AU 1978/79:17

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1978/79:17

med anledning av propositionen 1978/79:25 med förslag om
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79, såvitt
gäller skyddat arbete, jämte motioner

I detta betänkande behandlar utskottet propositionen 1978/79:25, bilaga 9
(arbetsmarknadsdepartementet), såvitt gäller de under C Arbetsmiljö m. m.
upptagna punkterna C 7 Bidrag till den centrala stiftelsen för skyddat arbete
(s. 89) samt Förslag till lag om regional stiftelse för skyddat arbete (s. 91). De
båda avsnitten i propositionen har i regeringen föredragits av statsrådet
Wirtén.

1 anslutning till propositionen har utskottet tagit upp följande med
anledning av densamma väckta motioner
1978/79:56 av Allan Gustafsson (c)

1978/79:80 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m)

1978/79:149 av Jan-Ivan Nilsson (c) och Karl-Anders Petersson (c)
1978/79:150 av Johan Olsson (c) och Olle Eriksson (c)

1978/79:154, yrkandena 2 och 3, av Lars Werner m. fl. (vpk)

Företrädare för Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet
samt för LO och TCO har inför utskottet lämnat synpunkter i ärendet.

Propositionen

Bidrag till den centrala stiftelsen för skyddat arbete

I propositionen föreslås att riksdagen till Bidrag till den centrala stiftelsen
för skyddat arbete på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1978/
79 anvisar ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.

Lagförslaget

Det i propositionen framlagda lagförslaget har följande lydelse:

Förslag till

Lag om regionala stiftelser för skyddat arbete;

Härigenom föreskrivs följande.

1 § För varje län skall finnas en regional stiftelse för skyddat arbete som
bildas av staten och landstingskommunen.

En central stiftelse för skyddat arbete, som bildas av staten, skall ha tillsyn
över de regionala stiftelserna och samordna deras verksamhet. Den centrala

1 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 17

AU 1978/79:17

stiftelsen skall även fördela medel som anslås för de regionala stiftelsernas
verksamhet.

2 § Den regionala stiftelsens verksamhet skall bedrivas effektivt och med
iakttagande av affärsmässiga principer.

Stiftelsen skall svara för planering, inrättande och drift av arbetsställen för
skyddat arbete och industriella beredskapsarbeten som beslutas av regeringen
eller av arbetsmarknadsstyrelsen eller den centrala stiftelsen. Stiftelsen skall
därvid följa dels de övergripande beslut som fattas av den centrala stiftelsen i
frågor rörande planering, budgetering och ekonomi samt beträffande personal-
och rehabiliteringspolitik, dels de anvisningar som lämnas av den
centrala stiftelsen.

3 § Den regionala stiftelsen förvaltas av en styrelse som består av tolv
ledamöter jämte lika många suppleanter. Ordföranden och ytterligare sex
ledamöter jämte suppleanter väljs av landstinget. Regeringen utser vice
ordföranden och återstående fyra ledamöter jämte suppleanter. Av de
sistnämnda fyra ledamöterna utses en efter förslag av Svenska kommunförbundets
länsavdelning, en efter förslag av LO-distriktet, en efter förslag av
TCO-distriktet och en som representant för länets näringsliv. På samma sätt
utses suppleanterna för dessa ledamöter. I fråga om suppleant som väljs av
landstinget tillämpas 3 kap. 2 § andra stycket kommunallagen (1977:179).

Vid styrelsens sida skall finnas två av länsarbetsnämnden och två av de
anställdas fackliga organisationer utsedda representanter, vilka har rätt att
närvara och yttra sig samt ställa förslag vid styrelsens sammanträden. För
representanterna skall på samma sätt utses personliga suppleanter. Av
representanterna för de anställdas fackliga organisationer skall en företräda
dem som har anvisats arbete som bedrivs av stiftelsen och en de anställda i
övrigt. Detsamma gäller i fråga om suppleanter för dem. Finns flera sådana
organisationer utses representanter och suppleanter av den organisation som
företräder det största antalet arbetstagare inom varje kategori.

4 § Styrelsens förvaltning samt den regionala stiftelsens räkenskaper skall
årligen granskas av tre revisorer. Landstinget utser en revisor och regeringen
två revisorer. För revisorerna utses på samma sätt suppleanter. Av de
revisorer och suppleanter som utses av regeringen skall en revisor jämte
suppleant utses efter förslag av den fackliga organisation som företräder dem
som har anvisats arbete som bedrivs av stiftelsen. Finns flera sådana
organisationer utses revisor jämte suppleant efter förslag av den organisation
som företräder det största antalet arbetstagare.

5 § Vad som i 1 § sägs om landstingskommun gäller i Göteborgs och Bohus
län landstingskommunen och Göteborgs kommun, i Malmöhus län landstingskommunen
och Malmö kommun och i Gotlands län Gotlands

AU 1978/79:17

kommun.

