AU 1978/79:16
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1978/79:16
med anledning av delar av propositionerna 1978/79:25 och 1978/
79:43 med förslag om medelsanvisning på tilläggsbudget I för
budgetåret 1978/79, jämte motioner
Propositionen 1978/79:25 jämte motioner
1 betänkandet behandlas av propositionen 25
dels bilaga 6, budgetdepartementet (föredragande: statsrådet Wahlberg),
punkten B 4 (s. 29) Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet och
punkten B 20 (s. 32) Statens arbetsgivarverk,
dels bilaga 9, arbetsmarknadsdepartementet (föredragande: statsrådet
Winther), punkten D 3 (s. 93) Åtgärder för invandrare,
dels bilaga 11, industridepartementet (föredragande: statsrådet Wirtén),
punkten C 1 (s. 106) Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet och punkten
20 (s. 113) Lån till Uddeholms AB.
Utskottet behandlar dessutom följande med anledning av propositionen
väckta motioner,
i anslutning till bilaga 9 motionerna
1978/79:79 av Karin Andersson (c)
1978/79:124 av Bengt Fagerlund m. fl. (s)
1978/79:146 av Filip Fridolfsson (m) och
1978/79:154, yrkandet 1, av Lars Werner m. fl. (vpk)
i anslutning till bilaga 11 motionerna
1978/79:123 av Bengt Fagerlund m. fl. (s) och
1978/79:125 av Bengt Fagerlund m. fl. (s).
De i bilaga 9 upptagna punkterna C 7 (s. 89) Bidrag till den centrala
stiftelsen för skyddat arbete och Förslag till lag om regional stiftelse för
skyddat arbete behandlar utskottet i betänkandet AU 1978/79:17.
Propositionen 1978/79:43
Utskottet behandlar denna proposition såvitt angår bilaga 2, industridepartementet,
(föredragande: statsrådet Wirtén) som avser Lån till Facit
AB.
1 Riksdagen 1978/79. 18 sami. Nr 16
AU 1978/79:16
2
ÅTTONDE HUVUDTITELN
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
1. Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet
I propositionen 1978/79:25 anmäls att enligt medbestämmandeavtalet på
det statliga arbetstagarområdet (MBA-S) och i motsvarande avtal för det ickestatliga
lärarområdet (MBA-L) har staten förbundit sig att ställa vissa medel
till förfogande för s. k. externa arbetstagarkonsulter, som arbetstagarorganisationerna
kan anlita i samband med rationaliseringsåtgärder. Något särskilt
anslag för utgifterna har inte anvisats. Det föreslås nu att det rubricerade
anslaget, som är ett förslagsanslag och för innevarande budgetår förts upp
med 4 milj. kr., skall få användas för ändamålet.
Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförs i denna punkt och
hemställer därför
att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:25 i förevarande
del godkänner vad som förordats angående bekostande av
utgifter för s. k. externa arbetstagarkonsulter.
2. Statens arbetsgivarverk
Statsmakterna har inrättat en ny central myndighet för den statliga
arbetsgivarpolitiken,statens arbetsgivarverk. Myndigheten skall börja verka
den 1 januari 1979, då statens avtalsverk upphör.
I propositionen 1978/79:25 anmäls nu att en organisationskommitté varit
verksam och lagt fram förslag om verkets huvudfunktioner och medelsbehov
för första halvåret 1979. Föredragande statsrådet biträder dessa förslag som
bl. a. innebär ett medelsbehov av 11 093 000 kr. för första halvåret 1979.
Den i jämförelse med avtalsverket ökade omfattningen av den nya myndighetens
verksamhet har dessutom ansetts motivera att en tjänst som
överdirektör inrättas. Förutom tjänsten som överdirektör innebär förslagen
enligt kommittén inte någon ökning i förhållande till de resurser som
avtalsverket f. n. disponerar.
