt
som en expansion i andra områden hindras av brist på personal. Dessa
problem mäste enligt statsrådet i första hand — såvitt gäller arbetsmarknadspolitiska
åtgärder — lösas genom intensiva förmedlingsinsatser
och stöd till yrkesmässig och geografisk rörlighet. Arbetsförmedlingen
måste kunna ge omfattande och individuellt anpassad hjälp till dem
som har svårast att själva få arbete, och dess insatser skall i ökande
omfattning styras mot trygga arbeten i de expansiva delarna av ekonomin.

Förutsättningarna för förmedlingens arbete har enligt propositionen
förbättrats avsevärt tack vare de senaste årens kraftiga satsning på personell
och teknisk förstärkning av arbetsförmedlingen. Sedan föregående
konjunkturuppgång har således arbetsförmedlingen tillförts ca 1 500

2 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 21

AU 1978/79: 21

18

nya tjänster, en ökning med 40 %. Samtidigt har de förmedlingstekniska
hjälpmedlen, framför allt ADB-tekniken, utvecklats. Anmälan av
lediga platser till förmedlingen är nu obligatorisk i tio län. Omfattande
försök pågår även med ADB i själva förmedlingsarbetet, bl. a. för att
förstärka den interlokala platsförmedlingen.

Departementschefen slår fast att arbetsförmedlingens uppgifter i dag
är både mer omfattande och mer djupgående än vid början av den förra
konjunkturuppgången. Utvecklingen på arbetsmarknaden under det senaste
decenniet har medfört att platser och arbetssökande nu svarar
sämre mot varandra än vad som tidigare var fallet. Expertgruppen (In
1968: 14) för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor (EFA) har
i sitt nyligen överlämnade betänkande Arbetsmarknadspolitik i förändring
(SOU 1978: 60) pekat på detta. Utvecklingen har inneburit minskad
rörlighet och ökande arbetslöshetstider för de personer som berörs av
arbetslöshet. Denna utveckling kan delvis tänkas bero på fortgående
förändringar av arbetslivet. En successiv förskjutning från enklare till
allt mer komplicerade arbetsuppgifter brukar nämnas som en förklaring
till de ökande problemen för nytillträdande.

Det har även hävdats att arbetsgivare är mer försiktiga nu än tidigare
när det gäller att anställa personer vars kvalifikationer de är osäkra
på. De stegrade svårigheterna att passa ihop sökande och lediga platser
kan även till en del förklaras av en ökande tveksamhet hos arbetssökande
att ta arbeten som inte omedelbart motsvarar de ställda förväntningarna.
Den höjda utbildningsnivån har helt naturligt skapat förväntningar om
mer kvalificerade arbeten, menar departementschefen. Även kvinnornas
ökade yrkesverksamhetsgrad har betydelse i detta sammanhang eftersom
det nu i allmänhet är två arbeten som måste ordnas vid en familjs
flyttning till annan ort. De här beskrivna tendenserna måste mötas med
en ökad flexibilitet hos både arbetsgivare och arbetssökande. Inte minst
måste det traditionella könsrollstänkandet brytas hos alla parter, anför
departementschefen.

I propositionen framhålls vidare att en ökad flexibilitet och rörlighet
från de arbetssökandes sida är nödvändig om den väntade arbetskraftsefterfrågan
skall kunna tillvaratas. Inte enbart en förbättring av flyttningsbidragen
är tillräcklig för att åstadkomma en från arbetsmarknadspolitisk
synpunkt yrkesmässig rörlighet. Det krävs även en ökad insikt
hos den enskilde om arbetsmöjligheterna i olika regioner och yrkesområden,
vilket ställer ökade krav på förmedlingen.

Motioner om allmänna arbetsmarknadsfrågor

De ökade svårigheterna att få krav och önskemål från arbetsgivare
resp. arbetstagare att sammanfalla tas upp i motionen 1557 av Johan
Olsson m. fl. (c). Problemet tar sig bl. a. uttryck i att expansiva företag
som vill nyanställa inte kan få arbetskraft, trots att många fler än de
som efterfrågas finns registrerade sofn arbetssökande.

AU 1978/79: 21

19

Motionärerna anser att påtalade brister nu förekommer i sådan omfattning
att det är nödvändigt med en översyn för att kartlägga orsakerna
till problemen och finna åtgärder som kan få utbud och efterfrågan på
arbetsmarknaden att mötas på ett snabbare och smidigare sätt än som
f. n. sker. Bland tänkbara åtgärder nämns bl. a. en bättre introduktion
och anpassning för nyanställda, ökade löpande kontakter och information
mellan företag och arbetssökande, möjligheter till provanställning
samt vissa lönefrågor. Slutligen framhåller motionärerna att den föreslagna
översynen bör omfatta nya metoder och möjligheter till rationalisering
inom arbetsförmedlingen.

Behovet av ökad rörlighet på arbetsmarknaden tas upp i motionen
1535 av moderata samlingspartiet. En ökad inomregional och yrkesmässig
rörlighet är enligt motionärerna en förutsättning för fortsatt
ekonomisk tillväxt. Arbetskraft måste förmås flytta från företag med
överkapacitet till företag med brist på arbetskraft. Främst inomregional
rörlighet, men även viss interregional rörlighet kan komma i fråga,
anser motionärerna som vill ha åtgärder som främjar en ökad rörlighet.
De nämner därvid försöksverksamhet med intensiva arbetsförmedlande
insatser och begär även att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
skall ses över. Därvid hävdas att arbetsmarknadspolitiken när det gäller
att anvisa och förmedla arbetstillfällen respektive arbetskraft utgör ett
hot mot den ekonomiska återhämtningen.

Utskottet finner inte anledning att i förevarande sammanhang gå
närmare in på problemen om arbetskraftens rörlighet. Det blir anledning
att återkomma till dessa frågor senare i vår i samband med den
aviserade propositionen om den framtida regionalpolitiken. I anslutning
till att det i moderata samlingspartiets motion föreslås intensifierade
insatser inom arbetsförmedlingen för att främja rörligheten på arbetsmarknaden
kan utskottet inte underlåta att framhålla att två representanter
för samma parti i en annan motion till en del motsatt sig den
förstärkning av förmedlingspersonalen som föreslås i propositionen. Till
detta kommer att två andra representanter för partiet begärt att anslaget
till arbetsmarknadsutbildning skall minskas med 200 milj. kr. Detta
innebär minskade resurser för att tillgodose den önskvärda yrkesmässiga
rörligheten.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de i sammanhanget
upptagna motionsyrkandena.

Utskottet tar härefter upp det socialdemokratiska förslaget om samhällskontroll
vid nedläggning av företag. Förslaget återfinns i partimotionen
1049. Motionärerna begär att regeringen skyndsamt skall lägga
fram förslag till lagstiftning i ämnet. Lagstiftningen föreslås innebära
att större företag som planerar mer betydande driftsinskränkningar skall
vara skyldiga att förhandla med regeringen om personalminskningarna,
om regeringen så begär. Regeringen förutsätts vidare med stöd av lagen
kunna föreskriva särskilda villkor för hur driftsinskränkningar får ge -

AU 1978/79: 21

20

nomföras, i undantagsfall även att personaluppsägningar tills vidare inte
får ske. Av regeringen meddelade förelägganden skall kunna kombineras
med statliga insatser för att underlätta företagets ekonomiska situation.

Förslaget har tidigare behandlats och avslagits i riksdagen (AU
1976/77:26, AU 1977/78: 21). Utskottet har bl. a. framhållit att det
inte råder några delade meningar om samhällets behov av att i god tid
få information om väntade förändringar i företagen. Samtidigt har utskottet
anfört att det redan finns ett väl utvecklat nät av informationskanaler
mellan näringsliv och samhälle. För regeringens del har utskottet
särskilt hänvisat till delegationen för etableringsfrågor. Det samrådsförfarande
som ligger till grund för verksamheten berör nämligen just sådana
företag som motionens lagstiftningsyrkande är begränsat till.

När det gäller den egentliga kärnfrågan, nämligen om företag i vissa
fall tvångsvis skall kunna åläggas att upprätthålla en icke lönsam produktion,
har utskottet erinrat om att förslag av den innebörden avvisats
av riksdagen i december 1976. Det riksdagsbeslutet grundades på ett
enhälligt ställningstagande inom utskottet. Vidare har utskottet framhållit
att en samhällskontroll vid nedläggning av företag, utformad på
det sätt motionärerna har föreslagit, är diskutabel från både rättsliga och
ekonomiska utgångspunkter. Sysselsättnings- och strukturproblemen borde
angripas med andra och konstruktivare metoder. Härutöver vill utskottet
nu tillägga att det inom arbetsmarknadsdepartementet pågår en
utredning om statsbidrag till nedläggningshotade företag. I det arbetet
kommer man in på frågan om statligt stöd för att ge ökat rådrum vid
företagsnedläggningar. Frågan om samhällsekonomiska bedömningar
vid hot om nedläggning av företag som är dominerande på sin ort har
diskuterats av sysselsättningsutredningen i betänkandet Arbete åt handikappade
(SOU 1978: 14, jfr prop. 1978/79: 73, AU 1978/79: 20). De
finansieringsfrågor som uppkommer skall övervägas vidare av utredningen
som avser att återkomma i ämnet i sitt slutbetänkande.

Med hänvisning till vad sålunda anförts avstyrker utskottet det
aktuella motionsyrkandet.

Utskottet tar avslutningsvis i detta avsnitt upp fyra speciella arbetsmarknadspolitiska
motionsyrkanden.

I motionen 2037 av Anton Fågelsbo (c) begärs en översyn av reglerna
för stöd inom arbetsmarknadspolitiken. Enligt motionären händer det
att arbetssökande vägrar att ta ett arbete med hänvisning till att de arbetsmarknadspolitiska
förmånerna ger bättre ekonomiskt utbyte. Dessutom
sägs att vissa personer medvetet ser till att de får sin yrkesutbildning
betald genom arbetsmarknadsutbildningen.

Utskottet vill först slå fast att det är ställt utom varje tvivel att det
överväldigande antalet arbetssökande har en stark önskan att få arbete.
Det kan emellertid finnas hinder av olika slag för en arbetssökande att
ta ett visst arbete, och en av arbetsmarknadspolitikens viktigaste uppgifter
är därför att undanröja sådana hinder.

När det gäller påståendet att arbetsmarknadsutbildningen utnyttjas på

AU 1978/79: 21

21

ett oriktigt sätt vill utskottet slå fast, att sådan utbildning endast kan
erhållas efter särskild prövning som i princip grundar sig på att person
som beviljas utbildningen skall vara arbetslös eller riskera att bli arbetslös.
Utskottet kan inte finna att det finns behov av ändring av reglerna
på denna punkt.

Utskottet vill vidare erinra om att den som är arbetslös är skyldig att
ta erbjudet arbete som bedöms lämpligt, eljest skall vederbörande avstängas
från kontant ersättning eller andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Inte heller på denna punkt finns i dag anledning att aktualisera
en regeländring. När det gäller tillämpningen har f. ö. från AMS sida
aviserats en skärpt attityd.

Utskottet vill slutligen framhålla att beträffande de olika bidragsformernas
storlek för ungdom pågår f. n. visst utredningsarbete inom delegationen
för ungdomens sysselsättningsfrågor. Den saken uppmärksammas
även i den skrivelse till regeringen från AMS och SÖ som refereras
i det följande. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen.

I den socialdemokratiska partimotionen 1049 begärs försök med könskvotering
inom arbetsmarknadspolitiken. Enligt motionärerna är resultaten
från könskvoteringen i den regionalpolitiska stödverksamheten så
goda att man borde gå vidare och undersöka om liknande system kunde
införas i anslutning till andra former av statligt stöd till företag. Därvid
borde prövas möjligheterna till någon form av kvotering dels vid nyrekrytering,
dels vid personalutbildningen inom företagen.

Könskvoteringen inom det regionalpolitiskt motiverade stödet underlättas
av att den tillämpas vid nyrekrytering av personal. Också inom
arbetsmarknadspolitiken finns enligt motionärerna en rad stödformer
som syftar till att främja nyanställning av personal. Det bör nu prövas
om kvoteringsregler kan användas i dessa sammanhang.

Utskottet har tidigare behandlat ett liknande yrkande från socialdemokraterna
(AU 1977/78: 21). Utskottet avvisade inte då tanken på könskvotering
inom arbetsmarknadspolitiken, men räknade bl. a. med att
jämställdhetskommittén skulle aktualisera frågan.

Som också framhålls i motionen har jämställdhetsaspekten uppmärksammats
i de föreskrifter som utfärdats om den arbetsmarknadsutbildning
i företag som bedrivs med stöd av den s. k. 20-kronan. Kvotering
i samband med arbetsmarknadsutbildning har vidare tagits upp i ett av
AMS och SÖ nyligen utarbetat jämställdhetsprogram. Bl. a. föreslås
kvinnlig förtur till ”manliga jobb”.

Med hänvisning till det anförda och då motionen inte innehåller något
konkret förslag finns det inte anledning att ta något initiativ på grund
av motionen.

Slutligen tar utskottet upp krav från vänsterpartiet kommunisterna
om att obligatorisk arbetsförmedling skall införas. Dessa krav förs fram
i motionen 339 med hänvisning till ungdomsarbetslösheten och i motio -

AU 1978/79: 21

22

nen 2152 med hänvisning till kvinnornas situation på arbetsmarknaden.

Utskottet har tidigare avstyrkt yrkanden från vpk om obligatorisk
platsförmedling med hänvisning till bl. a. den fortlöpande utbyggnaden
av allmän platsanmälan. Förslag från regeringen till den verksamhetens
fortsatta omfattning kommer f. ö. att behandlas i riksdagen senare i vår.
Utskottet har därutöver hänvisat till möjligheterna att utnyttja främjandelagen.
Frågan om ett vidgat utnyttjande av den lagen har nyligen behandlats
av utskottet (prop. 1978/79: 73, AU 20).

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker motionsyrkandena.

I motionen 1643 begär vpk att det skall införas en sysselsätt ningsgaranti
för anställda inom gruv- och stålbranschen.

Det finns starka principiella skäl mot att statsmakterna utfärdar garantier
av detta slag. De nödvändiga omställningar som måste ske i vissa
branscher bör givetvis genomföras i socialt acceptabla former. Fler
stödformer, t. ex. 75 %-bidraget och tekostödet, har introducerats för att
möjliggöra en sådan politik. Inom ramen för ett sådant stöd kan det
sedan vara möjligt att ge de anställda viss garanti av den typ motionärerna
är inne på. Så har f. ö. skett inom den del av stålindustrin som
SS AB omfattar. Utskottet vill härutöver hänvisa till det utredningsarbete
som pågår om införande av ett rådrumsstöd. Med hänvisning till det
anförda avstyrks motionsyrkandet.

Jordbrukets och trädgårdsnäringens arbetskraftsförhållanden

Sysselsättningen inom lantbruket har nyligen utretts och resultatet
redovisats i betänkandet Arbete i jordbruk och trädgård (SOU 1978: 29).
Förslaget har remissbehandlats och frågan redovisas nu i propositionen.

Utredarna konstaterar bl. a. att jordbruket och trädgårdsnäringen
karaktäriseras av betydande säsongmässiga variationer i sysselsättningen.
Behovet av arbetskraft under den varmare delen av året är vida större
än under vintermånaderna. Möjligheten att bereda personal fast anställning
hela året är därmed begränsad. I betydligt högre grad än vad som
är fallet inom andra näringar måste jordbruks- och trädgårdsföretag
anlita tillfällig arbetskraft under högsäsong.

Utredningen pekar bl. a. på ett antal brister i den befintliga arbetsmarknadsstatistiken
för jordbruket och trädgårdsnäringen. Det har t. ex.
inte varit möjligt att ange en säker siffra på det exakta antalet sysselsatta
vid en viss given tidpunkt. Detta hänger bl. a. ihop med att en
enhetlig terminologi i fråga om yrkesbenämningar och näringsgrenar
saknas. Enligt propositionen har SCB nu uppmärksammat bl. a. dessa
problem.

Utbildningsfrågorna för jordbruket och trädgårdsnäringen har även
behandlats av utredningen och konkreta förslag läggs fram. I proposi -

AU 1978/79: 21

23

tionen framhålls att utredningens förslag såvitt gäller utbildningsfrågor
inom gymnasieskolan bör överlämnas till SÖ för att beaktas i styrelsens
fortlöpande arbete med ifrågavarande utbildningsvägar.

När det gäller arbetsmarknadsutbildning och annan utbildning pekar
utredningen på behov av en bättre samordning och fastare former för
planering av och information om dessa utbildningar. Departementschefen
förutsätter att berörda myndigheter tillsammans inom respektive
verksamhetsområde bidrar till en förbättrad samordning främst i
fråga om information till och kontakterna med utbildningssökande, men
även beträffande handläggningen av ansökningar om utbildning och
utnyttjande av tillgängliga utbildningsresurser.

I enlighet med utredningens förslag förordas i propositionen att även
lantbruksnämnderna, i mån av behov och om vakanta platser finns, får
utnyttja AMU:s lantbruks- och trädgårdskurser i sin kursverksamhet.
Utbildningen bör i fråga om inriktning och ersättning till kursdeltagare
följa de regler som eljest gäller för nämndernas verksamhet. Kostnaderna
för ersättning till kursdeltagare föreslås belasta tionde huvudtiteln.

Som tidigare nämnts har jordbruket och trädgårdsnäringen speciella
sysselsättningsproblem som främst hänger samman med de stora säsongsvängningarna.
Enligt utredningen är de traditionella arbetsmarknadspolitiska
hjälpmedlen utformade och dimensionerade efter det allmänna
sysselsättningsläget och i första hand avsedda att sättas in för att motverka
konjunktursvängningarna. Jordbrukets och trädgårdsnäringens
problem anser man vara av sådan art att det inte är möjligt att i alla
delar tillämpa det arbetsmarknadspolitiska åtgärdssystemet.

Mot denna bakgrund föreslår utredningen att en ny bidragsform,
kontant sysselsättningsstöd, införs. Syftet med stödet skulle vara att öka
förutsättningarna att bereda de anställda kontinuerlig sysselsättning.
Förslaget skulle innebära att ett bidrag med 50 % av de hel- och deltidsanställdas
löner och sociala avgifter skall utgå till jordbruk och
trädgårdsföretag, som drivs av enskild person, som bolag eller som ekonomisk
förening. Bidrag skall enligt förslaget kunna utgå under högst
fyra av de fem vintermånaderna november—mars. En förutsättning för
bidrag skall vara att de anställda bereds sådan sysselsättning som utan
bidraget inte skulle komma till stånd och att risk för friställning således
förelegat.

Departementschefen avvisar förslaget om kontant sysselsättningsstöd
med hänvisning främst till den tveksamhet som kommit till uttryck i
AMS yttrande över utredningen. Det vore vidare olyckligt att splittra
åtgärdsarsenalen genom att tillskapa ytterligare en bidragsform, i all
synnerhet som det bör vara möjligt att nå den av utredningen åsyftade
effekten på sysselsättningen genom att anlita redan befintliga medel
inom arbetsmarknadspolitiken och då i första hand beredskapsarbeten,
slutar statsrådet Wirtén.

AU 1978/79: 21

24

I motionen 1046 av Jan-Ivan Nilsson m. fl. (c) redovisas en motsatt
uppfattning. Motionärerna anser nämligen att det av utredningen föreslagna
kontanta sysselsätlningsstödet bör sättas in som försöksverksamhet
fr. o. m. den 1 juli 1979. Ett genomförande av förslaget skulle nämligen
för den enskilde arbetstagaren innebära en förbättring av anställningstryggheten
och även skapa ökade sysselsättningstillfällen. Stödet
skulle också enligt motionärerna medverka till att förbättra den regionala
balansen, eftersom arbetstillfällena i mycket stor utsträckning skulle
komma till stånd i regioner där man i dag har problem med att finna
nya arbetstillfällen.

Utskottet är medvetet om sysselsättningsproblemen inom jordbruksoch
trädgårdsnäringarna. I likhet med departementschefen är emellertid
utskottet inte berett förorda en för denna grupp speciellt avpassad
bidragsform. Problemen bör i stället, som anförs i propositionen, lösas
med de befintliga arbetsmarknadspolitiska medlen, främst beredskapsarbeten.
Risk kan annars föreligga att andra grupper i samhället med
säsongmässig sysselsättning ställer liknande krav på särbehandling, vilket
onekligen skulle medföra en icke önskvärd splittring av de arbetsmarknadspolitiska
medlen.

Med hänvisning till det anförda bör motionen 1046 i denna del avslås.

Beredskapsarbete förekommer f. n. i liten utsträckning på jordbrukets
område. Förklaringen härtill är bl. a. att det inom jordbrukspolitikens
ram finns särskilda stödformer för jordbrukets yttre och inre rationalisering.
Utredningen föreslår bl. a. ett större inslag av enskilda beredskapsarbeten.

Enligt departementschefen finns det en hel del arbeten inom eller i
anslutning till jordbruket och trädgårdsnäringen som kan vara lämpliga
som beredskapsarbete och för vilka statligt rationaliseringsstöd inte kan
utgå. Sådana angelägna arbeten som inte kan finansieras med hjälp av
existerande stödformer inom jordbrukspolitiken bör kunna bedrivas som
beredskapsarbete. Exempel på sådana arbeten är natur- och landskapsvård,
kulturminnesvård, upprensning av vattendrag och sjöar samt underhåll
av markavvattningsföretag. En grundläggande förutsättning för
att sådana arbeten skall få utföras som beredskapsarbeten bör vara att
arbetena är avsedda att tjäna ändamål av allmänt intresse samt att de ger
nämnvärd sysselsättningseffekt, fortsätter statsrådet. AMS har därvid
möjligheter att i särskilda fall korrigera statsbidraget om värdet för den
enskilde kan beräknas vara större än den del av kostnaden för arbetet
som han skulle ha haft att bestrida vid tillämpningen av den grundläggande
regeln om statsbidragets storlek. Beredskapsarbete inom jordbruket
i övrigt bör liksom nu prövas restriktivt och i varje särskilt fall
i enlighet med arbetsmarknadskungörelsens (1966:368, omtryckt 1977:
141) bestämmelser om enskilt beredskapsarbete, slutar departementschefen.