Val enligt 3 och 4 §§ förrättas i dessa län enligt följande. I Göteborgs och
Bohus län väljer landstinget tre ledamöter jämte suppleanter samt kommunfullmäktige
i Göteborgs kommun ordförande och ytterligare tre ledamöter
jämte suppleanter och en revisor jämte suppleant. I Malmöhus län väljer
landstinget ordförande och ytterligare fyra ledamöter jämte suppleanter och
en revisor jämte suppleant samt kommunfullmäktige i Malmö kommun två
ledamöter jämte suppleanter. I Gotlands län förrättas valen av kommunfullmäktige
i Gotlands kommun.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1979.

Motionerna

1978/79:56 av Allan Gustafsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att den centrala stiftelsen inom den
skyddade verksamheten lokaliseras till Karlstad.

1978/79:80 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att styrelsen för stiftelserna för skyddat arbete skall bestå av ordförande
samt tio ledamöter, samtliga valda av respektive landstingskommun,
samt

2. att vice ordföranden utses av regeringen.

1978/79:149 av Jan-Ivan Nilsson (c) och Karl-Anders Petersson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att med avslag på propositionen 1978/79:25 i den del som avser förslag till
lag om regional stiftelse för skyddat arbete hos regeringen begär att ett nytt
förslag skall framläggas innebärande att

a) landstingen skall utse ledamöterna i styrelsen förde regionala stiftelserna
för skyddat arbete

b) att den centrala stiftelsen ges befogenheter i enlighet med vad som
anförts i motionen

2. att ge regeringen till känna vad som anförts beträffande lokaliseringen av
den centrala stiftelsen.

1978/79:150 av Johan Olsson (c) och Olle Eriksson (c)

I motionen yrkas att riksdagen vid utformningen av stadgar m. m. för de
regionala stiftelserna för skyddat arbete möjliggör att länets näringsliv
garanteras representation med två ledamöter samt att de utses efter förslag av
näringslivsorganisation enligt vad i motionen anförts.

AU 1978/79:17

1978/79:154, yrkandena 2 och 3, av Lars Werner m. fl. (vpk)

1 motionen yrkas

2. att riksdagen beslutar avslå propositionen 1978/79:25 i vad gäller förslag
till lag om regionala stiftelser för skyddat arbete,

3. att riksdagen hemställer hos regeringen om nytt förslag till lag om
regionala stiftelser för skyddat arbete där

a. målsättningen att trygga de handikappades rätt till arbete finns inskriven
som en övergripande målsättning,

b. de anställdas fackliga organisationer ges beslutanderätt i styrelsen,

c. de anställda tillförsäkras ett avgörande inflytande över sina arbetsplatser,

d. näringslivet ej ges någon representation i styrelserna.

Utskottet

Bakgrund

Den 13 december 1977 fattade riksdagen principbeslut (prop. 1977/78:30,
AU 1977/78:16, rskr 1977/78:74) om den framtida organisationen för
skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering m. m. Beslutet innebar bl. a.
att verksamheten vid verkstäder för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler,
industriella beredskapsarbeten och hemarbete skall samordnas i en
gemensam organisation. Staten skall tillsammans med landstingskommunerna
bilda regionala stiftelser för skyddat arbete inom varje län. För vissa
övergripande frågor skall en central stiftelse inrättas. Det nya huvudmannaskapet
beräknas kunna träda i kraft den 1 januari 1980.

Den nya ordningen innebär att staten skall ta över kostnadsansvaret för
verksamheten från landsting och kommuner. En utgångspunkt för statens
övertagande av kostnadsansvaret är enligt riksdagsbeslutet att det i sin helhet
motsvaras av minskade statliga åtaganden inom andra kommunala verksamhetsområden.
En annan förutsättning är att uppgörelse kan träffas om
överlåtelser till den nya organisationen av bl. a. lokaler och maskiner samt
andra tillgångar och förpliktelser som har samband med de olika arbetsvårdsföretagens
verksamhet.

Regeringen har genom beslut den 23 februari 1978 uppdragit åt statens
förhandlingsnämnd att i ovannämnda frågor ta upp förhandlingar med
nuvarande huvudmän.

Den nya organisationen beräknas sysselsätta mer än 27 000 anställda och
få en omsättning på över 2 miljarder kronor under första verksamhetsåret.
Underskottet kan beräknas uppgå till hälften av omsättningen.

I enlighet med riksdagens beslut tillsattes en organisationskommitté
(NOSA) för att utarbeta förslag till detaljorganisation av hela den skyddade
verksamheten samt för att förbereda det praktiska genomförandet av den nya
organisationen. Ett omfattande organisations- och förhandlingsarbete pågår
f. n. i denna kommitté.

AU 1978/79:17

Anslag till den centrala stiftelsen för skyddat arbete

NOSA har föreslagit att den centrala stiftelsen skall byggas upp redan från
början av år 1979 och att medel skall ställas till dess förfogande för att täcka
kostnader som uppstår under innevarande budgetår. Stiftelsen har enligt
planerna att under nästa år svara för bl. a. rekrytering och inskolning av
personal samt utveckling av det förvaltningsekonomiska systemet. Vidare
måste den centrala stiftelsen biträda vid uppbyggandet av de regionala
stiftelserna, då dessa på grund av förhandlingar m. m. inte beräknas börja sin
verksamhet förrän vid mitten av år 1979. På det regionala planet kan den
centrala stiftelsens insatser gälla åtgärder som lokalanskaffning och personalrekrytering.
Både centralt och regionalt beräknas kostnader uppstå för
utbildningsinsatser och olika former av konsulthjälp.