Utskottet har inte något att erinra mot propositionen i förevarande del och
hemställer därför
att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:25 i förevarande
del
1. bemyndigar regeringen att vid statens arbetsgivarverk inrätta en
tjänst som överdirektör med beteckningen Cp,
2. till Statens arbetsgivarverk på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
11 093 000 kr.
AU 1978/79:16
3
TOLFTE HUVUDTITELN
D. Invandring m. m.
3. Åtgärder för invandrare
Propositionen
I propositionen 1978/79:25, bilaga 9, yrkas under punkten D 3 att
riksdagen till Åtgärder för invandrare på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.
Motionerna
1978/79:79 av Karin Andersson (c)
I motionen yrkas att riksdagen uttalar att den i propositionen 1978/79:25
föreslagna höjningen av tolfte huvudtiteln D 3 med 1 milj. kr. får fördelas
endast till invandrarorganisationer för informationsprojekt inför valet
1979.
1978/79:124 av Bengt Fagerlund m. fl. (s)
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fördelningen av medel för information till
invandrare inför 1979 års kommunalval.
1978/79:146 av Filip Fridolfsson (m)
I motionen yrkas att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1978/
79:25, bil. 9, punkten D 3 i skrivelse till regeringen begär förslag - med
beaktande av vad i motionen anförts - till fördelning av de 5 milj. kr. som är
avsedda till stöd för politiska partiers valinformation till invandrare.
1978/79:154, yrkandet 1, av Lars Werner m. fl. (vpk)
I motionen yrkas att riksdagen under tolfte huvudtiteln D 3 Åtgärder för
invandrare på tilläggsbudget I till statsbudgeten för år 1978/79 beslutar anvisa
ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.
Utskottet
I propositionen anmäls att för information till invandrare inför 1979 års val
riksskatteverket och invandrarverket i samråd får disponera högst 2 milj. kr.
från anslaget under andra huvudtiteln G 5 Vissa kostnader i anledning av
allmänna val. Därutöver föreslås nu att ytterligare 6 milj. kr. skall anvisas för
informationsinsatser. Av beloppet avses 5 milj. kr. bli fördelade till de
politiska partierna och 1 milj. kr. till särskilda projekt, i första hand
administrerade av invandrarnas egna organisationer. Även svenska organisationer
och kommuner skall dock kunna komma i fråga.
I tre motioner tar man upp frågor som rör bidraget till särskilda projekt. I
1* Riksdagen 1978/79. 18 sami Nr 16
AU 1978/79:16
4
partimotionen från vpk yrkas höjning av beloppet med 2 milj. kr. Motionärerna
hänvisar till att invandrarverket begärt detta belopp och att det i
propositionen föreslagna beloppet 1 milj. kr. ger utrymme endast för begränsade
insatser.
De båda motionerna 79 av Karin Andersson (c) och 124 av Bengt Fagerlund
m. fl. (s) går ut på att det aktuella beloppet för särskilda projekt skall reserveras
för invandrarnas egna organisationer.
Utskottet är inte berett att gå utöver den ekonomiska ram som regeringen
föreslagit och avstyrker därför vpk-motionen. När det gäller fördelningen av
medlen delar utskottet den uppfattning som förs fram i motionerna 79 och
124. Beloppet om 1 milj. kr. bör alltså fördelas i första hand till invandrarnas
egna organisationer. Först om de inte kan presentera godtagbara projekt -vilket i och för sig är osannolikt - bör andra bidragsmottagare komma i fråga.
Regeringen bör underrättas om utskottets uppfattning på denna punkt.
Motionen 146 av Filip Fridolfsson (m) gäller den andra delen av det aktuella
anslaget, bidrag till politiska partier för information till invandrare i samband
med 1979 års val. I propositionen föreslås att medlen efter samråd mellan de i
riksdagen representerade partierna skall fördelas av regeringen. Motionären
vänder sig mot detta förslag och vill att riksdagen efter förslag av regeringen
direkt skall ta ställning till fördelningen. Regeringen bör därför återkomma
med förslag i frågan. Vidare framhåller motionären att medlen inte bör
reserveras enbart för i riksdagen representerade partier utan även andra
partier som är rikstäckande bör komma i fråga. I sammanhanget nämner
motionären särskilt Kristen Demokratisk Samling (KDS).