AU 1978/79: 21

25

Det sistnämnda uttalandet om restriktiv prövning av beredskapsarbete
inom jordbruket tas upp av Jan-Ivan Nilsson m. fl. (c) i den tidigare
nämnda motionen 1046. Motionärerna anser nämligen att ett sådant uttalande
medför en alltför snäv bedömning av kungörelsens innehåll med
små möjligheter även i fortsättningen att bereda beredskapsarbete inom
jordbruket som följd.

Uttalandet i propositionen om restriktivitet är inte tillämpligt på sådana
arbeten som är av allmänt intresse och ger god sysselsättningseffekt.
Mot denna bakgrund anser sig utskottet inte ha anledning att
göra något uttalande i anslutning till motionen. Denna bör följaktligen
inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Med det anförda anser utskottet dessutom att motionen 555 av Johan
Olsson m. fl. (c) är tillgodosedd såvitt angår ett yrkande om beredskapsarbete.
Motionärerna vill nämligen att riksdagen bör klart uttala att
beredskapsmedel skall kunna utgå för arbeten som inte kan finansieras
genom rationaliseringsstöd o. d.

Utskottet godkänner med det anförda de i propositionen förordade
grunderna för åtgärder inom jordbruket och trädgårdsnäringen.

Ungdomsarbetslösheten

Som framgår av den inledande arbetsmarknadsöversikten svarar ungdomarna
för en betydande del av arbetslösheten. I februari i år var
33 000 ungdomar mellan 16 och 24 år registrerade som arbetslösa, dvs.
5 % av antalet ungdomar i arbetskraften. Under samma månad var
23 400 ungdomar i arbetsmarknadsutbildning exklusive företagsutbildning
samt 42 300 ungdomar i beredskapsarbete. Cirka 15 % av ungdomarna
i arbetskraften var följaktligen antingen arbetslösa eller i arbetsmarknadsutbildning
eller i beredskapsarbete.

Under år 1978 har åtgärderna för att bekämpa ungdomsarbetslösheten
haft större omfattning än någonsin tidigare. Under året befann
sig som mest drygt 60 000 ungdomar i beredskapsarbete eller arbetsmarknadsutbildning.

I höstas beslöt regering och riksdag en rad åtgärder för år 1979. Det
gäller bl. a. åtgärder inom arbetsmarknadsutbildningens och gymnasieskolans
ram. Den kommunala vuxenutbildningen tas också i anspråk
för ungdomar utan yrkesutbildning. Vidare får under hela år 1979
kommunala och enskilda beredskapsarbeten för ungdomar bedrivas med
förmånliga statsbidrag (75 % av totala lönesumman). Försök pågår som
syftar till att mera långsiktigt närma skola och arbetsliv till varandra.
Kurser som kombineras med beredskapsarbete eller varvas med praktik
och pryoverksamhet är några inslag i denna verksamhet.

Den oroande utvecklingen av ungdomsarbetslösheten har nyligen föranlett
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och skolöverstyrelsen (SÖ) att

AU 1978/79: 21

26

i en gemensam skrivelse till regeringen presentera ett åtgärdsprogram
mot ungdomsarbetslösheten. Inledningsvis i skrivelsen framhålls att
ungefär 100 000 ungdomar under 25 år f. n. är arbetslösa eller är föremål
för någon form av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Detta motsvarar
en hel årskull. Antalet ungdomar som lämnar grundskolan i vår
är ca 9 000 fler än förra året.

De båda verken fortsätter:

Den av regering och riksdag uttalade ambitionen är att alla ungdomar
som lämnar grundskolan skall garanteras utbildning, arbete eller praktik.
Skolan har ett uppföljningsansvar för ungdomarna under två år efter
grundskolan. AMS och SÖ kan nu konstatera att det under det år som
gått inte varit möjligt att tillfredsställande realisera vare sig garantin
eller uppföljningen. Detta kan befaras bli fallet i ännu mindre utsträckning
i år och kommande år (1980—1983), då årskullarna kommer att
vara större än under de senaste åren. Ännu 1990 kommer antalet ungdomar
i åldern 16—18 år att vara 18 000 fler än 1978.

Utbildningsväsendets resurser är otillräckliga för att svara mot de uttalade
ambitionerna. På grund av detta har tyngdpunkten i de åtgärder,
som vidtagits för de ungdomar som inte får plats i reguljär skolutbildning,
kommit att ligga på arbetsmarknadspolitiken. Båda myndigheterna
finner detta mycket otillfredsställande av flera skäl:

Arbetsförmedlingens möjligheter att hjälpa de yngsta ungdomarna är
mycket begränsade, då det på grund av strukturförändringarna i arbetslivet
inte på samma sätt som tidigare finns en arbetsmarknad för 16—
18-åringar. Oproportionerligt stora resurser måste avdelas på förmedlingen
för att klara ungdomarnas problem till men för andra grupper.

Lönerna i beredskapsarbete, där 30 000 ungdomar under 20 år sysselsattes
i december 1978, motsvarar vad som gäller i den öppna marknaden.
Inkomstnivån för de beredskapsarbetande ungdomarna blir därför
hög i förhållande till det samhällsstöd som kan utgå i samband med
olika former av utbildning. Detta får till följd att ungdomarnas intresse
för utbildning minskar. Särskilt gäller det utbildning som ges i gymnasieskolan,
där studiestödet ligger på en avsevärt lägre nivå än lönen under
beredskapsarbete. Man står här inför en mycket svår avvägning. Åtgärderna
för att hålla tillbaka arbetslösheten bland ungdomarna reducerar
alltså de ungas intresse för den utbildning, som på sikt skulle vara det
bästa alternativet både för dem själva och för samhället. Å andra sidan
har det, som redan inledningsvis sagts, inte varit något fritt val mellan
utbildning eller beredskapsarbete. Utbildning har inte alltid funnits tillgänglig
och den har heller inte erbjudit de möjligheter som ungdomarna
frågat efter. I den situationen har det varit nödvändigt att bygga ut de
arbetsmarknadspolitiska insatserna för att hålla tillbaka arbetslösheten.
Åtgärderna har dessutom varit motiverade av de arbetslösa ungdomarnas
behov av arbetslivserfarenhet eller praktik. Ingendera har under de senaste
åren i tillräcklig omfattning kunnat ordnas inom den öppna arbetsmarknaden.

De båda myndigheterna vill mot denna bakgrund peka på nödvändigheten
av ett samlat åtgärdsprogram för ungdomarna där insatserna
på utbildningsområdet ges den högsta prioriteten. Detta bör enligt myndigheternas
mening syfta till
att kraftigt öka utbildningsväsendets resurser

AU 1978/79: 21

27

att styra resursökningen mot yrkesutbildning så att man bättre tillgodoser
såväl ungdomarnas intressen som samhällets långsiktiga behov
att förbättra möjligheterna att skaffa praktik och arbete
att organisera gymnasieskolan så att praktisk och teoretisk utbildning i
ännu större utsträckning kan kombineras
att skyndsamt finna bättre lösningar för en samordning av olika studiestöds-
och löneformer, som inte begränsar elevernas intressen för
utbildning.

Förslagen konkretiseras i tolv punkter, varav tio avser åtgärder inom
utbildningspolitik och två är arbetsmarknadspolitiskt inriktade. De två
sistnämnda avser bl. a. ökat antal praktikplatser samt möjligheter till utbildning
för ungdomar i enskilt beredskapsarbete.

Utskottet övergår härefter till behandlingen av ett antal motioner
med förslag till åtgärder mot ungdomsarbetslösheten.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motionen 339 en rad åtgärder
mot ungdomsarbetslösheten. Enligt motionärerna bör

— alla ungdomar garanteras arbete, praktik eller utbildning

— ungdomsavdelningar vid arbetsförmedlingarna införas

— lokala åtgärdsprogram utarbetas mot ungdomsarbetslösheten i kommuner
och landsting

— statsbidrag utgå med 100 % vid statliga, kommunala och landstingskommunala
beredskapsarbeten

— förslag till åtgärder utarbetas för att åstadkomma värvning av utbildning
och praktik

— Delegationen för ungdomens sysselsättningsfrågor (Delfus) utökas
med representanter för fler organisationer än f. n. som representerar
ungdomar

Vidare föreslår vpk i motionen 1643 att bidrag skall utgå till kommuner
och landsting för tidigareläggning av angelägna investeringar intill
15 000 nya arbetstillfällen.

Att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten är den kanske viktigaste
arbetsmarknadspolitiska uppgiften de kommande åren och utskottet
vill stryka under vikten av att regeringen har sin uppmärksamhet
riktad på detta problem. Den av vpk nämnda delegationen, som
leds av statssekreteraren i arbetsmarknadsdepartementet har till uppgift
att initiera åtgärder m. m. som kan förbättra sysselsättningen för ungdom.
I delegationen finns bl. a. de politiska ungdomsorganisationerna
representerade. Delegationen, som är tämligen stor, har möjlighet att
adjungera företrädare även för organisationer som inte är ständigt representerade.
Så sker också. Med hänvisning härtill finner utskottet inte
skäl att biträda vpk-yrkandet om utvidgning av delegationen. När det
gäller övriga förslag från vpk:s sida vill utskottet framhålla följande.

Vid statliga beredskapsarbeten utgår bidrag med 100 % av den totala
lönekostnaden. I den delen är motionen redan tillgodosedd. Vid kommunala
beredskapsarbeten är bidraget 75 %. Riksdagen har flera gånger
tidigare avvisat krav på höjning till 100 %. En höjning till den nivån

AU 1978/79: 21

28

skulle nämligen innebära att kommunerna i praktiken kompenserades
till mer än 100 %, då ungdomar betalar kommunalskatt på sina inkomster.

Utskottet har tidigare tagit ställning till vpk:s krav på införande av
ungdomsavdelningar vid arbetsförmedlingarna och lokala åtgärdsprogram.
Yrkandena har avstyrkts. Det har därvid hänvisats till att sådana
avdelningar kan inrättas efter beslut på det regionala planet. Även när
det gäller lokala åtgärdsprogram mot ungdomsarbetslösheten är man
oförhindrad att ta de initiativ motionärerna efterlyser, vilket också skett
på en del håll i landet. I sammanhanget vill utskottet hänvisa till SSArådens
och distriktsarbetsnämndernas verksamhet.

Med hänvisning till det befintliga statliga stödet till kommunala beredskapsarbeten
avstyrker utskottet även förslaget i motionen 1643 om
bidrag till tidigareläggning av investeringar för att skapa nya kommunala
arbetstillfällen. Det kan nämnas att ca 26 000 ungdomar sysselsattes
i december förra året i kommunala och landstingskommunala
beredskapsarbeten till vilka statliga bidrag utgått. Motsvarande antal i
december 1977 var ca 13 000.

När det gäller kravet på värvning av utbildning och praktik hänvisar
utskottet till att försök härmed pågår på olika håll i landet. En utvidgning
av den verksamheten ingår f. ö. som ett av förslagen i det ovan
nämnda åtgärdsprogrammet från AMS och SÖ.

Med hänvisning till det anförda bör vpk-motionerna 339 och 1643
i här aktuella delar inte föranleda någon åtgärd.

I motionen 2034 begär Arne Fransson m. fl. (c) att delegationen för
ungdomens sysselsättningsfrågor skall få i uppdrag att kartlägga det
framtida behovet av praktik platser samt hur dessa skall tas fram. Vidare
bör delegationen ta upp frågan om ersättning till arbetsgivare som tar
emot praktikanter. Slutligen menar motionärerna att arbetslivserfarenhet
måste väga tyngre än nu vid konkurrens om utbildningsplatser.

Enligt vad utskottet inhämtat är de av motionärerna aktualiserade
frågorna redan uppmärksammade inom delegationen. Frågorna har
också tagits upp i den ovan nämnda skrivelsen från AMS och SÖ till
regeringen. Med hänvisning härtill är det inte erforderligt med någon
åtgärd på grund av motionen.

Frågor som rör anställningsskyddslagen (LAS) behandlas i fem motioner.

Socialdemokraterna begär i partimotionen 1049 att i lagen skall införas
en definition av begreppet praktikarbete.

Riksdagen behandlade detta förslag två gånger förra året och lämnade
det utan bifall (AU 1977/78: 40, AU 1978/79: 15). Utskottet hänvisade
därvid till att frågan prövades av anställningsskyddskommittén. Det finns
inte anledning att ändra det ställningstagandet, och motionsyrkandet avstyrks
således.

AU 1978/79: 21

29

I motionerna 1547 av Bertil Johansson m. fl. (c, m), 1555 av Johan
Olsson (c), 1559 av Gunnar Oskarson m. fl. (m) samt 1558 av Johan
Olsson m. fl. (c) begärs att 5 § lagen om anställningsskydd ändras så
att det blir möjligt att anställa ungdomar på prov för begränsad tid.
Därmed skulle möjligheterna att skaffa fram praktikarbeten öka. Motionärerna
hävdar att den möjlighet som i dag finns att i kollektivavtal införa
regler om provanställning inte löser problemet bl. a. av det skälet
att kollektivavtal ofta saknas på den del av arbetsmarknaden som representeras
av de mindre företagen.

Utskottet behandlade liknande yrkanden under föregående riksmöte
(AU 1977/78: 8) och avstyrkte dem med hänvisning till att en av anställningsskyddskommitténs
huvuduppgifter är att pröva denna fråga. Enligt
vad utskottet inhämtat arbetar kommittén intensivt med problemet. Resultatet
av detta arbete bör avvaktas innan man tar ställning till behovet
av lagändring. Utskottet avstyrker därför de aktuella motionsyrkandena.

I den socialdemokratiska partimotionen 1049 aktualiseras på nytt
kravet att lagen om anställningsfrämjande åtgärder skall kompletteras
så att länsarbetsnämnderna får befogenhet att anskaffa platser åt dem
som behöver praktik som en obligatorisk del av sin utbildning.

Riksdagen har så sent som i december 1978 (AU 1978/79: 15) avslagit
lagstiftningskravet med hänvisning till att frågan bör lösas genom samverkan
mellan arbetsförmedlingen och arbetsgivarna. Vid sitt ställningstagande
stödde sig utskottet på att denna uppfattning delas av AMS.
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker motionsyrkandet.

Bengt Silfverstrand (s) och Hugo Bengtsson (s) begär i motionen 669
åtgärder för att skapa fler sysselsättningstillfällen för ungdomar. Motionärerna
vill att arbetsmarknadsmyndigheterna skall bedriva uppsökande
verksamhet ute i företagen och aktivt medverka till att praktik och vidgade
utbildningsmöjligheter skapas hos företagen.

Motionärernas tanke är inte ny. Verksamhet av det slag de efterlyser
finns redan, men insatserna begränsas ofta av att resurserna personellt
och på annat sätt är otillräckliga. Utskottet utgår från att man inom
förmedlingen arbetar vidare med denna fråga med hjälp av de ökade
resurser som kommer arbetsförmedlingen till del. Med hänvisning härtill
och till vad tidigare sagts om praktikplatser finns det inte anledning att
ta något initiativ på grund av motionen.

Frågan om praktikplatser för ungdom ingår f. ö. i det åtgärdsprogram
som AMS och SÖ nyligen presenterat för regeringen.

Med hänvisning till det anförda bör motionen inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Yngve Nyquist m. fl (s) begär i motionen 554 att en försöksverksamhet
igångsätts i Kopparbergs län för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

AU 1978/79: 21

30

Motionärerna anser att ett försök i ett län med en intensiv, samordnad
verksamhet för att bekämpa ungdomsarbetslösheten skulle vara värdefullt.
Man anser att en kombination av utbildning, arbete och intensifierad
förmedlings- och vägledningsverksamhet bör leda till att en större
del av de arbetslösa ungdomarna får en meningsfull sysselsättning i form
av arbete, utbildning eller en kombination därav.

Försök av den typ motionärerna tänker sig pågår på olika håll i landet.
I allmänhet har dessa försök startat efter lokala beslut, ofta inom
ramen för SSA-rådens verksamhet.

Utskottet är inte berett att förorda en speciell försöksverksamhet i
Kopparbergs län utan hänvisar till de möjligheter som finns att på lokalt
och regionalt plan pröva nya arbetsformer.

Johan Olsson m. fl. (c) redovisar i motionen 1558 vissa förslag till
åtgärder i syfte att dämpa arbetslösheten bland ungdomar.

Bl. a. framhålls att företagen bör engageras på ett effektivare sätt för
att öka sysselsättningen bland de yngre. Särskilda resurser bör därför
enligt motionärerna ställas till SHIO-Familjeföretagens och LRF:s förfogande.
Organisationerna skulle därmed engageras för att förmå företagare
och jordbrukare att anställa arbetslösa ungdomar. Arbetsförmedlingarnas
arbete skulle därmed kunna avlastas.

Statsbidrag av den typ motionärerna föreslår förekommer inte i dag,
och utskottet är inte berett att för de båda nämnda organisationerna
föreslå sådana bidrag.

Motionärerna föreslår vidare att åldersgränsen för ungdom som får
beredskapsarbete i enskilda företag med 75 % statsbidrag skall höjas
från 20 till 25 år, i likhet med vad som gäller för arbeten i den offentliga
sektorn. Bl. a. hänvisar man till att det skall underlätta för ungdomar
som slutar sin militärtjänst att få arbete.

Inte heller på denna punkt är utskottet berett att gå motionärerna till
mötes. Utskottet vill emellertid framhålla att det finns möjlighet att efter
särskild prövning tillämpa 75 % statsbidrag även för den äldre åldersgruppen.

Johan Olsson m. fl. (c) tar slutligen upp frågan om möjligheten för
företag som inte är anslutna till kollektivavtalsslutande organisation att
ta emot ungdomar i beredskapsarbete. Motionärerna synes utgå från att
det i praktiken ställs upp krav på sådan organisationstillhörighet för att
enskilt beredskapsarbete skall kunna anordnas.

Enligt gällande regler beslutar arbetsmarknadsmyndigheterna om inrättande
av beredskapsarbeten. Innan beslut meddelas om bidrag till
enskilt beredskapsarbete för arbetslösa under 20 år skall samråd äga
rum med vederbörande fackliga organisation. Om organisationen avstyrker
bidrag skall ärendet hänskjutas till länsarbetsnämnd som avgör frågan
i plenum. Det finns alltså inget krav på att arbetsgivaren skall tillhöra
viss organisation eller att kollektivavtal tecknats på arbetsplatsen.
Motionen bör mot denna bakgrund inte föranleda någon åtgärd.

AU 1978/79: 21

31

I två motioner föreslås att arbetsgivaravgifterna skall sänkas som ett
medel för ungdomar att få arbete.

Gunnel Jonäng (c) begär i motionen 2046 en utredning om möjligheterna
att sänka ATP-avgiften för arbetskraft för åldern 16—24 år.
Tage Adolfsson m. fl. (m) går i motionen 505 ett steg längre och föreslår
att arbetsgivaravgifterna för personer under 25 år skall slopas.
Detta skulle medföra att den totala lönekostnaden för yngre arbetskraft
skulle minska med 23 %.

Utskottet avvisar tanken på att använda de sociala avgifterna som ett
medel att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten. Både principiella
och administrativa skäl talar mot en sådan anordning. I anslutning till
förslaget från Tage Adolfsson m. fl. kan nämnas att ett bifall till detta
skulle medföra ett inkomstbortfall för det allmänna på flera miljarder
kr.

Utskottet tar slutligen upp frågan om löner till ungdomar. I motionen
1052 upprepar vpk ett tidigare framfört krav att riksdagen skall uttala
att principen lika lön för lika arbete oavsett ålder bör gälla på arbetsmarknaden
som helhet samt att denna princip bör genomföras på det
statliga området.

Motionskraven har tidigare avslagits av riksdagen med hänvisning till
att de avser avtalsfrågor som det ankommer på parterna på arbetsmarknaden
att lösa. I fråga om det statliga avtalsområdet har riksdagen möjlighet
att öva inflytande, men det bör i så fall ske genom riksdagens
lönedelegation (se AU 1976/77: 6 och 21 samt AU 1977/78: 40).

Liksom tidigare avstyrker utskottet motionsförslaget.

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader m. m.

Arbetsmarknadsverkets budget är f. n. indelad i tio program. I den
följande framställningen redovisas fem av dessa, arbetsmarknadsinformation,
yrkesmässig och geografisk rörlighet, sysselsättningsskapande
åtgärder, totalförsvarsverksamhet och förvaltning av utrustning. Övriga
program behandlas i betänkandena AU 1978/79: 20 (Rehabiliteringsoch
stödåtgärder för svårplacerade och Sysselsättningsskapande åtgärder
för svårplacerade), AU 1978/79: 22 (Åtgärder för flyktingar), AU 1978/
79: 23 (Regionalpolitiska stödåtgärder) samt AU 1978/79: 31 (Kontant
stöd vid arbetslöshet).

I en programbudget skall förvaltningskostnaderna belasta varje program.
Liksom tidigare särredovisas arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
i ett sammanhang vid sidan av andra yrkanden under programmen.

Av nedanstående sammanställning framgår att förvaltningskostnaderna
under nästa budgetår beräknas till i runt tal 749 milj. kr. Dessa
kostnader avser i huvudsak lönekostnader och andra omkostnader för

AU 1978/79: 21

32

personalen vid AMS samt kostnader för lokaler och automatisk databehandling
(ADB).