NOSA har sammantaget beräknat kostnaderna för den centrala stiftelsen
under första halvåret 1979 till ca 11,5 milj. kr. och förde regionala stiftelserna
till ca 13,7 milj. kr.

Regeringen har ställt sig bakom NOSA:s framställning samt föreslagit ett
anslag på 10 milj. kr. med hänsyn till det beräknade betalningsutfallet.

Utskottet delar regeringens bedömning. Det är angeläget att det pågående
organisationsarbetet drivs med kraft så att den nya organisationen kan börja
arbeta fullt ut den 1 januari 1980. Medel bör därför ställas till förfogande i
enlighet med begäran i propositionen. Det bör ankomma på regeringen att
avgöra under vilka förutsättningar medlen får disponeras. En avgörande fråga
är därvid att principöverenskommelse i de tidigare nämnda förhandlingarna
kan träffas mellan statens förhandlingsnämnd å ena sidan och de båda
kommunförbunden å den andra.

Lokaliseringen av den centrala stiftelsen

Frågan om i vilken ort den centrala stiftelsen skall placeras har utretts av
NOSA, vars majoritet beslutat förorda Botkyrka kommun, som ligger
omedelbart söder om Stockholm. Den centrala stiftelsen beräknas få ca
110 befattningshavare av vilka huvuddelen är anställda på olika myndigheter,
främst AMS, i Stockholmsområdet. Regeringen har nyligen beslutat i
enlighet med NOSA:s förslag.

I två motioner kritiseras regeringens beslut. Jan-Ivan Nilsson (c) och KarlAnders
Petersson (c) noterar i motionen 149 att regeringens beslut ännu inte
anmälts för riksdagen, vilket förutsattes då riksdagen fattade sitt principbeslut
att inrätta den centrala stiftelsen (AU 1977/78:16 s. 19). Motionärerna
är missnöjda med beslutet och framhåller den starka tillväxten av statlig
verksamhet i Stockholmsområdet och de i olika sammanhang manifesterade
strävandena bl. a. av sysselsättningsutredningen att styra expansionen av
statlig verksamhet till andra delar av landet än Stockholmsområdet. Utan att
framlägga något konkret alternativ slår motionärerna fast att lokaliseringen

AU 1978/79:17

av den centrala stiftelsen borde ha varit utanför Stockholmsregionen.
Motionärerna vill att regeringen skall underrättas om de framförda synpunkterna.

Allan Gustafsson (c) för fram liknande synpunkter i sin motion 56. Han
slutar emellertid med ett konkret yrkande, nämligen att den centrala
stiftelsen skall placeras i Karlstad. För detta val av ort åberopas de svåra
sysselsättningsproblemen i Värmlands län.

Utskottet instämmer i de principiella synpunkterna som förts fram,
nämligen att vid inrättande av nya statliga verksamheter liksom vid
utbyggnad av befintliga bör man sträva efter att finna andra lokaliseringslösningar
än Stockholmsregionen. Självfallet måste vid avgörandet vägas in
de särskilda krav som är förenade med den aktuella verksamheten. Även
faktorer som hänger samman med ekonomi och personal måste beaktas.

När det gäller den centrala stiftelsen finns det goda skäl som talar för
placering i Stockholmsregionen. För en sådan placering talar behovet av
snabba och täta förbindelser med de regionala stiftelserna liksom behovet av
täta kontakter med myndigheter, främst AMS och industriverket, departement,
kommunförbunden och andra organ som finns i Stockholm eller dess
närhet. Man kan inte heller bortse från att den centrala stiftelsen till större
delen kommer att bemannas med befattningshavare som redan finns i
Stockholm och där arbetar med motsvarande uppgifter, främst inom AMS.
En lokalisering utanför Stockholmsområdet skulle dessutom innebära en
komplikation som kunde äventyra den planerade starten för den nya
organisationen den 1 januari 1980.

De båda aktuella motionerna avstyrks med hänvisning till det anförda.

Förslaget till lag om regionala stiftelser för skyddat arbete

1 1977 års riksdagsbeslut förutsattes att var och en av de regionala
stiftelserna skulle ledas av en styrelse med tolv ledamöter. Ordföranden och
ytterligare tio ledamöter skulle utses av landstingskommun. En av de tio
ledamöterna borde utses efter förslag av Svenska kommunförbundets
länsavdelning, en efter förslag av LO-distriktet, en efter förslag av TCOdistriktet
och en som representant för näringslivet. Regeringen avsågs utse en
ledamot som samtidigt skulle vara vice ordförande.

Vid NOSA:s arbete har framkommit att kommunallagens valbestämmelser
är tillämpliga på landstingens val av ledamöter till de regionala
stiftelsernas styrelser. Det innebär att valen av styrelseledamöter kan komma
att ske med proportionellt valsätt.