Utskottet utgår från att medlen kommer att fördelas med iakttagande av
principer som tidigare använts i liknande sammanhang. Det innebär bl. a. att
ett parti som KDS bör komma i åtnjutande av stöd. Med hänvisning till det
sagda anser utskottet det inte nödvändigt att regeringen återkommer till
riksdagen i frågan. Motionen 146 bör därför inte föranleda någon åtgärd.
Utskottet hemställer
1. beträffande förtur för invandrarnas organisationer vid fördelning
av medel till valinformation att riksdagen med bifall till motionerna
1978/79:79 och 1978/79:124 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande fördelning av medel till politiska partier för information
till invandrare att motionen 1978/79:146 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,
3. beträffande medelsanvisningen att riksdagen med bifall till
propositionen 1978/79:25 i förevarande del och med avslag på
motionen 1978/79:154, yrkandet 1, till Åtgärder för invandrare
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79
anvisar ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.
AU 1978/79:16
5
FJORTONDE HUVUDTITELN
C. Regional utveckling
4. Regionalpolitisk stöd: Bidragsverksamhet
Propositionen
I propositionen 1978/79:25, bilaga 11, yrkas under punkten C 1 att
riksdagen skall godkänna vad som förordats angående introduktionsstöd
under perioden den 1 januari-30 juni 1979 i Norrbottens län.
Introduktionsstöd kan lämnas till företag i allmänna stödområdet som
nyanställer personal. Stödet uppgår till 5 kr./timme under 6 månader. Förra
hösten beslöt riksdagen att förstärka introduktionsstödet i Norrbottens län för
nyanställningar som skedde under år 1978. Det förstärkta stödet utgör
10 kr./timme under 12 månader. 1 propositionen föreslås nu att bidragsperioden
skall utsträckas att gälla stöd som beviljas före den 1 juli 1979.
Departementschefen anför som skäl härför att de besvärliga arbetsmarknadsproblem
i länet som motiverade stödets införande beräknas bestå under nästa
halvår. Vad som därefter skall hända beträffande stödet blir beroende av
ställningstagandena till den regionalpolitiska proposition som skall föreläggas
riksdagen våren 1979.
Motionen
1978/79:125 av Bengt Fagerlund m. fl. (s)
1 motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om principer för och avgränsning av stödområden.
Motionärerna erinrar om att de, då det förstärkta introduktionsstödet
infördes, hade en annan uppfattning om hur de särskilda insatserna borde
göras i Norrbottens län. Med hänsyn till den begränsade räckvidden av
regeringens nu föreliggande förslag och då riksdagen till våren får tillfälle att
pröva principerna för det regionalpolitiska stödet anser sig motionärerna dock
kunna godta propositionen på denna punkt.
Motionärerna uttalar vidare att det finns en uppenbar risk att man genom
olika delbeslut som rör stödområdena går miste om den helhetssyn som är så
viktig vid ställningstagande till hur resurserna skall fördelas. Med hänvisning
härtill vill motionärerna att riksdagen, då beslut till våren läggs fram om
inriktningen av den framtida regionalpolitiken, skall ta ställning till inte
endast principerna för en framtida stödområdesindelning utan även till hur
landet i praktiken skall delas in.
AU 1978/79:16
6
Utskottet
Vid utskottsbehandlingen har inte framkommit några skilda meningar om
regeringsförslaget om förlängning av stödperioden för det förstärkta introduktionsstödet
i Norrbottens län. Utskottet godtar alltså propositionen i detta
hänseende.