1978/79 Beräknad ändring 1979/80

AMS Föredra ganden Personal -

Handläggande personal	4 050		+ 750
Övrig personal1	1 461		+ 275
	5 511		+ 1 025	+ 350
Utgiftsposter
Lönekostnader	502 368 000	+ 126 932 000	+ 59 136 000
Personalutbildning	8 693 000	+	12 207 000	+ 2 700 000
Reseersättningar	11 529 000		3 321 000	+ 1 821 000
Expenser	30 607 000	+	17 043 000	+ 5 731 000
ADB, administration	9 245 000	+	305 000	+ 305 000
Lokalkostnader
a) AMS	14 200 000	+	2 300 000	+ 2 300 000
b) Länsarbetsnämnderna
o arbetsförmedl.	72 690 000	+	22 660 000	+ 16 910 000
Arvoden	4 250 000	+	2 150 000	+ 425 000
Sj ukvårdskostnader	1 501 000	+	399 000	+ 399 000
Postavgifter	700 000	+	100 000	+ 100 000
Kapitalkostnader	3 460 000	+	540 000	- 460 000
	659 243 000	+ 188 002 000	+ 89 367 000

1 inkl. byråassistenter och assistenter.

Som framgår av sammanställningen beräknas i budgetpropositionen
medel för en förstärkning av arbetsmarknadsverkets personal med 350
tjänster. För innevarande budgetår har AMS tillförts medel för 225 nya
tjänster. Dessutom har AMS under detta budgetår bemyndigats att anställa
300 aspiranter utöver den normala aspirantantagningen av ungefär
lika många. I propositionen förutsätter departementschefen att huvuddelen
av ökningen för nästa budgetår kommer den egentliga platsförmedlingen
till del. Behovet av nya tjänster har också behandlats i
propositionen 1978/79: 73 om åtgärder för arbetshandikappade.

Socialdemokraterna anser i partimotionen 667 med anledning av propositionen
73 att regeringens förslag till personalförstärkning inte är
tillräckligt för att förverkliga regeringens förslag när det gäller bl. a.
insatser för arbetshandikappade och ännu mindre sysselsättningsutredningens
förslag till insatser. Till detta kommer att förmedlingsorganisationen
nu är i tvingande behov av upprustning efter de hårda ansträngningar
som den utsatts för i den allmänna arbetslöshetsbekämpande
politiken. Motionärerna frågar sig även om personaltillskott över huvud
avsatts i propositionen för att tillgodose arbetsvårdsbehoven och handikappinsatserna.
Beaktar man därtill att, under en tid av hårda konjunkturmotiverade
insatser, arbetsvårdspersonal fått sättas in i kampen mot
den öppna arbetslösheten, ifrågasätter motionärerna om regeringens för -

AU 1978/79: 21

33

slag ens kompenserar för den nedtrappade personalinsats för handikappåtgärderna
som tvingats fram de senaste åren.

Mot den angivna bakgrunden finner socialdemokraterna regeringens
dimensioneringsförslag oacceptabelt. Arbetsmarknadsverkets behov av
personal bör nu bedömas med utgångspunkt i dels kravet på kompensation
för tidigare omfördelningar på bekostnad av handikappinsatserna,
dels behovet av en kraftig förstärkning i syfte att på bred front angripa
handikappades arbetsmarknadssituation med alla de instrument som
står till arbetsmarknadsverkets förfogande.

En utbyggnad av den storlek sysselsättningsutredningen föreslår —
2 400 tjänster under fem år — innebär enligt motionärerna en ökning
som går väsentligt utöver gängse förstärkningar. I motionen föreslås att
regeringens förslag om 350 tjänster utökas med ytterligare 300 tjänster.

Wiggo Komstedt (m) och Arne Andersson i Ljung (m) föreslår i motionen
2049 att regeringens förslag till personalförstärkning inom arbetsmarknadsverket
reduceras med 150 tjänster. Medel bör således enligt
motionärerna endast anvisas för ytterligare 200 tjänster.

Behovet av ökade förmedlingsresurser därutöver bör enligt motionärerna
täckas genom omdispositioner inom verkets nuvarande personalram.
En del personalresurser förutsätts vidare bli tillgängliga i och med
att datateknikens ökade användning i förmedlingsarbetet frigör arbetsförmedlingarna
från vissa betungande rutinuppgifter.

Utskottet delar socialdemokraternas uppfattning att propositionens
förslag till personalförstärkning är alltför snävt. Inte minst förverkligandet
av förslagen i propositionen 73 om insatser för de arbetshandikappade
samt de stora behoven av förmedlande insatser för ungdomarna
talar för att verket bör tillföras ytterligare personal. En ökning med
300 tjänster utöver regeringens förslag som föreslås i motionen anser
utskottet därför vara välmotiverad. Som en konsekvens av detta ställningstagande
avstyrker utskottet förslaget i motionen 2049 om färre nya
tjänster än regeringen föreslår. Vad utskottet anfört med anledning av
motionen 667 i denna del bör regeringen underrättas om.

Behovet av dövkonsulenter tas upp i motionen 484 av Rune Rydén
(m). Motionären föreslår att antalet dövkonsulenter utökas från fem till
tio. Enligt motionen kan dessa konsulenters arbetsuppgifter knappast
utföras av annan personal. Vidare måste de aktivt på arbetsplatsen
hjälpa den döve vid inskolning i arbetet och vid de första kontakterna
med arbetsgivare och kamrater. Mot den bakgrunden bör antalet dövkonsulenttjänster
fördubblas och bestämmas till tio. De föreslagna fem
nya tjänsterna bör specialdestineras från de i propositionen begärda 350
tjänsterna. Alternativt föreslår motionären att motsvarande antal av
aspirantplatserna reserveras för personer som önskar bli dövkonsulenter.

Utskottet har förståelse för att det finns behov av att på olika sätt
stödja de döva för att stärka deras ställning på arbetsmarknaden. När

3 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 21

AU 1978/79: 21

34

det gäller förslaget att riksdagen skall besluta att vissa tjänster skall
reserveras för dövkonsulenter vill utskottet framhålla att det bör ankomma
på AMS och regeringen att besluta hur personalresurserna närmare
skall fördelas. Motionen avstyrks därför.

Arbetsmarknadsservice

1977/78 Utgift 776 599 000

1978/79 Anslag 768 980 000

1979/80 Förslag 885 961 000

Som framgår av följande sammanställning finansierar anslaget programmet
Arbetsmarknadsinformation samt de under programmet Yrkesmässig
och geografisk rörlighet upptagna delprogrammen Flyttningsbidrag
och Inlösen av egnahem m. m.

	1977/78 Utgift	1978/79 Anslag	Beräknad ändring 1979/80 AMS Föredra-ganden
Programmet Arbetsmarknads-information1	670 761 000	673 723 000	+ 235 177 000	+ 70 737 000
Programmet Yrkesmässig o. geografisk rörlighet	105 838 000	95 600 000	+ 46 600 000	+ 45 901 000
Flyttningsbidrag	104 481 000	93 800 000	+ 46 200 000	+ 46 200 000
Inlösen av egnahem m. m.	-3 000	500 000	—	- 499 000
Förvaltningskostnader	1 360 000	1 300 000	+ 400 000	+ 200 000
	776 599 0002	769 323 000	+ 281 777 000	+ 116 638 000
Anslag enligt statsbudgeten		768 980 000		+ 116 981 000

1 Inberäknat förvaltningskostnader.

1 Exkl. förvaltningskostnader för delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning.

I propositionen föreslås under punkten B 1 (s. 49—57) att riksdagen
skall till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag
av 885 961 000 kr.

Medelsbehovet under programmet Arbetsmarknadsinformation avser
till större delen löner och andra utgifter för arbetsförmedlingen, vilka
har behandlats under föregående punkt.

I propositionen anmäls att AMS överlämnat en utredningsrapport
som behandlar dels en utvärdering av de pågående försöken med terminaler
för sökning och bevakning av lediga platser, dels en utvecklingsplan
för terminalsystemet t. o. m. budgetåret 1981/82, dels en utvärdering
av försöken med allmän platsanmälan. Rapporten har remissbehandlats
och proposition i ämnet har aviserats till mars månad. I avvaktan
på behandling av denna föreslås att medel för ADB i förmedlingsarbetet
och fortsatta prov med ADB-system för arbetsförmedlingen endast
tas upp med oförändrade belopp jämte pris- och löneomräkning
(60,5 resp. 21,6 milj. kr.).

AU 1978/79: 21

35

Departementschefen erinrar vidare om det tidigare framlagda förslaget
om inrättande av arbetsmarknadsinstitut fr. o. m. den 1 januari 1980
(prop. 1978/79: 73, AU 20). Förslaget, som godtagits av utskottet, innebär
att den arbetspsykologiska konsultverksamhet som nu bedrivs för
arbetsmarknadsverkets räkning kommer att föras över till dessa institut.
Under posten psykologiska konsultinsatser beräknas därför medel endast
för andra halvåret 1979. Medelsbehovet beräknas till 14,35 milj. kr. för
den verksamheten.

Till de centrala platslistorna och den externa informationsverksamheten
föreslås 10,9 milj. kr.

I två motioner tar man upp frågan om länsarbetsnämndernas sätt att
arbeta. Den ena motionen är hänförlig till skogsbrukets och den andra
till byggnadsverksamhetens arbetskraftsbehov.

Martin Segerstedt m. fl. (s) yrkar i motionen 557 att samrådsgrupper
för arbetskraftsfrågor inom skogsbruket skall inrättas i alla län. Motionärerna
åberopar erfarenheter från försök med en sådan grupp i
Västernorrlands län och framhåller bl. a. att det på grund av verksamhetens
informella natur inte varit möjligt att ersätta ledamöter för resekostnader
och inkomstbortfall.

Speciella grupper för jordbruks- och trädgårdsnäringarna finns i dag
knutna till länsarbetsnämnderna. Verksamheten motiveras av säsongarbetslösheten
inom dessa näringar.

Enligt utskottets uppfattning kan det finnas skäl att åtminstone i vissa
län inrätta sådana grupper som motionärerna föreslår för skogsbrukets
arbetskraftsbehov. Utskottet är emellertid inte berett att föreslå att
anordningen skall vara obligatorisk. Det bör ankomma på arbetsmarknadsmyndigheterna
och då i första hand länsarbetsnämnderna att ta
initiativ i frågan. I den mån samarbetsgrupper inrättas bör ersättningsfrågan
lösas såsom för motsvarande grupper för andra näringar. Med
det anförda har utskottet besvarat motionen som inte synes behöva föranleda
någon åtgärd.

Marianne Stålberg m. fl. (s) kritiserar i motionen 2064 den nuvarande
länsvisa planeringen av byggarbetskraften. Motionärerna föreslår att
man i Jämtlands län skall bedriva försöksverksamhet med en intensivare
byggarbetsplanering.

Det åligger byggarbetsnämnderna, som är knutna till länsarbetsnämnden,
att rekommendera lämplig starttid för sådana byggen som
omfattas av anmälningsplikt. Anmälan från byggherrarna om byggstart
sker ibland med kort varsel. Styckebyggda småhus och objekt med
en kostnad upp till 100 000 kr. är därtill undantagna från den säsongstyrning
som anmälningsplikten är avsedd att leda till.

Mot den angivna bakgrunden föreslår motionärerna att man i Jämtlands
län på försök skall införa anmälningsplikt för samtliga investeringar,
alltså även för de objekt som i dag är undantagna från säsong -

AU 1978/79: 21

36

styrning. Anmälan bör ske ett år före byggstart. Slutligen begärs att
planeringsavdelningen på länsarbetsnämnden i länet tillförs personal
för administration, kontroll och uppföljning av försöksverksamheten.
Medel för den personalökningen begärs dock inte.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det behövs en bättre
planering av byggnadsverksamheten när det gäller arbetskraftsfrågorna.
Det bedrivs också ett arbete i detta syfte. I sex län pågår försök med
registreringen av alla byggobjekt. Enligt utskottets mening bör man
avvakta resultatet av dessa försök innan man tar ställning till behovet
av nya åtgärder eller försök. Det bör också tilläggas att byggplanering
fått en ökad vikt i länsplaneringsarbetet. Med hänvisning till det anförda
avstyrks motionen.

I propositionen anmäls att AMS i särskild skrivelse har föreslagit att
11 § arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368, ändrad senast 1978: 612)
ändras så att inte bara resekostnadsersättning och traktamente utan även
ersättning för förlorad arbetsförtjänst får utgå till vissa arbetssökande
samt handikappade. Det gäller dels arbetssökande som inställer sig hos
arbetsförmedlingen, om inställelsen är angelägen för hans framtida sysselsättning,
dels handikappade som i samband med arbetsvärd genomgår
psykoteknisk undersökning eller läkarundersökning, om resan är
nödvändig för att undersökningen skall komma till stånd. Resekostnadsersättning
och traktamente kan enligt samma paragraf även utgå till
make, förälder eller vårdare som medföljer den arbetssökande. AMS
föreslår att ersättning för förlorad arbetsförtjänst får utgå även till
dessa personer. Departementschefen biträder förslagen och även utskottet
godtar desamma.

Flyttningsbidragen ändrades genom beslut i riksdagen i december
1978 (prop. 1978/79: 50, AU 1978/79: 15, rskr 1978/79: lil). Starthjälpen
har därmed höjts från 2 000 kr. till 2 500 kr. för ensamstående
och från 4 500 kr. till 5 000 kr. för familjeförsörjare. Vidare har traktamentet
vid dubbel bosättning höjts från 42 kr. till 50 kr. per dag samt
antalet fria hemresor ökats från en till två i månaden. Vidare innebär
beslutet att AMS får bevilja flyttningsbidrag till alla anställda vid företag
som har varslat om uppsägning på grund av driftsinskränkning. Medelsbehovet
för flyttningsbidrag beräknas till 140 milj. kr.

I detta sammanhang tar utskottet upp motionen 565 av Doris Håvik
m. fl. (s), i vilken behandlas ersättningsbeloppens storlek vid bilresa i
samband med att arbete söks.

Motionärerna påstår att ersättningen är 30 öre/km vid sådana resor,
medan enligt ersättningsreglerna inom sjukförsäkringen beloppet är 40
öre/km. Motionärerna anser att beloppen skall vara lika samt att de
skall höjas.

Tidigare har kilometerersättningen för arbetssökande varit 30 öre.
Sedan den 1 juli 1978 är beloppet detsamma som inom sjukförsäkringen,

AU 1978/79: 21

37

dvs. 40 öre. Sjukförsäkringens ersättningsbelopp har gällt sedan år 1975.
Frågan om en ändring av ersättningsbeloppen vid sjukresor diskuterades
i riksdagen den 15 februari i år. Socialministern meddelade då att ersättningsbeloppen
skall ses över inom socialdepartementet under våren.

Utskottet utgår från att resultatet av denna översyn får betydelse
även för resor som administreras av arbetsmarknadsverket. Utskottet
delar motionärernas uppfattning att det inte är motiverat att ha skilda
ersättningsbelopp för de olika slag av resor som är aktuella. Vad utskottet
anfört med anledning av motionen 565 bör regeringen underrättas om.

AMS har föreslagit ett oförändrat belopp om 500 000 kr. för inlösen
av egnahem. Då verksamheten beräknas få obetydlig omfattning under
nästa budgetår föreslås i propositionen att anslaget endast tas upp med
ett formellt belopp av 1 000 kr.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknas
i propositionen till 885 961 000 kr. Utskottet har i det föregående
tillstyrkt förslaget i den socialdemokratiska motionen 667 att arbetsmarknadsverket
skall tillföras ytterligare 300 tjänster. Det medför enligt
samma motion en kostnadsökning med 21 milj. kr. Utskottet godtar den
beräkningen. Utskottet har även avstyrkt förslaget i motionen 2049 av
Wiggo Komstedt (m) och Arne Andersson i Ljung (m) om en reducering
av regeringens förslag till personalökning. Som en konsekvens härav

avstyrker utskottet även motionärernas yrkande om ändring av anslaget.

Med hänvisning till dessa ställningstaganden och då propositionens medelsberäkning
i övrigt kan godtas bör anslaget föras upp med
906 961 000 kr.

Utskottet noterar slutligen i detta avsnitt att de medel som beräknats
för tjänsterna kan visa sig vara otillräckliga. Om så skulle bli fallet
förutsätter utskottet att ytterligare medel tillförs så att den personalförstärkning
som utskottet uttalar sig för verkligen kommer till stånd.

Bidrag till arbetsmarknadsutbildning

1977/78 Utgift 3 146 822 0001
1978/79 Anslag 1 734 550 0002
1979/80 Förslag 1 988 668 000

Utgifterna för delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning under programmet
Yrkesmässig och geografisk rörlighet bestrids från en särskild
arbetsmarknadsutbildningsfond. Denna finansieras genom medel som

1 varav 1 726 000 000 kr. utgör anslagsmedel och återstoden influtna arbetsgivaravgifter
och ingående fondmedel.

2 inkl. 113 000 000 kr. enligt prop. 1977/78:130, AU 1977/78: 32, rskr 1977/78:
251, 200 000 000 kr. enligt prop. 1977/78: 150 bil. 3, AU 1977/78: 41, rskr
1977/78: 370 men exkl. 1 000 000 000 kr. enligt prop. 1978/79: 50, AU 1978/79:
15, rskr 1978/79: lil.

AU 1978/79: 21

38

dels anvisas under förevarande anslag, dels inflyter som avgifter från arbetsgivare
enligt lagen (1975: 335) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildning.

	1977/78 Utgift	1978/79 Anslag	1979/80 Beräknad ändring AMS	Föredra- ganden
Arbetsmarknadsutbildning	3 113 715000	1 702 250 000	+ 389 550 000	+ 249 718 000
Förvaltningskostnader	33 107 000	32 300 000	+ 2 400 000	+ 4 400 000
	3 146 822 000	1 734 550 000	+391 950 000	+ 254118 000

Regeringen har i budgetpropositionen under punkten B 2 (s. 58—68)
föreslagit att riksdagen skall

1. godkänna i propositionen förordade ändringar i grunderna för arbetsmarknadsutbildning,

2. till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1979/80
anvisa ett anslag av 1 988 668 000 kr.

Arbetsmarknadsutbildning bedrivs vid AMU-centra och andra av skolöverstyrelsen
(SÖ) särskilt anordnade kurser. Kostnaderna härför finansieras
från den ovannämnda arbetsmarknadsutbildningsfonden. Deltagarna
får studiesocialt stöd i form av utbildningsbidrag som också bekostas
från fonden men utbetalas av de allmänna försäkringskassorna.

Arbetsmarknadsutbildning kan också ske i den formen att deltagare
hänvisas till det reguljära utbildningsväsendet eller till kurser i regi av
studieförbund m. fl. Även i dessa fall betalas utbildningsbidrag från
fonden medan själva utbildningskostnaderna betalas av kursanordnaren.
Är kursen avgiftsbelagd får deltagaren ersättning härför genom tillägg
till utbildningsbidraget.

Slutligen kan arbetsmarknadsutbildning förläggas till företag. I sådana
fall skall deltagaren vara anställd hos företaget och uppbära avtalsenlig
lön under utbildningstiden. Företaget skall vidare svara för utbildningskostnaderna
men uppbär i gengäld bidrag från arbetsmarknadsutbildningsfonden
med belopp per timme som varierar med utbildningens inriktning
och syfte.

Arbetsmarknadsutbildningen var till en början förbehållen arbetslösa,
men efter hand har även vissa grupper icke arbetslösa givits möjlighet
att delta i arbetsmarknadsutbildning. Detta har skett bl. a. genom tillkomsten
av bristyrkesutbildningen och stödet till utbildning av permitteringshotad
personal. Under budgetåret 1977/78 deltog 245 000 i arbetsmarknadsutbildning
varav 85 000 i AMU-kurser och 120 000 i företagsutbildning
som anordnats vid permitteringshot (”25-kronan”).

AU 1978/79: 21

39

Arbetsmarknadsutbildningen har även under hösten 1978 haft stor
omfattning. Under det sista kvartalet var det genomsnittliga antalet deltagare
per månad ca 70 000, vilket emellertid innebär en minskning med
ca 30 000 jämfört med samma period året före. Minskningen hänförs
nästan helt till utbildningen i företag. Under sista kvartalet 1978 var i
genomsnitt per månad ca 21100 ungdomar verksamma i arbetsmarknadsutbildning
exkl. företagsutbildning.

För innevarande budgetår beräknas antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning
uppgå till 205 000. För nästkommande budgetår räknar
regeringen med en minskning av omfattningen till 145 000 personer.

Nya bidragsformer har tillkommit, däribland tidsbegränsade bidrag
till utbildning i företag. F. n. bedrivs flera olika former av utbildning i
företag som försöksverksamhet.

Enligt departementschefen är det angeläget att försöksverksamheten
med utbildning i företagen, liksom annan försöksverksamhet
inom arbetsmarknadsutbildningens område, utvärderas så att beslut
kan fattas om att permanenta vissa former alternativt avveckla verksamhet
som visat sig vara mindre framgångsrik. Det är väsentligt att klargöra
gränserna mellan arbetsmarknadsutbildningens ansvarsområde och
de uppgifer som normalt bör ankomma på olika företags interna utbildning
för personalen. Gränsdragningen har nämligen enligt propositionen
blivit ett mera påtagligt problem allteftersom arbetsmarknadsutbildningen
i företag har ökat i omfattning. Arbetsmarknadsutbildningen i
övrigt har vidare i allt större utsträckning kommit att omfatta ungdomar,
vilket i sin tur har medfört gränsdragningsproblem mot den reguljära
skolan.