Mot den bakgrunden har inom arbetsmarknadsdepartementet utarbetats
ett förslag till lag om regionala stiftelser för skyddat arbete. Förutom
bestämmelser om hur stiftelsernas styrelser skall sammansättas och utses ger
lagförslaget allmänna bestämmelser om de regionala stiftelsernas organisation
och verksamhet samt vissa regler om den centrala stiftelsen.

AU 1978/79:17

När det gäller tillsättning av ledamöter innebär 3 § lagförslaget följande.
Ordföranden och ytterligare sex ledamöter väljs av landstinget. Regeringen
utser vice ordförande och återstående fyra ledamöter. Sistnämnda fyra
ledamöter utses efter förslag av kommunförbundets länsavdelning, LOdistriktet,
TCO-distriktet och en som representant för näringslivet.

I två motioner yrkas avslag på propositionens lagförslag.

Vpk grundar sitt avslagsyrkande i motionen 154 på den kritiska inställning
partiet haft och alltjämt har mot såväl organisation som inriktning av det
skyddade arbetet. Partiet vänder sig särskilt mot en formulering i 2 §
lagförslaget enligt vilken den regionala stiftelsens verksamhet skall bedrivas
effektivt och med iakttagande av affärsmässiga principer. Vpk kräver ett nytt
lagförslag som fastställer som övergripande målsättning att trygga de
handikappades rätt till arbete och tillförsäkrar de fackliga organisationerna
och de anställda beslutanderätt i styrelsen och avgörande inflytande över
arbetsplatserna.

Vpk:s förslag innebär att man river upp förra årets beslut om hur
verksamheten skall organiseras. Redan av det skälet avstyrker utskottet
motionen. När det gäller målet för verksamheten har utskottet ingen annan
uppfattning än motionärerna. Målet för det skyddade arbetet är att ge
meningsfull sysselsättning för arbetshandikappade.

Jan-Ivan Nilsson (c) och Karl-Anders Petersson (c) yrkar i motionen 149
också avslag på lagförslaget. De ser i det en misstro mot de politiska partiernas
möjligheter att kanalisera skilda gruppers och organisationers intressen.
Dessutom vänder de sig mot den rätt att meddela anvisningar som föreslås
tillkomma den centrala stiftelsen. Motionärerna begär ett nytt förslag som
skall innebära att landstingen skall utse styrelseledamöterna och att den
centrala stiftelsens befogenheter begränsas till samordnande och övergripande
uppgifter beträffande de regionala stiftelsemas verksamhet.

Som framgår av vad anförts inledningsvis är syftet med lagförslaget att
garantera att styrelserna för de regionala stiftelserna får den sammansättning
som avsågs med riksdagsbeslutet förra året. Med hänvisning härtill avstyrks
motionen i aktuell del.

Motion 80 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) innebär i sak avslag på
propositionens förslag om formerna för att utse ledamöterna i de regionala
stiftelsernas styrelser (3 § lagförslaget). De vill nämligen liksom Jan-Ivan
Nilsson och Karl-Anders Petersson att landstingen skall utse styrelseledamöterna
med undantag av vice ordföranden. I motionen av Per-Olof
Strindberg m. fl. utgår man från att de regionala stiftelsernas styrelser skall
utses på samma sätt som styrelserna för de regionala utvecklingsfonderna.

Motionsförslaget innebär bl. a. att intresseorganisationerna, dvs. kommunförbundets
länsavdelningar och de fackliga organisationerna, inte ens
formellt skulle få rätt att nominera ledamöter till styrelserna. Med hänvisning
härtill och till vad ovan sagts om konflikten med kommunallagens valbe -

AU 1978/79:17

stämmelser avstyrks motionen.

Lagförslagets 3 § innebär, som förut nämnts, även att regeringen skall utse
en representant för länets näringsliv som ledamot av styrelsen. I motionen
150 av Johan Olsson (c)och Olle Eriksson (c) yrkas att näringslivet garanteras
två representanter.

Detta yrkande innebär ett klart avsteg från förra årets riksdagsbeslut och
det avstyrks för den skull.

En fråga som visat sig kontroversiell är den rätt att meddela anvisningar
som enligt 2 § lagförslaget skall tillkomma den centrala stiftelsen. Frågan har
berörts i motionen 149 av Jan-Ivan Nilsson och Karl-Anders Petersson. Den
centrala stiftelsen skall kunna meddela övergripande beslut om planering,
budgetering, ekonomi, personalpolitik m. m. Ingen invändning har riktats
mot att de regionala stiftelserna skall följa beslut av det slaget. Däremot har
uttalats farhågor för att den centrala stiftelsen skall kunna meddela bindande
anvisningar även i andra fall. Utskottet har förståelse för kritiken och vill
därför slå fast att den rätt att meddela anvisning även i detaljfrågor som det
här kan bli fråga om endast är avsedd att användas i undantagsfall. Man kan
närmast se anvisningsrätten som ett utflöde av den centrala stiftelsens
tillsynsfunktion. Med detta förtydligande godtas 2 §.