När det gäller motionsyrkandet om stödområdesindelningen vill utskottet
anföra följande. Som motionärerna framhåller är det mycket som tyder på att
man även i framtiden bör styra det regionalpolitiska stödet genom att dela in
riket i skilda stödområden. Sysselsättningsutredningens förslag, som fortfarande
remissbehandlas, utgår också från denna princip.
Beslut om stödområdesindelningen bör bygga på förslag från det regionala
planet. Med hänsyn till områdesindelningens betydelse för inriktningen av de
regionalpolitiska insatserna i hela landet förefaller det riktigast att förankra
det slutliga beslutet i riksdagen. För en ordning som innebär att riksdagen
skall göra den slutliga sammanvägningen talar också att riksdagen under alla
omständigheter torde få ta ställning till förslag i ämnet som väcks genom
motioner. Liksom hittills bör indelningen göras långsiktigt och inte omprövas
med alltför korta intervaller. Den rörelsefrihet för insatser i ett kortare
perspektiv som regeringen kan behöva bör vara möjligt att liksom hittills
uppnå vid sidan av ett system med en fast geografisk indelning.
Utskottet stöder alltså förslaget i motionen. Riksdagen bör sålunda genom
den till våren aviserade regionalpolitiska propositionen få ta ställning till inte
endast förslag till principer för stödområdesindelning utan även förslag till
faktisk indelning av riket. Som tidigare sagts bör regeringen till grund för sitt
ställningstagande inhämta synpunkter från länen. Vad utskottet anfört om
motionen bör regeringen underrättas om.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:25 i förevarande
del godkänner vad som i propositionen förordats angående
introduktionsstöd under perioden den 1 januari - den 30 juni
1979 i Norrbottens län,
2. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:125 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om förslag
till riksdagen om rikets indelning i stödområden.
AU 1978/79:16
7
V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
5. Lån till Uddeholms AB
Propositionen
I propositionen 1978/79:25 yrkas under kapitalbudgeten, V. Fonden för
låneunderstöd att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om överförande
till Billerud Uddeholm AB av del av det Uddeholms AB år 1977
beviljade lånet.
Motionen
1978/79:123 av Bengt Fagerlund m. fl. (s)
I motionen yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
rapportering rörande strukturella förändringar av stålsektorn inom Uddeholms
AB,
2. uttalar att de förutsättningar för överföring av del av lån från Uddeholms
AB till Billerud Uddeholm AB som förordats i motionen bör gälla.
Utskottet
Genom riksdagens beslut i december 1977 (prop. 1977/78:25, AU 1977/
78:18) beviljades Uddeholms AB (UHB) ett lån på 600 milj. kr. Bakgrunden
till beslutet var bolagets ogynnsamma utveckling de närmast föregående
åren. Omfattande rationaliseringar och strukturförändringar var nödvändiga.
Lånet beviljades för att göra det möjligt för bolaget att genomföra förändringarna
i en balanserad takt.
Lånet har ställts till bolagets förfogande i form av en räntelös fordran på
staten. Regeringen beslutar om utbetalning av lånebeloppet. Ingen del av
lånet har ännu betalats ut.
UHB har i år överlåtit sina skogs-, skogsindustri- och kemirörelser till
Billeruds AB. Överlåtelsen har i enlighet med lånevillkoren skett först efter
medgivande av regeringen som har föreskrivit att UHB skall sätta ned sin
nyssnämnda fordran på staten med lägst 200 milj. kr.
Billeruds AB - som efter överlåtelsen ändrat sitt namn till Billerud
Uddeholm AB - har begärt att få överta statens lån till UHB till den del det
motsvaras av en lika stor nedsättning av UHB:s fordran på staten. Billerud
Uddeholm AB anser sig av sysselsättningsskäl ha samma behov av lånet som
UHB.