Med hänsyn härtill och till utvecklingen i övrigt av arbetsmarknadsutbildningen
sedan riksdagen år 1975 fastställde nya riktlinjer för denna
anser departementschefen tiden vara inne att göra en översyn av denna
del av arbetsmarknadspolitiken. Med utgångspunkt i de mål för arbetsmarknadsutbildningen
som fastställdes år 1975 bör vid översynen prövas
i vad mån den nuvarande inriktningen av utbildningen svarar mot dessa
mål eller behöver ändras. Enligt propositionen bör vidare företagsutbildningens
roll i detta sammanhang prövas med utgångspunkt i den kartläggning
som utredningen av företagsutbildning har gjort (Utbildning i
företag, SOU 1977: 92). Slutligen kan nämnas att den aviserade översynen
även planeras omfatta arbetsmarknadsutbildningens organisation
och administration. En kommitté avses bli tillkallad för uppdraget.

Som tidigare nämnts har utbildningen i företag med stöd av den s. k.
25-kronan haft stor omfattning. Bidraget har visat sig vara ett verksamt
sysselsättningsbevarande medel vid tillfälliga efterfrågedämpningar inom
industrin. Enligt departementschefen har effekterna bekräftats genom
en studie som två ekonomer vid Lunds universitet genomfört med medel
från arbetsmarknadsdepartementet. I studien pekas dessutom på att ut -

AU 1978/79: 21

40

bildningen, genom den förbättrade yrkesskicklighet den kan leda till,
kan hjälpa företagen att komma över en strukturkris.

Enligt utredarna är snabbt insatta, selektivt inriktade åtgärder av den
typ som 25-kronan representerar effektivare än andra alternativ för att
upprätthålla sysselsättningen inom företagen.

Utredarna har emellertid också, som framhålls i propositionen, kommit
till den slutsatsen att bidraget kan ha utnyttjats i överkant i den meningen
att det i en del fall har utgått för ett större antal timmar än som
varit motiverat av sysselsättningsskäl. Mot den bakgrunden har regeringen
ändrat tillämpningsbestämmelserna för bidraget från den 1 januari
i år i syfte att motverka ett sådant överutnyttjande. Det har sålunda
fastställts att arbetsgivarna själva skall svara för kostnaderna för
de första 40 timmarna för varje person som deltar i utbildning.

Med hänsyn till resultaten av utvärderingen och de positiva erfarenheter
som har vunnits förordar departementschefen att bidragsformen
fr. o. m. budgetåret 1979/80 får ingå som ett permanent medel i arbetsmarknadspolitiken.

Mot detta ställningstagande reagerar Margaretha af Ugglas (m) och
Sten Svensson (m) i motionen 2067. Enligt motionärerna bör även denna
bidragsform innefattas i den aviserade utredningen. Beslut bör följaktligen
inte fattas nu om att permanenta bidraget till utbildning i företag.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att försöksverksamheterna
inom arbetsmarknadsutbildningen bör ses över. När det gäller
det bidrag som syftar till att förhindra permittering, den s. k. 25-kronan,
bör man dock redan nu kunna slå fast att bidraget har kommit för att
stanna. Som framhålls i propositionen talar bl. a. resultaten av den gjorda
utvärderingen för detta ställningstagande. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motionen 2067.

Statsbidragets storlek vid olika former av arbetsmarknadsutbildning
i företag varierar betydligt. I propositionen framhålls det angelägna i att
åstadkomma administrativa förenklingar när det gäller de olika former
av bidrag till företagsutbildning som i dag finns. Genom riksdagens beslut
i höstas har uppdelningen på två bidragsnivåer, 25 och 15 kr., av
utbildningsbidraget vid risk för permittering slopats och ersatts av ett
enhetligt bidrag på 20 kr. per timme under första halvåret 1979. I propositionen
föreslås att bidraget även i fortsättningen bör vara 20 kr. per
timme.

Departementschefen förordar vidare att bidraget till utbildning av redan
anställda i kombination med fast anställning av ersättare utgår med
samma belopp eller 20 kr. per timme. Detta bidrag, som har prövats på
försök sedan år 1976 och sedan årsskiftet 1978-1979 uppgår till 19 kr.
per timme, har inte utnyttjats i någon större omfattning. Orsakerna härtill
torde enligt propositionen främst kunna tillskrivas det svaga konjunkturläget.
Under budgetåret 1977/78 beviljades 60 företag bidrag för

AU 1978/79: 21

41

utbildning av 600 redan anställda samtidigt som 245 personer, av vilka
hälften var ungdomar under 25 år, fick anställning.

Utskottet ansluter sig till förslaget att de båda bidragen skall utgå med
20 kr. per timme efter den 1 juli 1979.

Det s. k. jämställdhetsbidraget utgår till arbetsgivare som anställer och
utbildar kvinnor resp. män till vissa yrken som domineras av motsatta
könet. Bidraget är normalt 8 kr./timme, men i åtta län tillämpas sedan
den 1 juli 1977 ett högre bidrag, 14 kr./timme. Avsikten med denna
differentiering av bidraget är att få belyst vilken betydelse bidragets storlek
har för att främja en jämnare personalrekrytering. Under budgetåret
1977/78 beviljades jämställdhetsbidraget för utbildning av 101 personer
vid 48 företag. Detta är en minskning jämfört med föregående
budgetår då bidrag beviljades för 229 personer. Verksamheten i de län
där bidraget utgår med 14 kr. per timme har enligt propositionen hävdat
sig bättre än i övriga län.

Den begränsade omfattning jämställdhetsbidraget fått torde enligt departementschefen
till stor del bero på att bidraget varit mindre attraktivt
än andra bidragsformer. AMS har föreslagit förbättringar av bidraget.
I propositionen anmäls att frågan om en höjning av bidraget och
en översyn av reglerna för beviljande därav skall tas upp senare i vår
i samband med att regeringen förelägger riksdagen en proposition med
förslag till jämställdhetslag.

Jämställdhetsaspekten vid arbetsmarknadsutbildning aktualiseras i tre
motioner.

I motionen 2152 begär vänsterpartiet kommunisterna åtgärder inom
AMU i syfte att få fler kvinnor i ”manliga” yrkesområden. Bakgrunden
till yrkandet är bl. a. den nuvarande fördelningen på arbetsmarknaden
med en dominans för kvinnorna i vissa låginkomstyrken. Enligt motionärerna
är könsrollsmönstret inom AMU lika starkt som i samhället i övrigt.
Motionärerna föreslår även en uppsökande verksamhet inom
AMU:s ram för att nå hemarbetande kvinnor i syfte att ge dem den
grundtrygghet en yrkesutbildning innebär. Inte minst måste man söka nå
invandrarkvinnorna, slutar motionärerna.

En viktig uppgift för jämställdhetsarbetet är att bryta upp den rådande
uppdelningen på arbetsmarknaden på traditionellt manliga resp.
kvinnliga yrkesområden. Som motionärerna framhåller återspeglas det
traditionella könsrollsmönstret i valet av utbildningslinjer och då även
inom arbetsmarknadsutbildningen.

AMS och SÖ har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga. I ett särskilt
handlingsprogram för jämställdhet inom arbetsmarknadsutbildningen
har de båda verken presenterat en rad konkreta åtgärder för att
få bättre balans. Bl. a. föreslås att kvinnliga sökande skall få förtur till
utbildning i mansdominerade yrken och manliga sökande skall få motsvarande
förtur till utbildning i yrken som domineras av kvinnor. Som

AU 1978/79: 21

42

riktmärke skall gälla att det skall vara minst 40 % kvinnor på en kurs
som leder fram till ”manligt” yrke och vice versa.

Även invandrarkvinnornas situation behandlas i det nämnda handlingsprogrammet.
Bl. a. framhålls att social isolering och svårigheter att
få utbildning eller arbete blir följden av att man inte behärskar svenska
språket. Hårdast drabbade blir därvid ofta invandrarkvinnorna. Enligt
handlingsprogrammet skall dessa kvinnors situation förbättras genom
uppsökande verksamhet, särskilda informationsdagar på hemspråk, stödundervisning
på hemspråk samt slutligen hela yrkeskurser på hemspråk.

Med hänvisning till att de frågor motionärerna tar upp sålunda är
uppmärksammade synes det inte finnas behov att föreslå någon åtgärd
på grund av motionen.

Även i moderata samlingspartiets motion 1534 aktualiseras arbetsmarknadsutbildningens
effekter för den kvinnliga arbetskraften. Man
begär en kartläggning av detta problem.

Utskottet finner inte skäl föreslå någon åtgärd på grund av motionen
utan hänvisar till dels vad ovan sagts om AMS och SÖ:s arbete med att
bryta könsrollsmönstret inom arbetsmarknadsutbildningen, dels den aviserade
översynen av försöksverksamheten inom arbetsmarknadsutbildningen.

Frida Berglund m. fl. (s) tar i motionen 482 upp kvinnornas situation
i skogslänens glesbygder. För att stärka dessa kvinnors ställning på arbetsmarknaden
föreslås att de skall få möjlighet till körkortsutbildning
inom arbetsmarknadsutbildningens ram. Enligt förslaget bör verksamheten
till en början avse kvinnor i inre stödområdet, bosatta utanför tätorten
med långt avstånd till körskola.

Utskottet är inte berett att generellt tillstyrka motionärernas förslag.
Utskottet kan emellertid tänka sig att, inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen,
låta körkortsutbildning vara ett komplement till annan utbildning
i de fall innehavet av körkort är en förutsättning för att utöva
det yrke vederbörande utbildar sig till. Det kan gälla exempelvis utövare
av vissa vårdyrken i glesbygd. Erfarenheterna av den försöksverksamheten
får visa om man bör gå vidare med körkortsutbildning som ett mer
generellt medel i strävandena att undanröja förvärvshinder.

Utskottet förordar att man på försök öppnar möjlighet till denna form
av körkortsutbildning. Vad sålunda anförts med anledning av motionen
482 bör regeringen underrättas om.

Sedan år 1965 bedrivs försöksverksamhet med barntillsyn inom arbetsmarknadsutbildningen.
Verksamheten, som har begränsad omfattning,
innebär att arbetsmarknadsverket förmedlar och bekostar barntillsyn åt
deltagare i utbildningen. En förutsättning för att barntillsyn skall stödjas
på detta sätt är att utbildningen måste förläggas till annan kommun än
förälderns hemkommun.

Socialdemokraterna upprepar i motionen 1049 ett tidigare framställt
krav att barntillsyn skall få anordnas genom AMS försorg även om ut -

AU 1978/79: 21

43

bildningen sker inom den egna kommunen men utom hemorten. Förslaget,
som anknyter till vad AMS förordat, avser vissa till ytan stora
kommuner, främst i Norrlandslänen.

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning (AU 1977/78: 21) att det är
en angelägenhet för kommunerna att ordna barntillsynen för sina invånare
och avstyrker därför motionen.

Genom den nya lagen om arbetsskadeförsäkring, som
trädde i kraft den 1 juli 1977, är elever i arbetsmarknadsutbildning och
arbetsprövning/arbetsträning försäkrade vid utbildningsmoment som liknar
förvärvsarbete. Försäkringsskyddet för elever gäller ej i samband
med färd till och från undervisningen eller vid rent teoretiska moment
i utbildningen. AMS har hemställt att bestämmelserna ändras så att kursdeltagarna
i princip återfår det försäkringsskydd som de hade tidigare
genom den förutvarande lagen om yrkesskadeförsäkring samt, i avvaktan
härpå, att särskilda medel ställs till styrelsens förfogande för att tillförsäkra
eleverna försäkringsskydd under hela utbildningen samt vid
färd till och från undervisningen.

Regeringen har genom beslut den 16 november 1978 uppdragit åt riksförsäkringsverket
att pröva i vad mån det finns möjlighet att inom arbetsskadeförsäkringens
ram utvidga skyddet till att omfatta såväl all undervisningstid
som resor mellan bostad och utbildningsställe för bl. a.
elever i arbetsmarknadsutbildning. I avvaktan på resultatet av den utredningen
förordas i propositionen att deltagare i arbetsmarknadsutbildning
och arbetsprövning/arbetsträning fr. o. m. den 1 juli 1979 i särskild
ordning tillförsäkras det skydd som nu saknas. I den mån de inte är försäkrade
enligt lagen om arbetsskadeförsäkring föreslås ersättning i princip
utgå i enlighet med de regler som i motsvarande avseenden gäller
enligt avtal för statligt anställda genom statens personskadeförsäkring.
För att uppnå överensstämmelse med vad som gäller enligt lagen om
arbetsskadeförsäkring skall ersättning inte utgå för t. ex. ideell skada.
Kostnaderna skall bestridas från arbetsmarknadsutbildningsfonden. Även
ömmande skadefall som inträffat eller inträffar före den 1 juli 1979 och
inte berättigar till ersättning enligt nuvarande bestämmelser skall enligt
regeringens förslag kunna tas upp till prövning enligt de här förordade
riktlinjerna.

Anton Fågelsbo (c) vänder sig i motionen 2036 mot att vissa skadefall
som inträffar före den 1 juli i år endast blir ersättningsberättigade
efter särskild behovsprövning. Motionären föreslår att ersättning skall
utgå generellt till de skadelidande.

I likhet med motionären anser utskottet att de regler som övergångsvis
föreslås gälla bör göras förmånligare än som föreslagits i propositionen.
Utskottet föreslår därför att tidpunkten från vilken ersättning skall utgå
enligt principerna i statens personskadeförsäkring flyttas från den 1 juli
1979 till den 1 april 1979. Vidare vill utskottet betona att för skadefall,

AU 1978/79: 21

44

som inträffat före den 1 april i år, bör tillämpas en generös bedömning.
I övrigt godtar utskottet propositionens förslag på denna punkt. Vad
utskottet anfört med anledning av motionen 2036 bör regeringen underrättas
om.

Utskottet tar härefter upp frågor om arbetsmarknadsutbildning
för vissa grupper.

Departementschefen förordar att intagna på kriminalvårdsanstalter
skall erhålla utbildningsbidrag från AMS, då de genomgår arbetsmarknadsutbildning.
En sådan ordning innebär en förbättring av de ekonomiska
villkoren för dessa elever under utbildningen. Utskottet har ingen
erinran mot detta förslag.

I propositionen föreslås vidare att finska ungdomar som feriearbetar
i Sverige skall få utbildning i svenska. Statsrådet Wirtén anmäler vidare
att en arbetsgrupp för finsk-svenska samarbetsfrågor inom arbetsmarknadsutbildningen
till regeringen överlämnat en rapport med förslag till
åtgärder i syfte att främst förbättra utbildningssituationen för finska
deltagare i arbetsmarknadsutbildning i Sverige. Förslaget har överlämnats
till AMS och SÖ för beaktande.

Utskottet vill härutöver nämna att AMS nyligen aviserat en viss
skärpning när det gäller möjligheterna för nordisk arbetskraft att få genomgå
arbetsmarknadsutbildning. Det gäller arbetssökande som kommer
spontant, dvs. utan att före inresan kontakta arbetsförmedlingen.
I fortsättningen skall alla genomgå en prövning både i Sverige och i
hemlandet, innan arbetsmarknadsutbildning i Sverige kan beviljas.

Utskottet tar i detta sammanhang upp ett par motioner av Rolf Hagel
(apk) och Alf Lövenborg (apk). Motionärerna vill i motionen 2148 ha
förbättrade möjligheter till arbetsmarknadsutbildning för invandrare.
Motionärerna föreslår att utbildningen i ökad omfattning skall bedrivas
på invandrarspråken samt att undervisningen i svenska skall förstärkas
med ett utökat antal timmar. Slutligen vill motionärerna att yrkesvägledningen
skall förbättras och vid behov ges på elevens eget språk.

I motionen 1666 begär samma motionärer att undervisningen i svenska
vid AMU-centra skall utökas till minst 24 veckor samt att stödundervisning
skall ges under utbildningstiden. Enligt motionen har
många invandrare som fortsätter på de yrkesinriktade linjerna stora svårigheter
att fullfölja studierna då de i kurslitteraturen och i undervisningen
har problem med det svenska språket. Många invandrare slutar
därför utbildningen i förtid.

Invandrarna uppvisar genomgående mer än dubbelt så höga arbetslöshetstal
som svenska medborgare. Orsaken härtill är bl. a. att invandrarna
i stor utsträckning är verksamma inom industrin, som under senare
år minskat antalet anställda. Mot denna bakgrund är det angeläget att
man inom arbetsmarknadsutbildningens ram tillgodoser invandrarnas
utbildningsbehov. Språkfrågan är därvid ett huvudproblem.

AU 1978/79: 21

45

Enligt riktlinjerna för den svenska invandrarpolitiken (se prop.
1975: 45) är undervisning på invandrarnas eget språk nödvändig i vissa
fall. AMU-centra söker också i så stor utsträckning som möjligt tillhandahålla
läromedel på invandrarnas eget språk. Strävan är även att söka
ge yrkesvägledning på elevernas eget språk. Som utskottet påpekade
förra året (AU 1977/78:21) är emellertid dessa strävanden många
gånger svåra att realisera. Det kan i sammanhanget nämnas att 50—60
olika invandrarspråk är representerade vid AMU-centra. Enligt vad utskottet
inhämtat pågår en försöksverksamhet inom AMS med yrkesvägledning
för finsktalande arbetssökande genom i Sverige tillfälligt tjänstgörande
tvåspråkiga yrkesvägledare från Finland.

När det slutligen gäller stödundervisning kan nämnas att möjligheter
härtill finns vid AMU-centra. Enligt SÖ kan upp till 2 % av antalet
lärartimmar anslås för stödundervisning.

Med hänvisning till det anförda och då frågan om undervisningen i
svenska vid AMU-centra kommer att behandlas i en nyligen tillsatt utredning
om svenskundervisning bör motionerna 1666 och 2148 inte föranleda
någon åtgärd.

Utskottet tar härefter upp ett par yrkanden i den socialdemokratiska
partimotionen 1049.

I motionen upprepar socialdemokraterna ett krav på vidgade försök
med arbetsmarknadsutbildning för äldre arbetssökande. Motionärerna
hänvisar till försöksverksamhet av det slag som har bedrivits i Gävleborgs
län. Inom ramen för den föreslagna verksamheten bör man bl. a.
pröva möjligheterna att erbjuda medelålders kvinnor med kort grundutbildning
tillfälle till förkovran och därmed ge dem bättre förutsättningar
för mera kvalificerad utbildning. Den utbildningen bör kunna ske i samverkan
med den kommunala vuxenutbildningen och studieförbunden.

Det socialdemokratiska förslaget prövades av riksdagen förra året
utan att vinna bifall (AU 1977/78: 21). Arbetsmarknadsutskottet motiverade
sitt ställningstagande på följande sätt:

Den av motionärerna nämnda försöksverksamheten i Gävleborgs län
genomfördes av AMS på initiativ av sysselsättningsutredningen. AMS är
oförhindrad att starta ny, liknande verksamhet. Förberedande teoretisk
utbildning i form av preparandkurser vid AMU-centra är ett betydelsefullt
inslag i arbetsmarknadsutbildningen med hänsyn till att många
vuxna har en svag allmän utbildningsbakgrund. Utbildningsbidrag vid
förberedande teoretiska studier kan också medges när studierna bedrivs
vid folkhögskolor eller inom den kommunala vuxenutbildningen under
förutsättning att studierna är nödvändiga för en yrkesutbildning.

Av det anförda framgår att det finns möjligheter att tillgodose motionärernas
synpunkter inom ramen för gällande ordning. Något riksdagens
initiativ med anledning av motionen är sålunda inte påkallat.

Utskottet finner inte skäl att frångå sin inställning från förra året.
Motionsyrkandet bör därför avslås.

AU 1978/79: 21

46

Motionärerna tar även upp ett annat yrkande, som aktualiserats tidigare.
Det gäller förslaget om en utredning av frågan om utbildningsfonder
i företag. Bakgrunden till förslaget är att sysselsättningsutredningen
i betänkandet Arbete åt alla (SOU 1975: 90) förde fram tanken att det
i företagen skulle skapas särskilda utbildningsfonder. Sådana fonder
skulle användas som ett medel att hålla kvar personalen i en lågkonjunktur.

Utskottet har inhämtat att den aktuella frågan om utbildningsfonder
kommer att prövas inom ramen för den aviserade översynen av försöksverksamheten
inom arbetsmarknadsutbildningen. Utskottet räknar med
att så blir fallet, och motionsyrkandet bör därför inte föranleda någon
åtgärd.

Representanterna för apk, Rolf Hagel och Alf Lövenborg, tar i motionen
1666 upp storleken av utbildningsbidraget. De kräver samma grundbidrag
till AMU-elever oavsett ålder samt en höjning och standardökning
av utbildningsbidragen.

Utskottet är inte berett att biträda förslagen.

Utbildningsbidragens storlek har ett nära samband med det kontanta
stödet vid arbetslöshet. Riksdagen kommer senare i vår att få ta ställning
till ett aviserat regeringsförslag beträffande ersättningsbeloppen vid
arbetslöshet.

Christina Rogestam (c) tar i motionen 556 upp en fråga som rör barnpensioner.
Motionären anmärker på att sådan pension medför reducerat
utbildningsbidrag. Motsvarande reduktion görs ej då kontant arbetsmarknadsstöd
(KAS) utdelas. Motionären vill att reglerna skall vara enhetliga
och begär därför att de aktuella bestämmelserna i arbetsmarknadskungörelsen
skall ses över.

Utskottet delar motionärens uppfattning. Bestämmelsen bör alltså ses
över. Vad utskottet anfört med anledning av motionen 556 bör regeringen
underrättas om.