De gjorda ställningstagandena innebär att utskottet biträder propositionens
lagförslag. Vad i övrigt anförts i propositionen under denna punkt lämnas av
utskottet utan erinran.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionens förslag till Bidrag till
den centrala stiftelsen för skyddat arbete på tilläggsbudget 1 för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
10 000 000 kr.,

2. beträffande lokaliseringen av den centrala stiftelsen att riksdagen
avslår motionerna 1978/79:56 och 1978/79:149, yrkandet 2,

3. beträffande avslag på propositionens förslag till lag om regionala
stiftelser för skyddat arbete att riksdagen avslår motionerna

A. 1978/79:149, yrkandet 1, och 1978/79:154, yrkandet 2,

B. 1978/79:154, yrkandet 3,

4. att riksdagen antar 1 och 4 §§ i det genom propositionen
framlagda förslaget till lag om regionala stiftelser för skyddat
arbete,

5. beträffande formerna för att utse styrelseledamöter m. m.att
riksdagen med avslag på motionerna 1978/79:80 och 1978/
79:150 antar 3 och 5 §§ i lagförslaget,

6. beträffande den centrala stiftelsens anvisningsrätt att riksdagen
antar 2 § i lagförslaget,

AU 1978/79:17

7. att riksdagen antar lagförslaget i den mån det inte behandlats i
föregående punkter.

Stockholm den 7 december 1978

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Bengt Fagerlund (s), Alf Wennerfors (m),
Torsten Stridsman (c), Gördis Hörnlund (s), Allan Gustafsson (c), Erik
Johansson i Simrishamn (s), Filip Fridolfsson (m), Ingrid Ludvigsson (s),
Arne Fransson (c), Bernt Nilsson (s), Pär Granstedt (c), Frida Berglund (s),
Anna-Greta Leijon (s) och Eric Hägelmark (fp).

Reservationer

1. Lokaliseringen av den centrala stiftelsen (mom. 2)

av Allan Gustafsson (c) som anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”När det” och
slutar ”det anförda” bort ha följande lydelse:

Då riksdagen förra året hade att ta ställning till motioner om lokaliseringen
av den centrala stiftelsen för skyddad verksamhet avstyrktes dessa med
motivering att man förutsatte att regeringen efter utredning skulle redovisa
frågan för riksdagen.

Så har inte skett. Ungefär samtidigt med att regeringen lade fram sitt förslag
till anslagsmedel för den centrala stiftelsen lät man publicera ett pressmeddelande
om att regeringen beslutat förlägga den centrala stiftelsen till
Botkyrka. Förfarandet är utmanande och kan inte ha annat syfte än att frånta
riksdagen möjlighet att inverka på lokaliseringsfrågan. Det naturliga hade
varit att regeringens förslag lagts fram i propositionen varefter hade följt
motionsrätt och riksdagsbehandling i vanlig ordning. Mot bakgrund av vad
här redovisats bör riksdagen vara oförhindrad att ha sin egen uppfattning i
lokaliseringsfrågan. Ianspråktagande av medel för den centrala stiftelsen bör
få ske endast under förutsättning att regeringen följer riksdagens beslut i
lokaliseringsfrågan.

I sakfrågan vill utskottet framhålla följande. Som påpekas i motionen 149
av Jan-Ivan Nilsson (c) och Karl-Anders Petersson (c) är tillväxten av statlig
administrativ verksamhet i Stockholmsområdet fortfarande stark. Riksdagen
har tidigare uttalat att, då nya statliga organ bildas, man noggrant skall pröva
möjligheten att förlägga verksamheten utanför Stockholmsområdet. I

AU 1978/79:17

sammanhanget bör noteras att det rör sig om en relativt omfattande
verksamhet med i inledningsskedet ca 110 befattningshavare. Med beaktande
härav borde det ha varit möjligt att placera stiftelsen utanför detta
område. Utskottet är medvetet om att den tilltänkta orten bör ha goda
kommunikationer med Stockholmsområdet och de orter som väljs ute i länen
för de regionala stiftelserna. Med hänsyn till telekommunikationernas
utveckling bör dock kraven inte sättas alltför högt. Det bör också framhållas
att skälen för att placera stiftelsen utanför Stockholmsområdet är minst lika
starka som för flertalet av de myndigheter som utlokaliserades genom
besluten i början av 1970-talet.