Föredragande statsrådet finnér det motiverat att Billerud Uddeholm AB får
överta en del av det statliga lån som beviljades UHB. Lånevillkoren bör vara i
huvudsak oförändrade. Det förutsätts att regeringen skall kunna besluta om
hur stor del av lånet som skall överföras och vid vilken tidpunkt lånet skall
AU 1978/79:16
8
ställas till Billerud Uddeholms förfogande.
Bengt Fagerlund m. fl. (s) förklarar i motionen 123 sig beredda att acceptera
överföringen av en del av lånet till Billerud Uddeholm AB under två
förutsättningar. För det första bör staten få insyn i bolagets verksamhet
genom representation i bolagsstyrelsen. Motionärerna erinrar om att staten
har insyn i UHB:s verksamhet på detta sätt efter det att lånet beviljats. För det
andra bör fördelningen av lånet avgöras av respektive företags behov för att
trygga sysselsättningen. Regeringen bör inhämta synpunkter från de fackliga
organisationerna i de båda företagen innan beslut fattas om lånefördelningen.
I propositionen sägs uttryckligen att det kommer att ställas upp som
lånevillkor att staten tillförsäkras insyn i verksamheten genom representation
i Billerud Uddeholms styrelse. Motionsyrkandet i den delen är därmed
redan tillgodosett.
Vad sedan gäller fördelningen av lånet mellan de båda bolagen kan vara
anledning erinra om att den sker inom den från början givna ramen av
600 milj. kr. Om Billerud Uddeholm därav skall få överta ett högre belopp än
200 milj. kr., dvs. det lägsta belopp med vilket UHB skall sätta ned sin
fordran på staten, är ytterst en förhandlingsfråga mellan de två bolagen. När
det gäller Billerud Uddeholms förhållande till staten utgår utskottet från att
med hänsyn till lånets syfte sysselsättningsaspekterna tillmäts stor betydelse
vid regeringens ställningstaganden. Utskottet utgår vidare från att de fackliga
organisationernas synpunkter noga beaktas vid de slutliga uppgörelserna om
lånets fördelning med hänsyn till den betydelse utfallet härav har för den
fortsatta sysselsättningen vid bolagen. Med det anförda får motionsyrkandet
även i nu behandlade del anses tillgodosett.
Utskottet har för sin del inte haft någon invändning mot att Billerud
Uddeholm medges att överta en del av det lån som beviljats UHB på de
villkor och i den ordning som har angivits i propositionen. Med avstyrkande
av motionen i den aktuella delen föreslår alltså utskottet att riksdagen lämnar
regeringen det begärda bemyndigandet.
Motionen av Bengt Fagerlund m. fl. tar också upp en annan fråga. I
samband med förra årets förslag om lån till UHB framhöll departementschefen
att stödet till UHB borde samordnas med de åtgärder för att påskynda
strukturförändringar inom specialstålindustrin som regeringen lade fram i
propositionen 1977/78:47. Eftersom dessa åtgärder skulle komma att beröra
UHB:s verksamhet fann departementschefen ”förslaget om en avstämning
under våren 1978 av situationen i detta avseende för UHB vara välmotiverat”.
Motionärerna konstaterar att någon rapportering från denna avstämning
inte har lämnats till riksdagen. De yrkar att regeringen skall underrättas om
att det är angeläget att detta sker snarast.
Det aktuella förslaget om en avstämning går tillbaka på vad som anfördes i
den rapport om överläggningar med UHB som låg till grund för regerings
-
AU 1978/79:16
9
förslaget om lån till bolaget (se prop. 1977/78:25 s. 124-125). I rapporten
konstaterades att olika enheter inom UHB:s stålsektor skulle komma att
beröras av de strukturförändringar inom specialstålbranschen som förutsattes
komma att ske. Därefter anförs i rapporten:
Mot bl. a. denna bakgrund bör en första avstämning av situationen för
Uddeholm i fråga om strukturomvandlingen inom stålsektorn göras den 31
mars 1978. Om strukturrationaliseringen då inte utvecklats på ett sätt som är
önskvärt med hänsyn till Uddeholms situation, bör frågan om ytterligare
åtgärder för att påskynda utvecklingen och kompensera Uddeholm övervägas.