Som tidigare framgått räknar regeringen under nästa budgetår med en
minskning av antalet personer i arbetsmarknadsutbildning till ca 145 000.
De totala utgifterna för arbetsmarknadsutbildningen under
nästa budgetår uppskattas till 2 848 700 000 kr., varav 806 milj. kr. beräknas
bli täckta av arbetsgivaravgifter. Ett belopp av 1 988 668 000 kr.
behöver alltså enligt budgetpropositionens förslag överföras till arbetsmarknadsutbildningsfonden
via detta anslag.

Per-Olof Strindberg (m) och Karl Leuchovius (m) föreslår i motionen
2063 att anslaget minskas med 200 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag. Motivet härför anges bl. a. vara den väntade konjunkturuppgången.

Som framgår av propositionen har regeringen med hänsyn till gjorda
konjunkturbedömningar räknat med en minskad omfattning av arbetsmarknadsutbildningen
under nästa budgetår. Av naturliga skäl är det

AU 1978/79: 21

47

inte möjligt att i dag göra en slutlig avvägning av behovet av utbildning
under budgetåret 1979/80. Beloppet i propositionen kan därför sägas
vara preliminärt. Eventuellt behov av ytterligare medel får tas upp på
tilläggsbudget. Utskottet kan inte finna att motionärerna anfört något
bärande skäl för att anslagsbehovet är 200 milj. kr. lägre än regeringen
beräknat. Utskottet avstyrker därför motionen.

Den i budgetpropositionen gjorda medelsberäkningen godtas av utskottet.
Anslaget bör alltså föras upp med det begärda beloppet.

Utskottet tillstyrker också med vad ovan anförts de i propositionen
förordade ändringarna i grunderna för arbetsmarknadsutbildning.

Sysselsättningsskapande åtgärder

1977/78 Utgift 3 490 529 000 Reservation 1 176 088 000

1978/79 Anslag 1 792 400 000

1979/80 Förslag 1 533 000 000

Från anslaget belastas utgifterna för programmet Sysselsättningsskapande
åtgärder. Indelningen i delprogram framgår av följande sammanställning.

	1977/78 Utgift	1978/79 Anslag	1979/80 Beräknad ändring AMS	Föredra- ganden
Allmänna beredskapsarbeten	1 749 209 000	970 000 000	_
Särskilda beredskapsarbeten	1 392 687 000	750 000 000	-220 000 000	-262 500 000
Industribeställningar	299 270 000	10 000 000	+ 10 000 000	—
Detaljplaneringsbidrag	26 249 000	40 000 000	+ 10 000 000	—
Förvaltningskostnader	23 114 000	22 400 000	+ 1 300 000	+ 3 100 000
	3 490 529 000	1 792 400 000	-198 700 000	-259 400 000

Regeringen har i budgetpropositionen under punkten B 3 (s. 68—86)
föreslagit att riksdagen skall

1. godkänna vad som anförts om beredskapsarbeten på vägar med
anledning av riksdagens revisorers skrivelse,

2. medge att regeringen får bemyndiga AMS att under budgetåret
1979/80 besluta om avskrivning av lånefordran uppkommen inom arbetsmarknadsverket,
beträffande vilken antingen omständigheterna är
sådana att vederbörande inte kan betala sin skuld och enligt styrelsens
bedömande ingen eller ringa möjlighet föreligger att i framtiden ta ut
betalning eller också åtgärder för att bevaka och driva in fordringen
bedöms förenade med arbete och kostnader i sådan utsträckning att åtgärderna
inte är ekonomiskt lönande, allt under förutsättning att sådana
åtgärder ändå inte anses påkallade av andra än ekonomiska förhållanden,

AU 1978/79: 21

48

3. till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1979/80 anvisa
ett reservationsanslag av 1 533 000 000 kr., varav förslagsvis 300 000 000
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beredskapsarbeten

I propositionen anmäls inledningsvis en skrivelse till regeringen från
riksdagens revisorer med överväganden med anledning av en granskning
av de beredskapsarbeten som administreras av statens vägverk. Granskningen
har utförts inom revisorernas kansli, som redovisat resultaten i
en promemoria (nr 1/1978).

Revisorernas granskning bekräftar i stort att beredskapsarbeten på vägar
är ändamålsenliga. Revisorerna anser sig dock ha konstaterat vissa
problem och brister i den tillämpade ordningen. Sålunda har kostnaden
per dagsverke under senare år blivit allt högre, varigenom den direkta
sysselsättningseffekten har blivit mindre än väntat. Utbytet av de statliga
satsningarna på området bör göras mera effektivt genom en förbättrad
planering, styrning och kontroll av sysselsättningen. Den statistik som
ställs samman och det informationsmaterial i övrigt som tillhandahålls
ger vidare enligt revisorerna inte en tillfredsställande uppfattning om arbetenas
olika effekter.

Enligt revisorerna bör såväl den direkta som den indirekta påverkan
på sysselsättningen liksom ökningen av de offentliga investeringarna
rymmas inom det vidgade syftet med beredskapsarbetena. Som exempel
på dessa indirekta effekter nämner revisorerna det arbete som skapas åt
planerings- och projekteringspersonal hos vägverket. Den indirekta sysselsättningseffekten
bör enligt revisorerna redovisas. Detta bedöms överensstämma
med gällande riktlinjer för den statliga vägplaneringens utveckling.
Vidare bör arbetsmarknadsverket enligt revisorerna pröva behovet
av beredskapsarbete för andra än dem som anmält sig som arbetslösa
till arbetsförmedlingen, t. ex. maskin- och fordonsförare som skulle
ha blivit arbetslösa om de inte sysselsattes i beredskapsarbete. Dessutom
är det motiverat att vägverket bättre redovisar hur den fast anställda
personalen används.

Inte heller undersöks enligt revisorerna systematiskt den betydelse som
beredskapsarbetena har haft för de personer som lämnat arbetena. Beredskapsarbetet
som sådant synes ofta inte ge någon varaktig lösning på
den enskildes sysselsättningsproblem. Den arbetslöse bör så fort som
möjligt beredas arbete på den öppna marknaden. Därför bör resultatet
av arbetsförmedlingens insatser härvidlag följas bättre. I första hand behövs
enligt revisorerna en mera systematisk undersökning av vilka faktorer
som verkar för att en arbetslös åter får arbete i den öppna marknaden.

AU 1978/79: 21

49

Revisorerna anför vidare att myndigheterna ofta inte hinner förbereda
vägarbetena så att de kan utföras på ett sätt som är lämpligt för
beredskapsarbeten. Tiden mellan arbetsmarknadsverkets beslut att bevilja
medel till ett arbete och beslutet att sätta i gång arbetet bör enligt
revisorerna göras längre. Statsmakterna bör enligt deras uppfattning anvisa
tilläggsanslag för ändamålet tidigare än vad som nu sker, kanske
t. o. m. redan före det löpande budgetåret. För att arbetets planering
skall underlättas föreslår revisorerna att varje vägobjekt skall ges en
flerårig totalkostnadsram, inom vilken länsarbetsnämnderna efter överenskommelse
mellan länsmyndigheterna tilldelar objektet medel för
varje budgetår. Den nuvarande ordningen med medelstilldelning etappvis
under budgetåret bedöms försvåra planeringen för såväl vägverket
som länsarbetsnämnden.

I granskningspromemorian har i övrigt aktualiserats flera frågor rörande
utbytet av de statliga satsningarna på vägarbeten som beredskapsobjekt.
Vissa av dem avser regionalt inriktade åtgärder, såsom viss delegering
och decentralisering av beslutanderätt, införande av större andel
s. k. riktade delentreprenader och införande av regionalpolitiska anslag.

Revisorernas granskningspromemoria har remissbehandlats. Vägverket
m. fl. ställer sig positiva till de förslag som gäller undersökning av
beredskapsarbetenas olika effekter. Även AMS — som i övrigt är starkt
kritisk till revisorernas olika förslag — delar uppfattningen att de indirekta
effekterna måste ägnas uppmärksamhet vid urval av beredskapsarbeten.
AMS framhåller dock samtidigt i likhet med några andra remissinstanser
de stora svårigheter som är förenade med alla försök att undersöka
och redovisa de indirekta effekterna. Verket framhåller även de
ökande svårigheterna med att utnyttja vägarbeten som beredskapsarbeten.

Departementschefen avser att efter remissbehandling av sysselsättningsutredningens
slutbetänkande, vilket väntas bli framlagt under våren
1979, föreslå regeringen att i en proposition ange riktlinjer för den
framtida användningen av olika arbetsmarknadspolitiska medel. Med
anledning av riksdagsrevisorernas skrivelse uttalar departementschefen
att de grundläggande villkoren för urval av beredskapsobjekt bör ligga
fast. AMS bör sålunda välja ut angelägna arbeten som annars hade
kommit till stånd först vid en senare tidpunkt. De gällande villkoren
om att beredskapsarbetena skall vara lämpliga att anvisas arbetslösa i
området och att arbetena helst bör kunna avbrytas och åter startas alltefter
behovet finner departementschefen naturliga med hänsyn till arbetenas
syfte.

När det gäller dagsverkskcstnaden för beredskapsarbeten på vägar
anför departementschefen att AMS under en följd av år målmedvetet
strävat efter att begränsa antalet beredskapsarbeten med höga dagsverkskostnader.
Det nya bidragssystem för kommunala och enskilda bered 4

Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 21

AU 1978/79: 21

50

skapsarbeten som beslutades efter förslag i förra årets budgetproposition
var ett uttryck för detta, framhålls vidare.

Även om arbetskraftens sammansättning i dag är sådan att arbeten
inom tjänste- eller vårdområdena ofta är lämpligast, torde en del nu
dagsverksdyra beredskapsarbeten enligt propositionen komma att behövas
även i fortsättningen.

Bland de vägarbeten som mera regelmässigt förekommer som beredskapsarbeten
märks främst olika mindre ombyggnads- och förbättringsarbeten
(s. k. MOF-arbeten), vilka kan startas och avbrytas med kort
varsel alltefter behoven på arbetsmarknaden. I propositionen räknar
man med att dessa kommer att utgöra en stor del av beredskapsarbetena
på vägar. Vidare torde enligt departementschefen även under nästa år
fordras ett antal vägarbetsplatser för specialanvisade, vilka behöver särskilt
anpassad arbetsledning m. m. Därutöver finns behov av medel bl. a.
för att fullfölja redan påbörjade vägobjekt. Denna prioritering stämmer
överens med vad revisorerna förordat.

Departementschefen finner det inte arbetsmarknadspolitiskt motiverat
att i större utsträckning än f. n. planera beredskapsarbeten utifrån försök
att bedöma arbetenas mer eller mindre svårdefinierbara bieffekter.
Utgångspunkten för vägbyggandet måste i stället — vid sidan av behovet
av arbete för de arbetslösa — alltid vara den vägpolitiska och samhällsekonomiska
prioritering som görs av vägverket och länsmyndigheterna.

I propositionen framhålls vidare att om regeringen i ett visst läge efter
en allmän konjunkturpolitisk bedömning finner det motiverat att öka
vägbyggandet i ett eller flera län, kan detta ske genom en tillfällig ökning
av ordinarie vägbyggnadsanslag. Detta har skett under senare år i
ökande omfattning, inte minst under innevarande vinter.

Departementschefen förutsätter att det även i fortsättningen ibland
kommer att framstå som arbetsmarknadspolitiskt motiverat att använda
beredskapmedel för andra vägbyggen än MOF-arbeten eller arbeten för
specialanvisade. Med anledning av revisorernas påpekanden att omfattningen
av kommande beredskapsarbeten bör bestämmas tidigare samt
att medlen för varje arbete vanligen anvisas i flera etapper, framhåller
departementschefen att dessa förfaranden i huvudsak är en direkt följd
av syftet med beredskapsarbetena. Dessa är nämligen avsedda att med
kort varsel skapa tillfällig sysselsättning så länge de arbetslösa inte kan
placeras på den öppna arbetsmarknaden. Det ankommer på AMS och
vägverket att i samråd göra de ändringar av förfarandet och föreslå de
ändringar av gällande bestämmelser som de kan finna motiverade mot
bakgrund av det anförda. Departementschefen är för sin del inte beredd
att nu föreslå någon ändring av gällande regler i de berörda avseendena.

Enligt revisorerna skulle man kunna nå en effekt som bättre överensstämmer
med beredskapsarbetenas syfte om delentreprenader kunde

ÄU 1978/79: 21

51

riktas mot områden med arbetslöshet. Förslaget strider i vissa avseenden
mot upphandlingskungörelsen. Enligt departementschefen bör de aktuella
bestämmelserna i denna kungörelse inte ändras. När myndigheterna
fordrar in anbud kan de emellertid ange i underlaget att entreprenören
skall sysselsätta arbetskraft som arbetsförmedlingen anvisar, slutar departementschefen.

Utskottet har inte funnit anledning att tillfoga något till vad departementschefen
anfört i anslutning till riksdagsrevisoremas skrivelse. Utskottet
godkänner därför vad departementschefen anfört.

Beredskapsarbetena delas upp i två delprogram för allmänna resp.
särskilda beredskapsarbeten. Av dessa omfattar delprogrammet Särskilda
beredskapsarbeten sådana arbeten som anordnas främst för arbetshandikappade.
Det har emellertid i längden visat sig svårt att skilja
de olika slagen av beredskapsarbeten från varandra. Departementschefen
tillstyrker därför AMS förslag att alla beredskapsarbeten fr. o. m.
budgetåret 1979/80 förs till ett och samma delprogram och att medlen
beräknas under en anslagspost benämnd Beredskapsarbeten.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag på denna punkt.

Som tidigare nämnts har beredskapsarbetena en allt större omfattning.
I januari i år var ca 60 000 personer, varav ca 41 000 ungdomar
under 25 år, i beredskapsarbete.

Nya regler för statsbidrag till kommunala och enskilda beredskapsarbeten
godkändes av riksdagen förra året (AU 1977/78: 21). Det nya bidragssystemet
innebär att bidragen i normalfallet utgår med 75 % av lönen
inkl. sociala avgifter till anvisade arbetslösa. Därutöver utgår vid investeringsarbeten
ett tilläggsbidrag med 20 % av totalkostnaden utöver
grundbidraget. Tilläggsbidraget kan i särskilda fall jämkas. Regeringen
har med hänsyn till de rådande sysselsättningssvårigheterna i de s. k.
skogslänen (Norrlandslänen samt Kopparbergs och Värmlands län) beslutat
att tilläggsbidraget i dessa län under innevarande budgetår får
utgå med 40 %. AMS kan i vissa fall höja bidraget ytterligare.

I propositionen framhålls att utvecklingen på arbetsmarknaden sedan
år 1975 har motiverat kraftfulla insatser från regeringen för att upprätthålla
sysselsättningen. Flera nya arbetsmarknadspolitiska medel har tillkommit
i detta syfte. Vissa orter har drabbats särskilt hårt av driftinskränkningar
eller nedläggningar. I enstaka fall har tillkomsten av ett
industrihus ansetts vara en nödvändig åtgärd för att motverka bortfallet
av arbetstillfällen, och regeringen har då också medgivit att bygget fått
utföras som kommunalt beredskapsarbete även om huset uppförts utanför
det inre stödområdet.

De industriella beredskapsarbetena skall enligt riksdagens beslut
(prop. 1977/78: 30, AU 1977/78: 16) samordnas med bl. a. verkstäder för
skyddat arbete, kontorsarbetscentraler och hemarbete i en gemensam or -

AU 1978/79: 21

52

ganisation, Samhällsföretag. Efter den 1 januari 1980 kominer de industriella
beredskapsarbetena därför att finansieras i annan ordning.

Som tidigare nämnts är det nya bidragssystemet för kommunala och
enskilda beredskapsarbeten avsett att främja tillkomsten av dagsverksbilliga
arbeten. Systemet syftar också till att förenkla hanteringen av ansökningar
om beredskapsarbeten. Detta kan antas få återverkningar på
verksamheten vid AMS sju s. k. regionkontor. Departementschefen anmäler
sin avsikt att senare föreslå regeringen att AMS får i uppdrag att i
samråd med statskontoret göra en översyn av verksamheten på dessa
kontor.

För innevarande budgetår anvisades ursprungligen 1 450 milj. kr. för
beredskapsarbeten exkl. det tillfälliga sysselsättningsbidraget och det
s. k. äldrestödet inom tekoindustrin. Därefter har på tilläggsbudget I anvisats
1 750 milj. kr. för motsvarande ändamål. Totalt disponeras således
3,2 miljarder kr. för beredskapsarbeten under budgetåret 1978/79.
Därigenom beräknas inemot 60 000 personer kunna sysselsättas i sådana
arbeten under vintermånaderna. Av de anvisade medlen får högst 400
milj. kr. användas för vägarbeten. AMS har nyligen hos regeringen begärt
ytterligare medel.

För nästa budgetår beräknas för beredskapsarbeten ett sammanlagt
belopp om 1 457,5 milj. kr. Av medlen för beredskapsarbeten skall högst
300 milj. kr. få användas till väg- och gatuarbeten. Medelsberäkningen
godtas av utskottet. Som tidigare sagts i fråga om anslaget till arbetsmarknadsutbildning
får medelsberäkningen anses som preliminär.
Konjunkturutvecklingen får avgöra det slutliga behovet av medel.

Till delprogrammet Allmänna beredskapsarbeten hänförs som tidigare
sagts det tillfälliga sysselsättningsbidraget till företag som dominerar
på sin ort (s. k. 75 %-bidrag) samt äldrestödet inom tekoindustrin.
För dessa båda bidragsformer har för innevarande budgetår anvisats totalt
285 milj. kr. resp. 260 milj. kr. 75 %-bidraget upphör den 1 juli
1979 utom beträffande stål- och gruvindustrin. Utgifterna under nästa
budgetår för bidrag till företag inom stål- och gruvindustrin kan inte nu
bedömas med säkerhet, men ryms inom den reserv som kan väntas uppstå
genom att tidigare anvisade medel för sådana bidrag inte utnyttjats
fullt ut. F. n. utgår bidraget till 13 stålindustriföretag för drygt 3 000
övertaliga anställda. Genom bidraget har det varit möjligt att senarelägga
den tidpunkt då dessa skall lämna företagen.

Äldrestödet inom tekoindustrin skall enligt bidragsbestämmelserna
upphöra den 1 juli i år. Till frågan om förlängning av stödet torde det
bli anledning att återkomma i anslutning till den proposition som aviserats
om åtgärder för denna industribransch.

Ett grundläggande villkor för 75 %-bidraget är att den övertaliga personalen
sysselsätts utanför företagets ordinarie produktion. I propositionen
anmäls att regeringen vid två tillfällen har ansett sig böra ge dispens

AU 1973/79: 21

53

från denna huvudregel. Bulten Kanthal AB (Kalix) samt Norrlands
Skogsägares Cellulosa AB, NCB, (Hissmofors och Sandviken) har beviljats
bidrag trots att delar av de arbetsstyrkor som avses har sysselsatts i
ordinarie produktion. Motivet har varit dessa företags synnerliga betydelse
för resp. orter och svårigheterna att där finna andra sysselsättningstillfällen
liksom svårigheterna att inom företagen finna alternativa
arbetsuppgifter vid sidan av ordinarie produktion. Departementschefen
tillägger att riksdagen gjort vissa uttalanden (NU 1977/78: 74) beträffande
NCB:s båda anläggningar i Hissmofors och Sandviken som får
anses ha gett regeringen stöd härför. För Bulten Kanthal AB har läget
numera förbättrats, varför detta företag inte torde behöva sådant bidrag
efter utgången av 1978.

Utskottet godtar de avsteg från gällande villkor för 75 %-bidraget
som regeringen enligt ovan gjort.

Slutligen räknar departementschefen med att det s. k. 75 %-bidragets
betydelse kommer att minska allteftersom konjunkturläget förbättras.
Regeringen har dessutom föreskrivit att sådana bidrag fr. o. m. i år inte
längre skall utgå till företag där den aktuella personalminskningen berör
mindre än 100 personer.

Utskottet tar härefter upp tolv motioner som gäller beredskapsarbeten.
Tio av dessa avser speciella projekt som beredskapsarbeten.

Socialdemokraterna anser i partimotionen 1049 att det behövs ett nytt
och effektivt planeringssystem för beredskapsarbeten. Arbetsmarknadsverket
bör få i uppdrag att göra försök med nya former av planering av
beredskapsarbeten. Det föreslås att länsarbetsnämnd skall kunna ålägga
både privata och offentliga arbetsgivare inom vissa försöksområden att
upprätta och förete beredskapsplaner. Försöksverksamheten bör påbörjas
snarast möjligt, och regeringen bör lägga fram förslag till riksdagen
om den rättsliga reglering som behövs för verksamheten.

Utskottet tog ställning till ett socialdemokratiskt yrkande av samma
innebörd förra året i samband med behandlingen av propositionen
1977/78: 164 om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten (AU
1977/78: 40). I den propositionen förutsattes att länsarbetsnämnderna i
sin årliga planering av beredskapsarbeten tar kontakt inte bara med
statliga och kommunala myndigheter utan också med enskilda företag
och organisationer för att klargöra vilka lämpliga arbetstillfällen som
finns tillgängliga. Utskottet ansåg för sin del att det fanns skäl att avvakta
effekterna av ett sådant samrådsförfarande liksom av det nya
bidragssystemet för kommunala och enskilda beredskapsarbeten innan
åtgärder av lagstiftningskaraktär övervägdes. Det aktuella motionsyrkandet
avstyrktes därför. Riksdagen följde utskottet.

Det finns inte skäl att ändra detta ställningstagande som gjordes för
ca ett år sedan. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Den tid under vilken arbetslösa kan beredas sysselsättning i ett be -

AU 1978/79: 21

54

redskapsarbete är normalt högst sex månader. I den socialdemokratiska
motionen 1049 föreslås att nya regler för tidsbegränsning av beredskapsarbeten
för ungdomar skall prövas. Detta skall äga rum vid arbetsplatser
som genom fleråriga beredskapsplaner ställt praktik- och/eller beredskapsarbetsplatser
till förmedlingens förfogande. Anställningstiden
bör man individuellt anpassa till den enskildes förutsättningar och behov,
t. ex. när det gäller praktik, arbetslivsvana m. m. Även företaget
resp. förvaltningen kunde få glädje av en sådan ordning, anför motionärerna.