Enligt utskottets uppfattning finns det flera orter som i och för sig är
lämpliga. Med beaktande av både funktionsaspekten och regionalpolitiska
skäl har utskottet stannat för att förorda Karlstad som lokaliseringsort. Detta
innebär att utskottet ställer sig bakom motionen 56 av Allan Gustafsson (c).
De ovan redovisade resonemangen innebär också att utskottet i princip
biträder vad som i lokaliseringsfrågan anförs i motionen 149 av Jan-Ivan
Nilsson (c) och Karl-Anders Petersson (c).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande lokaliseringen av den centrala stiftelsen att riksdagen
med bifall till motionen 1978/79:56 samt med anledning av
motionen 1978/79:149, yrkandet 2, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

2. Lokaliseringen av den centrala stiftelsen (mom. 2)

av Torsten Stridsman, Arne Fransson och Pär Granstedt (alla c) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”När det" och
slutar ”det anförda” bort ha följande lydelse:

Såsom anförs i motionen 149 av Jan-Ivan Nilsson (c) och Karl-Anders
Petersson (c) är tillväxten av statlig verksamhet hög i Stockholmsområdet.
Trots den beslutade utlokaliseringen av vissa verk beräknas antalet statligt
anställda öka starkt under 1970-talet. Redan i dag uppgår de till över 100 000.
Mot denna bakgrund finns det starka skäl som talar för att den centrala
stiftelsen borde ha placerats i någon ort utanför Stockholmsområdet. Ett
sådant beslut hade legat i linje med de förslag sysselsättningsutredningen lagt
fram om regionalpolitikens framtida inriktning. En på olika sätt decentraliserad
offentlig verksamhet är av avgörande betydelse om vi skall uppnå
regional balans.

Det kan inte heller med fog göras gällande att den centrala stiftelsens
uppgifter skulle förhindra en placering utanför Stockholmsområdet. Enligt
utskottets uppfattning kan orter utanför Storstockholmsområdet fungera
mycket väl som lokaliseringsorter. Vad som anförs i motionen av Allan

AU 1978/79:17

Gustafsson är ett exempel på en sådan lösning. Eftersom lokaliseringsbeslutet
redan är fattat, har utskottet inte anledning att ta ställning till
alternativa lokaliseringsorter, varför motionen inte kan föranleda någon
åtgärd.

Mot den redovisade bakgrunden beklagar utskottet att regeringen inte
placerat stiftelsen utanför Stockholmsområdet. Utskottet vill i detta
sammanhang understryka vikten av åtgärder för att förbättra tillgången på
arbetsplatser i underförsörjda kommuner i Stockholms län. Detta måste dock
ske genom en omfördelning inom länet.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande lokaliseringen av den centrala stiftelsen att riksdagen A.

med bifall till motionen 1978/79:149, yrkandet 2, och med
anledning av motionen 1978/79:56 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

B. lämnar motionen 1978/79:56 utan åtgärd i den mån den inte
behandlats under A.

3. Avslag på propositionens förslag till lag om regionala stiftelser för
skyddat arbete (mom. 3)

av Torsten Stridsman, Allan Gustafsson, Arne Fransson och Pär Granstedt
(alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Sorn framgår” och
slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelese:

Det framlagda lagförslaget är anmärkningsvärt i flera avseenden. Det har
inneburit att förhandlingarna mellan staten och kommunförbunden om den
nya organisationen för skyddat arbete har avbrutits. Den nya organisationen
bygger liksom den nuvarande i hög grad på medverkan av regionala och
lokala intressenter. En lösning förhandlingsvägen av problemen sätts åt sidan
med regeringens förslag.

Förra årets riksdagsbeslut om riktlinjer för organisationen förutsatte att
styrelserna för de regionala stiftelserna med undantag endast av vice
ordföranden skulle utses av landstingen. Därmed markerades inte bara
betydelsen av en regional förankring av verksamheten. Beslutet är också att
se som ett led i strävandena mot en ökad länsdemokrati.

Regeringsförslaget, som innebär att landstingens inflytande inskränks, kan
inte fattas annat än som en misstro mot landstingens och där verksamma
politiska partiers sätt att sköta valen av styrelseledamöter. Denna misstro
saknar grund och det finns under inga förhållanden något hållbart motiv för
avsteg från fjolårets principbeslut.

Ett annat anmärkningsvärt inslag i lagförslaget är den i princip obegränsade
rätt att meddela anvisningar som avses tillkomma den centrala stiftelsen i

AU 1978/79:17

förhållande till de regionala stiftelserna. Enligt riksdagsbeslutet år 1977 skulle
den centrala stiftelsen ha den i och för sig betydelsefulla uppgiften att fungera
som samordnande och rådgivande instans med frihet för de regionala och
lokala instanserna att driva verksamheten inom de allmänna ramar som
anges centralt. Lagförslaget innebär även på denna punkt en omotiverad
centralisering och byråkratisering av verksamheten.