Med hänsyn till att förhandlingarna om strukturförändringarna inom
specialstålbranschen inte utvecklats på sätt som tidigare var förutsatt har det
hittills inte varit anledning för regeringen att göra den i förra årets proposition
avsedda avstämningen av situationen på UHB:s stålsektor. Utskottet finner
därför inte skäl för riksdagen att begära den i motionen önskade redovisningen.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motionen 1978/79:123, yrkandet 2, bemyndigar
regeringen att besluta om överförande till Billerud Uddeholm
AB av del av det Uddeholms AB år 1977 beviljade lånet,
2. att riksdagen avslår motionen 1978/79:123, yrkandet 1,
6. Lån till Facit AB
Propositionen
I propositionen 1978/79:43, bilaga 2, yrkas att riksdagen till Lån till Facit
AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisar ett
investeringsanslag av 70 0C0 000 kr.
Bakgrund till propositionens förslag
Det föreslagna lånet är avsett att säkra fortsatt drift vid AB Järnförädlings
anläggningar i Hälleforsnäs. Det skall ske genom att Överums bruk tar över
verksamheten. Överums bruk är ett dotterbolag till Facit AB inom Electroluxkoncernen.
Det begärda lånet är ett led i en uppgörelse mellan industridepartementet
och Electrolux. Lånet är avsett som ett räntefritt avskrivningslån. Staten skall
avskriva lånet med en femtedel under vart och ett av åren 1978-1982. 1
gengäld har Överums bruk utfäst sig att driva Järnförädling under minst fem
år med ca 350 helårsanställda eller ca 430 personer.
Den fortsatta driften vid Järnförädling förutsätter att personalen minskas
AU 1978/79:16
10
med 160 personer. Kostnaderna för denna personal under varsel- och
uppsägningstiden skall betalas av staten.
Beträffande övriga delar av uppgörelsen om Järnförädling och de närmare
villkoren för det begärda lånet hänvisas till propositionen (s. 14-15).
Tidigare statliga engagemang i AB Järnförädling
Staten har tidigare beviljat Järnförädling lokaliserings- och industrigarantilån
med i runt tal 50 milj. kr.:
År |
Milj. kr. |
1973 |
9,0 |
1975 |
8,0 |
1976 |
3,0 |
1977 |
22,0 |
1978 |
8,6 |
Utskottet
De tidigare statliga engagemangen i AB Järnförädling har gjorts av
regional- och sysselsättningspolitiska skäl. Av samma skäl bör riksdagen
medge det nu begärda lånet. För lånet bör gälla de villkor som angetts i
propositionen.
Utskottet hemställer
att riksdagen till Län till Facit AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av
70 000 000 kr.
Stockholm den 7 december 1978
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON
Närvarande: Elver Jonsson (fp), Bengt Fagerlund (s), Alf Wennerfors (m),
Torsten Stridsman (c), Birger Nilsson (s), Gördis Hörnlund (s). Erik Johansson
i Simrishamn (s), Filip Fridolfsson (m), Ingrid Ludvigsson (s). Arne Fransson
(c), Bernt Nilsson (s), Pär Granstedt (c), Anna-Greta Leijon (s). Eric
Hägelmark (fp) och Olof Johansson (c).