I princip gäller en maximitid om sex månader för beredskapsarbete
för ungdomar. Regeln är emellertid inte absolut, utan avsteg tillåts om
det föreligger särskilda skäl. Sådana skäl kan exempelvis vara att förlängning
av tiden med någon eller några månader medför att i läro- eller
utbildningsplan föreskriven praktik därigenom blir fullgjord. Arbetshandikappade
har särskilda möjligheter att få beredskapsarbete som
sträcker sig längre än sex månader (prop. 1978/79: 73, AU 20).

Enligt utskottets uppfattning bör även i framtiden som huvudregel
gälla sexmånadersgränsen. Man bör emellertid inte vara alltför restriktiv
när det gäller att medge undantag från denna princip. Om en tidsförlängning
kan medföra att vederbörande kan gå över direkt i ett fast arbete
kan det exempelvis vara ett skäl för undantag från huvudregeln.
Utskottet vill i övrigt betona att strävan skall vara att med hjälp av beredskapsarbeten
så snart som möjligt slussa över ungdomarna i fasta arbeten.
Det är viktigt att beredskapsarbetet är meningsfullt och värderas
meritmässigt på ett rättvist sätt.

Med det anförda har utskottet besvarat det aktuella yrkandet i motionen
1049 som inte synes behöva föranleda någon åtgärd.

Enligt motionen 1534 från moderata samlingspartiet är sysselsättningspolitiken
fortfarande i alltför hög grad inriktad på de manliga arbetslösas
behov av bl. a. beredskapsarbeten. Utbudet av beredskapsarbeten
för kvinnor bör därför breddas.

Utskottet konstaterar att andelen kvinnor i beredskapsarbeten successivt
har ökat och uppgår f. n. till ca 40 % mot ca 30 % år 1976. Utskottet
förutsätter att man inom arbetsmarknadsverket har sin uppmärksamhet
riktad på den av motionärerna aktualiserade frågan och arbetar för
ett mer differentierat utbud.

Med hänvisning till det anförda synes det inte erforderligt med någon
åtgärd på grund av motionen.

Som tidigare nämnts föreslås i ett tiotal motioner speciella projekt
som beredskapsarbeten. Av dessa gäller följande fem motioner vägarbeten: -

AU 1978/79: 21

55

456 av Wilhelm Gustafsson (fp)
och Arne Remgård (fp)	Ombyggnad av riksväg 41
1538 av Rune Carlstein (s) och	m. m.
Gördis Hörnlund (s)
774 av Gösta Karlsson (c) och	Förbifart vid Flen på
Tage Sundkvist (c)	riksväg 55
1562 av Catarina Rönnung (s) och	Ny väg mellan Pauliström
Arne Fransson (c)	och Kvillsfors
2058 av Gunnar Oskarson m. fl.	Utbyggnad av väg 158 i
(m, s, c, fp)	Halland

Till stöd för yrkandena åberopas i motionerna arbetsmarknads- och
regionalpolitiska resp. trafikekonomiska skäl.

I motionen 1542 av Karl Erik Eriksson (fp) begärs åtgärder mot ■viltolyckor
på vägarna. Sådana olyckor ökade enligt motionären med 26%
under perioden 1976—1977. År 1977 uppgick olyckorna till ca 6 300.
Åtgärder bör mot den bakgrunden snabbt sättas in för att häva utvecklingen
av viltolyckor. En effektiv metod är därvid enligt motionären
siktröjning vid vägkanter. Beredskapsarbeten bör i större utsträckning
än hittills inrättas på detta område. Vidare bör vapenfria värnpliktiga få
arbetsuppgifter som syftar till att minska riskerna för viltolyckor, slutar
motionären.

Johan Olsson m. fl. (c) anser i motionen 555 att beredskapsarbetena
inom skogsbruket bör utökas. Härvid avses röjning, skogsvårdsarbeten,
dikning m. m.. Sådana insatser ger enligt motionärerna avkastning i
form av tillväxt och sysselsättning i skogen och bättre ekonomi i näringen
på längre sikt.

I motionen 775 av Marianne Karlsson (c) begärs beredskapsmedel för
skydd av naturområden. Regeringen bör som ett led i arbetsmarknadspolitiken
skyndsamt upprätta riktlinjer för att räkna de prioriterade riksobjekten
inom den fysiska riksplaneringen.

Utskottet vill med anledning av motionerna understryka att beredskapsarbetenas
primära syfte är sysselsättningspolitiskt. En första förutsättning
för att beredskapsarbete skall komma till stånd är att det på
orten finns behov av att sysselsätta arbetslösa samt att arbetena lämpar
sig för de aktuella arbetsökandena med hänyn till deras yrkeserfarenhet
och andra förutsättningar. Vid val av lämpliga objekt måste också beaktas
vilket av objekten som från angivna utgångspunkter ger den bästa
sysselsättningseffekten. De typer av arbeten som föreslås i motionerna
kan i och för sig vara lämpliga att anordna som beredskapsarbete. Om
och i så fall i vilken omfattning arbeten bör komma till stånd är en
fråga som arbetsmarknadsmyndigheterna har att avgöra med utgångspunkt
i de angivna principerna.

Med det anförda har utskottet besvarat de aktuella motionerna, som
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

AU 1978/79: 21

56

I motionerna 2121 av Anders Dahlgren m. fl. (c) och 2124 av Olle
Eriksson (c) och Rune Johansson i Åmål (s) begärs att beredningen för
turism och rekreation skall få disponera 150 milj. kr. av beredskapsmedel
för angelägna projekt. Enligt motionärerna har många kommuner
inte råd att fullfölja riksdagens år 1975 fattade beslut på turist- och rekreationsområdet,
som bl. a. innebar att 25 primära rekreationsområden
utpekades. Åtgärder behöver därför sättas in, vilket f. ö. rekreationsberedningen
redovisade till regeringen år 1978.

Enligt utskottets uppfattning kan det inte komma i fråga att på detta
sätt avsätta 150 milj. kr. av beredskapsmedel. Utskottet avstyrker motionerna
och hänvisar till vad ovan sagts om principerna för att anordna
beredskapsarbeten.

Industribeställningar

I propositionen föreslås ett i förhållande till innevarande budgetår
oförändrat belopp om 10 milj. kr. för ändamålet. Utskottet tillstyrker
förslaget. Som framhålls i propositionen kan behovet av industribeställningar
under nästa budgetår inte med någon säkerhet bedömas i förväg.
Under budgetåret 1977/78 var utgifterna ca 299 milj. kr., och innevarande
budgetår har beviljats sammanlagt 80 milj. kr. Anslagsanvisningen
får alltså korrigeras över tilläggsbudget.

Detaljplaneringsbidrag

Bidragen inom detta delprogram utgår främst till projektering av
kommunala byggnads- och anläggningsarbeten. Bidrag kan f. n. även
utgå till projektering av bostadshus, om projekteringen beräknas kunna
slutföras före den 1 juli 1979.1 propositionen föreslås att bidrag får utgå
till projektering av bostadshus även under budgetåret 1979/80. Departementschefen
förordar även att sådant bidrag liksom f. n. får omfatta nybyggnad
av flerfamiljshus och hus i blandad bebyggelse. Därutöver bör,
såsom under innevarande budgetår, bidrag kunna utgå även för projektering
av dels ombyggnad av bostadshus som upplåts med hyres- eller
bostadsrätt och som är belägen i områden med flerfamiljshus eller med
blandad bebyggelse, dels sådan ombyggnad som hänförs till miljöförbättrande
åtgärder enligt förordningen (1975: 129) om bidrag till förbättring
av boendemiljöer. Projekteringen bör vara avslutad före den 1
juli 1980.

För innevarande budgetår har sammanlagt 80 milj. kr. anvisats för
detaljplaneringsbidrag, varav 40 milj. kr. på tilläggsbudet I. I propositionen
föreslås att anslagsposten liksom i föregående års budgetproposition
skall föras upp med 40 milj. kr.

Utskottet biträder vad som har anförts och föreslagits under denna
punkt.

AU 1978/79: 21

57

Medelsberäkning m. m.

Det totala medelsbehovet under anslaget uppgår enligt propositionen
till 1 533 000 000 kr. Utskottet har tillstyrkt medelsanvisningen under
de fyra delprogrammen. Riksdagen bör alltså bevilja det begärda anslaget.

Liksom tidigare år begärs i propositionen bemyndigande för regeringen
att medge att AMS på vissa villkor får avskriva vissa lånefordringar
inom arbetsmarknadsverket. Utskottet tillstyrker att det begärda bemyndigandet
lämnas.

Stöd till lageruppbyggnad

1977/78 Utgift 295 251 000

1978/79 Anslag 10 000 000

1979/80 Förslag 1 000 000

Från anslaget bestrids utgifterna för det i programmet Sysselsättningsskapande
åtgärder ingående delprogrammet Stöd till lageruppbyggnad.

Regeringen har under punkten B 4 (s. 86) föreslagit att riksdagen skall
till Stöd till lageruppbyggnad för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag
av 1 milj. kr.

Delprogrammet avser numera enbart statliga lånegarantier som beviljades
i samband med lagerökning under åren 1975 och 1976. Lånegarantierna
kan gälla längst till utgången av år 1978. De kan dock medföra
utgifter även under budgetåret 1980/81.

Utskottet biträder medelsberäkningen.

T otalförs varsverksamhet

1977/78 Utgift 41 724 000

1978/79 Anslag 56 700 000

1979/80 Förslag 72 810 000

Från anslaget bestrids utgifterna för programmet Totalförsvarsverksamhet
som består av delprogrammen Försvars- och beredskapsplanering
samt Vapenfria tjänstepliktiga.

	1977/78	1978/79	1979/80 Beräknad ändring AMS	Föredra- ganden
Försvars- och beredskaps-planering Vapenfria tjänstepliktiga Förvaltningskostnader	3 781.000 25 705 000 12 237 000	4 200 000 40 600 000 11 900 000	+ 1 800 000 + 16 900 000 + 700 000	+ 910 000 + 13 600 000 + 1 600 000
Summa	41 724 000	56 700 000	+ 19 400 000	+ 16110 000

AU 1978/79: 21

58

Regeringen har under punkten B 6 (s. 89—92) föreslagit riksdagen att
till Totalförsvarsverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag
av 72 810 000 kr.

Som framgår av sammanställningen avser huvuddelen av anslagsuppräkningen
kostnader för utbildning av vapenfria tjänstepliktiga.
Den större medelstilldelningen är avsedd att öka antalet tjänstgöringsdagar
från 500 000 till 600 000 och därmed minska den kö av vapenfria
som väntar på att fullgöra grundutbildning. I oktober förra året fanns
över 2 000 personer i kön. Väntetiden är f. n. ca 2 år.

Socialdemokraterna anser i motionen 668 att extraordinära insatser
måste sättas in för att man snabbt skall kunna få bort köerna av vapenfria.
Verksamheten bör därför utökas och då främst för civilförsvarets
behov. Ytterligare 2,5 milj. kr. bör därför anvisas under anslaget.

Antalet tjänstgöringsdagar för vapenfria kommer med regeringens
förslag att i stort sett ha fördubblats sedan budgetåret 1977/78. Med
hänvisning härtill samt till att den föreslagna utbyggnadstakten överensstämmer
med vad AMS föreslagit tillstyrker utskottet propositionen i
denna del. Motionen avstyrks följaktligen.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag under denna
anslagspunkt.

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning

Från anslaget bestrids arbetsmarknadsverkets utgifter för anskaffning
av utrustning, vars anskaffningsvärde överstiger 10 000 kr. och vars livslängd
överstiger tre år. Även engångsanskaffningar bekostas från anslaget.
Annan utrustning anskaffas med anlitande av resp. programanslag.

Regeringen har under punkten B 7 (s. 92—95) föreslagit riksdagen att
till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning för budgetåret
1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 9 000 000 kr.

Utskottet har ingen invändning mot medelsberäkningen.

Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning

Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för programmet Förvaltning
av utrustning, vilket utgör ett serviceprogram för försörjning av
övriga program med mer kapitalkrävande utrustning. Sådan utrustning
får hyras ut inom eller utom arbetsmarknadsverket, varvid hyran skall
beräknas så, att samtliga uppkommande kostnader täcks. Programmet
består av delprogrammen Förläggningsbyggnader samt Maskiner och
fordon m. m.

Regeringen har under punkten B 8 (s. 95—97) föreslagit riksdagen att
till Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning för budgetåret
1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag.

AU 1978/79: 21

59

Bidrag till arbetarskyddsfonden

1977/78 Utgift 115 000 000

1978/79 Anslag 135 000 000

1979/80 Förslag 145 000 000

I samband med att lagen om medbestämmande i arbetslivet antogs

våren 1976 beslöt riksdagen också att stödja information, utbildning och
forskning rörande medbestämmande i arbetslivet. I beslutet innefattades
även stöd till utbildning av representanter för de anställda i företagens
styrelser och medel för att bestrida de fasta kostnaderna vid centrum för
arbetslivsfrågor, numera arbetslivscentrum.

1978/79

Beräknad ändring 1979/80

Arbetar skydds fonden -

Föredra ganden -

1. Bidrag till forskningsprojekt
m. m.

2. Bidrag till fackliga organisationer
för utbildning av
anställdas representanter

i statliga myndigheters styrelser
och i företagsstyrelser

3. Bidrag till arbetsgivarorganisationer
och fackliga
organisationer för information
och utbildning med anledning
av lagen (1976: 580)

om medbestämmande i
arbetslivet

22000000 + 6 125000

10 000 000 + 8 170 500

+ 10 000 000

103 000 000 +65 115 000
135 000 000 +79 410 500 +10 000 000

Regeringen har under punkten C 6 (s. 131—133) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till arbetarskyddsfonden för budgetåret 1979/80 anvisa ett
reservationsanslag av 145 000 000 kr.

Som framgår av sammanställningen utgörs den tyngsta posten av bidrag
till fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer för information
och utbildning om medbestämmandelagen. I propositionen förordas
en sammanlagd ökning av anslaget med 10 milj. kr. Det föreslås
ankomma på arbetarskyddsfondens styrelse att fördela medlen mellan
forskning, styrelserepresentantutbildning samt information och utbildning
med anledning av medbestämmandelagen.

I den proposition (1975/76: 182) som låg till grund för riksdagens beslut
i ovan redovisade informationsfrågor m. m. föreslogs att verksamheten
skulle finansieras genom höjning av arbetarskyddsavgiften från
0,10 till 0,17 procentenheter. Förslaget vann inte riksdagens bifall, utan
finansieringen löstes genom ett statlig anslag.

AU 1978/79: 21

60

Socialdemokraterna begär i motionen 666 på nytt att verksamheten
skall finansieras genom en höjning av arbetsgivaravgiften. Detta bör ske
från den 1 juli 1979. En höjning av avgifterna med 0,07 % beräknas i
motionen ge en intäkt av ca 150 milj. kr. för helt kalenderår. I motionen
föreslås också att bidraget till arbetsgivarorganisationerna skall upphöra
i och med utgången av innevarande budgetår. I konsekvens med de
framlagda förslagen i motionen yrkas avslag på regeringens begäran om
anslag till Bidrag till arbetarskyddsfonden.

Utskottet har sedan 1976 under varje riksmöte behandlat liknande yrkanden
från socialdemokratiskt håll (senast AU 1977/78: 21 s. 46). Utskottet
har inte funnit anledning för riksdagen att ompröva sin i samband
med behandlingen av propositionen 1975/76: 182 intagna ståndpunkt
i fråga om förevarande anslag och dess användning och har
därför avstyrkt aktuella motionsyrkanden. Utskottet har samma inställning
i dag. När det gäller frågan om bidrag till arbetsgivarorganisationer
vill utskottet, i likhet med förra året, tillägga att avtal på medbestämmandeområdet
kan väntas innehålla principiella nyheter som kan väntas
kräva en omfattande utbildning av båda parter. Även arbetsgivarnas organisationer
bör därför t. v. vara berättigade till bidrag. I sammanhanget
kan nämnas att fördelningen av medlen parterna emellan successivt
förskjutits till arbetstagarnas förmån. Deras andel av medlen för utbildning
har ökat från 80 % under budgetåret 1977/78 till 87,5 % under
innevarande budgetår.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 666 i
aktuella delar.

Utskottet avstyrker även motionen 2048 av Wiggo Komstedt (m).
Motionären anser nämligen att tiden nu är inne då medel till MBL-utbildningen
stegvis kan minskas. Motionären anser att det föreslagna
anslaget skall reduceras med 20 milj. kr. Enligt utskottets uppfattning är
behovet av utbildning fortfarande stort. Bl. a. kan som skäl härför nämnas
den stora omsättningen av förtroendemän samt kommande avtal på
medbestämmandeområdet.

Budgetpropositionens medelsberäkning godtas av utskottet. Med hänvisning
härtill och till utskottets ovan gjorda ställningstaganden till de
nu behandlade motionerna bör anslaget föras upp med föreslaget belopp.
Såsom föreslås i propositionen bör det ankomma på arbetarskyddsfondens
styrelse att fördela medlen på de olika ändamålen.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande överensstämmelsen mellan utbud och efterfrågan
på arbetsmarknaden att riksdagen avslår motionen
1978/79: 1557,

AU 1978/79: 21

61

2. beträffande åtgärder för ökad rörlighet på arbetsmarknaden
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1535,

3. beträffande samhällskontroll vid nedläggning av företag att
riksdagen avslår motionen 1978/79: 1049, yrkandet 10,

4. beträffande översyn av reglerna för arbetsmarknadspolitiskt
stöd att riksdagen avslår motionen 1978/79: 2037,

5. beträffande försök med könskvotering inom arbetsmarknadspolitiken
att motionen 1978/79: 1049, yrkandet 6, inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

6. beträffande obligatorisk arbetsförmedling att riksdagen avslår
motionerna 1978/79: 339, yrkandet 3, och 1978/79: 2152, yrkandet
1,

7. beträffande sysselsättningsgaranti inom gruv- och stålbranschen
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1643, yrkandet 1,

8. beträffande beredskapsarbete inom jordbruket att motionen
1978/79: 555, yrkandet 1, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

9. att riksdagen med avslag på motionen 1978/79: 1046 godkänner
de i propositionen förordade grunderna för åtgärder inom
jordbruket och trädgårdsnäringen,

10. beträffande åtgärdsprogram mot ungdomsarbetslösheten att
riksdagen avslår motionerna 1978/79: 339, yrkandena 1—2
och 4—7, samt 1978/79: 1643, yrkandet 2,

11. beträffande uppdrag åt delegationen för ungdomens sysselsättningsfrågor
att motionen 1978/79: 2034 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

12. beträffande komplettering av lagen om anställningsskydd med
definition av begreppet praktik att riksdagen avslår motionen
1978/79: 1049, yrkandet 1,

13. beträffande komplettering av främjandelagen med bestämmelser
om obligatorisk praktik att riksdagen avslår motionen
1978/79: 1049, yrkandet 2,

14. beträffande effekterna av anställningsskyddslagen för nytillträdande
på arbetsmarknaden m. m. att motionerna
1978/79: 1547, 1978/79: 1555, 1978/79: 1558, yrkandet 2, samt
1978/79: 1559 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

15. beträffande uppsökande verksamhet på företagen att motionen
1978/79: 669 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

16. beträffande försöksverksamhet i Kopparbergs län att motionen
1978/79: 554 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

17. beträffande åtgärder mot ungdomsarbetslösheten att riksdagen
avslår motionen 1978/79: 1558, yrkandena 1, 3 och 4,

18. beträffande borttagandet av ATP-avgiften för ungdomar m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1978/79: 505 och 1978/79:
2046, yrkandena 1 och 3,

AU 1978/79: 21

62

19. beträffande ungdomslöner på den statliga arbetsmarknaden att
riksdagen avslår motionen 1978/79: 1052,

20. beträffande personalförstärkning till arbetsmarknadsverket att
riksdagen med avslag på propositionens förslag och motionen
1978/79:2049, yrkandet 1, bifaller motionen 1978/79:667,
yrkandet 7,

21. beträffande utökning av antalet dövkonsulenter att motionen
1978/79: 484 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

22. beträffande samrådsgrupper i länen för arbetskraftsfrågor
inom skogsbruket att motionen 1978/79: 557 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

23. beträffande försöksverksamhet i Jämlands län med en intensivare
byggarbetsplanering att motionen 1978/79: 2064 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

24. beträffande ersättningsbeloppens storlek vid bilresa i samband
med sökande av arbete att riksdagen med anledning av motionen
1978/79: 565 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

25. att riksdagen med avslag på propositionens förslag och motionen
1978/79: 2049, yrkandet 2, samt med bifall till motionen
1978/79: 667, yrkandet 8, till Arbetsmarknadsservice för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 906 961 000
kr.,

26. beträffande permanentning av bidraget till utbildning vid permitteringshot
att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:
2067 bifaller regeringens förslag,

27. beträffande åtgärder inom AMU i syfte att få fler kvinnor i
”manliga” yrkesområden, m. m. att motionen 1978/79: 2152,
yrkandena 2 och 3, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

28. beträffande arbetsmarknadsutbildningens effekter för den
kvinnliga arbetskraften att riksdagen avslår motionen
1978/79: 1534, yrkandet 2,

29. beträffande körkortsutbildning att riksdagen med anledning av
motionen 1978/79: 482 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

30. beträffande barntillsyn inom arbetsmarknadsutbildningen att
riksdagen avslår motionen 1978/79: 1049, yrkandet 8,