Regeringens förslag innebär sammanfattningsvis så väsentliga avsteg från
de principer som antogs av riksdagen förra året att det inte kan läggas till
grund för ett beslut av riksdagen. Utskottet avstyrker därför regeringens
förslag. Detta ställningstagande innebär att utskottet biträder avslagsyrkandet
i motionen 149 av Jan-Ivan Nilsson (c) och Karl-Anders Petersson (c).
Enligt utskottets uppfattning bör man i första hand pröva andra lösningar än
lagstiftning för att lösa de frågor som nu blir reglerade genom lag. Att så är
möjligt visar de förslag som kommunförbunden lagt fram i förhandlingarna
med staten. Om lagstiftning trots allt skulle visa sig nödvändig bör ett nytt
förslag från regeringen bygga på de principer som har angivits i motionen,
nämligen att det är landstingen som skall utse ledamöter i styrelserna för de
regionala stiftelserna och att den regionala stiftelsens befogenheter fastställs i
enlighet med intentionerna i 1977 års beslut.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande avslag på propositionens förslag till lag om regionala
stiftelser för skyddat arbete att riksdagen

A. med anledning av motionen 1978/79:149, yrkandet 1, och
motionen 1978/79:154, yrkandet 2, avslår det genom propositionen
framlagda förslaget till lag om regionala stiftelser för
skyddat arbete,

B. avslår motionen 1978/79:154, yrkandet 3.

4. Formerna för att utse styrelseledamöter m. m. (mom. 5)

av Alf Wennerfors (m) och Filip Fridolfsson (m) samt - under förutsättning
av avslag på reservation 3 - Torsten Stridsman, Allan Gustafsson, Arne
Fransson och Pär Granstedt (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Motionsförslaget
innebär” och på följande sida slutar ”den skull” bort ha följande
lydelse:

Riksdagen beslöt förra året att landstingen skulle utse ordförande och tio
ledamöter i de regionala stiftelserna, medan regeringen skulle utse en
ledamot, som skulle vara vice ordförande. Det förutsattes att av de tio
ledamöterna en skulle utses efter förslag av Svenska kommunförbundets
länsavdelning, en efter förslag av LO-distriktet, en efter förslag av TCOdistriktet
och en som representant för näringslivet. Det rådde i riksdagen
enighet om denna lösning för utseende av representanterna. Principen

AU 1978/79:17

praktiseras f. ö. för de regionala utvecklingsfonderna.

Det har inte framlagts ett enda bärkraftigt skäl för att man skall riva upp
förra årets beslut. Vad som åberopas beträffande kommunallagen var lika
relevant i fjol som i år men ansågs tydligen inte då vara ett skäl mot en lösning
via val genom landstingen. Dessutom finns det nu erfarenheter från valen till
utvecklingsfondernas styrelser, som visar att systemet fungerar i praktiken.

Regeringens förslag är olyckligt på flera sätt. Bestämmelsen i 3 § ger
uttryck för ett oberättigat misstroende mot landstingens sätt att handha de
intentioner som kommit till uttryck i förra årets riksdagsbeslut. Lagförslaget
stämmer inte heller med länsdemokratiska principer. Det kommer dessutom
till i ett känsligt förhandlingsläge och är därför knappast ägnat att underlätta
de viktiga förhandlingar som återstår mellan kommunförbunden och staten
innan den nya organisationen kan träda i funktion.

Mot bakgrund av det anförda ansluter sig utskottet till motionen 80 av PerOlof
Strindberg m. fl. (m) som innebär att lagregeln får en utformning som
stämmer med förra årets riksdagsbeslut. 3 § i lagförslaget bör alltså ändras i
enlighet med det sagda. Vissa följdändringar bör dessutom göras i 5 §. Med
hänvisning till att riksdagsbeslutet förra året bör ligga fast avstyrker utskottet
motionen 150 av Johan Olsson (c) och Olle Eriksson (c) om utökad
styrelserepresentation för näringslivet.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande formerna för att utse styrelseledamöter m. m. att
riksdagen med avslag på propositionen i motsvarande del och
motionen 1978/79:150 samt med bifall till motionen 1978/79:80
antar 3 och 5 §§ i lagförslaget i följande som reservanternas
förslag betecknade lydelse

Regeringens förslag Reservanternas förslag

3 § Den regionala stiftelsen förval- 3 § Den regionala stiftelsen förvaltas
av en styrelse som består av tolv tas av en styrelse som består av tolv

ledamöter jämte lika många supple- ledamöter jämte lika många suppleanter.
Ordföranden och ytterligare anter. Ordföranden och ytterligare

sex ledamöter jämte suppleanter tio ledamöter jämte suppleanter väljs

väljs av landstinget. Regeringen av landstinget. Regeringen utser vice

utser vice ordföranden och återstå- ordföranden jämte suppleant,

ende fyra ledamöter jämte suppleanter.
Av de sistnämnda fyra ledamöterna
utses en efter förslag av Svenska
kommunförbundets länsavdelning, en
efter förslag av LO-distriktet, en efter
förslag av TCO-distriktet och en som
representant för länets näringsliv. På
samma sätt utses suppleanterna för
dessa ledamöter. Ifråga om suppleant
som väljs av landstinget tillämpas 3

AU 1978/79:17

Regeringens förslag Reservanternas förslag

kap. 2 § andra stycket kommunallagen
(1977:179).

Val enligt 3 och 4 §§ förrättas i
dessa län enligt följande. I Göteborgs
och Bohus län väljer landstinget tre
ledamöter jämte suppleanter samt
kommunfullmäktige i Göteborgs
kommun ordförande och ytterligare
tre ledamöter jämte suppleanter och
en revisor jämte suppleant. 1 Malmöhus
län väljer landstinget ordförande
och ytterligare fyra ledamöter jämte
suppleanter och en revisor jämte
suppleant samt kommunfullmäktige
i Malmö kommun två ledamöter
jämte suppleanter. I Gotlands län
förrättas valen av kommunfullmäktige
i Gotlands kommun.