AU 1978/79:16
11
Reservationer
Vid 3. Åtgärder för invandrare
1. Fördelning av medel till politiska partier för information till invandrare
(mom. 2)
av Filip Fridolfsson (m) och Alf Wennerfors (m) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar ”Utskottet utgår”
och slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:
Fördelning av statliga medel till politiska partier bör ske efter normer som
läggs fast i riksdagen. Det är från principiella utgångspunkter fel att
fördelningsfrågor avgörs efter förhandling av något slag utanför riksdagen,
allra helst som alla på riksplanet verksamma partier inte avses få delta i en
sådan förhandling. Det är också fel med en ordning som innebär att i sista
hand regeringen utan bindande regler avgör hur medlen skall fördelas mellan
partierna. Enligt utskottets uppfattning är det självklart att alla partier som
har en riksomfattande verksamhet skall komma i åtnjutande av stöd. Detta
gäller exempelvis KDS.
Med det anförda ansluter sig utskottet till motionen 146 av Filip
Fridolfsson (m).
Riksdagen bör alltså begära att regeringen snarast lägger fram förslag för
riksdagen hur de aktuella medlen (5 milj. kr.) skall fördelas mellan de politiska
partierna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffand e,fördelning av medel till politiska partier för information
till invandrare att riksdagen med bifall till motionen 1978/
79:146 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
Vid 5. Lån till Uddeholms AB
2. Bemyndigande för regeringen att till Billerud Uddeholm AB överröra del
av lån till Uddeholms AB, m. m.
av Bengt Fagerlund, Birger Nilsson, Gördis Hörnlund, Erik Johansson i
Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Anna-Greta Leijon (alla s)
som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Vad sedan” och på
följande sida slutar ”önskade redovisningen” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att i och med att Uddeholms AB (UHB) tidigare i år
överlåtit väsentliga delar av sin verksamhet på det nybildade Billerud
Uddeholm AB inträdde en ny situation som i väsentlig mån rubbade
AU 1978/79:16
12
förutsättningarna för det av riksdagen medgivna lånet till UHB. I det läget
borde statsmakterna normalt ha haft möjlighet att ompröva hela lånefrågan.
Och självklart skulle statsmakterna ha haft möjlighet att försäkra sig om
kontrollen över lånets fördelning mellan de båda bolagen. Genom regeringens
hantering av låneärendet förspilldes båda möjligheterna. I realiteten
kommer en viktig del av fördelningsfrågan att avgöras av bolagsledningarna
och inte av regering och riksdag. Detta framstår som synnerligen anmärkningsvärt.
Det är ägnat att inge starka betänkligheter att riksdagens möjligheter att
företa en sakprövning i ärendet har blivit kraftigt beskurna. Som ärendet
utvecklat sig kan utskottet emellertid inte motsätta sig att regeringen får det
begärda bemyndigandet. Mot den bakgrund som här har angivits vill
utskottet understryka att sysselsättningsaspekterna måste vara vägledande
vid regeringens fortsatta handläggning av ärendet. Utskottet har härvidlag
samma mening som Bengt Fagerlund m. fl. (s) ger uttryck åt i motionen 123.
Det är vidare angeläget att regeringen före ett beslut att Billerud Uddeholm
AB skall få överta viss del av lånet från de fackliga organisationerna i de båda
bolagen inhämtar synpunkter, som bör vara vägledande för regeringens
ställningstagande. Även i det hänseendet ställer sig utskottet bakom
motionen.
I samma motion begärs också att riksdagen snarast skall få en rapport om
avstämning av situationen inom UHB:s stålsektor. Vid förra årets beslut
förutsattes av både departementschef och utskott att en redovisning av det
slaget skulle delges riksdagen på våren 1978. Utskottet konstaterar att det
ännu inte har skett och biträder därför motionen även på denna punkt.
dets att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen
dels med anledning av propositionens förslag bemyndigar
regeringen att besluta om överförande till Billerud Uddeholm
AB av del av det Uddeholms AB år 1977 beviljade lånet,
dels med bifall till motionen 1978/79:123, yrkandet 2, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
villkoren för fördelningen av lånet,
2. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:123, yrkandet 1,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om redovisning till riksdagen av situationen inom Uddeholms
AB:s stålsektor.
GOTAB 58790 Stockholm 1978