31. beträffande ersättning till skadelidande inom arbetsmarknadsutbildningen
att riksdagen med anledning av motionen
1978/79: 2036 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

32. beträffande förbättrade möjligheter till arbetsmarknadsutbildning
för invandrare att riksdagen avslår motionerna
1978/79: 1666, yrkandet 1, och 1978/79: 2148, yrkandet 3,

33. beträffande vidgade försök med arbetsmarknadsutbildning för

AU 1978/79: 21

63

äldre arbetssökande att riksdagen avslår motionen 1978/
79: 1049, yrkandet 7,

34. beträffande utredning av frågan om utbildningsfonder i företag
att motionen 1978/79: 1049, yrkandet 11, inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

35. beträffande utbildningsbidragets storlek att riksdagen avslår
motionen 1978/79: 1666, yrkandena 2, 3 och 4,

36. beträffande samordningen av barnpension och utbildningsbidrag
att riksdagen med anledning av motionen 1978/79: 556
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

37. att riksdagen godkänner de i propositionen förordade grunderna
för arbetsmarknadsutbildning, i den mån frågan inte
behandlas i föregående punkter,

38. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag samt
med avslag på motionen 1978/79: 2063 till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning
för budgetåret 1979/80 anvisar ett anslag
av 1 988 668 000 kr.,

39. beträffande försök med nya former av planering av beredskapsarbeten
att riksdagen avslår motionen 1978/79: 1049, yrkandet
3 i motsvarande del, och yrkandet 4,

40. beträffande nya regler för tidsbegränsning av beredskapsarbeten
att motionen 1978/79: 1049, yrkandet 3 i motsvarande
del, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

41. beträffande utbudet av beredskapsarbeten för kvinnor att motionen
1978/79: 1534, yrkandet 1, inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

42. beträffande ombyggnad av riksväg 41 m. m. som beredskapsarbete
att motionerna 1978/79: 456 och 1978/79: 1538, yrkandet
3, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

43. beträffande byggande av förbifart vid Flen på riksväg 55 som
beredskapsarbete att motionen 1978/79: 774 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

44. beträffande byggande av ny väg mellan Pauliström och Kvillsfors
som beredskapsarbete att motionen 1978/79: 1562 inte
föranleder någon riksdagens åtgärd,

45. beträffande utbyggnad av väg 158 i Halland som beredskapsarbete
att motionen 1978/79: 2058 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

46. beträffande åtgärder mot viltolyckor på vägarna som beredskapsarbete
att motionen 1978/79:1542 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

47. beträffande beredskapsarbeten inom skogsbruket att motionen
1978/79: 555, yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

48. beträffande möjligheten för beredningen för turism och re -

AU 1978/79: 21

64

kreation att disponera 150 milj. kr. av beredskapsmedel för angelägna
projekt att motionerna 1978/79: 2121, yrkandet 1, och
1978/79: 2124 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

49. beträffande skydd av naturområden som beredskapsarbete att
motionen 1978/79: 775 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

50. att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen anförts om
beredskapsarbeten på vägar med anledning av riksdagens revisorers
skrivelse,

51. att riksdagen medger att regeringen får bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen
att under budgetåret 1979/80 besluta om
avskrivning av vissa lånefordringar enligt budgetpropositionens
förslag,

52. att riksdagen till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 1 533 000 000
kr., varav förslagsvis 300 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

53. att riksdagen till Stöd för lageruppbyggnad för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.,

54. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag samt
med avslag på motionen 1978/79: 668 till Totalförsvarsverksamhet
för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av
72 810 000 kr.,

55. att riksdagen till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning
för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 9 000 000 kr.,

56. att riksdagen till Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning
för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag
av 1 000 kr.,

57. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag samt
med avslag på motionerna 1978/79: 666, yrkandena 2, 3 och 4,
och 1978/79: 2048 till Bidrag till arbetarskydds}onden för budgetåret
1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 145 000 000
kr.

Stockhom den 6 mars 1979

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Bengt Fagerlund (s), Jan-Ivan Nilsson
(c), Alf Wennerfors (m), Ingemund Bengtsson (s), Birger Nilsson (s),
Allan Gustafsson (c), Erik Johansson i Simrishamn (s), Ingrid Ludvigsson
(s), Arne Fransson (c), Bernt Nilsson (s), tredje vice talmannen Karl
Erik Eriksson (fp), Pär Granstedt (c), Frida Berglund (s) och Sten
Svensson (m).

AU 1978/79: 21

65

Reservationer

1. Åtgärder för ökad rörlighet på arbetsmarknaden (mom. 2)

av Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) sorn anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar ”Utskottet
finner” och slutar ”upptagna motionsyrkandena” bort ha följande lydelse: Det

är allmänt känt att de anställdas och arbetssökandes benägenhet
att byta bosättningsort eller ta arbete i en ny bransch drastiskt minskat
under de senaste åren. Detta är allvarligt och ägnat att inge oro för
framtiden. En ökad rörlighet mellan branscher och inom regioner är
som framhålls i moderata samlingspartiets motion en förutsättning för
att vårt lands tillgångar av kapital och arbetskraft skall kunna tillvaratas
och att framtidsinriktade och expansiva företag skall kunna bidra till
vårt välstånd och vår sysselsättning.

Politiken måste alltså utformas så att den främjar rörligheten. De arbetsmarknadspolitiska
insatserna är därvid självfallet betydelsefulla, men
även andra åtgärder måste övervägas. Trygghetslagarna har på gott och
ont haft konserverande effekter. Det är angeläget att vid den pågående
översynen av den lagstiftningen man söker komma till rätta med nackdelar
av tidigare berört slag.

De arbetsmarknadspolitiska stödformerna måste utformas med beaktande
av rörlighetsaspekten. Enligt utskottets uppfattning bör som begärs
i moderaternas motion 1535 regeringen från denna utgångspunkt
och mot bakgrund av de senaste årens erfarenheter med förtur granska
hur de arbetsmarknadspolitiska medlen fungerat och föreslå åtgärder
som främjar en effektiv arbetsmarknad. Med det anförda har utskottet
besvarat även motionen 1557 som inte bör föranleda någon åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande åtgärder för ökad rörlighet på arbetsmarknaden
att riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 1535 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. SamhäUskontroll vid nedläggning av företag (mom. 3)

av Bengt Fagerlund, Ingemund Bengtsson, Birger Nilsson, Erik Johansson
i Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund
(alla s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar ”Förslaget
har” och slutar ”aktuella motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Riksdagen har tidigare avslagit liknande lagstiftningsyrkanden med
motivering bl. a. att de nuvarande kanalerna för information mellan
företag och samhälle är tillräckliga.

5 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 21

AU 1978/79: 21

66

Socialdemokraterna har emellertid i motioner visat att nuvarande informationssystem
inte är heltäckande och att informationen når olika
adressater. Även andra skäl talar för att samhället får möjligheter att
mera effektivt påverka företagen i samband med överväganden om nedläggningar.
Utvecklingen i svenskt näringsliv efter det senaste valet bekräftar
förvisso riktigheten av denna slutsats. Utskottet delar alltså socialdemokraternas
uppfattning att det finns ett uttalat behov av att samhällsorganen
får lagliga möjligheter att ingripa vid företagsnedläggningar
och driftinskränkningar av mer allvarlig art. Regeringen kan i
dag sägas vara helt beroende av företagens intresse och goda vilja att
förhandlingsvägen nå en lösning som innebär att en omställning kan ske
i socialt acceptabla former.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att regeringen skyndsamt
bör lägga fram förslag till lagstiftning enligt de riktlinjer motionärerna
redovisat. Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör
regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande samhälls kontroll vid nedläggning av företag att
riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 1049, yrkandet 10,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Könskvotering inom arbetsmarknadspolitiken (mom. 5)

av Bengt Fagerlund, Ingemund Bengtsson, Birger Nilsson, Erik Johansson
i Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund
(alla s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”av motionen” bort ha följande lydelse:

Resultaten av könskvotering inom den regionalpolitiska stödverksamheten
är uppmuntrande.

Detta bör leda till att man nu går vidare och undersöker om liknande
system kan införas vid andra former av statligt stöd till företag, i första
hand i samband med utbildning. Utskottet noterar också med tillfredsställelse
att frågan om kvotering i samband med arbetsmarknadsutbildning
har tagits upp av AMS och SÖ i ett nyligen utarbetat jämställdhetsprogram.

Jämställdhetsaspekterna måste på ett helt annat sätt än hittills slå igenom
i den personalutbildning som bedrivs inom företagen. Det är ett
framsteg att detta — efter påstötningar från socialdemokratiskt håll —
uppmärksammats i de föreskrifter som utfärdats om den arbetsmarknadsutbildning
i företag som bedrivs med stöd av den s. k. 25-kronan.
Den övervägande delen av personalutbildningen inom företagen sker
dock utan statligt stöd. Att den utbildningen har allvarliga brister från

ÅU 1978/79: 21

67

jämställdhetssynpunkt har visats av utredningen om företagsutbildning i
dess nyligen avgivna betänkande. Möjligheter att styra denna utbildning
i önskad riktning — förutom genom inflytande av de fackliga organisationerna
— kan öppnas om man inför ett system med utbildningsfonder.
Utskottet återkommer i det följande till fondfrågan.

Vad utskottet anfört med anledning av det aktuella yrkandet i motionen
1049 bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande försök med könskvotering inom arbetsmarknadspolitiken
att riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 1049,
yrkandet 6, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

4. Arbetsmarknadspolitiska insatser inom jordbruket och trädgårdsnäringen
(mom. 9)

av Jan-Ivan Nilsson, Allan Gustafsson, Arne Fransson och Pär Granstedt
(alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar ”Utskottet
är” och på s. 25 slutar ”och trädgårdsnäringen” bort ha följande lydelse:

Jordbruket och trädgårdsnäringen karakteriseras av säsongmässiga
variationer i sysselsättningen. Möjligheterna att bereda personal fast anställning
hela året är därmed begränsade. I betydligt högre grad än vad
som är fallet inom andra näringar måste jordbruks- och trädgårdsföretag
anlita tillfällig arbetskraft under högsäsong. Utskottet hälsar mot
denna bakgrund med tillfredsställelse att dessa näringars arbetskraftsförhållanden
utretts.

Utskottet tillstyrker utredningens förslag om en försöksverksamhet
med kontant sysselsättningsstöd i syfte att ge de anställda bättre förutsättningar
till kontinuerlig anställning. Som framhålls i motionen 1046
innebär ett genomförande av förslaget att anställningstryggheten för den
enskilde arbetstagaren förbättras och att nya arbetstillfällen skapas. Förslaget
är även till förmån för den regionala balansen eftersom arbetstillfällena
i stor utsträckning skulle komma till stånd i regioner där man i
dag har särskilda sysselsättningsproblem.

Utskottet kan alltså inte godta departementschefens argument mot
förslaget om kontant sysselsättningsstöd utan föreslår att utredningens
förslag genomförs.

Det sagda innebär att utskottet biträder motionen 1046 i motsvarande
del.

Beredskapsarbete förekommer (= utskottet) slutar

departementschefen.

AU 1978/79: 21

68

Utskottet anser i likhet med motionärerna att verksamheten med beredskapsarbeten
inom lantbrukssektom och i övrigt på landsbygden
bör byggas ut. Inte minst de positiva erfarenheterna av den hittillsvarande
verksamheten talar härför. Mot denna bakgrund kan utskottet, i
likhet med motionärerna, inte godta departementschefens restriktiva inställning
till beredskapsarbeten inom jordbruket.

Vad utskottet anfört med anledning av motionen 1046 bör regeringen
underrättas om.

Johan Olsson m. fl. (c) vill i motionen 555 ha ett riksdagsuttalande
med innebörd att beredskapsmedel skall kunna utgå för arbeten som
inte kan finansieras genom rationaliseringsstöd o. d. Utskottet tar fasta
på departementschefens uttalande i den frågan, som synes ligga i linje
med vad motionärerna anför. Med hänvisning härtill behöver motionen
inte föranleda någon åtgärd.

Utöver vad ovan sagts med anledning av motionen 1046 godkänner
utskottet de i propositionen förordade grunderna för åtgärder inom
jordbruket och trädgårdsnäringen.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag
och med bifall till motionen 1978/79: 1046 godkänner vad utskottet
anfört om grunderna för åtgärder inom jordbruket och
trädgårdsnäringen.

5. Komplettering av lagen om anställningsskydd med definition av begreppet
praktik (mom. 12)

av Bengt Fagerlund, Ingemund Bengtsson, Birger Nilsson, Erik Johansson
i Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund
(alla s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar ”Riksdagen
behandlade” och slutar ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i den socialdemokratiska motionen är begreppet praktik
inte definierat i anställningsskyddslagen eller i förarbetena till denna
lag. Praktikbegreppet har på senare år tolkats på skiftande sätt. Det gör
det angeläget att fastställa lagens innebörd på denna punkt, så att inte
rådande oklarhet, som LO påpekat, utnyttjas för att anställa ungdomar
som s. k. praktikanter på otrygga och oförmånliga villkor. Sysselsättningsutredningen
har lagt fram ett förslag till en strikt definition av
praktikbegreppet. Förslaget har vunnit instämmanden från de flesta håll
vid remissbehandlingen. De materiella skälen för en lagändring är
starka, och formellt sett är det fråga om ett enkelt ingrepp i lagen. Frågan
skall därför inte behöva utredas ytterligare, utan regeringen bör snarast
lägga fram förslag till lagändring.

AU 1978/79: 21

69

Utskottet är medvetet om att det också är angeläget att kunna tillgodose
behov av praktik- och korttidsanställningar som faller utanför sysselsättningsutredningens
praktikbegrepp. Detta har bl. a. framhållits
från AMS sida. Det finns emellertid goda möjligheter att tillgodose
dessa behov på ett för alla parter tillfredsställande sätt, bl. a. genom det
som i dag benämns beredskapsarbeten i praktiksyfte.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande komplettering av lagen om anställningsskydd med
definition av begreppet praktik att riksdagen med bifall till
motionen 1978/79: 1049, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

6. Komplettering av främjandelagen med bestämmelser om obligatorisk
praktik (mom. 13)

av Bengt Fagerlund, Ingemund Bengtsson, Birger Nilsson, Erik Johansson
i Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund
(alla s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar ”Riksdagen
har” och slutar ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att samhället måste få
medel för att garantera ungdomar praktik, när denna ingår som en föreskriven
del i utbildningen. Mot den bakgrunden tillstyrker utskottet
motionärernas förslag att främjandelagen skall ändras så att länsarbetsnämnderna
får befogenhet att anskaffa de behövliga praktikplatserna.
Regeringen bör snarast lägga fram förslag om denna lagändring.

Vad utskottet anfört med anledning av motionen 1049 i denna del bör
regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande komplettering av främjandelagen med bestämmelser
om obligatorisk praktik att riksdagen med bifall till motionen
1978/79: 1049, yrkandet 2, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

7. Personalförstärkning till arbetsmarknadsverket (mom. 20)

av Elver Jonsson (fp), Jan-Ivan Nilsson (c), Allan Gustafsson (c), Arne
Fransson (c), tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp) och Pär
Granstedt (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”underrättas om” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den personalförstärkning med 350 tjänster som

6 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 21

AU 1978/79: 21

70

föreslås i propositionen är väl awägd. Mot bakgrund av den strama utgiftsprövning
som präglar statsbudgeten är regeringens förslag ett uttryck
för en stark prioritering av arbetsmarknadsverkets behov av personalförstärkning.
Motionerna 667 och 2049 avstyrks därför i aktuella
delar.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande personalförstärkning till arbetsmarknadsverket att
riksdagen med avslag på motionerna 1978/79: 667, yrkandet 7,
och 1978/79: 2049, yrkandet 1, bifaller propositionens förslag.

8. Personalförstärkning till arbetsmarknadsverket (mom. 20)

av Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”underrättas om” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill först framhålla att arbetsförmedlingens verksamhet
måste bli effektivare. Olika åtgärder bör sättas in för att man skall nå
detta mål. Det är inte sagt att en okontrollerad påfyllnad av ny personal
i förmedlingen är den rätta metoden. Under 1970-talet har arbetsmarknadsverket
tillförts 1 800 nya tjänster. AMS har i sin förra året avgivna
petita begärt en uppseendeväckande stor personalökning — 1 025 nya
tjänster. Enligt utskottets uppfattning är det ofrånkomligt att man i det
sammanhanget ställer sig frågan hur verket använt de omfattande personalresurser
som verket fått tidigare under 1970-talet. Har verkets
effektivitet förbättrats i proportion till det ökade antalet nya befattningshavare
eller går en stor del av den nya kapaciteten åt till intern
administration, framställning av onödig statistik etc.? Det har såvitt
känt inte gjorts någon utredning av dessa frågor. Det finns också andra
tecken på att organisationen fungerar mindre tillfredsställande, bl. a.
den stora frånvaron bland de anställda. Utskottet har nyligen begärt att
riksdagens revisorer skall granska dessa frågor. I detta sammanhang vill
utskottet också framhålla att det framstår som oklokt att ändra det nuvarande
systemet för anlitande av arbetspsykologisk expertis. Att bygga
in den verksamheten, som i dag är fristående och fungerar väl, i det
stora verkets organisation är inte välbetänkt.

Enligt utskottets uppfattning är det alltså angeläget att man på olika
sätt rationaliserar AMS verksamhet. ADB-tekniken är ett hjälpmedel
som riksdagen senare under riksmötet får ta ställning till. Utskottet vill i
detta sammanhang endast peka på att det är angeläget att man vid introduktion
av ny teknik och nya arbetsmetoder överväger alternativa
möjligheter och att utanförstående konsulter anlitas för att vid sidan av
arbetet göra bedömningar.

Enligt utskottets uppfattning bör det inom ramen för nuvarande per -

AU 1978/79: 21

71

sonalresurser vara möjligt att väsentligt höja verkningsgraden inom arbetsmarknadsverket.

Den organisatoriska översyn som aviserats bör bedrivas skyndsamt
och även i det sammanhanget bör utanförstående administrativ expertis
anlitas för rådgivning.

När det gäller att ta ställning till de aktuella kraven om personalförstärkning
ansluter sig utskottet till motionen 2049 i vilken förordas 200
nya tjänster. Detta tillskott i kombination med rationalisering av verksamheten
i enlighet med det ovan sagda bör kunna ge lika gott resultat
som det höjda antal tjänster regeringen begär med i princip oförändrade
verksamhetsformer. Av det sagda framgår att utskottet också avvisar det
socialdemokratiska kravet om ytterligare ett stort antal tjänster.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande personalförstärkning till arbetsmarknadsverket att
riksdagen med avslag på propositionens förslag och motionen
1978/79: 667, yrkandet 7, bifaller motionen 1978/79: 2049,
yrkandet 1.

9. Medelsanvisning under anslaget Arbetsmarknadsservice (moni. 25)

under förutsättning av bifall till reservationen 7

av Elver Jonsson (fp), Jan-Ivan Nilsson (c), Allan Gustafsson (c), Arne
Fransson (c), tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp) och Pär
Granstedt (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar ”Det sammanlagda”
och slutar ”906 961 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tillstyrkt regeringens förslag att arbetsmarknadsverket
skall tillföras 350 nya tjänster. Med hänvisning till detta ställningstagande
godtar utskottet budgetpropositionens förslag till medelsberäkning.
Som en konsekvens av tidigare ställningstaganden till förslagen i
motionerna 667 och 2049 om ändring av regeringens förslag till personalökning
avstyrker utskottet även yrkandena i de motionerna om ändring
i anslaget. Detta bör föras upp med 885 961 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. att riksdagen med bifall till propositionens förslag och med
avslag på motionerna 1978/79: 667, yrkandet 8, och 1978/79:
2049, yrkandet 2, till Arbetsmarknadsservice för budgetåret
1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 885 961 000 kr.

10. Medelsanvisning under anslaget Arbetsmarknadsservice (mom. 25)

under förutsättning av bifall till reservationen 8

av Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) som anser

AU 1978/79: 21

72

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar ”Det sammanlagda”
och slutar ”906 961 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tillstyrkt förslaget i motionen 2049 av Wiggo Komstedt
(m) och Arne Andersson i Ljung (m) att arbetsmarknadsverket skall tillföras
200 nya tjänster. Detta innebär att utskottet gått emot de förslag
om ytterligare tjänster som förs fram i propositionen och motionen 667.
Analogt med detta ställningstagande minskas anslagsbehovet med ca 20
milj. kr. i förhållande till propositionen. Motionärerna har därvid använt
en sannolikt mer realistisk beräkningsmetod än i propositionen.

Med hänvisning till det anförda och då propositionens medelsberäkning
i övrigt godtas bör anslaget föras upp med 865 961 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande medelsberäkningen till Arbetsmarknadsservice att
riksdagen med avslag på budgetpropositionens förslag och
motionen 1978/79: 667, yrkandet 8, samt med bifall till motionen
1978/79: 2049, yrkandet 2, till Arbetsmarknadsservice för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 865 961 000
kr.