Val enligt 3 och 4 §§ förrättas i
dessa län enligt följande. I Göteborgs
och Bohus län väljer landstinget fem
ledamöter jämte suppleanter samt
kommunfullmäktige i Göteborgs
kommun ordförande och ytterligare
fem ledamöter jämte suppleanter och
en revisor jämte suppleant. I Malmöhus
län väljer landstinget ordförande
och ytterligare sex ledamöter jämte
suppleanter och en revisor jämte
suppleant samt kommunfullmäktige
i Malmö kommun fyra ledamöter
jämte suppleanter. I Gotlands län
förrättas valen av kommunfullmäktige
i Gotlands kommun.

5. Den centrala stiftelsens anvisningsrätt (mom. 6)

under förutsättning av avslag på reservationen 3 av Torsten Stridsman, Allan
Gustafsson, Arne Fransson och Pär Granstedt (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”En fråga” och
slutar ”godtas 2 §” bort ha följande lydelse:

Ett anmärkningsvärt inslag i lagförslaget är den i princip obegränsade rätt
att meddela anvisningar som avses tillkomma den centrala stiftelsen i
förhållande till de regionala stiftelserna. Enligt riksdagsbeslutet år 1977 skulle
den centrala stiftelsen ha den i och för sig betydelsefulla uppgiften att fungera
som samordnande och rådgivande instans med frihet för de regionala och
lokala instanserna att driva verksamheten inom de allmänna ramar som
anges centralt. Lagförslaget innebär på denna liksom på andra punkter en

AU 1978/79:17

omotiverad centralisering och byråkratisering av verksamheten. Lagförslaget
bör i denna del ändras, så att den överensstämmer med intentionerna i 1977
års beslut.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande den centrala stiftelsens anvisningsrätt att riksdagen
antar 2 § i det genom propositionen framlagda lagförslaget i
följande som reservanternas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Reservanternas förslag

2 § Den regionala stiftelsens verksamhet skall bedrivas effektivt och med
iakttagande av affärsmässiga principer.

Stiftelsen skall svara för planering,
inrättande och drift av arbetsställen
för skyddat arbete och industriella
beredskapsarbeten som beslutas av
regeringen eller av arbetsmarknadsstyrelsen
eller den centrala stiftelsen.
Stiftelsen skall därvid följa dels de
övergripande beslut som fattas av
den centrala stiftelsen i frågor rörande
planering, budgetering och ekonomi
samt beträffande personal- och
rehabiliteringspolitik, dels de anvisningar
som lämnas av den centrala
stiftelsen.

Stiftelsen skall svara för planering,
inrättande och drift av arbetsställen
för skyddat arbete och industriella
beredskapsarbeten som beslutas av
regeringen eller av arbetsmarknadsstyrelsen
eller den centrala stiftelsen.
Stiftelsen skall därvid följa de övergripande
beslut som fattas av den
centrala stiftelsen i frågor rörande
planering, budgetering och ekonomi
samt beträffande personal- och rehabiliteringspolitik.

Särskilt yttrande

Lokaliseringen av den centrala stiftelsen (mom. 2)

av Gördis Hörnlund (s) som anför:

Det är beklagligt att riksdagen inte haft ett direkt inflytande över
lokaliseringen av en så stor nybildad statlig verksamhet som den centrala
stiftelsen. Detta är särskilt anmärkningsvärt med hänsyn till den tidigare
riksdagsbehandlingen av lokaliseringsfrågan.

Enligt min uppfattning borde Borås ha valts till lokaliseringsort. Borås
motsvarar väl de krav på kommunikationer m. m. som kan ställas för att
verksamheten skall fungera väl. De till följd av tekokrisen välkända
problemen för Boråsområdet talar starkt för lokalisering dit av ytterligare
statlig verksamhet.

AU 1978/79:17

Innehållsförteckning

Propositionen 1

Bidrag till den centrala stiftelsen för skyddat arbete 1

Förslaget till lag om regionala stiftelser för skyddat arbete ... 1

Motionerna 3

Utskottet 4

Bakgrund 4

Anslag till den centrala stiftelsen för skyddat arbete 5

Lokaliseringen av den centrala stiftelsen 5

Förslaget till lag om regionala stiftelser för skyddat arbete ... 6

Utskottets hemställan 8

Reservationer 9

1. Lokaliseringen av den centrala stiftelsen (1 c) 9

2. Lokaliseringen av den centrala stiftelsen (3 c) 10

3. Avslag på propositionens förslag till lag om regionala stiftelser

för skyddat arbete (c) 11

4. Formerna för att utse styrelseledamöter m. m. (m, c) 12

5. Den centrala stiftelsens anvisningsrätt (c) 14

Särskilt yttrande 15

Lokaliseringen av den centrala stiftelsen (1 s) 15

GOTAB 58921 Stockholm 1978