11. Permanentning av bidraget till utbildning vid permitteringshot
(mom. 26)

av Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”motionen 2067” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar departementschefens uppfattning att försöksverksamheterna
inom arbetsmarknadsutbildningen bör ses över. Självfallet bör
den översynen även omfatta den s. k. 25-kronan, inte minst mot bakgrund
av att det finns klara tecken som tyder på att detta bidrag använts
på ett icke korrekt sätt. Utskottet ställer sig följaktligen bakom yrkandet
i motionen 2067 att beslut om att införliva den s. k. 25-kronan i den permanenta
arbetsmarknadspolitiska medelsarsenalen inte bör fattas nu.
Vad utskottet anfört med anledning av motionen 2067 bör regeringen
underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande permanentning av bidraget till utbildning vid permitteringshot
att riksdagen med bifall till motionen
1978/79: 2067 samt med avslag på regeringens förslag som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Arbetsmarknadsutbildningens effekter för den kvinnliga arbetskraften
(mom. 28)

av Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) som anser

AU 1978/79: 21

73

dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som börjar ”Utskottet
finner” och slutar ”inom arbetsmarknadsutbildningen” bort ha följande
lydelse:

Generellt sett har kvinnor sämre yrkesutbildning än män och därför
svårare att hävda sig på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsutbildningen
är därför ett viktigt instrument att förbättra de kvinnliga arbetssökandenas
ställning på arbetsmarknaden. Utskottet instämmer med motionärerna
från moderata samlingspartiet att det är angeläget att arbetsmarknadsutbildningens
effekter för den kvinnliga arbetskraften klarläggs.

Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört med anledning av
motionen 1534 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande arbetsmarknadsutbildningens effekter för den
kvinnliga arbetskraften att riksdagen med bifall till motionen
1978/79: 1534, yrkandet 2, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

13. Barntillsyn inom arbetsmarknadsutbildningen (mom. 30)

av Bengt Fagerlund, Ingemund Bengtsson, Birger Nilsson, Erik Johansson
i Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund
(alla s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 43 som börjar ”Utskottet
vidhåller” och slutar ”därför motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i den socialdemokratiska motionen om
barntillsyn i samband med arbetsmarknadsutbildning. Den försöksverksamhet
som i dag finns med barntillsyn i samband med arbetsmarknadsutbildning
bör i enlighet med motionen utvidgas att gälla även de fall
då föräldern eller föräldrarna får sin utbildning inom den egna kommunen
men under utbildningstiden måste bo utanför hemorten. Den utvidgade
försöksverksamheten bör i enlighet med förslaget gälla i till ytvidden
stora kommuner med långa avstånd till den centrala tätorten.
Vad utskottet anfört bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande barntillsyn inom arbetsmarknadsutbildningen att
riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 1049, yrkandet 8,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Vidgade försök med arbetsmarknadsutbildning för äldre arbetssökande
(mom. 33)

av Bengt Fagerlund, Ingemund Bengtsson, Birger Nilsson, Erik Johansson
i Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund
(alla s) som anser

AU 1978/79: 21

74

dels att den del av utskottets yttrande på s. 45 som börjar ”Det socialdemokratiska”
och slutar ”därför avslås” bort ha följande lydelse:

Som framgår av motionen är äldre arbetssökande klart underrepresenterade
inom arbetsmarknadsutbildningen. Detsamma gäller om medelålders
kvinnor. Gjorda försök att med särskilda åtgärder nå ut till
dessa grupper har gett lovande resultat. Man bör därför gå vidare med
vidgade försök av det slag som skisseras i motionen 1049. Regeringen
bör underrättas härom.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande vidgade försök med arbetsmarknadsutbildning
för äldre arbetssökande att riksdagen med bifall till motionen
1978/79:1049, yrkandet 7, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

15. Bidrag till arbetsmarknadsutbildning (mom. 38)

av Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar ”Sorn framgår”
och på s. 47 slutar ”för arbetsmarknadsutbildning” bort ha följande
lydelse:

Som framgår av propositionen har regeringen med hänsyn till gjorda
konjunkturbedömningar räknat med en viss minskad omfattning av arbetsmarknadsutbildningen
under nästa budgetår. Det är självfallet förenat
med svårigheter att nu göra en definitiv bedömning av behovet av
sådan utbildning för nästa budgetår. Utskottet delar emellertid motionärernas
uppfattning att det finns anledning att se mer optimistiskt på den
närmaste framtiden än vad regeringen gör när det gäller behovet av arbetsmarknadspolitiska
insatser. Bl. a. den kraftiga nedgången av företagsutbildningen
som redan kunnat noteras talar för detta. Mot denna bakgrund
anser sig utskottet kunna godta det förslag om minskning av det
föreslagna anslaget med ca 200 milj. kr. som Per-Olof Strindberg (m)
och Karl Leuchovius (m) för fram.

Anslaget bör följaktligen föras upp med 1 788 668 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 2063 samt med
avslag på budgetpropositionen i motsvarande del till Bidrag
till arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1979/80 anvisar
ett anslag av 1 788 668 000 kr.

16. Försök med nya former av planering av beredskapsarbeten (mom.
39)

av Bengt Fagerlund, Ingemund Bengtsson, Birger Nilsson, Erik Johans -

AU 1978/79: 21

75

son i Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund
(alla s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 53 som börjar ”Utskottet
tog” och slutar ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Systemet för planering av beredskapsarbeten lider av stora brister.
Det är angläget att finna nya vägar att förbättra systemet. Utskottet ställer
sig därför bakom det socialdemokratiska motionsyrkandet om försök
med nya planeringsformer. I dessa försök avses ingå att länsarbetsnämnderna
i vissa områden av landet skall kunna ålägga offentliga och privata
arbetsgivare att upprätta och förete beredskapsarbetsplaner. För att
försöksverksamheten skall kunna komma i gång så snart som möjligt
bör regeringen snarast förelägga riksdagen förslag till den rättsliga reglering
av länsarbetsnämndernas befogenheter som erfordras. Regeringen
bör underrättas om vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. beträffande försök med nya förmer av planering av beredskapsarbeten
att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:
1049, yrkandet 3 i motsvarande del, och yrkandet 4, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

17. Nya regler för tidsbegränsningar av beredskapsarbeten (mom. 40)

av Bengt Fagerlund, Ingemund Bengtsson, Birger Nilsson, Erik Johansson
i Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund
(alla s) som anser

dels att utskottets yttrande på s. 54 som börjar ”Enligt utskottets” och
slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Som de socialdemokratiska motionärerna framhåller är de nuvarande
tidsgränserna för beredskapsarbeten en svaghet i nuvarande system.
Trots att behovet av beredskapsarbeten för ungdom står kvar under
långa perioder planeras och dimensioneras beredskapsarbetena för begränsad
tid. Mot bakgrund av att betydande sysselsättningssvårigheter
för ungdomar med säkerhet kommer att kvarstå ännu under lång tid,
bör försök göras att förlänga tiden för praktik- och beredskapsarbeten.

Nya regler för tidsbegränsningar bör kunna prövas vid arbetsplatser
som genom fleråriga beredskapsplaner ställt praktik och/eller beredskapsarbetsplatser
till förmedlingens förfogande. Därmed kan, som
framhålls i motionen, tiden i anställning med bidrag från samhället
bättre anpassas till den enskildes förutsättningar och behov när det
gäller praktik, arbetslivsvana etc. För företagen/förvaltningen underlättas
vidare personalplaneringen.

AU 1978/79: 21

76

Utskottet ställer sig följaktligen bakom socialdemokraternas motion i
den aktuella delen. Regeringen bör underrättas härom.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande nya regler för tidsbegränsningar av beredskapsarbeten
att riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 1049,
yrkandet 3 i motsvarande del, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

18. Utbudet av beredskapsarbeten för kvinnor (mom. 41)

av Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar ”Utskottet
konstaterar” och slutar ”av motionen” bort ha följande lydelse:

Som utskottet tidigare framhållit är sysselsättningspolitiken inte i tillräcklig
grad inriktad på de kvinnliga arbetslösas behov av insatser. Det
gäller bl. a. i fråga om beredskapsarbeten. Mot den bakgrunden finns
det, som motionärerna anför, starka skäl att bredda utbudet av beredskapsarbeten
så att det bättre anpassas till de arbetslösas behov.

Regeringen bör underrättas om utskottets ställningstagande med anledning
av motionen 1534.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. beträffande utbudet av beredskapsarbeten för kvinnor att riksdagen
med bifall till motionen 1978/79: 1534, yrkandet 1, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

19. Anslaget till Totalförsvarsverksamhet (mom. 54)

av Bengt Fagerlund, Ingemund Bengtsson, Birger Nilsson, Erik Johansson
i Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund
(alla s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 58 som börjar ”Antalet
tjänstgöringsdagar” och slutar ”denna anslagspunkt” bort ha följande
lydelse:

Möjligheterna att erhålla vapenfri tjänst har vidgats genom ändringen
i vapenfrilagen som trädde i kraft den 1 juli 1978. Även tjänstgöringsområdena
för vapenfria blev därmed flera. Det finns mot den bakgrunden
anledning räkna med en fortsatt ökad tillströmning av vapenfria
tjänstepliktiga. Vapenfria som väntar på inkallelse till grundutbildning
utgjorde i oktober förra året över 2 000 personer, och den genomsnittliga
väntetiden är f. n. ca två år. I slutet av innevarande budgetår beräknas
kön uppgå till 3 700 personer, vilket ytterligare förlänger väntetiden
med minst ett halvt år.

AU 1978/79: 21

77

Utskottet anser mot denna bakgrund i likhet med de socialdemokratiska
motionärerna att extraordinära insatser måste sättas in. Verksamheten
bör därför utökas i större utsträckning än regeringen föreslagit.
En sådan ökning bör bl. a. komma civilförsvaret till del. Ytterligare 2,5
milj. kr. bör med hänsyn härtill anvisas under anslaget.

dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:

54. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 668 samt med
anledning av propositionen till Totalförsvarsverksamhet för
budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 75 310 000 kr.

20. Bidrag till arbetarskyddsfonden (mom. 57)

av Bengt Fagerlund, Ingemund Bengtsson, Birger Nilsson, Erik Johansson
i Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Frida Berglund
(alla s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 60 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”olika ändamålen” bort ha följande lydelse:

Finansieringsförslaget i propositionen 1975/76: 182 byggde på tanken
att kostnaderna för information, utbildning och forskning sammanhängande
med arbetsrättsreformen skall bäras av produktionen. Utskottet
ansluter sig från principiella utgångspunkter till denna uppfattning. Såsom
yrkas i motionen 666 bör finansieringen av utbildning och övriga
åtgärder läggas om och från den 1 juli 1979 ske i den ordning som förutsattes
i propositionen 182, dvs. genom höjning av arbetarskyddsavgiften
från 0,10 till 0,17 %. Genom den höjda avgiften kan uppskattningsvis
ca 150 milj. kr. bli disponibla för de aktuella aktiviteterna. Anslaget
Bidrag till arbetarskyddsfonden kan följaktligen försvinna nästa
budgetår.

Lagen om arbetarskyddsavgift bör ändras i enlighet med det sagda. Utskottet
lägger i det följande fram förslag härom.

Utskottet delar även motionärernas uppfattning att bidraget till arbetsgivarorganisationerna
för att täcka kostnader för information och
utbildning bör upphöra i och med utgången av innevarande budgetår.
Det finns flera skäl som talar för detta. Arbetsgivarsidan har sålunda
inte tillnärmelsevis den omsättning av förtroendevalda som man har på
arbetstagarsidan. Dessutom måste det vara naturligt att företagen räknar
med utgifter för utbildning av arbetsgivarföreträdare som en del av
företagets allmänna kostnader och att produktionen sålunda får bära
kostnaderna direkt. Om förslaget realiseras bör de medel som frigörs användas
för arbetstagarnas informations- och utbildningsverksamhet samt
för forskningen på arbetslivets område. Arbetarskyddsfondens styrelse
bör göra den närmare fördelningen på olika ändamål.

AU 1978/79: 21

78

Med hänsyn till ovan gjort ställningstagande i finansieringsfrågan avstyrker
utskottet den föreslagna medelsanvisningen. Förslaget av Wiggo
Komstedt (m) om minskning av anslaget blir med detta ställningstagande
inte aktuellt. Motionen avstyrks därför.

dels att utskottets hemställan under 57 bort ha följande lydelse:

57. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79: 666, yrkandena
2, 3 och 4,

dels antar följande lagförslag:

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971: 282) om arbetarskyddsavgift

Härigenom föreskrives att 1, 3 och 4 §§ lagen (1971: 282) om arbetarskyddsavgift
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Arbetsgivaravgift som bidrag
till arbetarskydd (arbetarskyddsavgift)
erläggs enligt denna lag.

Föreslagen lydelse

1 §

Arbetsgivaravgift som bidrag
till arbetarskydd samt till forskning,
utveckling, utbildning och
upplysning beträffande arbetslivsoch
inflytandefrågor (arbetarskyddsavgift)
erläggs enligt denna
lag.

3 §i

Arbetsgivare erlägger årligen
arbetarskyddsavgift med belopp
som motsvarar en tiondels procent
av vad arbetsgivaren under året
utgivit som lön i pengar eller naturaförmåner
i form av kost eller
bostad.

Arbetsgivare erlägger årligen
arbetarskyddsavgift med belopp
som motsvarar sjutton hundradels
procent av vad arbetsgivaren under
året utgivit som lön i pengar
eller naturaförmåner i form av
kost eller bostad.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare, vars
lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna
beräkning från arbetstagare som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen
(1954: 243) om yrkesskadeförsäkring.

Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet
för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del
lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare
äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen (1962: 381) om
allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit
till hemmavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet
i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

1 Senaste lydelse 1975: 321.

AU 1978/79: 21

79

Föreslagen lydelse
4 §2

Nuvarande lydelse

Av arbetarskyddsavgiften skall
en fjärdedel utgöra bidrag till
statsverkets kostnader för arbetarskyddsstyrelsens
och yrkesinspektionens
verksamhet och tre fjärdedelar
bidrag till kostnader i övrigt
för forskning och utveckling samt
utbildning och upplysning beträffande
arbetarskydd ävensom till
kostnader för skyddsarbete som
utföres av skyddsombud som utsetts
enligt 40 § tredje stycket arbetarskyddslagen
(1949:1). Den
sistnämnda delen skall föras till en
fond, benämnd arbet arsky ddsfonden,
som förvaltas enligt grunder
som regeringen fastställer.

Av arbetarskyddsavgiften skall
femton procent utgöra bidrag till
statsverkets kostnader för arbetarskyddsstyrelsens
och yrkesinspektionens
verksamhet.

Återstoden skall utgöra bidrag
till

1. kostnader i övrigt för forskning
och utveckling samt utbildning
och upplysning beträffande
arbetarskydd.

2. kostnader för forskning och
utveckling samt utbildning och
upplysning beträffande medbestämmande
i arbetslivet och arbetsliv
sfr agor i övrigt,

3. kostnader för skyddsarbete
som utföres av skyddsombud som
har utsetts enligt 40 § tredje stycket
arbetarskyddslagen (1949:1),

4. kostnader för utbildning av
styrelserepresentanter för de anställda.

Den del av arbetarskyddsavgiften
som avses i andra stycket skall
föras till en fond, benämnd arbetarskyddsfonden.
Fonden förvaltas
enligt grunder som regeringen
fastställer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

Äldre bestämmelser gäller alltjämt i fråga om avgift för tid före
ikraftträdandet.

dels avslår motionen 1978/79:2048 och propositionen
1978/79: 100 bil. 15 i vad avser anslaget C 6 Bidrag till arbetarskyddsfonden,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
i fråga om upphörande av stödet till arbetsgivarorganisationer.

21. Bidrag till arbetarskyddsfonden (moni. 57)

av Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 60 som börjar ”Utskottet
avstyrker” och slutar ”olika ändamålen” bort ha följande lydelse:

2 Senaste lydelse 1974: 796.

AU 1978/79: 21

80

Anslaget är avsett att finansiera tre ändamål: forskning på arbetslivets
område, utbildning och information om medbestämmandereformen
samt utbildning av anställdas styrelserepresentanter. Behovet av forskning
är uppenbart och skall här inte sättas i fråga.

Då principerna för bidrag till utbildning på medbestämmandeområdet
m. m. antogs (prop. 1975/76: 182, InU 1975/76: 46) förutsatte statsmakterna
att utbildningsbehovet skulle vara särskilt stort under åren 1977—
1979 för att därefter minska. Vad man då avsåg var att det behövde göras
en engångsinsats under den nämnda perioden för utbildning av de
anställdas representanter i företagens styrelser. Därefter skulle bidragsgivningen
för den formen av utbildning omprövas.

Stöd kan numera även ges till utbildning av representanter för de anställda
i statliga styrelser och företag. Trots detta har efterfrågan på utbildningen
inte varit så stor som man räknat med. Ett odisponerat belopp
om 15 milj. kr. beräknas stå till förfogande vid utgången av innevarande
budgetår. Icke desto mindre föreslås i budgetpropositionen att
anslagsposten skall höjas. Detta framstår mot bakgrund av det sagda
och med iakttagande av budgetläget som en omotiverad åtgärd.

Huvuddelen av anslaget används för information och utbildning om
medbestämmande i arbetslivet. Det ligger i sakens natur att det inte
längre finns samma behov som tidigare att allmänt informera om reformen.
Under de tre år som har gått har gjorts en utbildningsinsats på ett
betydelsefullt men ändå avgränsat område som måste sägas sakna motstycke.
Det är ett rimligt antagande att efterfrågan på utbildning efter
en insats av det slaget efter hand avtar. Utskottet har inhämtat att man
på arbetsgivarsidan inte längre begär medel i beräknad omfattning. Det
har förutsatts att en femtedel av medlen skall användas för utbildning
på arbetsgivarsidan. Om bidragsmöjligheterna inte utnyttjas fullt ut på
den ena sidan bör de icke ianspråktagna medlen hållas inne och sparas.
Även med hänsyn till vad nu sagts finns således ett besparingsutrymme.

På grund av det anförda finns enligt utskottets mening förutsättningar
för att genomföra den vid anslagets tillkomst avsedda minskningen av
medelstilldelningen efter en övergångsperiod av tre år. Utskottet ansluter
sig därför till förslaget i motionen 2048 att för nästa budgetår fastställa
ett anslag av 125 milj. kr. Såsom föreslås i propositionen bör det
ankomma på arbetarskyddsfondens styrelse att fördela beloppet på de
olika anslagsändamålen.

dels att utskottets hemställan under 57 bort ha följande lydelse:

57. att riksdagen dels med anledning av budgetpropositionens förslag
samt med bifall till motionen 1978/79: 2048, dels med avslag
på motionen 1978/79: 666, yrkandena 2, 3 och 4, till Bidrag
till arbetarskyddsfonden för budgetåret 1979/80 anvisar
ett reservationsanslag av 125 000 000 kr.

AU 1978/79: 21

81

Särskilt yttrande

Försök med könskvotering inom arbetsmarknadspolitiken (mom. 5)

av Alf Wennerfors (m) och Sten Svensson (m) som anför:

I anslutning till motionskravet om vidgad användning av könskvotering
som villkor för statliga stödinsatser vill vi deklarera att vi anser det
angeläget att främja strävandena mot jämställdhet i arbetslivet och att
det är nödvändigt med konkreta åtgärder av skilda slag för att dessa
strävanden skall nå effekt. Enligt vår uppfattning är emellertid könskvotering
inte en lämplig väg att gå. Principiella skäl talar mot den metoden.
Vi beklagar därför att AMS och SÖ valt att slå in på denna väg
enligt det av utskottet refererade handlingsprogrammet för jämställdhet
inom arbetsmarknadsutbildningen.

AU 1978/79: 21 82

Innehållsförteckning

Inledning 1

Motionerna 1

Arbetsmarknadsläget 10

Utskottet 16

Budgetpropositionens redovisning av utvecklingen på arbetsmarknaden
16

Motioner om allmänna arbetsmarknadsfrågor 18

Jordbrukets och trädgårdsnäringens arbetskraftsförhållanden .... 22

Ungdomsarbetslösheten 25

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader m. m 31

Arbetsmarknadsservice 34

Bidrag till arbetsmarknadsutbildning 37

Sysselsättningsskapande åtgärder 47

Beredskapsarbeten 48

Industribeställningar 56

Detaljplaneringsbidrag 56

Medelsberäkning m. m 57

Stöd till lageruppbyggnad 57

Totalförsvarsverksamhet 57

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning 58

Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning 58

Bidrag till arbetarskyddsfonden 59

Utskottets hemställan 60

Reservationer 65

1. Åtgärder för ökad rörlighet på arbetsmarknaden (m) 65

2. Samhällskontroll vid nedläggning av företag (s) 65

3. Könskvotering inom arbetsmarknadspolitiken (s) 66

4. Arbetsmarknadspolitiska insatser inom jordbruk och trädgårdsnäringen
(c) 67

5. Komplettering av lagen om anställningsskydd med definition av
begreppet praktik (s) 68

6. Komplettering av främjandelagen med bestämmelser om obligatorisk
praktik (s) 69

7. Personalförstärkning till arbetsmarknadsverket (fp, c) 69

8. Personalförstärkning till arbetsmarknadsverket (m) 70

9. Medelsanvisning under anslaget Arbetsmarknadsservice (fp, c) 71

10. Medelsanvisning under anslaget Arbetsmarknadsservice (m) .. 71

11. Permanentning av bidraget till utbildning vid permitteringshot
(m) 72

12. Arbetsmarknadsutbildningens effekter för den kvinnliga arbetskraften
(m) 72

13. Barntillsyn inom arbetsmarknadsutbildningen (s) 73

14. Vidgade försök med arbetsmarknadsutbildning för äldre arbetssökande
(s) 73

15. Bidrag till arbetsmarknadsutbildning (m) 74

16. Försök med nya former av planering av beredskapsarbeten (s) 75

AU 1978/79: 21

83

17. Nya regler för tidsbegränsningar av beredskapsarbeten (s) 75

18. Utbudet av beredskapsarbeten för kvinnor (m) 76

19. Anslaget till Totalförsvarsverksamhet (s) 76

20. Bidrag till arbetarskyddsfonden (s) 77

21. Anslag till arbetarskyddsfonden (m) 79

Särskilt yttrande

Försök med könskvotering inom arbetsmarknadspolitiken (m) 81

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1979 790058